SFS 2007:1266 Förordning med instruktion för Försvarsmakten

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning med instruktion f�r F�rsvarsmakten; utf�rdad den 6 december 2007. Regeringen f�reskriver f�ljande. Uppgifter �vergripande ansvar 1 � Grunden f�r F�rsvarsmaktens verksamhet ska vara f�rm�gan till v�p- nad strid. 2 � F�rsvarsmakten ska kunna f�rsvara Sverige mot v�pnat angrepp var det �n kommer ifr�n. Hela Sverige ska kunna f�rsvaras. F�rsvarsmakten ska h�vda Sveriges territoriella integritet. F�rsvarsmakten ska bidra till fred och s�kerhet i omv�rlden genom att kunna genomf�ra och l�mna st�d till fredsfr�mjande operationer och s�ker- hetsfr�mjande samarbete samt kunna l�mna st�d till humanit�r verksamhet. F�rsvarsmakten ska bidra till att st�rka det svenska samh�llet vid sv�ra p�frestningar i fred genom att kunna samverka med andra myndigheter och kunna st�lla resurser till f�rfogande. Verksamhetsuppgifter 3 � Ut�ver vad som f�ljer av 1 och 2 �� ska F�rsvarsmakten s�rskilt 1. bedriva verksamhet enligt 1 � lagen (2000:130) om f�rsvarsunder- r�ttelseverksamhet, 2. leda och bedriva milit�r s�kerhetstj�nst, 3. leda och samordna signalskyddstj�nsten, inklusive arbetet med s�kra kryptografiska funktioner som �r avsedda att skydda skyddsv�rd informa- tion, 4. bitr�da Regeringskansliet i fr�gor som r�r kryptoverksamhet och annan signalskyddsverksamhet, 5. ansvara f�r att samla in, bearbeta och l�mna Kustbevakningen sj�l�ges- information sammanst�lld f�r civila behov, 6. st�dja svensk f�rsvarsindustri genom exportfr�mjande verksamhet inom ramen f�r g�llande riktlinjer f�r svensk krigsmaterielexport, 7. genomf�ra perspektivstudier som underlag f�r beslut om F�rsvars- maktens l�ngsiktiga inriktning, 8. medverka i statsceremonier, och SFS 2007:1266 Utkom fr�n trycket den 14 december 2007 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2007:1266 9. vid behov sammankalla cheferna f�r andra myndigheter m.fl. med upp- gifter inom totalf�rsvaret f�r informationsutbyte. 4 � F�rsvarsmakten �r beslutsmyndighet enligt lagen (2006:939) om kvali- ficerade skyddsidentiteter i fall som avses i 2 � 3 samma lag. Milj�fr�gor 5 � Med beaktande av de krav som uppgifterna enligt 14 �� st�ller ska F�rsvarsmakten ta milj�h�nsyn i sin verksamhet i fred. F�rsvarsmakten har ett s�rskilt sektorsansvar f�r milj�m�lsarbetet inom det milit�ra f�rsvaret. F�rsvarsmakten ska inom ramen f�r detta ansvar vara samlande, st�djande och p�drivande i f�rh�llande till �vriga ber�rda myndigheter. F�rsvarsmakten ska i fr�ga om milj�m�lsarbetet enligt f�rsta stycket rapportera till det milj�m�lsr�d som finns inom Naturv�rdsverket och sam- r�da med r�det om vilken rapportering som beh�vs. F�rsvarsmakten ska medverka i det internationella f�rsvarsmilj�samar- betet. Information 6 � F�rsvarsmakten ska, n�r den bedriver milit�r s�kerhetstj�nst, till Regeringskansliet (F�rsvarsdepartementet) anm�la fr�gor om att etablera och uppr�tth�lla samarbete med andra stater och internationella organisatio- ner samt informera om viktiga fr�gor som uppkommer i samarbetet. F�rsvarsmakten ska vidare till Regeringskansliet (F�rsvarsdepartementet) l�mna information om den milit�ra s�kerhetstj�nstens inriktning i �vrigt, om verksamhetens bedrivande i stort och om viktiga h�ndelser. F�rsvarsmakten ska varje �r uppr�tta en �versikt �ver den milit�ra s�ker- hetstj�nstens verksamhet under f�reg�ende �r. �versikten ska l�mnas in till Regeringskansliet (F�rsvarsdepartementet) samtidigt med �rsredovisningen och h�llas tillg�nglig f�r allm�nheten. Planl�ggning 7 � F�rsvarsmakten ska samordna beredskapsplanl�ggningen och den ope- rativa planl�ggningen inom myndigheten med motsvarande planl�ggning inom �vriga delar av totalf�rsvaret. F�rsvarsmakten ska tillhandah�lla underlag f�r till�mpningen av 35 kap. milj�balken och plan- och bygglagen (1987:10) i fr�ga om milit�rt f�rsvar. F�rsvarsmakten f�r ta del av planl�ggningen f�r h�jd beredskap hos de myndigheter som enligt 18 � f�rordningen (2006:942) om krisberedskap och h�jd beredskap har ett ansvar inf�r och vid h�jd beredskap. Skadest�nds�renden och vissa andra ers�ttningsfr�gor 8 � F�rsvarsmakten f�r handl�gga �renden om anspr�k p� ers�ttning f�r personskada utom �renden som enligt 3 � f�rordningen (1995:1301) om handl�ggning av skadest�ndsanspr�k mot staten ska handl�ggas av Justitie- </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2007:1266 kanslern. Best�mmelserna i 1113 �� samma f�rordning g�ller f�r F�rsvars- makten i �renden om reglering av personskada. 9 � F�rsvarsmakten f�r besluta �ven om annan ers�ttning �n skadest�nd f�r skador p� egendom som tillh�r personal i F�rsvarsmakten som tj�nstg�r enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller som genomg�r frivillig utbildning, om skadan har f�ranletts av tj�nstg�ringsf�rh�llandena. 