SFS 2007:491 Förordning om ändring i förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (1990:717) om
undersökning av olyckor;

utfärdad den 7 juni 2007.

Regeringen föreskriver

1

i fråga om förordningen (1990:717) om under-

sökning av olyckor

dels

att 2–17, 19, 20 och 23–26 §§ skall ha följande lydelse,

dels

att det i förordningen skall införas elva nya paragrafer, 2 a, 3 a, 7 a,

8 a och 8 b, 12 a–12 c och 15 a–15 c §§, samt närmast före 15 c § en ny rub-
rik av följande lydelse.

Förordningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag

då denna förordning träder i kraft.

Undersökningsmyndighet m.m.

1 §

Undersökningar av olyckor eller olyckstillbud enligt 2

§ lagen

(1990:712) om undersökning av olyckor görs av Statens haverikommission.

2 §

Statens haverikommission får, om inte annat är särskilt föreskrivet,

överlåta åt någon annan att göra en undersökning. Överlåtelsen får avse en
enskild olycka eller ett enskilt tillbud eller en viss typ av olyckor eller till-
bud.

En undersökning får dock inte överlåtas, om det skulle rubba tilltron till

undersökningens objektivitet att den inte görs av Statens haverikommission
eller om det i övrigt finns särskilda skäl till att undersökningen görs av
Haverikommissionen.

Förordning (2007:491)

.

2 a §

Statens haverikommission får inte överlåta åt någon annan att göra

undersökningar av järnvägsolyckor eller tillbud till sådana olyckor.

Förord-

ning (2007:491).

1

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om sä-

kerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om
tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastruktur-
kapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av
säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet), (EUT L 164, 30.4.2004, s. 44 (Celex
32004L0049, rättad version i EUT L 220, 21.6.2004, s. 16, Celex 32004L0049R(01)).

SFS 2007:491

Utkom från trycket
den 18 juni 2007
Omtryck

2

SFS 2007:491

3 §

2

Olyckor eller tillbud som inte är av den art som anges i 2 § lagen

(1990:712) om undersökning av olyckor skall ändå undersökas enligt lagen,
om det är påkallat från säkerhetssynpunkt att undersökningen görs.

Undersökningen görs av
1. Luftfartsstyrelsen, när det gäller olyckor och tillbud som berör annan

luftfart än militär luftfart,

2. Sjöfartsverket, när det gäller olyckor och tillbud som berör annan sjö-

fart än militär sjöfart,

3. Försvarsmakten, när det gäller olyckor och tillbud som berör den mili-

tära luft- eller sjöfarten,

4. Statens haverikommission, när det gäller olyckor och tillbud som inte

berör luftfarten eller sjöfarten.

Statens haverikommission har rätt att undersöka olyckor och tillbud som

avses i andra stycket 1–3, om det finns särskilda skäl.

Förordning

(2007:491).

3 a §

När Statens haverikommission skall avgöra om ett tillbud till en järn-

vägsolycka enligt 2 § andra stycket lagen (1990:712) om undersökning av
olyckor eller en olycka eller ett tillbud enligt 3 § andra stycket 4 denna för-
ordning som berör spårtrafiken skall undersökas skall, utöver det som anges
i dessa paragrafer, följande beaktas:

1. olyckans eller tillbudets omfattning,
2. om olyckan eller tillbudet utgör en del av en serie olyckor eller tillbud

av betydelse för systemet som helhet,

3. olyckans eller tillbudets inverkan på järnvägssäkerhet inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz, samt

4. framställningar från infrastrukturförvaltare (spårinnehavare), järnvägs-

företag, Järnvägsstyrelsen eller från någon annan stat inom EES eller
Schweiz.

Förordning (2007:491).

4 §

3

En myndighet som anges i 3 § andra stycket 1, 2 eller 3 får överlåta åt

någon annan att göra undersökningen.

Förordning (2007:491).

5 §

4

Vad som sägs i denna förordning om tillsynsmyndighet avser de myn-

digheter som anges i 3 § andra stycket 1–3 samt Järnvägsstyrelsen i fråga
om olyckor eller tillbud som berör spårtrafiken.

