SFS 2007:726 Riksdagsordning

070726.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Riksdagsordning

1

1 kap. Riksmöten

Tidpunkt för val till riksdagen

1 § Ordinarie val till riksdagen hålls i september. Bestämmelser om tid för
extra val finns i 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 § regeringsformen. Lag (2003:180).

Riksmötets start

2 § Riksdagen samlas efter ett riksdagsval till ett nytt riksmöte i enlighet
med bestämmelserna i 3 kap. 5 § regeringsformen på femtonde dagen efter
valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kung-
jorts.

Under de år då ordinarie riksdagsval inte hålls, inleds ett nytt riksmöte på

den dag i september som riksdagen på förslag av riksdagsstyrelsen fastställt
vid det föregående riksmötet.

Har ett tillkännagivande om extra val gjorts före den fastställda dagen,

skall ett nytt riksmöte enligt andra stycket inledas endast om riksdagen med
anledning av valet samlas före juni månads utgång.

Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar. Lag (2003:180).

3 § Vid det första sammanträdet med kammaren under en valperiod före-
dras en berättelse av Valprövningsnämnden om granskning av bevis om val
av ledamöter och ersättare. Därefter ropas ledamöterna upp. Kammaren väl-
jer sedan talman och vice talmän enligt 8 kap. 1 § samt valberedning enligt
7 kap. 2 §.

Vid det första sammanträdet med kammaren under övriga riksmöten ro-

pas ledamöterna upp.

Berättelser om granskning av bevis som kommer in under valperioden fö-

redras så snart som möjligt. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

1.3.1

Kammarens första sammanträde under ett riksmöte börjar klockan 11.

Kammarkansliet skall skicka ut en underrättelse till riksdagsledamöterna

om tidpunkten för det första sammanträdet. Lag (2003:180).

1 Riksdagsordningen senast ändrad 2007:343.

SFS 2007:726

Omtryck

background image

2

SFS 2007:726

Riksmötets öppnande

4 § Ett riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde med kammaren se-
nast på riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar därvid på talmannens be-
gäran riksmötet öppnat. Vid förhinder för statschefen förklarar talmannen
riksmötet öppnat.

Vid sammanträdet avger statsministern en regeringsförklaring, om det

inte finns särskilda skäl för honom eller henne att avstå från detta.

Talmannen fastställer efter samråd med vice talmännen ordningen för

detta sammanträde. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

1.4.1

Efter ett riksdagsval äger sammanträdet för riksmötets öppnande rum
klockan 14 den andra dagen under riksmötet, annars den första dagen vid
samma tidpunkt. Talmannen får bestämma en annan tidpunkt. Lag
(2003:180).

Talmannens och riksdagsstyrelsens ledning av riksdagsarbetet

5 § Talmannen eller, i hans eller hennes ställe, någon av vice talmännen
leder riksdagens arbete.

Riksdagsstyrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet, leder

riksdagsförvaltningen samt beslutar i ärenden av större vikt rörande riksda-
gens internationella kontaktverksamhet.

Riksdagsstyrelsen består av talmannen som ordförande samt tio andra le-

damöter som riksdagen utser inom sig för riksdagens valperiod.

De partigrupper i riksdagen som motsvarar partier med minst fyra procent

av rösterna i hela riket vid senaste val till riksdagen utser vardera en särskild
företrädare som skall samråda med talmannen om arbetet i kammaren i en-
lighet med bestämmelser i denna lag. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

1.5.1

Riksdagsstyrelsen sammanträder på kallelse av talmannen. Lag (2003:180).

1.5.2

Riksdagen utser en personlig ersättare för varje vald ledamot av riksdagssty-
relsen. Varje partigrupp utser en personlig ersättare för sin särskilda företrä-
dare.

Riksdagsstyrelsen sammanträder inom stängda dörrar. Om styrelsen vill

inhämta upplysningar av någon som inte tillhör styrelsen, får den kalla ho-
nom eller henne till sammanträde. De vice talmännen, de av de särskilda fö-
reträdarna för partigrupperna som inte är ledamöter av styrelsen samt kam-
marsekreteraren får delta i styrelsens överläggningar. Lag (2003:180).

background image

3

SFS 2007:726

Ledighet från uppdraget som riksdagsledamot

6 § En riksdagsledamot kan efter prövning få ledigt från sitt uppdrag. Om
en ledamot får ledigt för en tid av minst en månad, skall ledamotens uppdrag
under den tid han eller hon är ledig utövas av en ersättare.

Ansökan om ledighet prövas av talmannen om den gäller ledighet under

en kortare tid än en månad och av riksdagen om den gäller för längre tid.
Ansökan som görs under längre uppehåll än en månad i kammarens arbete
prövas dock alltid av talmannen. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

1.6.1

En ansökan om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot skall innehålla
skälen för ledigheten. Ansökan skall avse ledighet under en viss tid. Lag
(2003:180).

Inkallande av ersättare

7 § När en ersättare skall inträda i stället för talmannen eller en riksdagsle-
damot som tillhör regeringen på grund av bestämmelserna i 4 kap. 9 § reger-
ingsformen eller i stället för en ledig riksdagsledamot på grund av bestäm-
melserna i 6 § i detta kapitel, skall talmannen kalla ersättaren till tjänstgö-
ring. Talmannen skall då följa den ordning mellan ersättarna som har be-
stämts enligt lag om val till riksdagen. Om det finns särskilda skäl, får dock
talmannen frångå denna ordning. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

1.7.1

En ersättare som skall utöva uppdrag som riksdagsledamot skall få ett skrift-
ligt bevis om detta. Beviset skall ange vilken ledamot som ersättaren träder i
stället för och tiden för förordnandets början och slut. Bevis om slutdagen
kan utfärdas särskilt.

Talmannen skall tillkännage för kammaren när en ersättare träder i en le-

damots ställe och när en ledamot återtar sin plats. Lag (2003:180).

8 § Om en riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag, fortsätter en tjänstgörande
ersättare att utöva sitt uppdrag till dess en ny ledamot har utsetts. Lag
(2003:180).

Ordförandekonferensen

9 § Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt intresse för
verksamheten i kammaren, utskotten och EU-nämnden.

Ordförandekonferensen består av talmannen som ordförande samt utskot-

tens och EU-nämndens ordförande. Lag (2003:180).

background image

4

SFS 2007:726

2 kap. Kammarsammanträden

Talmannens uppgifter

1 § Talmannen leder kammarens sammanträden. Han eller hon får vid
överläggning i ett ämne som är upptaget på föredragningslistan inte yttra sig
i sakfrågan. Lag (2003:180).

Ersättare för talmannen

2 § Talmannen får överlåta åt en vice talman att leda ett sammanträde.

Om talmannen och samtliga vice talmän har förhinder, leds sammanträdet

av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen
längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste
av dem företräde. Detsamma skall gälla, innan talmannen och vice talmän-
nen har valts.

Vad som enligt 1 § gäller om begränsning i talmannens yttranderätt skall

tillämpas också på vice talmännen och annan ledamot som leder ett sam-
manträde med kammaren. Lag (2003:180).

Ledamöternas placering i plenisalen

3 § För varje ledamot skall det finnas en särskild plats i plenisalen. Lag
(2003:180).

Tilläggsbestämmelse

2.3.1

Ledamöterna tar plats i plenisalen valkretsvis. Särskilda platser skall finnas
för talmannen och vice talmännen samt för statsråden. Lag (2003:180).

�ppna och slutna sammanträden

4 § Sammanträden med kammaren är offentliga. Riksdagen får dock be-
sluta att ett sammanträde skall hållas inom stängda dörrar, om det krävs med
hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet till en annan stat eller
en mellanfolklig organisation. Om regeringen vid ett sammanträde skall
lämna information till riksdagen, får även regeringen besluta om stängda
dörrar på samma grunder som riksdagen.

En ledamot eller tjänsteman i riksdagen får inte obehörigen röja vad som

har förekommit vid ett sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen får
dock besluta att i ett särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten.
Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

2.4.1

I plenisalen skall det finnas särskilda platser för åhörare. �&hörare som upp-
träder störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, får
talmannen utvisa samtliga åhörare.

background image

5

SFS 2007:726

Besökare till åhörarläktaren skall på uppmaning lämna in ytterkläder och

väskor samt föremål som kan användas för att störa ordningen i plenisalen.
Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras tillträde till åhörarläkta-
ren. Under besöket på åhörarläktaren förvaras de inlämnade tillhörigheterna
i särskilda utrymmen.

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säker-

hetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).

Kallelser till sammanträden

5 § Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen om inte annat före-
skrivs i regeringsformen eller denna lag.

Av kallelsen skall det framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum vid

vilket utskottsbetänkanden får tas upp till avgörande.

Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före

sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. Om det finns synnerliga
skäl, får kallelsen dock anslås senare. I så fall får sammanträdet hållas endast
om mer än hälften av riksdagens ledamöter medger det. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.5.1

Talmannen beslutar om annonsering av kammarens sammanträden och av
övrig verksamhet i riksdagen. Lag (2006:885).

2.5.2

När ett val skall förrättas, anges detta särskilt i kallelsen. Lag (2003:180).

Uppehåll i kammarens arbete

6 § Talmannen beslutar efter samråd med riksdagsstyrelsen vilka uppehåll
i kammarens arbete om en vecka eller längre tid som skall förekomma under
pågående riksmöte.

Om regeringen har beslutat om extra val, får talmannen på begäran av re-

geringen besluta att ett uppehåll skall göras i kammarens arbete under åter-
stoden av valperioden.

Talmannen får besluta att avbryta ett uppehåll i kammarens arbete. Ett så-

dant beslut skall fattas om regeringen eller minst etthundrafemton av leda-
möterna begär det. Talmannen skall kalla kammaren till ett sammanträde
som skall hållas inom tio dagar från det att en sådan begäran framställdes.
Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

2.6.1

Meddelande om tidpunkten för det första sammanträdet med kammaren när
ett uppehåll i kammararbetet avbryts skall offentliggöras. Kammarkansliet

3* SFS 2007:721�726

background image

6

SFS 2007:726

skall skicka ut underrättelser till riksdagsledamöterna om tidpunkten för ett
sådant sammanträde med kammaren. Lag (2003:180).

Föredragningslista

7 § Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta en föredragnings-
lista över alla ärenden som vilar på kammarens bord. Undantag får göras för
ett ärende som antas bli behandlat inom stängda dörrar.

Av föredragningslistan skall det framgå om sammanträdet är ett arbetsple-

num vid vilket utskottsbetänkanden får tas upp till avgörande.

Vid sammanträdet skall ärendena behandlas i den ordning de har tagits

upp på föredragningslistan. Med ärende jämställs val som skall förrättas vid
sammanträdet. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.7.1

Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga, förslag till ny statsminister
eller yrkande om misstroendeförklaring förs upp som första punkt på före-
dragningslistan. Om det finns mer än ett sådant ärende, tas de upp i den ord-
ning de nu har angetts. I övrigt tas ärendena upp i följande ordning, om inte
talmannen bestämmer annat:

1. val,
2. propositioner samt skrivelser från regeringen,
3. framställningar och redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott,
4. motioner,
5. EU-dokument som avses i 10 kap. 4 §,
6. utskottsbetänkanden och utlåtanden som avses i 10 kap. 4 § i den ord-

ning utskotten anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1. Lag (2006:886).

2.7.2

På föredragningslistan skall det anges att ett ärende avses bli bordlagt, hän-
visat till utskott eller avgjort. Om ett utskott eller talmannen har föreslagit att
ett ärende skall avgöras efter endast en bordläggning, skall det anmärkas sär-
skilt. Lag (2003:180).

2.7.3

Bestämmelser om anteckning på föredragningslistan för särskilda fall finns i
tilläggsbestämmelserna 2.10.1, 3.6.2, 5.1.2 och 6.1.2. Lag (2003:180).

2.7.4

Föredragningslistan skall finnas tillgänglig i plenisalen och i övrigt på det
sätt som talmannen bestämmer. Lag (2003:180).

background image

7

SFS 2007:726

Avslutning och ajournering av sammanträde

8 § Beslut att ett sammanträde skall avslutas eller att ett uppehåll skall gö-
ras i ett pågående sammanträde fattas av kammaren utan föregående över-
läggning. Lag (2003:180).

