SFS 2007:1349 Förordning om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning

1

Svensk författningssamling

Förordning
om försöksverksamhet med gymnasial
lärlingsutbildning;

utfärdad den 13 december 2007.

Regeringen föreskriver följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om en försöksverksamhet
med gymnasial lärlingsutbildning. Förordningen gäller för utbildning som
påbörjas under tiden den 1 juli 2008–30 juni 2010.

Med gymnasial lärlingsutbildning enligt denna förordning avses en

utbildning inom gymnasieskolan som

1. gör det möjligt för ungdomar att förena en anställning som syftar till

yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, eller

2. i viss omfattning genomförs på en arbetsplats utan att något anställ-

ningsförhållande finns.

2 § Ungdomar får genomgå gymnasial lärlingsutbildning om de har inta-
gits till ett nationellt eller specialutformat program som innehåller yrkesäm-
nen inom gymnasieskolan och har ansökt om att få övergå till lärlingsutbild-
ningen.

Skolhuvudmannen beslutar om vilka principer som ska gälla för övergång

till lärlingsutbildningen.

Villkor för deltagande m.m.

3 § Varje kommun och landsting som erbjuder utbildning på nationellt
eller specialutformat program som innehåller yrkesämnen kan delta i för-
söksverksamheten. Detsamma gäller sådana fristående skolor som avses i
9 kap. 8 § skollagen (1985:1100) och som bedriver motsvarande utbildning.

För att en skolhuvudman ska få delta i försöksverksamheten krävs att en

god kvalitet kan upprätthållas för elevens hela utbildning.

Myndigheten för skolutveckling beslutar efter ansökan om vilka huvud-

män som får delta i försöksverksamheten och om hur många platser varje
huvudmans utbildning får omfatta.

4 § Gymnasial lärlingsutbildning får inte räknas som sådan utbildning som
ska erbjudas enligt 5 kap. 5 § skollagen (1985:1100).

SFS 2007:1349

Utkom från trycket
den 21 december 2007

2

SFS 2007:1349

5 § Föreskrifterna i 5 kap. 22–24 §§ skollagen (1985:1100) gäller även om
eleven har gått över från ett nationellt program till gymnasial lärlingsutbild-
ning.

Ett åtagande av hemkommunen att svara för kostnaderna för en utbildning

gäller även om eleven har gått över från den ursprungliga utbildningen till
lärlingsutbildningen.

Vid tillämpning av 9 kap. 8 och 8 a §§ skollagen ska lärlingsutbildningen

jämställas med det nationella eller specialutformade program från vilket
eleven har gått över.

Gymnasieförordningens tillämpning

6 § De föreskrifter i gymnasieförordningen (1992:394) som gäller för
nationella och specialutformade program gäller i tillämpliga delar för gym-
nasial lärlingsutbildning, om inte något annat följer av denna förordning. De
föreskrifter som gäller för nationella program ska tillämpas om eleven har
gått över till lärlingsutbildningen från ett nationellt program, och de före-
skrifter som gäller för specialutformade program ska tillämpas om eleven
har gått över till lärlingsutbildningen från ett specialutformat program.

Skolhuvudmannen får besluta att utbildningen ska bedrivas under andra

tider än som gäller enligt 3 kap. 1 och 2 §§ gymnasieförordningen.

Arbetsplatsförlagd utbildning enligt 5 kap. 15 och 16 §§ gymnasieförord-

ningen behöver inte finnas på gymnasial lärlingsutbildning.

Utbildningens syfte

7 § Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläg-
gande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under
en handledares ledning, på en arbetsplats, få fördjupade kunskaper inom
yrkesområdet.

Utbildningens innehåll

8 § Gymnasial lärlingsutbildning ska, tillsammans med den utbildning
som eleven kan ha hunnit genomgå på ett nationellt eller specialutformat
program innan eleven övergick till lärlingsutbildningen, ha en omfattning
som motsvarar 2 500 gymnasiepoäng. Utbildningen ska omfatta

– kurserna Svenska A eller Svenska som andraspråk A,
– kursen Engelska A,
– kursen Matematik A,
– kursen Religionskunskap A, och
–

ämnena idrott och hälsa, samhällskunskap och historia med

50 gymnasiepoäng vardera enligt de särskilda kursplaner som gäller i dessa
ämnen i försöksverksamheten.

Skolhuvudmannen får i ett enskilt fall besluta att ämnena ska ha en större

omfattning eller att utbildningen ska omfatta ytterligare ämnen.

Om eleven önskar det ska utbildningen omfatta
– kärnämneskurserna Svenska B eller Svenska som andraspråk B,
– kärnämneskurserna Idrott och hälsa samt Samhällskunskap i stället för

dessa ämnen enligt första stycket, och

3

SFS 2007:1349

– kärnämneskurserna Naturkunskap och Estetisk verksamhet.
Eleven kan välja att utbildningen ska omfatta endast någon eller några av

de kärnämneskurser som avses i detta stycke.

Omfattningen av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen

9 § Den del av den gymnasiala lärlingsutbildningen som är arbetsplatsför-
lagd ska omfatta minst 1 250 gymnasiepoäng.

För den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen

ska det finnas en eller flera kursplaner.

Skolhuvudmannen beslutar efter samråd med ett lärlingsråd vilken eller

vilka nationella eller lokala kursplaner som ska tillämpas.

Lärlingsrådet m.m.