10 � F�rsvarsmakten f�r besluta �ven om annan ers�ttning �n skadest�nd f�r skador p� fiskefartyg och fiskeredskap samt ers�ttning f�r f�rlorade in- komster i samband med s�dana skador, om skadan har f�ranletts av milit�r verksamhet. 11 � F�rsvarsmakten f�r besluta om ers�ttning f�r b�rgning eller annat till- varatagande av egendom som tillh�r eller brukas av myndigheten eller som �r av utl�ndskt milit�rt ursprung. Ledning 12 � F�rsvarsmakten leds av en myndighetschef. Delegering 13 � Myndighetschefen f�r �verl�ta till generaldirekt�ren, chefsjuristen eller chefen f�r s�kerhetsinspektionen att avg�ra �renden som avser f�re- skrifter. Organisation 14 � F�rsvarsmaktens grundorganisation best�r av de organisationsenheter som anges i bilaga 1 till denna f�rordning. F�rsvarsmakten best�mmer sin egen grundorganisation i de delar den inte �r reglerad i denna f�rordning. F�rsvarsmaktens insatsorganisation utg�rs av insatsf�rband och �vriga f�rband. 15 � I H�gkvarteret ska det finnas en enhet f�r underr�ttelse- och s�ker- hetstj�nst, en operativ enhet, en s�kerhetsinspektion och en generall�kare. I s�kerhetsinspektionen ska representanter f�r F�rsvarets materielverk ing�. 16 � F�rsvarsmakten best�mmer vilka organisationsenheter som ska sam- verka med l�nsstyrelser, kommuner, landsting och andra samh�llsorgan f�r att �stadkomma dels en enhetlig inriktning och ledning av totalf�rsvarets olika delar, dels en samordnad anv�ndning av milit�ra och civila resurser. F�rsvarsmakten best�mmer inom sitt ansvarsomr�de ocks� hur st�d och ut- bildning av hemv�rn och frivilliga f�rsvarsorganisationer ska organiseras. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2007:1266 S�rskilda organ F�rsvarsmaktens n�mnd f�r kvalificerade skyddsidentiteter 17 � Inom F�rsvarsmakten finns ett s�rskilt beslutsorgan som ben�mns F�rsvarsmaktens n�mnd f�r kvalificerade skyddsidentiteter och som har till uppgift att besluta om kvalificerad skyddsidentitet i fall som avses i 2 � 3 lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter. Beslutsorganet pr�var ocks� andra fr�gor som h�r till �renden om kvalificerade skyddsidentiteter. 18 � N�mnden best�r av en ordf�rande och en vice ordf�rande samt h�gst tre andra ledam�ter, varav minst en med s�rskild erfarenhet av verksamhet som avser folkbokf�ring. Ordf�randen och vice ordf�randen ska vara eller ha varit ordinarie domare eller ha motsvarande erfarenhet av kvalificerat ju- ridiskt arbete. Vice ordf�randen f�r tr�da i ordf�randens st�lle, n�r det beh�vs. 19 � N�mnden �r beslutf�r om ordf�randen och minst tv� av de �vriga le- dam�terna �r n�rvarande. I br�dskande fall f�r ordf�randen besluta i �renden om kvalificerad skyddsidentitet. Ett s�dant beslut ska anm�las till n�mnden vid n�sta sam- mantr�de. 20 � F�rsvarsmaktens ledning ansvarar inf�r regeringen f�r att n�mnden tilldelas medel och resurser i �vrigt f�r sin verksamhet samt f�r att verksam- heten bedrivs f�rfattningsenligt och effektivt samt att den redovisas p� ett tillf�rlitligt s�tt. Generall�karens tillsynsansvar 21 � Generall�karen ansvarar inom F�rsvarsmakten f�r tillsynen �ver mil- j�skyddet, h�lso- och sjukv�rden m.m. samt f�r offentlig kontroll av djur- h�lsov�rden, djursjukv�rden och djurskyddet. Generall�karen �r d�rvid be- h�rig myndighet att ut�va offentlig kontroll enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kon- troll f�r att s�kerst�lla kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedels- lagstiftningen samt best�mmelserna om djurh�lsa och djurskydd 1. General- l�karen f�r meddela interna f�reskrifter f�r F�rsvarsmakten f�r efterlevna- den av g�llande best�mmelser inom omr�det. N�r generall�karen ut�var sin tillsyns- eller kontrollfunktion, �r general- l�karen inte underst�lld �verbef�lhavaren. S�rskilda handl�ggningsfr�gor 22 � Generaldirekt�ren, chefsjuristen, ekonomidirekt�ren, personaldirek- t�ren samt ber�rda h�gre milit�ra chefer i H�gkvarteret ska ges tillf�lle att yttra sig innan myndigheten avg�r �renden som 1. kan f�ranleda en framst�llning till regeringen, 2. r�r myndighetens organisation, eller 1 EUT L 165, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004R0882). </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2007:1266 3. annars �r av stor vikt eller har principiell betydelse. I br�dskande fall f�r myndighetschefen avg�ra ett �rende utan att inh�mta ett s�dant yttrande. 