Om en överlåtelse har skett enligt 2 § till en myndighet eller om under-

sökningen görs av en myndighet enligt 3 § andra stycket 1–3 eller 4 §, gäller
bestämmelserna i 6–8, 10, 11, 13–15 och 17–19 §§ i tillämpliga delar.

För-

ordning (2007:491)

.

Tillsynsmyndighetens medverkan

6 §

Försvarsmakten, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen skall ställa ex-

perter till Statens haverikommissions förfogande för undersökningar av
olyckor eller tillbud som berör myndigheternas ansvarsområde, om detta

2

Senaste lydelse 2004:1118.

3

Senaste lydelse 1994:180.

4

Senaste lydelse 1994:180.

3

SFS 2007:491

inte äventyrar myndigheternas möjlighet att fullgöra andra angelägna upp-
gifter.

Tillsynsmyndigheterna och Statens räddningsverk har rätt till insyn i Ha-

verikommissionens undersökningar, om undersökningen berör dessa myn-
digheters ansvarsområde.

Förordning (2007:491).

Underrättelser om undersökningen m.m.

7 §

Statens haverikommission skall, i den mån det är praktiskt möjligt, se

till att en underrättelse om undersökningen snarast sänds till dem vars rätt
kan vara beroende av undersökningen. I första hand skall underrättelser sän-
das till

1. den som har blivit skadad genom olyckan,
2. någon efterlevande till den som har avlidit genom olyckan,
3. i fråga om luftfarts- eller sjöolycka, tredje man vars egendom har ska-

dats genom olyckan samt luftfartygets eller fartygets ägare, innehavare och
försäkringsgivare,

4. i fråga om järnvägsolycka, tredje man vars egendom har skadats genom

olyckan, spårfordonets eller spåranläggningens ägare, innehavare, försäk-
ringsgivare och tillverkare, den kommunala organisationen för räddnings-
tjänst samt företrädare för personal och användare,

5. i fråga om andra allvarliga olyckor, ägaren eller innehavaren av sådan

egendom som har skadats genom olyckan.

Har olyckan medfört omfattande skador i miljön, skall länsstyrelsen un-

derrättas.

Den som skall underrättas om undersökningen skall snarast möjligt få

meddelande om när han eller hon första gången får närvara vid undersök-
ningen.

Förordning (2007:491).

7 a §

I fråga om järnvägsolyckor skall den som enligt 7 § har rätt att få en

underrättelse om undersökningen också regelbundet få information om hur
denna framskrider samt, så långt det är praktiskt möjligt, ges tillfälle att
lägga fram sina synpunkter.

Förordning (2007:491).

8 §

5

I fråga om underrättelser till utländska myndigheter och internatio-

nella organisationer om undersökning av en olycka eller ett tillbud som be-
rör ett luftfartyg samt sådana myndigheters och organisationers medverkan
vid undersökningarna skall Statens haverikommission beakta 15 § samt så-
dana bestämmelser i 1944 års Chicagokonvention om den civila luftfarten
som är bindande för Sverige och, om det inte strider mot lag eller är olämp-
ligt på annat sätt, även andra bestämmelser i konventionen.

Om en olycka eller ett tillbud som berör ett fartyg skall undersökas enligt

lagen (1990:712) om undersökning av olyckor, skall Statens haverikommis-
sion i fråga om samarbete med utländska myndigheter beakta den av Inter-
nationella sjöfartsorganisationen den 27 november 1997 antagna resolutio-
nen A.849(20) (koden för utredning av sjöolyckor), om det inte strider mot
lag eller är olämpligt på annat sätt.

Förordning (2007:491).

5

Senaste lydelse 2001:879.

4

SFS 2007:491

8 a §

Statens haverikommission skall inom en vecka från det att ett beslut

fattats om att inleda en undersökning av en järnvägsolycka eller ett tillbud
till en sådan olycka, meddela Europeiska järnvägsbyrån att en undersökning
har inletts. Underrättelsen skall innefatta uppgifter om datum, tid och plats
för olyckan eller tillbudet samt om vilken typ av olycka eller tillbud det är
fråga om och dess följder i fråga om dödsfall, personskador och materiella
skador.

