SFS 2007:210 Lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn;

utfärdad den 26 april 2007.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs att 8 kap. 5 § lagen (2000:461) om

efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall ha följande lydelse.

8 kap.

5 §

2

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av efterlevandepen-

sion och efterlevandestöd till barn, om den efterlevande eller den avlidne ge-
nom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en
uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionen eller efterle-
vandestödet har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma
gäller om efterlevandepension eller efterlevandestöd i annat fall har lämnats
felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit förmånen har
insett eller skäligen borde ha insett detta.

Har efterlevandepension betalats ut enligt denna lag och minskas därefter

pensionsrätt eller pensionspoäng enligt lagen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning,
skall Försäkringskassan besluta om återbetalning av för mycket utbetald
pension.

Den som uppburit för mycket efterlevandepension eller efterlevandestöd

till barn enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka sådan pension eller så-
dant efterlevandestöd endast om beslut om återbetalning meddelats enligt
första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl, får Försäkringskassan
helt eller delvis efterge kravet på återbetalning.

Om en person som har befunnits återbetalningsskyldig enligt första eller

andra stycket har träffat avtal med Försäkringskassan om en avbetalnings-
plan eller har medgetts anstånd med betalningen av det återkrävda beloppet,
skall ränta tas ut på beloppet. Räntan skall tas ut efter en räntesats som vid
varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.
Räntan skall beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplanen träffa-
des eller anstånd medgavs, dock inte för tid innan återkravet förfallit till be-
talning.

1 Prop. 2006/07:49, bet. 2006/07:SfU6, rskr. 2006/07:134.

2 Senaste lydelse 2004:848.

SFS 2007:210

Utkom från trycket
den 9 maj 2007

2

SFS 2007:210

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders, Vällingby 2007

Om ett belopp som har återkrävts enligt första eller andra stycket inte be-

talas i rätt tid, skall dröjsmålsränta tas ut på beloppet. För uttag av dröjsmåls-
ränta gäller i tillämpliga delar räntelagen (1975:635).

Om det finns särskilda skäl, får Försäkringskassan helt eller delvis efterge

kravet på ränta enligt fjärde och femte styckena.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på sådana återkrav som

har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

CRISTINA HUSMARK PEHRSSON

Kjell Rempler
(Socialdepartementet)