SFS 2007:1349 Förordning om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om f�rs�ksverksamhet med gymnasial l�rlingsutbildning; utf�rdad den 13 december 2007. Regeringen f�reskriver f�ljande. Allm�nna best�mmelser 1 � Denna f�rordning inneh�ller f�reskrifter om en f�rs�ksverksamhet med gymnasial l�rlingsutbildning. F�rordningen g�ller f�r utbildning som p�b�rjas under tiden den 1 juli 200830 juni 2010. Med gymnasial l�rlingsutbildning enligt denna f�rordning avses en utbildning inom gymnasieskolan som 1. g�r det m�jligt f�r ungdomar att f�rena en anst�llning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i gymnasieskolan, eller 2. i viss omfattning genomf�rs p� en arbetsplats utan att n�got anst�ll- ningsf�rh�llande finns. 2 � Ungdomar f�r genomg� gymnasial l�rlingsutbildning om de har inta- gits till ett nationellt eller specialutformat program som inneh�ller yrkes�m- nen inom gymnasieskolan och har ans�kt om att f� �verg� till l�rlingsutbild- ningen. Skolhuvudmannen beslutar om vilka principer som ska g�lla f�r �verg�ng till l�rlingsutbildningen. Villkor f�r deltagande m.m. 3 � Varje kommun och landsting som erbjuder utbildning p� nationellt eller specialutformat program som inneh�ller yrkes�mnen kan delta i f�r- s�ksverksamheten. Detsamma g�ller s�dana frist�ende skolor som avses i 9 kap. 8 � skollagen (1985:1100) och som bedriver motsvarande utbildning. F�r att en skolhuvudman ska f� delta i f�rs�ksverksamheten kr�vs att en god kvalitet kan uppr�tth�llas f�r elevens hela utbildning. Myndigheten f�r skolutveckling beslutar efter ans�kan om vilka huvud- m�n som f�r delta i f�rs�ksverksamheten och om hur m�nga platser varje huvudmans utbildning f�r omfatta. 4 � Gymnasial l�rlingsutbildning f�r inte r�knas som s�dan utbildning som ska erbjudas enligt 5 kap. 5 � skollagen (1985:1100). SFS 2007:1349 Utkom fr�n trycket den 21 december 2007 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2007:1349 5 � F�reskrifterna i 5 kap. 2224 �� skollagen (1985:1100) g�ller �ven om eleven har g�tt �ver fr�n ett nationellt program till gymnasial l�rlingsutbild- ning. Ett �tagande av hemkommunen att svara f�r kostnaderna f�r en utbildning g�ller �ven om eleven har g�tt �ver fr�n den ursprungliga utbildningen till l�rlingsutbildningen. Vid till�mpning av 9 kap. 8 och 8 a �� skollagen ska l�rlingsutbildningen j�mst�llas med det nationella eller specialutformade program fr�n vilket eleven har g�tt �ver. Gymnasief�rordningens till�mpning 6 � De f�reskrifter i gymnasief�rordningen (1992:394) som g�ller f�r nationella och specialutformade program g�ller i till�mpliga delar f�r gym- nasial l�rlingsutbildning, om inte n�got annat f�ljer av denna f�rordning. De f�reskrifter som g�ller f�r nationella program ska till�mpas om eleven har g�tt �ver till l�rlingsutbildningen fr�n ett nationellt program, och de f�re- skrifter som g�ller f�r specialutformade program ska till�mpas om eleven har g�tt �ver till l�rlingsutbildningen fr�n ett specialutformat program. Skolhuvudmannen f�r besluta att utbildningen ska bedrivas under andra tider �n som g�ller enligt 3 kap. 1 och 2 �� gymnasief�rordningen. Arbetsplatsf�rlagd utbildning enligt 5 kap. 15 och 16 �� gymnasief�rord- ningen beh�ver inte finnas p� gymnasial l�rlingsutbildning. Utbildningens syfte 7 � Gymnasial l�rlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundl�g- gande yrkesutbildning, �kad arbetslivserfarenhet och en m�jlighet att under en handledares ledning, p� en arbetsplats, f� f�rdjupade kunskaper inom yrkesomr�det. Utbildningens inneh�ll 8 � Gymnasial l�rlingsutbildning ska, tillsammans med den utbildning som eleven