23 � Fr�gor om att till en enskild l�mna ut handlingar som f�rvaras hos F�rsvarsmakten pr�vas inom den organisationsenhet vid myndigheten som f�rvarar handlingarna. I tveksamma fall eller om s�kanden beg�r att fr�gan �verl�mnas till myndigheten, ska pr�vningen g�ras av chefen f�r organisa- tionsenheten eller, i fr�ga om handling som f�rvaras i H�gkvarteret, av den chef f�r enhet som �verbef�lhavaren best�mmer. Chefen f�r en organisa- tionsenhet f�r �verl�mna fr�gan om pr�vning till �verbef�lhavaren eller till den chef f�r enhet i H�gkvarteret som �verbef�lhavaren best�mmer. Anst�llningar och uppdrag 24 � �verbef�lhavaren �r myndighetschef. Vid myndigheten finns en generaldirekt�r som �r st�llf�retr�dande chef. Anst�llning som generaldirekt�r och chef f�r enheten f�r underr�ttelse- och s�kerhetstj�nst beslutas av regeringen. 25 � Regeringen beslutar efter f�rslag fr�n F�rsvarsmakten om anst�llning som dels generall�jtnant eller viceamiral och generalmajor eller konterami- ral, dels chefsjurist, ekonomidirekt�r och personaldirekt�r. Efter f�rslag fr�n F�rsvarsmakten beslutar regeringen om placering p� be- fattning som anges i bilaga 2 till denna f�rordning. �vriga anst�llningar och placeringar p� befattningar beslutas av F�rsvars- makten. 26 � F�r att tillgodose behovet av milit�ra chefer i F�rsvarsmaktens grund- organisation ska F�rsvarsmakten planera f�r h�gst tio yrkesofficerare med tj�nstegraden generalmajor eller konteramiral. Endast om det finns s�rskilda sk�l f�r F�rsvarsmakten l�mna f�rslag om anst�llning som inneb�r att anta- let blir st�rre. Dessa sk�l ska framg� av f�rslaget. F�rsvarsmaktens plane- ring ska d�rut�ver tillgodose de behov av generalmajorer och konteramiraler som finns vid andra myndigheter och vid de internationella organisationer och utl�ndska staber till vilka Sverige bidrar med milit�r personal. F�r att tillgodose behovet av milit�ra chefer i grundorganisationen f�r F�rsvarsmakten anst�lla h�gst 15 yrkesofficerare med tj�nstegraden brigad- general eller flottiljamiral. F�rsvarsmakten f�r d�rut�ver anst�lla det antal som kr�vs f�r att tillgodose de behov som finns vid andra myndigheter och vid de internationella organisationer och utl�ndska staber till vilka Sverige bidrar med milit�r personal. Om det finns s�rskilda sk�l f�r antalet brigadgeneraler och flottiljamiraler i grundorganisationen under en begr�nsad tid �verstiga 15. 27 � I fr�ga om anst�llning i F�rsvarsmakten av milit�r tj�nsteman till�m- pas inte 6 � anst�llningsf�rordningen (1994:373). 28 � Ledam�terna i F�rsvarsmaktens n�mnd f�r kvalificerade skyddsiden- titeter utses av regeringen f�r en best�md tid. 4 SFS 2007:12331293 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2007:1266 Personalansvarsn�mnd 29 � Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsn�mnd. F�rsvarsmaktens personalansvarsn�mnd best�r av �verbef�lhavaren, chefsjuristen, personaldirekt�ren, personalf�retr�darna och de chefer som �verbef�lhavaren utser. �verbef�lhavaren eller den �verbef�lhavaren s�tter i sitt st�lle �r n�mndens ordf�rande. 30 � I �renden som g�ller disciplinansvar, avst�ngning, avskedande, upp- s�gning eller anst�llningens upph�rande p� grund av sjukdom best�mmer ordf�randen om ett f�rfarande inf�r n�mnden ska inledas. Ordf�randen f�r avskriva ett �rende, om det �r uppenbart att �rendet inte ska leda till n�gon �tg�rd fr�n n�mndens sida. Har n�mnden beslutat att avst�nga n�gon fr�n arbetet och �r det p� grund av �ndrade f�rh�llanden uppenbart att beslutet inte l�ngre b�r g�lla, f�r ord- f�randen ensam besluta i fr�gan. Beslut som har fattats enligt denna paragraf ska anm�las vid n�sta sam- mantr�de med n�mnden. Till�mpningen av vissa f�rordningar 31 � F�rsvarsmakten ska till�mpa internrevisionsf�rordningen (2006:1228) och personalf�retr�darf�rordningen (1987:1101). Best�mmel- serna i 6 � personalf�retr�darf�rordningen �r dock till�mpliga endast i fr�ga om beslut i administrativa �renden. Vid h�jd beredskap till�mpas inte perso- nalf�retr�darf�rordningen p� F�rsvarsmakten. R�tt att meddela f�reskrifter 32 � F�rsvarsmakten f�r meddela f�reskrifter f�r Fortifikationsverket, F�rsvarets materielverk, Totalf�rsvarets forskningsinstitut och Kustbevak- ningen f�r den del av deras verksamhet som under h�jd beredskap ska bedri- vas av F�rsvarsmakten. 33 � F�rsvarsmakten f�r meddela �vriga statliga myndigheter f�reskrifter i fr�gor om signalskyddstj�nsten inklusive s�kra kryptografiska funktioner inom totalf�rsvaret, f�rutom i fr�ga om verkst�lligheten av 33 � f�rord- ningen (2006:942) om krisberedskap och h�jd beredskap. Undantag fr�n myndighetsf�rordningen 34 � F�rsvarsmakten ska inte till�mpa 29 � myndighetsf�rordningen (2007:515) om �rendef�rteckning. �verklagande 35 � F�rsvarsmaktens beslut enligt 911 �� f�r inte �verklagas. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2008, d� f�rordningen (2000:555) med instruktion f�r F�rsvarsmakten ska upph�ra att g�lla. