SFS 1983:487

Start / Processrätt / Rättshjälpslag (1996:1619) / SFS 1983:487

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                  </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1983:487 om �ndring i r�ttshj�lpsiagen (1972:429); utkom fr�n trycket utf�rdad den 2 juni 1983. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 9, 16 och 26 �� r�ttshj �lpslagen (1972:429)^ skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav komtner lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kr aft. den 17 juni 1983 ' Prop. 1982/83:165, LU41. rskr369. ^ Lagen omtryckt 1979:240. 1187 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:487 Inledande best�mmelser J 1 � R�ttshj�lp enligt denna lag utg�r s�som allm�n r�ttshj�lp (6- 34 ��), r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l (35-40 ��), r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de (41-45 ��) och r�dgivning (46-48 ��). Lag (1 973:118). 2 � Bitr�de och r�dgivning enligt denna lag l�mnas, n�r annat icke anges i lagen, av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n eller enskild advokat� byr�. Regeringen meddelar n�rmare best�mmelser om vem som enligt denna lag �r bitr�dande juri st p� enskild advokatbyr�. Lag (1979:240). 3 � F�r handl�ggning av vissa �renden om r�ttshj�lp finns r�ttshj�lps� n�mnder. Verksamhetsomr�de f�r r�ttshj�lpsn�mnd best�mmes av rege� ringen. Skall �rende om allm�n r�ttshj�lp handl�ggas av r�ttshj�lpsn�mnd, upp� tages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verksamhetsomr�de den r�ttss�kande �r bosatt eller, om den r�ttss�kande �r d�dsbo, den avlidne var bosatt. 1 fr�ga om den som e j �r bosatt i landet eller d �dsbo efter den som ej var bosatt h�r, upptages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd som regeringen best�mmer. Skall �rende om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de handl�ggas av r�tts� hj�lpsn�mnd, upptages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verk� samhetsomr�de den som �tg�rden avser �r bosatt eller, i fr�ga om den som ej �r bosatt i landet, av den r�ttshj�lpsn�mnd som regeringen best�mmer. Om ers�tt ning f�r utl�gg vid r�dgivning skall fastst�llas, skall �rendet handl�ggas av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verksamhetsomr�de advo� katbyr�n �r bel�gen. R�ttshj�lpsn�mnd st�r under tillsyn av domsto lsverket. Regeringen f�r f�rordna att r�ttshj�lpsn�mnd skall vara dela d i avdel� ningar. Vad som f�reskrives om n�mnd �ger motsvarande till�mpning p� s�dan avdelning. Lag (1983:153). 4 � R�ttshj�lpsn�mnd best�r av ordf�rande, som skall vara lagfaren och erfaren i domarv �rv, samt fyra andra ledam�ter. Av dessa skall tv� vara advokater, en anst�lld p� allm�n advokatbyr� och en enskilt verksam. De tv� �vriga skall vara svenska medborgare och myndiga. Regeringen utser ordf�rande och �vriga ledam�ter f�r viss tid. F�r ordf�rande skall finnas en eller flera ers�ttare. Best�mmelserna om ordf�� rande �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. I �vrigt f�r reger ingen utse erforderligt antal ers�ttare. Lag (1979:240). 5 � R�ttshj�lpsn�mnd �r beslutf�r med ordf�rande n och minst tv� andra ledam�ter, av vilka en icke �r advokat. Vid avg�rande av �rende, som �r av principiell betydelse eller annars av s�rskild vikt, skall dock samtliga ledam�ter deltaga. R�tteg�ngsbalkens regler om omr�stning i tvistem�l �ger motsvarande till�mpning n�r �rende avg�res av r�ttshj�lpsn�mnd. Ordf�randen skall dock s�ga sin mening f�rst. I den utstr�ckning regeringen best�mmer f�r tj�nsteman vid r�ttsh j�lps- 1188 n�mnden p� n�mndens v�gnar slutligt pr�va r�ttshj�lps�rende. Lag (1975:1302). � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 a � F�r pr�vning av besv�r i vissa fal l enligt denna lag fi nns besv� rs- SFS 1983:487 n�mnden f�r r�ttshj�lpen. Den best�r av ordf�rande och sex andra leda� m�ter. Ordf�randen och ytterligare en ledamot skall vara lagfarna och erfarna i domarv�rv. Av �vriga ledam�ter skall tv� vara advokater, en anst�lld p� allm�n advokatbyr� och en enskilt verksam. �terst�ende tre ledam�ter skall vara svenska medborgare och myndiga. Regeringen utser ordf�randen och �vriga ledam�ter f�r viss tid. F�r de ledam�ter som skall vara lagfarna och erfarna i domarv�rv skall finnas en eller flera ers�ttare. Best�mmelserna om s�dan ledamot �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. I �vrigt f�r regeringen utse erforder� ligt antal ers�ttare. Besv�rsn�mnden �r beslutf�r med ordf�randen och minst fem andra ledam�ter. 5 � andra stycket �ger motsvarande till�mpning p� besv�rs� n�mnden. Regeringen f�r f�rordna att besv�rsn�mnden skall vara delad i avdel� ningar. Vad som f�reskrives om n�mnd �ger motsvarande till�mpning p� s�dan avdelning. Lag (1979:240). 5 b � Med domstol f�rst�s i denna lag allm�n do mstol, allm�n f�rvalt� ningsdomstol, bostadsdomstolen, f�rs�krings�verdomstolen, f�rs�krings� r�tt, marknadsdomstolen, patentbesv�rsr�tten, arbetsdomstolen och krigsr�tt. Vad i lagen s�gs o m domstol skall �ven g�lla arr enden�mnd, hyresn�mnd och statens va-n�mnd. Lag (1981:830). Allm�n r�ttshj�lp Till�mpningsomr�det 6 � Allm�n r�ttshj�lp beviljas fysisk person i r�ttslig angel�genhet, om han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger etthundratiotusen kronor. Bidrar den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till n�gon annans under� h�ll, �kas beloppet enligt f�rsta stycket med niotusen kron or f�r var och en till vilkens underh�ll han p� detta s�tt bidrar. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt nedsatt p� grund av skuld s�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges eller fr�ndrages. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med� delar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av den r�ttss�kandes ekonomiska f�rh�llanden. Lag (1983:153). 7 � Allm�n r�ttshj�lp beviljas d�dsbo i r�ttslig angel�genhet, om boet beh�ver s�dant bist�nd och det med h�nsyn till boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden �r sk�ligt. Avlider den som har allm�n r�ttshj�lp, utg�r d�refter r�ttshj�lpen till d�dsboet. Lag (1979:240). 8 � Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas 1. i angel�genhet som skall pr�vas eller p� a nnat s�tt behandlas utom 1189 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:487 riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp, j 2. den som �r bosatt utom riket, om han ej �r svensk medborgare eller, om s�rskilda sk�l ej f�religger f�r r�ttshj�lp, 3. n�ringsidkare i angel�genhet som uppkommit i hans n�ringsverk sam� het, om ej sk�l f�religger f�r r�tts hj�lp med h�nsyn till verksamhete ns art och begr�nsade omfattning, hans ekonomiska och personliga f�rh�llanden eller omst�ndigheterna i �vrigt, 4. i fr� ga om anspr�k som �v erl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�tel� sen kan antagas ha �gt rum i syft e att �stadkomma f�rdel vid pr�vning a v beg�ran om r�ttshj�lp, 5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, �ktenskapsf�rord eller testamen� te, 6. i m� l om boskillnad enligt 9 kap. 2 � gifterm�lsbalken, 7. om fr�gan om r�ttshj�lp kan anst� till dess en annan r�ttslig angel� genhet, vari anspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund, har av� gjorts slutligt, 8. �garen av en fastighet eller en byggnad i angel�genhet som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft r�ttsskyddsf�r� s�kring eller n�got annat liknande r�ttsskydd som omfattar angel�genhe� ten, 9. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad. I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna att allm�n r�tts� hj�lp ej skall beviljas. Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med� borgare i viss fr�mmande stat i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp skall vara likst�lld med svensk medborgare. Lag (1983:153). F�rm�ner m.m. 9 Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga ange� l�genhet som r�ttshj�lpen av ser. S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r 1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�ttss�kandes r�tt, ' 2. bevisning vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomsto� len, arbetsdomstolen eller krigsr�tt samt n�dv�ndig utredning i a ngel�gen� het, som kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av skiljem�n, 3. utredning i angel�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen � r sk�ligen p�kallad f�r tillva� ratagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myn dighe� ten, 4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i samband med inst�llelse inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�lle lse �lagts, eller i samband med inst�llelse f�r s�dan blodunders�kning eller annan under- 1190 ' Senaste lydelse 1981:1287. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> s�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i la gen (1958:642) om blod- SFS 1983:487 unders�kning m.m. vid utredning av faderskap eller l�karunders�kning enligt 21 kap. 11 � f�r�ldrabalken, 5. avgift som utg�r f�r ans�kan enligt expeditionskung�relsens (1964: 618) avgiftslista, avdelning II, samt s�rskild avgift som skall beta las enligt f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter, 6. vad av allm�nna medel utg�tt i ers�ttning f�r �vers�ttning eller i ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) om blodunders�kning m.m. vid utredning av faderskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat om, 7. skiftesman som av domstol f�rordnats att verkst�lla bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad eller boskillnad, 8. medling enligt 42 kap. 17 � r�tteg�ngsbalken. S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycke t 2 anses ej den r�ttss�� kandes kostnad f�r s�dan blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om blodunder� s�kning m.m. vid utredning av faderskap. Lag (1983:487). 9 a � Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp �r i m�let eller �rende t befriad fr�n avgift f�r expedition enligt expeditionskung�relsens (1964:618) av� giftslista, avdelningarna I och II samt avdelning III under rubriken Uts�k- ning m.m. Avgiftsfriheten f�r expedition g�ller endast i den m�n expeditio� nen �r erforderlig f�r den r�ttss�kande. Avgiftsfriheten g�ller ej i fr�ga om s�dan expedition som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran, om icke expedi� tionen beg�res innan avg�r andet i huvudsaken vunnit laga kraft. Den som beviljats allm�n r�ttshj�l p i angel�genhet som lett till verkst�ll- bart avg�rande, ansvarar inte f�r grundavgift och f�rs�ljningsavgift enligt f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter. Detsamma g�ller den som har beviljats allm�n r�ttshj� lp i ett m�l om verkst�llighet . Kostnader f�r kung�relse i m �l eller �rende vid allm�n domstol, bostads� domstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt skall, s�vitt de belastar den som beviljats allm�n r�ttshj�lp, utg� av allm�nnna med el. Lag (1981:1287). 10 � Skall den som beviljats allm�n r�tts hj�lp st�lla s�kerhet f�r att f� till st�nd kvarstad eller annan liknande �tg�rd enligt r�tteg�ngsbalken eller konkurslagen (1921:225), f�r r�ttshj�lpsn�mnden utf�rda ansvarsf�rbin� delse p� statens v�gnar. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om verkst�llighet enligt 3 kap. 8 eller 9 � uts�kningsbalken, om allm�n r�ttshj�lp beviljats i verkst�llighets�rendet. F�ranleder ansvarsf�rb indelsen utgift f�r staten, anses utgiften s�som kostnad f�r r�ttshj�lpen. Lag (1981:8 30). R�ttshj�lpsavgift och till�g gsavgift ; 11 � Den r�ttss�kande skall bidra till de kostnader f�r allm�n r �ttshj�lp ; som avses i 9 och 10 8 � genom att betala r �ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift I enligt vad som s�gs i 1 2-15 ��. 1191 (" � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:487 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med-j delar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av maximibelopp f�r r�ttsh j�lps� avgift. Lag (1983:153). 12 � �verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst trettiofemtu� sen kronor, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften tfehundrafemtio kronor. Maximibeloppet f�r s�ttas ned om d et finns s�rskilda sk�l. Belop� pet f�r dock inte understiga etthundrasjuttiofem kronor, om det inte �r uppenbart att den r�ttss�kande saknar m�jlighet att betala en s� stor avgift. �r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften den avgift som utg�r enligt f�rsta stycket �kad med fyra procent av den del av inkomsten som �verstiger trettiofemtusen men ej sextiotusen kronor, sex procent av den del av inkomsten som �verstiger sextiotusen men ej sjuttiofemtusen kronor, tio procent av den del av inkomsten som �verstiger sjuttiofemtusen men ej nittiotusen kronor, femton procent av den del av inkomsten som �verstiger nittiotusen men ej etthundrafemtusen kronor, tjugo procent av den del av inkomsten som �verstiger etthundrafemtu� sen kronor. Vid till�mpning av andra stycket iakttas att inkomsten avrundas till n�rmast l�gre tusental kronor . Lag (1983:153). 13 � Bidrar den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till n�gon annans underh�ll, skall inkomstgr�nserna enligt 12 � f �rsta och andra styckena h�jas med niotusen kronor f�r var och en till vilkens underh�ll han s�lunda bidrar. , Ar den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� gru nd av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild oms t�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges eller fr�ndrages. Lag (1983:153). 14 � S�ker d�dsbo r�ttshj�lp, utg�r maximibeloppet ett med h�nsyn til l boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden sk�ligt belopp. 14 a � Om den ers�ttning som skall tillerk�nnas bitr�de f�r arbete enligt 22 � �verstiger tretusen kronor, skall den r�ttss�kande ut�ver r�ttshj�lps- avgiften betala en till�ggsa vgift om tio procent av den del av ers�ttningen som �verstiger tretusen kronor, dock h�gst ett belopp som uppg�r till fem g�nger maximibeloppet. Det belopp som skall betalas avrundas till n�rmast l�gre tiotal kr onor. Lag (1983:153). 