SFS 2007:726 Riksdagsordning

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Riksdagsordning 1 1 kap. Riksm�ten Tidpunkt f�r val till riksdagen 1 � Ordinarie val till riksdagen h�lls i september. Best�mmelser om tid f�r extra val finns i 3 kap. 4 � och 6 kap. 3 � regeringsformen. Lag (2003:180). Riksm�tets start 2 � Riksdagen samlas efter ett riksdagsval till ett nytt riksm�te i enlighet med best�mmelserna i 3 kap. 5 � regeringsformen p� femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kung- jorts. Under de �r d� ordinarie riksdagsval inte h�lls, inleds ett nytt riksm�te p� den dag i september som riksdagen p� f�rslag av riksdagsstyrelsen fastst�llt vid det f�reg�ende riksm�tet. Har ett tillk�nnagivande om extra val gjorts f�re den fastst�llda dagen, skall ett nytt riksm�te enligt andra stycket inledas endast om riksdagen med anledning av valet samlas f�re juni m�nads utg�ng. Ett riksm�te p�g�r till dess n�sta riksm�te b�rjar. Lag (2003:180). 3 � Vid det f�rsta sammantr�det med kammaren under en valperiod f�re- dras en ber�ttelse av Valpr�vningsn�mnden om granskning av bevis om val av ledam�ter och ers�ttare. D�refter ropas ledam�terna upp. Kammaren v�l- jer sedan talman och vice talm�n enligt 8 kap. 1 � samt valberedning enligt 7 kap. 2 �. Vid det f�rsta sammantr�det med kammaren under �vriga riksm�ten ro- pas ledam�terna upp. Ber�ttelser om granskning av bevis som kommer in under valperioden f�- redras s� snart som m�jligt. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 1.3.1 Kammarens f�rsta sammantr�de under ett riksm�te b�rjar klockan 11. Kammarkansliet skall skicka ut en underr�ttelse till riksdagsledam�terna om tidpunkten f�r det f�rsta sammantr�det. Lag (2003:180). 1 Riksdagsordningen senast �ndrad 2007:343. SFS 2007:726 Omtryck </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2007:726 Riksm�tets �ppnande 4 � Ett riksm�te �ppnas vid ett s�rskilt sammantr�de med kammaren se- nast p� riksm�tets tredje dag. Statschefen f�rklarar d�rvid p� talmannens be- g�ran riksm�tet �ppnat. Vid f�rhinder f�r statschefen f�rklarar talmannen riksm�tet �ppnat. Vid sammantr�det avger statsministern en regeringsf�rklaring, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r honom eller henne att avst� fr�n detta. Talmannen fastst�ller efter samr�d med vice talm�nnen ordningen f�r detta sammantr�de. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 1.4.1 Efter ett riksdagsval �ger sammantr�det f�r riksm�tets �ppnande rum klockan 14 den andra dagen under riksm�tet, annars den f�rsta dagen vid samma tidpunkt. Talmannen f�r best�mma en annan tidpunkt. Lag (2003:180). Talmannens och riksdagsstyrelsens ledning av riksdagsarbetet 5 � Talmannen eller, i hans eller hennes st�lle, n�gon av vice talm�nnen leder riksdagens arbete. Riksdagsstyrelsen �verl�gger om planeringen av riksdagsarbetet, leder riksdagsf�rvaltningen samt beslutar i �renden av st�rre vikt r�rande riksda- gens internationella kontaktverksamhet. Riksdagsstyrelsen best�r av talmannen som ordf�rande samt tio andra le- dam�ter som riksdagen utser inom sig f�r riksdagens valperiod. De partigrupper i riksdagen som motsvarar partier med minst fyra procent av r�sterna i hela riket vid senaste val till riksdagen utser vardera en s�rskild f�retr�dare som skall samr�da med talmannen om arbetet i kammaren i en- lighet med best�mmelser i denna lag. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 1.5.1 Riksdagsstyrelsen sammantr�der p� kallelse av talmannen. Lag (2003:180). 1.5.2 Riksdagen utser en personlig ers�ttare f�r varje vald ledamot av riksdagssty- relsen. Varje partigrupp utser en personlig ers�ttare f�r sin s�rskilda f�retr�- dare. Riksdagsstyrelsen sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Om styrelsen vill inh�mta upplysningar av n�gon som inte tillh�r styrelsen, f�r den kalla ho- nom eller henne till sammantr�de. De vice talm�nnen, de av de s�rskilda f�- retr�darna f�r partigrupperna som inte �r ledam�ter av styrelsen samt kam- marsekreteraren f�r delta i styrelsens �verl�ggningar. Lag (2003:180). </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2007:726 Ledighet fr�n uppdraget som riksdagsledamot 6 � En riksdagsledamot kan efter pr�vning f� ledigt fr�n sitt uppdrag. Om en ledamot f�r ledigt f�r en tid av minst en m�nad, skall ledamotens uppdrag under den tid han eller hon �r ledig ut�vas av en ers�ttare. Ans�kan om ledighet pr�vas av talmannen om den g�ller ledighet under en kortare tid �n en m�nad och av riksdagen om den g�ller f�r l�ngre tid. Ans�kan som g�rs under l�ngre uppeh�ll �n en m�nad i kammarens arbete pr�vas dock alltid av talmannen. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 1.6.1 En ans�kan om ledighet fr�n uppdraget som riksdagsledamot skall inneh�lla sk�len f�r ledigheten. Ans�kan skall avse ledighet under en viss tid. Lag (2003:180). Inkallande av ers�ttare 7 � N�r en ers�ttare skall intr�da i st�llet f�r talmannen eller en riksdagsle- damot som tillh�r regeringen p� grund av best�mmelserna i 4 kap. 9 � reger- ingsformen eller i st�llet f�r en ledig riksdagsledamot p� grund av best�m- melserna i 6 � i detta kapitel, skall talmannen kalla ers�ttaren till tj�nstg�- ring. Talmannen skall d� f�lja den ordning mellan ers�ttarna som har be- st�mts enligt lag om val till riksdagen. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r dock talmannen fr�ng� denna ordning. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 1.7.1 En ers�ttare som skall ut�va uppdrag som riksdagsledamot skall f� ett skrift- ligt bevis om detta. Beviset skall ange vilken ledamot som ers�ttaren tr�der i st�llet f�r och tiden f�r f�rordnandets b�rjan och slut. Bevis om slutdagen kan utf�rdas s�rskilt. Talmannen skall tillk�nnage f�r kammaren n�r en ers�ttare tr�der i en le- damots st�lle och n�r en ledamot �tertar sin plats. Lag (2003:180). 8 � Om en riksdagsledamot l�mnar sitt uppdrag, forts�tter en tj�nstg�rande ers�ttare att ut�va sitt uppdrag till dess en ny ledamot har utsetts. Lag (2003:180). Ordf�randekonferensen 9 � Ordf�randekonferensen �verl�gger i fr�gor av gemensamt intresse f�r verksamheten i kammaren, utskotten och EU-n�mnden. Ordf�randekonferensen best�r av talmannen som ordf�rande samt utskot- tens och EU-n�mndens ordf�rande. Lag (2003:180). </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2007:726 2 kap. Kammarsammantr�den Talmannens uppgifter 1 � Talmannen leder kammarens sammantr�den. Han eller hon f�r vid �verl�ggning i ett �mne som �r upptaget p� f�redragningslistan inte yttra sig i sakfr�gan. Lag (2003:180). Ers�ttare f�r talmannen 2 � Talmannen f�r �verl�ta �t en vice talman att leda ett sammantr�de. Om talmannen och samtliga vice talm�n har f�rhinder, leds sammantr�det av den av de n�rvarande ledam�terna som har varit ledamot av riksdagen l�ngst tid. Om tv� eller flera har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Detsamma skall g�lla, innan talmannen och vice talm�n- nen har valts. Vad som enligt 1 � g�ller om begr�nsning i talmannens yttrander�tt skall till�mpas ocks� p� vice talm�nnen och annan ledamot som leder ett sam- mantr�de med kammaren. Lag (2003:180). Ledam�ternas placering i plenisalen 3 � F�r varje ledamot skall det finnas en s�rskild plats i plenisalen. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 2.3.1 Ledam�terna tar plats i plenisalen valkretsvis. S�rskilda platser skall finnas f�r talmannen och vice talm�nnen samt f�r statsr�den. Lag (2003:180). �ppna och slutna sammantr�den 4 � Sammantr�den med kammaren �r offentliga. Riksdagen f�r dock be- sluta att ett sammantr�de skall h�llas inom st�ngda d�rrar, om det kr�vs med h�nsyn till rikets s�kerhet eller i �vrigt till f�rh�llandet till en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Om regeringen vid ett sammantr�de skall l�mna information till riksdagen, f�r �ven regeringen besluta om st�ngda d�rrar p� samma grunder som riksdagen. En ledamot eller tj�nsteman i riksdagen f�r inte obeh�rigen r�ja vad som har f�rekommit vid ett sammantr�de inom st�ngda d�rrar. Riksdagen f�r dock besluta att i ett s�rskilt fall helt eller delvis upph�va tystnadsplikten. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 2.4.1 I plenisalen skall det finnas s�rskilda platser f�r �h�rare. �h�rare som upp- tr�der st�rande f�r genast utvisas. Om oordning uppst�r bland �h�rarna, f�r talmannen utvisa samtliga �h�rare. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2007:726 Bes�kare till �h�rarl�ktaren skall p� uppmaning l�mna in ytterkl�der och v�skor samt f�rem�l som kan anv�ndas f�r att st�ra ordningen i plenisalen. Den som inte f�ljer en s�dan uppmaning f�r v�gras tilltr�de till �h�rarl�kta- ren. Under bes�ket p� �h�rarl�ktaren f�rvaras de inl�mnade tillh�righeterna i s�rskilda utrymmen. Best�mmelser om s�kerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om s�ker- hetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127). Kallelser till sammantr�den 5 � Kammaren sammantr�der p� kallelse av talmannen om inte annat f�re- skrivs i regeringsformen eller denna lag. Av kallelsen skall det framg� om sammantr�det �r ett arbetsplenum vid vilket utskottsbet�nkanden f�r tas upp till avg�rande. Kallelsen skall ansl�s i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen f�re sammantr�det och minst fjorton timmar i f�rv�g. Om det finns synnerliga sk�l, f�r kallelsen dock ansl�s senare. I s� fall f�r sammantr�det h�llas endast om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter medger det. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 2.5.1 Talmannen beslutar om annonsering av kammarens sammantr�den och av �vrig verksamhet i riksdagen. Lag (2006:885). 2.5.2 N�r ett val skall f�rr�ttas, anges detta s�rskilt i kallelsen. Lag (2003:180). Uppeh�ll i kammarens arbete 6 � Talmannen beslutar efter samr�d med riksdagsstyrelsen vilka uppeh�ll i kammarens arbete om en vecka eller l�ngre tid som skall f�rekomma under p�g�ende riksm�te. Om regeringen har beslutat om extra val, f�r talmannen p� beg�ran av re- geringen besluta att ett uppeh�ll skall g�ras i kammarens arbete under �ter- stoden av valperioden. Talmannen f�r besluta att avbryta ett uppeh�ll i kammarens arbete. Ett s�- dant beslut skall fattas om regeringen eller minst etthundrafemton av leda- m�terna beg�r det. Talmannen skall kalla kammaren till ett sammantr�de som skall h�llas inom tio dagar fr�n det att en s�dan beg�ran framst�lldes. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 2.6.1 Meddelande om tidpunkten f�r det f�rsta sammantr�det med kammaren n�r ett uppeh�ll i kammararbetet avbryts skall offentligg�ras. Kammarkansliet 3* SFS 2007:721726 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2007:726 skall skicka ut underr�ttelser till riksdagsledam�terna om tidpunkten f�r ett s�dant sammantr�de med kammaren. Lag (2003:180). F�redragningslista 7 � Talmannen skall till varje sammantr�de l�ta uppr�tta en f�redragnings- lista �ver alla �renden som vilar p� kammarens bord. Undantag f�r g�ras f�r ett �rende som antas bli behandlat inom st�ngda d�rrar. Av f�redragningslistan skall det framg� om sammantr�det �r ett arbetsple- num vid vilket utskottsbet�nkanden f�r tas upp till avg�rande. Vid sammantr�det skall �rendena behandlas i den ordning de har tagits upp p� f�redragningslistan. Med �rende j�mst�lls val som skall f�rr�ttas vid sammantr�det. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 2.7.1 Yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga, f�rslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendef�rklaring f�rs upp som f�rsta punkt p� f�re- dragningslistan. Om det finns mer �n ett s�dant �rende, tas de upp i den ord- ning de nu har angetts. I �vrigt tas �rendena upp i f�ljande ordning, om inte talmannen best�mmer annat: 1. val, 2. propositioner samt skrivelser fr�n regeringen, 3. framst�llningar och redog�relser fr�n andra riksdagsorgan �n utskott, 4. motioner, 5. EU-dokument som avses i 10 kap. 4 �, 6. utskottsbet�nkanden och utl�tanden som avses i 10 kap. 4 � i den ord- ning utskotten anges i till�ggsbest�mmelse 4.2.1. Lag (2006:886). 2.7.2 P� f�redragningslistan skall det anges att ett �rende avses bli bordlagt, h�n- visat till utskott eller avgjort. Om ett utskott eller talmannen har f�reslagit att ett �rende skall avg�ras efter endast en bordl�ggning, skall det anm�rkas s�r- skilt. Lag (2003:180). 2.7.3 Best�mmelser om anteckning p� f�redragningslistan f�r s�rskilda fall finns i till�ggsbest�mmelserna 2.10.1, 3.6.2, 5.1.2 och 6.1.2. Lag (2003:180). 2.7.4 F�redragningslistan skall finnas tillg�nglig i plenisalen och i �vrigt p� det s�tt som talmannen best�mmer. Lag (2003:180). </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2007:726 Avslutning och ajournering av sammantr�de 8 � Beslut att ett sammantr�de skall avslutas eller att ett uppeh�ll skall g�- ras i ett p�g�ende sammantr�de fattas av kammaren utan f�reg�ende �ver- l�ggning. Lag (2003:180). St�llande av proposition till beslut 9 � Talmannen st�ller proposition till beslut med anledning av de yrkanden som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, skall han eller hon v�gra att st�lla proposition och ange sk�l f�r denna v�gran. Om kammaren �nd� beg�r proposition, skall talman- nen h�nvisa fr�gan till konstitutionsutskottet f�r avg�rande. Talmannen f�r inte v�gra att st�lla proposition om utskottet har f�rklarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag. Vad som s�gs i f�rsta stycket om pr�vning av ett yrkandes grundlagsen- lighet g�ller inte fr�gan om huruvida 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsfor- men �r till�mpligt p� ett visst lagf�rslag. Lag (2003:180). Yttrander�tten 10 � Vid ett sammantr�de f�r varje ledamot och varje statsr�d, med de un- dantag som f�reskrivs i denna lag, fritt yttra sig i alla fr�gor som �r under be- handling och om lagligheten av allt som tilldrar sig vid sammantr�det. Statschefen f�r avge �mbetsf�rklaring inf�r kammaren. Talmannen f�r efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r partigrup- perna besluta att en debatt utan samband med annan handl�ggning skall �ga rum vid ett sammantr�de med kammaren. En s�dan debatt f�r begr�nsas till ett s�rskilt �mne eller delas in i avsnitt efter �mne. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 2.10.1 Ett meddelande om en debatt enligt 10 � tredje stycket skall tas upp p� f�re- dragningslistan till det sammantr�de d� debatten skall �ga rum. Lag (2003:180). J�v 11 � Ingen f�r vid ett sammantr�de delta i behandlingen av ett �rende som personligen r�r honom eller henne eller n�gon n�rst�ende. Ett statsr�d f�r dock delta i �verl�ggningen i ett �rende som r�r hans eller hennes tj�nsteut- �vning. Lag (2003:180). Begr�nsningar i yttrandefriheten 12 � Ingen f�r vid ett sammantr�de uttala sig otillb�rligt om n�gon annan eller anv�nda personligen f�rol�mpande uttryck eller i �vrigt i ord eller handling upptr�da p� ett s�tt som strider mot god ordning. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2007:726 Den som har ordet skall begr�nsa sitt anf�rande till det �mne som behand- las. Om n�gon bryter mot best�mmelserna i f�rsta eller andra stycket och inte r�ttar sig efter talmannens erinran, f�r talmannen ta fr�n honom eller henne ordet f�r den p�g�ende �verl�ggningen. Lag (2003:180). Uppl�ggningen av debatterna 13 � Talmannen skall samr�da med de s�rskilda f�retr�darna f�r partigrup- perna om uppl�ggningen av kammarens �verl�ggningar. Lag (2003:180). Begr�nsningar i yttrander�tten 14 � Riksdagen f�r i en till�ggsbest�mmelse begr�nsa antalet anf�randen som en talare f�r h�lla under �verl�ggningen i en fr�ga samt tiden f�r varje anf�rande. D�rvid f�r skillnad g�ras mellan olika kategorier av talare, s�som statsr�d och f�retr�dare f�r majoritet eller minoritet i utskott eller f�r parti- grupp, samt mellan talare som har gjort en f�rhandsanm�lan inf�r en �ver- l�ggning och talare som inte har gjort det. En s�dan begr�nsning i yttrander�tten f�r p� f�rslag av talmannen beslutas ocks� s�rskilt i samband med �verl�ggningen i en viss fr�ga. Beslutet fattas utan f�reg�ende �verl�ggning. Var och en som vill yttra sig i en fr�ga skall dock f� tala minst fyra minu- ter. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 2.14.1 Den som �nskar ordet vid en �verl�ggning i kammaren skall om m�jligt an- m�la detta till kammarkansliet senast klockan 16.30 dagen f�re det samman- tr�de d� �verl�ggningen skall inledas. Anm�lan skall inneh�lla den ber�k- nade tiden f�r anf�randet. Ett anf�rande fr�n en ledamot som inte gjort f�rhandsanm�lan enligt f�r- sta stycket f�r inte �verstiga fyra minuter, om inte talmannen finner sk�l att medge l�ngre tid. Ett nytt anf�rande fr�n den som tidigare haft ordet f�r anf�rande vid �ver- l�ggningen i en viss fr�ga f�r inte �verstiga tv� minuter. Best�mmelserna i f�rstatredje styckena skall inte till�mpas n�r en inter- pellation eller en fr�ga besvaras. Lag (2003:180). 2.14.2 Talmannen best�mmer efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r parti- grupperna om tiden f�r anf�randen i en s�rskilt anordnad debatt enligt 10 � tredje stycket. Lag (2003:180). </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2007:726 Talarordningen 15 � Talmannen best�mmer ordningen mellan dem som f�re �verl�gg- ningen i en viss fr�ga har anm�lt att de vill yttra sig. De som beg�r ordet un- der �verl�ggningen yttrar sig i anm�lningsordning. Oberoende av talarordningen och utan f�rhandsanm�lan f�r talmannen medge att 1. ett statsr�d som inte tidigare har h�llit ett anf�rande f�r ordet f�r ett an- f�rande och 2. ett statsr�d eller en ledamot, som redan har h�llit ett anf�rande, f�r or- det f�r en replik som inneh�ller upplysning eller r�ttelse med anledning av en f�reg�ende talares anf�rande eller bem�tande av angrepp fr�n talarens sida. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 2.15.1 Oberoende av talarordningen och utan f�rhandsanm�lan kan ett statsr�d som inte tidigare har h�llit ett anf�rande vid �verl�ggningen i en viss fr�ga f� or- det f�r ett anf�rande om h�gst tio minuter. Tiden f�r en replik f�r inte �verstiga tv� minuter, om inte talmannen av s�rskilda sk�l medger en utstr�ckning till fyra minuter. Varje talare kan f� avge tv� repliker p� samma huvudanf�rande. Har talmannen redan beviljat en talare r�tt till replik, f�r talaren yttra sig innan ett statsr�d h�ller ett anf�- rande som bryter talarordningen. Lag (2003:180). 2.15.2 Oberoende av talarordningen f�r en ledamot under �verl�ggningen i en fr�ga inst�mma med f�reg�ende talare utan att ange sk�l. Lag (2003:180). 2.15.3 Den som yttrar sig skall tala fr�n talarstolen eller fr�n sin plats i plenisalen. Talmannen f�r dock anvisa en annan plats i plenisalen. Lag (2003:180). Protokoll 16 � Vid sammantr�dena f�rs fullst�ndiga protokoll. Ingen f�r tala utanf�r protokollet. Vid justering av ett protokoll f�r beslut inte �ndras. Kammarens protokoll samt de handlingar som h�r till detta protokoll skall tryckas, om de inte skall h�llas hemliga enligt s�rskilda f�reskrifter. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 2.16.1 Ett yttrande vid ett sammantr�de skall upptecknas stenografiskt, skrivas ut och utan dr�jsm�l g�ras tillg�ngligt p� kammarkansliet. Om talaren inte har </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2007:726 gjort n�gon anm�rkning mot utskriften senast klockan 12 den tredje varda- gen, l�rdagar or�knade, efter sammantr�det, anses han eller hon ha godk�nt den. Om talaren justerar utskriften, b�r han eller hon anteckna sitt namn eller sin signatur p� den. Lag (2003:180). 2.16.2 Ett protokoll justeras av kammaren p� femte vardagen efter sammantr�det, om riksdagen sammantr�der d�, och annars vid det n�rmast f�ljande sam- mantr�det. Ett protokoll som inte kan justeras inom en m�nad, justeras vid den tidpunkt som talmannen best�mmer. Protokollet justeras inf�r de ledam�ter som �r n�rvarande. Vid justeringen f�r en ledamot beg�ra beriktigande av protokollet i fr�ga om ett yttrande som en annan ledamot har godk�nt enligt 2.16.1. Lag (2003:180). 3 kap. �rendenas v�ckande Propositioner 1 � Regeringen l�mnar ett f�rslag till riksdagen genom en proposition. En proposition skall inneh�lla regeringens protokoll i �rendet, en redovis- ning av �rendets beredning och sk�len f�r regeringens f�rslag. Propositioner med lagf�rslag skall i f�rekommande fall inneh�lla Lagr�dets yttrande. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 3.1.1 En proposition ges in till kammarkansliet. Den anm�ls av talmannen vid ett sammantr�de med kammaren efter det att den har delats ut till ledam�terna. Lag (2003:180). Budgetpropositionen 2 � Budget�ret b�rjar den 1 januari. Regeringen skall dessf�rinnan l�mna en proposition med f�rslag till statens inkomster och utgifter f�r budget�ret (budgetproposition). Budgetpropositionen skall inneh�lla en finansplan och ett f�rslag till reg- lering av statsbudgeten. Om riksdagen med st�d av best�mmelserna i 5 kap. 12 � har fattat beslut om att h�nf�ra statsutgifterna till utgiftsomr�den, skall f�rslaget till statsbudget inneh�lla en f�rdelning av anslagen p� dessa ut- giftsomr�den. Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska sk�l, f�r en proposition om statens inkomster eller utgifter f�r det n�rmast f�ljande budget�ret l�mnas efter budgetpropositionen. En proposition med f�rslag om ett nytt eller v�sentligen h�jt anslag eller om riktlinjer enligt 9 kap. 7 � regeringsformen f�r en viss statsverksamhet f�r l�ngre tid �n anslaget till verksamheten avser b�r inneh�lla en uppskatt- ning av de framtida kostnaderna f�r det �ndam�l som f�rslaget avser. Om ett </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2007:726 f�rslag till anslag grundar sig p� en plan f�r en l�ngre tid �n den f�r vilken anslaget har ber�knats i propositionen, b�r planen redovisas. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 3.2.1 Budgetpropositionen skall l�mnas senast den 20 september under de �r d� riksdagsval inte h�lls i september. I annat fall skall budgetpropositionen l�mnas senast en vecka efter riksm�tets �ppnande. Om detta till f�ljd av re- geringsskifte inte �r m�jligt, skall budgetpropositionen l�mnas inom tio da- gar efter det att en ny regering har tilltr�tt, dock senast den 15 november. Lag (2003:180). 3.2.2 Regeringen skall �rligen senast den 15 april l�mna en proposition med f�r- slag till riktlinjer f�r den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekono- misk v�rproposition). Lag (2003:180). 3.2.3 Ytterligare best�mmelser om budgetprocessen finns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Lag (2003:180). N�r propositioner skall l�mnas 3 � Riksdagen fastst�ller p� f�rslag av talmannen n�r propositioner som enligt regeringens mening b�r behandlas under det p�g�ende riksm�tet, se- nast skall l�mnas. Om en s�rskild tidpunkt f�reskrivs i denna lag, g�ller dock den tidpunkten. Lag (2003:180). 4 � Beslut enligt 3 � g�ller inte 1. i fr�ga om en proposition varigenom regeringen enligt lag underst�ller riksdagen en utf�rdad f�rordning f�r pr�vning eller 2. om regeringen anser att det finns synnerliga sk�l att l�mna en proposi- tion senare. Lag (2003:180). 5 � Regeringen b�r l�mna propositioner p� s�dana tider att en anhopning av arbete hos riksdagen om m�jligt undviks. Regeringen skall samr�da med talmannen om detta. Lag (2003:180). Skriftlig och muntlig information fr�n regeringen 6 � Regeringen f�r l�mna information till riksdagen genom en skrivelse el- ler muntligen genom ett statsr�d vid ett sammantr�de med kammaren. Lag (2003:180). </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2007:726 Till�ggsbest�mmelser 3.6.1 En skrivelse ges in till kammarkansliet. Den anm�ls av talmannen vid ett sammantr�de med kammaren efter det att den har delats ut till ledam�terna. Lag (2003:180). 3.6.2 Om ett statsr�d avser att l�mna muntlig information vid ett sammantr�de med kammaren, b�r detta antecknas p� f�redragningslistan till sammantr�- det. Lag (2003:180). 3.6.3 Genom en skrivelse skall regeringen �rligen, senast den 1 mars, l�mna riks- dagen en redog�relse f�r verksamheten inom de kommitt�er som tillsatts p� grund av regeringens beslut. Lag (2003:180). Utskottsinitiativ 7 � Ett utskott f�r v�cka f�rslag hos riksdagen i ett �mne som h�r till dess beredningsomr�de (utskottsinitiativ). Ett utskottsinitiativ tas genom ett ut- skottsbet�nkande. Finansutskottet f�r i ekonomisk-politiskt syfte v�cka f�rslag �ven i ett �mne som h�r till ett annat utskotts beredningsomr�de. Lag (2003:180). Framst�llningar och redog�relser fr�n riksdagsorgan 8 � Riksdagsstyrelsen, fullm�ktige och direktionen i Riksbanken, Riksda- gens ombudsm�n, styrelsen i Riksrevisionen samt riksrevisorerna f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen i fr�gor som r�r organets kompetens, organi- sation, personal eller verksamhetsformer. Riksdagen f�r f�reskriva att riksdagsstyrelsen, fullm�ktige och direktio- nen i Riksbanken, Riksdagens ombudsm�n och styrelsen i Riksrevisionen �ven i andra fall f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen. S�rskilda best�mmelser om redog�relser till riksdagen fr�n ett riksdagsor- gan finns i lag. Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller ocks� var och en av riksrevisorerna i Riksrevisionen. Ytterligare f�reskrifter om s�dana framst�llningar finns i la- gen (2002:1023) med instruktion f�r Riksrevisionen. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 3.8.1 En framst�llning eller en redog�relse fr�n ett riksdagsorgan ges in till kam- markansliet. Den anm�ls av talmannen vid ett sammantr�de med kammaren efter det att den har delats ut till ledam�terna. Lag (2003:180). </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2007:726 3.8.2 Riksdagsstyrelsen f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen i fr�gor som g�ller riksdagsarbetets bedrivande eller i andra fr�gor som h�r till styrelsens hand- l�ggning. Styrelsen f�r vidare i andra fall g�ra framst�llningar hos riksdagen i fr�gor som g�ller riksdagen eller dess organ om framst�llningarna grundar sig p� f�rslag fr�n utredningar som styrelsen har tillsatt p� riksdagens upp- drag. Lag (2003:180). 3.8.3 Riksbanksfullm�ktige och Riksbankens direktion f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen inom sina ansvarsomr�den. Lag (2003:180). 3.8.4 Chefsjustitieombudsmannen och justitieombudsm�nnen f�r g�ra framst�ll- ningar hos riksdagen med anledning av en fr�ga som uppkommit i deras till- synsverksamhet. Ytterligare f�reskrifter om s�dana framst�llningar finns i lagen (1986:765) med instruktion f�r Riksdagens ombudsm�n. Lag (2003:180). 3.8.5 Riksrevisionens styrelse f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen med anled- ning av riksrevisorernas beslut i gransknings�renden avseende effektivitets- revisionen och den �rliga rapporten samt revisionsber�ttelserna �ver �rsre- dovisningen f�r staten, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileums- fond. Lag (2003:180). Motioner 9 � En riksdagsledamot l�mnar ett f�rslag till riksdagen genom en motion. I en och samma motion f�r inte f�rslag i skilda �mnen sammanf�ras. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 3.9.1 En motion ges in till kammarkansliet senast klockan 16.30 sista motionsda- gen. Motioner b�r l�mnas i fyra exemplar och inneh�lla uppgift om det parti som motion�ren tillh�r. Talmannen anm�ler motionerna f�r kammaren. Lag (2003:180). Den allm�nna motionstiden 10 � Motioner f�r en g�ng om �ret v�ckas i fr�ga om allt som kan komma under riksdagens pr�vning (allm�n motionstid). Den allm�nna motionstiden p�g�r, om inte riksdagen p� f�rslag av tal- mannen best�mmer annat, fr�n b�rjan av riksm�te som inleds under augusti, </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2007:726 september eller oktober och s� l�nge som motioner f�r l�mnas med anled- ning av budgetpropositionen. Lag (2003:180). F�ljdmotioner 11 � Motioner med anledning av en proposition eller en framst�llning f�r v�ckas inom femton dagar fr�n den dag d� propositionen eller framst�ll- ningen anm�ldes i kammaren. Riksdagen f�r p� f�rslag av talmannen besluta att motioner med anledning av en skrivelse eller en redog�relse f�r v�ckas inom femton dagar fr�n den dag d� skrivelsen eller redog�relsen anm�ldes i kammaren. Om en proposition eller en framst�llning m�ste behandlas skyndsamt, f�r riksdagen, om den anser att det finns synnerliga sk�l, p� f�r- slag av regeringen eller det riksdagsorgan som l�mnat framst�llningen be- sluta om kortare motionstid. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r riksdagen p� f�rslag av talmannen besluta att f�rl�nga motionstiden. Lag (2006:885). Till�ggsbest�mmelse 3.11.1 Ett f�rslag om f�rl�ngning av motionstiden l�mnas senast vid det andra sam- mantr�det efter det d� propositionen, skrivelsen, framst�llningen eller redo- g�relsen anm�ldes i kammaren. Ett beslut om f�rl�ngning fattas senast vid n�sta sammantr�de. Lag (2003:180). F�ljdmotioner med anledning av uppskov 12 � Om behandlingen av en proposition, en skrivelse, en framst�llning el- ler en redog�relse har uppskjutits fr�n en valperiod f�r riksdagen till n�sta, f�r motioner med anledning av propositionen, skrivelsen, framst�llningen el- ler redog�relsen v�ckas inom sju dagar fr�n b�rjan av den nya valperioden. Lag (2003:180). Motioner med anledning av en h�ndelse av st�rre vikt 13 � Motioner med anledning av en h�ndelse av st�rre vikt f�r v�ckas ge- mensamt av minst tio ledam�ter, om h�ndelsen inte kunde f�rutses eller be- aktas under den allm�nna motionstiden eller n�gon annan motionstid som anges i detta kapitel. Lag (2003:180). Anm�lan av vilande beslut och undantag fr�n en tidsfrist 14 � Konstitutionsutskottet skall till kammaren f�r slutligt beslut anm�la vilande beslut i �renden ang�ende grundlag eller riksdagsordningen. Om den ordning som g�ller f�r grundlags�ndring eller �ndring av riksdagsordningen, enligt en best�mmelse i regeringsformen skall till�mpas i n�got annat fall, skall ett vilande beslut i �rendet anm�las av det utskott till vars handl�ggning fr�gan h�r. Konstitutionsutskottet skall vidare till kammaren anm�la ett beslut om un- dantag fr�n den tidsfrist som g�ller f�r framl�ggande av f�rslag som skall </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2007:726 antas i den ordning som f�reskrivs i 8 kap. 15 � regeringsformen. Lag (2003:180). EU-dokument 14 a � Gr�n- och vitb�cker som skall tillst�llas riksdagen enligt protokol- let om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen skall behandlas av riksdagen enligt best�mmelserna i 10 kap. 4 �. Detsamma g�ller i fr�ga om de andra dokument fr�n Europeiska unionen, med undantag f�r f�rslag fr�n Europeiska gemenskapernas kommission, som talmannen efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r partigrupperna best�mmer skall behandlas p� detta s�tt. Lag (2006:1437). Yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga eller om misstroendef�rklaring 15 � Ett yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga eller om en miss- troendef�rklaring skall framst�llas vid ett sammantr�de med kammaren. Yr- kandet skall l�mnas skriftligen s� snart det har framst�llts. Lag (2003:180). Ans�kan om medgivande om �tal eller frihetsber�vande 16 � Om en �klagare vill att riksdagen skall medge att talan v�cks mot en riksdagsledamot eller att ett ingripande g�rs i hans eller hennes personliga frihet enligt 4 kap. 8 � f�rsta stycket regeringsformen, skall �klagaren skrift- ligen ans�ka om det hos talmannen. Samma f�rfarande skall till�mpas om n�gon annan vill beg�ra riksdagens medgivande att f� f�ra talan vid en dom- stol med anledning av en riksdagsledamots handlande. Om ans�kningshandlingen �r s� ofullst�ndig att den inte kan l�ggas till grund f�r riksdagens pr�vning eller om s�kanden inte har gjort troligt att han eller hon �r beh�rig att v�cka talan eller beg�ra denna �tg�rd hos en myndig- het, skall talmannen avvisa ans�kan. I annat fall skall talmannen anm�la den vid ett sammantr�de med kammaren. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 3.16.1 En s�kande skall i ans�kningshandlingen ange de omst�ndigheter som ans�- kan grundas p�. Lag (2003:180). �terkallelser 17 � En proposition, en skrivelse, en framst�llning, en redog�relse eller en motion f�r �terkallas till dess ett utskott har avgett ett bet�nkande i �rendet. Ett f�rslag som vilar minst tolv m�nader enligt 2 kap. 12 � tredje stycket re- geringsformen f�r �terkallas till dess utskottet har avgett ett nytt bet�nkande enligt 4 kap. 9 � fj�rde stycket denna lag. Om en proposition, en skrivelse, en framst�llning eller en redog�relse �terkallas, faller de f�ljdmotioner som har v�ckts. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2007:726 Om en proposition, en skrivelse, en framst�llning eller en redog�relse har �terkallats, f�r motioner v�ckas med anledning av �terkallelsen inom sju da- gar fr�n det att den anm�ldes i kammaren. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 3.17.1 En �terkallelse av en proposition, en skrivelse, en framst�llning eller en re- dog�relse skall g�ras i en skrivelse med �terkallelse som ges in till kammar- kansliet. En �terkallelse av en motion ges in skriftligen till kammarkansliet. Talmannen avskriver propositioner, skrivelser, framst�llningar, redog�relser och motioner som har �terkallats eller fallit p� grund av �terkallelsen och an- m�ler detta i kammaren. Om propositionen, skrivelsen, framst�llningen, re- dog�relsen eller motionen har h�nvisats till ett utskott, skall utskottet under- r�ttas om avskrivningen. Lag (2003:180). Ber�kning av lagstadgad tid 18 � Vad som i allm�nhet g�ller om ber�kning av lagstadgad tid skall till- l�mpas ocks� p� tid d� en �tg�rd enligt en best�mmelse i detta kapitel senast skall vidtas. Lag (2003:180). 4 kap. �rendenas beredning Beredningstv�nget 1 � Propositioner, skrivelser, framst�llningar, redog�relser och motioner skall h�nvisas till ett utskott f�r beredning. Detsamma skall g�lla en ans�kan enligt 3 kap. 16 � om medgivande av �tal eller frihetsber�vande som talman- nen har anm�lt i kammaren. Innan ett �rende h�nvisas till ett utskott skall det bordl�ggas vid ett sam- mantr�de med kammaren, om kammaren inte beslutar om omedelbar h�nvis- ning. Lag (2003:180). Utskotten 2 � Riksdagen tills�tter inom sig f�r varje valperiod ett konstitutionsut- skott, ett finansutskott, ett skatteutskott och ett erforderligt antal andra ut- skott. Valet g�ller till valperiodens slut. Riksdagen kan �ven under valperioden tills�tta utskott f�r l�ngst den tid som �terst�r av valperioden. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 4.2.1 Riksdagen skall senast p� �ttonde dagen efter dagen f�r f�rsta sammantr�det med kammaren under riksdagens valperiod tills�tta f�ljande femton utskott: 1. ett konstitutionsutskott (KU), 2. ett finansutskott (FiU), </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2007:726 3. ett skatteutskott (SkU), 4. ett justitieutskott (JuU), 5. ett civilutskott (CU), 6. ett utrikesutskott (UU), 7. ett f�rsvarsutskott (F�U), 8. ett socialf�rs�kringsutskott (SfU), 9. ett socialutskott (SoU), 10. ett kulturutskott (KrU), 11. ett utbildningsutskott (UbU), 12. ett trafikutskott (TU), 13. ett milj�- och jordbruksutskott (MJU), 14. ett n�ringsutskott (NU) och 15. ett arbetsmarknadsutskott (AU). Utskotten v�ljs i den ordning de har tagits upp ovan. Lag (2006:885). 4.2.2 Om riksdagen tills�tter ytterligare n�got utskott, skall den ange detta utskotts huvudsakliga arbetsuppgifter. Lag (2003:180). Utskottens ledamotsantal 3 � Varje utskott skall best� av ett udda antal ledam�ter, l�gst femton. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 4.3.1 Antalet ledam�ter i utskotten fastst�lls av riksdagen p� f�rslag av valbered- ningen. Lag (1990:532). Konstitutionsutskottets uppgifter 4 � Konstitutionsutskottet skall bereda �renden som r�r grundlagarna och riksdagsordningen. Best�mmelser om konstitutionsutskottets uppgifter finns ocks� i 2 kap. 12 �, 8 kap. 15 � och 12 kap. 1 � regeringsformen samt i 2 kap. 9 �, 3 kap. 14 �, 4 kap. 11 �, 6 kap. 1 och 4 ��, 8 kap. 11 och 13 ��, 9 kap. 8 � samt till�ggsbest�mmelserna 4.6.1, 5.4.1, 8.4.1, 8.5.1, 8.11.1, 8.11.2 och 8.12.1 denna lag. Lag (2003:180). Finansutskottets och skatteutskottets uppgifter 5 � Finansutskottet skall bereda �renden om 1. allm�nna riktlinjer f�r den ekonomiska politiken och f�r budgetregle- ringen samt 2. Riksbankens verksamhet. Finansutskottet skall dessutom bereda f�rslagen till utgiftsramar f�r ut- giftsomr�den och till ber�kning av statens inkomster, om riksdagen har be- slutat att h�nf�ra statsutgifterna till utgiftsomr�den enligt 5 kap. 12 �. Be- </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2007:726 st�mmelser om finansutskottets uppgifter finns ocks� i 9 kap. 4 � regerings- formen och i 3 kap. 7 �, 4 kap. 8 �, 9 kap. 8 � samt i till�ggsbest�mmelserna 4.6.2, 4.9.1 och 8.7.1 denna lag. Skatteutskottet skall bereda �renden om statliga och kommunala skatter. Best�mmelser om skatteutskottets uppgifter finns ocks� i till�ggsbest�mmel- sen 4.6.3 denna lag. Lag (2003:180). �rendef�rdelningen mellan utskotten 6 � Riksdagen f�reskriver efter vilka grunder �vriga �renden skall f�rdelas mellan utskotten. D�rvid skall �renden som h�r till ett och samma �mnesom- r�de h�nf�ras till samma utskott. Riksdagen f�r dock best�mma att det skall finnas ett utskott f�r beredning av �renden om s�dana lagar som avses i 8 kap. 2 � regeringsformen, oberoende av �mnesomr�de. Riksdagen f�r avvika fr�n de grunder som har fastst�llts liksom fr�n 5 �, om det i ett s�rskilt fall �r p�kallat av h�nsyn till sambandet mellan olika �renden, ett �rendes s�rskilda beskaffenhet eller arbetsf�rh�llandena. Under samma f�ruts�ttningar som anges i andra stycket f�r ett utskott �verl�mna ett �rende till ett annat utskott, om detta utskott samtycker till det. Det utskott som �verl�mnar �rendet kan i samband med �verl�mnandet yttra sig �ver �rendet till det mottagande utskottet. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 4.6.1 Konstitutionsutskottet skall bereda �renden om 1. lagstiftning i konstitutionella och allm�nt f�rvaltningsr�ttsliga �mnen, 2. lagstiftning om radio, television och film, 3. yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, 4. press- och partist�d, 5. Riksrevisionen, s�vitt avser val av riksrevisor, skiljande av riksrevisor fr�n uppdraget, �tal mot riksrevisor och �tal mot ledamot av myndighetens styrelse, 6. riksdagen och riksdagens myndigheter i �vrigt utom Riksbanken, 7. l�nsf�rvaltningen och rikets administrativa indelning, 8. den kommunala sj�lvstyrelsen samt 9. medgivande fr�n riksdagen att v�cka talan mot en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet. �renden om anslag inom utgiftsomr�de 1 Rikets styrelse bereds av kon- stitutionsutskottet. Lag (2006:885). 4.6.2 Finansutskottet skall bereda �renden om 1. penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken, 2. kredit- och fondv�sendet, 3. det aff�rsm�ssiga f�rs�kringsv�sendet, 4. Riksrevisionen i den m�n �rendena inte tillh�r konstitutionsutskottets beredning, </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2007:726 5. den kommunala ekonomin, 6. statliga arbetsgivarfr�gor, statlig statistik, redovisning, revision och ra- tionalisering, 7. statens egendom och upphandling i allm�nhet, 8. f�rvaltningsekonomiska fr�gor i �vrigt som inte r�r enbart ett visst �m- nesomr�de samt 9. budgettekniska fr�gor. Utskottet skall �ven granska ber�kningen av statens inkomster och sam- manst�lla statsbudgeten. �renden om anslag inom utgiftsomr�dena 2 Samh�llsekonomi och finans- f�rvaltning, 25 Allm�nna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsr�ntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bereds av finansutskottet. Lag (2003:180). 4.6.3 Skatteutskottet skall bereda �renden om 1. taxering och skattebetalning, 2. folkbokf�ring samt 3. exekutionsv�sendet. �renden om anslag inom utgiftsomr�de 3 Skatt, tull och exekution bereds av skatteutskottet. Lag (2003:180). 4.6.4 Justitieutskottet skall bereda �renden om 1. domstolarna, 2. arrenden�mnderna och hyresn�mnderna, 3. �klagarv�sendet, 4. polisv�sendet, 5. r�ttsmedicinen, 6. kriminalv�rden samt 7. brottsbalken, r�tteg�ngsbalken och lagar som ers�tter eller har n�ra samband med f�reskrifter i dessa balkar. �renden om anslag inom utgiftsomr�de 4 R�ttsv�sendet bereds av justi- tieutskottet. Lag (2003:180). 4.6.5 Civilutskottet skall bereda �renden om 1. �ktenskaps-, f�r�ldra-, �rvda-, handels-, jorda- och uts�kningsbalkarna och lagar som ers�tter eller anknyter till f�reskrifter i dessa balkar, i den m�n �rendena inte tillh�r ett annat utskotts beredning, 2. f�rs�kringsavtalsr�tt, 3. bolags- och f�reningsr�tt, 4. skadest�ndsr�tt, 5. transportr�tt, 6. konkursr�tt, 7. konsumentpolitik, 8. internationell privatr�tt, </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2007:726 9. lagstiftning i andra �renden av allm�nt privatr�ttslig beskaffenhet, 10. bostadspolitik, 11. vattenr�tt, 12. bebyggelseplanl�ggning, 13. byggnadsv�sendet, 14. fysisk planering samt 15. expropriation, fastighetsbildning och lantm�teriv�sendet. �renden om anslag inom utgiftsomr�de 18 Samh�llsplanering, bostads- f�rs�rjning, byggande samt konsumentpolitik bereds av civilutskottet. Lag (2006:885). 4.6.6 Utrikesutskottet skall bereda �renden om 1. rikets f�rh�llande till och �verenskommelser med andra stater och mel- lanfolkliga organisationer, 2. bist�nd till andra l�nders utveckling samt 3. utrikeshandel i �vrigt och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den m�n �rendena inte tillh�r n�got annat utskotts beredning. �renden om anslag inom utgiftsomr�dena 5 Internationell samverkan och 7 Internationellt bist�nd bereds av utrikesutskottet. Lag (2003:180). 4.6.7 F�rsvarsutskottet skall bereda �renden om 1. totalf�rsvar, 2. samh�llets r�ddningstj�nst, 3. �tg�rder f�r att minska samh�llets s�rbarhet, 4. k�rnteknisk s�kerhet och str�lningsskydd samt 5. sj�- och kust�vervakning, allt i den m�n inte �rendena tillh�r ett annat utskotts beredning. �renden om anslag inom utgiftsomr�de 6 F�rsvar samt beredskap mot s�rbarhet bereds av f�rsvarsutskottet. Lag (2006:885). 4.6.8 Socialf�rs�kringsutskottet skall bereda �renden om 1. allm�n f�rs�kring, 2. allm�n pension, 3. arbetsskadef�rs�kring, 4. ekonomiskt st�d �t barnfamiljer, 5. svenskt medborgarskap samt 6. migration. �renden om anslag inom utgiftsomr�dena 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid �lderdom och 12 Ekonomisk trygghet f�r familjer och barn bereds av socialf�rs�k- ringsutskottet. Lag (2006:885). </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2007:726 4.6.9 Socialutskottet skall bereda �renden om 1. omsorger om barn och ungdom utom f�rskoleverksamhet och skol- barnsomsorg, 2. omsorg om �ldre och handikappade, 3. �tg�rder mot missbruk och andra socialtj�nstfr�gor, 4. alkoholpolitiska �tg�rder, 5. h�lso- och sjukv�rd samt 6. sociala �renden i �vrigt. �renden om anslag inom utgiftsomr�de 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och social omsorg bereds av socialutskottet. Lag (2003:180). 4.6.10 Kulturutskottet skall bereda �renden om 1. allm�nna kultur- och bildnings�ndam�l, 2. folkbildning, 3. ungdomsverksamhet, 4. internationellt kulturellt samarbete, 5. idrotts- och friluftsverksamhet, 6. trossamfunden i den m�n de inte tillh�r konstitutionsutskottets bered- ning samt 7. radio och television i den m�n de inte tillh�r konstitutionsutskottets be- redning. �renden om anslag inom utgiftsomr�de 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid bereds av kulturutskottet. Lag (2003:180). 4.6.11 Utbildningsutskottet skall bereda �renden om 1. f�rskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, 2. skolv�sendet, 3. h�gre utbildning och forskning samt 4. studiest�d. �renden om anslag inom utgiftsomr�dena 15 Studiest�d och 16 Utbild- ning och universitetsforskning bereds av utbildningsutskottet. Lag (2003:180). 4.6.12 Trafikutskottet skall bereda �renden om 1. v�gar och v�gtrafik, 2. j�rnv�gar och j�rnv�gstrafik, 3. hamnar och sj�fart, 4. flygplatser och luftfart, 5. post, 6. elektroniska kommunikationer samt 7. IT-politik. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2007:726 �renden om anslag inom utgiftsomr�de 22 Kommunikationer bereds av trafikutskottet. Lag (2006:885). 4.6.13 Milj�- och jordbruksutskottet skall bereda �renden om 1. jordbruk, skogsbruk, tr�dg�rdsn�ring, jakt och fiske, 2. v�dertj�nst, 3. naturv�rd samt 4. milj�v�rd i �vrigt som inte tillh�r n�got annat utskotts beredning. �renden om anslag inom utgiftsomr�dena 20 Allm�n milj�- och natur- v�rd samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande n�ringar bereds av milj�- och jordbruksutskottet. Lag (2006:885). 4.6.14 N�ringsutskottet skall bereda �renden om 1. allm�nna riktlinjer f�r n�ringspolitiken och d�rmed sammanh�ngande forskningsfr�gor, 2. industri och hantverk, 3. handel, 4. immaterialr�tt, 5. energipolitik, 6. regional utvecklingspolitik, 7. statlig f�retagsamhet samt 8. pris- och konkurrensf�rh�llanden i n�ringslivet. �renden om anslag inom utgiftsomr�dena 19 Regional utveckling, 21 En- ergi och 24 N�ringsliv bereds av n�ringsutskottet. Lag (2006:885). 4.6.15 Arbetsmarknadsutskottet skall bereda �renden om 1. arbetsmarknadspolitik, 2. arbetslivspolitik med arbetsr�tt, 3. integration, 4. �tg�rder mot diskriminering i den m�n �rendena inte tillh�r n�got annat utskotts beredning samt 5. j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n i den m�n �rendena inte tillh�r n�got annat utskotts beredning. �renden om anslag inom utgiftsomr�dena 13 Arbetsmarknad och 14 Ar- betsliv bereds av arbetsmarknadsutskottet. Lag (2006:885). Delning av �renden mellan flera utskott 7 � Andra �renden �n budgetpropositionen f�r delas mellan tv� eller flera utskott endast om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Lag (2003:180). </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2007:726 Samarbetet mellan utskotten 8 � Ett utskott f�r bereda ett annat utskott tillf�lle att yttra sig i ett �rende eller en fr�ga som ber�r detta utskotts beredningsomr�de. Innan ett utskott avger ett bet�nkande med f�rslag i ett �rende som v�ckts inom riksdagen, skall finansutskottet beredas tillf�lle att yttra sig, om f�rslaget kan inneb�ra mer betydande framtida �terverkningar p� de offentliga utgifterna och in- komsterna. Om minst fem av ledam�terna i ett utskott vid behandlingen av ett �rende beg�r det, skall utskottet inh�mta ett yttrande enligt f�rsta stycket. Det- samma skall g�lla om en s�dan beg�ran framst�lls utan samband med be- handlingen av ett �rende, om fr�gan g�ller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet f�r avsl� en beg�ran om ett yttrande, om den framst�llts vid be- handlingen av ett �rende och utskottet finner att den beg�rda �tg�rden skulle f�rdr�ja �rendets behandling s� att avsev�rt men skulle uppkomma. Utskot- tet skall i s� fall i sitt bet�nkande redovisa sk�len till att beg�ran har avsla- gits. Ett utskott f�r komma �verens med ett eller flera utskott om att bereda ett �rende gemensamt genom deputerade i ett sammansatt utskott. Lag (2003:180). Behandlingstv�ng 9 � Utskotten skall avge bet�nkanden till kammaren i de �renden som har h�nvisats till dem och som inte har �terkallats. N�got bet�nkande beh�ver dock inte avges i ett �rende, om �rendet inte hinner behandlas f�re utg�ngen av valperioden och behandlingen av �rendet inte heller har f�tt uppskjutas till det f�rsta riksm�tet i n�sta valperiod enligt best�mmelserna i 5 kap. 10 �. Sammansatta utskott avger bet�nkanden till kammaren. Bet�nkanden i �renden vars behandling har uppskjutits till n�sta valperiod enligt best�mmelserna i 5 kap. 10 � skall avges av de utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen. Ett utskott skall tillsammans med anm�lan till kammaren av ett vilande beslut enligt 3 kap. 14 � l�mna ett yttrande i �rendet. Om ett lagf�rslag har vilat i minst tolv m�nader enligt 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsformen, skall utskottet avge ett nytt bet�nkande i �rendet. Lag (2006:885). Till�ggsbest�mmelser 4.9.1 Beslut av finansutskottet i en fr�ga som avses i 9 kap. 4 � regeringsformen meddelas regeringen genom en skrivelse. Lag (2003:180). 4.9.2 Utskotten skall i skrivelser till kammaren meddela i vilka �renden bet�nkan- den inte har avgetts. Lag (2006:885). </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2007:726 �terf�rvisning och h�nvisning till ett annat utskott 10 � Ett �rende, i vilket ett utskott har avgett ett bet�nkande, skall �terf�r- visas av kammaren till utskottet f�r ytterligare beredning, om minst en tred- jedel av de r�stande ansluter sig till ett yrkande om det. �terf�rvisning enligt denna paragraf f�r inte g�ras mer �n en g�ng i samma �rende. Kammaren f�r �ven h�nvisa �rendet till ett annat utskott f�r ytterligare be- redning. Om det samtidigt finns ett yrkande om detta och ett yrkande om �terf�rvisning, skall det sistn�mnda yrkandet pr�vas f�rst. Om �terf�rvis- ning beslutas, faller yrkandet om h�nvisning till ett annat utskott. Lag (2003:180). Statliga myndigheters skyldighet att l�mna upplysningar och avge yttrande till ett utskott 11 � En statlig myndighet skall l�mna upplysningar och avge yttrande, d� ett utskott beg�r det, om inte annat f�ljer av 13 � tredje stycket. Denna skyl- dighet har dock regeringen endast i fr�ga om arbetet inom Europeiska unio- nen p� utskottets �mnesomr�de. En myndighet som inte lyder under riksda- gen f�r h�nskjuta en beg�ran fr�n ett utskott till regeringen f�r avg�rande. Om minst fem av ledam�terna i ett utskott vid behandlingen av ett �rende beg�r det, skall utskottet inh�mta upplysningar eller ett yttrande enligt f�rsta stycket. Detsamma skall g�lla om en s�dan beg�ran framst�llts utan sam- band med behandlingen av ett �rende, om fr�gan g�ller arbetet inom Europe- iska unionen. Utskottet f�r avsl� en beg�ran om upplysningar eller ett ytt- rande, om den framst�llts vid behandlingen av ett �rende och utskottet finner att den beg�rda �tg�rden skulle f�rdr�ja �rendets behandling s� att avsev�rt men skulle uppkomma. Utskottet skall i s� fall i sitt bet�nkande redovisa sk�len till att beg�ran har avslagits. Konstitutionsutskottet f�r inte avge f�rklaring att 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsformen inte �r till�mpligt i fr�ga om ett visst lagf�rslag, utan att Lagr�det har yttrat sig. Lag (2003:180). Tid f�r utskottens sammantr�den 12 � Ett utskott sammantr�der n�r riksdagsarbetet kr�ver det. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 4.12.1 Ett utskott sammantr�der f�rsta g�ngen p� kallelse av talmannen inom tv� dagar efter valet. D�refter sammantr�der utskottet p� kallelse av ordf�ran- den. Ordf�randen skall kalla utskottet till sammantr�de om minst fem leda- m�ter av utskottet beg�r det. F�r �ndam�l som s�gs i 9 kap. 4 � regeringsfor- men skall talmannen sammankalla finansutskottet ocks� p� beg�ran av re- geringen. En personlig kallelse skall skickas till samtliga ledam�ter och suppleanter. Kallelsen b�r om m�jligt ansl�s i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen f�re sammantr�det. Lag (2003:180). </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2007:726 4.12.2 Ett utskott f�r sammantr�da samtidigt med kammaren endast om �verl�gg- ningen i kammaren avser annat �n ett �rendes avg�rande eller ett val. Lag (2006:885). 4.12.3 Innan en ordf�rande har valts, f�rs ordet av den av de n�rvarande ledam�- terna som har varit ledamot av riksdagen l�ngst tid. Om tv� eller flera har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Lag (2003:180). 4.12.4 Protokoll skall f�ras vid utskottssammantr�den. Lag (2003:180). Slutna och �ppna utskottssammantr�den 13 � Ett utskott skall sammantr�da inom st�ngda d�rrar. Utskottet f�r dock besluta att ett sammantr�de till den del det avser inh�mtande av upplys- ningar helt eller delvis skall vara offentligt. Ett utskott f�r medge att �ven n�gon annan �n en ledamot, en suppleant el- ler en tj�nsteman i utskottet �r n�rvarande vid ett slutet sammantr�de, om det finns s�rskilda sk�l. Vid en offentlig del av ett utskottssammantr�de �r f�retr�dare f�r en stat- lig myndighet inte skyldig att l�mna en uppgift f�r vilken sekretess g�ller hos myndigheten. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 4.13.1 Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett utskottssammantr�de f�r g�ras om inte utskottet beslutar annorlunda. Lag (2003:180). 4.13.2 Vid en offentlig del av ett utskottssammantr�de skall det finnas s�rskilda platser f�r �h�rare. �h�rare som upptr�der st�rande f�r genast utvisas. Om oordning uppst�r bland �h�rarna, f�r ordf�randen utvisa samtliga �h�rare. Bes�kare till en offentlig del av ett utskottssammantr�de skall p� uppma- ning l�mna in ytterkl�der och v�skor samt s�dana f�rem�l som kan anv�ndas f�r att st�ra ordningen vid sammantr�det. Den som inte f�ljer en s�dan upp- maning f�r v�gras tilltr�de till sammantr�det. De inl�mnade tillh�righeterna f�rvaras under bes�ket i s�rskilda utrymmen. Best�mmelser om s�kerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om s�ker- hetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127). </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2007:726 J�v vid ett utskottssammantr�de 14 � Ingen f�r n�rvara i ett utskott, n�r ett �rende som personligen r�r ho- nom eller henne eller n�gon n�rst�ende behandlas. Lag (2003:180). Omr�stning och reservationsr�tt i utskotten 15 � En omr�stning inom ett utskott skall g�ras �ppet. Om det blir lika r�stetal, g�ller den mening som ordf�randen bitr�der. En ledamot som har f�rlorat vid en omr�stning inom ett utskott f�r till ut- skottets bet�nkande l�mna en reservation med ett yrkande. Om omr�st- ningen g�ller utskottets st�llningstagande i ett yttrande till ett annat utskott, f�r ledamoten l�mna en avvikande mening till yttrandet. Bet�nkandet eller yttrandet f�r dock inte f�rdr�jas d�rigenom. Lag (2003:180). S�rskilt yttrande 16 � En ledamot f�r f�rklara sitt st�llningstagande i ett s�rskilt yttrande till ett utskottsbet�nkande eller till ett yttrande till ett annat utskott. Lag (2003:180). Tystnadsplikt i utskotten 17 � En ledamot, en suppleant eller en tj�nsteman i ett utskott f�r inte obe- h�rigen r�ja vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet skall h�llas hemligt med h�nsyn till rikets s�kerhet eller av annat synnerligen viktigt sk�l som betingas av f�rh�llandet till en fr�mmande stat eller en mellanfolklig or- ganisation. Lag (2003:180). Utskottens uppf�ljning och utv�rdering 18 � I utskottens beredning av �rendena skall ing� uppgiften att f�lja upp och utv�rdera riksdagsbeslut inom de �mnesomr�den som f�r varje utskott anges i 46 �� med tillh�rande till�ggsbest�mmelser. Lag (2003:180). Utskottens utrikesresor 19 � Ett utskott skall samr�da med riksdagsstyrelsen, innan det fattar be- slut om en utrikesresa. Styrelsen skall uttala sig om i vad m�n resan l�mpli- gen b�r genomf�ras. D�rvid skall h�nsyn tas till riksdagens internationella f�rbindelser, till kostnaderna och till omst�ndigheterna i �vrigt. Riksdagsstyrelsen f�r meddela n�rmare best�mmelser om utskottens utri- kesresor. Lag (2003:180). 5 kap. �rendenas avg�rande Anm�lan och bordl�ggning av utskottsbet�nkanden 1 � Ett utskottsbet�nkande skall anm�las i kammaren och f�re avg�randet bordl�ggas vid tv� sammantr�den med kammaren, om inte riksdagen p� ut- skottets eller talmannens f�rslag beslutar att �rendet skall avg�ras efter en- </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2007:726 dast en bordl�ggning. Best�mmelser om ytterligare bordl�ggning av ut- skottsbet�nkanden finns i 7 � andra stycket. Ett yrkande enligt 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsformen att ett lagf�r- slag skall vila i minst tolv m�nader f�r framst�llas n�r utskottets bet�nkande �ver f�rslaget har anm�lts i kammaren. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 5.1.1 Ett utskottsbet�nkande f�r inte anm�las i kammaren f�rr�n det har delats ut till riksdagens ledam�ter. Talmannen skall samr�da med utskottets ordf�rande och vice ordf�rande innan han eller hon v�cker f�rslag att ett �rende skall avg�ras efter endast en bordl�ggning. N�r talmannen v�cker ett s�dant f�rslag skall detta anm�las i kammaren i samband med att utskottsbet�nkandet anm�ls till bordl�ggning. Lag (2003:180). 5.1.2 Ett yrkande att ett lagf�rslag skall vila i minst tolv m�nader framst�lls skrift- ligen och tas om m�jligt upp p� kammarens f�redragningslista. Lag (2003:180). Bordl�ggning och tid f�r avg�rande av vissa andra �renden 2 � Yrkanden om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga eller om en misstro- endef�rklaring skall ligga p� kammarens bord till det andra sammantr�det efter det d� yrkandet framst�lldes. �rendet skall avg�ras senast vid n�sta sammantr�de. Ett f�rslag av talmannen till ny statsminister skall ligga p� kammarens bord till det andra sammantr�det efter det d� f�rslaget framst�lldes. �rendet skall i enlighet med best�mmelserna i 6 kap. 2 � andra stycket regeringsfor- men avg�ras senast p� fj�rde dagen efter den d� f�rslaget framst�lldes. Lag (2003:180). Yrkanden under �verl�ggningen om ett utskottsbet�nkande 3 � Under �verl�ggningen om ett utskottsbet�nkande f�r en ledamot yrka bifall till och avslag p� de f�rslag till beslut som behandlas i bet�nkandet. Best�mmelser om yrkande och beslut om �terf�rvisning till det utskott som har avgett bet�nkandet och h�nvisning till ett annat utskott finns i 4 kap. 10 �. Lag (2003:180). �rendenas avg�rande 4 � Ett �rende i vilket �verl�ggning �ger rum f�r inte tas upp till avg�rande f�rr�n kammaren p� talmannens f�rslag har funnit att �verl�ggningen �r av- slutad. Ett utskottsbet�nkande f�r tas upp till avg�rande endast vid ett sam- </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2007:726 mantr�de som i kallelsen enligt 2 kap. 5 � och p� f�redragningslistan enligt 2 kap. 7 � angetts som ett arbetsplenum. Ett �rende avg�rs med acklamation eller, om en ledamot yrkar det, genom omr�stning. Om en s�rskild beslutsregel enligt 9 � skall till�mpas, skall �rendet alltid avg�ras genom omr�stning. Avg�randet av ett �rende skall, om det beh�vs, delas upp p� skilda beslut. Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsformen att ett lagf�rslag skall vila i minst tolv m�nader och dessutom ett yrkande att f�rslaget skall f�rkastas, skall riksdagen pr�va det sistn�mnda yrkandet innan f�rslaget st�lls under omr�stning om omedelbart antagande. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 5.4.1 Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsformen att ett lagf�rslag skall vila i minst tolv m�nader och om lagf�rslaget vid om- r�stningen inte uppn�r den majoritet av fem sj�ttedelar av de r�stande som kr�vs enligt denna best�mmelse i regeringsformen f�r omedelbart antagande av f�rslaget, skall f�rslaget h�nvisas till konstitutionsutskottet f�r pr�vning enligt femte stycket i n�mnda paragraf i regeringsformen om vilandef�rfa- randet �r till�mpligt i fr�ga om lagf�rslaget. Om konstitutionsutskottet har f�rklarat att f�rfarandet �r till�mpligt, skall riksdagen p� nytt pr�va om f�r- slaget kan avsl�s eller omedelbart antas. I annat fall �terf�rvisas det till det utskott som har berett �rendet. Lag (2003:1057). Avg�rande genom acklamation 5 � N�r ett �rende avg�rs med acklamation, skall talmannen st�lla proposi- tion p� varje yrkande som har lagts fram under �verl�ggningen. Propositio- nen avfattas s� att den kan besvaras med ja eller nej. Talmannen tillk�nnager hur beslutet har blivit enligt hans eller hennes uppfattning och bef�ster det med ett klubbslag, om inte omr�stning beg�rs av n�gon ledamot. Lag (2003:180). Avg�rande genom omr�stning 6 � N�r ett �rende avg�rs genom omr�stning, �r huvudpropositionen det yrkande som riksdagen enligt talmannens uppfattning har bifallit med ack- lamation. N�r acklamation inte har skett, �r huvudpropositionen det yrkande som talmannen best�mmer. Mot huvudpropositionen st�lls ett annat yrkande som kontraproposition. Om det finns flera �n tv� yrkanden som kan st�llas mot varandra, skall riksdagen f�rst, med till�mpning av 5 �, besluta vilket yrkande som skall vara kontraproposition. Omr�stning g�rs �ppet. I enlighet med best�mmelsen i 4 kap. 5 � reger- ingsformen �r riksdagens beslut det f�rslag som st�ds av mer �n h�lften av de r�stande, om inte n�got annat anges i regeringsformen eller i denna lag. Talmannen tillk�nnager hur omr�stningen har utfallit och bef�ster beslutet med ett klubbslag. Lag (2003:180). </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2007:726 Till�ggsbest�mmelser 5.6.1 D� en omr�stning skall �ga rum, uppr�ttar talmannen en omr�stningspropo- sition. Om en s�rskild beslutsregel enligt 9 � skall till�mpas i ett visst fall, anges det i omr�stningspropositionen. Sedan ledam�terna efter f�rvarning har intagit sina platser i plenisalen, l�- ses omr�stningspropositionen upp och underst�lls kammaren f�r godk�n- nande. En omr�stning f�r f�rr�ttas med uppresning. Om talmannen efter omr�st- ning med uppresning tvekar om omr�stningens resultat eller en ledamot be- g�r r�str�kning, sker en ny omr�stning med omr�stningsapparat eller, n�r den inte kan anv�ndas, med namnupprop. Lag (2003:180). 5.6.2 Vid en omr�stning med uppresning uppmanar talmannen f�rst de ledam�ter som vill r�sta f�r ja-propositionen att resa sig och riktar d�refter samma upp- maning till de ledam�ter som vill r�sta f�r nej-propositionen. Vid en omr�stning med omr�stningsapparat registreras hur varje ledamot har r�stat. Vid en omr�stning med namnupprop uppmanar talmannen tv� ledam�ter att ta plats vid talmansbordet f�r att f�ra anteckningar �ver omr�stningen. Vice talm�nnen ropas upp f�rst och d�refter �vriga ledam�ter efter plats- nummer i plenisalen. N�got av f�ljande svar skall avges: ja, nej, avst�r. Lag (2003:180). F�rfarandet vid lika r�stetal 7 � Om det blir lika r�stetal vid en omr�stning om vilket yrkande som skall vara kontraproposition, avg�rs utg�ngen genom lottning. Om det blir lika r�stetal i en huvudomr�stning, skall �rendet bordl�ggas. Om det blir lika r�stetal n�r �rendet behandlas p� nytt, st�ller talmannen pro- position p� f�rslag om �terf�rvisning av �rendet till utskottet f�r ytterligare beredning. �rendet skall �terf�rvisas om minst h�lften av de r�stande f�r- enar sig om detta. I annat fall avg�r lotten vilken mening som skall vara riks- dagens beslut. Efter �terf�rvisning upptas �rendet p� nytt i sin helhet till avg�rande i kammaren. Om det �ter blir lika r�stetal vid huvudomr�stning, skall avg�- randet ske genom lottning. Lag (2003:180). �terf�rvisning av lag�renden som avgjorts genom delbeslut 8 � Om avg�randet i ett lag�rende har delats upp p� tv� eller flera beslut, f�r riksdagen omedelbart efter det sista delbeslutet p� f�rslag av talmannen eller en ledamot besluta att �rendet skall �terf�rvisas till utskottet f�r ytterli- gare beredning. Om riksdagen beslutar om �terf�rvisning, har delbesluten fallit. Beslut enligt denna paragraf om �terf�rvisning av ett �rende f�r inte upprepas. Lag (2003:180). </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2007:726 Beslut med s�rskild beslutsregel 9 � Om det f�r beslut kr�vs annat �n enkel majoritet och det finns fler �n ett f�rslag till ett s�dant beslut g�ller f�ljande. Riksdagen v�ljer f�rst, med till�mpning av vad som g�ller f�r beslut i allm�nhet, ett av f�rslagen. D�ref- ter avg�rs, med till�mpning av den s�rskilda beslutsregeln, om detta f�rslag skall antas eller f�rkastas. Detta f�rfarande skall till�mpas �ven n�r det �r fr�ga om flera lagf�rslag som �r of�renliga inb�rdes och ett yrkande har v�ckts att n�got av dem skall vila i minst tolv m�nader enligt 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsformen. Om det samtidigt finns tv� eller flera yrkanden om folkomr�stning be- tr�ffande samma vilande grundlagsf�rslag eller om misstroendef�rklaring mot samma statsr�d, skall endast en omr�stning �ga rum. Lag (2003:180). Uppskov med behandlingen av �renden 10 � Ett �rende b�r avg�ras under den valperiod d� det v�ckts. Har emel- lertid utskottet inte hunnit avge n�got bet�nkande i �rendet f�re utg�ngen av valperioden har �rendet fallit. Detta g�ller dock inte om riksdagen medger att behandlingen f�r uppskjutas till det f�rsta riksm�tet i n�sta valperiod. Be- handlingen av ett �rende som v�ckts under ett uppeh�ll i kammararbetet som str�cker sig fram till det f�rsta riksm�tet i n�sta valperiod anses vidare vara uppskjuten till detta riksm�te. �rende som g�ller statsbudgeten f�r n�rmast f�ljande budget�r skall av- g�ras f�re budget�rets ing�ng om det inte utan ol�genhet f�r budgetregle- ringen kan avg�ras senare. Ett lagf�rslag som har vilat i tolv m�nader enligt 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsformen skall pr�vas f�re utg�ngen av kalender�ret d�rp�. Om ett annat lagf�rslag har ett n�ra samband med ett lagf�rslag som vilar enligt denna best�mmelse, f�r riksdagen besluta att det skall avg�ras inom den tid som g�ller f�r pr�vningen av det vilande lagf�rslaget. Om ett �rende som avses i detta stycke till f�ljd av beslut om extra val inte kan avg�ras inom f�- reskriven tid, skall det avg�ras snarast m�jligt efter det att den nyvalda riks- dagen har sammantr�tt. Lag (2006:885). Till�ggsbest�mmelser 5.10.1 Beslut att behandlingen av ett �rende f�r uppskjutas fattas p� f�rslag av det utskott, till vars beredning �rendet h�r. Kammaren f�r �ven utan s�dant f�r- slag besluta om uppskov. Lag (2003:180). 5.10.2 Beslut enligt 10 � tredje stycket andra meningen fattas p� f�rslag av det ut- skott till vars handl�ggning �rendet h�r. Lag (2003:180). </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2007:726 Slutligt beslut i �rende som vilat �ver ett val 11 � Ett �rende som har vilat �ver ett val i enlighet med best�mmelserna i 8 kap. 15 och 16 �� regeringsformen skall avg�ras vid det f�rsta riksm�tet i den valperiod d� slutligt beslut enligt dessa best�mmelser i regeringsformen f�rst f�r fattas, om inte f�rslaget i �rendet dessf�rinnan f�rkastas. Avg�ran- det f�r genom beslut av riksdagen uppskjutas till ett annat riksm�te. Beslutet f�r upprepas. �rendet skall avg�ras slutligt f�re n�sta ordinarie val till riks- dagen. I fr�ga om uppskov i samband med extra val skall best�mmelserna i 10 � f�rsta stycket till�mpas. Om ett vilande f�rslag till grundlags�ndring eller till ett annat beslut som fattas i samma ordning har f�rkastats vid en folkomr�stning, skall det utskott till vars beredning fr�gan h�r g�ra anm�lan om detta till kammaren. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 5.11.1 Beslut om uppskov med slutligt beslut i ett �rende som har vilat �ver ett val i enlighet med best�mmelserna i 8 kap. 15 och 16 �� regeringsformen fattas p� f�rslag av det utskott till vars handl�ggning �rendet h�r. Lag (2003:180). Beslut under budgetprocessen 12 � Riksdagen f�r genom lag besluta att h�nf�ra statsutgifterna till ut- giftsomr�den. Om riksdagen har fattat beslut enligt f�rsta stycket, fastst�ller riksdagen f�r det n�rmast f�ljande budget�ret genom ett enda beslut dels f�r varje utgiftsomr�de en utgiftsram, som anger det belopp till vilket summan av de till utgiftsomr�det h�rande utgifterna h�gst f�r uppg�, dels en ber�kning av inkomsterna p� statsbudgeten. Beslut om anslag eller andra utgifter i staten f�r n�rmast f�ljande budget�r f�r inte fattas innan ett beslut fattats enligt andra stycket. Anslag eller andra utgifter i staten fastst�lls f�r varje utgiftsomr�de genom ett enda beslut. Beslut om anslag f�r l�pande budget�r som inneb�r att en utgiftsram p�- verkas f�r inte fattas innan ett beslut om godk�nnande av en �ndrad utgifts- ram fattats. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 5.12.1 Statsutgifterna skall h�nf�ras till f�ljande utgiftsomr�den: 1 Rikets styrelse, 2 Samh�llsekonomi och finansf�rvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4 R�ttsv�sendet, 5 Internationell samverkan, 6 F�rsvar samt beredskap mot s�rbarhet, 7 Internationellt bist�nd, 8 Migration, 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Eko- nomisk trygghet vid �lderdom, 12 Ekonomisk trygghet f�r familjer och barn, 13 Arbetsmarknad, 14 Arbetsliv, 15 Studiest�d, 16 Utbildning och universi- </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2007:726 tetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18 Samh�llsplane- ring, bostadsf�rs�rjning, byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional ut- veckling, 20 Allm�n milj�- och naturv�rd, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande n�ringar, 24 N�ringsliv, 25 Allm�nna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsr�ntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Beslut i fr�ga om vilka �ndam�l och verksamheter som skall innefattas i ett utgiftsomr�de fattas i samband med beslut med anledning av den ekono- miska v�rpropositionen. Lag (2006:885). Riksdagens skrivelser 13 � Om ett riksdagsbeslut kr�ver verkst�llighet, skall det organ som har att verkst�lla beslutet underr�ttas genom en skrivelse. Riksdagens beslut med anledning av en proposition eller en framst�llning skall alltid meddelas regeringen respektive det riksdagsorgan som l�mnat framst�llningen genom en skrivelse. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 5.13.1 Riksdagens skrivelser s�tts upp av kammarkansliet och undertecknas av tal- mannen. Utskott som har berett ett �rende skall f� del av kammarens beslut i �ren- det. Lag (2003:180). 6 kap. Interpellationer och fr�gor till statsr�d Interpellationer 1 � En interpellation skall ha ett best�mt inneh�ll och vara f�rsedd med en motivering. Talmannen beslutar att en interpellation f�r framst�llas. Om tal- mannen anser att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, skall han eller hon v�gra tillst�nd till att interpellationen framst�lls och ange sk�l f�r detta beslut. Om kammaren �nd� beg�r att interpellationen skall f� fram- st�llas skall talmannen h�nvisa fr�gan till konstitutionsutskottet f�r avg�- rande. Talmannen f�r inte v�gra tillst�nd till interpellationen om utskottet har f�rklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag. En interpellation besvaras av ett statsr�d inom tv� veckor fr�n det att den getts in. Om kammaren under tv�veckorsperioden g�r ett uppeh�ll i sitt ar- bete, f�rl�ngs tiden med vad som motsvarar uppeh�llet. Om ett svar inte l�mnas inom den tid som har angetts i andra stycket, skall statsr�det meddela riksdagen varf�r svaret uteblir eller anst�r. Meddelandet f�r inte f�ljas av �verl�ggning. En interpellation faller om den inte har besvarats vid det riksm�te d� den v�cktes. Lag (2003:180). </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2007:726 Till�ggsbest�mmelser 6.1.1 En interpellation ges in till kammarkansliet. Den skall vara egenh�ndigt un- dertecknad av interpellanten. Talmannen anm�ler utan dr�jsm�l vid ett sam- mantr�de med kammaren beslut att interpellationen skall eller inte skall f� framst�llas. Om talmannen har medgett att interpellationen f�r framst�llas, l�ter talmannen utan dr�jsm�l statsr�det f� del av interpellationen. Talmannen fastst�ller efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r par- tigrupperna den dag under ett riksm�te d� interpellationer senast f�r ges in till kammarkansliet. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r dock talmannen medge att en interpellation f�r framst�llas �ven om den getts in efter denna dag. Interpellationen skall redovisas i riksdagens protokoll. Lag (2003:180). 6.1.2 Talmannen best�mmer efter samr�d med statsr�det och interpellanten vid vilket sammantr�de svaret skall l�mnas. Meddelande om detta l�mnas utan dr�jsm�l p� det s�tt som talmannen best�mmer och tas upp p� f�redrag- ningslistan. Svaret p� en interpellation f�r delas ut till ledam�terna i f�rv�g. Lag (2003:180). 6.1.3 N�r ett statsr�d besvarar en interpellation f�r svaret l�mnas i ett anf�rande som r�cker l�ngst sex minuter. Statsr�det kan d�rut�ver f� ordet f�r ytterli- gare tre anf�randen, varav de f�rsta tv� f�r r�cka l�ngst fyra minuter vardera och det tredje l�ngst tv� minuter. Interpellanten kan f� ordet f�r h�gst tre anf�randen, varav de f�rsta tv� f�r r�cka l�ngst fyra minuter vardera och det tredje l�ngst tv� minuter. Andra talare kan f� ordet f�r h�gst tv� anf�randen, varav det f�rsta f�r r�cka l�ngst fyra minuter och det andra l�ngst tv� minuter. Lag (1998:734). Fr�gor 2 � En fr�ga kan vara muntlig eller skriftlig. Den skall ha ett best�mt inne- h�ll. Lag (2003:180). Muntliga fr�gor 3 � En muntlig fr�ga framst�lls vid en fr�gestund som anordnas i kamma- ren. Den besvaras omedelbart av ett statsr�d. Talmannen beslutar om vem som skall f� ordet vid en fr�gestund. Tal- mannen f�r besluta om en begr�nsning av anf�randena till l�ngst en minut. Lag (2003:180). </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 2007:726 Till�ggsbest�mmelse 6.3.1 En fr�gestund anordnas varje torsdag under de veckor som kammaren sam- mantr�der f�r annan handl�ggning �n bordl�ggning. Om arbetsf�rh�llandena i riksdagen kr�ver det, f�r talmannen f�r en viss vecka besluta att fr�gestunden anordnas p� en annan dag �n en torsdag eller att fr�gestunden st�lls in. Regeringskansliet anm�ler till kammarkansliet senast p� fredagen i veckan f�re fr�gestunden vilka statsr�d som kommer att vara n�rvarande. Meddelande om detta l�mnas utan dr�jsm�l p� det s�tt som talmannen be- st�mmer. Lag (2003:180). Skriftliga fr�gor 4 � En skriftlig fr�ga f�r vara f�rsedd med en kort inledande f�rklaring. Talmannen beslutar att en skriftlig fr�ga f�r framst�llas. Om talmannen an- ser att en skriftlig fr�ga strider mot grundlag eller denna lag, skall han eller hon v�gra tillst�nd till att fr�gan framst�lls och ange sk�l f�r detta beslut. Om kammaren �nd� beg�r att fr�gan skall f� framst�llas skall talmannen h�nvisa saken till konstitutionsutskottet f�r avg�rande. Talmannen f�r inte v�gra tillst�nd till fr�gan om utskottet har f�rklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag. En skriftlig fr�ga besvaras skriftligen av ett statsr�d. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 6.4.1 En skriftlig fr�ga ges in till kammarkansliet. Den skall vara egenh�ndigt un- dertecknad av den ledamot som framst�ller fr�gan. Talmannen anm�ler utan dr�jsm�l vid ett sammantr�de med kammaren beslut att fr�gan skall eller inte skall f� framst�llas. Om talmannen har medgett att fr�gan f�r framst�l- las, l�ter talmannen utan dr�jsm�l statsr�det f� del av fr�gan. Det skriftliga svaret l�mnas till kammarkansliet som �verl�mnar svaret till den ledamot som st�llt fr�gan. De skriftliga fr�gor som under en vecka getts in senast klockan 10 p� fre- dagen besvaras senast klockan 12 p� onsdagen i f�ljande vecka. Under l�ngre uppeh�ll i kammarens arbete �n en m�nad f�r talmannen be- sluta att svaren l�mnas inom fjorton dagar efter det att fr�gorna framst�llts. Talmannen fattar sitt beslut efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r partigrupperna. Om ett svar inte l�mnas inom denna tid, skall statsr�det meddela kammarkansliet n�r fr�gan kommer att besvaras eller att den inte kommer att besvaras. Lag (2003:180). 6.4.2 Skriftliga fr�gor liksom statsr�dens svar p� fr�gorna skall redovisas i riksda- gens protokoll. Lag (2003:180). </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 2007:726 7 kap. Gemensamma best�mmelser om val inom riksdagen F�reskrifternas till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i 212 �� g�ller val som f�rr�ttas av kammaren och best�mmelserna i 13 och 14 �� val inom ett utskott eller ett annat riksdags- organ som helt eller delvis v�ljs av kammaren. Lag (2003:180). Valberedningen 2 � Om inte riksdagen f�reskriver annat, skall val som f�rr�ttas av kamma- ren beredas av en s�rskild valberedning, utsedd inom riksdagen. Valberedningen utses vid f�rsta sammantr�det med kammaren under riks- dagens valperiod f�r tiden till valperiodens slut. Varje partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket, skall bes�tta en plats. D�rut�ver f�rdelas tio platser pro- portionellt mellan samma partigrupper. Ledam�terna tills�tts med till�mp- ning av det f�rfarande som anges i 12 � f�rsta stycket. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 7.2.1 Talmannen fastst�ller f�r varje partigrupp det antal ledam�ter som parti- gruppen skall tills�tta i valberedningen. Vid den proportionella f�rdelningen till�mpas den ber�kningsgrund som anges i 4 � tredje stycket. Lag (2003:180). 7.2.2 Valberedningen bereder inte val av riksf�rest�ndare, vice riksf�rest�ndare, person som skall intr�da som tillf�llig riksf�rest�ndare, talman, vice talm�n, kammarsekreterare, riksdagens ombudsm�n och st�llf�retr�dande ombuds- m�n, riksrevisorer samt val till Statsr�dsarvodesn�mnden och N�mnden f�r l�n till riksrevisorerna. F�reskrifter om beredning av val finns i fr�ga om ombudsm�n och st�llf�- retr�dande ombudsm�n i till�ggsbest�mmelsen 8.11.2, i fr�ga om riksreviso- rer i till�ggsbest�mmelsen 8.12.1, i fr�ga om ledam�ter i Statsr�dsarvodes- n�mnden i till�ggsbest�mmelsen 8.4.1 samt i fr�ga om ledam�ter i N�mnden f�r l�n till riksrevisorerna i till�ggsbest�mmelsen 8.5.1. Lag (2003:180). 7.2.3 Valberedningen h�ller p� kallelse av talmannen sitt f�rsta sammantr�de samma dag som den utses. D�refter sammantr�der beredningen p� kallelse av ordf�randen. Best�mmelserna i 4 kap. 13 � f�rsta stycket f�rsta meningen och andra stycket samt till�ggsbest�mmelserna 4.12.1 andra stycket och 4.12.24 till- l�mpas ocks� p� valberedningen. Lag (2003:180). </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 2007:726 Val med acklamation 3 � Vid val som avser tv� eller flera personer f�r valberedningen l�gga fram en gemensam lista. Listan skall inneh�lla namn p� s� m�nga personer som valet avser och skall godk�nnas av alla ledam�ter som har deltagit i val- beredningens sammantr�de eller av alla utom en. Talmannen skall framst�lla f�rslag om godk�nnande av den gemensamma listan och, vid bifall, f�rklara de p� listan upptagna personerna valda. Val med slutna sedlar skall dock f�rr�ttas, om det beg�rs av minst s� m�nga riks- dagsledam�ter som motsvarar den kvot som man f�r, om samtliga r�stber�t- tigade ledam�ters antal delas med det antal personer som valet avser, �kat med 1. Om kvoten �r ett brutet tal, skall den avrundas till n�rmaste h�gre hela tal. Detta val skall �ga rum vid ett f�ljande sammantr�de. Om det f�reskrivs att en innehavare av ett visst uppdrag skall v�ljas f�r sig, skall valet f�rr�ttas med acklamation. Om n�gon ledamot beg�r det, skall valet dock f�rr�ttas med slutna sedlar. Om valberedningen har lagt fram ett enh�lligt f�rslag, skall valet med slutna sedlar �ga rum f�rst vid ett f�ljande sammantr�de. Lag (2003:180). Val med slutna sedlar 4 � Val f�rr�ttas med slutna sedlar, om inte annat f�ljer av 3 � eller av an- nan huvudbest�mmelse i denna lag. Om tv� eller flera personer skall utses genom val med slutna sedlar, f�rde- las platserna proportionellt mellan varje gruppering av riksdagsledam�ter som vid valet upptr�der under s�rskild beteckning. Platserna f�rdelas mellan grupperingar genom att en i taget tilldelas den gruppering som f�r varje g�ng f�r det h�gsta j�mf�relsetalet. J�mf�relsetalet �r lika med grupperingens r�stetal, s� l�nge grupperingen inte har tilldelats n�gon plats. D�refter ber�knas j�mf�relsetalet genom att grupperingens r�s- tetal delas med det antal platser som grupperingen har tilldelats, �kat med 1. Vid lika j�mf�relsetal skall avg�randet ske genom lottning. Vid val av en person �r den vald som har f�tt flest r�ster, om inte riksda- gen f�reskriver annat i huvudbest�mmelse i denna lag. Vid lika r�stetal skall valet avg�ras genom lottning. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 7.4.1 Valsedlarna skall vara enkla, slutna och om�rkta samt lika till storlek, mate- rial och f�rg. De f�r inneh�lla uppgift om det val f�r vilket de g�ller. En valsedel �r ogiltig om den �r f�rsedd med n�got k�nnetecken som uppenbarligen har blivit anbragt p� valsedeln med avsikt. Om en ledamot i ett val har l�mnat mer �n en valsedel, �r valsedlarna ogil- tiga. Om sedlarna har samma inneh�ll, skall dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanr�kningen. Lag (2003:180). </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 SFS 2007:726 7.4.2 Vid proportionellt val skall det p� valsedeln finnas en beteckning i ord f�r en viss gruppering av riksdagsledam�ter. Efter denna beteckning f�rs namnen upp i en f�ljd under varandra. En valsedel �r ogiltig om 1. den saknar beteckning f�r en gruppering av riksdagsledam�ter, 2. den inneh�ller mer �n en beteckning, eller 3. den saknar namn p� en valbar kandidat. Ett namn p� en valsedel skall anses obefintligt om 1. kandidaten inte �r valbar, 2. namnet �r �verstruket, 3. det inte klart framg�r vem som avses, eller 4. ordningen mellan namnet och n�got annat namn p� valsedeln inte klart framg�r. Ordningsf�ljden mellan kandidatnamnen inom varje gruppering av riks- dagsledam�ter skall best�mmas genom att ett j�mf�relsetal ber�knas f�r dem med till�mpning av heltalsmetoden enligt 14 kap. 10 � vallagen (2005:837). Om flera kandidater f�r lika stora j�mf�relsetal, skall valet av- g�ras genom lottning. Lag (2006:885). 7.4.3 Vid val av en person skall det p� valsedeln finnas ett kandidatnamn. En valsedel �r ogiltig om 1. den inneh�ller tv� eller flera kandidatnamn, 2. den inneh�ller namnet p� en kandidat som inte �r valbar, 3. namnet �r �verstruket, 4. det inte klart framg�r vem som avses, eller 5. den inneh�ller beteckning p� en gruppering av riksdagsledam�ter. F�reskrifter om vem som �r vald vid val av en person finns i 8 kap. 13, 11 och 12 �� samt i 9 kap. 1 och 5 ��. Lag (2007:343). 7.4.4 Vid val med slutna sedlar uppmanar talmannen fem ledam�ter att ta plats vid talmansbordet. Av dessa skall tre bitr�da n�r valsedlarna �ppnas och gran- skas och tv� f�ra anteckningar �ver valet. Ledam�terna ropas upp i den ordning som anges i till�ggsbest�mmelse 5.6.2. N�r en ledamot ropas upp, skall han eller hon g� fram till talmansbor- det och l�mna sin valsedel till talmannen. Sedan samtliga godk�nda valsedlar har l�sts upp av talmannen och an- tecknats av kammarsekreteraren och de tv� ledam�terna, j�mf�rs anteck- ningarna �ver valet. Talmannen fastst�ller resultatet av valet och tillk�nnager det f�r kamma- ren. Lag (2003:180). </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 SFS 2007:726 7.4.5 Om tv� eller flera val med slutna sedlar skall f�rr�ttas, f�r talmannen, om inte en ledamot yrkar annat, best�mma att valsedlarna skall l�mnas i samt- liga val, innan sammanr�kning g�rs i n�got av valen. Lag (2003:180). �verklagande av val med slutna sedlar 5 � Val med slutna sedlar f�r �verklagas av en riksdagsledamot hos Val- pr�vningsn�mnden. Valet g�ller �ven om det har �verklagats. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 7.5.1 Skrivelse med �verklagande st�lls till Valpr�vningsn�mnden. Skrivelsen skall ha kommit in till kammarkansliet inom fem dagar fr�n den dag d� re- sultatet av valet meddelades i kammaren. S� snart tiden f�r �verklagande har g�tt ut, skall talmannen vid samman- tr�de med kammaren tillk�nnage samtliga �verklaganden som har kommit in. Talmannen skall best�mma den tid inom vilken f�rklaring �ver �verkla- gandena skall ha kommit in till Valpr�vningsn�mnden. N�r f�rklaringstiden har g�tt ut skall talmannen genast s�nda skrivelserna med �verklaganden till Valpr�vningsn�mnden. Talmannen b�r dessutom skyndsamt till Valpr�vningsn�mnden ge in yttrande �ver �verklagandena. Lag (2003:180). 7.5.2 Valpr�vningsn�mnden skall vid pr�vningen av ett �verklagande upph�va ett val och f�rordna om omval, om en f�reskrift i 4 � eller i till�ggsbest�mmel- serna 7.4.15 har blivit �sidosatt vid valet. Ett omval skall dock f�rordnas bara om det med fog kan antas att vad som f�rekommit har inverkat p� valutg�ngen. Om felet kan avhj�lpas genom f�rnyad sammanr�kning eller annan s�dan mindre ingripande �tg�rd, skall Valpr�vningsn�mnden dock i st�llet uppdra �t talmannen att vidta denna r�ttelse. Lag (2003:180). 7.5.3 Valsedlar och annat valmaterial skall f�rvaras under betryggande s�kerhet till dess att valet har vunnit laga kraft. Lag (2003:180). Valens tidpunkt och giltighet 6 � Om inte riksdagen f�reskriver annat, skall val som avser tid motsva- rande riksdagens valperiod f�rr�ttas snarast efter valperiodens b�rjan och g�lla till dess att riksdagen f�rr�ttar nytt val under n�sta valperiod. Lag (2003:180). </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 SFS 2007:726 Omval 7 � Har en ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att ut- g�ngen av val till riksdagen har blivit �ndrad efter ett �verklagande, skall val som riksdagen har f�rr�ttat dessf�rinnan under valperioden g�ras om, om det beg�rs av minst tio riksdagsledam�ter. Lag (2003:180). Suppleantval 8 � Om inte riksdagen f�reskriver annat, skall vid val som avser tv� eller flera personer ocks� suppleanter utses till minst samma antal som de ordina- rie ledam�terna. Vad som �r f�reskrivet om valet av dessa till�mpas �ven p� suppleanterna. Sedan riksdagen har f�rr�ttat val till ett organ och d�rvid utsett supplean- ter, f�r den besluta om en f�r�ndring av antalet suppleanter i organet, s� l�nge det inte underskrider antalet ordinarie ledam�ter. Utan att antalet suppleanter i utskottet ut�kas f�r ers�ttare som har kallats till tj�nstg�ring utses till suppleant i ett utskott som den lediga riksdagsleda- moten tillh�r. D� till�mpas det f�rfarande som anges i 12 � f�rsta stycket. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 7.8.1 En fr�ga om ett st�rre antal suppleanter �n som ursprungligen valts bereds av valberedningen. Suppleantval som f�ranleds av en ut�kning av antalet suppleanter skall f�rr�ttas s� snart det kan ske. Lag (2003:180). 7.8.2 Om inte annat f�reskrivs eller s�rskilt beslutas, skall suppleanter utses till samma antal som de ordinarie ledam�terna. Lag (2003:180). 7.8.3 F�reskrifter om suppleanter finns f�r riksdagsstyrelsen i till�ggsbest�mmel- sen 1.5.2, f�r Statsr�dsarvodesn�mnden i 8 kap. 4 �, f�r N�mnden f�r l�n till riksrevisorerna i 8 kap. 5 �, f�r Utrikesn�mnden i 8 kap. 8 � och f�r krigsde- legationen i 8 kap. 15 � Lag (2003:180). Suppleanternas tj�nstg�ring 9 � Om inte riksdagen f�reskriver annat, skall en fr�nvarande ledamots plats i ett organ intas av en suppleant som h�r till samma partigrupp. Om detta inte kan ske, g�ller att suppleanterna har f�retr�de i den ordning i vil- ken de har valts eller, om valet har f�rr�ttats med gemensam lista, i den ord- ning i vilken de har f�rts upp p� listan. Lag (2003:180). </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 SFS 2007:726 Obeh�righet 10 � Om inte riksdagen f�reskriver annat, skall den som �r vald av kam- maren till ett uppdrag, f�r vilket det kr�vs ledamotskap av riksdagen, avg� fr�n uppdraget, om han eller hon l�mnar riksdagen eller utses till riksdagens talman eller till statsr�d. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 7.10.1 F�reskrifter om beh�righet att ing� i olika organ finns f�r talmannen i 10 kap. 7 � regeringsformen, i 1 kap. 5 � och 8 kap. 15 � denna lag, f�r riks- dagsledamot som ocks� �r statsr�d i 8 kap. 15 � denna lag samt f�r avg�ngen riksdagsledamot i till�ggsbest�mmelsen 8.6.2 denna lag. Lag (2003:180). Skyldighet att �ta sig uppdrag 11 � Den som har utsetts till ett uppdrag genom val av riksdagen f�r inte undandra sig uppdraget utan att riksdagen medger det. Lag (2003:180). Eftertr�dare 12 � Om n�gon som har valts till ett organ, som vid valperiodens b�rjan tillsattes genom val av tv� eller flera personer, l�mnar sitt uppdrag i f�rtid, skall den eller de partigrupper som han eller hon var vald f�r, till talmannen anm�la en eftertr�dare. Talmannen f�rklarar den anm�lda eftertr�daren vald. Om en s�dan anm�lan inte g�rs eller om mer �n en person anm�ls, utser tal- mannen en eftertr�dare. Om en plats blir ledig i f�rtid och det ursprungliga valet avs�g endast en person, till�mpas f�r kompletteringsvalet f�r den �terst�ende tiden samma f�rfarande som vid det ursprungliga valet. F�reskrifterna i denna best�mmelse g�ller om inte riksdagen f�reskriver annat. Lag (2003:180). Ordf�randeval 13 � Ett organ, vars ledam�ter helt eller delvis utses av kammaren, v�ljer inom sig ordf�rande och en eller flera vice ordf�rande, om inte annat �r f�re- skrivet. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 7.13.1 F�reskrifter om val av ordf�rande och vice ordf�rande finns f�r Valpr�v- ningsn�mnden i 3 kap. 11 � regeringsformen och 8 kap. 2 � denna lag, f�r Statsr�dsarvodesn�mnden i 8 kap. 4 � denna lag, f�r N�mnden f�r l�n till riksrevisorerna i 8 kap. 5 �, f�r Riksrevisionens styrelse i 8 kap. 14 � och f�r Riksdagens �verklaganden�mnd i 9 kap. 5 � denna lag. Lag (2003:180). </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 41 SFS 2007:726 Val inom ett riksdagsorgan 14 � Val inom ett organ som avses i 13 � f�rr�ttas med acklamation eller, om n�gon ledamot beg�r det, med slutna sedlar. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 7.14.1 Valsedlarna skall vara enkla, slutna och om�rkta samt lika till storlek, mate- rial och f�rg. Vid lika r�stetal skall valet avg�ras genom lottning. Lag (2003:180). 8 kap. Vissa befattningshavare och organ Val av talm�n 1 � Val av talman samt av f�rste, andre och tredje vice talman enligt 4 kap. 2 � regeringsformen f�rr�ttas vid f�rsta sammantr�det med kammaren under riksdagens valperiod och g�ller till valperiodens slut. Talm�nnen v�ljs var f�r sig i nu n�mnd ordning. Om valet f�rr�ttas med slutna sedlar, �r den vald som f�r mer �n h�lften av de avgivna r�sterna. Om s�dan r�st�vervikt inte uppn�s, f�rr�ttas nytt val. Om inte heller d� n�gon f�r mer �n h�lften av de avgivna r�sterna, f�r- r�ttas ett tredje val mellan de tv� som vid den andra omr�stningen uppn�dde de h�gsta r�stetalen. Vid den tredje omr�stningen �r den vald som f�r de flesta r�sterna. Lag (2003:180). Val av ordf�rande och ers�ttare f�r ordf�randen i Valpr�vningsn�mnden 2 � Best�mmelser om val av ordf�rande i Valpr�vningsn�mnden finns i 3 kap. 11 � regeringsformen. Riksdagen utser genom s�rskilt val en ers�ttare f�r ordf�randen i Valpr�v- ningsn�mnden. Best�mmelserna i 3 kap. 11 � regeringsformen om ordf�ran- den till�mpas ocks� p� ers�ttaren. Vid val med slutna sedlar av ordf�randen eller ers�ttare f�r ordf�randen till�mpas det f�rfarande som anges i 1 � andra stycket. Lag (2003:180). Riksf�rest�ndarval 3 � Vid val med slutna sedlar av riksf�rest�ndare, vice riksf�rest�ndare en- ligt 5 kap. 4 � regeringsformen eller person som skall kunna intr�da som till- f�llig riksf�rest�ndare enligt 5 kap. 6 � regeringsformen till�mpas det f�rfa- rande som anges i 1 � andra stycket. Valet g�ller till dess riksdagen beslutar annat. Lag (2003:180). Statsr�dsarvodesn�mnden 4 � Statsr�dsarvodesn�mnden best�r av ordf�rande och tv� andra ledam�- ter. De v�ljs var f�r sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 42 SFS 2007:726 f�r tiden intill dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Suppleanter skall inte utses. Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir f�rhindrad att utf�ra sitt uppdrag, v�ljer riksdagen en person i hans eller hennes st�lle s� l�nge hin- dret varar. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 8.4.1 Val av ledam�ter i Statsr�dsarvodesn�mnden bereds av konstitutionsutskot- tet. Lag (1993:1423). N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna 5 � N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna best�r av ordf�rande och tv� andra ledam�ter. De v�ljs var f�r sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen f�r tiden intill dess nytt val till n�mn- den har �gt rum. Suppleanter skall inte utses. Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir f�rhindrad att utf�ra sitt uppdrag, v�ljer riksdagen en person i hans eller hennes st�lle s� l�nge hind- ret varar. Lag (2007:343). Till�ggsbest�mmelse 8.5.1 Val av ledam�ter i N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och riksre- visorerna bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2007:343). Internationella delegationer 6 � Om det tr�ffats en internationell �verenskommelse att riksdagen bland sina ledam�ter skall utse ledam�ter i en delegation till en mellanfolklig orga- nisation, f�r best�mmelser om detta inf�ras i en till�ggsbest�mmelse till denna paragraf. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 8.6.1 Riksdagen v�ljer tjugo ledam�ter i Nordiska r�dets svenska delegation. De- legationen v�ljs f�r varje riksm�te. Delegationen skall �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180). 8.6.2 Riksdagen v�ljer sex ledam�ter i Europar�dets svenska delegation. Delega- tionen v�ljs f�r tiden fr�n den 1 november samma �r som val till riksdagen �gt rum till motsvarande tidpunkt efter n�sta val. </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 43 SFS 2007:726 En ledamot eller en suppleant av Europar�dets svenska delegation som l�mnat riksdagen i samband med ett riksdagsval f�r kvarst� under den �ter- st�ende delen av delegationens mandatperiod. Delegationen skall �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180). 8.6.3 Riksdagen v�ljer �tta ledam�ter i den svenska delegationen till Organisatio- nen f�r s�kerhet och samarbete i Europa. Delegationen v�ljs f�r riksdagens valperiod. Delegationen skall �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180). Val av riksbanksfullm�ktige 7 � Val av fullm�ktige i Riksbanken enligt 9 kap. 13 � regeringsformen avser riksdagens valperiod. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 8.7.1 Ledam�ter av fullm�ktige f�r inte 1. vara statsr�d, 2. vara ledamot av Riksbankens direktion, 3. vara ledamot eller suppleant i styrelsen f�r en bank eller ett annat f�re- tag som st�r under Finansinspektionens tillsyn eller 4. inneha en annan anst�llning eller ett annat uppdrag som g�r dem ol�mpliga f�r uppdraget som fullm�ktig. Ledam�terna f�r inte heller vara under�riga, i konkurs, underkastade n�- ringsf�rbud eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken. Om en ledamot tar en s�dan anst�llning eller ett s�dant uppdrag som kan strida mot best�mmelserna i f�rsta stycket, skall riksdagen p� f�rslag av fi- nansutskottet entlediga ledamoten fr�n uppdraget i fullm�ktige. De anst�ll- ningar eller uppdrag som en ledamot tar skall anm�las till riksdagen. Lag (2003:180). Utrikesn�mnden 8 � Val av ledam�ter i Utrikesn�mnden enligt 10 kap. 7 � regeringsformen avser riksdagens valperiod. F�r talmannen �r vice talman suppleant i Utrikesn�mnden. Antalet valda suppleanter skall vara nio. Lag (2003:180). 9 � Utrikesn�mnden sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Statsministern f�r medge att �ven n�gon annan �n en ledamot, en suppleant, ett statsr�d eller en tj�nsteman �r n�rvarande. Lag (2003:180). </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 44 SFS 2007:726 Till�ggsbest�mmelser 8.9.1 Protokoll skall f�ras vid Utrikesn�mndens sammantr�den. Sekreterare hos n�mnden f�rordnas av regeringen. Suppleant i Utrikesn�mnden skall alltid underr�ttas om n�mndens sam- mantr�den. Lag (2003:180). 8.9.2 En ledamot, en suppleant eller en tj�nsteman skall f�rsta g�ngen han eller hon �r n�rvarande vid ett sammantr�de med Utrikesn�mnden avge f�rs�kran om att f�lja �liggande om tystnadsplikt enligt 10 kap. 7 � regeringsformen. Lag (2003:180). 10 � F�r f�rordnande att krigsdelegationen skall tr�da i riksdagens st�lle enligt 13 kap. 2 � regeringsformen sammantr�der Utrikesn�mndens ledam�- ter p� kallelse av talmannen eller, vid f�rhinder f�r talmannen, vice talman, eller p� kallelse av tv� av n�mndens �vriga ledam�ter. F�rhandlingarna leds av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem �r n�rvarande, av den av de n�rvarande ledam�terna som har varit ledamot av riksdagen l�ngst tid. Om tv� eller flera har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av dem f�- retr�de. Om det vid omr�stning till beslut blir lika r�stetal, g�ller den me- ning som ordf�randen bitr�der. Lag (2003:180). Riksdagens ombudsm�n 11 � Riksdagen v�ljer enligt 12 kap. 6 � regeringsformen ombudsm�n som skall ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och an- dra f�rfattningar. Riksdagens ombudsm�n skall vara fyra, en chefsjustitieombudsman och tre justitieombudsm�n. Chefsjustitieombudsmannen �r administrativ chef och best�mmer inriktningen i stort av verksamheten. Riksdagen f�r h�rut�- ver v�lja en eller flera st�llf�retr�dande ombudsm�n. St�llf�retr�dande om- budsman skall ha tj�nstgjort som riksdagens ombudsman. Chefsjustitieombudsmannen, �vriga ombudsm�n samt st�llf�retr�dande ombudsm�n v�ljs var f�r sig. Vid val med slutna sedlar till�mpas f�rfarandet i 1 � andra stycket. Val av ombudsman g�ller fr�n valet eller den senare tidpunkt som riksda- gen best�mmer till dess att nytt val har genomf�rts under fj�rde �ret d�refter och den d� valde har tilltr�tt uppdraget. Valet skall emellertid aldrig g�lla l�ngre �n till utg�ngen av detta �r. Val av st�llf�retr�dande ombudsman g�l- ler f�r en tid av tv� �r fr�n valet eller den senare tidpunkt som riksdagen be- st�mmer. P� f�rslag av konstitutionsutskottet f�r riksdagen dock dessf�rin- nan entlediga en ombudsman eller en st�llf�retr�dande ombudsman som inte har riksdagens f�rtroende. Om en ombudsman avg�r i f�rtid, skall riksdagen snarast v�lja en eftertr�- dare f�r en ny fyra�rsperiod. Lag (2003:180). </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 45 SFS 2007:726 Till�ggsbest�mmelser 8.11.1 Konstitutionsutskottet skall, p� eget initiativ eller p� beg�ran av n�gon av riksdagens ombudsm�n, samr�da med en ombudsman om arbetsordningen eller i andra fr�gor av organisatorisk art. Lag (2003:180). 8.11.2 Val av ombudsman och st�llf�retr�dande ombudsman bereds av konstitu- tionsutskottet. Lag (2003:180). Riksrevisionen 12 � Riksdagen skall enligt 12 kap. 7 � regeringsformen v�lja tre riksrevi- sorer. Riksrevisorerna v�ljs var f�r sig. Vid val med slutna sedlar till�mpas f�r- farandet i 1 � andra stycket. Val av riksrevisor g�ller fr�n valet eller den se- nare tidpunkt som riksdagen best�mmer till dess att nytt val har genomf�rts under sjunde �ret d�refter och den d� valde har tilltr�tt uppdraget. Valet skall emellertid aldrig g�lla l�ngre �n till utg�ngen av detta �r. En riksrevisor kan inte v�ljas om. En av riksrevisorerna skall svara f�r myndighetens administrativa led- ning. Riksdagen best�mmer vem av riksrevisorerna som skall ha denna upp- gift. En riksrevisor f�r inte vara i konkurs, underkastad n�ringsf�rbud eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken. En riksrevisor f�r inte heller inneha anst�llning eller uppdrag eller ut�va verksamhet som kan p�verka riksrevisorns sj�lvst�ndiga st�llning. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 8.12.1 Val av riksrevisor bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2003:180). 8.12.2 En riksrevisor skall skriftligen anm�la f�ljande f�rh�llanden till riksdagen 1. innehav och �ndring i innehavet av finansiella instrument som anges i 1 kap. 1 � lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, 2. avtal av ekonomisk karakt�r med tidigare arbetsgivare, s�som avtal om l�ne- eller pensionsf�rm�n som utges under tid som omfattas av uppdraget i Riksrevisionen, 3. avl�nad anst�llning som inte �r av endast tillf�llig karakt�r, 4. inkomstbringande sj�lvst�ndig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksrevisor, 5. uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om uppdraget inte �r av en- dast tillf�llig karakt�r, och </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 46 SFS 2007:726 6. annan anst�llning, uppdrag eller annat �gande som kan antas p�verka uppdragets utf�rande. Lag (2007:87). 13 � Riksdagen f�r skilja en riksrevisor fr�n uppdraget p� beg�ran av kon- stitutionsutskottet. Om en riksrevisor avg�r i f�rtid, skall riksdagen snarast v�lja eftertr�dare f�r en ny sju�rsperiod. Lag (2003:180). 14 � Riksrevisionens styrelse skall best� av ett udda antal ledam�ter, l�gst elva, som v�ljs f�r riksdagens valperiod. Varje partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket, skall bes�tta en plats. D�rut�- ver f�rdelas platserna i styrelsen proportionellt mellan samma partigrupper. Riksdagen v�ljer bland ledam�terna en ordf�rande och en eller flera vice ordf�rande. Ordf�rande och varje vice ordf�rande v�ljs var f�r sig. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 8.14.1 Antalet ledam�ter i Riksrevisionens styrelse fastst�lls av riksdagen p� f�r- slag av valberedningen. Lag (2003:180). Krigsdelegationen 15 � Riksdagen skall enligt 13 kap. 2 � regeringsformen v�lja en krigsde- legation inom sig. Krigsdelegationen best�r av talmannen som ordf�rande och av femtio an- dra ledam�ter, som riksdagen v�ljer f�r riksdagens valperiod. En riksdagsledamot �r beh�rig att vara ledamot i krigsdelegationen �ven om han eller hon tillh�r regeringen. Suppleanter skall inte utses till krigsdelegationen. Om en ledamot f�r varaktigt f�rhinder n�r delegationen har tr�tt i riksda- gens st�lle, utses en annan riksdagsledamot till ers�ttare p� det s�tt som anges i 7 kap. 12 � f�rsta stycket. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelser 8.15.1 Krigsdelegationens ordf�rande och vice ordf�rande skall f�rbereda delega- tionens verksamhet f�r den h�ndelse delegationen skulle tr�da i riksdagens st�lle. Lag (2003:180). 8.15.2 Best�mmelserna i 4 kap. 13 � f�rsta stycket f�rsta meningen och andra stycket samt till�ggsbest�mmelserna 4.12.1 andra stycket och 4.12.2 och 4.12.4 till�mpas ocks� p� krigsdelegationen n�r den inte �r i riksdagens st�lle. Lag (2003:180). </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 47 SFS 2007:726 Ytterligare best�mmelser f�r riksdagens organ 16 � Riksdagen f�r meddela n�rmare best�mmelser f�r riksdagens organ. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 8.16.1 Riksdagen fastst�ller stadgar f�r Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och v�ljer sex ledam�ter i stiftelsens styrelse i enlighet med 3 � i stiftelsens stad- gar (RFS 1988:1). Stiftelsen skall �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riks- dagen. Lag (2003:180). 9 kap. Best�mmelser om personal och f�rvaltning Kammarsekreterare 1 � Kammaren utser en kammarsekreterare. Kammarsekreteraren l�ter f�ra protokollet vid sammantr�den med kammaren. Han eller hon expedierar riksdagens beslut och bitr�der i �vrigt talmannen i riksdagsarbetet. Val av kammarsekreterare �ger rum vid b�rjan av riksm�tet n�rmast efter ett ordinarie val till riksdagen och g�ller f�r tiden till dess nytt val av kam- marsekreterare f�rr�ttas. Vid val med slutna sedlar till�mpas det f�rfarande som anges i 8 kap. 1 � andra stycket. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 9.1.1 Kammarsekreteraren, med tj�nsteben�mningen riksdagsdirekt�r, �r chef f�r riksdagsf�rvaltningen och sekreterare i krigsdelegationen. Lag (2003:180). Kanslier f�r utskotten och EU-n�mnden 2 � Utskotten och EU-n�mnden bitr�ds av kanslier som ing�r i riksdags- f�rvaltningen. Chefen f�r ett s�dant kansli skall vara svensk medborgare. Lag (2000:418). Riksdagsf�rvaltningen 3 � Riksdagen beslutar om instruktion f�r riksdagsf�rvaltningen. Lag (2000:418). 4 � Riksdagsf�rvaltningen skall, n�r det g�ller riksdagen och riksdagens myndigheter, i den omfattning riksdagen best�mmer 1. handl�gga fr�gor ang�ende f�rhandlingar om anst�llnings- och arbets- villkor f�r arbetstagare samt andra personalfr�gor, 2. uppr�tta f�rslag till anslag p� statsbudgeten, dock inte f�r Riksrevisio- nen, </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 48 SFS 2007:726 3. i �vrigt handl�gga fr�gor om f�rvaltningen inom riksdagen och fr�gor om f�rvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken, och 4. besluta om f�reskrifter och r�d i s�dana fr�gor som avses i 13. I fr�ga om f�rslag till anslag p� statsbudgeten f�r Riksrevisionen skall riksdagsf�rvaltningen yttra sig innan Riksrevisionen beslutar om f�rslaget. Lag (2003:180). �verklagande 5 � Beslut av ett riksdagsorgan i ett f�rvaltnings�rende som f�r �verklagas enligt s�rskilda best�mmelser, pr�vas av allm�n f�rvaltningsdomstol i de fall som riksdagen best�mmer och i �vriga fall av Riksdagens �verklagande- n�mnd. �verklaganden�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare och inte vara ledamot av riksdagen, och fyra andra leda- m�ter, valda inom riksdagen. Ordf�randen v�ljs s�rskilt. Val till �verklagan- den�mnden avser riksdagens valperiod. F�r ordf�randen skall det finnas en ers�ttare. Best�mmelser om ordf�ran- den skall till�mpas �ven p� ers�ttaren. Vid val med slutna sedlar av ordf�rande eller ers�ttare f�r ordf�randen i �verklaganden�mnden till�mpas det f�rfarande som anges i 8 kap. 1 � andra stycket. Lag (2006:994). Ledam�ternas arvode och andra ekonomiska villkor 6 � En riksdagsledamot skall av statsmedel erh�lla arvode f�r sitt uppdrag. Best�mmelser om detta, om andra ekonomiska villkor med anledning av uppdraget och om gottg�relse till ers�ttare f�r riksdagsledamot finns i lag. Lag (2003:180). Bist�nd med sakuppgifter och studieresor 7 � Riksdagens ledam�ter och organ skall ha tillg�ng till bibliotek och r�tt till bist�nd i �vrigt med sakuppgifter f�r riksdagsarbetet. I fr�ga om ledam�ternas studieresor finns s�rskilda f�reskrifter. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 9.7.1 En ledamot av riksdagen kan erh�lla bidrag till kostnaden f�r enskild studie- resa. Riksdagsstyrelsen f�r meddela n�rmare best�mmelser om s�dana resor. Lag (2003:180). �tal 8 � �tal mot nedan angivna befattningshavare f�r ett brott, beg�nget i ut- �vningen av hans eller hennes uppdrag eller tj�nst f�r beslutas </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 49 SFS 2007:726 1. endast av finansutskottet n�r det g�ller �tal mot en fullm�ktig i Riks- banken eller en ledamot av Riksbankens direktion, 2. endast av konstitutionsutskottet n�r det g�ller �tal mot en ledamot av riksdagsstyrelsen, av styrelsen i Riksrevisionen, av Valpr�vningsn�mnden eller av Riksdagens �verklaganden�mnd eller mot en av riksdagens ombuds- m�n, mot en av riksrevisorerna eller mot kammarsekreteraren. Best�mmelserna i f�rsta stycket om �tal mot en ledamot av Riksbankens direktion skall inte till�mpas i fr�ga om ett brott beg�nget i ut�vningen av Riksbankens beslutander�tt enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kredit- reglering. Lag (2003:180). Till�ggsbest�mmelse 9.8.1 I fr�ga om beh�righet att besluta om �tal mot vissa andra befattningshavare �n de som n�mns i 8 � finns s�rskilda f�reskrifter. Lag (2003:180). 10 kap. Behandlingen av fr�gor i Europeiska unionen Regeringens skyldighet att informera riksdagen om EU-arbetet 1 � Regeringen skall enligt 10 kap. 6 � regeringsformen fortl�pande infor- mera riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen. Regeringen skall redovisa sitt agerande i Europeiska unionen f�r riksda- gen samt varje �r l�mna en skrivelse med ber�ttelse �ver verksamheten i Eu- ropeiska unionen till riksdagen. Lag (2006:1437). Regeringens skyldighet att informera riksdagen om sin syn p� kommissionens f�rslag 2 � Regeringen skall informera riksdagen om sin syn p� de f�rslag fr�n Europeiska gemenskapernas kommission som regeringen bed�mer som be- tydelsefulla. Lag (1996:1530). Utskottens arbete med EU-fr�gor 3 � Utskotten skall f�lja arbetet i Europeiska unionen inom de �mnesomr�- den som f�r varje utskott anges i 4 kap. 46 �� med tillh�rande till�ggsbe- st�mmelser. Regeringen skall �verl�gga med utskotten i de fr�gor r�rande arbetet i Eu- ropeiska unionen som utskotten best�mmer. Dessa �verl�ggningar f�r �ga rum offentligt i enlighet med best�mmelserna om �ppna utskottssammantr�- den i 4 kap. 13 � med till�ggsbest�mmelser. Om minst fem av ledam�terna i ett utskott beg�r det, skall utskottet be- sluta att �verl�gga med regeringen enligt andra stycket. Utskottet f�r avsl� en s�dan beg�ran om den beg�rda �tg�rden skulle f�rdr�ja fr�gans behand- ling s� att avsev�rt men skulle uppkomma. Utskottet skall i s� fall i sitt pro- tokoll redovisa sk�len till att beg�ran har avslagits. </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 50 SFS 2007:726 Betr�ffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att l�mna upplysningar i EU-fr�gor till utskotten finns best�mmelser i 4 kap. 11 �. Lag (2006:1437). Behandlingen av EU-dokument 4 � P� det s�tt som anges i denna paragraf skall riksdagen behandla de gr�nb�cker och vitb�cker som skall tillst�llas riksdagen enligt protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen. Talmannen f�r ef- ter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r partigrupperna best�mma att �ven andra dokument fr�n Europeiska unionen, med undantag f�r f�rslag fr�n Europeiska gemenskapernas kommission, skall behandlas p� samma s�tt. Kammaren skall med till�mpning av 4 kap. 1 och 7 �� f�r granskning h�nvisa ett s�dant dokument till ber�rt utskott enligt best�mmelserna i 4 kap. 46 �� med tillh�rande till�ggsbest�mmelser. Vid utskottets granskning av dokumentet �r 4 kap. 8 � till�mplig. Utskot- ten skall inh�mta beh�vliga upplysningar fr�n regeringen. Utskottet skall redovisa sin granskning i ett utl�tande till kammaren. Vid beslutet om utl�tandet �r 4 kap. 15 och 16 �� till�mpliga. Kammaren beslutar om utl�tandet med till�mpning av reglerna i 4 kap. 10 �, 5 kap. 1, 37 och 10 �� med tillh�rande till�ggsbest�mmelser. Betr�ffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att l�mna upplysningar i EU-fr�gor till utskotten finns best�mmelser i 4 kap. 11 �. Lag (2006:1437). EU-n�mnden 5 � F�r samr�d enligt 10 kap. 6 � regeringsformen skall riksdagen f�r varje valperiod inom sig tills�tta en n�mnd f�r Europeiska unionen (EU-n�mn- den). EU-n�mnden skall best� av ett udda antal ledam�ter, l�gst femton. Vid n�mndens sammantr�den har varje partigrupp som �r representerad i n�mnden r�tt att ers�tta en ledamot i n�mnden med en ledamot av det utskott vars omr�de ber�rs av de fr�gor som n�mndens �verl�ggningar med reger- ingen r�r. Denna r�tt har dock inte en partigrupp som redan har en ledamot eller suppleant i n�mnden som samtidigt �r ledamot av det ber�rda utskottet. Lag (2006:1437). Till�ggsbest�mmelse 10.5.1 Antalet ledam�ter i EU-n�mnden fastst�lls av riksdagen p� f�rslag av valbe- redningen. Lag (2006:886). </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 SFS 2007:726 Regeringens skyldighet att underr�tta och r�dg�ra med EU-n�mnden 6 � Regeringen skall underr�tta EU-n�mnden om fr�gor som skall beslutas i Europeiska unionens r�d. Regeringen skall ocks� r�dg�ra med n�mnden om hur f�rhandlingarna i r�det skall f�ras inf�r besluten i r�det. Regeringen skall �verl�gga med EU-n�mnden i andra fr�gor r�rande ar- betet i Europeiska unionen n�r n�mnden p� grund av s�rskilda sk�l p�kallar s�dan �verl�ggning. Regeringen skall r�dg�ra med n�mnden inf�r m�ten i Europeiska r�det. Lag (2006:1437). EU-n�mndens sammantr�den 7 � EU-n�mnden skall sammantr�da inom st�ngda d�rrar. N�mnden f�r dock besluta att ett sammantr�de helt eller delvis skall vara offentligt. N�mnden f�r medge att �ven n�gon annan �n en ledamot, en suppleant, ett statsr�d, en tj�nsteman som �tf�ljer statsr�det eller en tj�nsteman i n�mnden �r n�rvarande vid ett slutet sammantr�de. Vid en offentlig del av ett sammantr�de �r f�retr�dare f�r en statlig myn- dighet inte skyldig att l�mna en uppgift f�r vilken sekretess g�ller hos myn- digheten. Lag (2006:1437). Till�ggsbest�mmelser 10.7.1 EU-n�mnden sammantr�der f�rsta g�ngen p� kallelse av talmannen inom tv� dagar efter det att n�mnden valts. D�refter sammantr�der n�mnden p� kallelse av ordf�randen. Ordf�randen skall kalla n�mnden till sammantr�de om minst fem ledam�ter av n�mnden beg�r det. En personlig kallelse skall skickas till samtliga ledam�ter och suppleanter. Kallelsen b�r om m�jligt ansl�s i riksdagens lokaler senast kl. 18 dagen f�re sammantr�det. Lag (2003:180). 10.7.2 Innan en ordf�rande har valts, f�rs ordet av den av de n�rvarande ledam�- terna som har varit ledamot av riksdagen l�ngst tid. Om tv� eller flera har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Lag (2003:180). 10.7.3 Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett sammantr�de med EU- n�mnden f�r g�ras om inte n�mnden beslutar annorlunda. Lag (2003:180). 10.7.4 Vid en offentlig del av ett sammantr�de med EU-n�mnden skall det finnas s�rskilda platser f�r �h�rare. �h�rare som upptr�der st�rande f�r genast ut- </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 52 SFS 2007:726 Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders, V�llingby 2007 visas. Om oordning uppst�r bland �h�rarna, f�r ordf�randen utvisa samtliga �h�rare. Bes�kare till en offentlig del av ett sammantr�de med EU-n�mnden skall p� uppmaning l�mna in ytterkl�der och v�skor samt s�dana f�rem�l som kan anv�ndas f�r att st�ra ordningen vid sammantr�det. Den som inte f�ljer en s�dan uppmaning f�r v�gras tilltr�de till sammantr�det. De inl�mnade tillh�- righeterna f�rvaras under bes�ket i s�rskilda utrymmen. Best�mmelser om s�kerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om s�ker- hetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127). Tystnadsplikt i EU-n�mnden 8 � En ledamot, en suppleant eller en tj�nsteman i EU-n�mnden f�r inte obeh�rigen r�ja vad som enligt beslut av regeringen eller n�mnden skall h�l- las hemligt med h�nsyn till rikets s�kerhet eller av annat synnerligen viktigt sk�l som betingas av f�rh�llandet till en fr�mmande stat eller mellanfolklig organisation. Lag (2003:180). Protokoll vid EU-n�mndens sammantr�den 9 � Protokoll skall f�ras vid sammantr�den med EU-n�mnden. Stenografiska uppteckningar skall vid sammantr�de med n�mnden g�ras �ver vad som yttras vid n�mndens �verl�ggningar med regeringen. Lag (2003:180). 1. Genom denna riksdagsordning 2 upph�ves den �ldre riksdagsordningen. (Justitiedepartementet) 2 1974:153. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Riksdagsordning