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2007:1266 P� regeringens v�gnar STEN TOLGFORS Maria Hedeg�rd (F�rsvarsdepartementet) Bilaga 1 Organisationsenheter i F�rsvarsmaktens grundorganisation Ben�mning Lokalisering Anm�rkning LEDNING H�gkvarteret Stockholm (HKV) F�RBAND Livgardet (LG) Upplands-Bro/ Swedint Kungs�ngen Livgardesgruppen i Stockholm Dalregementsgruppen i Falun G�vleborgsgruppen i G�vle Norrbottens regemente Boden F�rsvarsmaktens vinterenhet (I 19) i Boden och Arvidsjaur V�sternorrlandsgruppen i H�rn�sand F�ltj�gargruppen i �stersund V�sterbottensgruppen i Ume� Norrbottensgruppen i Boden Lapplandsj�gargruppen i Kiruna Livregementets husarer Karlsborg Fallsk�rmsj�garskolan (FJS) (K 3) �rebro- och V�rmlands- gruppen i �rebro Skaraborgs regemente Sk�vde Skaraborgsgruppen i Sk�vde (P 4) Bohus-Dalsgruppen i Uddevalla/Skredsvik S�dra sk�nska Lund/Revinge Sk�nska gruppen i Lund/ regementet (P 7) Revinge Artilleriregementet Boden Artilleriets stridsskola (A 9) (ArtSS) Luftv�rnsregementet Halmstad Luftv�rnets stridsskola (Lv 6) (LvSS) Hallandsgruppen i Halmstad </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2007:1266 Ben�mning Lokalisering Anm�rkning G�ta ingenj�rregemente Eksj� F�ltarbetsskolan (FarbS) (Ing 2) Norra Sm�landsgruppen i Eksj� Ledningsregementet Enk�ping Ledningsskolan (LedS) (LedR) Totalf�rsvarets signalskydds- skola (TSS) S�dermanlandsgruppen i Str�ngn�s Upplands- och V�stman- landsgruppen i Enk�ping Tr�ngregementet Sk�vde Motorskolan (MotorS) (Tr�ngR) F�rsta ub�tsflottiljen Karlskrona Verksamhet i Karlskrona och (1. ubflj) Haninge/Musk� Tredje sj�stridsflottiljen Karlskrona Verksamhet i Karlskrona (3. sj�striflj) Fj�rde sj�stridsflottiljen Haninge Verksamhet i Haninge och (4. sj�striflj) Uddevalla/Skredsvik Amfibieregementet Haninge/Berga Verksamhet i Haninge/Berga (Amf 1) och G�teborg S�dert�rnsgruppen i Haninge Gotlandsgruppen i Visby Marinbasen Karlskrona Verksamhet i Karlskrona, (MarinB) Haninge och G�teborg Blekingegruppen i Karlskrona Kalmar- och Kronobergs- gruppen i V�xj� Skaraborgs flygflottilj Lidk�ping/S�ten�s (F 7) Blekinge flygflottilj Ronneby/Kallinge Verksamhet i Ronneby/ (F 17) Kallinge, Link�ping/Malmen, Stockholm/Bromma och Visby Norrbottens flygflottilj Lule� (F 21) F�rsvarsmaktens Link�ping/ MalmenVerksamhet i Link�ping/ helikopterflottilj Malmen, Lule�, Lidk�ping/ (Hkpflj) S�ten�s och Ronneby/ Kallinge Livgrenadj�rgruppen i Link�ping F�rsvarsmaktens logistik Stockholm Divisioner i Karlskrona, (FMLOG) Arboga och Boden F�rsvarsmaktens telen�t- �rebro och marktelef�rband (FMTM) </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2007:1266 Ben�mning Lokalisering Anm�rkning SKOLOR OCH CENTRUM Milit�rh�gskolan Solna Karlberg (MHS K) Milit�rh�gskolan Halmstad Halmstad (MHS H) Markstridsskolan Sk�vde Verksamhet i Sk�vde och (MSS) Motala/Kvarn Sj�stridsskolan Karlskrona Verksamhet i Karlskrona och (SSS) Haninge Luftstridsskolan Uppsala Flygvapnets flygbef�lsskola (LSS) (FBS) Flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsskola (StrilS) Flygskolan (FlygS), Link�ping/Malmen Helikopterskolan (HkpS), Link�ping/Malmen Hemv�rnets stridsskola Salem/V�llinge (HvSS) F�rsvarsmaktens Halmstad Verksamhet i Halmstad, tekniska skola Haninge/Berga och (FMTS) Karlskrona Totalf�rsvarets Eksj� ammunitions- och minr�jningscentrum (SWEDEC) Totalf�rsvarets Ume� skyddscentrum (SkyddC) F�rsvarsmaktens Uppsala F�rsvarets tolkskola (TolkS) underr�ttelse- och s�kerhetscentrum (FMUndS�kC) F�rsvarsmaktens Stockholm rekryteringscentrum (RekryC) F�rsvarsmedicincentrum G�teborg Elfsborgsgruppen i G�teborg (F�medC) F�rsvarsmusikcentrum Upplands-Bro/ (F�MusC) Kungs�ngen </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2007:1266 Thomson F�rlag AB, tel. 08-587 671 00 Elanders, V�llingby 2007 Bilaga 2 Befattningar f�r vilka regeringen beslutar placering efter f�rslag fr�n F�rsvarsmakten H�gkvarteret: Chef f�r s�kerhetsinspektionen Generall�kare Internationella befattningar: F�rsvarsattach� Chef f�r den svenska delegationen till Neutrala nationernas �vervaknings- kommission i Korea d� befattningen bemannas med yrkesofficer Milit�r r�dgivare vid Sveriges st�ndiga representation vid F�renta natio- nerna Milit�r r�dgivare vid Sveriges st�ndiga delegation vid organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa Den till tj�nstest�llningen h�gste milit�re tj�nstemannen vid Europeiska unionens milit�ra stab Chefen f�r den nordiska snabbinsatsstyrka som bidrar till Europeiska unionens milit�ra krishanteringsf�rm�ga Den till tj�nstest�llningen h�gste svenske officeren vid den operativa stab inom Europeiska unionen som �r avsedd att leda insatser med den nordiska snabbinsatsstyrkan </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
med instruktion f�r F�rsvarsmakten;

