SFS 2018:411 Lag om ändring i rättegångsbalken

Du är här: Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 2018:411 Lag om ändring i rättegångsbalken
SFS2018-411.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i rättegångsbalken

Utfärdad den 3 maj 2018

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken2

dels att nuvarande 2 kap. 4 b § ska betecknas 2 kap. 4 c §,
dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 §, 4 kap. 5 och 8 §§, 16 kap.

1 och 4 §§ och 29 kap. 1 och 3 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 3 f §, 2 kap. 4 b §,

3 kap. 5 c § och 4 kap. 11 a §, av följande lydelse.

1 kap.
1 §
3 Tingsrätten är allmän underrätt och, om något annat inte är föreskrivet,
första domstol.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela före-

skrifter om tingsrätternas domkretsar.

3 f § Om tingsrätten består av fler än en lagfaren domare gäller följande i
fråga om rättens ordförande.

Behörig att vara ordförande är den som
1. är eller har varit ordinarie domare i tingsrätt eller hovrätt, eller
2. regeringen för en viss tid har anställt som lagman eller chefsrådman i

tingsrätt.

Den av de behöriga domarna som har högst befattning ska vara ord-

förande. Bland behöriga domare med samma befattning ska den som har
längst tjänstgöringstid vara ordförande. Om det finns särskilda skäl får
någon annan av de behöriga domarna än den som har högst befattning eller
längst tjänstgöringstid vara ordförande.

4 §4 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska fast-
ställa hur många nämndemän som ska finnas i varje domkrets.

Tingsrätten ska fördela tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd

med dem.

2 kap.
1 §
Hovrätten är överrätt i mål och ärenden som överklagas från tings-
rätten.

1 Prop. 2017/18:88, bet. 2017/18:JuU27, rskr. 2017/18:256.

2 Senaste lydelse av 2 kap. 4 b § 1985:415.

3 Senaste lydelse 1974:573.

4 Senaste lydelse 1983:370.

SFS

2018:411

Publicerad
den

8 maj 2018

background image

2

SFS

4 b § Om hovrätten består av fler än en lagfaren domare gäller följande i
fråga om rättens ordförande.

Behörig att vara ordförande är den som
1. är eller har varit ordinarie domare i hovrätt, eller
2. regeringen för en viss tid har anställt som hovrättspresident, hovrätts-

lagman eller hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning.

Den av de behöriga domarna som har högst befattning ska vara ord-

förande. Bland behöriga domare med samma befattning ska den som har
längst tjänstgöringstid vara ordförande. Om det finns särskilda skäl får
någon annan av de behöriga domarna än den som har högst befattning eller
längst tjänstgöringstid vara ordförande.

3 kap.


1 §5 Högsta domstolen är överrätt i mål och ärenden som överklagas från
hovrätten.

5 c § Om rätten består av fler än en ledamot ska den ordinarie ledamot som
har högst befattning vara rättens ordförande. Bland ordinarie ledamöter med
samma befattning ska den som har längst anställningstid vara ordförande.

4 kap.


5 §6 Nämndemän utses genom val.

Om det i en domkrets ingår mer än en kommun eller, utöver en eller flera

kommuner, en del av en annan kommun, ska tingsrätten fördela antalet
nämndemän mellan kommunerna i förhållande till kommunernas respektive
kommundelens folkmängd.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska för varje

län eller del av län inom en hovrätts domkrets fastställa det antal nämndemän
i hovrätten som ska utses.

8 §7 En nämndeman utses för fyra år. Den som har fyllt sextio år får avgå
som nämndeman. Domstolen får entlediga en nämndeman som visar giltigt
hinder.

Domstolen ska entlediga en nämndeman som genom att begå brott eller

på annat sätt har visat sig olämplig för uppdraget.

Om en nämndeman inte längre är valbar eller behörig upphör nämnde-

mannens uppdrag. Fullmäktige får dock besluta att en nämndeman som till
följd av ändrad folkbokföring inte längre är valbar får ha kvar sitt uppdrag
under resten av tjänstgöringstiden.