Ställande av proposition till beslut

9 § Talmannen ställer proposition till beslut med anledning av de yrkanden
som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag
eller mot denna lag, skall han eller hon vägra att ställa proposition och ange
skäl för denna vägran. Om kammaren ändå begär proposition, skall talman-
nen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får
inte vägra att ställa proposition om utskottet har förklarat att ett yrkande inte
strider mot grundlag eller mot denna lag.

Vad som sägs i första stycket om prövning av ett yrkandes grundlagsen-

lighet gäller inte frågan om huruvida 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsfor-
men är tillämpligt på ett visst lagförslag. Lag (2003:180).

Yttranderätten

10 § Vid ett sammanträde får varje ledamot och varje statsråd, med de un-
dantag som föreskrivs i denna lag, fritt yttra sig i alla frågor som är under be-
handling och om lagligheten av allt som tilldrar sig vid sammanträdet.

Statschefen får avge ämbetsförklaring inför kammaren.
Talmannen får efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrup-

perna besluta att en debatt utan samband med annan handläggning skall äga
rum vid ett sammanträde med kammaren. En sådan debatt får begränsas till
ett särskilt ämne eller delas in i avsnitt efter ämne. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

2.10.1

Ett meddelande om en debatt enligt 10 § tredje stycket skall tas upp på före-
dragningslistan till det sammanträde då debatten skall äga rum. Lag
(2003:180).

Jäv

11 § Ingen får vid ett sammanträde delta i behandlingen av ett ärende som
personligen rör honom eller henne eller någon närstående. Ett statsråd får
dock delta i överläggningen i ett ärende som rör hans eller hennes tjänsteut-
övning. Lag (2003:180).

Begränsningar i yttrandefriheten

12 § Ingen får vid ett sammanträde uttala sig otillbörligt om någon annan
eller använda personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller
handling uppträda på ett sätt som strider mot god ordning.

background image

8

SFS 2007:726

Den som har ordet skall begränsa sitt anförande till det ämne som behand-

las.

Om någon bryter mot bestämmelserna i första eller andra stycket och inte

rättar sig efter talmannens erinran, får talmannen ta från honom eller henne
ordet för den pågående överläggningen. Lag (2003:180).

Uppläggningen av debatterna

13 § Talmannen skall samråda med de särskilda företrädarna för partigrup-
perna om uppläggningen av kammarens överläggningar. Lag (2003:180).

Begränsningar i yttranderätten

14 § Riksdagen får i en tilläggsbestämmelse begränsa antalet anföranden
som en talare får hålla under överläggningen i en fråga samt tiden för varje
anförande. Därvid får skillnad göras mellan olika kategorier av talare, såsom
statsråd och företrädare för majoritet eller minoritet i utskott eller för parti-
grupp, samt mellan talare som har gjort en förhandsanmälan inför en över-
läggning och talare som inte har gjort det.

En sådan begränsning i yttranderätten får på förslag av talmannen beslutas

också särskilt i samband med överläggningen i en viss fråga. Beslutet fattas
utan föregående överläggning.

Var och en som vill yttra sig i en fråga skall dock få tala minst fyra minu-

ter. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.14.1

Den som önskar ordet vid en överläggning i kammaren skall om möjligt an-
mäla detta till kammarkansliet senast klockan 16.30 dagen före det samman-
träde då överläggningen skall inledas. Anmälan skall innehålla den beräk-
nade tiden för anförandet.

Ett anförande från en ledamot som inte gjort förhandsanmälan enligt för-

sta stycket får inte överstiga fyra minuter, om inte talmannen finner skäl att
medge längre tid.

Ett nytt anförande från den som tidigare haft ordet för anförande vid över-

läggningen i en viss fråga får inte överstiga två minuter.

Bestämmelserna i första�tredje styckena skall inte tillämpas när en inter-

pellation eller en fråga besvaras. Lag (2003:180).

2.14.2

Talmannen bestämmer efter samråd med de särskilda företrädarna för parti-
grupperna om tiden för anföranden i en särskilt anordnad debatt enligt 10 §
tredje stycket. Lag (2003:180).

background image

9

SFS 2007:726

Talarordningen

15 § Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som före överlägg-
ningen i en viss fråga har anmält att de vill yttra sig. De som begär ordet un-
der överläggningen yttrar sig i anmälningsordning.

Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan får talmannen

medge att

1. ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande får ordet för ett an-

förande och

2. ett statsråd eller en ledamot, som redan har hållit ett anförande, får or-

det för en replik som innehåller upplysning eller rättelse med anledning av
en föregående talares anförande eller bemötande av angrepp från talarens
sida. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.15.1

Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan kan ett statsråd som
inte tidigare har hållit ett anförande vid överläggningen i en viss fråga få or-
det för ett anförande om högst tio minuter.

Tiden för en replik får inte överstiga två minuter, om inte talmannen av

särskilda skäl medger en utsträckning till fyra minuter. Varje talare kan få
avge två repliker på samma huvudanförande. Har talmannen redan beviljat
en talare rätt till replik, får talaren yttra sig innan ett statsråd håller ett anfö-
rande som bryter talarordningen. Lag (2003:180).

2.15.2

Oberoende av talarordningen får en ledamot under överläggningen i en fråga
instämma med föregående talare utan att ange skäl. Lag (2003:180).

2.15.3

Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin plats i plenisalen.
Talmannen får dock anvisa en annan plats i plenisalen. Lag (2003:180).

Protokoll

16 § Vid sammanträdena förs fullständiga protokoll. Ingen får tala utanför
protokollet. Vid justering av ett protokoll får beslut inte ändras.

Kammarens protokoll samt de handlingar som hör till detta protokoll skall

tryckas, om de inte skall hållas hemliga enligt särskilda föreskrifter. Lag
(2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.16.1

Ett yttrande vid ett sammanträde skall upptecknas stenografiskt, skrivas ut
och utan dröjsmål göras tillgängligt på kammarkansliet. Om talaren inte har

background image

10

SFS 2007:726

gjort någon anmärkning mot utskriften senast klockan 12 den tredje varda-
gen, lördagar oräknade, efter sammanträdet, anses han eller hon ha godkänt
den. Om talaren justerar utskriften, bör han eller hon anteckna sitt namn eller
sin signatur på den. Lag (2003:180).

2.16.2

Ett protokoll justeras av kammaren på femte vardagen efter sammanträdet,
om riksdagen sammanträder då, och annars vid det närmast följande sam-
manträdet. Ett protokoll som inte kan justeras inom en månad, justeras vid
den tidpunkt som talmannen bestämmer.

Protokollet justeras inför de ledamöter som är närvarande.
Vid justeringen får en ledamot begära beriktigande av protokollet i fråga

om ett yttrande som en annan ledamot har godkänt enligt 2.16.1. Lag
(2003:180).

3 kap. �rendenas väckande

Propositioner

1 § Regeringen lämnar ett förslag till riksdagen genom en proposition.

En proposition skall innehålla regeringens protokoll i ärendet, en redovis-

ning av ärendets beredning och skälen för regeringens förslag. Propositioner
med lagförslag skall i förekommande fall innehålla Lagrådets yttrande. Lag
(2003:180).

Tilläggsbestämmelse

3.1.1

En proposition ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett
sammanträde med kammaren efter det att den har delats ut till ledamöterna.
Lag (2003:180).

Budgetpropositionen

2 § Budgetåret börjar den 1 januari. Regeringen skall dessförinnan lämna
en proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för budgetåret
(budgetproposition).

Budgetpropositionen skall innehålla en finansplan och ett förslag till reg-

lering av statsbudgeten. Om riksdagen med stöd av bestämmelserna i 5 kap.
12 § har fattat beslut om att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden, skall
förslaget till statsbudget innehålla en fördelning av anslagen på dessa ut-
giftsområden.

Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska

skäl, får en proposition om statens inkomster eller utgifter för det närmast
följande budgetåret lämnas efter budgetpropositionen.

En proposition med förslag om ett nytt eller väsentligen höjt anslag eller

om riktlinjer enligt 9 kap. 7 § regeringsformen för en viss statsverksamhet
för längre tid än anslaget till verksamheten avser bör innehålla en uppskatt-
ning av de framtida kostnaderna för det ändamål som förslaget avser. Om ett

background image

11

SFS 2007:726

förslag till anslag grundar sig på en plan för en längre tid än den för vilken
anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas. Lag
(2003:180).

Tilläggsbestämmelser

3.2.1

Budgetpropositionen skall lämnas senast den 20 september under de år då
riksdagsval inte hålls i september. I annat fall skall budgetpropositionen
lämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande. Om detta till följd av re-
geringsskifte inte är möjligt, skall budgetpropositionen lämnas inom tio da-
gar efter det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november.
Lag (2003:180).

3.2.2

Regeringen skall årligen senast den 15 april lämna en proposition med för-
slag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekono-
misk vårproposition). Lag (2003:180).

3.2.3

Ytterligare bestämmelser om budgetprocessen finns i lagen (1996:1059) om
statsbudgeten. Lag (2003:180).

När propositioner skall lämnas

3 § Riksdagen fastställer på förslag av talmannen när propositioner som
enligt regeringens mening bör behandlas under det pågående riksmötet, se-
nast skall lämnas. Om en särskild tidpunkt föreskrivs i denna lag, gäller dock
den tidpunkten. Lag (2003:180).

4 § Beslut enligt 3 § gäller inte

1. i fråga om en proposition varigenom regeringen enligt lag underställer

riksdagen en utfärdad förordning för prövning eller

2. om regeringen anser att det finns synnerliga skäl att lämna en proposi-

tion senare. Lag (2003:180).

5 § Regeringen bör lämna propositioner på sådana tider att en anhopning
av arbete hos riksdagen om möjligt undviks. Regeringen skall samråda med
talmannen om detta. Lag (2003:180).

Skriftlig och muntlig information från regeringen

6 § Regeringen får lämna information till riksdagen genom en skrivelse el-
ler muntligen genom ett statsråd vid ett sammanträde med kammaren. Lag
(2003:180).

background image

12

SFS 2007:726

Tilläggsbestämmelser

3.6.1

En skrivelse ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett
sammanträde med kammaren efter det att den har delats ut till ledamöterna.
Lag (2003:180).

3.6.2

Om ett statsråd avser att lämna muntlig information vid ett sammanträde
med kammaren, bör detta antecknas på föredragningslistan till sammanträ-
det. Lag (2003:180).

3.6.3

Genom en skrivelse skall regeringen årligen, senast den 1 mars, lämna riks-
dagen en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som tillsatts på
grund av regeringens beslut. Lag (2003:180).

Utskottsinitiativ

7 § Ett utskott får väcka förslag hos riksdagen i ett ämne som hör till dess
beredningsområde (utskottsinitiativ). Ett utskottsinitiativ tas genom ett ut-
skottsbetänkande.

Finansutskottet får i ekonomisk-politiskt syfte väcka förslag även i ett

ämne som hör till ett annat utskotts beredningsområde. Lag (2003:180).

Framställningar och redogörelser från riksdagsorgan

8 § Riksdagsstyrelsen, fullmäktige och direktionen i Riksbanken, Riksda-
gens ombudsmän, styrelsen i Riksrevisionen samt riksrevisorerna får göra
framställningar hos riksdagen i frågor som rör organets kompetens, organi-
sation, personal eller verksamhetsformer.

Riksdagen får föreskriva att riksdagsstyrelsen, fullmäktige och direktio-

nen i Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och styrelsen i Riksrevisionen
även i andra fall får göra framställningar hos riksdagen.

Särskilda bestämmelser om redogörelser till riksdagen från ett riksdagsor-

gan finns i lag.

Vad som sägs i första stycket gäller också var och en av riksrevisorerna i

Riksrevisionen. Ytterligare föreskrifter om sådana framställningar finns i la-
gen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

3.8.1

En framställning eller en redogörelse från ett riksdagsorgan ges in till kam-
markansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren
efter det att den har delats ut till ledamöterna. Lag (2003:180).

background image

13

SFS 2007:726

3.8.2

Riksdagsstyrelsen får göra framställningar hos riksdagen i frågor som gäller
riksdagsarbetets bedrivande eller i andra frågor som hör till styrelsens hand-
läggning. Styrelsen får vidare i andra fall göra framställningar hos riksdagen
i frågor som gäller riksdagen eller dess organ om framställningarna grundar
sig på förslag från utredningar som styrelsen har tillsatt på riksdagens upp-
drag. Lag (2003:180).

