SFS 1983:487

Lag

SFS 1983:487

om ändring i rättshjälpsiagen (1972:429);

utkom från trycket

utfärdad den 2 juni 1983.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 9, 16 och 26 §§ rättshj älpslagen

(1972:429)^ skall ha nedan angivna lydelse.

Till följd härav komtner lagen att ha följande lydelse från och med den

dag då denna lag träder i kr aft.

den 17 juni 1983

' Prop. 1982/83:165, LU41. rskr369.

^ Lagen omtryckt 1979:240.

1187

¬

SFS 1983:487

Inledande bestämmelser

J

1 § Rättshjälp enligt denna lag utgår såsom allmän rättshjälp (6- 34 §§),

rättshjälp åt misstänkt i brottmål (35-40 §§), rättshjälp genom offentligt
biträde (41-45 §§) och rådgivning (46-48 §§). Lag (1 973:118).

2 § Biträde och rådgivning enligt denna lag lämnas, när annat icke anges

i lagen, av advokat eller biträdande jurist på allmän eller enskild advokat­
byrå. Regeringen meddelar närmare bestämmelser om vem som enligt

denna lag är biträdande juri st på enskild advokatbyrå. Lag (1979:240).

3 § För handläggning av vissa ärenden om rättshjälp finns rättshjälps­

nämnder. Verksamhetsområde för rättshjälpsnämnd bestämmes av rege­
ringen.

Skall ärende om allmän rättshjälp handläggas av rättshjälpsnämnd, upp­

tages ärendet av den rättshjälpsnämnd inom vars verksamhetsområde den
rättssökande är bosatt eller, om den rättssökande är dödsbo, den avlidne

var bosatt. 1 fråga om den som e j är bosatt i landet eller d ödsbo efter den

som ej var bosatt här, upptages ärendet av den rättshjälpsnämnd som

regeringen bestämmer.

Skall ärende om rättshjälp genom offentligt biträde handläggas av rätts­

hjälpsnämnd, upptages ärendet av den rättshjälpsnämnd inom vars verk­

samhetsområde den som åtgärden avser är bosatt eller, i fråga om den som
ej är bosatt i landet, av den rättshjälpsnämnd som regeringen bestämmer.

Om ersätt ning för utlägg vid rådgivning skall fastställas, skall ärendet

handläggas av den rättshjälpsnämnd inom vars verksamhetsområde advo­

katbyrån är belägen.

Rättshjälpsnämnd står under tillsyn av domsto lsverket.
Regeringen får förordna att rättshjälpsnämnd skall vara dela d i avdel­

ningar. Vad som föreskrives om nämnd äger motsvarande tillämpning på

sådan avdelning. Lag (1983:153).

4 § Rättshjälpsnämnd består av ordförande, som skall vara lagfaren och

erfaren i domarv ärv, samt fyra andra ledamöter. Av dessa skall två vara
advokater, en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. De
två övriga skall vara svenska medborgare och myndiga.

Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för viss tid. För

ordförande skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ordfö­
rande äger motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får reger ingen
utse erforderligt antal ersättare. Lag (1979:240).

5 § Rättshjälpsnämnd är beslutför med ordförande n och minst två andra
ledamöter, av vilka en icke är advokat. Vid avgörande av ärende, som är
av principiell betydelse eller annars av särskild vikt, skall dock samtliga
ledamöter deltaga.

Rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål äger motsvarande

tillämpning när ärende avgöres av rättshjälpsnämnd. Ordföranden skall

dock säga sin mening först.

I den utsträckning regeringen bestämmer får tjänsteman vid rättsh jälps-

1188

nämnden på nämndens vägnar slutligt pröva rättshjälpsärende. Lag

(1975:1302).

¬

5 a § För prövning av besvär i vissa fal l enligt denna lag fi nns besvä rs-

SFS 1983:487

nämnden för rättshjälpen. Den består av ordförande och sex andra leda­
möter. Ordföranden och ytterligare en ledamot skall vara lagfarna och

erfarna i domarvärv. Av övriga ledamöter skall två vara advokater, en
anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. �&terstående tre

ledamöter skall vara svenska medborgare och myndiga.

Regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter för viss tid.

För de ledamöter som skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv skall

finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om sådan ledamot äger

motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen utse erforder­
ligt antal ersättare.

Besvärsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fem andra

ledamöter. 5 § andra stycket äger motsvarande tillämpning på besvärs­

nämnden.