10 § För varje program där försöksverksamhet med gymnasial lärlingsut-
bildning erbjuds ska det finnas ett lärlingsråd för samråd mellan skolan och
arbetsmarknadens organisationer. I lärlingsrådet ska det ingå företrädare för
berörda arbetstagare och arbetsgivare samt för skolans lärare och elever. I
lärlingsrådet får det även ingå annan skolpersonal och andra berörda intres-
senter från arbetslivet. Lärlingsrådet utser självt sin ordförande och bestäm-
mer även sina arbetsformer. Det får inrättas ett gemensamt lärlingsråd för
flera program eller flera lärlingsråd för ett program med olika inriktningar.

Lärlingsrådets uppgifter framgår av 11 § första stycket och 13 §.

11 § Skolhuvudmannen ska efter förslag från lärlingsrådet besluta vilken
eller vilka arbetsplatser den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lär-
lingsutbildningen ska förläggas till.

Som sådan handledare som avses i 7 § får bara den anlitas som har nöd-

vändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och även i övrigt bedöms
lämplig.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om närmare villkor för att en

arbetsplats ska få anlitas för den arbetsplatsförlagda delen av lärlingsutbild-
ningen.

12 § Skolhuvudmannen ska se till att genom avtal mellan sig och berörda
arbetsplatser reglera sina och arbetsplatsernas åtaganden i samband med det
arbetsplatsförlagda lärandet.

Rektorn ska se till att det för varje elev som genomgår en gymnasial lär-

lingsutbildning upprättas ett skriftligt avtal som undertecknas av skolhuvud-
mannen, eleven och företrädare för den eller de arbetsplatser dit någon del
av utbildningen förläggs (utbildningskontrakt). Om eleven är under 18 år
och inte har ingått äktenskap ska även vårdnadshavaren underteckna utbild-
ningskontraktet. I avtalet ska det anges vilka delar av utbildningen som ska
genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa. Vidare ska det
framgå vilken lärare på skolan och handledare på arbetsplatsen som ansvarar
för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

13 § Utöver vad som följer av 11 § första stycket ska lärlingsrådet med-
verka till att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv samt bidra till ett

4

SFS 2007:1349

lärande i arbetslivet med hög kvalitet. Lärlingsrådet ska i det arbetet bistå
skolhuvudmannen och rektorn när det gäller att

– ordna lärlingsplatser för den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasi-

ala lärlingsutbildningen,

– utforma förslag till avtal med berörda arbetsplatser enligt 12 § första

stycket och till utbildningskontrakt enligt 12 § andra stycket,

– säkerställa att de arbetsplatser som tar emot elever har kompetenta

handledare, och

– bedöma om den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen motsvarar de

nationella målen för utbildningen och även i övrigt svarar mot de krav som
ställs i läroplan, kursplan och andra författningar.

Lärlingsrådet ska vidare bedöma vilka karaktärsämnen eller delar av

karaktärsämnen som kan behöva studeras i gymnasieskolan och medverka
vid uppföljning och utvärdering av den arbetsplatsförlagda delen av lärlings-
utbildningen.

Elever

14 § Uppgift om att en elev genomgår gymnasial lärlingsutbildning ska
antecknas i elevens individuella studieplan enligt 1 kap. 12 § gymnasieför-
ordningen (1992:394).

15 § En elev som genomgår gymnasial lärlingsutbildning och som inte har
en anställning ska omfattas av bestämmelserna i förordningen (SKOLFS
1991:47) om ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieskolutbild-
ning.

16 § Om en elev som genomgår gymnasial lärlingsutbildning förenar en
anställning med studierna i gymnasieskolan, får skolhuvudmannen besluta
att eleven ska få byta till utbildning på ett program om anställningen upphör.

17 § Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet för läroanstalter i 6 kap. 9–
11 §§ studiestödsförordningen (2000:655) ska tillämpas även när det är
fråga om sådan utbildning som avses i 1 § andra stycket 1.

Betyg

18 § Betyg på en kurs och på ett projektarbete som genomförs på en
arbetsplats ska sättas av läraren efter samråd med handledaren. I en elevs
slutbetyg ska det anges att eleven har genomgått en försöksverksamhet med
gymnasial lärlingsutbildning. Till slutbetyget ska en beskrivning av de
utbildningsavsnitt som genomförts på en arbetsplats bifogas.

19 § För den som har fått ett slutbetyg från en gymnasial lärlingsutbild-
ning får ett sådant slutbetyg som avses i 4 kap. 10 § förordningen
(2002:1012) om kommunal vuxenutbildning inte utfärdas.

5

SFS 2007:1349

Uppföljning och utvärdering

20 § De skolhuvudmän som deltar i försöksverksamheten är skyldiga att
medverka i uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten.

Bestämmelser om kvalitetsredovisning finns i förordningen (1997:702)

om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

Statsbidrag

21 § Till varje huvudman för skolor som deltar i försöksverksamheten
lämnas statsbidrag med 25 000 kronor per läsår för varje elev som påbörjar
en gymnasial lärlingsutbildning. Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på
medel.

Statens skolverk beslutar om utbetalning av bidrag.
Skolverkets beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2008, då förordningen

(2000:690) om försöksverksamhet med lärande i arbetslivet inom gymnasie-
skolan ska upphöra att gälla. Den upphävda förordningen gäller dock fortfa-
rande för utbildning som påbörjats före den 15 januari 2008.

På regeringens vägnar

JAN BJÖRKLUND

Nils Cederstierna
(Utbildningsdepartementet)

Thomson Förlag AB, tel. 08-587 671 00

Elanders, Vällingby 2007