14 b � Om det �r uppenbart att den r�ttss�kande saknar m�jlighet att betala till�ggsavgiften eller n�gon del av den, f�r han helt eller delvis befrias fr�n denna. Om det framkommer att den r�ttss�kande inte l�ngre saknar m�jlighet 1192 att betala den till�ggsavgift som han befriats fr�n, skall beslutet ompr�vas. Lag (1983:153). � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 � I samband med at t allm�n r�ttshj�lp beviljas, fastst�lls det f�r s�- SFS 1983:487 Randen g�llande maximibeloppet och det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst kan uppg�. Underg�r inkomst eller s�dant f�rh�llande som avses i 13 e ller 14 � v�sentlig f�r�ndring innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall maximibelop� pet j�mkas efter vad som �r sk�ligt, dock ej under vad som redan betalats i r�ttshj�lpsavgift. J�mkning skall ocks� ske, om v�sentlig felbed�mning gjorts, n�r maximibeloppet tidigare best�mdes. Fr�ga om j�mkning upptages endast om s�rskild anledning d�rtill fram� kommit. N�r maximibeloppet j�mkas, skall �ven det belopp vartill till�ggsavgif� ten h�gst kan uppg� j�mkas i motsvarande m�n. Lag (1983:153). Beviljande av allm�n r�ttshj�lp m.m. 16 �'' Allm�n r�ttshj�lp f�r, om ej annat f�ljer av 17 �, beviljas av adv o� kat eller av bitr�dande jurist p� advokatbyr�, om den r�ttsliga angel�gen� heten avser �ktenskapsskillnad boskillnad, dock inte enligt 9 kap. 2 � gifterm�lsbalken underh�llsbidrag till make eller barn faderskap till barn v�rdnad umg�nge. Advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� f�r ej bevilja allm�n r�ttshj�lp f�r verkst�llighet av avg�rande om underh�llsbidrag, v�rdnad eller umg�nge. Ej heller f�r advokat eller bitr�dande jurist bevilja allm�n r�ttshj�lp 1. om den r�ttss�kande �r d�dsbo, 2. om den r�ttss�kande �r bosatt utom riket, 3. om den r�ttsliga angel�genheten skall pr�vas eller p� annat s�tt behandlas utom riket. Lag (1983:487). 17 � Om en r�ttslig angel�genhet �r anh�ng ig vid domstol, pr�var dom� stolen fr�gan om beviljande av allm�n r�ttsh j�lp. Den domstol, d�r de n r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig, beslutar ocks� om j�mkning av maxi� mibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften och av det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst kan uppg�. Domstolen fattar �ven beslut enligt 14 b �. Lag (1983:153). 18 � Har allm�n r�ttshj�lp icke beviljats enligt 16 � och �r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, pr�vas fr�ga om beviljande av allm�n r�ttshj�lp av r�ttshj�lpsn�mnden. �r den r�ttsliga angel�genheten ej anh� ngig vid d omstol, beslutar r�tts� hj�lpsn�mnden ocks� om j�mkning av maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgif� ten och av det belopp vartill till�ggsavgifte n h�gst kan uppg� samt medde� lar beslut enligt 14 b �. Lag (1983 :153). 'Senaste lydelse 1981:1287. 1193 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:487 18 a � Allm�n r�ttshj�lp beviljas efter ans�kan av den r�ttss�kande.' Ans�kan skall vara skriftlig samt inneh�lla uppgi fter i de h�nseenden som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket best�m� mer. Lag (1979:240). 19 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter uppkommande kostna� der enligt 9 och 10 �� av allm�nna medel. Av allm�nna mede l betalas �ven bitr�desers�ttning f�r tiden efter det att ans�kan om r�tts hj�lp kommit in till den myndighet som har att besluta om allm�n r�ttshj�lp. Detsamma g�ller bitr�desk ostnad som uppkommit f�re ans�kningen hos myndigh et, om arbetet har varit av mindre omfattning eller br�ds kande art och ans�k� ningen har gjorts utan v�sentligt dr�jsm�l eller om eljest synnerliga sk�l f�religger. Vad som har sagts nu om ers�ttning till bitr�de g�ller �ven i fr�ga om ers�ttning till skiftesman. I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�llet f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga den som beviljats allm�n r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad f�r r�ttshj�lpen. Lag (1983:153). F�rordnande av bitr�de m. m. 20 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp enligt 16 �, blir den som beslutat h�rom bitr�de till den r�ttss�kande. I anna t fall f�r bitr�de f�rordnas p� s�kan � dens beg�ran, om denne ej sj�lv eller genom n�gon som i tj�nstest �llning eller annars l�mnar honom bist�nd kan beh�rigen tillvarataga sin r�tt. I angel�genhet, som kan an tas bli pr�vad enligt lagen (19 74:8) om r�tte� g�ngen i tvistem�l om mindre v�rden, far bitr�de f�rordnas endast om s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till s�kandens personliga f�rh�llanden eller sakens beskaffenhet. I �re nde om bodelning, som inte av ser klander, f�r bitr�de inte f�rordnas. N�r bitr�de kan f�rordnas enligt 10 kap. 13 � f�r�ldrabalken, f�rordnas ej bitr�de enligt denna lag. Lag (1 983:153). 21 � Till bitr�de f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr� eller annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har s�kanden sj�lv f�reslagit n�gon som � r l�mplig, skall den ne f�rordnas, om ej hans anlitande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder annat. Bitr�de f�r entledigas om sk�l f�religger d�rtill. Byte av bitr�de f�r ske bara efter s�rskilt tillst�nd. S�dant tillst�nd f�r l�mnas om djupg�ende mots�ttningar uppst�tt mellan bitr�det och den r�ttss�kande eller om eljest s�rskilda sk�l f�religger. Bitr�de f�r s�tta advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� i sitt st�lle (substitution). I �vrigt f�r substitution �ga rum bara efter s�rskilt tillst�nd. �r den r�ttsliga angel�genheten anh�ngig vid domstol, ankommer det p� domstolen att besluta om f�rordnande och entledigande samt om s�rskilt tillst�nd till byte och substitution. 1 annat fall beslutar r�ttshj�lpsn�mnden i dessa fr�gor. Lag (19 79:240). 1194 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ers�ttning till bitr�de m.fl. SFS 1983; 487 22 � Bitr�de, skiftesman och medlare har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som up pdraget har kr�vt. Vid bed�mningen av vad som �r sk�ligt arvode skall uppdragets art och omfattning beaktas. H�nsyn skall ocks� tas till andra omst�ndigheter av betydelse, s�som den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utf�rts med sam t den tid som har lagts ned p� uppdraget. Regeringen eller, efter regeringens bemyn� digande, domstolsverket fastst�ller taxa som skall till�mpas vid best�m� mande av ers�ttningen. Har bitr�de, skiftesman eller medlare genom v�rdsl�shet eller f�rsum� melse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�ttning� ens best�mmande. Om bitr�de missbrukat sin beh�righet att bevilja allm�n r�ttshj�lp eller besluta om substitution eller det eljest f�religger s�rskilda sk�l, f�r ers�ttningen j�mkas. Ers�ttning till bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid domstol av dom� stolen. Ers�ttning till bitr�de i annat fall och till skiftesman fastst�lles av r�ttshj�lpsn�mnden. Ers�ttning till medlare fastst�lles av do mstolen. Lag (1981:1287). 23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av sin huvud� man ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet utan verkan och skall bitr�det �terbetala vad han uppburit f�r mycket. 1 fr�ga om ers�ttning till skiftesman och till medlare skall v ad som har sa gts nu �ga motsvarande till�mpning. Lag (1979:240). Ers�ttning f�r bevisning och annan utredning m.m. 24 � I den m�n ej s�rskilda f�reskrifter g�ller, utg�r ers�ttning f�r bevis� ning i m�l eller �rende vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknads� domstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt med sk�ligt belopp enligt dom� stolens best�mmande. Lag (1979:240). 25 � I angel�genhet, som ej handl�gges vid allm�n domstol, bostadsdom� stolen, marknadsdomstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt, beslutar r�ttshj�lpsn�mnden om utredning. Utan hinder h�rav f�r bitr�de besluta om utredning av mindre omfattning. Samma befogenhet tillkommer skiftesman som f�rordnats i �rende om bodelning. Den som medverkat vid utredning som avses i f�rsta stycket har r�tt till ers�ttning enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ing�r utredningen i m�l eller �rende som har anh�n giggjorts vid domsto l fastst�lles ers�ttning� en av domstolen. I annat fall best�mm es ers�ttningen av r�ttshj�lpsn�mn� den. Lag (1979:240). Ers�ttning f�r inst�llelse 26 Ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 4 utg�r enligt best�mmel� ser som regeringen meddelar. Senaste lydelse 1979:240. 1195 Ii 'I � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:487 Ers�ttning enligt f�rsta st ycket best�ms av den myndighet inf�r vilken inst�llelsen sker. Vid inst�llelse f�r s�dan blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om blodunders�kning m.m. vid utredning av faderskap best�ms ers�ttningen av domstolen. Ers�ttning f�r inst�llelse vid l�karunders�kning enligt 21 kap. 11 � f�r�ldrab alken best�ms av l�nsr�tten. Lag (1983:487). Betalning och fastst�llande av r�ttsly�lpsavgift och till�ggsavgift, avr�kning med den r�ttss�kande och med bitr�de 27 � Finns bitr�de enligt denna lag, betalas r�ttshj�lpsavgiften till bitr� det intill det enligt 15 � f�rsta stycket fastst�llda maximibeloppet. Finns inte n�got bit r�de, skall r�ttshj�lpsavgiften betalas till staten. R�ttshj�lps� avgiften far tas ut s� snart maximibeloppet har f astst�llts. Har maximibe� loppet h�jts sedan r�ttshj�lp beviljades, skall den avgift som kan f�ranle� das av h�jningen betalas till state n. Till�ggsavgiften betalas till bitr�det n�r ers�ttningen till bitr�det har fastst�llts. Bitr�det far ta ut f�rskott p� till�ggsavgiften med sk�ligt be lopp. Om det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst f�r uppg� h�js i samba nd med att ers�ttning till bitr�det fastst�lls, skall det belopp som kan f�ranledas av h�jningen och som h�nf�r sig till den ers�ttningen eller till en tidigare fastst�lld bitr�desers�ttning betalas till sta ten. Lag (1983:153). 1196 28 � I m�l eller �rende vid domstol skall domstolen fastst�lla r�ttshj�lps� avgiften och i f�rekommande fall till�ggsavgif ten i samband med att den fastst�ller ers�ttning till bitr�de. Finns ej bitr�de eller beg�r bitr�det ej ers�ttning, fastst�lls r�ttshj�lpsavgiften n�r domstolen skiljer m�let eller �rendet fr�n sig eller n�r r�ttshj�lpen upph�r. Vad nu sagts g�ller �ven om r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift tidigare har fastst�llts f�r den r�ttss�� kande. �r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, skall r�tts� hj�lpsn�mnden fastst�lla r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsavgiften. D�rvid skall f�rsta stycket till�mpas. Lag (1983:153). 29 � Har den som beviljats allm�n r�ttshj�lp eller st�llf�retr�dare f�r honom genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett �kade kostnader f�r r�ttshj�lpen, far vid fastst�llande av r�ttshj�lpsavgiften maximibeloppet �verskridas efter vad som �r sk�ligt. Lag (19 79:240). 30 � N�r myndighet fastst�llt r�ttshj�lpsavgiften och i f�rekommande fall till�ggsavgiften skall genom dess f�rsorg avr�kning g�ras med den r�ttss�kande och med bitr�de. Fr�n ers�ttning till bitr�de enligt 22 � skall avr�knas vad den r�ttss�� kande enligt 27 � �r skyldig att utge till bitr�det . Understiger ers�ttningen vad som skall a vr�knas, svarar bitr�det, om kostn ader ut�ver bitr�deser� s�ttningen uppkommit f�r r� ttshj�lpen, mot staten f�r mellanskillnaden. Fastst�lls r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsavgiften till l�gr e belopp �n de t som den r�ttss�kande inbetalat, f�r �terbe talning av mellanskillnaden a n� st�, om det finns anledning ant a att h�gre belopp kommer att fastst�llas p � grund av ytterligare kostnader f�r r�ttshj�lpen. Lag ( 1983:153). � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Motparts ers�ttningsskyldighet f�r kostnad f�r allm�n r�ttshj�lp SFS 1983:487 31 � I fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l eller �rende vid domstol �ger i fr�ga om kostna derna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i lag om parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta. Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall �l�ggas att utge ers�ttningen enligt vad som s�gs i 33 �. Om det d�ms till �ktenskapsskillnad mellan makar efter gemensam ans�kan och den ena maken har �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten �l�gga den andra maken att betala staten h�lften av k ostnaderna f�r r�tts� hj�lpen. Om maximibeloppet f�r den andra makens r�ttshj�lpsavgift skulle ha varit l�gre �n h�lften av r�ttshj�lpskostnaderna, skall �l�ggandet dock begr�nsas till vad som motsvarar maximibeloppet. Ers�ttningsskyldighet skall inte �l�ggas, om beloppet understiger en viss av regeringen fastst�lld gr�ns. Ers�ttningsskyldighet skall heller inte �l�ggas om det med h�nsyn till omst�ndigheterna annars �r obilligt. Har i �rende om bodelning skiftesman f�rordnats och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�ttshj�lpsn�mnden med motsvarande till�mpning av andra stycket besluta om kostnaderna f�r skiftesmannen och f�r utredning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet om ers�ttnings� skyldighet f�r verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om allm�n domstols dom. Om den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift tillsammans med den ers�ttning som maken har �lagts att betala enligt andra och tredje styckena �verstiger r�ttshj�lpskostnaderna, skall den r�ttss�kande ber�tti� gas att f� tillbaka den �ve rskjutande delen. Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr� ga om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall b etalningsskyl� dighet �l�ggas f�r dessa kostnader i deras helhet eller t ill viss kvotdel utan angivande av best�mt belopp. Lag {1983:153). 32 � N�r m�l eller �rende i vilket part har allm�n r�ttshj�lp avg�res, skall beslut samtidigt meddelas ang�ende ers�ttningsskyldighet enligt 31 �. Lag {1979:240). F�rdelning av ers�ttning mellan staten och den som haft allm�n r�ttshj� lp 33 � Om motpart eller annan enligt 31 � f�rsta eller femte stycket har �lagts ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader, skall ers�ttningen betalas till den r�ttss�kande med belopp som m otsx arar r�ttshj�lpsavgiften j�mte till�ggsavgift och till staten med �terstoden. Om ers�ttningsskyldighet inte har �lagts till fullt belopp skall vad i f�rsta stycket s�gs om r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift avse de delar h�rav som svarar mot f�rdelningen av er s�ttningsskyldigheten. Har allm�n r�ttshj�lp beviljats s�kande i �rende ang�ende verkst�llighet enligt uts�kningsbalken, skall best�mmelserna i f�rsta och andra styckena om ers�ttning till�mpas ocks� i fr�ga om s�rskild avgift enligt f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter som i �rend et uttagits hos motparten. Lag {1983:153). 