utf�rdad den 6 december 2007.

Regeringen f�reskriver f�ljande.

Uppgifter

�vergripande ansvar

1 � Grunden f�r F�rsvarsmaktens verksamhet ska vara f�rm�gan till v�p-
nad strid.

2 � F�rsvarsmakten ska kunna f�rsvara Sverige mot v�pnat angrepp var
det �n kommer ifr�n. Hela Sverige ska kunna f�rsvaras.

F�rsvarsmakten ska h�vda Sveriges territoriella integritet.
F�rsvarsmakten ska bidra till fred och s�kerhet i omv�rlden genom att

kunna genomf�ra och l�mna st�d till fredsfr�mjande operationer och s�ker-
hetsfr�mjande samarbete samt kunna l�mna st�d till humanit�r verksamhet.

F�rsvarsmakten ska bidra till att st�rka det svenska samh�llet vid sv�ra

p�frestningar i fred genom att kunna samverka med andra myndigheter och
kunna st�lla resurser till f�rfogande.

Verksamhetsuppgifter

3 � Ut�ver vad som f�ljer av 1 och 2 �� ska F�rsvarsmakten s�rskilt

1. bedriva verksamhet enligt 1 � lagen (2000:130) om f�rsvarsunder-

r�ttelseverksamhet,

2. leda och bedriva milit�r s�kerhetstj�nst,
3. leda och samordna signalskyddstj�nsten, inklusive arbetet med s�kra

kryptografiska funktioner som �r avsedda att skydda skyddsv�rd informa-
tion,

4. bitr�da Regeringskansliet i fr�gor som r�r kryptoverksamhet och annan

signalskyddsverksamhet,

5. ansvara f�r att samla in, bearbeta och l�mna Kustbevakningen sj�l�ges-

information sammanst�lld f�r civila behov,

6. st�dja svensk f�rsvarsindustri genom exportfr�mjande verksamhet

inom ramen f�r g�llande riktlinjer f�r svensk krigsmaterielexport,

7. genomf�ra perspektivstudier som underlag f�r beslut om F�rsvars-

maktens l�ngsiktiga inriktning,

8. medverka i statsceremonier, och

SFS 2007:1266

Utkom fr�n trycket
den 14 december 2007

SFS 2007:1266

9. vid behov sammankalla cheferna f�r andra myndigheter m.fl. med upp-

gifter inom totalf�rsvaret f�r informationsutbyte.

4 � F�rsvarsmakten �r beslutsmyndighet enligt lagen (2006:939) om kvali-
ficerade skyddsidentiteter i fall som avses i 2 � 3 samma lag.

Milj�fr�gor

5 � Med beaktande av de krav som uppgifterna enligt 14 �� st�ller ska
F�rsvarsmakten ta milj�h�nsyn i sin verksamhet i fred. F�rsvarsmakten har
ett s�rskilt sektorsansvar f�r milj�m�lsarbetet inom det milit�ra f�rsvaret.
F�rsvarsmakten ska inom ramen f�r detta ansvar vara samlande, st�djande
och p�drivande i f�rh�llande till �vriga ber�rda myndigheter.

F�rsvarsmakten ska i fr�ga om milj�m�lsarbetet enligt f�rsta stycket

rapportera till det milj�m�lsr�d som finns inom Naturv�rdsverket och sam-
r�da med r�det om vilken rapportering som beh�vs.

F�rsvarsmakten ska medverka i det internationella f�rsvarsmilj�samar-

betet.

Information

6 � F�rsvarsmakten ska, n�r den bedriver milit�r s�kerhetstj�nst, till
Regeringskansliet (F�rsvarsdepartementet) anm�la fr�gor om att etablera
och uppr�tth�lla samarbete med andra stater och internationella organisatio-
ner samt informera om viktiga fr�gor som uppkommer i samarbetet.

F�rsvarsmakten ska vidare till Regeringskansliet (F�rsvarsdepartementet)

l�mna information om den milit�ra s�kerhetstj�nstens inriktning i �vrigt, om
verksamhetens bedrivande i stort och om viktiga h�ndelser.

F�rsvarsmakten ska varje �r uppr�tta en �versikt �ver den milit�ra s�ker-

hetstj�nstens verksamhet under f�reg�ende �r. �versikten ska l�mnas in till
Regeringskansliet (F�rsvarsdepartementet) samtidigt med �rsredovisningen
och h�llas tillg�nglig f�r allm�nheten.

Planl�ggning

7 � F�rsvarsmakten ska samordna beredskapsplanl�ggningen och den ope-
rativa planl�ggningen inom myndigheten med motsvarande planl�ggning
inom �vriga delar av totalf�rsvaret.

F�rsvarsmakten ska tillhandah�lla underlag f�r till�mpningen av 35 kap.

milj�balken och plan- och bygglagen (1987:10) i fr�ga om milit�rt f�rsvar.

F�rsvarsmakten f�r ta del av planl�ggningen f�r h�jd beredskap hos de

myndigheter som enligt 18 � f�rordningen (2006:942) om krisberedskap och
h�jd beredskap har ett ansvar inf�r och vid h�jd beredskap.

Skadest�nds�renden och vissa andra ers�ttningsfr�gor

8 � F�rsvarsmakten f�r handl�gga �renden om anspr�k p� ers�ttning f�r
personskada utom �renden som enligt 3 � f�rordningen (1995:1301) om
handl�ggning av skadest�ndsanspr�k mot staten ska handl�ggas av Justitie-

SFS 2007:1266

kanslern. Best�mmelserna i 1113 �� samma f�rordning g�ller f�r F�rsvars-
makten i �renden om reglering av personskada.

9 � F�rsvarsmakten f�r besluta �ven om annan ers�ttning �n skadest�nd
f�r skador p� egendom som tillh�r personal i F�rsvarsmakten som tj�nstg�r
enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller som genomg�r frivillig
utbildning, om skadan har f�ranletts av tj�nstg�ringsf�rh�llandena.

10 � F�rsvarsmakten f�r besluta �ven om annan ers�ttning �n skadest�nd
f�r skador p� fiskefartyg och fiskeredskap samt ers�ttning f�r f�rlorade in-
komster i samband med s�dana skador, om skadan har f�ranletts av milit�r
verksamhet.

11 � F�rsvarsmakten f�r besluta om ers�ttning f�r b�rgning eller annat till-
varatagande av egendom som tillh�r eller brukas av myndigheten eller som
�r av utl�ndskt milit�rt ursprung.