1 kap. Riksm�ten

Tidpunkt f�r val till riksdagen

1 � Ordinarie val till riksdagen h�lls i september. Best�mmelser om tid f�r
extra val finns i 3 kap. 4 � och 6 kap. 3 � regeringsformen. Lag (2003:180).

Riksm�tets start

2 � Riksdagen samlas efter ett riksdagsval till ett nytt riksm�te i enlighet
med best�mmelserna i 3 kap. 5 � regeringsformen p� femtonde dagen efter
valdagen, dock tidigast p� fj�rde dagen efter det att valets utg�ng har kung-
jorts.

Under de �r d� ordinarie riksdagsval inte h�lls, inleds ett nytt riksm�te p�

den dag i september som riksdagen p� f�rslag av riksdagsstyrelsen fastst�llt
vid det f�reg�ende riksm�tet.

Har ett tillk�nnagivande om extra val gjorts f�re den fastst�llda dagen,

skall ett nytt riksm�te enligt andra stycket inledas endast om riksdagen med
anledning av valet samlas f�re juni m�nads utg�ng.

Ett riksm�te p�g�r till dess n�sta riksm�te b�rjar. Lag (2003:180).

3 � Vid det f�rsta sammantr�det med kammaren under en valperiod f�re-
dras en ber�ttelse av Valpr�vningsn�mnden om granskning av bevis om val
av ledam�ter och ers�ttare. D�refter ropas ledam�terna upp. Kammaren v�l-
jer sedan talman och vice talm�n enligt 8 kap. 1 � samt valberedning enligt
7 kap. 2 �.

Vid det f�rsta sammantr�det med kammaren under �vriga riksm�ten ro-

pas ledam�terna upp.

Ber�ttelser om granskning av bevis som kommer in under valperioden f�-

redras s� snart som m�jligt. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

1.3.1

Kammarens f�rsta sammantr�de under ett riksm�te b�rjar klockan 11.

Kammarkansliet skall skicka ut en underr�ttelse till riksdagsledam�terna

om tidpunkten f�r det f�rsta sammantr�det. Lag (2003:180).