1197 i. . � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:487 Upph�rande av allm�n r�ttshj�lp 34 � Allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra om 1. r�ttshj�lpsavgift eller till�ggsavgift ej erl�ggs enligt 27 �, 2. den r�ttss�kande l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha beviljats om riktig uppg ift l�mnats, 3. den r�ttss�kande upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnat oriktig uppgift, som varit �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�g r�tts� hj�lpsavgift, 4. den r�ttss�kande ej l�ngre kan anses ha befogat intresse av att f� sih sak behandlad, eller 5. de ekonomiska f�rh�llandena �ndrats i s �dan m�n att den r�ttss�� kande ej l�ngre �r ber�ttigad till allm�n r�ttshj� lp. Om allm�n r�ttshj�lp har beviljats trots att det f�religger ett s�dant fall som avses i 8 � 7 , f�r det beslutas att r�ttshj�lpen skall upph�ra. F�rsta stycket 3 och 4 och andra stycket g�ller ej, om d et �r uppenbart obilligt att r�ttshj�lpen upph�r. Om det beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt f�rsta stycket, skall den som haft r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. Det f�r dock beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall betalas av staten, om det f�religger s�rskilda sk�l. Om det beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt andra stycket, skall kostnaderna f�r r�ttshj�lpen betalas av staten. Det f�r dock beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall b�ras av den som haft r�ttshj�lp, om det f�religger s�rskilda sk�l. Beslut i fr�ga om upph�rande av allm�n r�ttshj�lp meddelas, om den r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig vid domstol, av domstolen och i annat fall av r�ttshj�lpsn�mnden. S�dant beslut f�r ocks � meddelas i samband med pr�vning av besv�r enligt 49 �. Lag (1 983:153). R�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l 35 � Om offentlig f�rsvarare finns s�rskilda best�mmelser. 36 � Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l �n som avses i 35 � beviljas tilltalad, om hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger femtiotusen kronor. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 6 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. �r det uppenbart att s�kanden sj�lv kan svara f�r de kostnader som ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp e j beviljas. Lag (1983:153). 37 � Vid r�ttshj�lp enligt 36 � �ger 9 � andra stycket 2, 4 och 5, 9 a �, 19 � f�rsta stycket samt 24 och 26 � � motsvarande till�mpning. Lag ( 1979:240). 38 � Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r tilltalad ell er annan att till sta ten �terbetala kostnad som enligt r�t tens beslut utg�tt av allm�nna medel �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnad f�r r�ttshj�lp enligt 36 �. I fall som avses i 19 � andra stycket lagen (1946:804) om inf�rande av nya 1198 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r�tteg�ngsbalken, 18 � la gen (1957:668) om utl�mning f�r brott, 14 � lagen SFS 1983:487 (1959:254) om utl�mning f�r brott till Danmark, Finland, Island och Norge, 7 och 13 �� lagen (1964:450) om �tg�rder vid samh�llsfarlig asocialitet, 39 � lagen (1972:260) om internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom samt 29 � lagen (1978:801) om internationellt samarbete r�rande kriminalv�rd i frihet g�ll er vad d�r � r f�reskrivet. Lag (1983:153). 39 � R�ttshj�lp enligt 36 � beviljas efter ans�kan av den tilltalade. Beslut meddelas av den domstol d�r m�let �r anh�ngigt. Har r�tten skilt saken fr�n sig f�r den, till des s talan fullf�ljts av den tilltalade eller tiden f�r s�dan talan utg�tt, bevilja honom r�ttshj�lp i h�gre r�tt. F�religger omst�ndighet som anges i 34 � f�rsta stycket 2 betr�ffande den tilltalade, skall domstolen besluta att r�ttshj�lpen skall upph�ra. D�mes den tilltalade f�r brottet, skall han utan hinder av vad som f�re- skrives i 38 � f�rsta stycket �l�ggas att betala hela kostnaden f�r r�ttshj�l� pen. F�religger s�rskilda sk�l, f�r dock beslutas att kostnaderna eller del d�rav skall betalas av staten. �ndras den tilltalades ekonomiska f�rh�llanden i s�dan m�n att han ej l�ngre �r ber�ttigad till r�ttshj�lp, skall domstolen besluta att r�ttshj�lpen skall upph�ra. Lag (1983:153). 40 � Ans�kan om r�ttshj�lp enligt 36 � skal l vara skriftlig samt inneh�lla uppgifter i de h�nseenden som regeringen eller, efter regeringens bemyndi� gande, domstolsverket best�mmer. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r ans�� kan g�ras muntligen. Lag (1979:240). R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de I 1 41 � R�ttshj�lp genom offentligt bit r�de beviljas i m�l eller �rende 1. hos utskrivningsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende intag� ning enligt 8 eller 9 � eller utskrivning enligt 16 eller 19 � lagen (1 966:293) om beredande av sluten psykiatrisk v�rd i vissa fall, 2. hos beslutsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende inskrivning i eller utskrivning fr�n v�rdhem eller specialsjukhus enligt lagen (1967 :940) ang�ende omsorger om vissa psykiskt utvecklingsst�rda eller placering av s�rskolelev enligt 28 � samma lag, 3. ang�ende beredande av v�rd enligt lagen (1980:621) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga eller omedelbart omh�ndertagande enligt 6 � samma lag eller ang�ende upph�rande av s�dan v�rd enligt 5 � samma lag eller hos f�rvaltningsdomstol vid �verklagande enligt 20 � f�rsta stycket 1 samma lag, 4. hos f�rvaltningsdomstol ang�ende beredande av v�rd enligt lagen (1981:1243) om v�rd av missbrukare i vissa fall, ang�ende omedelbart � ' omh�ndertagande enligt 8 � eller vid �verklag ande av beslut om f�rl�ng- i ning enligt 16 � samma lag, -i 5. ang�ende utvisning enligt 38, 43, 47 eller 48 � utl�nningslagen (1980:376) samt vid utredning hos polismyndighet n�r fr�ga har uppkommit om utvisning enligt angivna lagrum, 1199 | I (t ] � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:487 6. ang�ende avvisning enligt utl�nningslagen, dock ej hos polismyoi dighet, s�vida icke anledning f�religger att �verl�mna �rendet till statens invandrarverk eller utl�nningen enligt 50 eller 52 � samma lag h�llits i f�rvar l�ngre �n en vecka, 7. ang�ende verkst�llighet enligt utl�nningslagen, om anledning f� relig� ger att �verl�mna �rendet till statens invandrarverk med st�d av 85 eller 86 � samma lag eller h�nskjuta �rendet dit med st�d av 87 � samma lag e ller om utl�nningen enligt 50 eller 52 � samma lag h�llits i f�rvar l�ngre �n en vecka, 8. ang�ende f�reskrifter som meddelats enligt 13 �, 48 � eller 74 � andra stycket utl�nningslagen, 9. ang�ende hems�ndande av utl�nning med st�d av 104 � f�rsta stycket utl�nningslagen, 10. ang�ende f�rverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap . brottsbalken, 11. ang�ende verkst�llighet utomlands av frihetsber�vande p�f�ljd en� ligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge a ng�ende verkst�llighet av straff m.m. eller lagen (197 2:260) om internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom, 12. ang�ende utl�mning enligt lagen (1970:375) om utl�mning till Da n� mark, Finland, Island eller Norge f�r verkst�llighet av beslut om v�rd eller behandling, 13. ang�ende kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrering, om giltigt samtycke till �tg�rden ej l�mnats, 14. hos regeringen enligt 1 � andra stycket lagen (1975:1360) om tv�ngs� �tg�rder i spaningssyfte i vissa fall. Lag (1981:1256). 42 � R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de skal l beviljas den som �tg�rden avser och i m�l eller �rende som avses i 41 � 3 �ven v�rdnadshavare, o m det ej m�ste antaga s att behov av bitr�de saknas. Lag (1981 :23). 43 � R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de beviljas efter ans�kan eller d� annars anledning f�religger. Ans�kan f �r g�ras av den som kan beviljas r�ttshj�lp och i m�l eller �rende som anges i 41 � 1 �ven av annan som far f�ra talan i m�let eller �rend et. R�ttshj�lp beviljas och bitr�de f�rordnas av den myndighet som hand� l�gger m�let eller �rendet. Dock ankommer pr�vningen i �rende hos socialn�mnd eller social distriktsn�mnd enligt 41 � 3 p� l�nsr�tten, i �rende som avses i 41 � 5-9 eller 14 p� r�ttshj�lpsn�mnden, i �rende hos polismyndighet enligt 41 � 12 p� l�nsr�tten samt i annat �rende hos regeringen �n som avses i 41 � 5-9 eller 14 p� departementstj�nsteman som regeringen best� mmer. Har myndighet skilt m�let eller �rendet fr�n sig, �ger under tiden till dess talan fullf�ljts eller tiden f�r fullf�ljd utg�tt andra stycket motsvarande till�mpning. R�ttshj�lp utg�r �ven n�r talan fullf�ljs eller meddelat beslut underst� lls annan myndighets pr�vning eller saken �verl�mnas till annan myndighets avg�rande, 1200 Ans�kan om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de ges in till den mynd ighet � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> som handl�gger m�let ell er �rendet. G�ller ans�kan �rende som avses i 41 SFS 1983:487 � 5-9 eller 14, ges dock ans�kan in till r�ttshj�lpsn�mnden. Myndighet som inte sj�lv f�r bevilja r�ttshj�lpen skall till beh�rig m yn� dighet med eget yttrande �verl�mna ingiven ans�kan med d�rvid fogade handlingar eller anm�la behovet av offentligt bitr�de. Lag (1983:153). 44 � Har den som beviljats r�ttshj�lp enligt 41 � till offentligt bitr�de sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anli� tande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder annat. Har b�de den unge och v�rd nadshavaren beviljats r�tts� hj�lp i m�l eller �re nde som avses i 41 � 3, f�rord nas gemensamt bitr�de, om det ej finns motstridiga intressen mellan dem. I fr�ga om offentligt bitr�de �ger best�mmelserna i 21 � f�r sta stycket sista meningen, andra och tredje styckena, 22 � f�rsta och andra styckena samt 23 � motsvarande till�mpning. I fr�ga om beslut som meddelas med st�d av andra stycket �ger 43 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. Ers�ttning till offentligt bitr�de utg�r av allm� nna medel. Lag (1981:23). 45 � I m�l eller � rende som avses i 41 � f�r offentligt bitr�de f�ranstalta om s�dan utredning som �r sk�ligen p�kallad f �r tillvaratagande av dens r�tt som beviljats r�ttshj�lpen och som ej kan e rh�llas genom myndighet som handl�gger m�let eller �ren det. Har offentligt bitr�de ej utsetts, f�r r�ttshj�lpsn�mnden p� ans�kan av den som beviljats r�ttshj�lpen besluta om utredning. Den som efter beslut av offentligt bitr�de eller r�ttshj�lpsn�mnd medver� kat vid utredning har r�tt till ers�ttning av allm�nna medel enligt best�m� melser som regeringen meddelar. .1 fr�ga om fastst�llande av ers�ttning �ger 43 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. Lag (1981:23). R�dgivning 46 � Med r�dgivning f�rst�s i denna l ag r�dgivning och d�rmed j�mf�rlig �tg�rd i r�ttsl ig angel�genhet under h�gst en timme. Som r�dgivning skall dock ej anses �tg�rd f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration eller �tg�rd i angel�genhet som omfattas av f�rordnande som meddelats med st�d av 8 � andra stycket. Lag (1982:300). 47 � R�dgivning sker mot en avgift av �ttiofem kronor f�r varje p�b�rjad tidsperiod om femton minuter. Avgiften f�r s �ttas ned s� att den ej �ver� stiger det maximibelopp f�r r�ttshj�lpsavgiften som skulle ha fastst�llts om allm�n r�ttshj�lp hade beviljats. F�r vad som har satts ned utg�r ers�ttning av allm�nna medel till den som har meddelat r�dgivningen. Den som har meddelat r�dgivning har r�tt till sk�lig ers�ttning av all� m�nna medel f�r de kostnader f�r tolk och f�r �vers�ttning som uppdraget har kr�vt. Ers�ttningen fastst�lls av r�ttshj�lpsn�mnd. Beviljas allm�n r�ttshj�lp efter r�dgivning, skall kostnaden f�r r�dgiv- 1201 76-SFS 1983 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:487 ningen anses som en kostnad f�r den allm�nna r�ttshj�lpen. Erl�ggande av r�dgivningsavgift skall anses som betalning p� r�ttshj�lpsavgift. Lag (1983:153). 48 � R�dgivning meddelas av advokat eller av bitr�dande jurist p� advo� katbyr�. Beslut om r�dgivningsavgift j�mlikt 4 7 � f�rs ta stycket ankommer p� den som meddelat r�dgivningen. Lag (1979: 240). S�rskilda best�mmelser 49 � I fr�ga om talan mot domstols beslut enligt denna lag till�mpas va d som i allm�n het g�ller om talan mot beslut av domstolen. Mot beslut enligt denna lag av r�ttshj�lpsn�mnd eller annan f�rvaltnings� myndighet som ej omfattas av f�rsta stycket f�res talan hos besv�rsn�mn� den genom besv�r. Mot beslut av adv okat eller bitr�dande jurist p� allm�n advokatbyr� far talan dock ej f�ras. Talan f�r ej f�ras mot besv�rsn�mndens beslut enligt denna lag. Lag (1979:240). 49 a � Talan mot beslut i fr�ga om r�ttshj�lp f�r f�ras, f�rutom av enskild p art, av domstolsverket. R�knas besv�rstid fr�n den dag d� part fatt del av beslu tet, far domstolsverket likv�l ej v�cka besv�rstalan senare �n tv� m�nader fr�n dagen f�r beslutet. Domstolsverket f�r f�ra talan �ven till f�rm�n f�r enskild part. Talan mot beslut i fr�ga om r�ttshj�lp f�r f�ras �ven av annan myndighet som regeringen best�mmer. D�rvid skall vad i f�rsta stycket s�gs om domstolsverkets taler�tt till�mpas. Undanr�jes beslut om r�ttshj�lp, skall den som haft r�ttshj�lpen sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. F�religger s�rskilda sk�l, f�r dock f�rordnas att kostnaderna eller del d�r av skall betalas av staten . Lag (1983:153). 49 b � Domstolsverket och annan myndighet som regeringen best�mmer f�r p�kalla beslut om att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt 34 �. Lag (1982:299). 50 � Best�mmelserna i denna lag om angel�genhet, som skall pr�vas av f�rvaltningsmyndighet, g�ller �ven s�dant �rende vid domstol, som avser domstolens f�rvaltande verksamhet. Lag (1979:240). 51 � Den som, i firma eller annars, i yrkesm�ssig verksamhet som ej ut�vas vid advo katbyr� upps�tligen anv�nder ben�mningen r�ttshj�lp p� s�tt som � r �gnat att leda till att verksamheten f�rv�xlas med den r�tts� hj�lpsverksamhet som enligt denna lag ut�vas vid advokatbyr� d�mes till b�ter. Detsamma g�ller den som upps�tligen, i firma eller annars, i yrkes� m�ssig verksamhet obeh�rigen anv�nder ben�mningen allm�n advokat- 1202 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> byr� eller ben�mning som �r �gnad att leda till f�rv�xling d�rmed. Lag SFS 1983:487 (1973:118). Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1983. P� regeringens v�gnar OVE RAINER Peter L�fmarck (Justitiedepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1983:487