Ledning

12 � F�rsvarsmakten leds av en myndighetschef.

Delegering

13 � Myndighetschefen f�r �verl�ta till generaldirekt�ren, chefsjuristen
eller chefen f�r s�kerhetsinspektionen att avg�ra �renden som avser f�re-
skrifter.

Organisation

14 � F�rsvarsmaktens grundorganisation best�r av de organisationsenheter
som anges i bilaga 1 till denna f�rordning.

F�rsvarsmakten best�mmer sin egen grundorganisation i de delar den inte

�r reglerad i denna f�rordning.

F�rsvarsmaktens insatsorganisation utg�rs av insatsf�rband och �vriga

f�rband.

15 � I H�gkvarteret ska det finnas en enhet f�r underr�ttelse- och s�ker-
hetstj�nst, en operativ enhet, en s�kerhetsinspektion och en generall�kare. I
s�kerhetsinspektionen ska representanter f�r F�rsvarets materielverk ing�.

16 � F�rsvarsmakten best�mmer vilka organisationsenheter som ska sam-
verka med l�nsstyrelser, kommuner, landsting och andra samh�llsorgan f�r
att �stadkomma dels en enhetlig inriktning och ledning av totalf�rsvarets
olika delar, dels en samordnad anv�ndning av milit�ra och civila resurser.
F�rsvarsmakten best�mmer inom sitt ansvarsomr�de ocks� hur st�d och ut-
bildning av hemv�rn och frivilliga f�rsvarsorganisationer ska organiseras.

SFS 2007:1266

S�rskilda organ

F�rsvarsmaktens n�mnd f�r kvalificerade skyddsidentiteter

17 � Inom F�rsvarsmakten finns ett s�rskilt beslutsorgan som ben�mns
F�rsvarsmaktens n�mnd f�r kvalificerade skyddsidentiteter och som har till
uppgift att besluta om kvalificerad skyddsidentitet i fall som avses i 2 � 3
lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter. Beslutsorganet pr�var
ocks� andra fr�gor som h�r till �renden om kvalificerade skyddsidentiteter.

18 � N�mnden best�r av en ordf�rande och en vice ordf�rande samt h�gst
tre andra ledam�ter, varav minst en med s�rskild erfarenhet av verksamhet
som avser folkbokf�ring. Ordf�randen och vice ordf�randen ska vara eller
ha varit ordinarie domare eller ha motsvarande erfarenhet av kvalificerat ju-
ridiskt arbete.

Vice ordf�randen f�r tr�da i ordf�randens st�lle, n�r det beh�vs.

19 � N�mnden �r beslutf�r om ordf�randen och minst tv� av de �vriga le-
dam�terna �r n�rvarande.

I br�dskande fall f�r ordf�randen besluta i �renden om kvalificerad

skyddsidentitet. Ett s�dant beslut ska anm�las till n�mnden vid n�sta sam-
mantr�de.

20 � F�rsvarsmaktens ledning ansvarar inf�r regeringen f�r att n�mnden
tilldelas medel och resurser i �vrigt f�r sin verksamhet samt f�r att verksam-
heten bedrivs f�rfattningsenligt och effektivt samt att den redovisas p� ett
tillf�rlitligt s�tt.

Generall�karens tillsynsansvar

21 � Generall�karen ansvarar inom F�rsvarsmakten f�r tillsynen �ver mil-
j�skyddet, h�lso- och sjukv�rden m.m. samt f�r offentlig kontroll av djur-
h�lsov�rden, djursjukv�rden och djurskyddet. Generall�karen �r d�rvid be-
h�rig myndighet att ut�va offentlig kontroll enligt Europaparlamentets och
r�dets f�rordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kon-
troll f�r att s�kerst�lla kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedels-
lagstiftningen samt best�mmelserna om djurh�lsa och djurskydd

1. General-

l�karen f�r meddela interna f�reskrifter f�r F�rsvarsmakten f�r efterlevna-
den av g�llande best�mmelser inom omr�det.

N�r generall�karen ut�var sin tillsyns- eller kontrollfunktion, �r general-

l�karen inte underst�lld �verbef�lhavaren.

S�rskilda handl�ggningsfr�gor

22 � Generaldirekt�ren, chefsjuristen, ekonomidirekt�ren, personaldirek-
t�ren samt ber�rda h�gre milit�ra chefer i H�gkvarteret ska ges tillf�lle att
yttra sig innan myndigheten avg�r �renden som

1. kan f�ranleda en framst�llning till regeringen,
2. r�r myndighetens organisation, eller

1 EUT L 165, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004R0882).

SFS 2007:1266

3. annars �r av stor vikt eller har principiell betydelse.
I br�dskande fall f�r myndighetschefen avg�ra ett �rende utan att inh�mta

ett s�dant yttrande.

23 � Fr�gor om att till en enskild l�mna ut handlingar som f�rvaras hos
F�rsvarsmakten pr�vas inom den organisationsenhet vid myndigheten som
f�rvarar handlingarna. I tveksamma fall eller om s�kanden beg�r att fr�gan
�verl�mnas till myndigheten, ska pr�vningen g�ras av chefen f�r organisa-
tionsenheten eller, i fr�ga om handling som f�rvaras i H�gkvarteret, av den
chef f�r enhet som �verbef�lhavaren best�mmer. Chefen f�r en organisa-
tionsenhet f�r �verl�mna fr�gan om pr�vning till �verbef�lhavaren eller till
den chef f�r enhet i H�gkvarteret som �verbef�lhavaren best�mmer.

Anst�llningar och uppdrag

24 � �verbef�lhavaren �r myndighetschef. Vid myndigheten finns en
generaldirekt�r som �r st�llf�retr�dande chef.

Anst�llning som generaldirekt�r och chef f�r enheten f�r underr�ttelse-

och s�kerhetstj�nst beslutas av regeringen.

25 � Regeringen beslutar efter f�rslag fr�n F�rsvarsmakten om anst�llning
som dels generall�jtnant eller viceamiral och generalmajor eller konterami-
ral, dels chefsjurist, ekonomidirekt�r och personaldirekt�r.

