SFS 2007:627 Förordning om ändring i förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (1990:927) om statlig
ersättning för flyktingmottagande m.m.;

utfärdad den 20 juni 2007.

Regeringen föreskriver

1 i fråga om förordningen (1990:927) om statlig er-

sättning för flyktingmottagande m.m.

2

dels att 27 och 40 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 1, 6–8, 20, 21, 26, 34, 35, 38, 39, och 41–43 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 22 §, av följande

lydelse.

1 §

3 Migrationsverket skall, på underlag från länsstyrelserna, träffa över-

enskommelser med kommuner om mottagande av skyddsbehövande och an-
dra utlänningar som anges i 3 §.

6 §

4 Ett landsting och en kommun kan få ersättning enligt 34–37 §§ för

vissa hälso- och sjukvårdskostnader som landstinget eller kommunen har för
utlänningar.

Ersättning för hälso- och sjukvårdskostnader enligt 34 och 35 §§ får läm-

nas även till någon annan än ett landsting eller en kommun, om Migrations-
verket har träffat avtal om det.

När ersättning lämnas enligt första och andra styckena får ersättning även

lämnas för kostnader för tolk.

7 §

5 Efter prövning i varje enskilt fall får ersättning lämnas för extraordi-

nära kostnader enligt 26 och 38 §§.

8 §

6 Ersättning enligt denna förordning beslutas och betalas ut av Migra-

tionsverket.

1 Jfr prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU21, rskr. 2006/07:222.

2 Förordningen omtryckt 1994:734.
Senaste lydelse av
27 § 2006:278
40 § 2002:1056.

3 Senaste lydelse 1998:229.

4 Senaste lydelse 1998:229.

5 Senaste lydelse 2006:278.

6 Senaste lydelse 2002:1056.

SFS 2007:627

Utkom från trycket
den 29 juni 2007

2

SFS 2007:627

20 §

7 Ersättning för kostnader enligt 17–19 §§ betalas efter ansökan i ef-

terskott för varje kalenderår. Den första ansökan om ersättning skall för res-
pektive ersättningsslag ha kommit in till Migrationsverket inom tre år från
den dag då utlänningen första gången togs emot i en kommun. Om det finns
särskilda skäl får en ansökan prövas även om den har kommit in senare.

21 §

8 En kommun har rätt till ersättning för vissa kostnader för barn under

18 år som omfattas av 3 § och som vid ankomsten till Sverige är skilda från
båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha
trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföre-
trädare (ensamkommande barn). Ersättning lämnas för kommunens kostna-
der för sådan vård i annat hem än barnets eget som ges med stöd av social-
tjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga. Om vårdnaden av ett barn flyttats över till en eller två särskilt
förordnade vårdnadshavare som barnet tidigare varit familjehemsplacerad
hos och kommunen med stöd av 6 kap. 11 § föräldrabalken betalar ersätt-
ning till dessa vårdnadshavare, lämnas skälig ersättning för kommunens
kostnader för sådan ersättning. Om det finns särskilda skäl kan ersättning
lämnas även för kostnader som kommunen haft för annan form av bistånd
enligt socialtjänstlagen.

Ersättning enligt första stycket lämnas också för vård av den som har fyllt

18 år men inte 21 år, under förutsättning att vården påbörjats före 18 års ål-
der.

Sådan ersättning betalas efter ansökan i efterskott för varje kvartal.

22 §

9 En kommun som träffar en särskild överenskommelse med Migra-

tionsverket om hur många platser för boende för personer som anges i 21 §
som kommunen skall hålla tillgängliga, har rätt till ersättning med 1 600
kronor per dygn för varje överenskommen plats och därutöver ett tillägg
med 300 kronor per dygn för varje belagd plats. Ersättningen skall betalas ut
i efterskott för varje kvartal.

26 §

10 Utöver ersättning som föreskrivs i 9–21 §§ får Migrationsverket

inom ramen för anvisade medel lämna ersättning till kommuner för bety-
dande extraordinära kostnader för flyktingmottagande. Migrationsverket får
fatta beslut om sådan ersättning efter ansökan eller i direkt anslutning till att
en överenskommelse om mottagande av skyddsbehövande och andra utlän-
ningar som anges i 3 § träffas.