om �ndring i r�ttshj�lpsiagen (1972:429);

utkom fr�n trycket

utf�rdad den 2 juni 1983.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 9, 16 och 26 �� r�ttshj �lpslagen

(1972:429)^ skall ha nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav komtner lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag d� denna lag tr�der i kr aft.

den 17 juni 1983

' Prop. 1982/83:165, LU41. rskr369.

^ Lagen omtryckt 1979:240.

1187

�

SFS 1983:487

Inledande best�mmelser

1 � R�ttshj�lp enligt denna lag utg�r s�som allm�n r�ttshj�lp (6- 34 ��),

r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l (35-40 ��), r�ttshj�lp genom offentligt
bitr�de (41-45 ��) och r�dgivning (46-48 ��). Lag (1 973:118).

2 � Bitr�de och r�dgivning enligt denna lag l�mnas, n�r annat icke anges

i lagen, av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n eller enskild advokat�
byr�. Regeringen meddelar n�rmare best�mmelser om vem som enligt

denna lag �r bitr�dande juri st p� enskild advokatbyr�. Lag (1979:240).

3 � F�r handl�ggning av vissa �renden om r�ttshj�lp finns r�ttshj�lps�

n�mnder. Verksamhetsomr�de f�r r�ttshj�lpsn�mnd best�mmes av rege�
ringen.

