SFS 2020:918 Lag om ändring i rättegångsbalken

Du är här: Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 2020:918 Lag om ändring i rättegångsbalken
SFS2020-918.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i rättegångsbalken

Utfärdad den 12 november 2020

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken2

dels att 12 kap. 10 § ska upphöra att gälla,
dels att 12 kap. 8, 9 och 15 §§, 15 kap. 5 §, 17 kap. 10 §, 21 kap. 2 §,

30 kap. 8 §, 33 kap. 2 och 3 §§, 45 kap. 4 och 16 §§ och 48 kap. 9, 10 och
17 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 33 kap. 1 a, 2 a och 3 a §§, av

följande lydelse.

12 kap.
8 §
Om en part vill föra talan genom ombud, ska parten ge ombudet full-
makt muntligen inför rätten eller skriftligen.

En skriftlig fullmakt ska vara egenhändigt undertecknad av parten. Om

fullmakten skrivs under elektroniskt, ska det göras med en sådan avancerad
elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifie-
ring och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre mark-
naden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga ly-
delsen.

9 §3 En skriftlig fullmakt ska ges in när ombudet första gången för talan i
målet. En fullmakt behöver emellertid inte ges in för att anmäla missnöje
med ett beslut.

En elektroniskt underskriven fullmakt ska ges in på ett sådant sätt att rät-

ten kan kontrollera att fullmakten inte är återkallad av parten. Andra full-
makter ska ges in i original.

Om en fullmakt inte finns tillgänglig när den ska ges in, ska rätten ge

ombudet tid att ge in den. �r ett uppskov olägligt, får rätten fortsätta med
handläggningen av målet, dock utan att meddela dom eller slutligt beslut.
Utfärdas fullmakt, ska behörigheten anses innefatta ombudets tidigare åtgär-
der i rättegången.

Anser rätten att det är ovisst om en parts underskrift på fullmakten är rik-

tig, får rätten ge anstånd för att undanröja ovissheten.

En fullmakt i original ska på begäran återlämnas till ombudet.

1 Prop. 2019/20:189, bet. 2020/21:JuU4, rskr. 2020/21:30.
2 Senaste lydelse av 12 kap. 10 § 1974:573.
3 Senaste lydelse 2000:172.

SFS

2020:918

Publicerad
den

17 november 2020

background image

SFS

2

15 § Ett ombuds behörighet enligt 14 § får inskränkas endast i fråga om
rätten att väcka talan, att ta emot delgivning av stämning, att ingå förlikning,
att söka verkställighet av rättens dom eller att ta emot ersättning för rätte-
gångskostnad som tillerkänts parten. Om någon annan inskränkning har
skett, är den utan verkan.

En inskränkning i ombudets behörighet gäller inte mot rätten eller mot-

parten innan de har upplysts om den muntligen inför rätten eller skriftligen.

15 kap.


5 §4 Ett beslut om en åtgärd som avses i detta kapitel meddelas av den
domstol där rättegången är anhängig. Om någon rättegång inte är anhängig,
gäller i fråga om behörig domstol vad som är föreskrivet om tvistemål. Vad
som sägs om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska
tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.

En fråga om en åtgärd enligt detta kapitel får tas upp endast på yrkande.

Om någon rättegång inte är anhängig, ska yrkandet framställas skriftligen i
en ansökan som ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sö-
kandens ombud.

Ett yrkande får inte bifallas utan att motparten har getts tillfälle att yttra

sig. Om det är fara i dröjsmål, får dock rätten omedelbart bevilja åtgärden
att gälla tills vidare.

Beträffande behandlingen i övrigt av en fråga angående en åtgärd som

avses i 1, 2 eller 3 § då någon rättegång inte är anhängig tillämpas vad som
gäller när en sådan fråga uppkommer i en rättegång. Ett yrkande av sökan-
dens motpart om ersättning för kostnad får dock prövas i samband med av-
görandet av frågan om åtgärden.

17 kap.


10 §5 En dom ska sättas upp särskilt och skrivas under av de lagfarna do-
mare som har deltagit i avgörandet.

Om en dom skrivs under elektroniskt, ska det göras med en sådan elektro-

nisk underskrift som avses i artikel 3 i förordning (EU) nr 910/2014, i den
ursprungliga lydelsen.