3.8.3

Riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion får göra framställningar
hos riksdagen inom sina ansvarsområden. Lag (2003:180).

3.8.4

Chefsjustitieombudsmannen och justitieombudsmännen får göra framställ-
ningar hos riksdagen med anledning av en fråga som uppkommit i deras till-
synsverksamhet. Ytterligare föreskrifter om sådana framställningar finns i
lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän. Lag
(2003:180).

3.8.5

Riksrevisionens styrelse får göra framställningar hos riksdagen med anled-
ning av riksrevisorernas beslut i granskningsärenden avseende effektivitets-
revisionen och den årliga rapporten samt revisionsberättelserna över årsre-
dovisningen för staten, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileums-
fond. Lag (2003:180).

Motioner

9 § En riksdagsledamot lämnar ett förslag till riksdagen genom en motion.

I en och samma motion får inte förslag i skilda ämnen sammanföras. Lag

(2003:180).

Tilläggsbestämmelse

3.9.1

En motion ges in till kammarkansliet senast klockan 16.30 sista motionsda-
gen. Motioner bör lämnas i fyra exemplar och innehålla uppgift om det parti
som motionären tillhör.

Talmannen anmäler motionerna för kammaren. Lag (2003:180).

Den allmänna motionstiden

10 § Motioner får en gång om året väckas i fråga om allt som kan komma
under riksdagens prövning (allmän motionstid).

Den allmänna motionstiden pågår, om inte riksdagen på förslag av tal-

mannen bestämmer annat, från början av riksmöte som inleds under augusti,

background image

14

SFS 2007:726

september eller oktober och så länge som motioner får lämnas med anled-
ning av budgetpropositionen. Lag (2003:180).

Följdmotioner

11 § Motioner med anledning av en proposition eller en framställning får
väckas inom femton dagar från den dag då propositionen eller framställ-
ningen anmäldes i kammaren. Riksdagen får på förslag av talmannen besluta
att motioner med anledning av en skrivelse eller en redogörelse får väckas
inom femton dagar från den dag då skrivelsen eller redogörelsen anmäldes i
kammaren. Om en proposition eller en framställning måste behandlas
skyndsamt, får riksdagen, om den anser att det finns synnerliga skäl, på för-
slag av regeringen eller det riksdagsorgan som lämnat framställningen be-
sluta om kortare motionstid. Om det finns särskilda skäl, får riksdagen på
förslag av talmannen besluta att förlänga motionstiden. Lag (2006:885).

Tilläggsbestämmelse

3.11.1

Ett förslag om förlängning av motionstiden lämnas senast vid det andra sam-
manträdet efter det då propositionen, skrivelsen, framställningen eller redo-
görelsen anmäldes i kammaren. Ett beslut om förlängning fattas senast vid
nästa sammanträde. Lag (2003:180).

Följdmotioner med anledning av uppskov

12 § Om behandlingen av en proposition, en skrivelse, en framställning el-
ler en redogörelse har uppskjutits från en valperiod för riksdagen till nästa,
får motioner med anledning av propositionen, skrivelsen, framställningen el-
ler redogörelsen väckas inom sju dagar från början av den nya valperioden.
Lag (2003:180).

Motioner med anledning av en händelse av större vikt

13 § Motioner med anledning av en händelse av större vikt får väckas ge-
mensamt av minst tio ledamöter, om händelsen inte kunde förutses eller be-
aktas under den allmänna motionstiden eller någon annan motionstid som
anges i detta kapitel. Lag (2003:180).

Anmälan av vilande beslut och undantag från en tidsfrist

14 § Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut anmäla
vilande beslut i ärenden angående grundlag eller riksdagsordningen. Om den
ordning som gäller för grundlagsändring eller ändring av riksdagsordningen,
enligt en bestämmelse i regeringsformen skall tillämpas i något annat fall,
skall ett vilande beslut i ärendet anmälas av det utskott till vars handläggning
frågan hör.

Konstitutionsutskottet skall vidare till kammaren anmäla ett beslut om un-

dantag från den tidsfrist som gäller för framläggande av förslag som skall

background image

15

SFS 2007:726

antas i den ordning som föreskrivs i 8 kap. 15 § regeringsformen. Lag
(2003:180).

EU-dokument

14 a § Grön- och vitböcker som skall tillställas riksdagen enligt protokol-
let om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen skall behandlas
av riksdagen enligt bestämmelserna i 10 kap. 4 §. Detsamma gäller i fråga
om de andra dokument från Europeiska unionen, med undantag för förslag
från Europeiska gemenskapernas kommission, som talmannen efter samråd
med de särskilda företrädarna för partigrupperna bestämmer skall behandlas
på detta sätt. Lag (2006:1437).

Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om
misstroendeförklaring

15 § Ett yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om en miss-
troendeförklaring skall framställas vid ett sammanträde med kammaren. Yr-
kandet skall lämnas skriftligen så snart det har framställts. Lag (2003:180).

Ansökan om medgivande om åtal eller frihetsberövande

16 § Om en åklagare vill att riksdagen skall medge att talan väcks mot en
riksdagsledamot eller att ett ingripande görs i hans eller hennes personliga
frihet enligt 4 kap. 8 § första stycket regeringsformen, skall åklagaren skrift-
ligen ansöka om det hos talmannen. Samma förfarande skall tillämpas om
någon annan vill begära riksdagens medgivande att få föra talan vid en dom-
stol med anledning av en riksdagsledamots handlande.

Om ansökningshandlingen är så ofullständig att den inte kan läggas till

grund för riksdagens prövning eller om sökanden inte har gjort troligt att han
eller hon är behörig att väcka talan eller begära denna åtgärd hos en myndig-
het, skall talmannen avvisa ansökan. I annat fall skall talmannen anmäla den
vid ett sammanträde med kammaren. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

3.16.1

En sökande skall i ansökningshandlingen ange de omständigheter som ansö-
kan grundas på. Lag (2003:180).

�&terkallelser

17 § En proposition, en skrivelse, en framställning, en redogörelse eller en
motion får återkallas till dess ett utskott har avgett ett betänkande i ärendet.
Ett förslag som vilar minst tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket re-
geringsformen får återkallas till dess utskottet har avgett ett nytt betänkande
enligt 4 kap. 9 § fjärde stycket denna lag.

Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse

återkallas, faller de följdmotioner som har väckts.

background image

16

SFS 2007:726

Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse har

återkallats, får motioner väckas med anledning av återkallelsen inom sju da-
gar från det att den anmäldes i kammaren. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

3.17.1

En återkallelse av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en re-
dogörelse skall göras i en skrivelse med återkallelse som ges in till kammar-
kansliet. En återkallelse av en motion ges in skriftligen till kammarkansliet.
Talmannen avskriver propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser
och motioner som har återkallats eller fallit på grund av återkallelsen och an-
mäler detta i kammaren. Om propositionen, skrivelsen, framställningen, re-
dogörelsen eller motionen har hänvisats till ett utskott, skall utskottet under-
rättas om avskrivningen. Lag (2003:180).

Beräkning av lagstadgad tid

18 § Vad som i allmänhet gäller om beräkning av lagstadgad tid skall till-
lämpas också på tid då en åtgärd enligt en bestämmelse i detta kapitel senast
skall vidtas. Lag (2003:180).

4 kap. �rendenas beredning

Beredningstvånget

1 § Propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser och motioner
skall hänvisas till ett utskott för beredning. Detsamma skall gälla en ansökan
enligt 3 kap. 16 § om medgivande av åtal eller frihetsberövande som talman-
nen har anmält i kammaren.

Innan ett ärende hänvisas till ett utskott skall det bordläggas vid ett sam-

manträde med kammaren, om kammaren inte beslutar om omedelbar hänvis-
ning. Lag (2003:180).

Utskotten

2 § Riksdagen tillsätter inom sig för varje valperiod ett konstitutionsut-
skott, ett finansutskott, ett skatteutskott och ett erforderligt antal andra ut-
skott. Valet gäller till valperiodens slut.

Riksdagen kan även under valperioden tillsätta utskott för längst den tid

som återstår av valperioden. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

4.2.1

Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen för första sammanträdet
med kammaren under riksdagens valperiod tillsätta följande femton utskott:

1. ett konstitutionsutskott (KU),
2. ett finansutskott (FiU),

background image

17

SFS 2007:726

3. ett skatteutskott (SkU),
4. ett justitieutskott (JuU),
5. ett civilutskott (CU),
6. ett utrikesutskott (UU),
7. ett försvarsutskott (FöU),
8. ett socialförsäkringsutskott (SfU),
9. ett socialutskott (SoU),
10. ett kulturutskott (KrU),
11. ett utbildningsutskott (UbU),
12. ett trafikutskott (TU),
13. ett miljö- och jordbruksutskott (MJU),
14. ett näringsutskott (NU) och
15. ett arbetsmarknadsutskott (AU).
Utskotten väljs i den ordning de har tagits upp ovan. Lag (2006:885).

4.2.2

Om riksdagen tillsätter ytterligare något utskott, skall den ange detta utskotts
huvudsakliga arbetsuppgifter. Lag (2003:180).

Utskottens ledamotsantal

3 § Varje utskott skall bestå av ett udda antal ledamöter, lägst femton. Lag
(2003:180).

Tilläggsbestämmelse

4.3.1

Antalet ledamöter i utskotten fastställs av riksdagen på förslag av valbered-
ningen. Lag (1990:532).

Konstitutionsutskottets uppgifter

4 § Konstitutionsutskottet skall bereda ärenden som rör grundlagarna och
riksdagsordningen. Bestämmelser om konstitutionsutskottets uppgifter finns
också i 2 kap. 12 §, 8 kap. 15 § och 12 kap. 1 § regeringsformen samt i
2 kap. 9 §, 3 kap. 14 §, 4 kap. 11 §, 6 kap. 1 och 4 §§, 8 kap. 11 och 13 §§,
9 kap. 8 § samt tilläggsbestämmelserna 4.6.1, 5.4.1, 8.4.1, 8.5.1, 8.11.1,
8.11.2 och 8.12.1 denna lag. Lag (2003:180).

Finansutskottets och skatteutskottets uppgifter

5 § Finansutskottet skall bereda ärenden om

1. allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetregle-

ringen samt

2. Riksbankens verksamhet.
Finansutskottet skall dessutom bereda förslagen till utgiftsramar för ut-

giftsområden och till beräkning av statens inkomster, om riksdagen har be-
slutat att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden enligt 5 kap. 12 §. Be-

background image

18

SFS 2007:726

stämmelser om finansutskottets uppgifter finns också i 9 kap. 4 § regerings-
formen och i 3 kap. 7 §, 4 kap. 8 §, 9 kap. 8 § samt i tilläggsbestämmelserna
4.6.2, 4.9.1 och 8.7.1 denna lag.

Skatteutskottet skall bereda ärenden om statliga och kommunala skatter.

Bestämmelser om skatteutskottets uppgifter finns också i tilläggsbestämmel-
sen 4.6.3 denna lag. Lag (2003:180).

�rendefördelningen mellan utskotten

6 § Riksdagen föreskriver efter vilka grunder övriga ärenden skall fördelas
mellan utskotten. Därvid skall ärenden som hör till ett och samma ämnesom-
råde hänföras till samma utskott. Riksdagen får dock bestämma att det skall
finnas ett utskott för beredning av ärenden om sådana lagar som avses i 8
kap. 2 § regeringsformen, oberoende av ämnesområde.

Riksdagen får avvika från de grunder som har fastställts liksom från 5 §,

om det i ett särskilt fall är påkallat av hänsyn till sambandet mellan olika
ärenden, ett ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena.

Under samma förutsättningar som anges i andra stycket får ett utskott

överlämna ett ärende till ett annat utskott, om detta utskott samtycker till det.
Det utskott som överlämnar ärendet kan i samband med överlämnandet yttra
sig över ärendet till det mottagande utskottet. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

4.6.1

Konstitutionsutskottet skall bereda ärenden om

1. lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen,
2. lagstiftning om radio, television och film,
3. yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet,
4. press- och partistöd,
5. Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisor, skiljande av riksrevisor

från uppdraget, åtal mot riksrevisor och åtal mot ledamot av myndighetens
styrelse,

6. riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom Riksbanken,
7. länsförvaltningen och rikets administrativa indelning,
8. den kommunala självstyrelsen samt
9. medgivande från riksdagen att väcka talan mot en riksdagsledamot eller

att ingripa i en ledamots personliga frihet.