Förordning (2007:491).

8 b §

Statens haverikommission får vid undersökning av järnvägsolyckor

och tillbud till sådana olyckor, om det bedöms nödvändigt, be om stöd från
motsvarande myndigheter i andra stater inom EES eller Schweiz eller från
Europeiska järnvägsbyrån i fråga om sakkunskaper, inspektioner, analyser
eller utvärderingar.

Haverikommissionen skall med de myndigheter som avses i första stycket

utbyta åsikter och erfarenheter i syfte att utveckla gemensamma undersök-
ningsmetoder och utarbeta gemensamma principer för uppföljning av säker-
hetsrekommendationer.

Förordning (2007:491).

Förberedande åtgärder

9 §

I fråga om olyckor och tillbud som berör luftfarten, sjöfarten eller spår-

trafiken får åtgärder som avses i 8 § andra stycket lagen (1990:712) om un-
dersökning av olyckor, vidtas, förutom av polismyndigheten, av tillsyns-
myndigheten.

Förordning (2007:491).

Ersättning vid förhör

10 §

I fråga om rätt till ersättning av allmänna medel för den som har hörts

inför Statens haverikommission gäller kungörelsen (1969:590) om ersätt-
ning vid förundersökning i brottmål. Föreskrifterna om undersökningsleda-
ren gäller dock i stället Haverikommissionen.

Förordning (2007:491).

Utlandsmyndigheters medverkan

11 §

Statens haverikommission får begära att Regeringskansliet (Utrikes-

departementet) lämnar hjälp med att skaffa upplysningar som är av bety-
delse för en undersökning enligt lagen (1990:712) om undersökning av
olyckor.

Redogörelse för uppgifter som har inhämtats från personer som vistas

utomlands och för andra åtgärder som har vidtagits med anledning av
Haverikommissionens begäran skall snarast tillställas denna.

Förordning

(2007:491).

Undersökningar utomlands

12

§

6

Om det uppkommer fråga om att en svensk myndighet skall göra

eller delta i en undersökning av en luftfartsolycka i en främmande stat, skall
Statens haverikommission representera Sverige vid undersökningen. Haveri-

6

Senaste lydelse 2004:1118.

5

SFS 2007:491

kommissionen skall efter samråd med Luftfartsstyrelsen tillkalla de personer
som för Haverikommissionens räkning skall medverka i undersökningen.

Haverikommissionen skall snarast underrätta Regeringskansliet (För-

svarsdepartementet) om sin medverkan i en undersökning som avses i första
stycket.

Förordning (2007:491).

12 a §

Om det vid internationell spårtrafik har inträffat en olycka eller ett

tillbud på eller nära den svenska gränsen och Statens haverikommission en-
ligt 4 § tredje stycket lagen (1990:712) om undersökning av olyckor kom-
mer överens med motsvarande myndighet i den andra berörda staten om att
Haverikommissionen skall göra undersökningen, skall den andra myndighe-
ten erbjudas att delta och ha rätt att ta del av alla resultat.

Om ett järnvägsföretag som är etablerat i Sverige och har tillstånd att ut-

föra trafik här är inblandat i en järnvägsolycka eller ett tillbud till en sådan
olycka i en annan stat inom EES eller i Schweiz får, om erbjudande om det
lämnas från den staten, Haverikommissionen delta i undersökningen av det
inträffade.

Haverikommissionen avgör om det finns skäl att delta i en undersökning

enligt andra stycket.

Förordning (2007:491).

12 b §

Det organ som ansvarar för undersökningar av järnvägsolyckor och

tillbud till sådana olyckor i en annan stat inom EES eller i Schweiz skall er-
bjudas att delta i en undersökning här i Sverige om ett järnvägsföretag som
är etablerat och har tillstånd att utföra trafik i den främmande staten är in-
blandat i olyckan eller tillbudet.

Förordning (2007:491).