21 kap.


2 §6 Den misstänkte är skyldig att infinna sig personligen vid en huvud-
förhandling i tingsrätten eller hovrätten. En sådan skyldighet gäller dock inte
om målet kan avgöras även om den misstänkte inte infinner sig vid huvud-
förhandlingen och den misstänktes närvaro kan antas vara utan betydelse för
utredningen.

Vid huvudförhandling i Högsta domstolen är den misstänkte skyldig att

infinna sig personligen, om domstolen finner att den misstänktes närvaro är
nödvändig för utredningen.

Vid ett sammanträde för förberedelse och vid annan förhandling är den

misstänkte skyldig att infinna sig personligen, om den misstänktes närvaro
kan antas främja syftet med sammanträdet.


4 Senaste lydelse 1981:828.
5 Senaste lydelse 2018:499.
6 Senaste lydelse 2009:344.

2020:918

background image

SFS

3

Om den misstänkte är skyldig att infinna sig personligen ska rätten besluta

om detta.

När den misstänkte inte är skyldig att infinna sig personligen, får den

misstänktes talan föras genom ombud. I fråga om ombud gäller 12 kap. Ett
ombud som är offentlig försvarare för den misstänkte behöver dock inte ge
in en skriftlig fullmakt annat än om rätten anser att det behövs.

30 kap.


8 §7 En dom ska sättas upp särskilt och skrivas under av de lagfarna do-
mare som har deltagit i avgörandet.

Om en dom skrivs under elektroniskt, ska det göras med en sådan elektro-

nisk underskrift som avses i artikel 3 i förordning (EU) nr 910/2014, i den
ursprungliga lydelsen.

33 kap.


1 a § En ansökan som enligt en bestämmelse i denna balk ska vara egen-
händigt undertecknad får skrivas under med en sådan avancerad elektronisk
underskrift som avses i artikel 3 i förordning (EU) nr 910/2014, i den ur-
sprungliga lydelsen.

2 §8 En part som ger in en inlaga eller någon annan handling ska på begä-
ran av rätten tillhandahålla så många papperskopior av handlingen som be-
hövs för översändande till övriga parter. Om rätten har begärt sådana kopior
men inte fått några, får rätten framställa kopiorna på partens bekostnad.

2 a § En handling ska bekräftas av avsändaren om rätten anser att det be-
hövs.

3 §9 En handling har kommit in till domstolen den dag som handlingen når
domstolen eller en behörig befattningshavare.

Om en handling genom en postförsändelse eller en avi om en betald post-

försändelse som innehåller handlingen har nått domstolen eller en behörig
befattningshavare en viss dag, ska handlingen dock anses ha kommit in
närmast föregående arbetsdag, om det inte framstår som osannolikt att hand-
lingen eller avin redan den föregående arbetsdagen skilts av för domstolen
på ett postkontor.

En handling som finns i domstolens postlåda när domstolen tömmer den

första gången en viss dag ska anses ha kommit in närmast föregående ar-
betsdag.

3 a § Om rätten ska underrätta någon om innehållet i en handling eller om
något annat, får det göras genom delgivning. Delgivning ska användas om
det är särskilt föreskrivet eller om det med hänsyn till syftet med bestäm-
melsen om underrättelse framgår att delgivning bör ske, men bör i övrigt
användas bara om det är påkallat med hänsyn till omständigheterna.

45 kap.


4 §10 I stämningsansökan ska åklagaren uppge


7 Senaste lydelse 2018:499.
8 Senaste lydelse 1990:1411.
9 Senaste lydelse 1994:1034.
10 Senaste lydelse 2016:562. �ndringen innebär bl.a. att femte stycket tas bort.

2020:918

background image

SFS

4

1. den tilltalade,
2. målsäganden, om någon sådan finns,
3. den brottsliga gärningen med uppgift om tid och plats för dess förö-

vande och de övriga omständigheter som behövs för dess kännetecknande
samt de bestämmelser som är tillämpliga,

4. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt
5. de omständigheter som gör domstolen behörig, om inte behörigheten

framgår på annat sätt.

Vill åklagaren i samband med att åtalet väcks även väcka talan om enskilt

anspråk enligt 22 kap. 2 §, ska åklagaren i ansökan lämna uppgift om an-
språket och de omständigheter som det grundas på samt de bevis som åbe-
ropas och vad som ska styrkas med varje bevis.