�renden om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bereds av kon-

stitutionsutskottet. Lag (2006:885).

4.6.2

Finansutskottet skall bereda ärenden om

1. penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken,
2. kredit- och fondväsendet,
3. det affärsmässiga försäkringsväsendet,
4. Riksrevisionen i den mån ärendena inte tillhör konstitutionsutskottets

beredning,

background image

19

SFS 2007:726

5. den kommunala ekonomin,
6. statliga arbetsgivarfrågor, statlig statistik, redovisning, revision och ra-

tionalisering,

7. statens egendom och upphandling i allmänhet,
8. förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör enbart ett visst äm-

nesområde samt

9. budgettekniska frågor.
Utskottet skall även granska beräkningen av statens inkomster och sam-

manställa statsbudgeten.

�renden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finans-

förvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m.
samt 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bereds av finansutskottet.
Lag (2003:180).

4.6.3

Skatteutskottet skall bereda ärenden om

1. taxering och skattebetalning,
2. folkbokföring samt
3. exekutionsväsendet.
�renden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution bereds

av skatteutskottet. Lag (2003:180).

4.6.4

Justitieutskottet skall bereda ärenden om

1. domstolarna,
2. arrendenämnderna och hyresnämnderna,
3. åklagarväsendet,
4. polisväsendet,
5. rättsmedicinen,
6. kriminalvården samt
7. brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära

samband med föreskrifter i dessa balkar.

�renden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet bereds av justi-

tieutskottet. Lag (2003:180).

4.6.5

Civilutskottet skall bereda ärenden om

1. äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna

och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den mån
ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning,

2. försäkringsavtalsrätt,
3. bolags- och föreningsrätt,
4. skadeståndsrätt,
5. transporträtt,
6. konkursrätt,
7. konsumentpolitik,
8. internationell privaträtt,

background image

20

SFS 2007:726

9. lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet,
10. bostadspolitik,
11. vattenrätt,
12. bebyggelseplanläggning,
13. byggnadsväsendet,
14. fysisk planering samt
15. expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet.
�renden om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads-

försörjning, byggande samt konsumentpolitik bereds av civilutskottet. Lag
(2006:885).

4.6.6

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om

1. rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mel-

lanfolkliga organisationer,

2. bistånd till andra länders utveckling samt
3. utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete,
allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning.
�renden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan och

7 Internationellt bistånd bereds av utrikesutskottet. Lag (2003:180).

4.6.7

Försvarsutskottet skall bereda ärenden om

1. totalförsvar,
2. samhällets räddningstjänst,
3. åtgärder för att minska samhällets sårbarhet,
4. kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd samt
5. sjö- och kustövervakning,
allt i den mån inte ärendena tillhör ett annat utskotts beredning.
�renden om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot

sårbarhet bereds av försvarsutskottet. Lag (2006:885).

4.6.8

Socialförsäkringsutskottet skall bereda ärenden om

1. allmän försäkring,
2. allmän pension,
3. arbetsskadeförsäkring,
4. ekonomiskt stöd åt barnfamiljer,
5. svenskt medborgarskap samt
6. migration.
�renden om anslag inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk

trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bereds av socialförsäk-
ringsutskottet. Lag (2006:885).

background image

21

SFS 2007:726

4.6.9

Socialutskottet skall bereda ärenden om

1. omsorger om barn och ungdom utom förskoleverksamhet och skol-

barnsomsorg,

2. omsorg om äldre och handikappade,
3. åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor,
4. alkoholpolitiska åtgärder,
5. hälso- och sjukvård samt
6. sociala ärenden i övrigt.
�renden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg bereds av socialutskottet. Lag (2003:180).

4.6.10

Kulturutskottet skall bereda ärenden om

1. allmänna kultur- och bildningsändamål,
2. folkbildning,
3. ungdomsverksamhet,
4. internationellt kulturellt samarbete,
5. idrotts- och friluftsverksamhet,
6. trossamfunden i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets bered-

ning samt

7. radio och television i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets be-

redning.

�renden om anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund

och fritid bereds av kulturutskottet. Lag (2003:180).

4.6.11

Utbildningsutskottet skall bereda ärenden om

1. förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,
2. skolväsendet,
3. högre utbildning och forskning samt
4. studiestöd.
�renden om anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbild-

ning och universitetsforskning bereds av utbildningsutskottet. Lag
(2003:180).

4.6.12

Trafikutskottet skall bereda ärenden om

1. vägar och vägtrafik,
2. järnvägar och järnvägstrafik,
3. hamnar och sjöfart,
4. flygplatser och luftfart,
5. post,
6. elektroniska kommunikationer samt
7. IT-politik.

background image

22

SFS 2007:726

�renden om anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer bereds av

trafikutskottet. Lag (2006:885).

4.6.13

Miljö- och jordbruksutskottet skall bereda ärenden om

1. jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske,
2. vädertjänst,
3. naturvård samt
4. miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredning.
�renden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och natur-

vård samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar bereds av
miljö- och jordbruksutskottet. Lag (2006:885).

4.6.14

Näringsutskottet skall bereda ärenden om

1. allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed sammanhängande

forskningsfrågor,

2. industri och hantverk,
3. handel,
4. immaterialrätt,
5. energipolitik,
6. regional utvecklingspolitik,
7. statlig företagsamhet samt
8. pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet.
�renden om anslag inom utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 En-

ergi och 24 Näringsliv bereds av näringsutskottet. Lag (2006:885).

4.6.15

Arbetsmarknadsutskottet skall bereda ärenden om

1. arbetsmarknadspolitik,
2. arbetslivspolitik med arbetsrätt,
3. integration,
4. åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte tillhör något annat

utskotts beredning samt

5. jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte tillhör

något annat utskotts beredning.

�renden om anslag inom utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Ar-

betsliv bereds av arbetsmarknadsutskottet. Lag (2006:885).

Delning av ärenden mellan flera utskott

7 § Andra ärenden än budgetpropositionen får delas mellan två eller flera
utskott endast om det finns särskilda skäl för det. Lag (2003:180).

background image

23

SFS 2007:726

Samarbetet mellan utskotten

8 § Ett utskott får bereda ett annat utskott tillfälle att yttra sig i ett ärende
eller en fråga som berör detta utskotts beredningsområde. Innan ett utskott
avger ett betänkande med förslag i ett ärende som väckts inom riksdagen,
skall finansutskottet beredas tillfälle att yttra sig, om förslaget kan innebära
mer betydande framtida återverkningar på de offentliga utgifterna och in-
komsterna.

Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende

begär det, skall utskottet inhämta ett yttrande enligt första stycket. Det-
samma skall gälla om en sådan begäran framställs utan samband med be-
handlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen.
Utskottet får avslå en begäran om ett yttrande, om den framställts vid be-
handlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle
fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskot-
tet skall i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till att begäran har avsla-
gits.

Ett utskott får komma överens med ett eller flera utskott om att bereda ett

ärende gemensamt genom deputerade i ett sammansatt utskott. Lag
(2003:180).

Behandlingstvång

9 § Utskotten skall avge betänkanden till kammaren i de ärenden som har
hänvisats till dem och som inte har återkallats. Något betänkande behöver
dock inte avges i ett ärende, om ärendet inte hinner behandlas före utgången
av valperioden och behandlingen av ärendet inte heller har fått uppskjutas
till det första riksmötet i nästa valperiod enligt bestämmelserna i 5 kap. 10 §.
Sammansatta utskott avger betänkanden till kammaren.

Betänkanden i ärenden vars behandling har uppskjutits till nästa valperiod

enligt bestämmelserna i 5 kap. 10 § skall avges av de utskott som har tillsatts
av den nyvalda riksdagen.

Ett utskott skall tillsammans med anmälan till kammaren av ett vilande

beslut enligt 3 kap. 14 § lämna ett yttrande i ärendet.

Om ett lagförslag har vilat i minst tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje

stycket regeringsformen, skall utskottet avge ett nytt betänkande i ärendet.
Lag (2006:885).

Tilläggsbestämmelser

4.9.1

Beslut av finansutskottet i en fråga som avses i 9 kap. 4 § regeringsformen
meddelas regeringen genom en skrivelse. Lag (2003:180).

4.9.2

Utskotten skall i skrivelser till kammaren meddela i vilka ärenden betänkan-
den inte har avgetts. Lag (2006:885).

background image

24

SFS 2007:726

�&terförvisning och hänvisning till ett annat utskott

10 § Ett ärende, i vilket ett utskott har avgett ett betänkande, skall återför-
visas av kammaren till utskottet för ytterligare beredning, om minst en tred-
jedel av de röstande ansluter sig till ett yrkande om det. �&terförvisning enligt
denna paragraf får inte göras mer än en gång i samma ärende.

Kammaren får även hänvisa ärendet till ett annat utskott för ytterligare be-

redning. Om det samtidigt finns ett yrkande om detta och ett yrkande om
återförvisning, skall det sistnämnda yrkandet prövas först. Om återförvis-
ning beslutas, faller yrkandet om hänvisning till ett annat utskott. Lag
(2003:180).

Statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar och avge
yttrande till ett utskott

11 § En statlig myndighet skall lämna upplysningar och avge yttrande, då
ett utskott begär det, om inte annat följer av 13 § tredje stycket. Denna skyl-
dighet har dock regeringen endast i fråga om arbetet inom Europeiska unio-
nen på utskottets ämnesområde. En myndighet som inte lyder under riksda-
gen får hänskjuta en begäran från ett utskott till regeringen för avgörande.

Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende

begär det, skall utskottet inhämta upplysningar eller ett yttrande enligt första
stycket. Detsamma skall gälla om en sådan begäran framställts utan sam-
band med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europe-
iska unionen. Utskottet får avslå en begäran om upplysningar eller ett ytt-
rande, om den framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner
att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt
men skulle uppkomma. Utskottet skall i så fall i sitt betänkande redovisa
skälen till att begäran har avslagits.

Konstitutionsutskottet får inte avge förklaring att 2 kap. 12 § tredje

stycket regeringsformen inte är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag,
utan att Lagrådet har yttrat sig. Lag (2003:180).

Tid för utskottens sammanträden

12 § Ett utskott sammanträder när riksdagsarbetet kräver det. Lag
(2003:180).

Tilläggsbestämmelser

4.12.1

Ett utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två
dagar efter valet. Därefter sammanträder utskottet på kallelse av ordföran-
den. Ordföranden skall kalla utskottet till sammanträde om minst fem leda-
möter av utskottet begär det. För ändamål som sägs i 9 kap. 4 § regeringsfor-
men skall talmannen sammankalla finansutskottet också på begäran av re-
geringen.

En personlig kallelse skall skickas till samtliga ledamöter och suppleanter.

Kallelsen bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen
före sammanträdet. Lag (2003:180).

background image

25

SFS 2007:726

4.12.2

Ett utskott får sammanträda samtidigt med kammaren endast om överlägg-
ningen i kammaren avser annat än ett ärendes avgörande eller ett val. Lag
(2006:885).

4.12.3

Innan en ordförande har valts, förs ordet av den av de närvarande ledamö-
terna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har
tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Lag
(2003:180).

4.12.4

Protokoll skall föras vid utskottssammanträden. Lag (2003:180).

Slutna och öppna utskottssammanträden

13 § Ett utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Utskottet får dock
besluta att ett sammanträde till den del det avser inhämtande av upplys-
ningar helt eller delvis skall vara offentligt.

Ett utskott får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant el-

ler en tjänsteman i utskottet är närvarande vid ett slutet sammanträde, om det
finns särskilda skäl.

Vid en offentlig del av ett utskottssammanträde är företrädare för en stat-

lig myndighet inte skyldig att lämna en uppgift för vilken sekretess gäller
hos myndigheten. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

4.13.1

Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett utskottssammanträde
får göras om inte utskottet beslutar annorlunda. Lag (2003:180).

