SFS 2018:411 Lag om ändring i rättegångsbalken

Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 2018:411 Lag om ändring i rättegångsbalken

SFS2018-411.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i r�tteg�ngsbalken Utf�rdad den 3 maj 2018 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken2 dels att nuvarande 2 kap. 4 b � ska betecknas 2 kap. 4 c �, dels att 1 kap. 1 och 4 ��, 2 kap. 1 �, 3 kap. 1 �, 4 kap. 5 och 8 ��, 16 kap. 1 och 4 �� och 29 kap. 1 och 3 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att det ska inf�ras fyra nya paragrafer, 1 kap. 3 f �, 2 kap. 4 b �, 3 kap. 5 c � och 4 kap. 11 a �, av f�ljande lydelse. 1 kap. 1 �3 Tingsr�tten �r allm�n underr�tt och, om n�got annat inte �r f�reskrivet, f�rsta domstol. Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�re- skrifter om tingsr�tternas domkretsar. 3 f � Om tingsr�tten best�r av fler �n en lagfaren domare g�ller f�ljande i fr�ga om r�ttens ordf�rande. Beh�rig att vara ordf�rande �r den som 1. �r eller har varit ordinarie domare i tingsr�tt eller hovr�tt, eller 2. regeringen f�r en viss tid har anst�llt som lagman eller chefsr�dman i tingsr�tt. Den av de beh�riga domarna som har h�gst befattning ska vara ord- f�rande. Bland beh�riga domare med samma befattning ska den som har l�ngst tj�nstg�ringstid vara ordf�rande. Om det finns s�rskilda sk�l f�r n�gon annan av de beh�riga domarna �n den som har h�gst befattning eller l�ngst tj�nstg�ringstid vara ordf�rande. 4 �4 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer ska fast- st�lla hur m�nga n�mndem�n som ska finnas i varje domkrets. Tingsr�tten ska f�rdela tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem. 2 kap. 1 � Hovr�tten �r �verr�tt i m�l och �renden som �verklagas fr�n tings- r�tten. 1 Prop. 2017/18:88, bet. 2017/18:JuU27, rskr. 2017/18:256. 2 Senaste lydelse av 2 kap. 4 b � 1985:415. 3 Senaste lydelse 1974:573. 4 Senaste lydelse 1983:370. SFS 2018:411 Publicerad den 8 maj 2018 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 4 b � Om hovr�tten best�r av fler �n en lagfaren domare g�ller f�ljande i fr�ga om r�ttens ordf�rande. Beh�rig att vara ordf�rande �r den som 1. �r eller har varit ordinarie domare i hovr�tt, eller 2. regeringen f�r en viss tid har anst�llt som hovr�ttspresident, hovr�tts- lagman eller hovr�ttsr�d tillika vice ordf�rande p� avdelning. Den av de beh�riga domarna som har h�gst befattning ska vara ord- f�rande. Bland beh�riga domare med samma befattning ska den som har l�ngst tj�nstg�ringstid vara ordf�rande. Om det finns s�rskilda sk�l f�r n�gon annan av de beh�riga domarna �n den som har h�gst befattning eller l�ngst tj�nstg�ringstid vara ordf�rande. 3 kap. 1 �5 H�gsta domstolen �r �verr�tt i m�l och �renden som �verklagas fr�n hovr�tten. 5 c � Om r�tten best�r av fler �n en ledamot ska den ordinarie ledamot som har h�gst befattning vara r�ttens ordf�rande. Bland ordinarie ledam�ter med samma befattning ska den som har l�ngst anst�llningstid vara ordf�rande. 4 kap. 5 �6 N�mndem�n utses genom val. Om det i en domkrets ing�r mer �n en kommun eller, ut�ver en eller flera kommuner, en del av en annan kommun, ska tingsr�tten f�rdela antalet n�mndem�n mellan kommunerna i f�rh�llande till kommunernas respektive kommundelens folkm�ngd. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer ska f�r varje l�n eller del av l�n inom en hovr�tts domkrets fastst�lla det antal n�mndem�n i hovr�tten som ska utses. 8 �7 En n�mndeman utses f�r fyra �r. Den som har fyllt sextio �r f�r avg� som n�mndeman. Domstolen f�r entlediga en n�mndeman som visar giltigt hinder. Domstolen ska entlediga en n�mndeman som genom att beg� brott eller p� annat s�tt har visat sig ol�mplig f�r uppdraget. Om en n�mndeman inte l�ngre �r valbar eller beh�rig upph�r n�mnde- mannens uppdrag. Fullm�ktige f�r dock besluta att en n�mndeman som till f�ljd av �ndrad folkbokf�ring inte l�ngre �r valbar f�r ha kvar sitt uppdrag under resten av tj�nstg�ringstiden. Om en n�mndemans uppdrag upph�r under tj�nstg�ringstiden utses en ny n�mndeman f�r den tid som �terst�r. Om antalet n�mndem�n inom dom- kretsen �ndras f�r en nytilltr�dande n�mndeman utses f�r kortare tid �n som f�ljer av f�rsta stycket. 