1 Riksdagsordningen senast �ndrad 2007:343.

SFS 2007:726

Omtryck

SFS 2007:726

Riksm�tets �ppnande

4 � Ett riksm�te �ppnas vid ett s�rskilt sammantr�de med kammaren se-
nast p� riksm�tets tredje dag. Statschefen f�rklarar d�rvid p� talmannens be-
g�ran riksm�tet �ppnat. Vid f�rhinder f�r statschefen f�rklarar talmannen
riksm�tet �ppnat.

Vid sammantr�det avger statsministern en regeringsf�rklaring, om det

inte finns s�rskilda sk�l f�r honom eller henne att avst� fr�n detta.

Talmannen fastst�ller efter samr�d med vice talm�nnen ordningen f�r

detta sammantr�de. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

1.4.1

Efter ett riksdagsval �ger sammantr�det f�r riksm�tets �ppnande rum
klockan 14 den andra dagen under riksm�tet, annars den f�rsta dagen vid
samma tidpunkt. Talmannen f�r best�mma en annan tidpunkt. Lag
(2003:180).

Talmannens och riksdagsstyrelsens ledning av riksdagsarbetet

5 � Talmannen eller, i hans eller hennes st�lle, n�gon av vice talm�nnen
leder riksdagens arbete.

Riksdagsstyrelsen �verl�gger om planeringen av riksdagsarbetet, leder

riksdagsf�rvaltningen samt beslutar i �renden av st�rre vikt r�rande riksda-
gens internationella kontaktverksamhet.

Riksdagsstyrelsen best�r av talmannen som ordf�rande samt tio andra le-

dam�ter som riksdagen utser inom sig f�r riksdagens valperiod.

De partigrupper i riksdagen som motsvarar partier med minst fyra procent

av r�sterna i hela riket vid senaste val till riksdagen utser vardera en s�rskild
f�retr�dare som skall samr�da med talmannen om arbetet i kammaren i en-
lighet med best�mmelser i denna lag. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

1.5.1

Riksdagsstyrelsen sammantr�der p� kallelse av talmannen. Lag (2003:180).

1.5.2

Riksdagen utser en personlig ers�ttare f�r varje vald ledamot av riksdagssty-
relsen. Varje partigrupp utser en personlig ers�ttare f�r sin s�rskilda f�retr�-
dare.

Riksdagsstyrelsen sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Om styrelsen vill

inh�mta upplysningar av n�gon som inte tillh�r styrelsen, f�r den kalla ho-
nom eller henne till sammantr�de. De vice talm�nnen, de av de s�rskilda f�-
retr�darna f�r partigrupperna som inte �r ledam�ter av styrelsen samt kam-
marsekreteraren f�r delta i styrelsens �verl�ggningar. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Ledighet fr�n uppdraget som riksdagsledamot

6 � En riksdagsledamot kan efter pr�vning f� ledigt fr�n sitt uppdrag. Om
en ledamot f�r ledigt f�r en tid av minst en m�nad, skall ledamotens uppdrag
under den tid han eller hon �r ledig ut�vas av en ers�ttare.

Ans�kan om ledighet pr�vas av talmannen om den g�ller ledighet under

en kortare tid �n en m�nad och av riksdagen om den g�ller f�r l�ngre tid.
Ans�kan som g�rs under l�ngre uppeh�ll �n en m�nad i kammarens arbete
pr�vas dock alltid av talmannen. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

1.6.1

En ans�kan om ledighet fr�n uppdraget som riksdagsledamot skall inneh�lla
sk�len f�r ledigheten. Ans�kan skall avse ledighet under en viss tid. Lag
(2003:180).

Inkallande av ers�ttare

7 � N�r en ers�ttare skall intr�da i st�llet f�r talmannen eller en riksdagsle-
damot som tillh�r regeringen p� grund av best�mmelserna i 4 kap. 9 � reger-
ingsformen eller i st�llet f�r en ledig riksdagsledamot p� grund av best�m-
melserna i 6 � i detta kapitel, skall talmannen kalla ers�ttaren till tj�nstg�-
ring. Talmannen skall d� f�lja den ordning mellan ers�ttarna som har be-
st�mts enligt lag om val till riksdagen. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r dock
talmannen fr�ng� denna ordning. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

1.7.1

En ers�ttare som skall ut�va uppdrag som riksdagsledamot skall f� ett skrift-
ligt bevis om detta. Beviset skall ange vilken ledamot som ers�ttaren tr�der i
st�llet f�r och tiden f�r f�rordnandets b�rjan och slut. Bevis om slutdagen
kan utf�rdas s�rskilt.

Talmannen skall tillk�nnage f�r kammaren n�r en ers�ttare tr�der i en le-

damots st�lle och n�r en ledamot �tertar sin plats. Lag (2003:180).

8 � Om en riksdagsledamot l�mnar sitt uppdrag, forts�tter en tj�nstg�rande
ers�ttare att ut�va sitt uppdrag till dess en ny ledamot har utsetts. Lag
(2003:180).

Ordf�randekonferensen

9 � Ordf�randekonferensen �verl�gger i fr�gor av gemensamt intresse f�r
verksamheten i kammaren, utskotten och EU-n�mnden.

Ordf�randekonferensen best�r av talmannen som ordf�rande samt utskot-

tens och EU-n�mndens ordf�rande. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

2 kap. Kammarsammantr�den

Talmannens uppgifter

1 � Talmannen leder kammarens sammantr�den. Han eller hon f�r vid
�verl�ggning i ett �mne som �r upptaget p� f�redragningslistan inte yttra sig
i sakfr�gan. Lag (2003:180).

Ers�ttare f�r talmannen

2 � Talmannen f�r �verl�ta �t en vice talman att leda ett sammantr�de.

Om talmannen och samtliga vice talm�n har f�rhinder, leds sammantr�det

av den av de n�rvarande ledam�terna som har varit ledamot av riksdagen
l�ngst tid. Om tv� eller flera har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste
av dem f�retr�de. Detsamma skall g�lla, innan talmannen och vice talm�n-
nen har valts.

Vad som enligt 1 � g�ller om begr�nsning i talmannens yttrander�tt skall

till�mpas ocks� p� vice talm�nnen och annan ledamot som leder ett sam-
mantr�de med kammaren. Lag (2003:180).

Ledam�ternas placering i plenisalen

3 � F�r varje ledamot skall det finnas en s�rskild plats i plenisalen. Lag
(2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

2.3.1

Ledam�terna tar plats i plenisalen valkretsvis. S�rskilda platser skall finnas
f�r talmannen och vice talm�nnen samt f�r statsr�den. Lag (2003:180).

�ppna och slutna sammantr�den

4 � Sammantr�den med kammaren �r offentliga. Riksdagen f�r dock be-
sluta att ett sammantr�de skall h�llas inom st�ngda d�rrar, om det kr�vs med
h�nsyn till rikets s�kerhet eller i �vrigt till f�rh�llandet till en annan stat eller
en mellanfolklig organisation. Om regeringen vid ett sammantr�de skall
l�mna information till riksdagen, f�r �ven regeringen besluta om st�ngda
d�rrar p� samma grunder som riksdagen.

En ledamot eller tj�nsteman i riksdagen f�r inte obeh�rigen r�ja vad som

har f�rekommit vid ett sammantr�de inom st�ngda d�rrar. Riksdagen f�r
dock besluta att i ett s�rskilt fall helt eller delvis upph�va tystnadsplikten.
Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

2.4.1

I plenisalen skall det finnas s�rskilda platser f�r �h�rare. �h�rare som upp-
tr�der st�rande f�r genast utvisas. Om oordning uppst�r bland �h�rarna, f�r
talmannen utvisa samtliga �h�rare.

SFS 2007:726

Bes�kare till �h�rarl�ktaren skall p� uppmaning l�mna in ytterkl�der och

v�skor samt f�rem�l som kan anv�ndas f�r att st�ra ordningen i plenisalen.
Den som inte f�ljer en s�dan uppmaning f�r v�gras tilltr�de till �h�rarl�kta-
ren. Under bes�ket p� �h�rarl�ktaren f�rvaras de inl�mnade tillh�righeterna
i s�rskilda utrymmen.

Best�mmelser om s�kerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om s�ker-

hetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).

Kallelser till sammantr�den

5 � Kammaren sammantr�der p� kallelse av talmannen om inte annat f�re-
skrivs i regeringsformen eller denna lag.

Av kallelsen skall det framg� om sammantr�det �r ett arbetsplenum vid

vilket utskottsbet�nkanden f�r tas upp till avg�rande.

Kallelsen skall ansl�s i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen f�re

sammantr�det och minst fjorton timmar i f�rv�g. Om det finns synnerliga
sk�l, f�r kallelsen dock ansl�s senare. I s� fall f�r sammantr�det h�llas endast
om mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter medger det. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

2.5.1

Talmannen beslutar om annonsering av kammarens sammantr�den och av
�vrig verksamhet i riksdagen. Lag (2006:885).

2.5.2

N�r ett val skall f�rr�ttas, anges detta s�rskilt i kallelsen. Lag (2003:180).

Uppeh�ll i kammarens arbete

6 � Talmannen beslutar efter samr�d med riksdagsstyrelsen vilka uppeh�ll
i kammarens arbete om en vecka eller l�ngre tid som skall f�rekomma under
p�g�ende riksm�te.

Om regeringen har beslutat om extra val, f�r talmannen p� beg�ran av re-

geringen besluta att ett uppeh�ll skall g�ras i kammarens arbete under �ter-
stoden av valperioden.

Talmannen f�r besluta att avbryta ett uppeh�ll i kammarens arbete. Ett s�-

dant beslut skall fattas om regeringen eller minst etthundrafemton av leda-
m�terna beg�r det. Talmannen skall kalla kammaren till ett sammantr�de
som skall h�llas inom tio dagar fr�n det att en s�dan beg�ran framst�lldes.
Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

2.6.1

Meddelande om tidpunkten f�r det f�rsta sammantr�det med kammaren n�r
ett uppeh�ll i kammararbetet avbryts skall offentligg�ras. Kammarkansliet

3* SFS 2007:721726

SFS 2007:726

skall skicka ut underr�ttelser till riksdagsledam�terna om tidpunkten f�r ett
s�dant sammantr�de med kammaren. Lag (2003:180).

F�redragningslista

7 � Talmannen skall till varje sammantr�de l�ta uppr�tta en f�redragnings-
lista �ver alla �renden som vilar p� kammarens bord. Undantag f�r g�ras f�r
ett �rende som antas bli behandlat inom st�ngda d�rrar.

Av f�redragningslistan skall det framg� om sammantr�det �r ett arbetsple-

num vid vilket utskottsbet�nkanden f�r tas upp till avg�rande.

Vid sammantr�det skall �rendena behandlas i den ordning de har tagits

upp p� f�redragningslistan. Med �rende j�mst�lls val som skall f�rr�ttas vid
sammantr�det. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

2.7.1

Yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga, f�rslag till ny statsminister
eller yrkande om misstroendef�rklaring f�rs upp som f�rsta punkt p� f�re-
dragningslistan. Om det finns mer �n ett s�dant �rende, tas de upp i den ord-
ning de nu har angetts. I �vrigt tas �rendena upp i f�ljande ordning, om inte
talmannen best�mmer annat:

1. val,
2. propositioner samt skrivelser fr�n regeringen,
3. framst�llningar och redog�relser fr�n andra riksdagsorgan �n utskott,
4. motioner,
5. EU-dokument som avses i 10 kap. 4 �,
6. utskottsbet�nkanden och utl�tanden som avses i 10 kap. 4 � i den ord-

ning utskotten anges i till�ggsbest�mmelse 4.2.1. Lag (2006:886).

2.7.2

P� f�redragningslistan skall det anges att ett �rende avses bli bordlagt, h�n-
visat till utskott eller avgjort. Om ett utskott eller talmannen har f�reslagit att
ett �rende skall avg�ras efter endast en bordl�ggning, skall det anm�rkas s�r-
skilt. Lag (2003:180).

2.7.3

Best�mmelser om anteckning p� f�redragningslistan f�r s�rskilda fall finns i
till�ggsbest�mmelserna 2.10.1, 3.6.2, 5.1.2 och 6.1.2. Lag (2003:180).

2.7.4

F�redragningslistan skall finnas tillg�nglig i plenisalen och i �vrigt p� det
s�tt som talmannen best�mmer. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Avslutning och ajournering av sammantr�de

8 � Beslut att ett sammantr�de skall avslutas eller att ett uppeh�ll skall g�-
ras i ett p�g�ende sammantr�de fattas av kammaren utan f�reg�ende �ver-
l�ggning. Lag (2003:180).

St�llande av proposition till beslut

9 � Talmannen st�ller proposition till beslut med anledning av de yrkanden
som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag
eller mot denna lag, skall han eller hon v�gra att st�lla proposition och ange
sk�l f�r denna v�gran. Om kammaren �nd� beg�r proposition, skall talman-
nen h�nvisa fr�gan till konstitutionsutskottet f�r avg�rande. Talmannen f�r
inte v�gra att st�lla proposition om utskottet har f�rklarat att ett yrkande inte
strider mot grundlag eller mot denna lag.

Vad som s�gs i f�rsta stycket om pr�vning av ett yrkandes grundlagsen-

lighet g�ller inte fr�gan om huruvida 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsfor-
men �r till�mpligt p� ett visst lagf�rslag. Lag (2003:180).

Yttrander�tten

10 � Vid ett sammantr�de f�r varje ledamot och varje statsr�d, med de un-
dantag som f�reskrivs i denna lag, fritt yttra sig i alla fr�gor som �r under be-
handling och om lagligheten av allt som tilldrar sig vid sammantr�det.

Statschefen f�r avge �mbetsf�rklaring inf�r kammaren.
Talmannen f�r efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r partigrup-

perna besluta att en debatt utan samband med annan handl�ggning skall �ga
rum vid ett sammantr�de med kammaren. En s�dan debatt f�r begr�nsas till
ett s�rskilt �mne eller delas in i avsnitt efter �mne. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

2.10.1

Ett meddelande om en debatt enligt 10 � tredje stycket skall tas upp p� f�re-
dragningslistan till det sammantr�de d� debatten skall �ga rum. Lag
(2003:180).

J�v

11 � Ingen f�r vid ett sammantr�de delta i behandlingen av ett �rende som
personligen r�r honom eller henne eller n�gon n�rst�ende. Ett statsr�d f�r
dock delta i �verl�ggningen i ett �rende som r�r hans eller hennes tj�nsteut-
�vning. Lag (2003:180).

Begr�nsningar i yttrandefriheten

12 � Ingen f�r vid ett sammantr�de uttala sig otillb�rligt om n�gon annan
eller anv�nda personligen f�rol�mpande uttryck eller i �vrigt i ord eller
handling upptr�da p� ett s�tt som strider mot god ordning.

SFS 2007:726

Den som har ordet skall begr�nsa sitt anf�rande till det �mne som behand-

las.

Om n�gon bryter mot best�mmelserna i f�rsta eller andra stycket och inte

r�ttar sig efter talmannens erinran, f�r talmannen ta fr�n honom eller henne
ordet f�r den p�g�ende �verl�ggningen. Lag (2003:180).

Uppl�ggningen av debatterna

13 � Talmannen skall samr�da med de s�rskilda f�retr�darna f�r partigrup-
perna om uppl�ggningen av kammarens �verl�ggningar. Lag (2003:180).

Begr�nsningar i yttrander�tten

14 � Riksdagen f�r i en till�ggsbest�mmelse begr�nsa antalet anf�randen
som en talare f�r h�lla under �verl�ggningen i en fr�ga samt tiden f�r varje
anf�rande. D�rvid f�r skillnad g�ras mellan olika kategorier av talare, s�som
statsr�d och f�retr�dare f�r majoritet eller minoritet i utskott eller f�r parti-
grupp, samt mellan talare som har gjort en f�rhandsanm�lan inf�r en �ver-
l�ggning och talare som inte har gjort det.

En s�dan begr�nsning i yttrander�tten f�r p� f�rslag av talmannen beslutas

ocks� s�rskilt i samband med �verl�ggningen i en viss fr�ga. Beslutet fattas
utan f�reg�ende �verl�ggning.

Var och en som vill yttra sig i en fr�ga skall dock f� tala minst fyra minu-

ter. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

2.14.1

Den som �nskar ordet vid en �verl�ggning i kammaren skall om m�jligt an-
m�la detta till kammarkansliet senast klockan 16.30 dagen f�re det samman-
tr�de d� �verl�ggningen skall inledas. Anm�lan skall inneh�lla den ber�k-
nade tiden f�r anf�randet.

Ett anf�rande fr�n en ledamot som inte gjort f�rhandsanm�lan enligt f�r-

sta stycket f�r inte �verstiga fyra minuter, om inte talmannen finner sk�l att
medge l�ngre tid.

Ett nytt anf�rande fr�n den som tidigare haft ordet f�r anf�rande vid �ver-

l�ggningen i en viss fr�ga f�r inte �verstiga tv� minuter.

Best�mmelserna i f�rstatredje styckena skall inte till�mpas n�r en inter-

pellation eller en fr�ga besvaras. Lag (2003:180).

2.14.2

Talmannen best�mmer efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r parti-
grupperna om tiden f�r anf�randen i en s�rskilt anordnad debatt enligt 10 �
tredje stycket. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Talarordningen

15 � Talmannen best�mmer ordningen mellan dem som f�re �verl�gg-
ningen i en viss fr�ga har anm�lt att de vill yttra sig. De som beg�r ordet un-
der �verl�ggningen yttrar sig i anm�lningsordning.

Oberoende av talarordningen och utan f�rhandsanm�lan f�r talmannen

medge att

1. ett statsr�d som inte tidigare har h�llit ett anf�rande f�r ordet f�r ett an-

f�rande och

2. ett statsr�d eller en ledamot, som redan har h�llit ett anf�rande, f�r or-

det f�r en replik som inneh�ller upplysning eller r�ttelse med anledning av
en f�reg�ende talares anf�rande eller bem�tande av angrepp fr�n talarens
sida. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

2.15.1

Oberoende av talarordningen och utan f�rhandsanm�lan kan ett statsr�d som
inte tidigare har h�llit ett anf�rande vid �verl�ggningen i en viss fr�ga f� or-
det f�r ett anf�rande om h�gst tio minuter.

Tiden f�r en replik f�r inte �verstiga tv� minuter, om inte talmannen av

s�rskilda sk�l medger en utstr�ckning till fyra minuter. Varje talare kan f�
avge tv� repliker p� samma huvudanf�rande. Har talmannen redan beviljat
en talare r�tt till replik, f�r talaren yttra sig innan ett statsr�d h�ller ett anf�-
rande som bryter talarordningen. Lag (2003:180).

2.15.2

Oberoende av talarordningen f�r en ledamot under �verl�ggningen i en fr�ga
inst�mma med f�reg�ende talare utan att ange sk�l. Lag (2003:180).

2.15.3

Den som yttrar sig skall tala fr�n talarstolen eller fr�n sin plats i plenisalen.
Talmannen f�r dock anvisa en annan plats i plenisalen. Lag (2003:180).

Protokoll

16 � Vid sammantr�dena f�rs fullst�ndiga protokoll. Ingen f�r tala utanf�r
protokollet. Vid justering av ett protokoll f�r beslut inte �ndras.

Kammarens protokoll samt de handlingar som h�r till detta protokoll skall

tryckas, om de inte skall h�llas hemliga enligt s�rskilda f�reskrifter. Lag
(2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

2.16.1

Ett yttrande vid ett sammantr�de skall upptecknas stenografiskt, skrivas ut
och utan dr�jsm�l g�ras tillg�ngligt p� kammarkansliet. Om talaren inte har

SFS 2007:726

gjort n�gon anm�rkning mot utskriften senast klockan 12 den tredje varda-
gen, l�rdagar or�knade, efter sammantr�det, anses han eller hon ha godk�nt
den. Om talaren justerar utskriften, b�r han eller hon anteckna sitt namn eller
sin signatur p� den. Lag (2003:180).

2.16.2

Ett protokoll justeras av kammaren p� femte vardagen efter sammantr�det,
om riksdagen sammantr�der d�, och annars vid det n�rmast f�ljande sam-
mantr�det. Ett protokoll som inte kan justeras inom en m�nad, justeras vid
den tidpunkt som talmannen best�mmer.

Protokollet justeras inf�r de ledam�ter som �r n�rvarande.
Vid justeringen f�r en ledamot beg�ra beriktigande av protokollet i fr�ga

om ett yttrande som en annan ledamot har godk�nt enligt 2.16.1. Lag
(2003:180).

3 kap. �rendenas v�ckande

Propositioner

1 � Regeringen l�mnar ett f�rslag till riksdagen genom en proposition.

En proposition skall inneh�lla regeringens protokoll i �rendet, en redovis-

ning av �rendets beredning och sk�len f�r regeringens f�rslag. Propositioner
med lagf�rslag skall i f�rekommande fall inneh�lla Lagr�dets yttrande. Lag
(2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

3.1.1

En proposition ges in till kammarkansliet. Den anm�ls av talmannen vid ett
sammantr�de med kammaren efter det att den har delats ut till ledam�terna.
Lag (2003:180).

Budgetpropositionen

2 � Budget�ret b�rjar den 1 januari. Regeringen skall dessf�rinnan l�mna
en proposition med f�rslag till statens inkomster och utgifter f�r budget�ret
(budgetproposition).

Budgetpropositionen skall inneh�lla en finansplan och ett f�rslag till reg-

lering av statsbudgeten. Om riksdagen med st�d av best�mmelserna i 5 kap.
12 � har fattat beslut om att h�nf�ra statsutgifterna till utgiftsomr�den, skall
f�rslaget till statsbudget inneh�lla en f�rdelning av anslagen p� dessa ut-
giftsomr�den.

Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska

sk�l, f�r en proposition om statens inkomster eller utgifter f�r det n�rmast
f�ljande budget�ret l�mnas efter budgetpropositionen.

En proposition med f�rslag om ett nytt eller v�sentligen h�jt anslag eller

om riktlinjer enligt 9 kap. 7 � regeringsformen f�r en viss statsverksamhet
f�r l�ngre tid �n anslaget till verksamheten avser b�r inneh�lla en uppskatt-
ning av de framtida kostnaderna f�r det �ndam�l som f�rslaget avser. Om ett

SFS 2007:726

f�rslag till anslag grundar sig p� en plan f�r en l�ngre tid �n den f�r vilken
anslaget har ber�knats i propositionen, b�r planen redovisas. Lag
(2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

3.2.1

Budgetpropositionen skall l�mnas senast den 20 september under de �r d�
riksdagsval inte h�lls i september. I annat fall skall budgetpropositionen
l�mnas senast en vecka efter riksm�tets �ppnande. Om detta till f�ljd av re-
geringsskifte inte �r m�jligt, skall budgetpropositionen l�mnas inom tio da-
gar efter det att en ny regering har tilltr�tt, dock senast den 15 november.
Lag (2003:180).

3.2.2

Regeringen skall �rligen senast den 15 april l�mna en proposition med f�r-
slag till riktlinjer f�r den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekono-
misk v�rproposition). Lag (2003:180).

3.2.3

Ytterligare best�mmelser om budgetprocessen finns i lagen (1996:1059) om
statsbudgeten. Lag (2003:180).

N�r propositioner skall l�mnas

3 � Riksdagen fastst�ller p� f�rslag av talmannen n�r propositioner som
enligt regeringens mening b�r behandlas under det p�g�ende riksm�tet, se-
nast skall l�mnas. Om en s�rskild tidpunkt f�reskrivs i denna lag, g�ller dock
den tidpunkten. Lag (2003:180).

4 � Beslut enligt 3 � g�ller inte

1. i fr�ga om en proposition varigenom regeringen enligt lag underst�ller

riksdagen en utf�rdad f�rordning f�r pr�vning eller

2. om regeringen anser att det finns synnerliga sk�l att l�mna en proposi-

tion senare. Lag (2003:180).

5 � Regeringen b�r l�mna propositioner p� s�dana tider att en anhopning
av arbete hos riksdagen om m�jligt undviks. Regeringen skall samr�da med
talmannen om detta. Lag (2003:180).

Skriftlig och muntlig information fr�n regeringen

6 � Regeringen f�r l�mna information till riksdagen genom en skrivelse el-
ler muntligen genom ett statsr�d vid ett sammantr�de med kammaren. Lag
(2003:180).

SFS 2007:726

Till�ggsbest�mmelser

3.6.1

En skrivelse ges in till kammarkansliet. Den anm�ls av talmannen vid ett
sammantr�de med kammaren efter det att den har delats ut till ledam�terna.
Lag (2003:180).

3.6.2

Om ett statsr�d avser att l�mna muntlig information vid ett sammantr�de
med kammaren, b�r detta antecknas p� f�redragningslistan till sammantr�-
det. Lag (2003:180).

3.6.3

Genom en skrivelse skall regeringen �rligen, senast den 1 mars, l�mna riks-
dagen en redog�relse f�r verksamheten inom de kommitt�er som tillsatts p�
grund av regeringens beslut. Lag (2003:180).

Utskottsinitiativ

7 � Ett utskott f�r v�cka f�rslag hos riksdagen i ett �mne som h�r till dess
beredningsomr�de (utskottsinitiativ). Ett utskottsinitiativ tas genom ett ut-
skottsbet�nkande.

Finansutskottet f�r i ekonomisk-politiskt syfte v�cka f�rslag �ven i ett

�mne som h�r till ett annat utskotts beredningsomr�de. Lag (2003:180).

Framst�llningar och redog�relser fr�n riksdagsorgan

8 � Riksdagsstyrelsen, fullm�ktige och direktionen i Riksbanken, Riksda-
gens ombudsm�n, styrelsen i Riksrevisionen samt riksrevisorerna f�r g�ra
framst�llningar hos riksdagen i fr�gor som r�r organets kompetens, organi-
sation, personal eller verksamhetsformer.

Riksdagen f�r f�reskriva att riksdagsstyrelsen, fullm�ktige och direktio-

nen i Riksbanken, Riksdagens ombudsm�n och styrelsen i Riksrevisionen
�ven i andra fall f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen.

S�rskilda best�mmelser om redog�relser till riksdagen fr�n ett riksdagsor-

gan finns i lag.

Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller ocks� var och en av riksrevisorerna i

Riksrevisionen. Ytterligare f�reskrifter om s�dana framst�llningar finns i la-
gen (2002:1023) med instruktion f�r Riksrevisionen. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

3.8.1

En framst�llning eller en redog�relse fr�n ett riksdagsorgan ges in till kam-
markansliet. Den anm�ls av talmannen vid ett sammantr�de med kammaren
efter det att den har delats ut till ledam�terna. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

3.8.2

Riksdagsstyrelsen f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen i fr�gor som g�ller
riksdagsarbetets bedrivande eller i andra fr�gor som h�r till styrelsens hand-
l�ggning. Styrelsen f�r vidare i andra fall g�ra framst�llningar hos riksdagen
i fr�gor som g�ller riksdagen eller dess organ om framst�llningarna grundar
sig p� f�rslag fr�n utredningar som styrelsen har tillsatt p� riksdagens upp-
drag. Lag (2003:180).

3.8.3

Riksbanksfullm�ktige och Riksbankens direktion f�r g�ra framst�llningar
hos riksdagen inom sina ansvarsomr�den. Lag (2003:180).

3.8.4

Chefsjustitieombudsmannen och justitieombudsm�nnen f�r g�ra framst�ll-
ningar hos riksdagen med anledning av en fr�ga som uppkommit i deras till-
synsverksamhet. Ytterligare f�reskrifter om s�dana framst�llningar finns i
lagen (1986:765) med instruktion f�r Riksdagens ombudsm�n. Lag
(2003:180).

3.8.5

Riksrevisionens styrelse f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen med anled-
ning av riksrevisorernas beslut i gransknings�renden avseende effektivitets-
revisionen och den �rliga rapporten samt revisionsber�ttelserna �ver �rsre-
dovisningen f�r staten, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileums-
fond. Lag (2003:180).

Motioner

9 � En riksdagsledamot l�mnar ett f�rslag till riksdagen genom en motion.

I en och samma motion f�r inte f�rslag i skilda �mnen sammanf�ras. Lag

(2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

3.9.1

En motion ges in till kammarkansliet senast klockan 16.30 sista motionsda-
gen. Motioner b�r l�mnas i fyra exemplar och inneh�lla uppgift om det parti
som motion�ren tillh�r.

Talmannen anm�ler motionerna f�r kammaren. Lag (2003:180).

Den allm�nna motionstiden

10 � Motioner f�r en g�ng om �ret v�ckas i fr�ga om allt som kan komma
under riksdagens pr�vning (allm�n motionstid).

Den allm�nna motionstiden p�g�r, om inte riksdagen p� f�rslag av tal-

mannen best�mmer annat, fr�n b�rjan av riksm�te som inleds under augusti,

SFS 2007:726

september eller oktober och s� l�nge som motioner f�r l�mnas med anled-
ning av budgetpropositionen. Lag (2003:180).

F�ljdmotioner

11 � Motioner med anledning av en proposition eller en framst�llning f�r
v�ckas inom femton dagar fr�n den dag d� propositionen eller framst�ll-
ningen anm�ldes i kammaren. Riksdagen f�r p� f�rslag av talmannen besluta
att motioner med anledning av en skrivelse eller en redog�relse f�r v�ckas
inom femton dagar fr�n den dag d� skrivelsen eller redog�relsen anm�ldes i
kammaren. Om en proposition eller en framst�llning m�ste behandlas
skyndsamt, f�r riksdagen, om den anser att det finns synnerliga sk�l, p� f�r-
slag av regeringen eller det riksdagsorgan som l�mnat framst�llningen be-
sluta om kortare motionstid. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r riksdagen p�
f�rslag av talmannen besluta att f�rl�nga motionstiden. Lag (2006:885).

Till�ggsbest�mmelse

3.11.1

Ett f�rslag om f�rl�ngning av motionstiden l�mnas senast vid det andra sam-
mantr�det efter det d� propositionen, skrivelsen, framst�llningen eller redo-
g�relsen anm�ldes i kammaren. Ett beslut om f�rl�ngning fattas senast vid
n�sta sammantr�de. Lag (2003:180).

F�ljdmotioner med anledning av uppskov

12 � Om behandlingen av en proposition, en skrivelse, en framst�llning el-
ler en redog�relse har uppskjutits fr�n en valperiod f�r riksdagen till n�sta,
f�r motioner med anledning av propositionen, skrivelsen, framst�llningen el-
ler redog�relsen v�ckas inom sju dagar fr�n b�rjan av den nya valperioden.
Lag (2003:180).

Motioner med anledning av en h�ndelse av st�rre vikt

13 � Motioner med anledning av en h�ndelse av st�rre vikt f�r v�ckas ge-
mensamt av minst tio ledam�ter, om h�ndelsen inte kunde f�rutses eller be-
aktas under den allm�nna motionstiden eller n�gon annan motionstid som
anges i detta kapitel. Lag (2003:180).

Anm�lan av vilande beslut och undantag fr�n en tidsfrist

14 � Konstitutionsutskottet skall till kammaren f�r slutligt beslut anm�la
vilande beslut i �renden ang�ende grundlag eller riksdagsordningen. Om den
ordning som g�ller f�r grundlags�ndring eller �ndring av riksdagsordningen,
enligt en best�mmelse i regeringsformen skall till�mpas i n�got annat fall,
skall ett vilande beslut i �rendet anm�las av det utskott till vars handl�ggning
fr�gan h�r.

Konstitutionsutskottet skall vidare till kammaren anm�la ett beslut om un-

dantag fr�n den tidsfrist som g�ller f�r framl�ggande av f�rslag som skall

SFS 2007:726

antas i den ordning som f�reskrivs i 8 kap. 15 � regeringsformen. Lag
(2003:180).