12 c §

Haverikommissionen skall snarast underrätta Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet) om sin medverkan i en undersökning av en järn-
vägsolycka i utlandet samt i de fall en utländsk myndighet utför eller deltar i
en sådan undersökning på svenskt territorium.

Förordning (2007:491).

Rapport om undersökningen

13 §

7

Statens haverikommission skall slutföra undersökningen snarast

möjligt, och om möjligt inom tolv månader från dagen för olyckan eller till-
budet, samt upprätta en rapport med redogörelse för undersökningen och ut-
låtande i de avseenden som anges i 6 § lagen (1990:712) om undersökning
av olyckor.

I rapporter som tas fram med anledning av tillbud skall inblandade perso-

ners namn inte anges.

En rapport om en järnvägsolycka eller ett tillbud till en sådan olycka skall

utformas på ett sätt som lämpar sig för olyckans eller tillbudets typ och om-
fattning och för resultatets betydelse samt, i så stor utsträckning som möjligt,
struktureras i enlighet med vad som fastställs i bilaga V till Europaparlamen-
tets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på ge-
menskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om till-
stånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infra-
strukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur

7

Senaste lydelse 1996:642.

6

SFS 2007:491

och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet)

8

. Rapporten

skall, i tillämpliga fall, innehålla säkerhetsrekommendationer som skall rik-
tas till tillsynsmyndigheten och, om det behövs, till andra organ eller myn-
digheter eller till en annan stat inom EES eller till Schweiz. Tillsynsmyndig-
heten och den som enligt 7 § skall underrättas om inträffad järnvägsolycka,
skall ges möjlighet att yttra sig över informationen i utkastet till rapport.

Förordning (2007:491).

14 §

9

Statens haverikommission skall lämna rapport till tillsynsmyndighe-

ten eller, i andra fall än som avses i 3 § andra stycket 1–3, den myndighet
vars ansvarsområde olyckan eller tillbudet berör.

En rapport om en olycka eller ett tillbud som berör militär luft- eller sjö-

fart skall lämnas även till tillsynsmyndigheten för motsvarande civila verk-
samhet.

Förordning (2007:491).

15 §

10

Om det inte strider mot lag, skall en kopia av rapporten sändas till

de myndigheter och organisationer som med stöd av 8 § första stycket har
getts tillfälle att närvara vid undersökningen, samt till Europeiska gemenska-
pernas kommission. Skulle översändandet av en sådan kopia strida mot lag
skall i stället ytterligare en rapport tas fram utan de uppgifter som inte får
översändas och sändas till Europeiska gemenskapernas kommission.

Om undersökningen avser en olycka eller ett tillbud som berör ett danskt,

finskt eller norskt fartyg eller luftfartyg, skall en kopia av rapporten sändas
till säkerhetsmyndigheten i den andra staten.

Om undersökningen avser en olycka eller ett tillbud som berör ett fartyg

som är registrerat i en annan stat än som anges i andra stycket och om under-
sökningen har begärts av en myndighet i den andra staten, skall rapporten
överlämnas till den myndigheten genom Regeringskansliets (Utrikesdepar-
tementets) försorg.

Förordning (2007:491).

15 a §

Om undersökningen avser en olycka eller ett tillbud som berör spår-

trafiken skall rapporten med säkerhetsrekommendationer utöver vad som
anges i 14 § sändas till den som enligt 7 § har underrättats om olyckan eller
tillbudet samt Europeiska järnvägsbyrån och berörda organ och parter i
andra länder inom EES eller i Schweiz. Skulle översändandet av en sådan
kopia strida mot lag skall i stället ytterligare en rapport tas fram utan de upp-
gifter som inte får översändas.

Förordning (2007:491).

15 b §

Myndigheter, till vilka säkerhetsrekommendationer enligt 13 §

tredje stycket riktas, skall rapportera tillbaka till Statens haverikommission
om vilka åtgärder som vidtagits eller planerats till följd av rekommendatio-
nen.

Haverikommissionens rapport med säkerhetsrekommendationen skall

innehålla uppgift om den återrapporteringsskyldighet som gäller enligt för-
sta stycket.