Om den tilltalade är eller har varit anhållen eller häktad på grund av miss-

tanke om brott som omfattas av åtalet, ska åklagaren ange detta i stämnings-
ansökan. Uppgift ska dessutom lämnas om tiden för frihetsberövandet.

Har åklagaren några önskemål om hur målet ska handläggas, bör dessa

anges i stämningsansökan.

16 §11 En stämning som utfärdas av åklagaren ska ha det innehåll som i
4 § anges om stämningsansökan.

I stämningen ska åklagaren dessutom förelägga den tilltalade att, inom en

viss tid som åklagaren bestämmer, muntligen eller skriftligen hos rätten ange
de bevis som han eller hon vill åberopa vid huvudförhandlingen och vad
som ska styrkas med varje särskilt bevis. Det gäller dock inte om åklagaren
på grund av den tilltalades erkännande eller någon annan omständighet fin-
ner att det är uppenbart att bevis inte kommer att anges av den tilltalade. Om
det är lämpligt, får åklagaren i stämningen kalla den tilltalade till huvudför-
handling.

En åklagare som sätter ut ett mål till huvudförhandling ska följa de före-

skrifter om tiden för huvudförhandling som meddelats av rätten. �&klagaren
får ombesörja sådana kallelser och förelägganden som avses i 15 §.

Stämningen och handlingar som är fogade till den ska delges den tillta-

lade. Uppgift om målsägandes eller vittnens ålder, yrke och bostadsadress,
som saknar betydelse för åtalet, ska inte framgå av de handlingar som del-
ges. Sedan stämningen delgetts ska bevis om detta ges in till rätten. När så-
dana kallelser och förelägganden som avses i tredje stycket har delgetts, ska
de med bevis om delgivning ges in till rätten.

Frågor om utdömande av vite som förelagts i en kallelse med stöd av

tredje stycket prövas av rätten utan särskild ansökan.

48 kap.


9 §12 Ett strafföreläggande godkänns genom att den misstänkte skriver un-
der och till behörig mottagare lämnar en förklaring, att han eller hon erkän-
ner gärningen och godtar det straff och den särskilda rättsverkan samt det
enskilda anspråk som tagits upp i föreläggandet. Regeringen kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vem som
ska ta emot en sådan förklaring.

Om en förklaring lämnas elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan

avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i förordning (EU)
nr 910/2014, i den ursprungliga lydelsen.


11 Senaste lydelse 2002:440.
12 Senaste lydelse 2018:499.

2020:918

background image

SFS

5

10 §13 Ett skriftligt godkännande av ett strafföreläggande som inte avser
villkorlig dom, får i den misstänktes ställe lämnas av den som är ombud för
den misstänkte, om en skriftlig fullmakt ges in till åklagaren. Fullmakten
ska, utöver vad som följer av 12 kap., innehålla

1. en förklaring att ombudet har rätt att godkänna ett strafföreläggande på

den misstänktes vägnar,

2. uppgift om det brott som godkännandet får avse, varvid brottets art

samt tiden och platsen för dess begående ska anges, samt

3. uppgift om den högsta bötespåföljd, den särskilda rättsverkan och det

enskilda anspråk som den misstänkte är villig att godta.

Om en sådan fullmakt har getts in till åklagaren får ombudet ta emot hand-

lingar i saken på den misstänktes vägnar.

17 §14 Ett föreläggande av ordningsbot ska innehålla uppgift om den pol-
isman som har utfärdat föreläggandet samt sådana uppgifter som avses i 6 §
2, 3 och 5. Bestämmelserna i 7�9, 11 och 12 a §§ gäller även i fråga om
föreläggande av ordningsbot. Vad som sägs om åklagare i 12 a § ska då i
stället avse polisman.

Om en sådan förklaring som avses i 9 § andra stycket i fråga om ordnings-

bot lämnas i närvaro av en polisman, får den i stället skrivas under med en
sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i förordning (EU)
nr 910/2014, i den ursprungliga lydelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Anneli Skoglund

(Justitiedepartementet)


13 Senaste lydelse 1996:1462.
14 Senaste lydelse 2018:499.

2020:918

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt

JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.