34 §

11 Landsting och kommuner har rätt till ersättning av staten för vården

av sådana utlänningar som omfattas av 3 § och som på grund av en sjukdom
eller ett funktionshinder direkt efter ankomsten till Sverige eller efter inkvar-
tering på en förläggning för asylsökande eller i anslutning till att uppehålls-
tillstånd beviljades första gången måste beredas varaktig vård som ordine-
rats av läkare. Ersättning utgår endast om vården bedömts ha en varaktighet

7 Senaste lydelse 2002:1056.

8 Senaste lydelse 2001:952.

9 Tidigare 22 § upphävd genom 2002:1056.

10 Senaste lydelse 2002:1056.

11 Senaste lydelse 2003:894.

3

SFS 2007:627

av minst tre år och vårdkostnaden uppgått till lägst 60 000 kronor under en
tolvmånadersperiod. Ersättning får lämnas även för varaktig vård som på-
börjats efter mottagandet i en kommun om det är fråga om vård på grund av
en sjukdom eller ett funktionshinder som utlänningen hade vid ankomsten
till Sverige. Rätt till ersättning för varaktig vård för utlänningar som vistas
på förläggning finns också efter det att utlänningarna har beviljats perma-
nent uppehållstillstånd, om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad
plats i en kommun.

Den första ansökan om ersättning skall ha kommit in till Migrationsverket

inom tre år från den dag utlänningen första gången togs emot i en kommun.
Om det finns särskilda skäl får en ansökan prövas även om den har kommit
in senare.

Ersättningens storlek bestäms enligt riksavtalet för hälso- och sjukvården

om inte annat avtalats.

35 §

12 Migrationsverket får ersätta kostnader för hälsoundersökning av ut-

länningar som omfattas av 3 § andra stycket 1, 3 och 4 och som inte genom-
gått hälsoundersökning innan de första gången togs emot i en kommun.

38 §

13 Utöver ersättning enligt 34–37 §§ får Migrationsverket lämna er-

sättning till landsting och kommuner för betydande extraordinära kostnader
för vårdinsatser för flyktingar. Sådan ersättning betalas efter ansökan.

39 §

14 En ansökan om ersättning enligt denna förordning skall ha kommit

in till Migrationsverket senast inom ett år från utgången av den period ansö-
kan avser om inte annat anges i andra bestämmelser i förordningen.

Kommuner och landsting är skyldiga att lämna Migrationsverket de upp-

gifter som krävs för att verket skall kunna bedöma deras rätt till ersättning
enligt denna förordning.

41 §

15 Ersättning som en kommun eller ett landsting mottagit enligt denna

förordning får krävas åter helt eller delvis om den utbetalats till följd av att
kommunen eller landstinget lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter.
Schablonersättning som en kommun mottagit för en person enligt 10–13 §§
får även krävas åter om någon skriftlig introduktionsplan i enlighet med 11 §
inte fastställts inom tre månader från det att personen togs emot i kommu-
nen.

Ersättning som en kommun har mottagit enligt 26 § får även krävas åter

helt eller delvis om medlen inte har använts för avsett ändamål.

En upplysning om bestämmelserna i denna paragraf skall tas in i beslutet

om ersättning.

42 §

16 Migrationsverket får meddela föreskrifter om verkställighet av

denna förordning. Innan sådana föreskrifter beslutas skall samråd ske med

12 Senaste lydelse 1998:229.

13 Senaste lydelse 1998:229.

14 Senaste lydelse 2002:1056.

15 Senaste lydelse 2006:278.

16 Senaste lydelse 2002:1056.

4

SFS 2007:627

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders, Vällingby 2007

Sveriges Kommuner och Landsting, och vad gäller 26 §, med länsstyrel-
serna.

43 §

17 I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om över-

klagande hos allmän förvaltningsdomstol. Beslut om ersättning enligt 9–13
och 34–37 §§ får överklagas hos regeringen. Beslut enligt 26 och 38 §§ får
inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2007. Överenskommelser och

avtal som dessförinnan har träffats med Integrationsverket skall i stället an-
ses ha träffats med Migrationsverket.

På regeringens vägnar

NYAMKO SABUNI

Cecilia Bergman
(Integrations- och
jämställdhetsdepartementet)

17 Senaste lydelse 2006:278.