Lag
SFS 1983:487
om ändring i rättshjälpsiagen (1972:429);
utkom från trycket
utfärdad den 2 juni 1983.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 9, 16 och 26 §§ rättshj älpslagen
(1972:429)^ skall ha nedan angivna lydelse.
Till följd härav komtner lagen att ha följande lydelse från och med den
dag då denna lag träder i kr aft.
den 17 juni 1983
' Prop. 1982/83:165, LU41. rskr369.
^ Lagen omtryckt 1979:240.
1187
¬
SFS 1983:487
Inledande bestämmelser
J
1 § Rättshjälp enligt denna lag utgår såsom allmän rättshjälp (6- 34 §§),
rättshjälp åt misstänkt i brottmål (35-40 §§), rättshjälp genom offentligt
biträde (41-45 §§) och rådgivning (46-48 §§). Lag (1 973:118).
2 § Biträde och rådgivning enligt denna lag lämnas, när annat icke anges
i lagen, av advokat eller biträdande jurist på allmän eller enskild advokat
byrå. Regeringen meddelar närmare bestämmelser om vem som enligt
denna lag är biträdande juri st på enskild advokatbyrå. Lag (1979:240).
3 § För handläggning av vissa ärenden om rättshjälp finns rättshjälps
nämnder. Verksamhetsområde för rättshjälpsnämnd bestämmes av rege
ringen.
Skall ärende om allmän rättshjälp handläggas av rättshjälpsnämnd, upp
tages ärendet av den rättshjälpsnämnd inom vars verksamhetsområde den
rättssökande är bosatt eller, om den rättssökande är dödsbo, den avlidne
var bosatt. 1 fråga om den som e j är bosatt i landet eller d ödsbo efter den
som ej var bosatt här, upptages ärendet av den rättshjälpsnämnd som
regeringen bestämmer.
Skall ärende om rättshjälp genom offentligt biträde handläggas av rätts
hjälpsnämnd, upptages ärendet av den rättshjälpsnämnd inom vars verk
samhetsområde den som åtgärden avser är bosatt eller, i fråga om den som
ej är bosatt i landet, av den rättshjälpsnämnd som regeringen bestämmer.
Om ersätt ning för utlägg vid rådgivning skall fastställas, skall ärendet
handläggas av den rättshjälpsnämnd inom vars verksamhetsområde advo
katbyrån är belägen.
Rättshjälpsnämnd står under tillsyn av domsto lsverket.
Regeringen får förordna att rättshjälpsnämnd skall vara dela d i avdel
ningar. Vad som föreskrives om nämnd äger motsvarande tillämpning på
sådan avdelning. Lag (1983:153).
4 § Rättshjälpsnämnd består av ordförande, som skall vara lagfaren och
erfaren i domarv ärv, samt fyra andra ledamöter. Av dessa skall två vara
advokater, en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. De
två övriga skall vara svenska medborgare och myndiga.
Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för viss tid. För
ordförande skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ordfö
rande äger motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får reger ingen
utse erforderligt antal ersättare. Lag (1979:240).
5 § Rättshjälpsnämnd är beslutför med ordförande n och minst två andra
ledamöter, av vilka en icke är advokat. Vid avgörande av ärende, som är
av principiell betydelse eller annars av särskild vikt, skall dock samtliga
ledamöter deltaga.
Rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål äger motsvarande
tillämpning när ärende avgöres av rättshjälpsnämnd. Ordföranden skall
dock säga sin mening först.
I den utsträckning regeringen bestämmer får tjänsteman vid rättsh jälps-
1188
nämnden på nämndens vägnar slutligt pröva rättshjälpsärende. Lag
(1975:1302).
¬
5 a § För prövning av besvär i vissa fal l enligt denna lag fi nns besvä rs-
SFS 1983:487
nämnden för rättshjälpen. Den består av ordförande och sex andra leda
möter. Ordföranden och ytterligare en ledamot skall vara lagfarna och
erfarna i domarvärv. Av övriga ledamöter skall två vara advokater, en
anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. �&terstående tre
ledamöter skall vara svenska medborgare och myndiga.
Regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter för viss tid.
För de ledamöter som skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv skall
finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om sådan ledamot äger
motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen utse erforder
ligt antal ersättare.
Besvärsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fem andra
ledamöter. 5 § andra stycket äger motsvarande tillämpning på besvärs
nämnden.