kan ha hunnit genomg� p� ett nationellt eller specialutformat program innan eleven �vergick till l�rlingsutbildningen, ha en omfattning som motsvarar 2 500 gymnasiepo�ng. Utbildningen ska omfatta kurserna Svenska A eller Svenska som andraspr�k A, kursen Engelska A, kursen Matematik A, kursen Religionskunskap A, och �mnena idrott och h�lsa, samh�llskunskap och historia med 50 gymnasiepo�ng vardera enligt de s�rskilda kursplaner som g�ller i dessa �mnen i f�rs�ksverksamheten. Skolhuvudmannen f�r i ett enskilt fall besluta att �mnena ska ha en st�rre omfattning eller att utbildningen ska omfatta ytterligare �mnen. Om eleven �nskar det ska utbildningen omfatta k�rn�mneskurserna Svenska B eller Svenska som andraspr�k B, k�rn�mneskurserna Idrott och h�lsa samt Samh�llskunskap i st�llet f�r dessa �mnen enligt f�rsta stycket, och </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2007:1349 k�rn�mneskurserna Naturkunskap och Estetisk verksamhet. Eleven kan v�lja att utbildningen ska omfatta endast n�gon eller n�gra av de k�rn�mneskurser som avses i detta stycke. Omfattningen av den arbetsplatsf�rlagda delen av utbildningen 9 � Den del av den gymnasiala l�rlingsutbildningen som �r arbetsplatsf�r- lagd ska omfatta minst 1 250 gymnasiepo�ng. F�r den arbetsplatsf�rlagda delen av den gymnasiala l�rlingsutbildningen ska det finnas en eller flera kursplaner. Skolhuvudmannen beslutar efter samr�d med ett l�rlingsr�d vilken eller vilka nationella eller lokala kursplaner som ska till�mpas. L�rlingsr�det m.m. 10 � F�r varje program d�r f�rs�ksverksamhet med gymnasial l�rlingsut- bildning erbjuds ska det finnas ett l�rlingsr�d f�r samr�d mellan skolan och arbetsmarknadens organisationer. I l�rlingsr�det ska det ing� f�retr�dare f�r ber�rda arbetstagare och arbetsgivare samt f�r skolans l�rare och elever. I l�rlingsr�det f�r det �ven ing� annan skolpersonal och andra ber�rda intres- senter fr�n arbetslivet. L�rlingsr�det utser sj�lvt sin ordf�rande och best�m- mer �ven sina arbetsformer. Det f�r inr�ttas ett gemensamt l�rlingsr�d f�r flera program eller flera l�rlingsr�d f�r ett program med olika inriktningar. L�rlingsr�dets uppgifter framg�r av 11 � f�rsta stycket och 13 �. 11 � Skolhuvudmannen ska efter f�rslag fr�n l�rlingsr�det besluta vilken eller vilka arbetsplatser den arbetsplatsf�rlagda delen av den gymnasiala l�r- lingsutbildningen ska f�rl�ggas till. Som s�dan handledare som avses i 7 � f�r bara den anlitas som har n�d- v�ndiga kunskaper och erfarenheter f�r uppdraget och �ven i �vrigt bed�ms l�mplig. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om n�rmare villkor f�r att en arbetsplats ska f� anlitas f�r den arbetsplatsf�rlagda delen av l�rlingsutbild- ningen. 12 � Skolhuvudmannen ska se till att genom avtal mellan sig och ber�rda arbetsplatser reglera sina och arbetsplatsernas �taganden i samband med det arbetsplatsf�rlagda l�randet. Rektorn ska se till att det f�r varje elev som genomg�r en gymnasial l�r- lingsutbildning uppr�ttas ett skriftligt avtal som undertecknas av skolhuvud- mannen, eleven och f�retr�dare f�r den eller de arbetsplatser dit n�gon del av utbildningen f�rl�ggs (utbildningskontrakt). Om eleven �r under 18 �r och inte har ing�tt �ktenskap ska �ven v�rdnadshavaren underteckna utbild- ningskontraktet. I avtalet ska det anges vilka delar av utbildningen som ska genomf�ras p� arbetsplatsen och omfattningen av dessa. Vidare ska det framg� vilken l�rare p� skolan och handledare p� arbetsplatsen som ansvarar f�r den arbetsplatsf�rlagda delen av utbildningen. 