11 a � En f�rdelning av m�l och �renden mellan enskilda domare ska vara baserad p� objektiva kriterier som domstolen fastst�llt i f�rv�g. F�rdelningen f�r inte vara �gnad att p�verka m�lens eller �rendenas utg�ng. 5 Senaste lydelse 1974:573. 6 Senaste lydelse 2007:74. 7 Senaste lydelse 2014:904. 2018:411 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 16 kap. 1 �8 Om det vid en �verl�ggning till dom eller beslut framf�rs skiljaktiga meningar ska omr�stning ske. Vid omr�stningen ska den yngste i r�tten yttra sig f�rst. D�refter ska ledam�terna yttra sig allt eftersom de har s�te i r�tten. Ordf�randen ska s�ga sin mening sist. Om n�gon av ledam�terna har berett m�let ska dock han eller hon alltid s�ga sin mening f�rst. Var och en ska ange sk�len f�r sin mening. 4 �9 Om det vid en omr�stning framf�rs fler meningar �n tv� utan att n�gon av dem ska g�lla enligt 3 �, g�ller f�ljande. Om omr�stningen g�ller pengar eller n�got annat som utg�r en viss m�ngd, ska r�sterna f�r den st�rsta m�ngden l�ggas samman med r�sterna f�r den n�st st�rsta. Om det beh�vs ska sammanl�ggningen forts�tta efter samma grund till dess n�gon mening ska g�lla enligt 3 �. I annat fall ska den mening som har f�tt flest r�ster g�lla. Har flera meningar f�tt lika m�nga r�ster g�ller den mening som bitr�tts av ord- f�randen eller, om han eller hon inte bitr�tt n�gon av dessa meningar, den mening som bitr�tts av den fr�mste bland dem som r�stat f�r n�gon av dessa meningar. 29 kap. 1 �10 Om det vid en �verl�ggning till dom eller beslut framf�rs skiljaktiga meningar ska omr�stning ske. Vid omr�stningen ska den yngste i r�tten yttra sig f�rst. D�refter ska ledam�terna yttra sig allt eftersom de har s�te i r�tten. Av de ledam�ter som �r lagfarna ska ordf�randen s�ga sin mening sist. Om en av de ledam�terna har berett m�let ska dock han eller hon alltid s�ga sin mening f�rst. Om n�mndem�n ing�r i r�tten ska de s�ga sin mening efter �vriga ledam�ter. Var och en ska ange sk�len f�r sin mening. 3 �11 Vid omr�stning ska den mening som omfattas av mer �n h�lften av ledam�terna g�lla. Om n�gon mening har f�tt h�lften av r�sterna och denna �r den lindrigaste eller minst ingripande f�r den tilltalade, ska den meningen g�lla. Om ingen mening kan anses som lindrigare eller mindre ingripande g�ller den mening som f�tt h�lften av r�sterna, bland dem ordf�randens. Om det framf�rs fler meningar �n tv� utan att n�gon av dem ska g�lla, ska de r�ster som �r minst f�rm�nliga f�r den tilltalade l�ggas samman med de r�ster som �r n�st minst f�rm�nliga f�r honom eller henne. Om det beh�vs ska sammanl�ggningen forts�tta till dess n�gon mening ska g�lla. Kan inte n�gon mening anses som minst f�rm�nlig f�r den tilltalade, ska den mening som har f�tt flest r�ster g�lla. Har flera meningar f�tt lika m�nga r�ster g�ller den mening som bitr�tts av ordf�randen eller, om han eller hon inte bitr�tt n�gon av dessa meningar, den mening som bitr�tts av den fr�mste bland dem som r�stat f�r n�gon av dessa meningar. Ingen mening ska anses lindrigare eller mindre ingripande �n n�gon annan mening vid omr�stning enligt 2 � tredje stycket. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2018. 8 Senaste lydelse 1969:244. 9 Senaste lydelse 1969:244. 10 Senaste lydelse 1983:370. 11 Senaste lydelse 1988:1369. 2018:411 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS P� regeringens v�gnar MORGAN JOHANSSON Frida G�ranson (Justitiedepartementet) 2018:411 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om �ndring i r�tteg�ngsbalken

Utf�rdad den 3 maj 2018

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken2

dels att nuvarande 2 kap. 4 b � ska betecknas 2 kap. 4 c �,
dels att 1 kap. 1 och 4 ��, 2 kap. 1 �, 3 kap. 1 �, 4 kap. 5 och 8 ��, 16 kap.