Regeringen får förordna att besvärsnämnden skall vara delad i avdel
ningar. Vad som föreskrives om nämnd äger motsvarande tillämpning på
sådan avdelning. Lag (1979:240).
5 b § Med domstol förstås i denna lag allmän do mstol, allmän förvalt
ningsdomstol, bostadsdomstolen, försäkringsöverdomstolen, försäkrings
rätt, marknadsdomstolen, patentbesvärsrätten, arbetsdomstolen och
krigsrätt. Vad i lagen sägs o m domstol skall även gälla arr endenämnd,
hyresnämnd och statens va-nämnd. Lag (1981:830).
Allmän rättshjälp
Tillämpningsområdet
6 § Allmän rättshjälp beviljas fysisk person i rättslig angelägenhet, om
han behöver sådant bistånd och hans beräknade årsinkomst ej överstiger
etthundratiotusen kronor.
Bidrar den rättssökande i väsentlig omfattning till någon annans under
håll, ökas beloppet enligt första stycket med niotusen kron or för var och en
till vilkens underhåll han på detta sätt bidrar.
� r den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad på grund av
förmögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt
nedsatt på grund av skuld sättning eller annan särskild omständighet, skall
den beräknade årsinkomsten jämkas på det sätt att skäligt belopp tillägges
eller fråndrages.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med
delar närmare föreskrifter för beräkning av den rättssökandes ekonomiska
förhållanden. Lag (1983:153).
7 § Allmän rättshjälp beviljas dödsbo i rättslig angelägenhet, om boet
behöver sådant bistånd och det med hänsyn till boets behållning och
delägarnas ekonomiska förhållanden är skäligt.
Avlider den som har allmän rättshjälp, utgår därefter rättshjälpen till
dödsboet. Lag (1979:240).
8 § Allmän rättshjälp får ej beviljas
1. i angelägenhet som skall prövas eller på a nnat sätt behandlas utom
1189
¬
SFS 1983:487
riket, om ej den rättssökande är bosatt här och särskilda skäl föreligger för
rättshjälp,
j
2. den som är bosatt utom riket, om han ej är svensk medborgare eller,
om särskilda skäl ej föreligger för rättshjälp,
3. näringsidkare i angelägenhet som uppkommit i hans näringsverk sam
het, om ej skäl föreligger för rätts hjälp med hänsyn till verksamhete ns art
och begränsade omfattning, hans ekonomiska och personliga förhållanden
eller omständigheterna i övrigt,
4. i frå ga om anspråk som öv erlåtits till den rättssökande, om överlåtel
sen kan antagas ha ägt rum i syft e att åstadkomma fördel vid prövning a v
begäran om rättshjälp,
5. för upprättande av självdeklaration, äktenskapsförord eller testamen
te,
6. i må l om boskillnad enligt 9 kap. 2 § giftermålsbalken,
7. om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig angelä
genhet, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har av
gjorts slutligt,
8. ägaren av en fastighet eller en byggnad i angelägenhet som avser
fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft rättsskyddsför
säkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenhe
ten,
9. den som ej har befogat intresse av att få sin sak behandlad.
I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och
normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna att allmän rätts
hjälp ej skall beviljas.
Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen förordna att med
borgare i viss främmande stat i fråga om allmän rättshjälp skall vara
likställd med svensk medborgare. Lag (1983:153).
Förmåner m.m.
9
Vid allmän rättshjälp betalar staten kostnaderna i den rättsliga ange
lägenhet som rättshjälpen av ser.
Såsom kostnad för rättshjälpen anses den rättssökandes kostnad för
1. biträde som varit behövligt för tillvaratagande av den rättssökandes
rätt, '
2. bevisning vid allmän domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomsto
len, arbetsdomstolen eller krigsrätt samt nödvändig utredning i a ngelägen
het, som kan komma under sådan domstols prövning eller som skall prövas
av skiljemän,
3. utredning i angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol
eller förvaltningsmyndighet om utredningen ä r skäligen påkallad för tillva
ratagande av den rättssökandes rätt och ej kan erhållas genom myn dighe
ten,
4. resa och uppehälle för den rättssökande eller hans ställföreträdare
och för vårdare eller annan, som måste anlitas i samband med inställelse
inför domstol eller annan myndighet, om personlig inställe lse ålagts, eller i
samband med inställelse för sådan blodundersökning eller annan under-
1190
' Senaste lydelse 1981:1287.
¬