EU-dokument

14 a � Gr�n- och vitb�cker som skall tillst�llas riksdagen enligt protokol-
let om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen skall behandlas
av riksdagen enligt best�mmelserna i 10 kap. 4 �. Detsamma g�ller i fr�ga
om de andra dokument fr�n Europeiska unionen, med undantag f�r f�rslag
fr�n Europeiska gemenskapernas kommission, som talmannen efter samr�d
med de s�rskilda f�retr�darna f�r partigrupperna best�mmer skall behandlas
p� detta s�tt. Lag (2006:1437).

Yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga eller om
misstroendef�rklaring

15 � Ett yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga eller om en miss-
troendef�rklaring skall framst�llas vid ett sammantr�de med kammaren. Yr-
kandet skall l�mnas skriftligen s� snart det har framst�llts. Lag (2003:180).

Ans�kan om medgivande om �tal eller frihetsber�vande

16 � Om en �klagare vill att riksdagen skall medge att talan v�cks mot en
riksdagsledamot eller att ett ingripande g�rs i hans eller hennes personliga
frihet enligt 4 kap. 8 � f�rsta stycket regeringsformen, skall �klagaren skrift-
ligen ans�ka om det hos talmannen. Samma f�rfarande skall till�mpas om
n�gon annan vill beg�ra riksdagens medgivande att f� f�ra talan vid en dom-
stol med anledning av en riksdagsledamots handlande.

Om ans�kningshandlingen �r s� ofullst�ndig att den inte kan l�ggas till

grund f�r riksdagens pr�vning eller om s�kanden inte har gjort troligt att han
eller hon �r beh�rig att v�cka talan eller beg�ra denna �tg�rd hos en myndig-
het, skall talmannen avvisa ans�kan. I annat fall skall talmannen anm�la den
vid ett sammantr�de med kammaren. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

3.16.1

En s�kande skall i ans�kningshandlingen ange de omst�ndigheter som ans�-
kan grundas p�. Lag (2003:180).

�terkallelser

17 � En proposition, en skrivelse, en framst�llning, en redog�relse eller en
motion f�r �terkallas till dess ett utskott har avgett ett bet�nkande i �rendet.
Ett f�rslag som vilar minst tolv m�nader enligt 2 kap. 12 � tredje stycket re-
geringsformen f�r �terkallas till dess utskottet har avgett ett nytt bet�nkande
enligt 4 kap. 9 � fj�rde stycket denna lag.

Om en proposition, en skrivelse, en framst�llning eller en redog�relse

�terkallas, faller de f�ljdmotioner som har v�ckts.

SFS 2007:726

Om en proposition, en skrivelse, en framst�llning eller en redog�relse har

�terkallats, f�r motioner v�ckas med anledning av �terkallelsen inom sju da-
gar fr�n det att den anm�ldes i kammaren. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

3.17.1

En �terkallelse av en proposition, en skrivelse, en framst�llning eller en re-
dog�relse skall g�ras i en skrivelse med �terkallelse som ges in till kammar-
kansliet. En �terkallelse av en motion ges in skriftligen till kammarkansliet.
Talmannen avskriver propositioner, skrivelser, framst�llningar, redog�relser
och motioner som har �terkallats eller fallit p� grund av �terkallelsen och an-
m�ler detta i kammaren. Om propositionen, skrivelsen, framst�llningen, re-
dog�relsen eller motionen har h�nvisats till ett utskott, skall utskottet under-
r�ttas om avskrivningen. Lag (2003:180).

Ber�kning av lagstadgad tid

18 � Vad som i allm�nhet g�ller om ber�kning av lagstadgad tid skall till-
l�mpas ocks� p� tid d� en �tg�rd enligt en best�mmelse i detta kapitel senast
skall vidtas. Lag (2003:180).

4 kap. �rendenas beredning

Beredningstv�nget

1 � Propositioner, skrivelser, framst�llningar, redog�relser och motioner
skall h�nvisas till ett utskott f�r beredning. Detsamma skall g�lla en ans�kan
enligt 3 kap. 16 � om medgivande av �tal eller frihetsber�vande som talman-
nen har anm�lt i kammaren.

Innan ett �rende h�nvisas till ett utskott skall det bordl�ggas vid ett sam-

mantr�de med kammaren, om kammaren inte beslutar om omedelbar h�nvis-
ning. Lag (2003:180).

Utskotten

2 � Riksdagen tills�tter inom sig f�r varje valperiod ett konstitutionsut-
skott, ett finansutskott, ett skatteutskott och ett erforderligt antal andra ut-
skott. Valet g�ller till valperiodens slut.

Riksdagen kan �ven under valperioden tills�tta utskott f�r l�ngst den tid

som �terst�r av valperioden. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

4.2.1

Riksdagen skall senast p� �ttonde dagen efter dagen f�r f�rsta sammantr�det
med kammaren under riksdagens valperiod tills�tta f�ljande femton utskott:

1. ett konstitutionsutskott (KU),
2. ett finansutskott (FiU),

SFS 2007:726

3. ett skatteutskott (SkU),
4. ett justitieutskott (JuU),
5. ett civilutskott (CU),
6. ett utrikesutskott (UU),
7. ett f�rsvarsutskott (F�U),
8. ett socialf�rs�kringsutskott (SfU),
9. ett socialutskott (SoU),
10. ett kulturutskott (KrU),
11. ett utbildningsutskott (UbU),
12. ett trafikutskott (TU),
13. ett milj�- och jordbruksutskott (MJU),
14. ett n�ringsutskott (NU) och
15. ett arbetsmarknadsutskott (AU).
Utskotten v�ljs i den ordning de har tagits upp ovan. Lag (2006:885).

4.2.2

Om riksdagen tills�tter ytterligare n�got utskott, skall den ange detta utskotts
huvudsakliga arbetsuppgifter. Lag (2003:180).

Utskottens ledamotsantal

3 � Varje utskott skall best� av ett udda antal ledam�ter, l�gst femton. Lag
(2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

4.3.1

Antalet ledam�ter i utskotten fastst�lls av riksdagen p� f�rslag av valbered-
ningen. Lag (1990:532).

Konstitutionsutskottets uppgifter

4 � Konstitutionsutskottet skall bereda �renden som r�r grundlagarna och
riksdagsordningen. Best�mmelser om konstitutionsutskottets uppgifter finns
ocks� i 2 kap. 12 �, 8 kap. 15 � och 12 kap. 1 � regeringsformen samt i
2 kap. 9 �, 3 kap. 14 �, 4 kap. 11 �, 6 kap. 1 och 4 ��, 8 kap. 11 och 13 ��,
9 kap. 8 � samt till�ggsbest�mmelserna 4.6.1, 5.4.1, 8.4.1, 8.5.1, 8.11.1,
8.11.2 och 8.12.1 denna lag. Lag (2003:180).

Finansutskottets och skatteutskottets uppgifter

5 � Finansutskottet skall bereda �renden om

1. allm�nna riktlinjer f�r den ekonomiska politiken och f�r budgetregle-

ringen samt

2. Riksbankens verksamhet.
Finansutskottet skall dessutom bereda f�rslagen till utgiftsramar f�r ut-

giftsomr�den och till ber�kning av statens inkomster, om riksdagen har be-
slutat att h�nf�ra statsutgifterna till utgiftsomr�den enligt 5 kap. 12 �. Be-

SFS 2007:726

st�mmelser om finansutskottets uppgifter finns ocks� i 9 kap. 4 � regerings-
formen och i 3 kap. 7 �, 4 kap. 8 �, 9 kap. 8 � samt i till�ggsbest�mmelserna
4.6.2, 4.9.1 och 8.7.1 denna lag.

Skatteutskottet skall bereda �renden om statliga och kommunala skatter.

Best�mmelser om skatteutskottets uppgifter finns ocks� i till�ggsbest�mmel-
sen 4.6.3 denna lag. Lag (2003:180).

�rendef�rdelningen mellan utskotten

6 � Riksdagen f�reskriver efter vilka grunder �vriga �renden skall f�rdelas
mellan utskotten. D�rvid skall �renden som h�r till ett och samma �mnesom-
r�de h�nf�ras till samma utskott. Riksdagen f�r dock best�mma att det skall
finnas ett utskott f�r beredning av �renden om s�dana lagar som avses i 8
kap. 2 � regeringsformen, oberoende av �mnesomr�de.

Riksdagen f�r avvika fr�n de grunder som har fastst�llts liksom fr�n 5 �,

om det i ett s�rskilt fall �r p�kallat av h�nsyn till sambandet mellan olika
�renden, ett �rendes s�rskilda beskaffenhet eller arbetsf�rh�llandena.

Under samma f�ruts�ttningar som anges i andra stycket f�r ett utskott

�verl�mna ett �rende till ett annat utskott, om detta utskott samtycker till det.
Det utskott som �verl�mnar �rendet kan i samband med �verl�mnandet yttra
sig �ver �rendet till det mottagande utskottet. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

4.6.1

Konstitutionsutskottet skall bereda �renden om

1. lagstiftning i konstitutionella och allm�nt f�rvaltningsr�ttsliga �mnen,
2. lagstiftning om radio, television och film,
3. yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet,
4. press- och partist�d,
5. Riksrevisionen, s�vitt avser val av riksrevisor, skiljande av riksrevisor

fr�n uppdraget, �tal mot riksrevisor och �tal mot ledamot av myndighetens
styrelse,

6. riksdagen och riksdagens myndigheter i �vrigt utom Riksbanken,
7. l�nsf�rvaltningen och rikets administrativa indelning,
8. den kommunala sj�lvstyrelsen samt
9. medgivande fr�n riksdagen att v�cka talan mot en riksdagsledamot eller

att ingripa i en ledamots personliga frihet.

�renden om anslag inom utgiftsomr�de 1 Rikets styrelse bereds av kon-

stitutionsutskottet. Lag (2006:885).

4.6.2

Finansutskottet skall bereda �renden om

1. penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken,
2. kredit- och fondv�sendet,
3. det aff�rsm�ssiga f�rs�kringsv�sendet,
4. Riksrevisionen i den m�n �rendena inte tillh�r konstitutionsutskottets

beredning,

SFS 2007:726

5. den kommunala ekonomin,
6. statliga arbetsgivarfr�gor, statlig statistik, redovisning, revision och ra-

tionalisering,

7. statens egendom och upphandling i allm�nhet,
8. f�rvaltningsekonomiska fr�gor i �vrigt som inte r�r enbart ett visst �m-

nesomr�de samt

9. budgettekniska fr�gor.
Utskottet skall �ven granska ber�kningen av statens inkomster och sam-

manst�lla statsbudgeten.

�renden om anslag inom utgiftsomr�dena 2 Samh�llsekonomi och finans-

f�rvaltning, 25 Allm�nna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsr�ntor m.m.
samt 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bereds av finansutskottet.
Lag (2003:180).

4.6.3

Skatteutskottet skall bereda �renden om

1. taxering och skattebetalning,
2. folkbokf�ring samt
3. exekutionsv�sendet.
�renden om anslag inom utgiftsomr�de 3 Skatt, tull och exekution bereds

av skatteutskottet. Lag (2003:180).

4.6.4

Justitieutskottet skall bereda �renden om

1. domstolarna,
2. arrenden�mnderna och hyresn�mnderna,
3. �klagarv�sendet,
4. polisv�sendet,
5. r�ttsmedicinen,
6. kriminalv�rden samt
7. brottsbalken, r�tteg�ngsbalken och lagar som ers�tter eller har n�ra

samband med f�reskrifter i dessa balkar.

�renden om anslag inom utgiftsomr�de 4 R�ttsv�sendet bereds av justi-

tieutskottet. Lag (2003:180).

4.6.5

Civilutskottet skall bereda �renden om

1. �ktenskaps-, f�r�ldra-, �rvda-, handels-, jorda- och uts�kningsbalkarna

och lagar som ers�tter eller anknyter till f�reskrifter i dessa balkar, i den m�n
�rendena inte tillh�r ett annat utskotts beredning,

2. f�rs�kringsavtalsr�tt,
3. bolags- och f�reningsr�tt,
4. skadest�ndsr�tt,
5. transportr�tt,
6. konkursr�tt,
7. konsumentpolitik,
8. internationell privatr�tt,

SFS 2007:726

9. lagstiftning i andra �renden av allm�nt privatr�ttslig beskaffenhet,
10. bostadspolitik,
11. vattenr�tt,
12. bebyggelseplanl�ggning,
13. byggnadsv�sendet,
14. fysisk planering samt
15. expropriation, fastighetsbildning och lantm�teriv�sendet.
�renden om anslag inom utgiftsomr�de 18 Samh�llsplanering, bostads-

f�rs�rjning, byggande samt konsumentpolitik bereds av civilutskottet. Lag
(2006:885).

4.6.6

Utrikesutskottet skall bereda �renden om

1. rikets f�rh�llande till och �verenskommelser med andra stater och mel-

lanfolkliga organisationer,

2. bist�nd till andra l�nders utveckling samt
3. utrikeshandel i �vrigt och internationellt ekonomiskt samarbete,
allt i den m�n �rendena inte tillh�r n�got annat utskotts beredning.
�renden om anslag inom utgiftsomr�dena 5 Internationell samverkan och

7 Internationellt bist�nd bereds av utrikesutskottet. Lag (2003:180).

4.6.7

F�rsvarsutskottet skall bereda �renden om

1. totalf�rsvar,
2. samh�llets r�ddningstj�nst,
3. �tg�rder f�r att minska samh�llets s�rbarhet,
4. k�rnteknisk s�kerhet och str�lningsskydd samt
5. sj�- och kust�vervakning,
allt i den m�n inte �rendena tillh�r ett annat utskotts beredning.
�renden om anslag inom utgiftsomr�de 6 F�rsvar samt beredskap mot

s�rbarhet bereds av f�rsvarsutskottet. Lag (2006:885).

4.6.8

Socialf�rs�kringsutskottet skall bereda �renden om

1. allm�n f�rs�kring,
2. allm�n pension,
3. arbetsskadef�rs�kring,
4. ekonomiskt st�d �t barnfamiljer,
5. svenskt medborgarskap samt
6. migration.
�renden om anslag inom utgiftsomr�dena 8 Migration, 10 Ekonomisk

trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid �lderdom
och 12 Ekonomisk trygghet f�r familjer och barn bereds av socialf�rs�k-
ringsutskottet. Lag (2006:885).

SFS 2007:726

4.6.9

Socialutskottet skall bereda �renden om

1. omsorger om barn och ungdom utom f�rskoleverksamhet och skol-

barnsomsorg,

2. omsorg om �ldre och handikappade,
3. �tg�rder mot missbruk och andra socialtj�nstfr�gor,
4. alkoholpolitiska �tg�rder,
5. h�lso- och sjukv�rd samt
6. sociala �renden i �vrigt.
�renden om anslag inom utgiftsomr�de 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och social

omsorg bereds av socialutskottet. Lag (2003:180).

4.6.10

Kulturutskottet skall bereda �renden om

1. allm�nna kultur- och bildnings�ndam�l,
2. folkbildning,
3. ungdomsverksamhet,
4. internationellt kulturellt samarbete,
5. idrotts- och friluftsverksamhet,
6. trossamfunden i den m�n de inte tillh�r konstitutionsutskottets bered-

ning samt

7. radio och television i den m�n de inte tillh�r konstitutionsutskottets be-

redning.

�renden om anslag inom utgiftsomr�de 17 Kultur, medier, trossamfund

och fritid bereds av kulturutskottet. Lag (2003:180).

4.6.11

Utbildningsutskottet skall bereda �renden om

1. f�rskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,
2. skolv�sendet,
3. h�gre utbildning och forskning samt
4. studiest�d.
�renden om anslag inom utgiftsomr�dena 15 Studiest�d och 16 Utbild-

ning och universitetsforskning bereds av utbildningsutskottet. Lag
(2003:180).

4.6.12

Trafikutskottet skall bereda �renden om

1. v�gar och v�gtrafik,
2. j�rnv�gar och j�rnv�gstrafik,
3. hamnar och sj�fart,
4. flygplatser och luftfart,
5. post,
6. elektroniska kommunikationer samt
7. IT-politik.

SFS 2007:726

�renden om anslag inom utgiftsomr�de 22 Kommunikationer bereds av

trafikutskottet. Lag (2006:885).

4.6.13

Milj�- och jordbruksutskottet skall bereda �renden om

1. jordbruk, skogsbruk, tr�dg�rdsn�ring, jakt och fiske,
2. v�dertj�nst,
3. naturv�rd samt
4. milj�v�rd i �vrigt som inte tillh�r n�got annat utskotts beredning.
�renden om anslag inom utgiftsomr�dena 20 Allm�n milj�- och natur-

v�rd samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande n�ringar bereds av
milj�- och jordbruksutskottet. Lag (2006:885).

4.6.14

N�ringsutskottet skall bereda �renden om

1. allm�nna riktlinjer f�r n�ringspolitiken och d�rmed sammanh�ngande

forskningsfr�gor,

2. industri och hantverk,
3. handel,
4. immaterialr�tt,
5. energipolitik,
6. regional utvecklingspolitik,
7. statlig f�retagsamhet samt
8. pris- och konkurrensf�rh�llanden i n�ringslivet.
�renden om anslag inom utgiftsomr�dena 19 Regional utveckling, 21 En-

ergi och 24 N�ringsliv bereds av n�ringsutskottet. Lag (2006:885).

4.6.15

Arbetsmarknadsutskottet skall bereda �renden om

1. arbetsmarknadspolitik,
2. arbetslivspolitik med arbetsr�tt,
3. integration,
4. �tg�rder mot diskriminering i den m�n �rendena inte tillh�r n�got annat

utskotts beredning samt

5. j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n i den m�n �rendena inte tillh�r

n�got annat utskotts beredning.

�renden om anslag inom utgiftsomr�dena 13 Arbetsmarknad och 14 Ar-

betsliv bereds av arbetsmarknadsutskottet. Lag (2006:885).

Delning av �renden mellan flera utskott

7 � Andra �renden �n budgetpropositionen f�r delas mellan tv� eller flera
utskott endast om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Samarbetet mellan utskotten

8 � Ett utskott f�r bereda ett annat utskott tillf�lle att yttra sig i ett �rende
eller en fr�ga som ber�r detta utskotts beredningsomr�de. Innan ett utskott
avger ett bet�nkande med f�rslag i ett �rende som v�ckts inom riksdagen,
skall finansutskottet beredas tillf�lle att yttra sig, om f�rslaget kan inneb�ra
mer betydande framtida �terverkningar p� de offentliga utgifterna och in-
komsterna.

Om minst fem av ledam�terna i ett utskott vid behandlingen av ett �rende

beg�r det, skall utskottet inh�mta ett yttrande enligt f�rsta stycket. Det-
samma skall g�lla om en s�dan beg�ran framst�lls utan samband med be-
handlingen av ett �rende, om fr�gan g�ller arbetet inom Europeiska unionen.
Utskottet f�r avsl� en beg�ran om ett yttrande, om den framst�llts vid be-
handlingen av ett �rende och utskottet finner att den beg�rda �tg�rden skulle
f�rdr�ja �rendets behandling s� att avsev�rt men skulle uppkomma. Utskot-
tet skall i s� fall i sitt bet�nkande redovisa sk�len till att beg�ran har avsla-
gits.

Ett utskott f�r komma �verens med ett eller flera utskott om att bereda ett

�rende gemensamt genom deputerade i ett sammansatt utskott. Lag
(2003:180).

Behandlingstv�ng

9 � Utskotten skall avge bet�nkanden till kammaren i de �renden som har
h�nvisats till dem och som inte har �terkallats. N�got bet�nkande beh�ver
dock inte avges i ett �rende, om �rendet inte hinner behandlas f�re utg�ngen
av valperioden och behandlingen av �rendet inte heller har f�tt uppskjutas
till det f�rsta riksm�tet i n�sta valperiod enligt best�mmelserna i 5 kap. 10 �.
Sammansatta utskott avger bet�nkanden till kammaren.

Bet�nkanden i �renden vars behandling har uppskjutits till n�sta valperiod

enligt best�mmelserna i 5 kap. 10 � skall avges av de utskott som har tillsatts
av den nyvalda riksdagen.

Ett utskott skall tillsammans med anm�lan till kammaren av ett vilande

beslut enligt 3 kap. 14 � l�mna ett yttrande i �rendet.

Om ett lagf�rslag har vilat i minst tolv m�nader enligt 2 kap. 12 � tredje

stycket regeringsformen, skall utskottet avge ett nytt bet�nkande i �rendet.
Lag (2006:885).

Till�ggsbest�mmelser

4.9.1

Beslut av finansutskottet i en fr�ga som avses i 9 kap. 4 � regeringsformen
meddelas regeringen genom en skrivelse. Lag (2003:180).

4.9.2

Utskotten skall i skrivelser till kammaren meddela i vilka �renden bet�nkan-
den inte har avgetts. Lag (2006:885).

SFS 2007:726

�terf�rvisning och h�nvisning till ett annat utskott

10 � Ett �rende, i vilket ett utskott har avgett ett bet�nkande, skall �terf�r-
visas av kammaren till utskottet f�r ytterligare beredning, om minst en tred-
jedel av de r�stande ansluter sig till ett yrkande om det. �terf�rvisning enligt
denna paragraf f�r inte g�ras mer �n en g�ng i samma �rende.

Kammaren f�r �ven h�nvisa �rendet till ett annat utskott f�r ytterligare be-

redning. Om det samtidigt finns ett yrkande om detta och ett yrkande om
�terf�rvisning, skall det sistn�mnda yrkandet pr�vas f�rst. Om �terf�rvis-
ning beslutas, faller yrkandet om h�nvisning till ett annat utskott. Lag
(2003:180).

Statliga myndigheters skyldighet att l�mna upplysningar och avge
yttrande till ett utskott

11 � En statlig myndighet skall l�mna upplysningar och avge yttrande, d�
ett utskott beg�r det, om inte annat f�ljer av 13 � tredje stycket. Denna skyl-
dighet har dock regeringen endast i fr�ga om arbetet inom Europeiska unio-
nen p� utskottets �mnesomr�de. En myndighet som inte lyder under riksda-
gen f�r h�nskjuta en beg�ran fr�n ett utskott till regeringen f�r avg�rande.

Om minst fem av ledam�terna i ett utskott vid behandlingen av ett �rende

beg�r det, skall utskottet inh�mta upplysningar eller ett yttrande enligt f�rsta
stycket. Detsamma skall g�lla om en s�dan beg�ran framst�llts utan sam-
band med behandlingen av ett �rende, om fr�gan g�ller arbetet inom Europe-
iska unionen. Utskottet f�r avsl� en beg�ran om upplysningar eller ett ytt-
rande, om den framst�llts vid behandlingen av ett �rende och utskottet finner
att den beg�rda �tg�rden skulle f�rdr�ja �rendets behandling s� att avsev�rt
men skulle uppkomma. Utskottet skall i s� fall i sitt bet�nkande redovisa
sk�len till att beg�ran har avslagits.

Konstitutionsutskottet f�r inte avge f�rklaring att 2 kap. 12 � tredje

stycket regeringsformen inte �r till�mpligt i fr�ga om ett visst lagf�rslag,
utan att Lagr�det har yttrat sig. Lag (2003:180).

Tid f�r utskottens sammantr�den

12 � Ett utskott sammantr�der n�r riksdagsarbetet kr�ver det. Lag
(2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

4.12.1

Ett utskott sammantr�der f�rsta g�ngen p� kallelse av talmannen inom tv�
dagar efter valet. D�refter sammantr�der utskottet p� kallelse av ordf�ran-
den. Ordf�randen skall kalla utskottet till sammantr�de om minst fem leda-
m�ter av utskottet beg�r det. F�r �ndam�l som s�gs i 9 kap. 4 � regeringsfor-
men skall talmannen sammankalla finansutskottet ocks� p� beg�ran av re-
geringen.

En personlig kallelse skall skickas till samtliga ledam�ter och suppleanter.

Kallelsen b�r om m�jligt ansl�s i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen
f�re sammantr�det. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

4.12.2

Ett utskott f�r sammantr�da samtidigt med kammaren endast om �verl�gg-
ningen i kammaren avser annat �n ett �rendes avg�rande eller ett val. Lag
(2006:885).

4.12.3

Innan en ordf�rande har valts, f�rs ordet av den av de n�rvarande ledam�-
terna som har varit ledamot av riksdagen l�ngst tid. Om tv� eller flera har
tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av dem f�retr�de. Lag
(2003:180).

4.12.4

Protokoll skall f�ras vid utskottssammantr�den. Lag (2003:180).

Slutna och �ppna utskottssammantr�den

13 � Ett utskott skall sammantr�da inom st�ngda d�rrar. Utskottet f�r dock
besluta att ett sammantr�de till den del det avser inh�mtande av upplys-
ningar helt eller delvis skall vara offentligt.

Ett utskott f�r medge att �ven n�gon annan �n en ledamot, en suppleant el-

ler en tj�nsteman i utskottet �r n�rvarande vid ett slutet sammantr�de, om det
finns s�rskilda sk�l.

Vid en offentlig del av ett utskottssammantr�de �r f�retr�dare f�r en stat-

lig myndighet inte skyldig att l�mna en uppgift f�r vilken sekretess g�ller
hos myndigheten. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

4.13.1

Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett utskottssammantr�de
f�r g�ras om inte utskottet beslutar annorlunda. Lag (2003:180).

4.13.2

Vid en offentlig del av ett utskottssammantr�de skall det finnas s�rskilda
platser f�r �h�rare. �h�rare som upptr�der st�rande f�r genast utvisas. Om
oordning uppst�r bland �h�rarna, f�r ordf�randen utvisa samtliga �h�rare.

Bes�kare till en offentlig del av ett utskottssammantr�de skall p� uppma-

ning l�mna in ytterkl�der och v�skor samt s�dana f�rem�l som kan anv�ndas
f�r att st�ra ordningen vid sammantr�det. Den som inte f�ljer en s�dan upp-
maning f�r v�gras tilltr�de till sammantr�det. De inl�mnade tillh�righeterna
f�rvaras under bes�ket i s�rskilda utrymmen.

Best�mmelser om s�kerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om s�ker-

hetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).

SFS 2007:726

J�v vid ett utskottssammantr�de

14 � Ingen f�r n�rvara i ett utskott, n�r ett �rende som personligen r�r ho-
nom eller henne eller n�gon n�rst�ende behandlas. Lag (2003:180).

Omr�stning och reservationsr�tt i utskotten

15 � En omr�stning inom ett utskott skall g�ras �ppet. Om det blir lika
r�stetal, g�ller den mening som ordf�randen bitr�der.

En ledamot som har f�rlorat vid en omr�stning inom ett utskott f�r till ut-

skottets bet�nkande l�mna en reservation med ett yrkande. Om omr�st-
ningen g�ller utskottets st�llningstagande i ett yttrande till ett annat utskott,
f�r ledamoten l�mna en avvikande mening till yttrandet. Bet�nkandet eller
yttrandet f�r dock inte f�rdr�jas d�rigenom. Lag (2003:180).

S�rskilt yttrande

16 � En ledamot f�r f�rklara sitt st�llningstagande i ett s�rskilt yttrande till
ett utskottsbet�nkande eller till ett yttrande till ett annat utskott. Lag
(2003:180).

Tystnadsplikt i utskotten

17 � En ledamot, en suppleant eller en tj�nsteman i ett utskott f�r inte obe-
h�rigen r�ja vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet skall h�llas
hemligt med h�nsyn till rikets s�kerhet eller av annat synnerligen viktigt sk�l
som betingas av f�rh�llandet till en fr�mmande stat eller en mellanfolklig or-
ganisation. Lag (2003:180).

Utskottens uppf�ljning och utv�rdering

18 � I utskottens beredning av �rendena skall ing� uppgiften att f�lja upp
och utv�rdera riksdagsbeslut inom de �mnesomr�den som f�r varje utskott
anges i 46 �� med tillh�rande till�ggsbest�mmelser. Lag (2003:180).

Utskottens utrikesresor

19 � Ett utskott skall samr�da med riksdagsstyrelsen, innan det fattar be-
slut om en utrikesresa. Styrelsen skall uttala sig om i vad m�n resan l�mpli-
gen b�r genomf�ras. D�rvid skall h�nsyn tas till riksdagens internationella
f�rbindelser, till kostnaderna och till omst�ndigheterna i �vrigt.

Riksdagsstyrelsen f�r meddela n�rmare best�mmelser om utskottens utri-

kesresor. Lag (2003:180).

5 kap. �rendenas avg�rande

Anm�lan och bordl�ggning av utskottsbet�nkanden

1 � Ett utskottsbet�nkande skall anm�las i kammaren och f�re avg�randet
bordl�ggas vid tv� sammantr�den med kammaren, om inte riksdagen p� ut-
skottets eller talmannens f�rslag beslutar att �rendet skall avg�ras efter en-

SFS 2007:726

dast en bordl�ggning. Best�mmelser om ytterligare bordl�ggning av ut-
skottsbet�nkanden finns i 7 � andra stycket.

Ett yrkande enligt 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsformen att ett lagf�r-

slag skall vila i minst tolv m�nader f�r framst�llas n�r utskottets bet�nkande
�ver f�rslaget har anm�lts i kammaren. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

5.1.1

Ett utskottsbet�nkande f�r inte anm�las i kammaren f�rr�n det har delats ut
till riksdagens ledam�ter.

Talmannen skall samr�da med utskottets ordf�rande och vice ordf�rande

innan han eller hon v�cker f�rslag att ett �rende skall avg�ras efter endast en
bordl�ggning. N�r talmannen v�cker ett s�dant f�rslag skall detta anm�las i
kammaren i samband med att utskottsbet�nkandet anm�ls till bordl�ggning.
Lag (2003:180).

5.1.2

Ett yrkande att ett lagf�rslag skall vila i minst tolv m�nader framst�lls skrift-
ligen och tas om m�jligt upp p� kammarens f�redragningslista. Lag
(2003:180).

Bordl�ggning och tid f�r avg�rande av vissa andra �renden

2 � Yrkanden om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga eller om en misstro-
endef�rklaring skall ligga p� kammarens bord till det andra sammantr�det
efter det d� yrkandet framst�lldes. �rendet skall avg�ras senast vid n�sta
sammantr�de.

Ett f�rslag av talmannen till ny statsminister skall ligga p� kammarens

bord till det andra sammantr�det efter det d� f�rslaget framst�lldes. �rendet
skall i enlighet med best�mmelserna i 6 kap. 2 � andra stycket regeringsfor-
men avg�ras senast p� fj�rde dagen efter den d� f�rslaget framst�lldes. Lag
(2003:180).

Yrkanden under �verl�ggningen om ett utskottsbet�nkande

3 � Under �verl�ggningen om ett utskottsbet�nkande f�r en ledamot yrka
bifall till och avslag p� de f�rslag till beslut som behandlas i bet�nkandet.

Best�mmelser om yrkande och beslut om �terf�rvisning till det utskott

som har avgett bet�nkandet och h�nvisning till ett annat utskott finns i 4 kap.
10 �. Lag (2003:180).

�rendenas avg�rande

4 � Ett �rende i vilket �verl�ggning �ger rum f�r inte tas upp till avg�rande
f�rr�n kammaren p� talmannens f�rslag har funnit att �verl�ggningen �r av-
slutad. Ett utskottsbet�nkande f�r tas upp till avg�rande endast vid ett sam-

SFS 2007:726

mantr�de som i kallelsen enligt 2 kap. 5 � och p� f�redragningslistan enligt 2
kap. 7 � angetts som ett arbetsplenum.

Ett �rende avg�rs med acklamation eller, om en ledamot yrkar det, genom

omr�stning. Om en s�rskild beslutsregel enligt 9 � skall till�mpas, skall
�rendet alltid avg�ras genom omr�stning.