13 � Ut�ver vad som f�ljer av 11 � f�rsta stycket ska l�rlingsr�det med- verka till att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv samt bidra till ett </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2007:1349 l�rande i arbetslivet med h�g kvalitet. L�rlingsr�det ska i det arbetet bist� skolhuvudmannen och rektorn n�r det g�ller att ordna l�rlingsplatser f�r den arbetsplatsf�rlagda delen av den gymnasi- ala l�rlingsutbildningen, utforma f�rslag till avtal med ber�rda arbetsplatser enligt 12 � f�rsta stycket och till utbildningskontrakt enligt 12 � andra stycket, s�kerst�lla att de arbetsplatser som tar emot elever har kompetenta handledare, och bed�ma om den arbetsplatsf�rlagda delen av utbildningen motsvarar de nationella m�len f�r utbildningen och �ven i �vrigt svarar mot de krav som st�lls i l�roplan, kursplan och andra f�rfattningar. L�rlingsr�det ska vidare bed�ma vilka karakt�rs�mnen eller delar av karakt�rs�mnen som kan beh�va studeras i gymnasieskolan och medverka vid uppf�ljning och utv�rdering av den arbetsplatsf�rlagda delen av l�rlings- utbildningen. Elever 14 � Uppgift om att en elev genomg�r gymnasial l�rlingsutbildning ska antecknas i elevens individuella studieplan enligt 1 kap. 12 � gymnasief�r- ordningen (1992:394). 15 � En elev som genomg�r gymnasial l�rlingsutbildning och som inte har en anst�llning ska omfattas av best�mmelserna i f�rordningen (SKOLFS 1991:47) om ers�ttning vid personskada till elev i viss gymnasieskolutbild- ning. 16 � Om en elev som genomg�r gymnasial l�rlingsutbildning f�renar en anst�llning med studierna i gymnasieskolan, f�r skolhuvudmannen besluta att eleven ska f� byta till utbildning p� ett program om anst�llningen upph�r. 17 � Best�mmelserna om uppgiftsskyldighet f�r l�roanstalter i 6 kap. 9 11 �� studiest�dsf�rordningen (2000:655) ska till�mpas �ven n�r det �r fr�ga om s�dan utbildning som avses i 1 � andra stycket 1. Betyg 18 � Betyg p� en kurs och p� ett projektarbete som genomf�rs p� en arbetsplats ska s�ttas av l�raren efter samr�d med handledaren. I en elevs slutbetyg ska det anges att eleven har genomg�tt en f�rs�ksverksamhet med gymnasial l�rlingsutbildning. Till slutbetyget ska en beskrivning av de utbildningsavsnitt som genomf�rts p� en arbetsplats bifogas. 19 � F�r den som har f�tt ett slutbetyg fr�n en gymnasial l�rlingsutbild- ning f�r ett s�dant slutbetyg som avses i 4 kap. 10 � f�rordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning inte utf�rdas. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2007:1349 Uppf�ljning och utv�rdering 20 � De skolhuvudm�n som deltar i f�rs�ksverksamheten �r skyldiga att medverka i uppf�ljning och utv�rdering av f�rs�ksverksamheten. Best�mmelser om kvalitetsredovisning finns i f�rordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolv�sendet m.m. Statsbidrag 21 � Till varje huvudman f�r skolor som deltar i f�rs�ksverksamheten l�mnas statsbidrag med 25 000 kronor per l�s�r f�r varje elev som p�b�rjar en gymnasial l�rlingsutbildning. Statsbidrag l�mnas i m�n av tillg�ng p� medel. Statens skolverk beslutar om utbetalning av bidrag. Skolverkets beslut enligt denna f�rordning f�r inte �verklagas. Denna f�rordning tr�der i kraft den 15 januari 2008, d� f�rordningen (2000:690) om f�rs�ksverksamhet med l�rande i arbetslivet inom gymnasie- skolan ska upph�ra att g�lla. Den upph�vda f�rordningen g�ller dock fortfa- rande f�r utbildning som p�b�rjats f�re den 15 januari 2008. P� regeringens v�gnar JAN BJ�RKLUND Nils Cederstierna (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson F�rlag AB, tel. 08-587 671 00 Elanders, V�llingby 2007 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om f�rs�ksverksamhet med gymnasial
l�rlingsutbildning;