1 och 4 �� och 29 kap. 1 och 3 �� ska ha f�ljande lydelse,

dels att det ska inf�ras fyra nya paragrafer, 1 kap. 3 f �, 2 kap. 4 b �,

3 kap. 5 c � och 4 kap. 11 a �, av f�ljande lydelse.

1 kap.
1 �3 Tingsr�tten �r allm�n underr�tt och, om n�got annat inte �r f�reskrivet,
f�rsta domstol.

Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�re-

skrifter om tingsr�tternas domkretsar.

3 f � Om tingsr�tten best�r av fler �n en lagfaren domare g�ller f�ljande i
fr�ga om r�ttens ordf�rande.

Beh�rig att vara ordf�rande �r den som
1. �r eller har varit ordinarie domare i tingsr�tt eller hovr�tt, eller
2. regeringen f�r en viss tid har anst�llt som lagman eller chefsr�dman i

tingsr�tt.

Den av de beh�riga domarna som har h�gst befattning ska vara ord-

f�rande. Bland beh�riga domare med samma befattning ska den som har
l�ngst tj�nstg�ringstid vara ordf�rande. Om det finns s�rskilda sk�l f�r
n�gon annan av de beh�riga domarna �n den som har h�gst befattning eller
l�ngst tj�nstg�ringstid vara ordf�rande.

4 �4 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer ska fast-
st�lla hur m�nga n�mndem�n som ska finnas i varje domkrets.

Tingsr�tten ska f�rdela tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d

med dem.

2 kap.
1 � Hovr�tten �r �verr�tt i m�l och �renden som �verklagas fr�n tings-
r�tten.

1 Prop. 2017/18:88, bet. 2017/18:JuU27, rskr. 2017/18:256.

2 Senaste lydelse av 2 kap. 4 b � 1985:415.

3 Senaste lydelse 1974:573.

4 Senaste lydelse 1983:370.

SFS

2018:411

Publicerad
den

8 maj 2018

SFS

4 b � Om hovr�tten best�r av fler �n en lagfaren domare g�ller f�ljande i
fr�ga om r�ttens ordf�rande.

Beh�rig att vara ordf�rande �r den som
1. �r eller har varit ordinarie domare i hovr�tt, eller
2. regeringen f�r en viss tid har anst�llt som hovr�ttspresident, hovr�tts-

lagman eller hovr�ttsr�d tillika vice ordf�rande p� avdelning.

Den av de beh�riga domarna som har h�gst befattning ska vara ord-

3 kap.

1 �5 H�gsta domstolen �r �verr�tt i m�l och �renden som �verklagas fr�n
hovr�tten.

5 c � Om r�tten best�r av fler �n en ledamot ska den ordinarie ledamot som
har h�gst befattning vara r�ttens ordf�rande. Bland ordinarie ledam�ter med
samma befattning ska den som har l�ngst anst�llningstid vara ordf�rande.

4 kap.

5 �6 N�mndem�n utses genom val.

Om det i en domkrets ing�r mer �n en kommun eller, ut�ver en eller flera

kommuner, en del av en annan kommun, ska tingsr�tten f�rdela antalet
n�mndem�n mellan kommunerna i f�rh�llande till kommunernas respektive
kommundelens folkm�ngd.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer ska f�r varje

l�n eller del av l�n inom en hovr�tts domkrets fastst�lla det antal n�mndem�n
i hovr�tten som ska utses.

8 �7 En n�mndeman utses f�r fyra �r. Den som har fyllt sextio �r f�r avg�
som n�mndeman. Domstolen f�r entlediga en n�mndeman som visar giltigt
hinder.

Domstolen ska entlediga en n�mndeman som genom att beg� brott eller

p� annat s�tt har visat sig ol�mplig f�r uppdraget.

Om en n�mndeman inte l�ngre �r valbar eller beh�rig upph�r n�mnde-

mannens uppdrag. Fullm�ktige f�r dock besluta att en n�mndeman som till
f�ljd av �ndrad folkbokf�ring inte l�ngre �r valbar f�r ha kvar sitt uppdrag
under resten av tj�nstg�ringstiden.