Förordning (2007:491).

8

EUT L 164, 30.4.2004, s. 44 (Celex 32004L0049, rättad version i EUT L 220,

21.6.2004, s. 16, Celex 32004L0049R(01)).

9

Senaste lydelse 1994:180.

10

Senaste lydelse 1996:642.

7

SFS 2007:491

Årsrapport om järnvägsolyckor

15 c §

Statens haverikommission skall årligen, senast den 30 september,

offentliggöra en årsrapport från föregående kalenderår om olyckor och till-
bud som berör spårtrafiken. Rapporten skall innehålla uppgifter om genom-
förda undersökningar, utfärdade säkerhetsrekommendationer och åtgärder
som vidtagits med anledning av tidigare utfärdade rekommendationer.

För-

ordning (2007:491).

Rapportering till internationella organisationer

16 §

11

Luftfartsstyrelsen fullgör den rapporteringsskyldighet gentemot In-

ternationella civila luftfartsorganisationen som följer av bilaga 13 till Chica-
gokonventionen.

Sjöfartsverket fullgör den rapporteringsskyldighet gentemot Internatio-

nella sjöfartsorganisationen som följer av bestämmelser om undersökning av
olyckor i internationella överenskommelser som har biträtts av Sverige.

För-

ordning (2007:491).

Förslag till åtgärder

17 §

12

Om det behövs för att undvika liknande händelser som den under-

sökningen avser eller för att begränsa effekten av sådana olyckor eller till-
bud, skall Statens haverikommission, innan undersökningen avslutas och
rapporten är färdig, göra en anmälan till den myndighet som avses i 14 § för-
sta stycket. Uppgift om en sådan anmälan skall tas in i rapporten.

Om Haverikommissionen i en sådan rapport eller anmälan föreslår att åt-

gärder vidtas för att undvika liknande olyckor eller tillbud som den under-
sökningen avser eller för att begränsa effekten av sådana olyckor eller till-
bud, skall myndigheten underrätta Haverikommissionen om sin inställning
till de föreslagna åtgärderna.

En säkerhetsrekommendation skall utformas på sådant sätt att den inte ger

upphov till en förmodan om skuld eller ansvar i samband med en olycka
eller tillbud.

Förordning (2007:491).

Återupptagande av undersökningen

18 §

En undersökning som har avslutats får återupptas, om det kommer

fram nya omständigheter som kan antas ha betydelse för utredningsresulta-
tet.

Rapporten från den återupptagna undersökningen kan begränsas till en re-

dogörelse för vad som har kommit fram efter den första undersökningen och
till de ändringar som detta innebär i fråga om ett tidigare utlåtande.

11

Senaste lydelse 2004:1118.

12

Senaste lydelse 1996:642.

8

SFS 2007:491

Utländska fartyg

19 §

13

Om en undersökning enligt lagen (1990:712) om undersökning av

olyckor skall ske i fråga om en olycka eller ett tillbud som berör ett utländskt
fartyg, får Statens haverikommission begära att Sjöfartsverket och Tull-
verket på den plats där fartyget befinner sig inte före undersökningens slut
vidtar någon åtgärd som främjar fartygets avgång.

Förordning (2007:491).

Rapportering om inträffade olyckor m.m.

20 §

14

Rapportering enligt 5 kap. 8 § första eller andra stycket luftfarts-

lagen (1957:297) eller enligt 6 kap. 14 § första eller andra stycket sjölagen
(1994:1009) skall omedelbart göras till tillsynsmyndigheten. Detsamma gäl-
ler för verksamhetsutövare i fråga om olyckor och tillbud som avses i 2 §
första stycket 3 lagen (1990:712) om undersökning av olyckor vid drift av
järnväg, tunnelbana eller spårväg. En muntlig rapport skall så snart som
möjligt följas av en skriftlig rapport.