utf�rdad den 13 december 2007.

Regeringen f�reskriver f�ljande.

Allm�nna best�mmelser

1 � Denna f�rordning inneh�ller f�reskrifter om en f�rs�ksverksamhet
med gymnasial l�rlingsutbildning. F�rordningen g�ller f�r utbildning som
p�b�rjas under tiden den 1 juli 200830 juni 2010.

Med gymnasial l�rlingsutbildning enligt denna f�rordning avses en

utbildning inom gymnasieskolan som

1. g�r det m�jligt f�r ungdomar att f�rena en anst�llning som syftar till

yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i gymnasieskolan, eller

2. i viss omfattning genomf�rs p� en arbetsplats utan att n�got anst�ll-

ningsf�rh�llande finns.

2 � Ungdomar f�r genomg� gymnasial l�rlingsutbildning om de har inta-
gits till ett nationellt eller specialutformat program som inneh�ller yrkes�m-
nen inom gymnasieskolan och har ans�kt om att f� �verg� till l�rlingsutbild-
ningen.

Skolhuvudmannen beslutar om vilka principer som ska g�lla f�r �verg�ng

till l�rlingsutbildningen.

Villkor f�r deltagande m.m.

3 � Varje kommun och landsting som erbjuder utbildning p� nationellt
eller specialutformat program som inneh�ller yrkes�mnen kan delta i f�r-
s�ksverksamheten. Detsamma g�ller s�dana frist�ende skolor som avses i
9 kap. 8 � skollagen (1985:1100) och som bedriver motsvarande utbildning.

F�r att en skolhuvudman ska f� delta i f�rs�ksverksamheten kr�vs att en

god kvalitet kan uppr�tth�llas f�r elevens hela utbildning.

Myndigheten f�r skolutveckling beslutar efter ans�kan om vilka huvud-

m�n som f�r delta i f�rs�ksverksamheten och om hur m�nga platser varje
huvudmans utbildning f�r omfatta.

4 � Gymnasial l�rlingsutbildning f�r inte r�knas som s�dan utbildning som
ska erbjudas enligt 5 kap. 5 � skollagen (1985:1100).

SFS 2007:1349

Utkom fr�n trycket
den 21 december 2007

SFS 2007:1349

5 � F�reskrifterna i 5 kap. 2224 �� skollagen (1985:1100) g�ller �ven om
eleven har g�tt �ver fr�n ett nationellt program till gymnasial l�rlingsutbild-
ning.

Ett �tagande av hemkommunen att svara f�r kostnaderna f�r en utbildning

g�ller �ven om eleven har g�tt �ver fr�n den ursprungliga utbildningen till
l�rlingsutbildningen.

Vid till�mpning av 9 kap. 8 och 8 a �� skollagen ska l�rlingsutbildningen

j�mst�llas med det nationella eller specialutformade program fr�n vilket
eleven har g�tt �ver.

Gymnasief�rordningens till�mpning

6 � De f�reskrifter i gymnasief�rordningen (1992:394) som g�ller f�r
nationella och specialutformade program g�ller i till�mpliga delar f�r gym-
nasial l�rlingsutbildning, om inte n�got annat f�ljer av denna f�rordning. De
f�reskrifter som g�ller f�r nationella program ska till�mpas om eleven har
g�tt �ver till l�rlingsutbildningen fr�n ett nationellt program, och de f�re-
skrifter som g�ller f�r specialutformade program ska till�mpas om eleven
har g�tt �ver till l�rlingsutbildningen fr�n ett specialutformat program.

Skolhuvudmannen f�r besluta att utbildningen ska bedrivas under andra

tider �n som g�ller enligt 3 kap. 1 och 2 �� gymnasief�rordningen.

Arbetsplatsf�rlagd utbildning enligt 5 kap. 15 och 16 �� gymnasief�rord-

ningen beh�ver inte finnas p� gymnasial l�rlingsutbildning.

Utbildningens syfte

7 � Gymnasial l�rlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundl�g-
gande yrkesutbildning, �kad arbetslivserfarenhet och en m�jlighet att under
en handledares ledning, p� en arbetsplats, f� f�rdjupade kunskaper inom
yrkesomr�det.

Utbildningens inneh�ll

8 � Gymnasial l�rlingsutbildning ska, tillsammans med den utbildning
som eleven kan ha hunnit genomg� p� ett nationellt eller specialutformat
program innan eleven �vergick till l�rlingsutbildningen, ha en omfattning
som motsvarar 2 500 gymnasiepo�ng. Utbildningen ska omfatta

kurserna Svenska A eller Svenska som andraspr�k A,
kursen Engelska A,
kursen Matematik A,
kursen Religionskunskap A, och

�mnena idrott och h�lsa, samh�llskunskap och historia med

50 gymnasiepo�ng vardera enligt de s�rskilda kursplaner som g�ller i dessa
�mnen i f�rs�ksverksamheten.