Om en n�mndemans uppdrag upph�r under tj�nstg�ringstiden utses en ny

n�mndeman f�r den tid som �terst�r. Om antalet n�mndem�n inom dom-
kretsen �ndras f�r en nytilltr�dande n�mndeman utses f�r kortare tid �n som
f�ljer av f�rsta stycket.

11 a � En f�rdelning av m�l och �renden mellan enskilda domare ska vara
baserad p� objektiva kriterier som domstolen fastst�llt i f�rv�g. F�rdelningen
f�r inte vara �gnad att p�verka m�lens eller �rendenas utg�ng.

5 Senaste lydelse 1974:573.

6 Senaste lydelse 2007:74.

7 Senaste lydelse 2014:904.

2018:411

SFS

16 kap.

1 �8 Om det vid en �verl�ggning till dom eller beslut framf�rs skiljaktiga
meningar ska omr�stning ske.

Vid omr�stningen ska den yngste i r�tten yttra sig f�rst. D�refter ska

ledam�terna yttra sig allt eftersom de har s�te i r�tten. Ordf�randen ska s�ga
sin mening sist. Om n�gon av ledam�terna har berett m�let ska dock han
eller hon alltid s�ga sin mening f�rst.

Var och en ska ange sk�len f�r sin mening.

4 �9 Om det vid en omr�stning framf�rs fler meningar �n tv� utan att
n�gon av dem ska g�lla enligt 3 �, g�ller f�ljande.

Om omr�stningen g�ller pengar eller n�got annat som utg�r en viss

m�ngd, ska r�sterna f�r den st�rsta m�ngden l�ggas samman med r�sterna
f�r den n�st st�rsta. Om det beh�vs ska sammanl�ggningen forts�tta efter
samma grund till dess n�gon mening ska g�lla enligt 3 �.

I annat fall ska den mening som har f�tt flest r�ster g�lla. Har flera

meningar f�tt lika m�nga r�ster g�ller den mening som bitr�tts av ord-
f�randen eller, om han eller hon inte bitr�tt n�gon av dessa meningar, den
mening som bitr�tts av den fr�mste bland dem som r�stat f�r n�gon av dessa
meningar.

29 kap.

1 �10 Om det vid en �verl�ggning till dom eller beslut framf�rs skiljaktiga
meningar ska omr�stning ske.

Vid omr�stningen ska den yngste i r�tten yttra sig f�rst. D�refter ska

ledam�terna yttra sig allt eftersom de har s�te i r�tten. Av de ledam�ter som
�r lagfarna ska ordf�randen s�ga sin mening sist. Om en av de ledam�terna
har berett m�let ska dock han eller hon alltid s�ga sin mening f�rst. Om
n�mndem�n ing�r i r�tten ska de s�ga sin mening efter �vriga ledam�ter.

Var och en ska ange sk�len f�r sin mening.

3 �11 Vid omr�stning ska den mening som omfattas av mer �n h�lften av
ledam�terna g�lla. Om n�gon mening har f�tt h�lften av r�sterna och denna
�r den lindrigaste eller minst ingripande f�r den tilltalade, ska den meningen
g�lla. Om ingen mening kan anses som lindrigare eller mindre ingripande
g�ller den mening som f�tt h�lften av r�sterna, bland dem ordf�randens.

Om det framf�rs fler meningar �n tv� utan att n�gon av dem ska g�lla, ska

de r�ster som �r minst f�rm�nliga f�r den tilltalade l�ggas samman med de
r�ster som �r n�st minst f�rm�nliga f�r honom eller henne. Om det beh�vs
ska sammanl�ggningen forts�tta till dess n�gon mening ska g�lla. Kan inte
n�gon mening anses som minst f�rm�nlig f�r den tilltalade, ska den mening
som har f�tt flest r�ster g�lla. Har flera meningar f�tt lika m�nga r�ster g�ller
den mening som bitr�tts av ordf�randen eller, om han eller hon inte bitr�tt
n�gon av dessa meningar, den mening som bitr�tts av den fr�mste bland dem
som r�stat f�r n�gon av dessa meningar.

Ingen mening ska anses lindrigare eller mindre ingripande �n n�gon annan

mening vid omr�stning enligt 2 � tredje stycket.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2018.

8 Senaste lydelse 1969:244.

9 Senaste lydelse 1969:244.

10 Senaste lydelse 1983:370.

11 Senaste lydelse 1988:1369.

2018:411

SFS

P� regeringens v�gnar

MORGAN JOHANSSON

Frida G�ranson

(Justitiedepartementet)

2018:411

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2018:411 Lag om ändring i rättegångsbalken

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se