Avg�randet av ett �rende skall, om det beh�vs, delas upp p� skilda beslut.

Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsformen
att ett lagf�rslag skall vila i minst tolv m�nader och dessutom ett yrkande att
f�rslaget skall f�rkastas, skall riksdagen pr�va det sistn�mnda yrkandet
innan f�rslaget st�lls under omr�stning om omedelbart antagande. Lag
(2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

5.4.1

Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsformen
att ett lagf�rslag skall vila i minst tolv m�nader och om lagf�rslaget vid om-
r�stningen inte uppn�r den majoritet av fem sj�ttedelar av de r�stande som
kr�vs enligt denna best�mmelse i regeringsformen f�r omedelbart antagande
av f�rslaget, skall f�rslaget h�nvisas till konstitutionsutskottet f�r pr�vning
enligt femte stycket i n�mnda paragraf i regeringsformen om vilandef�rfa-
randet �r till�mpligt i fr�ga om lagf�rslaget. Om konstitutionsutskottet har
f�rklarat att f�rfarandet �r till�mpligt, skall riksdagen p� nytt pr�va om f�r-
slaget kan avsl�s eller omedelbart antas. I annat fall �terf�rvisas det till det
utskott som har berett �rendet. Lag (2003:1057).

Avg�rande genom acklamation

5 � N�r ett �rende avg�rs med acklamation, skall talmannen st�lla proposi-
tion p� varje yrkande som har lagts fram under �verl�ggningen. Propositio-
nen avfattas s� att den kan besvaras med ja eller nej. Talmannen tillk�nnager
hur beslutet har blivit enligt hans eller hennes uppfattning och bef�ster det
med ett klubbslag, om inte omr�stning beg�rs av n�gon ledamot. Lag
(2003:180).

Avg�rande genom omr�stning

6 � N�r ett �rende avg�rs genom omr�stning, �r huvudpropositionen det
yrkande som riksdagen enligt talmannens uppfattning har bifallit med ack-
lamation. N�r acklamation inte har skett, �r huvudpropositionen det yrkande
som talmannen best�mmer. Mot huvudpropositionen st�lls ett annat yrkande
som kontraproposition. Om det finns flera �n tv� yrkanden som kan st�llas
mot varandra, skall riksdagen f�rst, med till�mpning av 5 �, besluta vilket
yrkande som skall vara kontraproposition.

Omr�stning g�rs �ppet. I enlighet med best�mmelsen i 4 kap. 5 � reger-

ingsformen �r riksdagens beslut det f�rslag som st�ds av mer �n h�lften av
de r�stande, om inte n�got annat anges i regeringsformen eller i denna lag.
Talmannen tillk�nnager hur omr�stningen har utfallit och bef�ster beslutet
med ett klubbslag. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Till�ggsbest�mmelser

5.6.1

D� en omr�stning skall �ga rum, uppr�ttar talmannen en omr�stningspropo-
sition. Om en s�rskild beslutsregel enligt 9 � skall till�mpas i ett visst fall,
anges det i omr�stningspropositionen.

Sedan ledam�terna efter f�rvarning har intagit sina platser i plenisalen, l�-

ses omr�stningspropositionen upp och underst�lls kammaren f�r godk�n-
nande.

En omr�stning f�r f�rr�ttas med uppresning. Om talmannen efter omr�st-

ning med uppresning tvekar om omr�stningens resultat eller en ledamot be-
g�r r�str�kning, sker en ny omr�stning med omr�stningsapparat eller, n�r
den inte kan anv�ndas, med namnupprop. Lag (2003:180).

5.6.2

Vid en omr�stning med uppresning uppmanar talmannen f�rst de ledam�ter
som vill r�sta f�r ja-propositionen att resa sig och riktar d�refter samma upp-
maning till de ledam�ter som vill r�sta f�r nej-propositionen.

Vid en omr�stning med omr�stningsapparat registreras hur varje ledamot

har r�stat.

Vid en omr�stning med namnupprop uppmanar talmannen tv� ledam�ter

att ta plats vid talmansbordet f�r att f�ra anteckningar �ver omr�stningen.
Vice talm�nnen ropas upp f�rst och d�refter �vriga ledam�ter efter plats-
nummer i plenisalen. N�got av f�ljande svar skall avges: ja, nej, avst�r. Lag
(2003:180).

F�rfarandet vid lika r�stetal

7 � Om det blir lika r�stetal vid en omr�stning om vilket yrkande som
skall vara kontraproposition, avg�rs utg�ngen genom lottning.

Om det blir lika r�stetal i en huvudomr�stning, skall �rendet bordl�ggas.

Om det blir lika r�stetal n�r �rendet behandlas p� nytt, st�ller talmannen pro-
position p� f�rslag om �terf�rvisning av �rendet till utskottet f�r ytterligare
beredning. �rendet skall �terf�rvisas om minst h�lften av de r�stande f�r-
enar sig om detta. I annat fall avg�r lotten vilken mening som skall vara riks-
dagens beslut.

Efter �terf�rvisning upptas �rendet p� nytt i sin helhet till avg�rande i

kammaren. Om det �ter blir lika r�stetal vid huvudomr�stning, skall avg�-
randet ske genom lottning. Lag (2003:180).

�terf�rvisning av lag�renden som avgjorts genom delbeslut

8 � Om avg�randet i ett lag�rende har delats upp p� tv� eller flera beslut,
f�r riksdagen omedelbart efter det sista delbeslutet p� f�rslag av talmannen
eller en ledamot besluta att �rendet skall �terf�rvisas till utskottet f�r ytterli-
gare beredning. Om riksdagen beslutar om �terf�rvisning, har delbesluten
fallit. Beslut enligt denna paragraf om �terf�rvisning av ett �rende f�r inte
upprepas. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Beslut med s�rskild beslutsregel

9 � Om det f�r beslut kr�vs annat �n enkel majoritet och det finns fler �n
ett f�rslag till ett s�dant beslut g�ller f�ljande. Riksdagen v�ljer f�rst, med
till�mpning av vad som g�ller f�r beslut i allm�nhet, ett av f�rslagen. D�ref-
ter avg�rs, med till�mpning av den s�rskilda beslutsregeln, om detta f�rslag
skall antas eller f�rkastas. Detta f�rfarande skall till�mpas �ven n�r det �r
fr�ga om flera lagf�rslag som �r of�renliga inb�rdes och ett yrkande har
v�ckts att n�got av dem skall vila i minst tolv m�nader enligt 2 kap. 12 �
tredje stycket regeringsformen.

Om det samtidigt finns tv� eller flera yrkanden om folkomr�stning be-

tr�ffande samma vilande grundlagsf�rslag eller om misstroendef�rklaring
mot samma statsr�d, skall endast en omr�stning �ga rum. Lag (2003:180).

Uppskov med behandlingen av �renden

10 � Ett �rende b�r avg�ras under den valperiod d� det v�ckts. Har emel-
lertid utskottet inte hunnit avge n�got bet�nkande i �rendet f�re utg�ngen av
valperioden har �rendet fallit. Detta g�ller dock inte om riksdagen medger
att behandlingen f�r uppskjutas till det f�rsta riksm�tet i n�sta valperiod. Be-
handlingen av ett �rende som v�ckts under ett uppeh�ll i kammararbetet som
str�cker sig fram till det f�rsta riksm�tet i n�sta valperiod anses vidare vara
uppskjuten till detta riksm�te.

�rende som g�ller statsbudgeten f�r n�rmast f�ljande budget�r skall av-

g�ras f�re budget�rets ing�ng om det inte utan ol�genhet f�r budgetregle-
ringen kan avg�ras senare.

Ett lagf�rslag som har vilat i tolv m�nader enligt 2 kap. 12 � tredje stycket

regeringsformen skall pr�vas f�re utg�ngen av kalender�ret d�rp�. Om ett
annat lagf�rslag har ett n�ra samband med ett lagf�rslag som vilar enligt
denna best�mmelse, f�r riksdagen besluta att det skall avg�ras inom den tid
som g�ller f�r pr�vningen av det vilande lagf�rslaget. Om ett �rende som
avses i detta stycke till f�ljd av beslut om extra val inte kan avg�ras inom f�-
reskriven tid, skall det avg�ras snarast m�jligt efter det att den nyvalda riks-
dagen har sammantr�tt. Lag (2006:885).

Till�ggsbest�mmelser

5.10.1

Beslut att behandlingen av ett �rende f�r uppskjutas fattas p� f�rslag av det
utskott, till vars beredning �rendet h�r. Kammaren f�r �ven utan s�dant f�r-
slag besluta om uppskov. Lag (2003:180).

5.10.2

Beslut enligt 10 � tredje stycket andra meningen fattas p� f�rslag av det ut-
skott till vars handl�ggning �rendet h�r. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Slutligt beslut i �rende som vilat �ver ett val

11 � Ett �rende som har vilat �ver ett val i enlighet med best�mmelserna i
8 kap. 15 och 16 �� regeringsformen skall avg�ras vid det f�rsta riksm�tet i
den valperiod d� slutligt beslut enligt dessa best�mmelser i regeringsformen
f�rst f�r fattas, om inte f�rslaget i �rendet dessf�rinnan f�rkastas. Avg�ran-
det f�r genom beslut av riksdagen uppskjutas till ett annat riksm�te. Beslutet
f�r upprepas. �rendet skall avg�ras slutligt f�re n�sta ordinarie val till riks-
dagen.

I fr�ga om uppskov i samband med extra val skall best�mmelserna i 10 �

f�rsta stycket till�mpas.

Om ett vilande f�rslag till grundlags�ndring eller till ett annat beslut som

fattas i samma ordning har f�rkastats vid en folkomr�stning, skall det utskott
till vars beredning fr�gan h�r g�ra anm�lan om detta till kammaren. Lag
(2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

5.11.1

Beslut om uppskov med slutligt beslut i ett �rende som har vilat �ver ett val i
enlighet med best�mmelserna i 8 kap. 15 och 16 �� regeringsformen fattas
p� f�rslag av det utskott till vars handl�ggning �rendet h�r. Lag (2003:180).

Beslut under budgetprocessen

12 � Riksdagen f�r genom lag besluta att h�nf�ra statsutgifterna till ut-
giftsomr�den.

Om riksdagen har fattat beslut enligt f�rsta stycket, fastst�ller riksdagen

f�r det n�rmast f�ljande budget�ret genom ett enda beslut

dels f�r varje utgiftsomr�de en utgiftsram, som anger det belopp till vilket

summan av de till utgiftsomr�det h�rande utgifterna h�gst f�r uppg�,

dels en ber�kning av inkomsterna p� statsbudgeten.
Beslut om anslag eller andra utgifter i staten f�r n�rmast f�ljande budget�r

f�r inte fattas innan ett beslut fattats enligt andra stycket. Anslag eller andra
utgifter i staten fastst�lls f�r varje utgiftsomr�de genom ett enda beslut.

Beslut om anslag f�r l�pande budget�r som inneb�r att en utgiftsram p�-

verkas f�r inte fattas innan ett beslut om godk�nnande av en �ndrad utgifts-
ram fattats. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

5.12.1

Statsutgifterna skall h�nf�ras till f�ljande utgiftsomr�den: 1 Rikets styrelse,
2 Samh�llsekonomi och finansf�rvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4
R�ttsv�sendet, 5 Internationell samverkan, 6 F�rsvar samt beredskap mot
s�rbarhet, 7 Internationellt bist�nd, 8 Migration, 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och
social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Eko-
nomisk trygghet vid �lderdom, 12 Ekonomisk trygghet f�r familjer och barn,
13 Arbetsmarknad, 14 Arbetsliv, 15 Studiest�d, 16 Utbildning och universi-

SFS 2007:726

tetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18 Samh�llsplane-
ring, bostadsf�rs�rjning, byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional ut-
veckling, 20 Allm�n milj�- och naturv�rd, 21 Energi, 22 Kommunikationer,
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande n�ringar, 24 N�ringsliv, 25
Allm�nna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsr�ntor m.m. och 27 Avgiften
till Europeiska gemenskapen.

Beslut i fr�ga om vilka �ndam�l och verksamheter som skall innefattas i

ett utgiftsomr�de fattas i samband med beslut med anledning av den ekono-
miska v�rpropositionen. Lag (2006:885).

Riksdagens skrivelser

13 � Om ett riksdagsbeslut kr�ver verkst�llighet, skall det organ som har
att verkst�lla beslutet underr�ttas genom en skrivelse. Riksdagens beslut
med anledning av en proposition eller en framst�llning skall alltid meddelas
regeringen respektive det riksdagsorgan som l�mnat framst�llningen genom
en skrivelse. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

5.13.1

Riksdagens skrivelser s�tts upp av kammarkansliet och undertecknas av tal-
mannen.

Utskott som har berett ett �rende skall f� del av kammarens beslut i �ren-

det. Lag (2003:180).

6 kap. Interpellationer och fr�gor till statsr�d

Interpellationer

1 � En interpellation skall ha ett best�mt inneh�ll och vara f�rsedd med en
motivering. Talmannen beslutar att en interpellation f�r framst�llas. Om tal-
mannen anser att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, skall
han eller hon v�gra tillst�nd till att interpellationen framst�lls och ange sk�l
f�r detta beslut. Om kammaren �nd� beg�r att interpellationen skall f� fram-
st�llas skall talmannen h�nvisa fr�gan till konstitutionsutskottet f�r avg�-
rande. Talmannen f�r inte v�gra tillst�nd till interpellationen om utskottet
har f�rklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag.

En interpellation besvaras av ett statsr�d inom tv� veckor fr�n det att den

getts in. Om kammaren under tv�veckorsperioden g�r ett uppeh�ll i sitt ar-
bete, f�rl�ngs tiden med vad som motsvarar uppeh�llet.

Om ett svar inte l�mnas inom den tid som har angetts i andra stycket, skall

statsr�det meddela riksdagen varf�r svaret uteblir eller anst�r. Meddelandet
f�r inte f�ljas av �verl�ggning.

En interpellation faller om den inte har besvarats vid det riksm�te d� den

v�cktes. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Till�ggsbest�mmelser

6.1.1

En interpellation ges in till kammarkansliet. Den skall vara egenh�ndigt un-
dertecknad av interpellanten. Talmannen anm�ler utan dr�jsm�l vid ett sam-
mantr�de med kammaren beslut att interpellationen skall eller inte skall f�
framst�llas. Om talmannen har medgett att interpellationen f�r framst�llas,
l�ter talmannen utan dr�jsm�l statsr�det f� del av interpellationen.

Talmannen fastst�ller efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r par-

tigrupperna den dag under ett riksm�te d� interpellationer senast f�r ges in
till kammarkansliet. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r dock talmannen medge
att en interpellation f�r framst�llas �ven om den getts in efter denna dag.

Interpellationen skall redovisas i riksdagens protokoll. Lag (2003:180).

6.1.2

Talmannen best�mmer efter samr�d med statsr�det och interpellanten vid
vilket sammantr�de svaret skall l�mnas. Meddelande om detta l�mnas utan
dr�jsm�l p� det s�tt som talmannen best�mmer och tas upp p� f�redrag-
ningslistan.

Svaret p� en interpellation f�r delas ut till ledam�terna i f�rv�g. Lag

(2003:180).

6.1.3

N�r ett statsr�d besvarar en interpellation f�r svaret l�mnas i ett anf�rande
som r�cker l�ngst sex minuter. Statsr�det kan d�rut�ver f� ordet f�r ytterli-
gare tre anf�randen, varav de f�rsta tv� f�r r�cka l�ngst fyra minuter vardera
och det tredje l�ngst tv� minuter.

Interpellanten kan f� ordet f�r h�gst tre anf�randen, varav de f�rsta tv� f�r

r�cka l�ngst fyra minuter vardera och det tredje l�ngst tv� minuter.

Andra talare kan f� ordet f�r h�gst tv� anf�randen, varav det f�rsta f�r

r�cka l�ngst fyra minuter och det andra l�ngst tv� minuter. Lag (1998:734).

Fr�gor

2 � En fr�ga kan vara muntlig eller skriftlig. Den skall ha ett best�mt inne-
h�ll. Lag (2003:180).

Muntliga fr�gor

3 � En muntlig fr�ga framst�lls vid en fr�gestund som anordnas i kamma-
ren. Den besvaras omedelbart av ett statsr�d.

Talmannen beslutar om vem som skall f� ordet vid en fr�gestund. Tal-

mannen f�r besluta om en begr�nsning av anf�randena till l�ngst en minut.
Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Till�ggsbest�mmelse

6.3.1

En fr�gestund anordnas varje torsdag under de veckor som kammaren sam-
mantr�der f�r annan handl�ggning �n bordl�ggning.

Om arbetsf�rh�llandena i riksdagen kr�ver det, f�r talmannen f�r en viss

vecka besluta att fr�gestunden anordnas p� en annan dag �n en torsdag eller
att fr�gestunden st�lls in.

Regeringskansliet anm�ler till kammarkansliet senast p� fredagen i

veckan f�re fr�gestunden vilka statsr�d som kommer att vara n�rvarande.
Meddelande om detta l�mnas utan dr�jsm�l p� det s�tt som talmannen be-
st�mmer. Lag (2003:180).

Skriftliga fr�gor

4 � En skriftlig fr�ga f�r vara f�rsedd med en kort inledande f�rklaring.
Talmannen beslutar att en skriftlig fr�ga f�r framst�llas. Om talmannen an-
ser att en skriftlig fr�ga strider mot grundlag eller denna lag, skall han eller
hon v�gra tillst�nd till att fr�gan framst�lls och ange sk�l f�r detta beslut.
Om kammaren �nd� beg�r att fr�gan skall f� framst�llas skall talmannen
h�nvisa saken till konstitutionsutskottet f�r avg�rande. Talmannen f�r inte
v�gra tillst�nd till fr�gan om utskottet har f�rklarat att den inte strider mot
grundlag eller denna lag.

En skriftlig fr�ga besvaras skriftligen av ett statsr�d. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

6.4.1

En skriftlig fr�ga ges in till kammarkansliet. Den skall vara egenh�ndigt un-
dertecknad av den ledamot som framst�ller fr�gan. Talmannen anm�ler utan
dr�jsm�l vid ett sammantr�de med kammaren beslut att fr�gan skall eller
inte skall f� framst�llas. Om talmannen har medgett att fr�gan f�r framst�l-
las, l�ter talmannen utan dr�jsm�l statsr�det f� del av fr�gan.

Det skriftliga svaret l�mnas till kammarkansliet som �verl�mnar svaret till

den ledamot som st�llt fr�gan.

De skriftliga fr�gor som under en vecka getts in senast klockan 10 p� fre-

dagen besvaras senast klockan 12 p� onsdagen i f�ljande vecka.

Under l�ngre uppeh�ll i kammarens arbete �n en m�nad f�r talmannen be-

sluta att svaren l�mnas inom fjorton dagar efter det att fr�gorna framst�llts.
Talmannen fattar sitt beslut efter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r
partigrupperna. Om ett svar inte l�mnas inom denna tid, skall statsr�det
meddela kammarkansliet n�r fr�gan kommer att besvaras eller att den inte
kommer att besvaras. Lag (2003:180).

6.4.2

Skriftliga fr�gor liksom statsr�dens svar p� fr�gorna skall redovisas i riksda-
gens protokoll. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

7 kap. Gemensamma best�mmelser om val inom riksdagen

F�reskrifternas till�mpningsomr�de

1 � Best�mmelserna i 212 �� g�ller val som f�rr�ttas av kammaren och
best�mmelserna i 13 och 14 �� val inom ett utskott eller ett annat riksdags-
organ som helt eller delvis v�ljs av kammaren. Lag (2003:180).

Valberedningen

2 � Om inte riksdagen f�reskriver annat, skall val som f�rr�ttas av kamma-
ren beredas av en s�rskild valberedning, utsedd inom riksdagen.

Valberedningen utses vid f�rsta sammantr�det med kammaren under riks-

dagens valperiod f�r tiden till valperiodens slut. Varje partigrupp, vilken
motsvarar parti som vid valet till riksdagen har f�tt minst fyra procent av
r�sterna i hela riket, skall bes�tta en plats. D�rut�ver f�rdelas tio platser pro-
portionellt mellan samma partigrupper. Ledam�terna tills�tts med till�mp-
ning av det f�rfarande som anges i 12 � f�rsta stycket. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

7.2.1

Talmannen fastst�ller f�r varje partigrupp det antal ledam�ter som parti-
gruppen skall tills�tta i valberedningen. Vid den proportionella f�rdelningen
till�mpas den ber�kningsgrund som anges i 4 � tredje stycket. Lag
(2003:180).

7.2.2

Valberedningen bereder inte val av riksf�rest�ndare, vice riksf�rest�ndare,
person som skall intr�da som tillf�llig riksf�rest�ndare, talman, vice talm�n,
kammarsekreterare, riksdagens ombudsm�n och st�llf�retr�dande ombuds-
m�n, riksrevisorer samt val till Statsr�dsarvodesn�mnden och N�mnden f�r
l�n till riksrevisorerna.

F�reskrifter om beredning av val finns i fr�ga om ombudsm�n och st�llf�-

retr�dande ombudsm�n i till�ggsbest�mmelsen 8.11.2, i fr�ga om riksreviso-
rer i till�ggsbest�mmelsen 8.12.1, i fr�ga om ledam�ter i Statsr�dsarvodes-
n�mnden i till�ggsbest�mmelsen 8.4.1 samt i fr�ga om ledam�ter i N�mnden
f�r l�n till riksrevisorerna i till�ggsbest�mmelsen 8.5.1. Lag (2003:180).

7.2.3

Valberedningen h�ller p� kallelse av talmannen sitt f�rsta sammantr�de
samma dag som den utses. D�refter sammantr�der beredningen p� kallelse
av ordf�randen.

Best�mmelserna i 4 kap. 13 � f�rsta stycket f�rsta meningen och andra

stycket samt till�ggsbest�mmelserna 4.12.1 andra stycket och 4.12.24 till-
l�mpas ocks� p� valberedningen. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Val med acklamation

3 � Vid val som avser tv� eller flera personer f�r valberedningen l�gga
fram en gemensam lista. Listan skall inneh�lla namn p� s� m�nga personer
som valet avser och skall godk�nnas av alla ledam�ter som har deltagit i val-
beredningens sammantr�de eller av alla utom en.

Talmannen skall framst�lla f�rslag om godk�nnande av den gemensamma

listan och, vid bifall, f�rklara de p� listan upptagna personerna valda. Val
med slutna sedlar skall dock f�rr�ttas, om det beg�rs av minst s� m�nga riks-
dagsledam�ter som motsvarar den kvot som man f�r, om samtliga r�stber�t-
tigade ledam�ters antal delas med det antal personer som valet avser, �kat
med 1. Om kvoten �r ett brutet tal, skall den avrundas till n�rmaste h�gre
hela tal. Detta val skall �ga rum vid ett f�ljande sammantr�de.

Om det f�reskrivs att en innehavare av ett visst uppdrag skall v�ljas f�r

sig, skall valet f�rr�ttas med acklamation. Om n�gon ledamot beg�r det,
skall valet dock f�rr�ttas med slutna sedlar. Om valberedningen har lagt
fram ett enh�lligt f�rslag, skall valet med slutna sedlar �ga rum f�rst vid ett
f�ljande sammantr�de. Lag (2003:180).

Val med slutna sedlar

4 � Val f�rr�ttas med slutna sedlar, om inte annat f�ljer av 3 � eller av an-
nan huvudbest�mmelse i denna lag.

Om tv� eller flera personer skall utses genom val med slutna sedlar, f�rde-

las platserna proportionellt mellan varje gruppering av riksdagsledam�ter
som vid valet upptr�der under s�rskild beteckning.

Platserna f�rdelas mellan grupperingar genom att en i taget tilldelas den

gruppering som f�r varje g�ng f�r det h�gsta j�mf�relsetalet. J�mf�relsetalet
�r lika med grupperingens r�stetal, s� l�nge grupperingen inte har tilldelats
n�gon plats. D�refter ber�knas j�mf�relsetalet genom att grupperingens r�s-
tetal delas med det antal platser som grupperingen har tilldelats, �kat med 1.
Vid lika j�mf�relsetal skall avg�randet ske genom lottning.

Vid val av en person �r den vald som har f�tt flest r�ster, om inte riksda-

gen f�reskriver annat i huvudbest�mmelse i denna lag. Vid lika r�stetal skall
valet avg�ras genom lottning. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

7.4.1

Valsedlarna skall vara enkla, slutna och om�rkta samt lika till storlek, mate-
rial och f�rg. De f�r inneh�lla uppgift om det val f�r vilket de g�ller.

En valsedel �r ogiltig om den �r f�rsedd med n�got k�nnetecken som

uppenbarligen har blivit anbragt p� valsedeln med avsikt.

Om en ledamot i ett val har l�mnat mer �n en valsedel, �r valsedlarna ogil-

tiga. Om sedlarna har samma inneh�ll, skall dock en av valsedlarna betraktas
som giltig vid sammanr�kningen. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

7.4.2

Vid proportionellt val skall det p� valsedeln finnas en beteckning i ord f�r en
viss gruppering av riksdagsledam�ter. Efter denna beteckning f�rs namnen
upp i en f�ljd under varandra.

En valsedel �r ogiltig om
1. den saknar beteckning f�r en gruppering av riksdagsledam�ter,
2. den inneh�ller mer �n en beteckning, eller
3. den saknar namn p� en valbar kandidat.
Ett namn p� en valsedel skall anses obefintligt om
1. kandidaten inte �r valbar,
2. namnet �r �verstruket,
3. det inte klart framg�r vem som avses, eller
4. ordningen mellan namnet och n�got annat namn p� valsedeln inte klart

framg�r.

Ordningsf�ljden mellan kandidatnamnen inom varje gruppering av riks-

dagsledam�ter skall best�mmas genom att ett j�mf�relsetal ber�knas f�r
dem med till�mpning av heltalsmetoden enligt 14 kap. 10 � vallagen
(2005:837). Om flera kandidater f�r lika stora j�mf�relsetal, skall valet av-
g�ras genom lottning. Lag (2006:885).

7.4.3

Vid val av en person skall det p� valsedeln finnas ett kandidatnamn.

En valsedel �r ogiltig om
1. den inneh�ller tv� eller flera kandidatnamn,
2. den inneh�ller namnet p� en kandidat som inte �r valbar,
3. namnet �r �verstruket,
4. det inte klart framg�r vem som avses, eller
5. den inneh�ller beteckning p� en gruppering av riksdagsledam�ter.
F�reskrifter om vem som �r vald vid val av en person finns i 8 kap. 13,

11 och 12 �� samt i 9 kap. 1 och 5 ��. Lag (2007:343).

7.4.4

Vid val med slutna sedlar uppmanar talmannen fem ledam�ter att ta plats vid
talmansbordet. Av dessa skall tre bitr�da n�r valsedlarna �ppnas och gran-
skas och tv� f�ra anteckningar �ver valet.

Ledam�terna ropas upp i den ordning som anges i till�ggsbest�mmelse

5.6.2. N�r en ledamot ropas upp, skall han eller hon g� fram till talmansbor-
det och l�mna sin valsedel till talmannen.

Sedan samtliga godk�nda valsedlar har l�sts upp av talmannen och an-

tecknats av kammarsekreteraren och de tv� ledam�terna, j�mf�rs anteck-
ningarna �ver valet.

Talmannen fastst�ller resultatet av valet och tillk�nnager det f�r kamma-

ren. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

7.4.5

Om tv� eller flera val med slutna sedlar skall f�rr�ttas, f�r talmannen, om
inte en ledamot yrkar annat, best�mma att valsedlarna skall l�mnas i samt-
liga val, innan sammanr�kning g�rs i n�got av valen. Lag (2003:180).

�verklagande av val med slutna sedlar

5 � Val med slutna sedlar f�r �verklagas av en riksdagsledamot hos Val-
pr�vningsn�mnden. Valet g�ller �ven om det har �verklagats. Lag
(2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

7.5.1

Skrivelse med �verklagande st�lls till Valpr�vningsn�mnden. Skrivelsen
skall ha kommit in till kammarkansliet inom fem dagar fr�n den dag d� re-
sultatet av valet meddelades i kammaren.

S� snart tiden f�r �verklagande har g�tt ut, skall talmannen vid samman-

tr�de med kammaren tillk�nnage samtliga �verklaganden som har kommit
in. Talmannen skall best�mma den tid inom vilken f�rklaring �ver �verkla-
gandena skall ha kommit in till Valpr�vningsn�mnden.

N�r f�rklaringstiden har g�tt ut skall talmannen genast s�nda skrivelserna

med �verklaganden till Valpr�vningsn�mnden. Talmannen b�r dessutom
skyndsamt till Valpr�vningsn�mnden ge in yttrande �ver �verklagandena.
Lag (2003:180).

7.5.2

Valpr�vningsn�mnden skall vid pr�vningen av ett �verklagande upph�va ett
val och f�rordna om omval, om en f�reskrift i 4 � eller i till�ggsbest�mmel-
serna 7.4.15 har blivit �sidosatt vid valet.

Ett omval skall dock f�rordnas bara om det med fog kan antas att vad som

f�rekommit har inverkat p� valutg�ngen.

Om felet kan avhj�lpas genom f�rnyad sammanr�kning eller annan s�dan

mindre ingripande �tg�rd, skall Valpr�vningsn�mnden dock i st�llet uppdra
�t talmannen att vidta denna r�ttelse. Lag (2003:180).

7.5.3

Valsedlar och annat valmaterial skall f�rvaras under betryggande s�kerhet
till dess att valet har vunnit laga kraft. Lag (2003:180).

Valens tidpunkt och giltighet

6 � Om inte riksdagen f�reskriver annat, skall val som avser tid motsva-
rande riksdagens valperiod f�rr�ttas snarast efter valperiodens b�rjan och
g�lla till dess att riksdagen f�rr�ttar nytt val under n�sta valperiod. Lag
(2003:180).

SFS 2007:726

Omval

7 � Har en ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att ut-
g�ngen av val till riksdagen har blivit �ndrad efter ett �verklagande, skall val
som riksdagen har f�rr�ttat dessf�rinnan under valperioden g�ras om, om
det beg�rs av minst tio riksdagsledam�ter. Lag (2003:180).

Suppleantval

8 � Om inte riksdagen f�reskriver annat, skall vid val som avser tv� eller
flera personer ocks� suppleanter utses till minst samma antal som de ordina-
rie ledam�terna. Vad som �r f�reskrivet om valet av dessa till�mpas �ven p�
suppleanterna.

Sedan riksdagen har f�rr�ttat val till ett organ och d�rvid utsett supplean-

ter, f�r den besluta om en f�r�ndring av antalet suppleanter i organet, s�
l�nge det inte underskrider antalet ordinarie ledam�ter.

Utan att antalet suppleanter i utskottet ut�kas f�r ers�ttare som har kallats

till tj�nstg�ring utses till suppleant i ett utskott som den lediga riksdagsleda-
moten tillh�r. D� till�mpas det f�rfarande som anges i 12 � f�rsta stycket.
Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

7.8.1

En fr�ga om ett st�rre antal suppleanter �n som ursprungligen valts bereds
av valberedningen.

Suppleantval som f�ranleds av en ut�kning av antalet suppleanter skall

f�rr�ttas s� snart det kan ske. Lag (2003:180).

7.8.2

Om inte annat f�reskrivs eller s�rskilt beslutas, skall suppleanter utses till
samma antal som de ordinarie ledam�terna. Lag (2003:180).

7.8.3

F�reskrifter om suppleanter finns f�r riksdagsstyrelsen i till�ggsbest�mmel-
sen 1.5.2, f�r Statsr�dsarvodesn�mnden i 8 kap. 4 �, f�r N�mnden f�r l�n till
riksrevisorerna i 8 kap. 5 �, f�r Utrikesn�mnden i 8 kap. 8 � och f�r krigsde-
legationen i 8 kap. 15 � Lag (2003:180).