4.13.2

Vid en offentlig del av ett utskottssammanträde skall det finnas särskilda
platser för åhörare. �&hörare som uppträder störande får genast utvisas. Om
oordning uppstår bland åhörarna, får ordföranden utvisa samtliga åhörare.

Besökare till en offentlig del av ett utskottssammanträde skall på uppma-

ning lämna in ytterkläder och väskor samt sådana föremål som kan användas
för att störa ordningen vid sammanträdet. Den som inte följer en sådan upp-
maning får vägras tillträde till sammanträdet. De inlämnade tillhörigheterna
förvaras under besöket i särskilda utrymmen.

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säker-

hetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).

background image

26

SFS 2007:726

Jäv vid ett utskottssammanträde

14 § Ingen får närvara i ett utskott, när ett ärende som personligen rör ho-
nom eller henne eller någon närstående behandlas. Lag (2003:180).

Omröstning och reservationsrätt i utskotten

15 § En omröstning inom ett utskott skall göras öppet. Om det blir lika
röstetal, gäller den mening som ordföranden biträder.

En ledamot som har förlorat vid en omröstning inom ett utskott får till ut-

skottets betänkande lämna en reservation med ett yrkande. Om omröst-
ningen gäller utskottets ställningstagande i ett yttrande till ett annat utskott,
får ledamoten lämna en avvikande mening till yttrandet. Betänkandet eller
yttrandet får dock inte fördröjas därigenom. Lag (2003:180).

Särskilt yttrande

16 § En ledamot får förklara sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande till
ett utskottsbetänkande eller till ett yttrande till ett annat utskott. Lag
(2003:180).

Tystnadsplikt i utskotten

17 § En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i ett utskott får inte obe-
hörigen röja vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet skall hållas
hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl
som betingas av förhållandet till en främmande stat eller en mellanfolklig or-
ganisation. Lag (2003:180).

Utskottens uppföljning och utvärdering

18 § I utskottens beredning av ärendena skall ingå uppgiften att följa upp
och utvärdera riksdagsbeslut inom de ämnesområden som för varje utskott
anges i 4�6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser. Lag (2003:180).

Utskottens utrikesresor

19 § Ett utskott skall samråda med riksdagsstyrelsen, innan det fattar be-
slut om en utrikesresa. Styrelsen skall uttala sig om i vad mån resan lämpli-
gen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tas till riksdagens internationella
förbindelser, till kostnaderna och till omständigheterna i övrigt.

Riksdagsstyrelsen får meddela närmare bestämmelser om utskottens utri-

kesresor. Lag (2003:180).

5 kap. �rendenas avgörande

Anmälan och bordläggning av utskottsbetänkanden

1 § Ett utskottsbetänkande skall anmälas i kammaren och före avgörandet
bordläggas vid två sammanträden med kammaren, om inte riksdagen på ut-
skottets eller talmannens förslag beslutar att ärendet skall avgöras efter en-

background image

27

SFS 2007:726

dast en bordläggning. Bestämmelser om ytterligare bordläggning av ut-
skottsbetänkanden finns i 7 § andra stycket.

Ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen att ett lagför-

slag skall vila i minst tolv månader får framställas när utskottets betänkande
över förslaget har anmälts i kammaren. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

5.1.1

Ett utskottsbetänkande får inte anmälas i kammaren förrän det har delats ut
till riksdagens ledamöter.

Talmannen skall samråda med utskottets ordförande och vice ordförande

innan han eller hon väcker förslag att ett ärende skall avgöras efter endast en
bordläggning. När talmannen väcker ett sådant förslag skall detta anmälas i
kammaren i samband med att utskottsbetänkandet anmäls till bordläggning.
Lag (2003:180).

5.1.2

Ett yrkande att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader framställs skrift-
ligen och tas om möjligt upp på kammarens föredragningslista. Lag
(2003:180).

Bordläggning och tid för avgörande av vissa andra ärenden

2 § Yrkanden om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om en misstro-
endeförklaring skall ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet
efter det då yrkandet framställdes. �rendet skall avgöras senast vid nästa
sammanträde.

Ett förslag av talmannen till ny statsminister skall ligga på kammarens

bord till det andra sammanträdet efter det då förslaget framställdes. �rendet
skall i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 2 § andra stycket regeringsfor-
men avgöras senast på fjärde dagen efter den då förslaget framställdes. Lag
(2003:180).

Yrkanden under överläggningen om ett utskottsbetänkande

3 § Under överläggningen om ett utskottsbetänkande får en ledamot yrka
bifall till och avslag på de förslag till beslut som behandlas i betänkandet.

Bestämmelser om yrkande och beslut om återförvisning till det utskott

som har avgett betänkandet och hänvisning till ett annat utskott finns i 4 kap.
10 §. Lag (2003:180).

�rendenas avgörande

4 § Ett ärende i vilket överläggning äger rum får inte tas upp till avgörande
förrän kammaren på talmannens förslag har funnit att överläggningen är av-
slutad. Ett utskottsbetänkande får tas upp till avgörande endast vid ett sam-

background image

28

SFS 2007:726

manträde som i kallelsen enligt 2 kap. 5 § och på föredragningslistan enligt 2
kap. 7 § angetts som ett arbetsplenum.

Ett ärende avgörs med acklamation eller, om en ledamot yrkar det, genom

omröstning. Om en särskild beslutsregel enligt 9 § skall tillämpas, skall
ärendet alltid avgöras genom omröstning.

Avgörandet av ett ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda beslut.

Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen
att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader och dessutom ett yrkande att
förslaget skall förkastas, skall riksdagen pröva det sistnämnda yrkandet
innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande. Lag
(2003:180).

Tilläggsbestämmelse

5.4.1

Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen
att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader och om lagförslaget vid om-
röstningen inte uppnår den majoritet av fem sjättedelar av de röstande som
krävs enligt denna bestämmelse i regeringsformen för omedelbart antagande
av förslaget, skall förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet för prövning
enligt femte stycket i nämnda paragraf i regeringsformen om vilandeförfa-
randet är tillämpligt i fråga om lagförslaget. Om konstitutionsutskottet har
förklarat att förfarandet är tillämpligt, skall riksdagen på nytt pröva om för-
slaget kan avslås eller omedelbart antas. I annat fall återförvisas det till det
utskott som har berett ärendet. Lag (2003:1057).

Avgörande genom acklamation

5 § När ett ärende avgörs med acklamation, skall talmannen ställa proposi-
tion på varje yrkande som har lagts fram under överläggningen. Propositio-
nen avfattas så att den kan besvaras med ja eller nej. Talmannen tillkännager
hur beslutet har blivit enligt hans eller hennes uppfattning och befäster det
med ett klubbslag, om inte omröstning begärs av någon ledamot. Lag
(2003:180).

Avgörande genom omröstning

6 § När ett ärende avgörs genom omröstning, är huvudpropositionen det
yrkande som riksdagen enligt talmannens uppfattning har bifallit med ack-
lamation. När acklamation inte har skett, är huvudpropositionen det yrkande
som talmannen bestämmer. Mot huvudpropositionen ställs ett annat yrkande
som kontraproposition. Om det finns flera än två yrkanden som kan ställas
mot varandra, skall riksdagen först, med tillämpning av 5 §, besluta vilket
yrkande som skall vara kontraproposition.

Omröstning görs öppet. I enlighet med bestämmelsen i 4 kap. 5 § reger-

ingsformen är riksdagens beslut det förslag som stöds av mer än hälften av
de röstande, om inte något annat anges i regeringsformen eller i denna lag.
Talmannen tillkännager hur omröstningen har utfallit och befäster beslutet
med ett klubbslag. Lag (2003:180).

background image

29

SFS 2007:726

Tilläggsbestämmelser

5.6.1

Då en omröstning skall äga rum, upprättar talmannen en omröstningspropo-
sition. Om en särskild beslutsregel enligt 9 § skall tillämpas i ett visst fall,
anges det i omröstningspropositionen.

Sedan ledamöterna efter förvarning har intagit sina platser i plenisalen, lä-

ses omröstningspropositionen upp och underställs kammaren för godkän-
nande.

En omröstning får förrättas med uppresning. Om talmannen efter omröst-

ning med uppresning tvekar om omröstningens resultat eller en ledamot be-
gär rösträkning, sker en ny omröstning med omröstningsapparat eller, när
den inte kan användas, med namnupprop. Lag (2003:180).

5.6.2

Vid en omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de ledamöter
som vill rösta för ja-propositionen att resa sig och riktar därefter samma upp-
maning till de ledamöter som vill rösta för nej-propositionen.

Vid en omröstning med omröstningsapparat registreras hur varje ledamot

har röstat.

Vid en omröstning med namnupprop uppmanar talmannen två ledamöter

att ta plats vid talmansbordet för att föra anteckningar över omröstningen.
Vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter efter plats-
nummer i plenisalen. Något av följande svar skall avges: ja, nej, avstår. Lag
(2003:180).

Förfarandet vid lika röstetal

7 § Om det blir lika röstetal vid en omröstning om vilket yrkande som
skall vara kontraproposition, avgörs utgången genom lottning.

Om det blir lika röstetal i en huvudomröstning, skall ärendet bordläggas.

Om det blir lika röstetal när ärendet behandlas på nytt, ställer talmannen pro-
position på förslag om återförvisning av ärendet till utskottet för ytterligare
beredning. �rendet skall återförvisas om minst hälften av de röstande för-
enar sig om detta. I annat fall avgör lotten vilken mening som skall vara riks-
dagens beslut.

Efter återförvisning upptas ärendet på nytt i sin helhet till avgörande i

kammaren. Om det åter blir lika röstetal vid huvudomröstning, skall avgö-
randet ske genom lottning. Lag (2003:180).

�&terförvisning av lagärenden som avgjorts genom delbeslut

8 § Om avgörandet i ett lagärende har delats upp på två eller flera beslut,
får riksdagen omedelbart efter det sista delbeslutet på förslag av talmannen
eller en ledamot besluta att ärendet skall återförvisas till utskottet för ytterli-
gare beredning. Om riksdagen beslutar om återförvisning, har delbesluten
fallit. Beslut enligt denna paragraf om återförvisning av ett ärende får inte
upprepas. Lag (2003:180).

background image

30

SFS 2007:726

Beslut med särskild beslutsregel

9 § Om det för beslut krävs annat än enkel majoritet och det finns fler än
ett förslag till ett sådant beslut gäller följande. Riksdagen väljer först, med
tillämpning av vad som gäller för beslut i allmänhet, ett av förslagen. Däref-
ter avgörs, med tillämpning av den särskilda beslutsregeln, om detta förslag
skall antas eller förkastas. Detta förfarande skall tillämpas även när det är
fråga om flera lagförslag som är oförenliga inbördes och ett yrkande har
väckts att något av dem skall vila i minst tolv månader enligt 2 kap. 12 §
tredje stycket regeringsformen.

Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om folkomröstning be-

träffande samma vilande grundlagsförslag eller om misstroendeförklaring
mot samma statsråd, skall endast en omröstning äga rum. Lag (2003:180).

Uppskov med behandlingen av ärenden

10 § Ett ärende bör avgöras under den valperiod då det väckts. Har emel-
lertid utskottet inte hunnit avge något betänkande i ärendet före utgången av
valperioden har ärendet fallit. Detta gäller dock inte om riksdagen medger
att behandlingen får uppskjutas till det första riksmötet i nästa valperiod. Be-
handlingen av ett ärende som väckts under ett uppehåll i kammararbetet som
sträcker sig fram till det första riksmötet i nästa valperiod anses vidare vara
uppskjuten till detta riksmöte.

�rende som gäller statsbudgeten för närmast följande budgetår skall av-

göras före budgetårets ingång om det inte utan olägenhet för budgetregle-
ringen kan avgöras senare.

Ett lagförslag som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket

regeringsformen skall prövas före utgången av kalenderåret därpå. Om ett
annat lagförslag har ett nära samband med ett lagförslag som vilar enligt
denna bestämmelse, får riksdagen besluta att det skall avgöras inom den tid
som gäller för prövningen av det vilande lagförslaget. Om ett ärende som
avses i detta stycke till följd av beslut om extra val inte kan avgöras inom fö-
reskriven tid, skall det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda riks-
dagen har sammanträtt. Lag (2006:885).