Skall �rende om allm�n r�ttshj�lp handl�ggas av r�ttshj�lpsn�mnd, upp�

tages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verksamhetsomr�de den
r�ttss�kande �r bosatt eller, om den r�ttss�kande �r d�dsbo, den avlidne

var bosatt. 1 fr�ga om den som e j �r bosatt i landet eller d �dsbo efter den

som ej var bosatt h�r, upptages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd som

regeringen best�mmer.

Skall �rende om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de handl�ggas av r�tts�

hj�lpsn�mnd, upptages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verk�

samhetsomr�de den som �tg�rden avser �r bosatt eller, i fr�ga om den som
ej �r bosatt i landet, av den r�ttshj�lpsn�mnd som regeringen best�mmer.

Om ers�tt ning f�r utl�gg vid r�dgivning skall fastst�llas, skall �rendet

handl�ggas av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verksamhetsomr�de advo�

katbyr�n �r bel�gen.

R�ttshj�lpsn�mnd st�r under tillsyn av domsto lsverket.
Regeringen f�r f�rordna att r�ttshj�lpsn�mnd skall vara dela d i avdel�

ningar. Vad som f�reskrives om n�mnd �ger motsvarande till�mpning p�

s�dan avdelning. Lag (1983:153).

4 � R�ttshj�lpsn�mnd best�r av ordf�rande, som skall vara lagfaren och

erfaren i domarv �rv, samt fyra andra ledam�ter. Av dessa skall tv� vara
advokater, en anst�lld p� allm�n advokatbyr� och en enskilt verksam. De
tv� �vriga skall vara svenska medborgare och myndiga.

Regeringen utser ordf�rande och �vriga ledam�ter f�r viss tid. F�r

ordf�rande skall finnas en eller flera ers�ttare. Best�mmelserna om ordf��
rande �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. I �vrigt f�r reger ingen
utse erforderligt antal ers�ttare. Lag (1979:240).

5 � R�ttshj�lpsn�mnd �r beslutf�r med ordf�rande n och minst tv� andra
ledam�ter, av vilka en icke �r advokat. Vid avg�rande av �rende, som �r
av principiell betydelse eller annars av s�rskild vikt, skall dock samtliga
ledam�ter deltaga.

R�tteg�ngsbalkens regler om omr�stning i tvistem�l �ger motsvarande

till�mpning n�r �rende avg�res av r�ttshj�lpsn�mnd. Ordf�randen skall

dock s�ga sin mening f�rst.

I den utstr�ckning regeringen best�mmer f�r tj�nsteman vid r�ttsh j�lps-

1188

n�mnden p� n�mndens v�gnar slutligt pr�va r�ttshj�lps�rende. Lag

(1975:1302).

�

5 a � F�r pr�vning av besv�r i vissa fal l enligt denna lag fi nns besv� rs-

SFS 1983:487

n�mnden f�r r�ttshj�lpen. Den best�r av ordf�rande och sex andra leda�
m�ter. Ordf�randen och ytterligare en ledamot skall vara lagfarna och

erfarna i domarv�rv. Av �vriga ledam�ter skall tv� vara advokater, en
anst�lld p� allm�n advokatbyr� och en enskilt verksam. �terst�ende tre

ledam�ter skall vara svenska medborgare och myndiga.

Regeringen utser ordf�randen och �vriga ledam�ter f�r viss tid.

F�r de ledam�ter som skall vara lagfarna och erfarna i domarv�rv skall

finnas en eller flera ers�ttare. Best�mmelserna om s�dan ledamot �ger

motsvarande till�mpning p� ers�ttare. I �vrigt f�r regeringen utse erforder�
ligt antal ers�ttare.

Besv�rsn�mnden �r beslutf�r med ordf�randen och minst fem andra

ledam�ter. 5 � andra stycket �ger motsvarande till�mpning p� besv�rs�

n�mnden.

Regeringen f�r f�rordna att besv�rsn�mnden skall vara delad i avdel�

ningar. Vad som f�reskrives om n�mnd �ger motsvarande till�mpning p�

s�dan avdelning. Lag (1979:240).

5 b � Med domstol f�rst�s i denna lag allm�n do mstol, allm�n f�rvalt�

ningsdomstol, bostadsdomstolen, f�rs�krings�verdomstolen, f�rs�krings�
r�tt, marknadsdomstolen, patentbesv�rsr�tten, arbetsdomstolen och

krigsr�tt. Vad i lagen s�gs o m domstol skall �ven g�lla arr enden�mnd,
hyresn�mnd och statens va-n�mnd. Lag (1981:830).

Allm�n r�ttshj�lp

Till�mpningsomr�det
6 � Allm�n r�ttshj�lp beviljas fysisk person i r�ttslig angel�genhet, om

han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger

etthundratiotusen kronor.

Bidrar den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till n�gon annans under�

h�ll, �kas beloppet enligt f�rsta stycket med niotusen kron or f�r var och en
till vilkens underh�ll han p� detta s�tt bidrar.

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av

f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt

nedsatt p� grund av skuld s�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall

den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges
eller fr�ndrages.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med�

delar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av den r�ttss�kandes ekonomiska

f�rh�llanden. Lag (1983:153).

7 � Allm�n r�ttshj�lp beviljas d�dsbo i r�ttslig angel�genhet, om boet
beh�ver s�dant bist�nd och det med h�nsyn till boets beh�llning och
del�garnas ekonomiska f�rh�llanden �r sk�ligt.

Avlider den som har allm�n r�ttshj�lp, utg�r d�refter r�ttshj�lpen till

d�dsboet. Lag (1979:240).

8 � Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas

1. i angel�genhet som skall pr�vas eller p� a nnat s�tt behandlas utom

1189

�

SFS 1983:487

riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r

r�ttshj�lp,

2. den som �r bosatt utom riket, om han ej �r svensk medborgare eller,

om s�rskilda sk�l ej f�religger f�r r�ttshj�lp,

3. n�ringsidkare i angel�genhet som uppkommit i hans n�ringsverk sam�

het, om ej sk�l f�religger f�r r�tts hj�lp med h�nsyn till verksamhete ns art

och begr�nsade omfattning, hans ekonomiska och personliga f�rh�llanden
eller omst�ndigheterna i �vrigt,

4. i fr� ga om anspr�k som �v erl�tits till den r�ttss�kande, om �verl�tel�

sen kan antagas ha �gt rum i syft e att �stadkomma f�rdel vid pr�vning a v

beg�ran om r�ttshj�lp,

5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, �ktenskapsf�rord eller testamen�

te,

6. i m� l om boskillnad enligt 9 kap. 2 � gifterm�lsbalken,
7. om fr�gan om r�ttshj�lp kan anst� till dess en annan r�ttslig angel�

genhet, vari anspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund, har av�
gjorts slutligt,

8. �garen av en fastighet eller en byggnad i angel�genhet som avser

fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft r�ttsskyddsf�r�

s�kring eller n�got annat liknande r�ttsskydd som omfattar angel�genhe�
ten,

9. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad.

I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna att allm�n r�tts�

hj�lp ej skall beviljas.

Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med�

borgare i viss fr�mmande stat i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp skall vara
likst�lld med svensk medborgare. Lag (1983:153).

F�rm�ner m.m.

Vid allm�n r�ttshj�lp betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga ange�

l�genhet som r�ttshj�lpen av ser.

S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r
1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�ttss�kandes

r�tt, '

2. bevisning vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomsto�

len, arbetsdomstolen eller krigsr�tt samt n�dv�ndig utredning i a ngel�gen�

het, som kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�vas

av skiljem�n,

3. utredning i angel�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol

eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen � r sk�ligen p�kallad f�r tillva�

ratagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myn dighe�

ten,

4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare

och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i samband med inst�llelse

inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�lle lse �lagts, eller i

samband med inst�llelse f�r s�dan blodunders�kning eller annan under-

1190

' Senaste lydelse 1981:1287.

�

s�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i la gen (1958:642) om blod-

SFS 1983:487

unders�kning m.m. vid utredning av faderskap eller l�karunders�kning

enligt 21 kap. 11 � f�r�ldrabalken,

5. avgift som utg�r f�r ans�kan enligt expeditionskung�relsens (1964:

618) avgiftslista, avdelning II, samt s�rskild avgift som skall beta las enligt

f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter,

6. vad av allm�nna medel utg�tt i ers�ttning f�r �vers�ttning eller i

ers�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) om blodunders�kning m.m. vid

utredning av faderskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 �

f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat
om,

7. skiftesman som av domstol f�rordnats att verkst�lla bodelning med

anledning av �ktenskapsskillnad eller boskillnad,

8. medling enligt 42 kap. 17 � r�tteg�ngsbalken.

S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycke t 2 anses ej den r�ttss��

kandes kostnad f�r s�dan blodunders�kning eller annan unders�kning

r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om blodunder�

s�kning m.m. vid utredning av faderskap. Lag (1983:487).

9 a � Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp �r i m�let eller �rende t befriad
fr�n avgift f�r expedition enligt expeditionskung�relsens (1964:618) av�
giftslista, avdelningarna I och II samt avdelning III under rubriken Uts�k-

ning m.m. Avgiftsfriheten f�r expedition g�ller endast i den m�n expeditio�
nen �r erforderlig f�r den r�ttss�kande. Avgiftsfriheten g�ller ej i fr�ga om

s�dan expedition som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran, om icke expedi�
tionen beg�res innan avg�r andet i huvudsaken vunnit laga kraft.

Den som beviljats allm�n r�ttshj�l p i angel�genhet som lett till verkst�ll-

bart avg�rande, ansvarar inte f�r grundavgift och f�rs�ljningsavgift enligt

f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter. Detsamma g�ller den som

har beviljats allm�n r�ttshj� lp i ett m�l om verkst�llighet .

Kostnader f�r kung�relse i m �l eller �rende vid allm�n domstol, bostads�

domstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt skall, s�vitt de belastar den som

beviljats allm�n r�ttshj�lp, utg� av allm�nnna med el. Lag (1981:1287).

10 � Skall den som beviljats allm�n r�tts hj�lp st�lla s�kerhet f�r att f� till

st�nd kvarstad eller annan liknande �tg�rd enligt r�tteg�ngsbalken eller

konkurslagen (1921:225), f�r r�ttshj�lpsn�mnden utf�rda ansvarsf�rbin�

delse p� statens v�gnar.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om verkst�llighet

enligt 3 kap. 8 eller 9 � uts�kningsbalken, om allm�n r�ttshj�lp beviljats i
verkst�llighets�rendet.

F�ranleder ansvarsf�rb indelsen utgift f�r staten, anses utgiften s�som

kostnad f�r r�ttshj�lpen. Lag (1981:8 30).

R�ttshj�lpsavgift och till�g gsavgift

;

11 � Den r�ttss�kande skall bidra till de kostnader f�r allm�n r �ttshj�lp

;

som avses i 9 och 10 8 � genom att betala r �ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift

enligt vad som s�gs i 1 2-15 ��.

1191

�

SFS 1983:487

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med-j

delar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av maximibelopp f�r r�ttsh j�lps�

avgift. Lag (1983:153).

12 � �verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst trettiofemtu�
sen kronor, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften tfehundrafemtio

kronor. Maximibeloppet f�r s�ttas ned om d et finns s�rskilda sk�l. Belop�
pet f�r dock inte understiga etthundrasjuttiofem kronor, om det inte �r
uppenbart att den r�ttss�kande saknar m�jlighet att betala en s� stor

avgift.