Suppleanternas tj�nstg�ring

9 � Om inte riksdagen f�reskriver annat, skall en fr�nvarande ledamots
plats i ett organ intas av en suppleant som h�r till samma partigrupp. Om
detta inte kan ske, g�ller att suppleanterna har f�retr�de i den ordning i vil-
ken de har valts eller, om valet har f�rr�ttats med gemensam lista, i den ord-
ning i vilken de har f�rts upp p� listan. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Obeh�righet

10 � Om inte riksdagen f�reskriver annat, skall den som �r vald av kam-
maren till ett uppdrag, f�r vilket det kr�vs ledamotskap av riksdagen, avg�
fr�n uppdraget, om han eller hon l�mnar riksdagen eller utses till riksdagens
talman eller till statsr�d. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

7.10.1

F�reskrifter om beh�righet att ing� i olika organ finns f�r talmannen i
10 kap. 7 � regeringsformen, i 1 kap. 5 � och 8 kap. 15 � denna lag, f�r riks-
dagsledamot som ocks� �r statsr�d i 8 kap. 15 � denna lag samt f�r avg�ngen
riksdagsledamot i till�ggsbest�mmelsen 8.6.2 denna lag. Lag (2003:180).

Skyldighet att �ta sig uppdrag

11 � Den som har utsetts till ett uppdrag genom val av riksdagen f�r inte
undandra sig uppdraget utan att riksdagen medger det. Lag (2003:180).

Eftertr�dare

12 � Om n�gon som har valts till ett organ, som vid valperiodens b�rjan
tillsattes genom val av tv� eller flera personer, l�mnar sitt uppdrag i f�rtid,
skall den eller de partigrupper som han eller hon var vald f�r, till talmannen
anm�la en eftertr�dare. Talmannen f�rklarar den anm�lda eftertr�daren vald.
Om en s�dan anm�lan inte g�rs eller om mer �n en person anm�ls, utser tal-
mannen en eftertr�dare.

Om en plats blir ledig i f�rtid och det ursprungliga valet avs�g endast en

person, till�mpas f�r kompletteringsvalet f�r den �terst�ende tiden samma
f�rfarande som vid det ursprungliga valet.

F�reskrifterna i denna best�mmelse g�ller om inte riksdagen f�reskriver

annat. Lag (2003:180).

Ordf�randeval

13 � Ett organ, vars ledam�ter helt eller delvis utses av kammaren, v�ljer
inom sig ordf�rande och en eller flera vice ordf�rande, om inte annat �r f�re-
skrivet. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

7.13.1

F�reskrifter om val av ordf�rande och vice ordf�rande finns f�r Valpr�v-
ningsn�mnden i 3 kap. 11 � regeringsformen och 8 kap. 2 � denna lag, f�r
Statsr�dsarvodesn�mnden i 8 kap. 4 � denna lag, f�r N�mnden f�r l�n till
riksrevisorerna i 8 kap. 5 �, f�r Riksrevisionens styrelse i 8 kap. 14 � och f�r
Riksdagens �verklaganden�mnd i 9 kap. 5 � denna lag. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Val inom ett riksdagsorgan

14 � Val inom ett organ som avses i 13 � f�rr�ttas med acklamation eller,
om n�gon ledamot beg�r det, med slutna sedlar. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

7.14.1

Valsedlarna skall vara enkla, slutna och om�rkta samt lika till storlek, mate-
rial och f�rg. Vid lika r�stetal skall valet avg�ras genom lottning. Lag
(2003:180).

8 kap. Vissa befattningshavare och organ

Val av talm�n

1 � Val av talman samt av f�rste, andre och tredje vice talman enligt 4 kap.
2 � regeringsformen f�rr�ttas vid f�rsta sammantr�det med kammaren under
riksdagens valperiod och g�ller till valperiodens slut. Talm�nnen v�ljs var
f�r sig i nu n�mnd ordning.

Om valet f�rr�ttas med slutna sedlar, �r den vald som f�r mer �n h�lften

av de avgivna r�sterna. Om s�dan r�st�vervikt inte uppn�s, f�rr�ttas nytt
val. Om inte heller d� n�gon f�r mer �n h�lften av de avgivna r�sterna, f�r-
r�ttas ett tredje val mellan de tv� som vid den andra omr�stningen uppn�dde
de h�gsta r�stetalen. Vid den tredje omr�stningen �r den vald som f�r de
flesta r�sterna. Lag (2003:180).

Val av ordf�rande och ers�ttare f�r ordf�randen i
Valpr�vningsn�mnden

2 � Best�mmelser om val av ordf�rande i Valpr�vningsn�mnden finns i
3 kap. 11 � regeringsformen.

Riksdagen utser genom s�rskilt val en ers�ttare f�r ordf�randen i Valpr�v-

ningsn�mnden. Best�mmelserna i 3 kap. 11 � regeringsformen om ordf�ran-
den till�mpas ocks� p� ers�ttaren.

Vid val med slutna sedlar av ordf�randen eller ers�ttare f�r ordf�randen

till�mpas det f�rfarande som anges i 1 � andra stycket. Lag (2003:180).

Riksf�rest�ndarval

3 � Vid val med slutna sedlar av riksf�rest�ndare, vice riksf�rest�ndare en-
ligt 5 kap. 4 � regeringsformen eller person som skall kunna intr�da som till-
f�llig riksf�rest�ndare enligt 5 kap. 6 � regeringsformen till�mpas det f�rfa-
rande som anges i 1 � andra stycket. Valet g�ller till dess riksdagen beslutar
annat. Lag (2003:180).

Statsr�dsarvodesn�mnden

4 � Statsr�dsarvodesn�mnden best�r av ordf�rande och tv� andra ledam�-
ter. De v�ljs var f�r sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen

SFS 2007:726

f�r tiden intill dess nytt val till n�mnden har �gt rum. Suppleanter skall inte
utses.

Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir f�rhindrad att utf�ra sitt

uppdrag, v�ljer riksdagen en person i hans eller hennes st�lle s� l�nge hin-
dret varar. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

8.4.1

Val av ledam�ter i Statsr�dsarvodesn�mnden bereds av konstitutionsutskot-
tet. Lag (1993:1423).

N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna

5 � N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna best�r
av ordf�rande och tv� andra ledam�ter. De v�ljs var f�r sig av riksdagen
efter varje ordinarie val till riksdagen f�r tiden intill dess nytt val till n�mn-
den har �gt rum. Suppleanter skall inte utses.

Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir f�rhindrad att utf�ra sitt

uppdrag, v�ljer riksdagen en person i hans eller hennes st�lle s� l�nge hind-
ret varar. Lag (2007:343).

Till�ggsbest�mmelse

8.5.1

Val av ledam�ter i N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och riksre-
visorerna bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2007:343).

Internationella delegationer

6 � Om det tr�ffats en internationell �verenskommelse att riksdagen bland
sina ledam�ter skall utse ledam�ter i en delegation till en mellanfolklig orga-
nisation, f�r best�mmelser om detta inf�ras i en till�ggsbest�mmelse till
denna paragraf. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

8.6.1

Riksdagen v�ljer tjugo ledam�ter i Nordiska r�dets svenska delegation. De-
legationen v�ljs f�r varje riksm�te.

Delegationen skall �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till

riksdagen. Lag (2003:180).

8.6.2

Riksdagen v�ljer sex ledam�ter i Europar�dets svenska delegation. Delega-
tionen v�ljs f�r tiden fr�n den 1 november samma �r som val till riksdagen
�gt rum till motsvarande tidpunkt efter n�sta val.

SFS 2007:726

En ledamot eller en suppleant av Europar�dets svenska delegation som

l�mnat riksdagen i samband med ett riksdagsval f�r kvarst� under den �ter-
st�ende delen av delegationens mandatperiod.

Delegationen skall �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till

riksdagen. Lag (2003:180).

8.6.3

Riksdagen v�ljer �tta ledam�ter i den svenska delegationen till Organisatio-
nen f�r s�kerhet och samarbete i Europa. Delegationen v�ljs f�r riksdagens
valperiod.

Delegationen skall �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till

riksdagen. Lag (2003:180).

Val av riksbanksfullm�ktige

7 � Val av fullm�ktige i Riksbanken enligt 9 kap. 13 � regeringsformen
avser riksdagens valperiod. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

8.7.1

Ledam�ter av fullm�ktige f�r inte

1. vara statsr�d,
2. vara ledamot av Riksbankens direktion,
3. vara ledamot eller suppleant i styrelsen f�r en bank eller ett annat f�re-

tag som st�r under Finansinspektionens tillsyn eller

4. inneha en annan anst�llning eller ett annat uppdrag som g�r dem

ol�mpliga f�r uppdraget som fullm�ktig.

Ledam�terna f�r inte heller vara under�riga, i konkurs, underkastade n�-

ringsf�rbud eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken.

Om en ledamot tar en s�dan anst�llning eller ett s�dant uppdrag som kan

strida mot best�mmelserna i f�rsta stycket, skall riksdagen p� f�rslag av fi-
nansutskottet entlediga ledamoten fr�n uppdraget i fullm�ktige. De anst�ll-
ningar eller uppdrag som en ledamot tar skall anm�las till riksdagen. Lag
(2003:180).

Utrikesn�mnden

8 � Val av ledam�ter i Utrikesn�mnden enligt 10 kap. 7 � regeringsformen
avser riksdagens valperiod.

F�r talmannen �r vice talman suppleant i Utrikesn�mnden. Antalet valda

suppleanter skall vara nio. Lag (2003:180).

9 � Utrikesn�mnden sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Statsministern f�r
medge att �ven n�gon annan �n en ledamot, en suppleant, ett statsr�d eller en
tj�nsteman �r n�rvarande. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Till�ggsbest�mmelser

8.9.1

Protokoll skall f�ras vid Utrikesn�mndens sammantr�den. Sekreterare hos
n�mnden f�rordnas av regeringen.

Suppleant i Utrikesn�mnden skall alltid underr�ttas om n�mndens sam-

mantr�den. Lag (2003:180).

8.9.2

En ledamot, en suppleant eller en tj�nsteman skall f�rsta g�ngen han eller
hon �r n�rvarande vid ett sammantr�de med Utrikesn�mnden avge f�rs�kran
om att f�lja �liggande om tystnadsplikt enligt 10 kap. 7 � regeringsformen.
Lag (2003:180).

10 � F�r f�rordnande att krigsdelegationen skall tr�da i riksdagens st�lle
enligt 13 kap. 2 � regeringsformen sammantr�der Utrikesn�mndens ledam�-
ter p� kallelse av talmannen eller, vid f�rhinder f�r talmannen, vice talman,
eller p� kallelse av tv� av n�mndens �vriga ledam�ter. F�rhandlingarna leds
av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem �r n�rvarande, av den
av de n�rvarande ledam�terna som har varit ledamot av riksdagen l�ngst tid.
Om tv� eller flera har tillh�rt riksdagen lika l�nge, har den �ldste av dem f�-
retr�de. Om det vid omr�stning till beslut blir lika r�stetal, g�ller den me-
ning som ordf�randen bitr�der. Lag (2003:180).

Riksdagens ombudsm�n

11 � Riksdagen v�ljer enligt 12 kap. 6 � regeringsformen ombudsm�n som
skall ut�va tillsyn �ver till�mpningen i offentlig verksamhet av lagar och an-
dra f�rfattningar.

Riksdagens ombudsm�n skall vara fyra, en chefsjustitieombudsman och

tre justitieombudsm�n. Chefsjustitieombudsmannen �r administrativ chef
och best�mmer inriktningen i stort av verksamheten. Riksdagen f�r h�rut�-
ver v�lja en eller flera st�llf�retr�dande ombudsm�n. St�llf�retr�dande om-
budsman skall ha tj�nstgjort som riksdagens ombudsman.

Chefsjustitieombudsmannen, �vriga ombudsm�n samt st�llf�retr�dande

ombudsm�n v�ljs var f�r sig. Vid val med slutna sedlar till�mpas f�rfarandet
i 1 � andra stycket.

Val av ombudsman g�ller fr�n valet eller den senare tidpunkt som riksda-

gen best�mmer till dess att nytt val har genomf�rts under fj�rde �ret d�refter
och den d� valde har tilltr�tt uppdraget. Valet skall emellertid aldrig g�lla
l�ngre �n till utg�ngen av detta �r. Val av st�llf�retr�dande ombudsman g�l-
ler f�r en tid av tv� �r fr�n valet eller den senare tidpunkt som riksdagen be-
st�mmer. P� f�rslag av konstitutionsutskottet f�r riksdagen dock dessf�rin-
nan entlediga en ombudsman eller en st�llf�retr�dande ombudsman som inte
har riksdagens f�rtroende.

Om en ombudsman avg�r i f�rtid, skall riksdagen snarast v�lja en eftertr�-

dare f�r en ny fyra�rsperiod. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Till�ggsbest�mmelser

8.11.1

Konstitutionsutskottet skall, p� eget initiativ eller p� beg�ran av n�gon av
riksdagens ombudsm�n, samr�da med en ombudsman om arbetsordningen
eller i andra fr�gor av organisatorisk art. Lag (2003:180).

8.11.2

Val av ombudsman och st�llf�retr�dande ombudsman bereds av konstitu-
tionsutskottet. Lag (2003:180).

Riksrevisionen

12 � Riksdagen skall enligt 12 kap. 7 � regeringsformen v�lja tre riksrevi-
sorer.

Riksrevisorerna v�ljs var f�r sig. Vid val med slutna sedlar till�mpas f�r-

farandet i 1 � andra stycket. Val av riksrevisor g�ller fr�n valet eller den se-
nare tidpunkt som riksdagen best�mmer till dess att nytt val har genomf�rts
under sjunde �ret d�refter och den d� valde har tilltr�tt uppdraget. Valet skall
emellertid aldrig g�lla l�ngre �n till utg�ngen av detta �r. En riksrevisor kan
inte v�ljas om.

En av riksrevisorerna skall svara f�r myndighetens administrativa led-

ning. Riksdagen best�mmer vem av riksrevisorerna som skall ha denna upp-
gift.

En riksrevisor f�r inte vara i konkurs, underkastad n�ringsf�rbud eller ha

f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken. En riksrevisor f�r inte heller
inneha anst�llning eller uppdrag eller ut�va verksamhet som kan p�verka
riksrevisorns sj�lvst�ndiga st�llning. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

8.12.1

Val av riksrevisor bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2003:180).

8.12.2

En riksrevisor skall skriftligen anm�la f�ljande f�rh�llanden till riksdagen

1. innehav och �ndring i innehavet av finansiella instrument som anges i

1 kap. 1 � lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2. avtal av ekonomisk karakt�r med tidigare arbetsgivare, s�som avtal om

l�ne- eller pensionsf�rm�n som utges under tid som omfattas av uppdraget i
Riksrevisionen,

3. avl�nad anst�llning som inte �r av endast tillf�llig karakt�r,
4. inkomstbringande sj�lvst�ndig verksamhet som bedrivs vid sidan av

uppdraget som riksrevisor,

5. uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om uppdraget inte �r av en-

dast tillf�llig karakt�r, och

SFS 2007:726

6. annan anst�llning, uppdrag eller annat �gande som kan antas p�verka

uppdragets utf�rande. Lag (2007:87).

13 � Riksdagen f�r skilja en riksrevisor fr�n uppdraget p� beg�ran av kon-
stitutionsutskottet.

Om en riksrevisor avg�r i f�rtid, skall riksdagen snarast v�lja eftertr�dare

f�r en ny sju�rsperiod. Lag (2003:180).

14 � Riksrevisionens styrelse skall best� av ett udda antal ledam�ter, l�gst
elva, som v�ljs f�r riksdagens valperiod.

Varje partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har

f�tt minst fyra procent av r�sterna i hela riket, skall bes�tta en plats. D�rut�-
ver f�rdelas platserna i styrelsen proportionellt mellan samma partigrupper.

Riksdagen v�ljer bland ledam�terna en ordf�rande och en eller flera vice

ordf�rande. Ordf�rande och varje vice ordf�rande v�ljs var f�r sig. Lag
(2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

8.14.1

Antalet ledam�ter i Riksrevisionens styrelse fastst�lls av riksdagen p� f�r-
slag av valberedningen. Lag (2003:180).

Krigsdelegationen

15 � Riksdagen skall enligt 13 kap. 2 � regeringsformen v�lja en krigsde-
legation inom sig.

Krigsdelegationen best�r av talmannen som ordf�rande och av femtio an-

dra ledam�ter, som riksdagen v�ljer f�r riksdagens valperiod.

En riksdagsledamot �r beh�rig att vara ledamot i krigsdelegationen �ven

om han eller hon tillh�r regeringen.

Suppleanter skall inte utses till krigsdelegationen.
Om en ledamot f�r varaktigt f�rhinder n�r delegationen har tr�tt i riksda-

gens st�lle, utses en annan riksdagsledamot till ers�ttare p� det s�tt som
anges i 7 kap. 12 � f�rsta stycket. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelser

8.15.1

Krigsdelegationens ordf�rande och vice ordf�rande skall f�rbereda delega-
tionens verksamhet f�r den h�ndelse delegationen skulle tr�da i riksdagens
st�lle. Lag (2003:180).

8.15.2

Best�mmelserna i 4 kap. 13 � f�rsta stycket f�rsta meningen och andra
stycket samt till�ggsbest�mmelserna 4.12.1 andra stycket och 4.12.2 och
4.12.4 till�mpas ocks� p� krigsdelegationen n�r den inte �r i riksdagens
st�lle. Lag (2003:180).

SFS 2007:726

Ytterligare best�mmelser f�r riksdagens organ

16 � Riksdagen f�r meddela n�rmare best�mmelser f�r riksdagens organ.
Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

8.16.1

Riksdagen fastst�ller stadgar f�r Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och
v�ljer sex ledam�ter i stiftelsens styrelse i enlighet med 3 � i stiftelsens stad-
gar (RFS 1988:1).

Stiftelsen skall �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riks-

dagen. Lag (2003:180).

9 kap. Best�mmelser om personal och f�rvaltning

Kammarsekreterare

1 � Kammaren utser en kammarsekreterare. Kammarsekreteraren l�ter
f�ra protokollet vid sammantr�den med kammaren. Han eller hon expedierar
riksdagens beslut och bitr�der i �vrigt talmannen i riksdagsarbetet.

Val av kammarsekreterare �ger rum vid b�rjan av riksm�tet n�rmast efter

ett ordinarie val till riksdagen och g�ller f�r tiden till dess nytt val av kam-
marsekreterare f�rr�ttas. Vid val med slutna sedlar till�mpas det f�rfarande
som anges i 8 kap. 1 � andra stycket. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

9.1.1

Kammarsekreteraren, med tj�nsteben�mningen riksdagsdirekt�r, �r chef f�r
riksdagsf�rvaltningen och sekreterare i krigsdelegationen. Lag (2003:180).

Kanslier f�r utskotten och EU-n�mnden

2 � Utskotten och EU-n�mnden bitr�ds av kanslier som ing�r i riksdags-
f�rvaltningen. Chefen f�r ett s�dant kansli skall vara svensk medborgare.
Lag (2000:418).

Riksdagsf�rvaltningen

3 � Riksdagen beslutar om instruktion f�r riksdagsf�rvaltningen. Lag
(2000:418).

4 � Riksdagsf�rvaltningen skall, n�r det g�ller riksdagen och riksdagens
myndigheter, i den omfattning riksdagen best�mmer

1. handl�gga fr�gor ang�ende f�rhandlingar om anst�llnings- och arbets-

villkor f�r arbetstagare samt andra personalfr�gor,

2. uppr�tta f�rslag till anslag p� statsbudgeten, dock inte f�r Riksrevisio-

nen,

SFS 2007:726

3. i �vrigt handl�gga fr�gor om f�rvaltningen inom riksdagen och fr�gor

om f�rvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom
Riksbanken, och

4. besluta om f�reskrifter och r�d i s�dana fr�gor som avses i 13.
I fr�ga om f�rslag till anslag p� statsbudgeten f�r Riksrevisionen skall

riksdagsf�rvaltningen yttra sig innan Riksrevisionen beslutar om f�rslaget.
Lag (2003:180).

�verklagande

5 � Beslut av ett riksdagsorgan i ett f�rvaltnings�rende som f�r �verklagas
enligt s�rskilda best�mmelser, pr�vas av allm�n f�rvaltningsdomstol i de fall
som riksdagen best�mmer och i �vriga fall av Riksdagens �verklagande-
n�mnd.

�verklaganden�mnden best�r av ordf�rande, som skall vara eller ha varit

ordinarie domare och inte vara ledamot av riksdagen, och fyra andra leda-
m�ter, valda inom riksdagen. Ordf�randen v�ljs s�rskilt. Val till �verklagan-
den�mnden avser riksdagens valperiod.

F�r ordf�randen skall det finnas en ers�ttare. Best�mmelser om ordf�ran-

den skall till�mpas �ven p� ers�ttaren.

Vid val med slutna sedlar av ordf�rande eller ers�ttare f�r ordf�randen i

�verklaganden�mnden till�mpas det f�rfarande som anges i 8 kap. 1 � andra
stycket. Lag (2006:994).

Ledam�ternas arvode och andra ekonomiska villkor

6 � En riksdagsledamot skall av statsmedel erh�lla arvode f�r sitt uppdrag.
Best�mmelser om detta, om andra ekonomiska villkor med anledning av
uppdraget och om gottg�relse till ers�ttare f�r riksdagsledamot finns i lag.
Lag (2003:180).

Bist�nd med sakuppgifter och studieresor

7 � Riksdagens ledam�ter och organ skall ha tillg�ng till bibliotek och r�tt
till bist�nd i �vrigt med sakuppgifter f�r riksdagsarbetet.

I fr�ga om ledam�ternas studieresor finns s�rskilda f�reskrifter. Lag

(2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

9.7.1

En ledamot av riksdagen kan erh�lla bidrag till kostnaden f�r enskild studie-
resa. Riksdagsstyrelsen f�r meddela n�rmare best�mmelser om s�dana resor.
Lag (2003:180).

�tal

8 � �tal mot nedan angivna befattningshavare f�r ett brott, beg�nget i ut-
�vningen av hans eller hennes uppdrag eller tj�nst f�r beslutas

SFS 2007:726

1. endast av finansutskottet n�r det g�ller �tal mot en fullm�ktig i Riks-

banken eller en ledamot av Riksbankens direktion,

2. endast av konstitutionsutskottet n�r det g�ller �tal mot en ledamot av

riksdagsstyrelsen, av styrelsen i Riksrevisionen, av Valpr�vningsn�mnden
eller av Riksdagens �verklaganden�mnd eller mot en av riksdagens ombuds-
m�n, mot en av riksrevisorerna eller mot kammarsekreteraren.

Best�mmelserna i f�rsta stycket om �tal mot en ledamot av Riksbankens

direktion skall inte till�mpas i fr�ga om ett brott beg�nget i ut�vningen av
Riksbankens beslutander�tt enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kredit-
reglering. Lag (2003:180).

Till�ggsbest�mmelse

9.8.1

I fr�ga om beh�righet att besluta om �tal mot vissa andra befattningshavare
�n de som n�mns i 8 � finns s�rskilda f�reskrifter. Lag (2003:180).

10 kap. Behandlingen av fr�gor i Europeiska unionen

Regeringens skyldighet att informera riksdagen om EU-arbetet

1 � Regeringen skall enligt 10 kap. 6 � regeringsformen fortl�pande infor-
mera riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i Europeiska
unionen.

Regeringen skall redovisa sitt agerande i Europeiska unionen f�r riksda-

gen samt varje �r l�mna en skrivelse med ber�ttelse �ver verksamheten i Eu-
ropeiska unionen till riksdagen. Lag (2006:1437).

Regeringens skyldighet att informera riksdagen om sin syn p�
kommissionens f�rslag

2 � Regeringen skall informera riksdagen om sin syn p� de f�rslag fr�n
Europeiska gemenskapernas kommission som regeringen bed�mer som be-
tydelsefulla. Lag (1996:1530).

Utskottens arbete med EU-fr�gor

3 � Utskotten skall f�lja arbetet i Europeiska unionen inom de �mnesomr�-
den som f�r varje utskott anges i 4 kap. 46 �� med tillh�rande till�ggsbe-
st�mmelser.

Regeringen skall �verl�gga med utskotten i de fr�gor r�rande arbetet i Eu-

ropeiska unionen som utskotten best�mmer. Dessa �verl�ggningar f�r �ga
rum offentligt i enlighet med best�mmelserna om �ppna utskottssammantr�-
den i 4 kap. 13 � med till�ggsbest�mmelser.

Om minst fem av ledam�terna i ett utskott beg�r det, skall utskottet be-

sluta att �verl�gga med regeringen enligt andra stycket. Utskottet f�r avsl�
en s�dan beg�ran om den beg�rda �tg�rden skulle f�rdr�ja fr�gans behand-
ling s� att avsev�rt men skulle uppkomma. Utskottet skall i s� fall i sitt pro-
tokoll redovisa sk�len till att beg�ran har avslagits.

SFS 2007:726

Betr�ffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att

l�mna upplysningar i EU-fr�gor till utskotten finns best�mmelser i 4 kap.
11 �. Lag (2006:1437).

Behandlingen av EU-dokument

4 � P� det s�tt som anges i denna paragraf skall riksdagen behandla de
gr�nb�cker och vitb�cker som skall tillst�llas riksdagen enligt protokollet
om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen. Talmannen f�r ef-
ter samr�d med de s�rskilda f�retr�darna f�r partigrupperna best�mma att
�ven andra dokument fr�n Europeiska unionen, med undantag f�r f�rslag
fr�n Europeiska gemenskapernas kommission, skall behandlas p� samma
s�tt.

Kammaren skall med till�mpning av 4 kap. 1 och 7 �� f�r granskning

h�nvisa ett s�dant dokument till ber�rt utskott enligt best�mmelserna i 4 kap.
46 �� med tillh�rande till�ggsbest�mmelser.

Vid utskottets granskning av dokumentet �r 4 kap. 8 � till�mplig. Utskot-

ten skall inh�mta beh�vliga upplysningar fr�n regeringen.

Utskottet skall redovisa sin granskning i ett utl�tande till kammaren. Vid

beslutet om utl�tandet �r 4 kap. 15 och 16 �� till�mpliga.

Kammaren beslutar om utl�tandet med till�mpning av reglerna i 4 kap.

10 �, 5 kap. 1, 37 och 10 �� med tillh�rande till�ggsbest�mmelser.

Betr�ffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att

l�mna upplysningar i EU-fr�gor till utskotten finns best�mmelser i 4 kap.
11 �. Lag (2006:1437).

EU-n�mnden

5 � F�r samr�d enligt 10 kap. 6 � regeringsformen skall riksdagen f�r varje
valperiod inom sig tills�tta en n�mnd f�r Europeiska unionen (EU-n�mn-
den).

EU-n�mnden skall best� av ett udda antal ledam�ter, l�gst femton.
Vid n�mndens sammantr�den har varje partigrupp som �r representerad i

n�mnden r�tt att ers�tta en ledamot i n�mnden med en ledamot av det utskott
vars omr�de ber�rs av de fr�gor som n�mndens �verl�ggningar med reger-
ingen r�r. Denna r�tt har dock inte en partigrupp som redan har en ledamot
eller suppleant i n�mnden som samtidigt �r ledamot av det ber�rda utskottet.
Lag (2006:1437).

Till�ggsbest�mmelse

10.5.1

Antalet ledam�ter i EU-n�mnden fastst�lls av riksdagen p� f�rslag av valbe-
redningen. Lag (2006:886).

SFS 2007:726

Regeringens skyldighet att underr�tta och r�dg�ra med EU-n�mnden

6 � Regeringen skall underr�tta EU-n�mnden om fr�gor som skall beslutas
i Europeiska unionens r�d. Regeringen skall ocks� r�dg�ra med n�mnden
om hur f�rhandlingarna i r�det skall f�ras inf�r besluten i r�det.

Regeringen skall �verl�gga med EU-n�mnden i andra fr�gor r�rande ar-

betet i Europeiska unionen n�r n�mnden p� grund av s�rskilda sk�l p�kallar
s�dan �verl�ggning.

Regeringen skall r�dg�ra med n�mnden inf�r m�ten i Europeiska r�det.

Lag (2006:1437).

EU-n�mndens sammantr�den

7 � EU-n�mnden skall sammantr�da inom st�ngda d�rrar. N�mnden f�r
dock besluta att ett sammantr�de helt eller delvis skall vara offentligt.

N�mnden f�r medge att �ven n�gon annan �n en ledamot, en suppleant, ett

statsr�d, en tj�nsteman som �tf�ljer statsr�det eller en tj�nsteman i n�mnden
�r n�rvarande vid ett slutet sammantr�de.

Vid en offentlig del av ett sammantr�de �r f�retr�dare f�r en statlig myn-

dighet inte skyldig att l�mna en uppgift f�r vilken sekretess g�ller hos myn-
digheten. Lag (2006:1437).

Till�ggsbest�mmelser

10.7.1

EU-n�mnden sammantr�der f�rsta g�ngen p� kallelse av talmannen inom
tv� dagar efter det att n�mnden valts. D�refter sammantr�der n�mnden p�
kallelse av ordf�randen. Ordf�randen skall kalla n�mnden till sammantr�de
om minst fem ledam�ter av n�mnden beg�r det.

En personlig kallelse skall skickas till samtliga ledam�ter och suppleanter.

Kallelsen b�r om m�jligt ansl�s i riksdagens lokaler senast kl. 18 dagen f�re
sammantr�det. Lag (2003:180).

10.7.2

10.7.3

Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett sammantr�de med EU-
n�mnden f�r g�ras om inte n�mnden beslutar annorlunda. Lag (2003:180).

10.7.4

Vid en offentlig del av ett sammantr�de med EU-n�mnden skall det finnas
s�rskilda platser f�r �h�rare. �h�rare som upptr�der st�rande f�r genast ut-

SFS 2007:726

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders, V�llingby 2007

visas. Om oordning uppst�r bland �h�rarna, f�r ordf�randen utvisa samtliga
�h�rare.

Bes�kare till en offentlig del av ett sammantr�de med EU-n�mnden skall

p� uppmaning l�mna in ytterkl�der och v�skor samt s�dana f�rem�l som kan
anv�ndas f�r att st�ra ordningen vid sammantr�det. Den som inte f�ljer en
s�dan uppmaning f�r v�gras tilltr�de till sammantr�det. De inl�mnade tillh�-
righeterna f�rvaras under bes�ket i s�rskilda utrymmen.

Best�mmelser om s�kerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om s�ker-

hetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).

Tystnadsplikt i EU-n�mnden

8 � En ledamot, en suppleant eller en tj�nsteman i EU-n�mnden f�r inte
obeh�rigen r�ja vad som enligt beslut av regeringen eller n�mnden skall h�l-
las hemligt med h�nsyn till rikets s�kerhet eller av annat synnerligen viktigt
sk�l som betingas av f�rh�llandet till en fr�mmande stat eller mellanfolklig
organisation. Lag (2003:180).

Protokoll vid EU-n�mndens sammantr�den

9 � Protokoll skall f�ras vid sammantr�den med EU-n�mnden.

Stenografiska uppteckningar skall vid sammantr�de med n�mnden g�ras

�ver vad som yttras vid n�mndens �verl�ggningar med regeringen. Lag
(2003:180).

1. Genom denna riksdagsordning

2 upph�ves den �ldre riksdagsordningen.

(Justitiedepartementet)

2 1974:153.

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2007:726 Riksdagsordning

Om Lagboken.se