SFS 2007:666 Förordning om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring
i högskoleförordningen (1993:100);

utfärdad den 28 juni 2007.

Regeringen föreskriver

1 i fråga om högskoleförordningen (1993:100)2

dels att 7 kap. 5, 9, 10, 13, 18 och 19 §§ samt bilaga 3 till förordningen i

stället för deras lydelse enligt förordningen (2006:1054) om ändring i
nämnda förordning skall ha följande lydelse,

dels att punkterna 1 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

till förordningen (2006:1054) om ändring i nämnda förordning skall ha föl-
jande lydelse,

dels att det i förordningen (2006:1054) om ändring i nämnda förordning

skall införas tre nya paragrafer, 7 kap. 9 a, 10 a och 18 a §§, av följande
lydelse.

7 kap.

5 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå
och vänder sig till nybörjare har den som

1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat pro-

gram i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst
2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna
i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik,

2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget

Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i
kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engel-
ska och matematik,

3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller

2,

4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till

högre utbildning, eller

5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på

grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen.

Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kraven i första

stycket 3.

1 Jfr prop. 2006/07:107, bet. 2006/07:UbU17, rskr. 2006/07:202.

2 Förordningen omtryckt 1998:1003.

SFS 2007:666

Utkom från trycket
den 17 juli 2007

2

SFS 2007:666

9 § De krav på särskild behörighet som ställs skall anges i områdesbehö-
righeter. Var och en av dessa områdesbehörigheter består av behörighetskur-
ser och sådana meritkurser som avses i 18 §. Behörighetskurser är de kurser
i ett visst ämne som ställs som krav enligt 8 § första stycket 1.

Områdesbehörigheter kan också omfatta sådana krav som anges i 8 §

första stycket 2.

9 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdesbehörig-
heter som skall finnas.

10 § Högskolan får, i den mån krav på särskild behörighet ställs, be-
stämma vilka områdesbehörigheter som skall gälla för andra utbildningar än
de som avses i 10 a §.

10 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilken områdesbehö-
righet som skall gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybör-
jare och som leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna
förordning (examensordningen).

13 § Vid urval till en utbildning skall platserna fördelas med

1. minst en tredjedel på grundval av betyg,
2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet, och
3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt 23 § bestämda

urvalsgrunderna.

Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grundval av betyg

finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga sökande med betyg som inte
omfattas av bilagan får Högskoleverket meddela föreskrifter om i vilken av
de grupper som anges i bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning skall ske.

18 §

3 Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 3.

I varje områdesbehörighet skall det utöver sådana behörighetskurser som

avses i 9 § ingå meritkurser. Meritkurser är sådana nationellt fastställda
kurser i ett ämne från gymnasial utbildning som är särskilt meriterande vid
urval och som inte är kärnämneskurser i svenska, svenska som andraspråk,
engelska eller matematik eller utgör krav på särskild behörighet.

Meritkurser är
1. fördjupning i ämnet moderna språk,
2. fördjupning i ämnet engelska,
3. fördjupning i ämnet matematik, och
4. kurser i andra ämnen än 1–3 som är särskilt värdefulla för den sökta ut-

bildningen och som innebär en fördjupning eller en specialisering (områdes-
kurser).

Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om värdering av betyg.

18 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdeskurser
enligt 18 § tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet skall vara
meritkurser.

3 Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket utgår.

3

SFS 2007:666

19 § Högskoleverket får meddela föreskrifter om vad betyg utfärdade
enligt äldre bestämmelser och betyg från utländsk utbildning skall anses
motsvara i förhållande till de krav som anges i 5 § första stycket 1 och 2.

1. Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2007 i fråga om 7 kap.

9 a, 10 a och 18 a §§ och i övrigt den 1 januari 2010.

3. Den som före den 1 juli 2010 uppfyller kraven på grundläggande behö-

righet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning respektive för till-
träde till utbildning som påbörjas på grundnivå skall även därefter anses ha
grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå. För
den som före den 1 juli 2008 anses ha sådan grundläggande behörighet som
avses i 7 kap. 7 § i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller detta dock
längst till och med den 31 december 2011.

På regeringens vägnar

LARS LEIJONBORG

Charlotte Abrahamsson
(Utbildningsdepartementet)

4

SFS 2007:666

Bilaga 3

4

PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH
MERITVÄRDERING AV BETYG

I denna bilaga finns det enligt vad som anges i 7 kap. 13 § andra stycket och
18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser skall fördelas vid ur-
val på grundval av betyg och hur betyg skall värderas.