Efter f�rslag fr�n F�rsvarsmakten beslutar regeringen om placering p� be-

fattning som anges i bilaga 2 till denna f�rordning.

�vriga anst�llningar och placeringar p� befattningar beslutas av F�rsvars-

makten.

26 � F�r att tillgodose behovet av milit�ra chefer i F�rsvarsmaktens grund-
organisation ska F�rsvarsmakten planera f�r h�gst tio yrkesofficerare med
tj�nstegraden generalmajor eller konteramiral. Endast om det finns s�rskilda
sk�l f�r F�rsvarsmakten l�mna f�rslag om anst�llning som inneb�r att anta-
let blir st�rre. Dessa sk�l ska framg� av f�rslaget. F�rsvarsmaktens plane-
ring ska d�rut�ver tillgodose de behov av generalmajorer och konteramiraler
som finns vid andra myndigheter och vid de internationella organisationer
och utl�ndska staber till vilka Sverige bidrar med milit�r personal.

F�r att tillgodose behovet av milit�ra chefer i grundorganisationen f�r

F�rsvarsmakten anst�lla h�gst 15 yrkesofficerare med tj�nstegraden brigad-
general eller flottiljamiral. F�rsvarsmakten f�r d�rut�ver anst�lla det antal
som kr�vs f�r att tillgodose de behov som finns vid andra myndigheter och
vid de internationella organisationer och utl�ndska staber till vilka Sverige
bidrar med milit�r personal.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r antalet brigadgeneraler och flottiljamiraler

i grundorganisationen under en begr�nsad tid �verstiga 15.

27 � I fr�ga om anst�llning i F�rsvarsmakten av milit�r tj�nsteman till�m-
pas inte 6 � anst�llningsf�rordningen (1994:373).

28 � Ledam�terna i F�rsvarsmaktens n�mnd f�r kvalificerade skyddsiden-
titeter utses av regeringen f�r en best�md tid.

4 SFS 2007:12331293

SFS 2007:1266

Personalansvarsn�mnd

29 � Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsn�mnd.

F�rsvarsmaktens personalansvarsn�mnd best�r av �verbef�lhavaren,

chefsjuristen, personaldirekt�ren, personalf�retr�darna och de chefer som
�verbef�lhavaren utser. �verbef�lhavaren eller den �verbef�lhavaren s�tter i
sitt st�lle �r n�mndens ordf�rande.

30 � I �renden som g�ller disciplinansvar, avst�ngning, avskedande, upp-
s�gning eller anst�llningens upph�rande p� grund av sjukdom best�mmer
ordf�randen om ett f�rfarande inf�r n�mnden ska inledas. Ordf�randen f�r
avskriva ett �rende, om det �r uppenbart att �rendet inte ska leda till n�gon
�tg�rd fr�n n�mndens sida.

Har n�mnden beslutat att avst�nga n�gon fr�n arbetet och �r det p� grund

av �ndrade f�rh�llanden uppenbart att beslutet inte l�ngre b�r g�lla, f�r ord-
f�randen ensam besluta i fr�gan.

Beslut som har fattats enligt denna paragraf ska anm�las vid n�sta sam-

mantr�de med n�mnden.

Till�mpningen av vissa f�rordningar

31 � F�rsvarsmakten

ska

till�mpa

internrevisionsf�rordningen

(2006:1228) och personalf�retr�darf�rordningen (1987:1101). Best�mmel-
serna i 6 � personalf�retr�darf�rordningen �r dock till�mpliga endast i fr�ga
om beslut i administrativa �renden. Vid h�jd beredskap till�mpas inte perso-
nalf�retr�darf�rordningen p� F�rsvarsmakten.

R�tt att meddela f�reskrifter

32 � F�rsvarsmakten f�r meddela f�reskrifter f�r Fortifikationsverket,
F�rsvarets materielverk, Totalf�rsvarets forskningsinstitut och Kustbevak-
ningen f�r den del av deras verksamhet som under h�jd beredskap ska bedri-
vas av F�rsvarsmakten.

33 � F�rsvarsmakten f�r meddela �vriga statliga myndigheter f�reskrifter i
fr�gor om signalskyddstj�nsten inklusive s�kra kryptografiska funktioner
inom totalf�rsvaret, f�rutom i fr�ga om verkst�lligheten av 33 � f�rord-
ningen (2006:942) om krisberedskap och h�jd beredskap.

Undantag fr�n myndighetsf�rordningen

34 �

F�rsvarsmakten ska inte till�mpa 29

� myndighetsf�rordningen

(2007:515) om �rendef�rteckning.

�verklagande

35 � F�rsvarsmaktens beslut enligt 911 �� f�r inte �verklagas.

Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2008, d� f�rordningen

(2000:555) med instruktion f�r F�rsvarsmakten ska upph�ra att g�lla.

SFS 2007:1266

P� regeringens v�gnar

STEN TOLGFORS

Maria Hedeg�rd
(F�rsvarsdepartementet)

Bilaga 1

Organisationsenheter i F�rsvarsmaktens grundorganisation

Ben�mning

Lokalisering Anm�rkning

LEDNING
H�gkvarteret Stockholm
(HKV)

F�RBAND
Livgardet
(LG)

Upplands-Bro/

Swedint

Kungs�ngen

Livgardesgruppen i
Stockholm
Dalregementsgruppen i Falun
G�vleborgsgruppen i G�vle

Norrbottens regemente

Boden

F�rsvarsmaktens vinterenhet

(I 19)

i Boden och Arvidsjaur
V�sternorrlandsgruppen i
H�rn�sand
F�ltj�gargruppen i �stersund
V�sterbottensgruppen i Ume�
Norrbottensgruppen i Boden
Lapplandsj�gargruppen i
Kiruna

Livregementets husarer

Karlsborg

Fallsk�rmsj�garskolan (FJS)

(K 3)