Skolhuvudmannen f�r i ett enskilt fall besluta att �mnena ska ha en st�rre

omfattning eller att utbildningen ska omfatta ytterligare �mnen.

Om eleven �nskar det ska utbildningen omfatta
k�rn�mneskurserna Svenska B eller Svenska som andraspr�k B,
k�rn�mneskurserna Idrott och h�lsa samt Samh�llskunskap i st�llet f�r

dessa �mnen enligt f�rsta stycket, och

SFS 2007:1349

k�rn�mneskurserna Naturkunskap och Estetisk verksamhet.
Eleven kan v�lja att utbildningen ska omfatta endast n�gon eller n�gra av

de k�rn�mneskurser som avses i detta stycke.

Omfattningen av den arbetsplatsf�rlagda delen av utbildningen

9 � Den del av den gymnasiala l�rlingsutbildningen som �r arbetsplatsf�r-
lagd ska omfatta minst 1 250 gymnasiepo�ng.

F�r den arbetsplatsf�rlagda delen av den gymnasiala l�rlingsutbildningen

ska det finnas en eller flera kursplaner.

Skolhuvudmannen beslutar efter samr�d med ett l�rlingsr�d vilken eller

vilka nationella eller lokala kursplaner som ska till�mpas.

L�rlingsr�det m.m.

10 � F�r varje program d�r f�rs�ksverksamhet med gymnasial l�rlingsut-
bildning erbjuds ska det finnas ett l�rlingsr�d f�r samr�d mellan skolan och
arbetsmarknadens organisationer. I l�rlingsr�det ska det ing� f�retr�dare f�r
ber�rda arbetstagare och arbetsgivare samt f�r skolans l�rare och elever. I
l�rlingsr�det f�r det �ven ing� annan skolpersonal och andra ber�rda intres-
senter fr�n arbetslivet. L�rlingsr�det utser sj�lvt sin ordf�rande och best�m-
mer �ven sina arbetsformer. Det f�r inr�ttas ett gemensamt l�rlingsr�d f�r
flera program eller flera l�rlingsr�d f�r ett program med olika inriktningar.

L�rlingsr�dets uppgifter framg�r av 11 � f�rsta stycket och 13 �.

11 � Skolhuvudmannen ska efter f�rslag fr�n l�rlingsr�det besluta vilken
eller vilka arbetsplatser den arbetsplatsf�rlagda delen av den gymnasiala l�r-
lingsutbildningen ska f�rl�ggas till.

Som s�dan handledare som avses i 7 � f�r bara den anlitas som har n�d-

v�ndiga kunskaper och erfarenheter f�r uppdraget och �ven i �vrigt bed�ms
l�mplig.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om n�rmare villkor f�r att en

arbetsplats ska f� anlitas f�r den arbetsplatsf�rlagda delen av l�rlingsutbild-
ningen.

12 � Skolhuvudmannen ska se till att genom avtal mellan sig och ber�rda
arbetsplatser reglera sina och arbetsplatsernas �taganden i samband med det
arbetsplatsf�rlagda l�randet.

Rektorn ska se till att det f�r varje elev som genomg�r en gymnasial l�r-

lingsutbildning uppr�ttas ett skriftligt avtal som undertecknas av skolhuvud-
mannen, eleven och f�retr�dare f�r den eller de arbetsplatser dit n�gon del
av utbildningen f�rl�ggs (utbildningskontrakt). Om eleven �r under 18 �r
och inte har ing�tt �ktenskap ska �ven v�rdnadshavaren underteckna utbild-
ningskontraktet. I avtalet ska det anges vilka delar av utbildningen som ska
genomf�ras p� arbetsplatsen och omfattningen av dessa. Vidare ska det
framg� vilken l�rare p� skolan och handledare p� arbetsplatsen som ansvarar
f�r den arbetsplatsf�rlagda delen av utbildningen.