Regeringen får förordna att besvärsnämnden skall vara delad i avdel­

ningar. Vad som föreskrives om nämnd äger motsvarande tillämpning på

sådan avdelning. Lag (1979:240).

5 b § Med domstol förstås i denna lag allmän do mstol, allmän förvalt­

ningsdomstol, bostadsdomstolen, försäkringsöverdomstolen, försäkrings­
rätt, marknadsdomstolen, patentbesvärsrätten, arbetsdomstolen och

krigsrätt. Vad i lagen sägs o m domstol skall även gälla arr endenämnd,
hyresnämnd och statens va-nämnd. Lag (1981:830).

Allmän rättshjälp

Tillämpningsområdet
6 § Allmän rättshjälp beviljas fysisk person i rättslig angelägenhet, om

han behöver sådant bistånd och hans beräknade årsinkomst ej överstiger

etthundratiotusen kronor.

Bidrar den rättssökande i väsentlig omfattning till någon annans under­

håll, ökas beloppet enligt första stycket med niotusen kron or för var och en
till vilkens underhåll han på detta sätt bidrar.

�r den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad på grund av

förmögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt

nedsatt på grund av skuld sättning eller annan särskild omständighet, skall

den beräknade årsinkomsten jämkas på det sätt att skäligt belopp tillägges
eller fråndrages.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med­

delar närmare föreskrifter för beräkning av den rättssökandes ekonomiska

förhållanden. Lag (1983:153).

7 § Allmän rättshjälp beviljas dödsbo i rättslig angelägenhet, om boet
behöver sådant bistånd och det med hänsyn till boets behållning och
delägarnas ekonomiska förhållanden är skäligt.

Avlider den som har allmän rättshjälp, utgår därefter rättshjälpen till

dödsboet. Lag (1979:240).

8 § Allmän rättshjälp får ej beviljas

1. i angelägenhet som skall prövas eller på a nnat sätt behandlas utom

1189

¬

SFS 1983:487

riket, om ej den rättssökande är bosatt här och särskilda skäl föreligger för

rättshjälp,

j

2. den som är bosatt utom riket, om han ej är svensk medborgare eller,

om särskilda skäl ej föreligger för rättshjälp,

3. näringsidkare i angelägenhet som uppkommit i hans näringsverk sam­

het, om ej skäl föreligger för rätts hjälp med hänsyn till verksamhete ns art

och begränsade omfattning, hans ekonomiska och personliga förhållanden
eller omständigheterna i övrigt,

4. i frå ga om anspråk som öv erlåtits till den rättssökande, om överlåtel­

sen kan antagas ha ägt rum i syft e att åstadkomma fördel vid prövning a v

begäran om rättshjälp,

5. för upprättande av självdeklaration, äktenskapsförord eller testamen­

te,

6. i må l om boskillnad enligt 9 kap. 2 § giftermålsbalken,
7. om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig angelä­

genhet, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har av­
gjorts slutligt,

8. ägaren av en fastighet eller en byggnad i angelägenhet som avser

fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft rättsskyddsför­

säkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenhe­
ten,

9. den som ej har befogat intresse av att få sin sak behandlad.

I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna att allmän rätts­

hjälp ej skall beviljas.

Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen förordna att med­

borgare i viss främmande stat i fråga om allmän rättshjälp skall vara
likställd med svensk medborgare. Lag (1983:153).

Förmåner m.m.

9

Vid allmän rättshjälp betalar staten kostnaderna i den rättsliga ange­

lägenhet som rättshjälpen av ser.

Såsom kostnad för rättshjälpen anses den rättssökandes kostnad för
1. biträde som varit behövligt för tillvaratagande av den rättssökandes

rätt, '

2. bevisning vid allmän domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomsto­

len, arbetsdomstolen eller krigsrätt samt nödvändig utredning i a ngelägen­

het, som kan komma under sådan domstols prövning eller som skall prövas

av skiljemän,

3. utredning i angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol

eller förvaltningsmyndighet om utredningen ä r skäligen påkallad för tillva­

ratagande av den rättssökandes rätt och ej kan erhållas genom myn dighe­

ten,

4. resa och uppehälle för den rättssökande eller hans ställföreträdare

och för vårdare eller annan, som måste anlitas i samband med inställelse

inför domstol eller annan myndighet, om personlig inställe lse ålagts, eller i

samband med inställelse för sådan blodundersökning eller annan under-

1190

' Senaste lydelse 1981:1287.

¬