�rebro- och V�rmlands-
gruppen i �rebro

Skaraborgs regemente

Sk�vde

Skaraborgsgruppen i Sk�vde

(P 4)

Bohus-Dalsgruppen i
Uddevalla/Skredsvik

S�dra sk�nska

Lund/Revinge

Sk�nska gruppen i Lund/

regementet (P 7)

Revinge

Artilleriregementet

Boden

Artilleriets stridsskola

(A 9)

(ArtSS)

Luftv�rnsregementet Halmstad

Luftv�rnets

stridsskola

(Lv 6)

(LvSS)
Hallandsgruppen i Halmstad

SFS 2007:1266

Ben�mning

Lokalisering Anm�rkning

G�ta ingenj�rregemente

Eksj�

F�ltarbetsskolan (FarbS)

(Ing 2)

Norra Sm�landsgruppen i
Eksj�

Ledningsregementet

Enk�ping Ledningsskolan

(LedS)

(LedR)

Totalf�rsvarets signalskydds-
skola (TSS)
S�dermanlandsgruppen i
Str�ngn�s
Upplands- och V�stman-
landsgruppen i Enk�ping

Tr�ngregementet

Sk�vde Motorskolan

(MotorS)

(Tr�ngR)
F�rsta ub�tsflottiljen

Karlskrona

Verksamhet i Karlskrona och

(1. ubflj)

Haninge/Musk�

Tredje sj�stridsflottiljen

Karlskrona

Verksamhet i Karlskrona

(3. sj�striflj)
Fj�rde sj�stridsflottiljen

Haninge

Verksamhet i Haninge och

(4. sj�striflj)

Uddevalla/Skredsvik

Amfibieregementet

Haninge/Berga

Verksamhet i Haninge/Berga

(Amf 1)

och G�teborg
S�dert�rnsgruppen i Haninge
Gotlandsgruppen i Visby

Marinbasen

Karlskrona

Verksamhet i Karlskrona,

(MarinB)

Haninge och G�teborg
Blekingegruppen i
Karlskrona
Kalmar- och Kronobergs-
gruppen i V�xj�

Skaraborgs flygflottilj

Lidk�ping/S�ten�s

(F 7)
Blekinge flygflottilj

Ronneby/Kallinge Verksamhet i Ronneby/

(F 17)

Kallinge, Link�ping/Malmen,
Stockholm/Bromma och
Visby

Norrbottens flygflottilj

Lule�

(F 21)
F�rsvarsmaktens

Link�ping/ MalmenVerksamhet i Link�ping/

helikopterflottilj

Malmen, Lule�, Lidk�ping/

(Hkpflj)

S�ten�s och Ronneby/
Kallinge
Livgrenadj�rgruppen i
Link�ping

F�rsvarsmaktens logistik Stockholm

Divisioner i Karlskrona,

(FMLOG)

Arboga och Boden

F�rsvarsmaktens telen�t- �rebro
och marktelef�rband
(FMTM)

SFS 2007:1266

Ben�mning

Lokalisering Anm�rkning

SKOLOR OCH
CENTRUM
Milit�rh�gskolan

Solna

Karlberg
(MHS K)
Milit�rh�gskolan

Halmstad

Halmstad
(MHS H)
Markstridsskolan

Sk�vde

Verksamhet i Sk�vde och

(MSS)

Motala/Kvarn

Sj�stridsskolan

Karlskrona

Verksamhet i Karlskrona och

(SSS)

Haninge

Luftstridsskolan

Uppsala Flygvapnets

flygbef�lsskola

(LSS)

(FBS)
Flygvapnets stridslednings-
och luftbevakningsskola
(StrilS)
Flygskolan (FlygS),
Link�ping/Malmen
Helikopterskolan (HkpS),
Link�ping/Malmen

Hemv�rnets stridsskola

Salem/V�llinge

(HvSS)
F�rsvarsmaktens

Halmstad

Verksamhet i Halmstad,

tekniska skola

Haninge/Berga och

(FMTS)

Karlskrona

Totalf�rsvarets

Eksj�

ammunitions- och
minr�jningscentrum
(SWEDEC)

Totalf�rsvarets Ume�
skyddscentrum
(SkyddC)
F�rsvarsmaktens

Uppsala

F�rsvarets tolkskola (TolkS)

underr�ttelse- och
s�kerhetscentrum
(FMUndS�kC)
F�rsvarsmaktens Stockholm
rekryteringscentrum
(RekryC)
F�rsvarsmedicincentrum G�teborg

Elfsborgsgruppen i G�teborg

(F�medC)
F�rsvarsmusikcentrum

Upplands-Bro/

(F�MusC)

Kungs�ngen

SFS 2007:1266

Thomson F�rlag AB, tel. 08-587 671 00

Elanders, V�llingby 2007

Bilaga 2

Befattningar f�r vilka regeringen beslutar placering efter f�rslag
fr�n F�rsvarsmakten

H�gkvarteret:

Chef f�r s�kerhetsinspektionen
Generall�kare

Internationella befattningar:

F�rsvarsattach�
Chef f�r den svenska delegationen till Neutrala nationernas �vervaknings-

kommission i Korea d� befattningen bemannas med yrkesofficer

Milit�r r�dgivare vid Sveriges st�ndiga representation vid F�renta natio-

nerna

Milit�r r�dgivare vid Sveriges st�ndiga delegation vid organisationen f�r

s�kerhet och samarbete i Europa

Den till tj�nstest�llningen h�gste milit�re tj�nstemannen vid Europeiska

unionens milit�ra stab

Chefen f�r den nordiska snabbinsatsstyrka som bidrar till Europeiska

unionens milit�ra krishanteringsf�rm�ga

Den till tj�nstest�llningen h�gste svenske officeren vid den operativa stab

inom Europeiska unionen som �r avsedd att leda insatser med den nordiska
snabbinsatsstyrkan

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2007:1266 Förordning med instruktion för Försvarsmakten

Om Lagboken.se