�r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r maximibeloppet

f�r r�ttshj�lpsavgiften den avgift som utg�r enligt f�rsta stycket �kad med

fyra procent av den del av inkomsten som �verstiger trettiofemtusen

men ej sextiotusen kronor,

sex procent av den del av inkomsten som �verstiger sextiotusen men ej

sjuttiofemtusen kronor,

tio procent av den del av inkomsten som �verstiger sjuttiofemtusen men

ej nittiotusen kronor,

femton procent av den del av inkomsten som �verstiger nittiotusen men

ej etthundrafemtusen kronor,

tjugo procent av den del av inkomsten som �verstiger etthundrafemtu�

sen kronor.

Vid till�mpning av andra stycket iakttas att inkomsten avrundas till

n�rmast l�gre tusental kronor . Lag (1983:153).

13 � Bidrar den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till n�gon annans

underh�ll, skall inkomstgr�nserna enligt 12 � f �rsta och andra styckena
h�jas med niotusen kronor f�r var och en till vilkens underh�ll han s�lunda

bidrar.

Ar den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� gru nd av

f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt

nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild oms t�ndighet, skall

den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges
eller fr�ndrages. Lag (1983:153).

14 � S�ker d�dsbo r�ttshj�lp, utg�r maximibeloppet ett med h�nsyn til l

boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden sk�ligt belopp.

14 a � Om den ers�ttning som skall tillerk�nnas bitr�de f�r arbete enligt

22 � �verstiger tretusen kronor, skall den r�ttss�kande ut�ver r�ttshj�lps-
avgiften betala en till�ggsa vgift om tio procent av den del av ers�ttningen
som �verstiger tretusen kronor, dock h�gst ett belopp som uppg�r till fem
g�nger maximibeloppet. Det belopp som skall betalas avrundas till n�rmast

l�gre tiotal kr onor. Lag (1983:153).

14 b � Om det �r uppenbart att den r�ttss�kande saknar m�jlighet att

betala till�ggsavgiften eller n�gon del av den, f�r han helt eller delvis
befrias fr�n denna.

Om det framkommer att den r�ttss�kande inte l�ngre saknar m�jlighet

1192

att betala den till�ggsavgift som han befriats fr�n, skall beslutet ompr�vas.

Lag (1983:153).

�

15 � I samband med at t allm�n r�ttshj�lp beviljas, fastst�lls det f�r s�-

SFS 1983:487

Randen g�llande maximibeloppet och det belopp vartill till�ggsavgiften
h�gst kan uppg�.

Underg�r inkomst eller s�dant f�rh�llande som avses i 13 e ller 14 �

v�sentlig f�r�ndring innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall maximibelop�

pet j�mkas efter vad som �r sk�ligt, dock ej under vad som redan betalats i
r�ttshj�lpsavgift. J�mkning skall ocks� ske, om v�sentlig felbed�mning

gjorts, n�r maximibeloppet tidigare best�mdes.

Fr�ga om j�mkning upptages endast om s�rskild anledning d�rtill fram�

kommit.

N�r maximibeloppet j�mkas, skall �ven det belopp vartill till�ggsavgif�

ten h�gst kan uppg� j�mkas i motsvarande m�n. Lag (1983:153).

Beviljande av allm�n r�ttshj�lp m.m.

16 �'' Allm�n r�ttshj�lp f�r, om ej annat f�ljer av 17 �, beviljas av adv o�

kat eller av bitr�dande jurist p� advokatbyr�, om den r�ttsliga angel�gen�

heten avser

�ktenskapsskillnad
boskillnad, dock inte enligt 9 kap. 2 � gifterm�lsbalken
underh�llsbidrag till make eller barn

faderskap till barn

v�rdnad
umg�nge.

Advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� f�r ej bevilja allm�n

r�ttshj�lp f�r verkst�llighet av avg�rande om underh�llsbidrag, v�rdnad

eller umg�nge. Ej heller f�r advokat eller bitr�dande jurist bevilja allm�n

r�ttshj�lp

1. om den r�ttss�kande �r d�dsbo,

2. om den r�ttss�kande �r bosatt utom riket,

3. om den r�ttsliga angel�genheten skall pr�vas eller p� annat s�tt

behandlas utom riket. Lag (1983:487).

17 � Om en r�ttslig angel�genhet �r anh�ng ig vid domstol, pr�var dom�
stolen fr�gan om beviljande av allm�n r�ttsh j�lp. Den domstol, d�r de n
r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig, beslutar ocks� om j�mkning av maxi�
mibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften och av det belopp vartill till�ggsavgiften
h�gst kan uppg�. Domstolen fattar �ven beslut enligt 14 b �. Lag

(1983:153).

18 � Har allm�n r�ttshj�lp icke beviljats enligt 16 � och �r den r�ttsliga
angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, pr�vas fr�ga om beviljande av
allm�n r�ttshj�lp av r�ttshj�lpsn�mnden.

�r den r�ttsliga angel�genheten ej anh� ngig vid d omstol, beslutar r�tts�

hj�lpsn�mnden ocks� om j�mkning av maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgif�

ten och av det belopp vartill till�ggsavgifte n h�gst kan uppg� samt medde�
lar beslut enligt 14 b �. Lag (1983 :153).

'Senaste lydelse 1981:1287.

1193

�

SFS 1983:487

18 a � Allm�n r�ttshj�lp beviljas efter ans�kan av den r�ttss�kande.'

Ans�kan skall vara skriftlig samt inneh�lla uppgi fter i de h�nseenden som

regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket best�m�

mer. Lag (1979:240).

19 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter uppkommande kostna�
der enligt 9 och 10 �� av allm�nna medel. Av allm�nna mede l betalas �ven

bitr�desers�ttning f�r tiden efter det att ans�kan om r�tts hj�lp kommit in
till den myndighet som har att besluta om allm�n r�ttshj�lp. Detsamma

g�ller bitr�desk ostnad som uppkommit f�re ans�kningen hos myndigh et,
om arbetet har varit av mindre omfattning eller br�ds kande art och ans�k�

ningen har gjorts utan v�sentligt dr�jsm�l eller om eljest synnerliga sk�l

f�religger.

Vad som har sagts nu om ers�ttning till bitr�de g�ller �ven i fr�ga om

ers�ttning till skiftesman.

I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�llet

f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga den som beviljats allm�n

r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad

f�r r�ttshj�lpen. Lag (1983:153).

F�rordnande av bitr�de m. m.
20 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp enligt 16 �, blir den som beslutat h�rom
bitr�de till den r�ttss�kande. I anna t fall f�r bitr�de f�rordnas p� s�kan �
dens beg�ran, om denne ej sj�lv eller genom n�gon som i tj�nstest �llning

eller annars l�mnar honom bist�nd kan beh�rigen tillvarataga sin r�tt.

I angel�genhet, som kan an tas bli pr�vad enligt lagen (19 74:8) om r�tte�

g�ngen i tvistem�l om mindre v�rden, far bitr�de f�rordnas endast om
s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till s�kandens personliga f�rh�llanden
eller sakens beskaffenhet. I �re nde om bodelning, som inte av ser klander,
f�r bitr�de inte f�rordnas.

N�r bitr�de kan f�rordnas enligt 10 kap. 13 � f�r�ldrabalken, f�rordnas

ej bitr�de enligt denna lag. Lag (1 983:153).

21 � Till bitr�de f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr�
eller annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har s�kanden sj�lv f�reslagit
n�gon som � r l�mplig, skall den ne f�rordnas, om ej hans anlitande skulle
medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder

annat. Bitr�de f�r entledigas om sk�l f�religger d�rtill.

Byte av bitr�de f�r ske bara efter s�rskilt tillst�nd. S�dant tillst�nd f�r

l�mnas om djupg�ende mots�ttningar uppst�tt mellan bitr�det och den

r�ttss�kande eller om eljest s�rskilda sk�l f�religger.

Bitr�de f�r s�tta advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� i sitt

st�lle (substitution). I �vrigt f�r substitution �ga rum bara efter s�rskilt

tillst�nd.

�r den r�ttsliga angel�genheten anh�ngig vid domstol, ankommer det p�

domstolen att besluta om f�rordnande och entledigande samt om s�rskilt
tillst�nd till byte och substitution. 1 annat fall beslutar r�ttshj�lpsn�mnden i

dessa fr�gor. Lag (19 79:240).

1194

�

Ers�ttning till bitr�de m.fl.

SFS 1983; 487

22 � Bitr�de, skiftesman och medlare har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r
arbete, tidsspillan och utl�gg som up pdraget har kr�vt. Vid bed�mningen

av vad som �r sk�ligt arvode skall uppdragets art och omfattning beaktas.

H�nsyn skall ocks� tas till andra omst�ndigheter av betydelse, s�som den

skicklighet och den omsorg som uppdraget har utf�rts med sam t den tid
som har lagts ned p� uppdraget. Regeringen eller, efter regeringens bemyn�
digande, domstolsverket fastst�ller taxa som skall till�mpas vid best�m�

mande av ers�ttningen.

Har bitr�de, skiftesman eller medlare genom v�rdsl�shet eller f�rsum�

melse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�ttning�

ens best�mmande. Om bitr�de missbrukat sin beh�righet att bevilja allm�n

r�ttshj�lp eller besluta om substitution eller det eljest f�religger s�rskilda

sk�l, f�r ers�ttningen j�mkas.

Ers�ttning till bitr�de fastst�lles i m�l eller �rende vid domstol av dom�

stolen. Ers�ttning till bitr�de i annat fall och till skiftesman fastst�lles av

r�ttshj�lpsn�mnden. Ers�ttning till medlare fastst�lles av do mstolen. Lag

(1981:1287).

23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av sin huvud�
man ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet utan
verkan och skall bitr�det �terbetala vad han uppburit f�r mycket. 1 fr�ga

om ers�ttning till skiftesman och till medlare skall v ad som har sa gts nu �ga

motsvarande till�mpning. Lag (1979:240).

Ers�ttning f�r bevisning och annan utredning m.m.
24 � I den m�n ej s�rskilda f�reskrifter g�ller, utg�r ers�ttning f�r bevis�

ning i m�l eller �rende vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknads�

domstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt med sk�ligt belopp enligt dom�

stolens best�mmande. Lag (1979:240).

25 � I angel�genhet, som ej handl�gges vid allm�n domstol, bostadsdom�
stolen, marknadsdomstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt, beslutar
r�ttshj�lpsn�mnden om utredning. Utan hinder h�rav f�r bitr�de besluta
om utredning av mindre omfattning. Samma befogenhet tillkommer
skiftesman som f�rordnats i �rende om bodelning.

Den som medverkat vid utredning som avses i f�rsta stycket har r�tt till

ers�ttning enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ing�r utredningen i

m�l eller �rende som har anh�n giggjorts vid domsto l fastst�lles ers�ttning�

en av domstolen. I annat fall best�mm es ers�ttningen av r�ttshj�lpsn�mn�
den. Lag (1979:240).

Ers�ttning f�r inst�llelse
26

Ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 4 utg�r enligt best�mmel�

ser som regeringen meddelar.

Senaste lydelse 1979:240.