Tilläggsbestämmelser

5.10.1

Beslut att behandlingen av ett ärende får uppskjutas fattas på förslag av det
utskott, till vars beredning ärendet hör. Kammaren får även utan sådant för-
slag besluta om uppskov. Lag (2003:180).

5.10.2

Beslut enligt 10 § tredje stycket andra meningen fattas på förslag av det ut-
skott till vars handläggning ärendet hör. Lag (2003:180).

background image

31

SFS 2007:726

Slutligt beslut i ärende som vilat över ett val

11 § Ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i
8 kap. 15 och 16 §§ regeringsformen skall avgöras vid det första riksmötet i
den valperiod då slutligt beslut enligt dessa bestämmelser i regeringsformen
först får fattas, om inte förslaget i ärendet dessförinnan förkastas. Avgöran-
det får genom beslut av riksdagen uppskjutas till ett annat riksmöte. Beslutet
får upprepas. �rendet skall avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riks-
dagen.

I fråga om uppskov i samband med extra val skall bestämmelserna i 10 §

första stycket tillämpas.

Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett annat beslut som

fattas i samma ordning har förkastats vid en folkomröstning, skall det utskott
till vars beredning frågan hör göra anmälan om detta till kammaren. Lag
(2003:180).

Tilläggsbestämmelse

5.11.1

Beslut om uppskov med slutligt beslut i ett ärende som har vilat över ett val i
enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 15 och 16 §§ regeringsformen fattas
på förslag av det utskott till vars handläggning ärendet hör. Lag (2003:180).

Beslut under budgetprocessen

12 § Riksdagen får genom lag besluta att hänföra statsutgifterna till ut-
giftsområden.

Om riksdagen har fattat beslut enligt första stycket, fastställer riksdagen

för det närmast följande budgetåret genom ett enda beslut

dels för varje utgiftsområde en utgiftsram, som anger det belopp till vilket

summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna högst får uppgå,

dels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten.
Beslut om anslag eller andra utgifter i staten för närmast följande budgetår

får inte fattas innan ett beslut fattats enligt andra stycket. Anslag eller andra
utgifter i staten fastställs för varje utgiftsområde genom ett enda beslut.

Beslut om anslag för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram på-

verkas får inte fattas innan ett beslut om godkännande av en ändrad utgifts-
ram fattats. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

5.12.1

Statsutgifterna skall hänföras till följande utgiftsområden: 1 Rikets styrelse,
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4
Rättsväsendet, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar samt beredskap mot
sårbarhet, 7 Internationellt bistånd, 8 Migration, 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Eko-
nomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,
13 Arbetsmarknad, 14 Arbetsliv, 15 Studiestöd, 16 Utbildning och universi-

background image

32

SFS 2007:726

tetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18 Samhällsplane-
ring, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional ut-
veckling, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 22 Kommunikationer,
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, 24 Näringsliv, 25
Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften
till Europeiska gemenskapen.

Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som skall innefattas i

ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekono-
miska vårpropositionen. Lag (2006:885).

Riksdagens skrivelser

13 § Om ett riksdagsbeslut kräver verkställighet, skall det organ som har
att verkställa beslutet underrättas genom en skrivelse. Riksdagens beslut
med anledning av en proposition eller en framställning skall alltid meddelas
regeringen respektive det riksdagsorgan som lämnat framställningen genom
en skrivelse. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

5.13.1

Riksdagens skrivelser sätts upp av kammarkansliet och undertecknas av tal-
mannen.

Utskott som har berett ett ärende skall få del av kammarens beslut i ären-

det. Lag (2003:180).

6 kap. Interpellationer och frågor till statsråd

Interpellationer

1 § En interpellation skall ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en
motivering. Talmannen beslutar att en interpellation får framställas. Om tal-
mannen anser att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, skall
han eller hon vägra tillstånd till att interpellationen framställs och ange skäl
för detta beslut. Om kammaren ändå begär att interpellationen skall få fram-
ställas skall talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgö-
rande. Talmannen får inte vägra tillstånd till interpellationen om utskottet
har förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag.

En interpellation besvaras av ett statsråd inom två veckor från det att den

getts in. Om kammaren under tvåveckorsperioden gör ett uppehåll i sitt ar-
bete, förlängs tiden med vad som motsvarar uppehållet.

Om ett svar inte lämnas inom den tid som har angetts i andra stycket, skall

statsrådet meddela riksdagen varför svaret uteblir eller anstår. Meddelandet
får inte följas av överläggning.

En interpellation faller om den inte har besvarats vid det riksmöte då den

väcktes. Lag (2003:180).

background image

33

SFS 2007:726

Tilläggsbestämmelser

6.1.1

En interpellation ges in till kammarkansliet. Den skall vara egenhändigt un-
dertecknad av interpellanten. Talmannen anmäler utan dröjsmål vid ett sam-
manträde med kammaren beslut att interpellationen skall eller inte skall få
framställas. Om talmannen har medgett att interpellationen får framställas,
låter talmannen utan dröjsmål statsrådet få del av interpellationen.

Talmannen fastställer efter samråd med de särskilda företrädarna för par-

tigrupperna den dag under ett riksmöte då interpellationer senast får ges in
till kammarkansliet. Om det finns särskilda skäl, får dock talmannen medge
att en interpellation får framställas även om den getts in efter denna dag.

Interpellationen skall redovisas i riksdagens protokoll. Lag (2003:180).

6.1.2

Talmannen bestämmer efter samråd med statsrådet och interpellanten vid
vilket sammanträde svaret skall lämnas. Meddelande om detta lämnas utan
dröjsmål på det sätt som talmannen bestämmer och tas upp på föredrag-
ningslistan.

Svaret på en interpellation får delas ut till ledamöterna i förväg. Lag

(2003:180).

6.1.3

När ett statsråd besvarar en interpellation får svaret lämnas i ett anförande
som räcker längst sex minuter. Statsrådet kan därutöver få ordet för ytterli-
gare tre anföranden, varav de första två får räcka längst fyra minuter vardera
och det tredje längst två minuter.

Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden, varav de första två får

räcka längst fyra minuter vardera och det tredje längst två minuter.

Andra talare kan få ordet för högst två anföranden, varav det första får

räcka längst fyra minuter och det andra längst två minuter. Lag (1998:734).

Frågor

2 § En fråga kan vara muntlig eller skriftlig. Den skall ha ett bestämt inne-
håll. Lag (2003:180).

Muntliga frågor

3 § En muntlig fråga framställs vid en frågestund som anordnas i kamma-
ren. Den besvaras omedelbart av ett statsråd.

Talmannen beslutar om vem som skall få ordet vid en frågestund. Tal-

mannen får besluta om en begränsning av anförandena till längst en minut.
Lag (2003:180).

background image

34

SFS 2007:726

Tilläggsbestämmelse

6.3.1

En frågestund anordnas varje torsdag under de veckor som kammaren sam-
manträder för annan handläggning än bordläggning.

Om arbetsförhållandena i riksdagen kräver det, får talmannen för en viss

vecka besluta att frågestunden anordnas på en annan dag än en torsdag eller
att frågestunden ställs in.

Regeringskansliet anmäler till kammarkansliet senast på fredagen i

veckan före frågestunden vilka statsråd som kommer att vara närvarande.
Meddelande om detta lämnas utan dröjsmål på det sätt som talmannen be-
stämmer. Lag (2003:180).

Skriftliga frågor

4 § En skriftlig fråga får vara försedd med en kort inledande förklaring.
Talmannen beslutar att en skriftlig fråga får framställas. Om talmannen an-
ser att en skriftlig fråga strider mot grundlag eller denna lag, skall han eller
hon vägra tillstånd till att frågan framställs och ange skäl för detta beslut.
Om kammaren ändå begär att frågan skall få framställas skall talmannen
hänvisa saken till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte
vägra tillstånd till frågan om utskottet har förklarat att den inte strider mot
grundlag eller denna lag.

En skriftlig fråga besvaras skriftligen av ett statsråd. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

6.4.1

En skriftlig fråga ges in till kammarkansliet. Den skall vara egenhändigt un-
dertecknad av den ledamot som framställer frågan. Talmannen anmäler utan
dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren beslut att frågan skall eller
inte skall få framställas. Om talmannen har medgett att frågan får framstäl-
las, låter talmannen utan dröjsmål statsrådet få del av frågan.

Det skriftliga svaret lämnas till kammarkansliet som överlämnar svaret till

den ledamot som ställt frågan.

De skriftliga frågor som under en vecka getts in senast klockan 10 på fre-

dagen besvaras senast klockan 12 på onsdagen i följande vecka.

Under längre uppehåll i kammarens arbete än en månad får talmannen be-

sluta att svaren lämnas inom fjorton dagar efter det att frågorna framställts.
Talmannen fattar sitt beslut efter samråd med de särskilda företrädarna för
partigrupperna. Om ett svar inte lämnas inom denna tid, skall statsrådet
meddela kammarkansliet när frågan kommer att besvaras eller att den inte
kommer att besvaras. Lag (2003:180).

6.4.2

Skriftliga frågor liksom statsrådens svar på frågorna skall redovisas i riksda-
gens protokoll. Lag (2003:180).

background image

35

SFS 2007:726

7 kap. Gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen

Föreskrifternas tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i 2�12 §§ gäller val som förrättas av kammaren och
bestämmelserna i 13 och 14 §§ val inom ett utskott eller ett annat riksdags-
organ som helt eller delvis väljs av kammaren. Lag (2003:180).

Valberedningen

2 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall val som förrättas av kamma-
ren beredas av en särskild valberedning, utsedd inom riksdagen.

Valberedningen utses vid första sammanträdet med kammaren under riks-

dagens valperiod för tiden till valperiodens slut. Varje partigrupp, vilken
motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent av
rösterna i hela riket, skall besätta en plats. Därutöver fördelas tio platser pro-
portionellt mellan samma partigrupper. Ledamöterna tillsätts med tillämp-
ning av det förfarande som anges i 12 § första stycket. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

7.2.1

Talmannen fastställer för varje partigrupp det antal ledamöter som parti-
gruppen skall tillsätta i valberedningen. Vid den proportionella fördelningen
tillämpas den beräkningsgrund som anges i 4 § tredje stycket. Lag
(2003:180).

7.2.2

Valberedningen bereder inte val av riksföreståndare, vice riksföreståndare,
person som skall inträda som tillfällig riksföreståndare, talman, vice talmän,
kammarsekreterare, riksdagens ombudsmän och ställföreträdande ombuds-
män, riksrevisorer samt val till Statsrådsarvodesnämnden och Nämnden för
lön till riksrevisorerna.

Föreskrifter om beredning av val finns i fråga om ombudsmän och ställfö-

reträdande ombudsmän i tilläggsbestämmelsen 8.11.2, i fråga om riksreviso-
rer i tilläggsbestämmelsen 8.12.1, i fråga om ledamöter i Statsrådsarvodes-
nämnden i tilläggsbestämmelsen 8.4.1 samt i fråga om ledamöter i Nämnden
för lön till riksrevisorerna i tilläggsbestämmelsen 8.5.1. Lag (2003:180).

7.2.3

Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde
samma dag som den utses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse
av ordföranden.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § första stycket första meningen och andra

stycket samt tilläggsbestämmelserna 4.12.1 andra stycket och 4.12.2�4 till-
lämpas också på valberedningen. Lag (2003:180).

background image

36

SFS 2007:726

Val med acklamation

3 § Vid val som avser två eller flera personer får valberedningen lägga
fram en gemensam lista. Listan skall innehålla namn på så många personer
som valet avser och skall godkännas av alla ledamöter som har deltagit i val-
beredningens sammanträde eller av alla utom en.

Talmannen skall framställa förslag om godkännande av den gemensamma

listan och, vid bifall, förklara de på listan upptagna personerna valda. Val
med slutna sedlar skall dock förrättas, om det begärs av minst så många riks-
dagsledamöter som motsvarar den kvot som man får, om samtliga röstberät-
tigade ledamöters antal delas med det antal personer som valet avser, ökat
med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmaste högre
hela tal. Detta val skall äga rum vid ett följande sammanträde.

