SFS 2009:344 Lag om ändring i rättegångsbalken
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk f�rfattningssamling
Lag
om �ndring i r�tteg�ngsbalken;
utf�rdad den 29 april 2009.
Enligt riksdagens beslut
1 f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken2
dels att i 3 kap. 2 och 8 ��, 10 kap. 20 �, 11 kap. 5 �, 14 kap. 7 a �, 19 kap.
11 �, 21 kap. 2 �, 58 kap. 12 �, rubriken till 3 kap. och rubriken n�rmast f�re
54 kap. orden h�gsta domstolen ska bytas ut mot H�gsta domstolen ,
dels att nuvarande 3 kap. 5 och 6 �� ska betecknas 3 kap. 6 och 5 ��,
dels att 3 kap. 4 �, de nya 3 kap. 5 och 6 �� samt 3 kap. 7 � ska ha f�ljande
lydelse,
dels att det i balken ska inf�ras tre nya paragrafer, 3 kap. 5 a, 5 b och
6 a ��, av f�ljande lydelse.
3 kap.
4 �
3
I H�gsta domstolen ska det finnas fjorton justitier�d eller det h�gre
antal som beh�vs. Justitier�den ska vara lagfarna. De f�r inte inneha eller ut-
�va n�got annat �mbete.
Regeringen f�rordnar ett av justitier�den att vara H�gsta domstolens ord-
f�rande.
H�gsta domstolen f�r vara indelad i avdelningar. Om H�gsta domstolen �r
indelad i avdelningar, �r H�gsta domstolens ordf�rande �ven ordf�rande p�
en avdelning. Ordf�rande p� annan avdelning �r det justitier�d som reger-
ingen f�rordnar.
N�r ett justitier�d p� grund av sjukdom eller d�rmed j�mf�rlig omst�ndig-
het inte kan tj�nstg�ra i H�gsta domstolen, f�r den som har avg�tt med �l-
derspension fr�n sin tj�nst som justitier�d f�rordnas att tillf�lligt tj�nstg�ra
som ers�ttare. Det som i lag eller annan f�rfattning f�reskrivs om justitier�d
ska �ven till�mpas p� ers�ttare.
1 Prop. 2008/09:117, bet. 2008/09:JuU16, rskr. 2008/09:213.
2 Senaste lydelse av
3 kap. 2 � 1974:573
3 kap. 8 � 1985:934
10 kap. 20 � 1987:747
11 kap. 5 � 1987:747
14 kap. 7 a � 1987:747
21 kap. 2 � 1987:747
58 kap. 12 � 1988:1451.
3 Senaste lydelse 2003:1149. �ndringen inneb�r bl.a. att femte stycket upph�vs.
SFS 2009:344
Utkom fr�n trycket
den 19 maj 2009
2
SFS 2009:344
5 �
4
R�tten ska, om inte annat f�ljer av andra stycket eller 5 a � andra
stycket, best� av minst fem ledam�ter vid pr�vning av sj�lva saken i
1. m�l d�r pr�vningstillst�nd har beviljats av H�gsta domstolen,
2. m�l d�r H�gsta domstolen �r f�rsta domstolsinstans,
3. m�l d�r talan har v�ckts i hovr�tt och �verklagande har skett till H�gsta
domstolen,
4. m�l som har �verklagats av Justitiekanslern eller av en justitieombuds-
man,
5. �renden om resning, �terst�llande av f�rsutten tid eller klagan �ver
domvilla, om pr�vningen inte �r enkel, och
6. �renden enligt lagen (1957:668) om utl�mning f�r brott.
Om en framst�llning i ett m�l d�r H�gsta domstolen �r f�rsta domstolsin-
stans inte innefattar laga sk�l f�r talan eller det annars �r uppenbart att talan
�r ogrundad, f�r r�tten best� av tre eller fyra ledam�ter n�r dom i m�let med-
delas utan att st�mning har utf�rdats.
N�r H�gsta domstolen avger ett s�dant yttrande som avses i 2 � lagen
(1974:579) om handl�ggningen av n�de�renden ska r�tten best� av minst tre
ledam�ter.
5 a �
I andra fall �n s�dana som avses i 5 � beslutar H�gsta domstolen f�r
varje m�l eller �rende hur m�nga ledam�ter som ska ing� i r�tten.
Det som s�gs i f�rsta stycket g�ller �ven vid pr�vning av
1. fr�gor om beviljande av pr�vningstillst�nd i hovr�tt,
2. fr�gor om �terf�rvisning av m�l till hovr�tt, och
3. �verklagande av hovr�tts avvisningsbeslut som avses i 54 kap. 17 �.
5 b �
Fler �n sju ledam�ter f�r inte ing� i r�tten, om inte annat f�ljer av
6 �.
6 �
5
Om det vid �verl�ggning till dom eller beslut framkommer att den me-
ning som r�der i r�tten avviker fr�n en r�ttsgrundsats eller lagtolkning, som
f�rut varit antagen av H�gsta domstolen, f�r r�tten besluta att m�let eller, om
det �r l�mpligt, en viss fr�ga i m�let ska avg�ras av H�gsta domstolen i dess
helhet. Ett s�dant beslut f�r ocks� meddelas om det i annat fall �r av s�rskild
betydelse f�r r�ttstill�mpningen att m�let eller en viss fr�ga avg�rs av H�g-
sta domstolen i dess helhet.
Om det i olika domar eller beslut av H�gsta domstolen har gjort sig g�l-
lande mot varandra stridande �sikter i fr�ga om en viss r�ttsgrundsats eller
lagtolkning, g�ller f�rsta stycket f�rsta meningen endast om r�tten finner att
den r�dande meningen avviker fr�n den dom eller det beslut som meddela-
des senast.
F�rsta stycket g�ller inte m�l som ang�r den som �r h�ktad eller m�l som
annars enligt s�rskild f�reskrift kr�ver ett skyndsamt avg�rande, om m�let
inte utan menlig tidsutdr�kt kan avg�ras av H�gsta domstolen i dess helhet.
N�r ett m�l eller en fr�ga avg�rs av H�gsta domstolen i dess helhet ska
alla justitier�d som inte har f�rhinder delta i avg�randet.
4 Senaste lydelse av tidigare 6 � 2005:195.
5 Senaste lydelse av tidigare 5 � 1996:157.
3
SFS 2009:344
6 a �
Om r�tten best�r av fler �n tv� ledam�ter och en av dessa f�r f�rhin-
der sedan handl�ggningen har p�b�rjats, �r r�tten �nd� domf�r.
7 �
6
N�r H�gsta domstolen behandlar en ans�kan om resning eller en kla-
gan �ver domvilla i ett m�l som har avgjorts av H�gsta domstolen, f�r inte
n�gon ledamot som deltagit i det tidigare avg�randet ing� i r�tten, om ett till-
r�ckligt antal ledam�ter �nd� finns tillg�ngligt inom domstolen.
Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2009.
P� regeringens v�gnar
STEN TOLGFORS
Johan Danelius
(Justitiedepartementet)
6 Senaste lydelse 1994:1034.
Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00
Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009