13 � Ut�ver vad som f�ljer av 11 � f�rsta stycket ska l�rlingsr�det med-
verka till att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv samt bidra till ett

SFS 2007:1349

l�rande i arbetslivet med h�g kvalitet. L�rlingsr�det ska i det arbetet bist�
skolhuvudmannen och rektorn n�r det g�ller att

ordna l�rlingsplatser f�r den arbetsplatsf�rlagda delen av den gymnasi-

ala l�rlingsutbildningen,

utforma f�rslag till avtal med ber�rda arbetsplatser enligt 12 � f�rsta

stycket och till utbildningskontrakt enligt 12 � andra stycket,

s�kerst�lla att de arbetsplatser som tar emot elever har kompetenta

handledare, och

bed�ma om den arbetsplatsf�rlagda delen av utbildningen motsvarar de

nationella m�len f�r utbildningen och �ven i �vrigt svarar mot de krav som
st�lls i l�roplan, kursplan och andra f�rfattningar.

L�rlingsr�det ska vidare bed�ma vilka karakt�rs�mnen eller delar av

karakt�rs�mnen som kan beh�va studeras i gymnasieskolan och medverka
vid uppf�ljning och utv�rdering av den arbetsplatsf�rlagda delen av l�rlings-
utbildningen.

Elever

14 � Uppgift om att en elev genomg�r gymnasial l�rlingsutbildning ska
antecknas i elevens individuella studieplan enligt 1 kap. 12 � gymnasief�r-
ordningen (1992:394).

15 � En elev som genomg�r gymnasial l�rlingsutbildning och som inte har
en anst�llning ska omfattas av best�mmelserna i f�rordningen (SKOLFS
1991:47) om ers�ttning vid personskada till elev i viss gymnasieskolutbild-
ning.

16 � Om en elev som genomg�r gymnasial l�rlingsutbildning f�renar en
anst�llning med studierna i gymnasieskolan, f�r skolhuvudmannen besluta
att eleven ska f� byta till utbildning p� ett program om anst�llningen upph�r.

17 � Best�mmelserna om uppgiftsskyldighet f�r l�roanstalter i 6 kap. 9
11 �� studiest�dsf�rordningen (2000:655) ska till�mpas �ven n�r det �r
fr�ga om s�dan utbildning som avses i 1 � andra stycket 1.

Betyg

18 � Betyg p� en kurs och p� ett projektarbete som genomf�rs p� en
arbetsplats ska s�ttas av l�raren efter samr�d med handledaren. I en elevs
slutbetyg ska det anges att eleven har genomg�tt en f�rs�ksverksamhet med
gymnasial l�rlingsutbildning. Till slutbetyget ska en beskrivning av de
utbildningsavsnitt som genomf�rts p� en arbetsplats bifogas.

19 � F�r den som har f�tt ett slutbetyg fr�n en gymnasial l�rlingsutbild-
ning f�r ett s�dant slutbetyg som avses i 4 kap. 10 � f�rordningen
(2002:1012) om kommunal vuxenutbildning inte utf�rdas.

SFS 2007:1349

Uppf�ljning och utv�rdering

20 � De skolhuvudm�n som deltar i f�rs�ksverksamheten �r skyldiga att
medverka i uppf�ljning och utv�rdering av f�rs�ksverksamheten.

Best�mmelser om kvalitetsredovisning finns i f�rordningen (1997:702)

om kvalitetsredovisning inom skolv�sendet m.m.

Statsbidrag

21 � Till varje huvudman f�r skolor som deltar i f�rs�ksverksamheten
l�mnas statsbidrag med 25 000 kronor per l�s�r f�r varje elev som p�b�rjar
en gymnasial l�rlingsutbildning. Statsbidrag l�mnas i m�n av tillg�ng p�
medel.

Statens skolverk beslutar om utbetalning av bidrag.
Skolverkets beslut enligt denna f�rordning f�r inte �verklagas.

Denna f�rordning tr�der i kraft den 15 januari 2008, d� f�rordningen

(2000:690) om f�rs�ksverksamhet med l�rande i arbetslivet inom gymnasie-
skolan ska upph�ra att g�lla. Den upph�vda f�rordningen g�ller dock fortfa-
rande f�r utbildning som p�b�rjats f�re den 15 januari 2008.

P� regeringens v�gnar

JAN BJ�RKLUND

Nils Cederstierna
(Utbildningsdepartementet)

Thomson F�rlag AB, tel. 08-587 671 00

Elanders, V�llingby 2007

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2007:1349 Förordning om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning

Om Lagboken.se