Om en nämndemans uppdrag upphör under tjänstgöringstiden utses en ny

nämndeman för den tid som återstår. Om antalet nämndemän inom dom-
kretsen ändras får en nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som
följer av första stycket.

11 a § En fördelning av mål och ärenden mellan enskilda domare ska vara
baserad på objektiva kriterier som domstolen fastställt i förväg. Fördelningen
får inte vara ägnad att påverka målens eller ärendenas utgång.

5 Senaste lydelse 1974:573.

6 Senaste lydelse 2007:74.

7 Senaste lydelse 2014:904.

2018:411

background image

3

SFS

16 kap.


1 §8 Om det vid en överläggning till dom eller beslut framförs skiljaktiga
meningar ska omröstning ske.

Vid omröstningen ska den yngste i rätten yttra sig först. Därefter ska

ledamöterna yttra sig allt eftersom de har säte i rätten. Ordföranden ska säga
sin mening sist. Om någon av ledamöterna har berett målet ska dock han
eller hon alltid säga sin mening först.

Var och en ska ange skälen för sin mening.

4 §9 Om det vid en omröstning framförs fler meningar än två utan att
någon av dem ska gälla enligt 3 §, gäller följande.

Om omröstningen gäller pengar eller något annat som utgör en viss

mängd, ska rösterna för den största mängden läggas samman med rösterna
för den näst största. Om det behövs ska sammanläggningen fortsätta efter
samma grund till dess någon mening ska gälla enligt 3 §.

I annat fall ska den mening som har fått flest röster gälla. Har flera

meningar fått lika många röster gäller den mening som biträtts av ord-
föranden eller, om han eller hon inte biträtt någon av dessa meningar, den
mening som biträtts av den främste bland dem som röstat för någon av dessa
meningar.

29 kap.


1 §10 Om det vid en överläggning till dom eller beslut framförs skiljaktiga
meningar ska omröstning ske.

Vid omröstningen ska den yngste i rätten yttra sig först. Därefter ska

ledamöterna yttra sig allt eftersom de har säte i rätten. Av de ledamöter som
är lagfarna ska ordföranden säga sin mening sist. Om en av de ledamöterna
har berett målet ska dock han eller hon alltid säga sin mening först. Om
nämndemän ingår i rätten ska de säga sin mening efter övriga ledamöter.

Var och en ska ange skälen för sin mening.

3 §11 Vid omröstning ska den mening som omfattas av mer än hälften av
ledamöterna gälla. Om någon mening har fått hälften av rösterna och denna
är den lindrigaste eller minst ingripande för den tilltalade, ska den meningen
gälla. Om ingen mening kan anses som lindrigare eller mindre ingripande
gäller den mening som fått hälften av rösterna, bland dem ordförandens.

Om det framförs fler meningar än två utan att någon av dem ska gälla, ska

de röster som är minst förmånliga för den tilltalade läggas samman med de
röster som är näst minst förmånliga för honom eller henne. Om det behövs
ska sammanläggningen fortsätta till dess någon mening ska gälla. Kan inte
någon mening anses som minst förmånlig för den tilltalade, ska den mening
som har fått flest röster gälla. Har flera meningar fått lika många röster gäller
den mening som biträtts av ordföranden eller, om han eller hon inte biträtt
någon av dessa meningar, den mening som biträtts av den främste bland dem
som röstat för någon av dessa meningar.

Ingen mening ska anses lindrigare eller mindre ingripande än någon annan

mening vid omröstning enligt 2 § tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

8 Senaste lydelse 1969:244.

9 Senaste lydelse 1969:244.

10 Senaste lydelse 1983:370.

11 Senaste lydelse 1988:1369.

2018:411

background image

4

SFS

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Frida Göranson

(Justitiedepartementet)

2018:411

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt

JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.