1195

Ii
'I

�

SFS 1983:487

Ers�ttning enligt f�rsta st ycket best�ms av den myndighet inf�r vilken

inst�llelsen sker. Vid inst�llelse f�r s�dan blodunders�kning eller annan
unders�kning r�rande �rftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om
blodunders�kning m.m. vid utredning av faderskap best�ms ers�ttningen

av domstolen. Ers�ttning f�r inst�llelse vid l�karunders�kning enligt 21
kap. 11 � f�r�ldrab alken best�ms av l�nsr�tten. Lag (1983:487).

Betalning och fastst�llande av r�ttsly�lpsavgift och till�ggsavgift, avr�kning
med den r�ttss�kande och med bitr�de

27 � Finns bitr�de enligt denna lag, betalas r�ttshj�lpsavgiften till bitr�
det intill det enligt 15 � f�rsta stycket fastst�llda maximibeloppet. Finns
inte n�got bit r�de, skall r�ttshj�lpsavgiften betalas till staten. R�ttshj�lps�
avgiften far tas ut s� snart maximibeloppet har f astst�llts. Har maximibe�
loppet h�jts sedan r�ttshj�lp beviljades, skall den avgift som kan f�ranle�
das av h�jningen betalas till state n.

Till�ggsavgiften betalas till bitr�det n�r ers�ttningen till bitr�det har

fastst�llts. Bitr�det far ta ut f�rskott p� till�ggsavgiften med sk�ligt be lopp.

Om det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst f�r uppg� h�js i samba nd med

att ers�ttning till bitr�det fastst�lls, skall det belopp som kan f�ranledas av
h�jningen och som h�nf�r sig till den ers�ttningen eller till en tidigare

fastst�lld bitr�desers�ttning betalas till sta ten. Lag (1983:153).

1196

28 � I m�l eller �rende vid domstol skall domstolen fastst�lla r�ttshj�lps�

avgiften och i f�rekommande fall till�ggsavgif ten i samband med att den
fastst�ller ers�ttning till bitr�de. Finns ej bitr�de eller beg�r bitr�det ej
ers�ttning, fastst�lls r�ttshj�lpsavgiften n�r domstolen skiljer m�let eller
�rendet fr�n sig eller n�r r�ttshj�lpen upph�r. Vad nu sagts g�ller �ven om
r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift tidigare har fastst�llts f�r den r�ttss��
kande.

�r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, skall r�tts�

hj�lpsn�mnden fastst�lla r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsavgiften. D�rvid

skall f�rsta stycket till�mpas. Lag (1983:153).

29 � Har den som beviljats allm�n r�ttshj�lp eller st�llf�retr�dare f�r
honom genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett �kade kostnader f�r

r�ttshj�lpen, far vid fastst�llande av r�ttshj�lpsavgiften maximibeloppet

�verskridas efter vad som �r sk�ligt. Lag (19 79:240).

30 � N�r myndighet fastst�llt r�ttshj�lpsavgiften och i f�rekommande

fall till�ggsavgiften skall genom dess f�rsorg avr�kning g�ras med den

r�ttss�kande och med bitr�de.

Fr�n ers�ttning till bitr�de enligt 22 � skall avr�knas vad den r�ttss��

kande enligt 27 � �r skyldig att utge till bitr�det . Understiger ers�ttningen
vad som skall a vr�knas, svarar bitr�det, om kostn ader ut�ver bitr�deser�

s�ttningen uppkommit f�r r� ttshj�lpen, mot staten f�r mellanskillnaden.

Fastst�lls r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsavgiften till l�gr e belopp �n de t

som den r�ttss�kande inbetalat, f�r �terbe talning av mellanskillnaden a n�
st�, om det finns anledning ant a att h�gre belopp kommer att fastst�llas p �

grund av ytterligare kostnader f�r r�ttshj�lpen. Lag ( 1983:153).

�

Motparts ers�ttningsskyldighet f�r kostnad f�r allm�n r�ttshj�lp

SFS 1983:487

31 � I fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m�l eller �rende vid
domstol �ger i fr�ga om kostna derna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i lag om

parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta.
Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall

�l�ggas att utge ers�ttningen enligt vad som s�gs i 33 �.

Om det d�ms till �ktenskapsskillnad mellan makar efter gemensam

ans�kan och den ena maken har �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten
�l�gga den andra maken att betala staten h�lften av k ostnaderna f�r r�tts�

hj�lpen. Om maximibeloppet f�r den andra makens r�ttshj�lpsavgift skulle
ha varit l�gre �n h�lften av r�ttshj�lpskostnaderna, skall �l�ggandet dock
begr�nsas till vad som motsvarar maximibeloppet. Ers�ttningsskyldighet

skall inte �l�ggas, om beloppet understiger en viss av regeringen fastst�lld
gr�ns. Ers�ttningsskyldighet skall heller inte �l�ggas om det med h�nsyn
till omst�ndigheterna annars �r obilligt.

Har i �rende om bodelning skiftesman f�rordnats och har ena maken

�tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�ttshj�lpsn�mnden med motsvarande
till�mpning av andra stycket besluta om kostnaderna f�r skiftesmannen
och f�r utredning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet om ers�ttnings�
skyldighet f�r verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om allm�n domstols
dom.

Om den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift tillsammans

med den ers�ttning som maken har �lagts att betala enligt andra och tredje

styckena �verstiger r�ttshj�lpskostnaderna, skall den r�ttss�kande ber�tti�
gas att f� tillbaka den �ve rskjutande delen.

Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan

parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr� ga

om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall b etalningsskyl�
dighet �l�ggas f�r dessa kostnader i deras helhet eller t ill viss kvotdel utan

angivande av best�mt belopp. Lag {1983:153).

32 � N�r m�l eller �rende i vilket part har allm�n r�ttshj�lp avg�res, skall

beslut samtidigt meddelas ang�ende ers�ttningsskyldighet enligt 31 �. Lag
{1979:240).

F�rdelning av ers�ttning mellan staten och den som haft allm�n r�ttshj� lp

33 � Om motpart eller annan enligt 31 � f�rsta eller femte stycket har
�lagts ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader, skall ers�ttningen

betalas till den r�ttss�kande med belopp som m otsx arar r�ttshj�lpsavgiften

j�mte till�ggsavgift och till staten med �terstoden.

Om ers�ttningsskyldighet inte har �lagts till fullt belopp skall vad i f�rsta

stycket s�gs om r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift avse de delar h�rav som

svarar mot f�rdelningen av er s�ttningsskyldigheten.

Har allm�n r�ttshj�lp beviljats s�kande i �rende ang�ende verkst�llighet

enligt uts�kningsbalken, skall best�mmelserna i f�rsta och andra styckena

om ers�ttning till�mpas ocks� i fr�ga om s�rskild avgift enligt f�rordningen

(1981:1185) om uts�kningsavgifter som i �rend et uttagits hos motparten.

Lag {1983:153).

1197

i. .

�

SFS 1983:487

Upph�rande av allm�n r�ttshj�lp

34 � Allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra om

1. r�ttshj�lpsavgift eller till�ggsavgift ej erl�ggs enligt 27 �,
2. den r�ttss�kande l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha

beviljats om riktig uppg ift l�mnats,

3. den r�ttss�kande upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnat oriktig

uppgift, som varit �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�g r�tts�
hj�lpsavgift,

4. den r�ttss�kande ej l�ngre kan anses ha befogat intresse av att f� sih

sak behandlad, eller

5. de ekonomiska f�rh�llandena �ndrats i s �dan m�n att den r�ttss��

kande ej l�ngre �r ber�ttigad till allm�n r�ttshj� lp.

Om allm�n r�ttshj�lp har beviljats trots att det f�religger ett s�dant fall

som avses i 8 � 7 , f�r det beslutas att r�ttshj�lpen skall upph�ra.

F�rsta stycket 3 och 4 och andra stycket g�ller ej, om d et �r uppenbart

obilligt att r�ttshj�lpen upph�r.

Om det beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt f�rsta stycket,

skall den som haft r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. Det f�r dock

beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall betalas av staten, om det

f�religger s�rskilda sk�l.

Om det beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt andra stycket,

skall kostnaderna f�r r�ttshj�lpen betalas av staten. Det f�r dock beslutas

att kostnaderna helt eller delvis skall b�ras av den som haft r�ttshj�lp, om
det f�religger s�rskilda sk�l.

Beslut i fr�ga om upph�rande av allm�n r�ttshj�lp meddelas, om den

r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig vid domstol, av domstolen och i annat

fall av r�ttshj�lpsn�mnden. S�dant beslut f�r ocks � meddelas i samband

med pr�vning av besv�r enligt 49 �. Lag (1 983:153).

R�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l

35 � Om offentlig f�rsvarare finns s�rskilda best�mmelser.

36 � Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l �n som avses i 35 � beviljas

tilltalad, om hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger femtiotusen kronor.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 6 � andra och tredje styckena

motsvarande till�mpning.

�r det uppenbart att s�kanden sj�lv kan svara f�r de kostnader som

ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp e j beviljas. Lag (1983:153).

37 � Vid r�ttshj�lp enligt 36 � �ger 9 � andra stycket 2, 4 och 5, 9 a �, 19 �

f�rsta stycket samt 24 och 26 � � motsvarande till�mpning. Lag ( 1979:240).

38 � Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r tilltalad ell er
annan att till sta ten �terbetala kostnad som enligt r�t tens beslut utg�tt av
allm�nna medel �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnad f�r

r�ttshj�lp enligt 36 �.

I fall som avses i 19 � andra stycket lagen (1946:804) om inf�rande av nya

1198

�

r�tteg�ngsbalken, 18 � la gen (1957:668) om utl�mning f�r brott, 14 � lagen

SFS 1983:487

(1959:254) om utl�mning f�r brott till Danmark, Finland, Island och Norge,
7 och 13 �� lagen (1964:450) om �tg�rder vid samh�llsfarlig asocialitet, 39 �

lagen (1972:260) om internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av

brottm�lsdom samt 29 � lagen (1978:801) om internationellt samarbete
r�rande kriminalv�rd i frihet g�ll er vad d�r � r f�reskrivet. Lag (1983:153).

39 � R�ttshj�lp enligt 36 � beviljas efter ans�kan av den tilltalade. Beslut

meddelas av den domstol d�r m�let �r anh�ngigt.

Har r�tten skilt saken fr�n sig f�r den, till des s talan fullf�ljts av den

tilltalade eller tiden f�r s�dan talan utg�tt, bevilja honom r�ttshj�lp i h�gre
r�tt.

F�religger omst�ndighet som anges i 34 � f�rsta stycket 2 betr�ffande

den tilltalade, skall domstolen besluta att r�ttshj�lpen skall upph�ra.

D�mes den tilltalade f�r brottet, skall han utan hinder av vad som f�re-
skrives i 38 � f�rsta stycket �l�ggas att betala hela kostnaden f�r r�ttshj�l�

pen. F�religger s�rskilda sk�l, f�r dock beslutas att kostnaderna eller del

d�rav skall betalas av staten.

�ndras den tilltalades ekonomiska f�rh�llanden i s�dan m�n att han ej

l�ngre �r ber�ttigad till r�ttshj�lp, skall domstolen besluta att r�ttshj�lpen

skall upph�ra. Lag (1983:153).

40 � Ans�kan om r�ttshj�lp enligt 36 � skal l vara skriftlig samt inneh�lla

uppgifter i de h�nseenden som regeringen eller, efter regeringens bemyndi�

gande, domstolsverket best�mmer. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r ans��
kan g�ras muntligen. Lag (1979:240).