Med betyg från gymnasieskolan avses i denna bilaga även betyg från fri-

stående skolor och riksinternatskolor med motsvarande utbildning.

Platsfördelning på grundval av betyg

1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 skall
platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i var och en av
följande fyra grupper.

Grupp I: sökande med
– betyg från gymnasieskolan, och
– betyg från gymnasial vuxenutbildning, om minst två tredjedelar av

gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning.

Grupp II:
– sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från

gymnasial vuxenutbildning eller i kombination med betyg förvärvade ge-
nom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola av den som inte är
elev där, om betyg från gymnasial vuxenutbildning eller betyg förvärvade
genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola tillsammans eller
var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, och

– sökande med betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbild-

ning i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörig-
hetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination
med dokumenterat studieresultat från folkhögskola.

Grupp III: sökande med betyg från utländsk utbildning som motsvarar

kraven i 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2.

Grupp IV: sökande med studieomdöme från folkhögskola.

2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp skall antalet platser i
grupp II reduceras med en tredjedel. Denna andel skall tillföras grupp I.

Meritvärdering av betyg

3. Meritvärdering skall ske i två steg. Först meritvärderas de betyg som den
sökande åberopar för behörighet och därefter skall poäng för meritkurser
läggas till.

4 Senaste lydelse 1998:1003. Ändringen innebär bl.a. att 5 andra stycket, 8 andra
stycket och 9 tredje stycket utgår.

5

SFS 2007:666

Sökande med slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat
program i gymnasieskolan

Siffervärde

4. Betygen som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan skall
ges följande siffervärden:

Icke godkänt (IG)

0

Godkänt (G)

10

Väl godkänt (VG)

15

Mycket väl godkänt (MVG)

20

Betygsvärde

5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs eller ett projektarbete skall multipli-
ceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett
betygsvärde fås.

Vid uträkning av ett betygsvärde skall betyg i en kurs som ingår i ett full-

ständigt program i gymnasieskolan ersättas av ett betyg som den sökande
har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre och om-
fattar samma antal gymnasiepoäng.

Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal

6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg som ingår i ett fullständigt
program från gymnasieskolan skall divideras med 2 500, varvid ett jämförel-
setal fås.

Jämförelsetalet skall anges med två decimaler.

Betyg i behörighetskurser

7. Betyg i behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 § och som inte ingår i ett
fullständigt program från gymnasieskolan skall meritvärderas enligt 4 och 5.
Det sammanlagda betygsvärdet skall, för att få jämförelsetalet i stället för
vad som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har
meritvärderats.

Betyg som inte avser behörighetskurser och som inte ingår i ett fullstän-

digt program skall inte meritvärderas enligt 4 och 5.

Meritpoäng

8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut skall betyg i sådana meritkurser som
anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng.

Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till jämförelsetalet,

varav högst en (1,0) meritpoäng får avse områdeskurser enligt j och k.

Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande:
a) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 3, ger en halv (0,5) merit-

poäng,

b) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en halv (0,5) merit-

poäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt a,

6

SFS 2007:666

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders, Vällingby 2007

c) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en (1,0) meritpoäng,

om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a eller b,

d) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 5, ger en halv (0,5) merit-

poäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt b eller c,

e) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 2, i ytterligare ett språk

ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt b el-
ler c och inte redan har fått meritpoäng enligt d eller e,

f) lägst betyget Godkänt i Engelska B ger en halv (0,5) meritpoäng,
g) lägst betyget Godkänt i Engelska C ger en halv (0,5) meritpoäng,
h) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över

den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller,
om sådant krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 §
krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng,

i) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över

vad som anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng,

j)

lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar minst

100 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten ger en halv (0,5)
meritpoäng,

k)

lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar

50 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten ger en fjärdedels
(0,25) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått en halv (0,5) merit-
poäng enligt k.

Högskoleverket får meddela föreskrifter om hur betyg utfärdade för den

som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes
hösten 2000 skall ge meritpoäng.

Sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning

9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med slutbetyg från
gymnasial vuxenutbildning.

För att få ett jämförelsetal skall det sammanlagda betygsvärdet divideras

med det antal gymnasiepoäng som ingår i slutbetyget, dock med lägst 2 350.

Högskoleverket får meddela föreskrifter om hur betyg utfärdade för den

som har påbörjat gymnasial vuxenutbildning enligt de kursplaner som inför-
des den 1 juli 2001 skall ge meritpoäng.