En befälhavare på ett svenskt luftfartyg, handelsfartyg, fiskefartyg eller

statsfartyg och den som driver verksamhet på järnväg, tunnelbana eller spår-
väg skall på begäran av tillsynsmyndigheten rapportera även i andra fall än
som avses i första stycket, om en olycka eller ett tillbud har inträffat eller
kan antas ha inträffat som kan vara av betydelse för flygsäkerheten, sjö-
säkerheten eller säkerheten i spårtrafik.

Närmare föreskrifter om rapportering enligt första eller andra stycket får

meddelas av tillsynsmyndigheten efter samråd med Statens haverikommis-
sion.

Förordning (2007:491).

Underrättelser om inträffade olyckor m.m.

21 §

Om en polismyndighet får kännedom om att det har inträffat en

olycka som anges i 2 § första stycket lagen (1990:712) om undersökning av
olyckor, skall myndigheten omedelbart underrätta tillsynsmyndigheten eller,
i fall som avses i 2 § första stycket 4 samma lag, Statens haverikommission.

Om en polismyndighet får kännedom om att en olycka med ett fritids-

fartyg har inträffat, skall myndigheten omedelbart underrätta Sjöfartsverket,
om olyckan har medfört att någon har avlidit eller fått svår kroppsskada.

Vad som sägs i första och andra styckena om polismyndighet gäller i

fråga om fartygsolyckor även Tullverket och Kustbevakningen.

Förordning

(1999:509).

22 §

Inträffar det vid användningen av ett svenskt militärt luftfartyg inom

en annan stats område en olycka eller ett tillbud som avses i 21 § första
stycket, skall Försvarsmakten genast underrätta chefen för Försvarsdeparte-
mentet.

Förordning (1994:180).

23 §

Inträffar det vid användningen av ett svenskt fartyg utomlands en

olycka eller ett tillbud som avses i 21 § första stycket, skall lönad svensk ut-

13

Senaste lydelse 1999:509.

14

Senaste lydelse 1995:177.

9

SFS 2007:491

landsmyndighet så snart den fått kännedom om det inträffade underrätta till-
synsmyndigheten.

Om ett fartyg som hör hemma i en främmande stat har förlist, strandat

eller annars förolyckats inom svenskt sjöterritorium, skall Sjöfartsverket
utan dröjsmål underrätta det konsulat för den främmande staten som är när-
mast olycksplatsen. Finns det inte något konsulat för den främmande staten i
Sverige, skall dess beskickning i stället underrättas.

Förordning (2007:491).

24 §

Om det har inträffat en olycka eller ett tillbud som avses i 2 § första

stycket 1–3 lagen (1990:712) om undersökning av olyckor, skall tillsyns-
myndigheten förvissa sig om att det inträffade är känt för polismyndigheten.
Tillsynsmyndigheten skall också se till att polismyndigheten får kännedom
om vem som undersöker olyckan eller tillbudet.

Förordning (2007:491).

25 §

Tillsynsmyndigheten skall genast underrätta Statens haverikommis-

sion om olyckor och tillbud som avses i 24 §. Myndigheten skall också, om
Haverikommissionen bestämmer det, underrätta Haverikommissionen om
andra olyckor och tillbud som kan antas vara av betydelse för flygsäker-
heten, sjösäkerheten eller säkerheten i spårtrafik.

Förordning (2007:491).

26 §

Kommunerna skall inom ramen för den kommunala räddningstjäns-

ten, i den utsträckning och på det sätt Statens haverikommission bestämmer,
underrätta Haverikommissionen om olyckor och tillbud som skall undersö-
kas enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. Förordning
(2007:491).

Ansvar

27 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 20 § första eller
andra stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 20 §
tredje stycket döms till böter. I ringa fall skall dock inte dömas till straff.

Denna förordning

15 träder i kraft den 1 juli 1990, då kungörelsen

(1966:436) om undersökning av militära luftfartsolyckor skall upphöra att
gälla.

1. Denna förordning

16 träder i kraft den 1 juli 2007.

2. I fråga om händelser som har inträffat före ikraftträdandet gäller äldre

föreskrifter.

På regeringens vägnar

MAUD OLOFSSON

Lennart Renbjer
(Näringsdepartementet)

15 1990:717.

16 2007:491.

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders, Vällingby 2007