R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de

41 � R�ttshj�lp genom offentligt bit r�de beviljas i m�l eller �rende

1. hos utskrivningsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende intag�

ning enligt 8 eller 9 � eller utskrivning enligt 16 eller 19 � lagen (1 966:293)

om beredande av sluten psykiatrisk v�rd i vissa fall,

2. hos beslutsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende inskrivning i

eller utskrivning fr�n v�rdhem eller specialsjukhus enligt lagen (1967 :940)
ang�ende omsorger om vissa psykiskt utvecklingsst�rda eller placering av
s�rskolelev enligt 28 � samma lag,

3. ang�ende beredande av v�rd enligt lagen (1980:621) med s�rskilda

best�mmelser om v�rd av unga eller omedelbart omh�ndertagande enligt 6

� samma lag eller ang�ende upph�rande av s�dan v�rd enligt 5 � samma lag

eller hos f�rvaltningsdomstol vid �verklagande enligt 20 � f�rsta stycket 1

samma lag,

4. hos f�rvaltningsdomstol ang�ende beredande av v�rd enligt lagen

(1981:1243) om v�rd av missbrukare i vissa fall, ang�ende omedelbart

� '

omh�ndertagande enligt 8 � eller vid �verklag ande av beslut om f�rl�ng-

ning enligt 16 � samma lag,

-i

5. ang�ende utvisning enligt 38, 43, 47 eller 48 � utl�nningslagen

(1980:376) samt vid utredning hos polismyndighet n�r fr�ga har uppkommit

om utvisning enligt angivna lagrum,

1199

]

�

SFS 1983:487

6. ang�ende avvisning enligt utl�nningslagen, dock ej hos polismyoi

dighet, s�vida icke anledning f�religger att �verl�mna �rendet till statens
invandrarverk eller utl�nningen enligt 50 eller 52 � samma lag h�llits i

f�rvar l�ngre �n en vecka,

7. ang�ende verkst�llighet enligt utl�nningslagen, om anledning f� relig�

ger att �verl�mna �rendet till statens invandrarverk med st�d av 85 eller 86
� samma lag eller h�nskjuta �rendet dit med st�d av 87 � samma lag e ller
om utl�nningen enligt 50 eller 52 � samma lag h�llits i f�rvar l�ngre �n en

vecka,

8. ang�ende f�reskrifter som meddelats enligt 13 �, 48 � eller 74 � andra

stycket utl�nningslagen,

9. ang�ende hems�ndande av utl�nning med st�d av 104 � f�rsta stycket

utl�nningslagen,

10. ang�ende f�rverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap .

brottsbalken,

11. ang�ende verkst�llighet utomlands av frihetsber�vande p�f�ljd en�

ligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och

Norge a ng�ende verkst�llighet av straff m.m. eller lagen (197 2:260) om
internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom,

12. ang�ende utl�mning enligt lagen (1970:375) om utl�mning till Da n�

mark, Finland, Island eller Norge f�r verkst�llighet av beslut om v�rd eller
behandling,

13. ang�ende kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrering, om giltigt

samtycke till �tg�rden ej l�mnats,

14. hos regeringen enligt 1 � andra stycket lagen (1975:1360) om tv�ngs�

�tg�rder i spaningssyfte i vissa fall. Lag (1981:1256).

42 � R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de skal l beviljas den som �tg�rden
avser och i m�l eller �rende som avses i 41 � 3 �ven v�rdnadshavare, o m
det ej m�ste antaga s att behov av bitr�de saknas. Lag (1981 :23).

43 � R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de beviljas efter ans�kan eller d�

annars anledning f�religger. Ans�kan f �r g�ras av den som kan beviljas

r�ttshj�lp och i m�l eller �rende som anges i 41 � 1 �ven av annan som far

f�ra talan i m�let eller �rend et.

R�ttshj�lp beviljas och bitr�de f�rordnas av den myndighet som hand�

l�gger m�let eller �rendet. Dock ankommer pr�vningen

i �rende hos socialn�mnd eller social distriktsn�mnd enligt 41 � 3 p�

l�nsr�tten,

i �rende som avses i 41 � 5-9 eller 14 p� r�ttshj�lpsn�mnden,
i �rende hos polismyndighet enligt 41 � 12 p� l�nsr�tten samt
i annat �rende hos regeringen �n som avses i 41 � 5-9 eller 14 p�

departementstj�nsteman som regeringen best� mmer.

Har myndighet skilt m�let eller �rendet fr�n sig, �ger under tiden till dess

talan fullf�ljts eller tiden f�r fullf�ljd utg�tt andra stycket motsvarande
till�mpning.

R�ttshj�lp utg�r �ven n�r talan fullf�ljs eller meddelat beslut underst� lls

annan myndighets pr�vning eller saken �verl�mnas till annan myndighets
avg�rande,

1200

Ans�kan om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de ges in till den mynd ighet

�

som handl�gger m�let ell er �rendet. G�ller ans�kan �rende som avses i 41

SFS 1983:487

� 5-9 eller 14, ges dock ans�kan in till r�ttshj�lpsn�mnden.

Myndighet som inte sj�lv f�r bevilja r�ttshj�lpen skall till beh�rig m yn�

dighet med eget yttrande �verl�mna ingiven ans�kan med d�rvid fogade
handlingar eller anm�la behovet av offentligt bitr�de. Lag (1983:153).

44 � Har den som beviljats r�ttshj�lp enligt 41 � till offentligt bitr�de sj�lv

f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anli�

tande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l

f�ranleder annat. Har b�de den unge och v�rd nadshavaren beviljats r�tts�

hj�lp i m�l eller �re nde som avses i 41 � 3, f�rord nas gemensamt bitr�de,

om det ej finns motstridiga intressen mellan dem.

I fr�ga om offentligt bitr�de �ger best�mmelserna i 21 � f�r sta stycket

sista meningen, andra och tredje styckena, 22 � f�rsta och andra styckena

samt 23 � motsvarande till�mpning.

I fr�ga om beslut som meddelas med st�d av andra stycket �ger 43 �

andra och tredje styckena motsvarande till�mpning.

Ers�ttning till offentligt bitr�de utg�r av allm� nna medel. Lag (1981:23).

45 � I m�l eller � rende som avses i 41 � f�r offentligt bitr�de f�ranstalta
om s�dan utredning som �r sk�ligen p�kallad f �r tillvaratagande av dens

r�tt som beviljats r�ttshj�lpen och som ej kan e rh�llas genom myndighet
som handl�gger m�let eller �ren det.

Har offentligt bitr�de ej utsetts, f�r r�ttshj�lpsn�mnden p� ans�kan av

den som beviljats r�ttshj�lpen besluta om utredning.

Den som efter beslut av offentligt bitr�de eller r�ttshj�lpsn�mnd medver�

kat vid utredning har r�tt till ers�ttning av allm�nna medel enligt best�m�
melser som regeringen meddelar. .1 fr�ga om fastst�llande av ers�ttning
�ger 43 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. Lag

(1981:23).

R�dgivning

46 � Med r�dgivning f�rst�s i denna l ag r�dgivning och d�rmed j�mf�rlig

�tg�rd i r�ttsl ig angel�genhet under h�gst en timme. Som r�dgivning skall
dock ej anses �tg�rd f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration eller �tg�rd i
angel�genhet som omfattas av f�rordnande som meddelats med st�d av 8 �

andra stycket. Lag (1982:300).

47 � R�dgivning sker mot en avgift av �ttiofem kronor f�r varje p�b�rjad
tidsperiod om femton minuter. Avgiften f�r s �ttas ned s� att den ej �ver�
stiger det maximibelopp f�r r�ttshj�lpsavgiften som skulle ha fastst�llts om
allm�n r�ttshj�lp hade beviljats. F�r vad som har satts ned utg�r ers�ttning
av allm�nna medel till den som har meddelat r�dgivningen.

Den som har meddelat r�dgivning har r�tt till sk�lig ers�ttning av all�

m�nna medel f�r de kostnader f�r tolk och f�r �vers�ttning som uppdraget
har kr�vt. Ers�ttningen fastst�lls av r�ttshj�lpsn�mnd.

Beviljas allm�n r�ttshj�lp efter r�dgivning, skall kostnaden f�r r�dgiv-

1201

76-SFS 1983

�

SFS 1983:487

ningen anses som en kostnad f�r den allm�nna r�ttshj�lpen. Erl�ggande av
r�dgivningsavgift skall anses som betalning p� r�ttshj�lpsavgift. Lag

(1983:153).

48 � R�dgivning meddelas av advokat eller av bitr�dande jurist p� advo�

katbyr�.

Beslut om r�dgivningsavgift j�mlikt 4 7 � f�rs ta stycket ankommer p� den

som meddelat r�dgivningen. Lag (1979: 240).

S�rskilda best�mmelser

49 � I fr�ga om talan mot domstols beslut enligt denna lag till�mpas va d
som i allm�n het g�ller om talan mot beslut av domstolen.

Mot beslut enligt denna lag av r�ttshj�lpsn�mnd eller annan f�rvaltnings�

myndighet som ej omfattas av f�rsta stycket f�res talan hos besv�rsn�mn�

den genom besv�r. Mot beslut av adv okat eller bitr�dande jurist p� allm�n

advokatbyr� far talan dock ej f�ras.

Talan f�r ej f�ras mot besv�rsn�mndens beslut enligt denna lag. Lag

(1979:240).

49 a � Talan mot beslut i fr�ga om r�ttshj�lp f�r f�ras, f�rutom av

enskild p art, av domstolsverket. R�knas besv�rstid fr�n den dag d� part
fatt del av beslu tet, far domstolsverket likv�l ej v�cka besv�rstalan senare

�n tv� m�nader fr�n dagen f�r beslutet. Domstolsverket f�r f�ra talan �ven

till f�rm�n f�r enskild part.

Talan mot beslut i fr�ga om r�ttshj�lp f�r f�ras �ven av annan myndighet

som regeringen best�mmer. D�rvid skall vad i f�rsta stycket s�gs om
domstolsverkets taler�tt till�mpas.

Undanr�jes beslut om r�ttshj�lp, skall den som haft r�ttshj�lpen sj�lv

b�ra kostnaderna f�r denna. F�religger s�rskilda sk�l, f�r dock f�rordnas
att kostnaderna eller del d�r av skall betalas av staten . Lag (1983:153).

49 b � Domstolsverket och annan myndighet som regeringen best�mmer

f�r p�kalla beslut om att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt 34 �. Lag

(1982:299).

50 � Best�mmelserna i denna lag om angel�genhet, som skall pr�vas av

f�rvaltningsmyndighet, g�ller �ven s�dant �rende vid domstol, som avser

domstolens f�rvaltande verksamhet. Lag (1979:240).

51 � Den som, i firma eller annars, i yrkesm�ssig verksamhet som ej

ut�vas vid advo katbyr� upps�tligen anv�nder ben�mningen r�ttshj�lp p�

s�tt som � r �gnat att leda till att verksamheten f�rv�xlas med den r�tts�
hj�lpsverksamhet som enligt denna lag ut�vas vid advokatbyr� d�mes till

b�ter. Detsamma g�ller den som upps�tligen, i firma eller annars, i yrkes�
m�ssig verksamhet obeh�rigen anv�nder ben�mningen allm�n advokat-

1202

�

byr� eller ben�mning som �r �gnad att leda till f�rv�xling d�rmed. Lag

SFS 1983:487

(1973:118).

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1983.

P� regeringens v�gnar

OVE RAINER

Peter L�fmarck

(Justitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1983:487

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se