Om det föreskrivs att en innehavare av ett visst uppdrag skall väljas för

sig, skall valet förrättas med acklamation. Om någon ledamot begär det,
skall valet dock förrättas med slutna sedlar. Om valberedningen har lagt
fram ett enhälligt förslag, skall valet med slutna sedlar äga rum först vid ett
följande sammanträde. Lag (2003:180).

Val med slutna sedlar

4 § Val förrättas med slutna sedlar, om inte annat följer av 3 § eller av an-
nan huvudbestämmelse i denna lag.

Om två eller flera personer skall utses genom val med slutna sedlar, förde-

las platserna proportionellt mellan varje gruppering av riksdagsledamöter
som vid valet uppträder under särskild beteckning.

Platserna fördelas mellan grupperingar genom att en i taget tilldelas den

gruppering som för varje gång får det högsta jämförelsetalet. Jämförelsetalet
är lika med grupperingens röstetal, så länge grupperingen inte har tilldelats
någon plats. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att grupperingens rös-
tetal delas med det antal platser som grupperingen har tilldelats, ökat med 1.
Vid lika jämförelsetal skall avgörandet ske genom lottning.

Vid val av en person är den vald som har fått flest röster, om inte riksda-

gen föreskriver annat i huvudbestämmelse i denna lag. Vid lika röstetal skall
valet avgöras genom lottning. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

7.4.1

Valsedlarna skall vara enkla, slutna och omärkta samt lika till storlek, mate-
rial och färg. De får innehålla uppgift om det val för vilket de gäller.

En valsedel är ogiltig om den är försedd med något kännetecken som

uppenbarligen har blivit anbragt på valsedeln med avsikt.

Om en ledamot i ett val har lämnat mer än en valsedel, är valsedlarna ogil-

tiga. Om sedlarna har samma innehåll, skall dock en av valsedlarna betraktas
som giltig vid sammanräkningen. Lag (2003:180).

background image

37

SFS 2007:726

7.4.2

Vid proportionellt val skall det på valsedeln finnas en beteckning i ord för en
viss gruppering av riksdagsledamöter. Efter denna beteckning förs namnen
upp i en följd under varandra.

En valsedel är ogiltig om
1. den saknar beteckning för en gruppering av riksdagsledamöter,
2. den innehåller mer än en beteckning, eller
3. den saknar namn på en valbar kandidat.
Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om
1. kandidaten inte är valbar,
2. namnet är överstruket,
3. det inte klart framgår vem som avses, eller
4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte klart

framgår.

Ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje gruppering av riks-

dagsledamöter skall bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas för
dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 14 kap. 10 § vallagen
(2005:837). Om flera kandidater får lika stora jämförelsetal, skall valet av-
göras genom lottning. Lag (2006:885).

7.4.3

Vid val av en person skall det på valsedeln finnas ett kandidatnamn.

En valsedel är ogiltig om
1. den innehåller två eller flera kandidatnamn,
2. den innehåller namnet på en kandidat som inte är valbar,
3. namnet är överstruket,
4. det inte klart framgår vem som avses, eller
5. den innehåller beteckning på en gruppering av riksdagsledamöter.
Föreskrifter om vem som är vald vid val av en person finns i 8 kap. 1�3,

11 och 12 §§ samt i 9 kap. 1 och 5 §§. Lag (2007:343).

7.4.4

Vid val med slutna sedlar uppmanar talmannen fem ledamöter att ta plats vid
talmansbordet. Av dessa skall tre biträda när valsedlarna öppnas och gran-
skas och två föra anteckningar över valet.

Ledamöterna ropas upp i den ordning som anges i tilläggsbestämmelse

5.6.2. När en ledamot ropas upp, skall han eller hon gå fram till talmansbor-
det och lämna sin valsedel till talmannen.

Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen och an-

tecknats av kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämförs anteck-
ningarna över valet.

Talmannen fastställer resultatet av valet och tillkännager det för kamma-

ren. Lag (2003:180).

background image

38

SFS 2007:726

7.4.5

Om två eller flera val med slutna sedlar skall förrättas, får talmannen, om
inte en ledamot yrkar annat, bestämma att valsedlarna skall lämnas i samt-
liga val, innan sammanräkning görs i något av valen. Lag (2003:180).

�verklagande av val med slutna sedlar

5 § Val med slutna sedlar får överklagas av en riksdagsledamot hos Val-
prövningsnämnden. Valet gäller även om det har överklagats. Lag
(2003:180).

Tilläggsbestämmelser

7.5.1

Skrivelse med överklagande ställs till Valprövningsnämnden. Skrivelsen
skall ha kommit in till kammarkansliet inom fem dagar från den dag då re-
sultatet av valet meddelades i kammaren.

Så snart tiden för överklagande har gått ut, skall talmannen vid samman-

träde med kammaren tillkännage samtliga överklaganden som har kommit
in. Talmannen skall bestämma den tid inom vilken förklaring över överkla-
gandena skall ha kommit in till Valprövningsnämnden.

När förklaringstiden har gått ut skall talmannen genast sända skrivelserna

med överklaganden till Valprövningsnämnden. Talmannen bör dessutom
skyndsamt till Valprövningsnämnden ge in yttrande över överklagandena.
Lag (2003:180).

7.5.2

Valprövningsnämnden skall vid prövningen av ett överklagande upphäva ett
val och förordna om omval, om en föreskrift i 4 § eller i tilläggsbestämmel-
serna 7.4.1�5 har blivit åsidosatt vid valet.

Ett omval skall dock förordnas bara om det med fog kan antas att vad som

förekommit har inverkat på valutgången.

Om felet kan avhjälpas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan

mindre ingripande åtgärd, skall Valprövningsnämnden dock i stället uppdra
åt talmannen att vidta denna rättelse. Lag (2003:180).

7.5.3

Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras under betryggande säkerhet
till dess att valet har vunnit laga kraft. Lag (2003:180).

Valens tidpunkt och giltighet

6 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall val som avser tid motsva-
rande riksdagens valperiod förrättas snarast efter valperiodens början och
gälla till dess att riksdagen förrättar nytt val under nästa valperiod. Lag
(2003:180).

background image

39

SFS 2007:726

Omval

7 § Har en ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att ut-
gången av val till riksdagen har blivit ändrad efter ett överklagande, skall val
som riksdagen har förrättat dessförinnan under valperioden göras om, om
det begärs av minst tio riksdagsledamöter. Lag (2003:180).

Suppleantval

8 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall vid val som avser två eller
flera personer också suppleanter utses till minst samma antal som de ordina-
rie ledamöterna. Vad som är föreskrivet om valet av dessa tillämpas även på
suppleanterna.

Sedan riksdagen har förrättat val till ett organ och därvid utsett supplean-

ter, får den besluta om en förändring av antalet suppleanter i organet, så
länge det inte underskrider antalet ordinarie ledamöter.

Utan att antalet suppleanter i utskottet utökas får ersättare som har kallats

till tjänstgöring utses till suppleant i ett utskott som den lediga riksdagsleda-
moten tillhör. Då tillämpas det förfarande som anges i 12 § första stycket.
Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

7.8.1

En fråga om ett större antal suppleanter än som ursprungligen valts bereds
av valberedningen.

Suppleantval som föranleds av en utökning av antalet suppleanter skall

förrättas så snart det kan ske. Lag (2003:180).

7.8.2

Om inte annat föreskrivs eller särskilt beslutas, skall suppleanter utses till
samma antal som de ordinarie ledamöterna. Lag (2003:180).

7.8.3

Föreskrifter om suppleanter finns för riksdagsstyrelsen i tilläggsbestämmel-
sen 1.5.2, för Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 §, för Nämnden för lön till
riksrevisorerna i 8 kap. 5 §, för Utrikesnämnden i 8 kap. 8 § och för krigsde-
legationen i 8 kap. 15 § Lag (2003:180).

Suppleanternas tjänstgöring

9 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall en frånvarande ledamots
plats i ett organ intas av en suppleant som hör till samma partigrupp. Om
detta inte kan ske, gäller att suppleanterna har företräde i den ordning i vil-
ken de har valts eller, om valet har förrättats med gemensam lista, i den ord-
ning i vilken de har förts upp på listan. Lag (2003:180).

background image

40

SFS 2007:726

Obehörighet

10 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall den som är vald av kam-
maren till ett uppdrag, för vilket det krävs ledamotskap av riksdagen, avgå
från uppdraget, om han eller hon lämnar riksdagen eller utses till riksdagens
talman eller till statsråd. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

7.10.1

Föreskrifter om behörighet att ingå i olika organ finns för talmannen i
10 kap. 7 § regeringsformen, i 1 kap. 5 § och 8 kap. 15 § denna lag, för riks-
dagsledamot som också är statsråd i 8 kap. 15 § denna lag samt för avgången
riksdagsledamot i tilläggsbestämmelsen 8.6.2 denna lag. Lag (2003:180).

Skyldighet att åta sig uppdrag

11 § Den som har utsetts till ett uppdrag genom val av riksdagen får inte
undandra sig uppdraget utan att riksdagen medger det. Lag (2003:180).

Efterträdare

12 § Om någon som har valts till ett organ, som vid valperiodens början
tillsattes genom val av två eller flera personer, lämnar sitt uppdrag i förtid,
skall den eller de partigrupper som han eller hon var vald för, till talmannen
anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar den anmälda efterträdaren vald.
Om en sådan anmälan inte görs eller om mer än en person anmäls, utser tal-
mannen en efterträdare.

Om en plats blir ledig i förtid och det ursprungliga valet avsåg endast en

person, tillämpas för kompletteringsvalet för den återstående tiden samma
förfarande som vid det ursprungliga valet.

Föreskrifterna i denna bestämmelse gäller om inte riksdagen föreskriver

annat. Lag (2003:180).

Ordförandeval

13 § Ett organ, vars ledamöter helt eller delvis utses av kammaren, väljer
inom sig ordförande och en eller flera vice ordförande, om inte annat är före-
skrivet. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

7.13.1

Föreskrifter om val av ordförande och vice ordförande finns för Valpröv-
ningsnämnden i 3 kap. 11 § regeringsformen och 8 kap. 2 § denna lag, för
Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 § denna lag, för Nämnden för lön till
riksrevisorerna i 8 kap. 5 §, för Riksrevisionens styrelse i 8 kap. 14 § och för
Riksdagens överklagandenämnd i 9 kap. 5 § denna lag. Lag (2003:180).

background image

41

SFS 2007:726

Val inom ett riksdagsorgan

14 § Val inom ett organ som avses i 13 § förrättas med acklamation eller,
om någon ledamot begär det, med slutna sedlar. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

7.14.1

Valsedlarna skall vara enkla, slutna och omärkta samt lika till storlek, mate-
rial och färg. Vid lika röstetal skall valet avgöras genom lottning. Lag
(2003:180).

8 kap. Vissa befattningshavare och organ

Val av talmän

1 § Val av talman samt av förste, andre och tredje vice talman enligt 4 kap.
2 § regeringsformen förrättas vid första sammanträdet med kammaren under
riksdagens valperiod och gäller till valperiodens slut. Talmännen väljs var
för sig i nu nämnd ordning.

Om valet förrättas med slutna sedlar, är den vald som får mer än hälften

av de avgivna rösterna. Om sådan röstövervikt inte uppnås, förrättas nytt
val. Om inte heller då någon får mer än hälften av de avgivna rösterna, för-
rättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnådde
de högsta röstetalen. Vid den tredje omröstningen är den vald som får de
flesta rösterna. Lag (2003:180).

Val av ordförande och ersättare för ordföranden i
Valprövningsnämnden

2 § Bestämmelser om val av ordförande i Valprövningsnämnden finns i
3 kap. 11 § regeringsformen.

Riksdagen utser genom särskilt val en ersättare för ordföranden i Valpröv-

ningsnämnden. Bestämmelserna i 3 kap. 11 § regeringsformen om ordföran-
den tillämpas också på ersättaren.

Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för ordföranden

tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Lag (2003:180).

Riksföreståndarval

3 § Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riksföreståndare en-
ligt 5 kap. 4 § regeringsformen eller person som skall kunna inträda som till-
fällig riksföreståndare enligt 5 kap. 6 § regeringsformen tillämpas det förfa-
rande som anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riksdagen beslutar
annat. Lag (2003:180).

Statsrådsarvodesnämnden

4 § Statsrådsarvodesnämnden består av ordförande och två andra ledamö-
ter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen

background image

42

SFS 2007:726

för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte
utses.

Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att utföra sitt

uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller hennes ställe så länge hin-
dret varar. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

8.4.1

Val av ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden bereds av konstitutionsutskot-
tet. Lag (1993:1423).

Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna

5 § Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna består
av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen
efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämn-
den har ägt rum. Suppleanter skall inte utses.

Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att utföra sitt

uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller hennes ställe så länge hind-
ret varar. Lag (2007:343).

Tilläggsbestämmelse

8.5.1

Val av ledamöter i Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksre-
visorerna bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2007:343).

Internationella delegationer

6 § Om det träffats en internationell överenskommelse att riksdagen bland
sina ledamöter skall utse ledamöter i en delegation till en mellanfolklig orga-
nisation, får bestämmelser om detta införas i en tilläggsbestämmelse till
denna paragraf. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

8.6.1

Riksdagen väljer tjugo ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation. De-
legationen väljs för varje riksmöte.

Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till

riksdagen. Lag (2003:180).

8.6.2

Riksdagen väljer sex ledamöter i Europarådets svenska delegation. Delega-
tionen väljs för tiden från den 1 november samma år som val till riksdagen
ägt rum till motsvarande tidpunkt efter nästa val.

background image

43

SFS 2007:726

En ledamot eller en suppleant av Europarådets svenska delegation som

lämnat riksdagen i samband med ett riksdagsval får kvarstå under den åter-
stående delen av delegationens mandatperiod.

Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till

riksdagen. Lag (2003:180).

8.6.3

Riksdagen väljer åtta ledamöter i den svenska delegationen till Organisatio-
nen för säkerhet och samarbete i Europa. Delegationen väljs för riksdagens
valperiod.

Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till

riksdagen. Lag (2003:180).

Val av riksbanksfullmäktige

7 § Val av fullmäktige i Riksbanken enligt 9 kap. 13 § regeringsformen
avser riksdagens valperiod. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

8.7.1

Ledamöter av fullmäktige får inte

1. vara statsråd,
2. vara ledamot av Riksbankens direktion,
3. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för en bank eller ett annat före-

tag som står under Finansinspektionens tillsyn eller

4. inneha en annan anställning eller ett annat uppdrag som gör dem

olämpliga för uppdraget som fullmäktig.

Ledamöterna får inte heller vara underåriga, i konkurs, underkastade nä-

ringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Om en ledamot tar en sådan anställning eller ett sådant uppdrag som kan

strida mot bestämmelserna i första stycket, skall riksdagen på förslag av fi-
nansutskottet entlediga ledamoten från uppdraget i fullmäktige. De anställ-
ningar eller uppdrag som en ledamot tar skall anmälas till riksdagen. Lag
(2003:180).

Utrikesnämnden

8 § Val av ledamöter i Utrikesnämnden enligt 10 kap. 7 § regeringsformen
avser riksdagens valperiod.

För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden. Antalet valda

suppleanter skall vara nio. Lag (2003:180).

9 § Utrikesnämnden sammanträder inom stängda dörrar. Statsministern får
medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant, ett statsråd eller en
tjänsteman är närvarande. Lag (2003:180).

background image

44

SFS 2007:726

Tilläggsbestämmelser

8.9.1

Protokoll skall föras vid Utrikesnämndens sammanträden. Sekreterare hos
nämnden förordnas av regeringen.

Suppleant i Utrikesnämnden skall alltid underrättas om nämndens sam-

manträden. Lag (2003:180).

8.9.2

En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman skall första gången han eller
hon är närvarande vid ett sammanträde med Utrikesnämnden avge försäkran
om att följa åliggande om tystnadsplikt enligt 10 kap. 7 § regeringsformen.
Lag (2003:180).

10 § För förordnande att krigsdelegationen skall träda i riksdagens ställe
enligt 13 kap. 2 § regeringsformen sammanträder Utrikesnämndens ledamö-
ter på kallelse av talmannen eller, vid förhinder för talmannen, vice talman,
eller på kallelse av två av nämndens övriga ledamöter. Förhandlingarna leds
av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem är närvarande, av den
av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid.
Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem fö-
reträde. Om det vid omröstning till beslut blir lika röstetal, gäller den me-
ning som ordföranden biträder. Lag (2003:180).

Riksdagens ombudsmän

11 § Riksdagen väljer enligt 12 kap. 6 § regeringsformen ombudsmän som
skall utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och an-
dra författningar.

Riksdagens ombudsmän skall vara fyra, en chefsjustitieombudsman och

tre justitieombudsmän. Chefsjustitieombudsmannen är administrativ chef
och bestämmer inriktningen i stort av verksamheten. Riksdagen får härutö-
ver välja en eller flera ställföreträdande ombudsmän. Ställföreträdande om-
budsman skall ha tjänstgjort som riksdagens ombudsman.

Chefsjustitieombudsmannen, övriga ombudsmän samt ställföreträdande

ombudsmän väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas förfarandet
i 1 § andra stycket.

Val av ombudsman gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksda-

gen bestämmer till dess att nytt val har genomförts under fjärde året därefter
och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet skall emellertid aldrig gälla
längre än till utgången av detta år. Val av ställföreträdande ombudsman gäl-
ler för en tid av två år från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen be-
stämmer. På förslag av konstitutionsutskottet får riksdagen dock dessförin-
nan entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte
har riksdagens förtroende.

Om en ombudsman avgår i förtid, skall riksdagen snarast välja en efterträ-

dare för en ny fyraårsperiod. Lag (2003:180).

background image

45

SFS 2007:726

Tilläggsbestämmelser

8.11.1

Konstitutionsutskottet skall, på eget initiativ eller på begäran av någon av
riksdagens ombudsmän, samråda med en ombudsman om arbetsordningen
eller i andra frågor av organisatorisk art. Lag (2003:180).

8.11.2

Val av ombudsman och ställföreträdande ombudsman bereds av konstitu-
tionsutskottet. Lag (2003:180).

Riksrevisionen

12 § Riksdagen skall enligt 12 kap. 7 § regeringsformen välja tre riksrevi-
sorer.

Riksrevisorerna väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas för-

farandet i 1 § andra stycket. Val av riksrevisor gäller från valet eller den se-
nare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att nytt val har genomförts
under sjunde året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet skall
emellertid aldrig gälla längre än till utgången av detta år. En riksrevisor kan
inte väljas om.

En av riksrevisorerna skall svara för myndighetens administrativa led-

ning. Riksdagen bestämmer vem av riksrevisorerna som skall ha denna upp-
gift.

En riksrevisor får inte vara i konkurs, underkastad näringsförbud eller ha

förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En riksrevisor får inte heller
inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan påverka
riksrevisorns självständiga ställning. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

8.12.1

Val av riksrevisor bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2003:180).

8.12.2

En riksrevisor skall skriftligen anmäla följande förhållanden till riksdagen

1. innehav och ändring i innehavet av finansiella instrument som anges i

1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal om

löne- eller pensionsförmån som utges under tid som omfattas av uppdraget i
Riksrevisionen,

3. avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär,
4. inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av

uppdraget som riksrevisor,

5. uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om uppdraget inte är av en-

dast tillfällig karaktär, och

background image

46

SFS 2007:726

6. annan anställning, uppdrag eller annat ägande som kan antas påverka

uppdragets utförande. Lag (2007:87).

13 § Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget på begäran av kon-
stitutionsutskottet.

Om en riksrevisor avgår i förtid, skall riksdagen snarast välja efterträdare

för en ny sjuårsperiod. Lag (2003:180).

14 § Riksrevisionens styrelse skall bestå av ett udda antal ledamöter, lägst
elva, som väljs för riksdagens valperiod.

Varje partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har

fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, skall besätta en plats. Därutö-
ver fördelas platserna i styrelsen proportionellt mellan samma partigrupper.

Riksdagen väljer bland ledamöterna en ordförande och en eller flera vice

ordförande. Ordförande och varje vice ordförande väljs var för sig. Lag
(2003:180).

Tilläggsbestämmelse

8.14.1

Antalet ledamöter i Riksrevisionens styrelse fastställs av riksdagen på för-
slag av valberedningen. Lag (2003:180).

Krigsdelegationen

15 § Riksdagen skall enligt 13 kap. 2 § regeringsformen välja en krigsde-
legation inom sig.

Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och av femtio an-

dra ledamöter, som riksdagen väljer för riksdagens valperiod.

En riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigsdelegationen även

om han eller hon tillhör regeringen.

Suppleanter skall inte utses till krigsdelegationen.
Om en ledamot får varaktigt förhinder när delegationen har trätt i riksda-

gens ställe, utses en annan riksdagsledamot till ersättare på det sätt som
anges i 7 kap. 12 § första stycket. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

8.15.1

Krigsdelegationens ordförande och vice ordförande skall förbereda delega-
tionens verksamhet för den händelse delegationen skulle träda i riksdagens
ställe. Lag (2003:180).

8.15.2

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § första stycket första meningen och andra
stycket samt tilläggsbestämmelserna 4.12.1 andra stycket och 4.12.2 och
4.12.4 tillämpas också på krigsdelegationen när den inte är i riksdagens
ställe. Lag (2003:180).

background image

47

SFS 2007:726

Ytterligare bestämmelser för riksdagens organ

16 § Riksdagen får meddela närmare bestämmelser för riksdagens organ.
Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

8.16.1

Riksdagen fastställer stadgar för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och
väljer sex ledamöter i stiftelsens styrelse i enlighet med 3 § i stiftelsens stad-
gar (RFS 1988:1).

Stiftelsen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riks-

dagen. Lag (2003:180).

9 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning

Kammarsekreterare

1 § Kammaren utser en kammarsekreterare. Kammarsekreteraren låter
föra protokollet vid sammanträden med kammaren. Han eller hon expedierar
riksdagens beslut och biträder i övrigt talmannen i riksdagsarbetet.

Val av kammarsekreterare äger rum vid början av riksmötet närmast efter

ett ordinarie val till riksdagen och gäller för tiden till dess nytt val av kam-
marsekreterare förrättas. Vid val med slutna sedlar tillämpas det förfarande
som anges i 8 kap. 1 § andra stycket. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

9.1.1

Kammarsekreteraren, med tjänstebenämningen riksdagsdirektör, är chef för
riksdagsförvaltningen och sekreterare i krigsdelegationen. Lag (2003:180).

Kanslier för utskotten och EU-nämnden

2 § Utskotten och EU-nämnden biträds av kanslier som ingår i riksdags-
förvaltningen. Chefen för ett sådant kansli skall vara svensk medborgare.
Lag (2000:418).

Riksdagsförvaltningen

3 § Riksdagen beslutar om instruktion för riksdagsförvaltningen. Lag
(2000:418).

4 § Riksdagsförvaltningen skall, när det gäller riksdagen och riksdagens
myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer

1. handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och arbets-

villkor för arbetstagare samt andra personalfrågor,

2. upprätta förslag till anslag på statsbudgeten, dock inte för Riksrevisio-

nen,

background image

48

SFS 2007:726

3. i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor

om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom
Riksbanken, och

4. besluta om föreskrifter och råd i sådana frågor som avses i 1�3.
I fråga om förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen skall

riksdagsförvaltningen yttra sig innan Riksrevisionen beslutar om förslaget.
Lag (2003:180).

�verklagande

5 § Beslut av ett riksdagsorgan i ett förvaltningsärende som får överklagas
enligt särskilda bestämmelser, prövas av allmän förvaltningsdomstol i de fall
som riksdagen bestämmer och i övriga fall av Riksdagens överklagande-
nämnd.

�verklagandenämnden består av ordförande, som skall vara eller ha varit

ordinarie domare och inte vara ledamot av riksdagen, och fyra andra leda-
möter, valda inom riksdagen. Ordföranden väljs särskilt. Val till överklagan-
denämnden avser riksdagens valperiod.

För ordföranden skall det finnas en ersättare. Bestämmelser om ordföran-

den skall tillämpas även på ersättaren.

Vid val med slutna sedlar av ordförande eller ersättare för ordföranden i

överklagandenämnden tillämpas det förfarande som anges i 8 kap. 1 § andra
stycket. Lag (2006:994).

Ledamöternas arvode och andra ekonomiska villkor

6 § En riksdagsledamot skall av statsmedel erhålla arvode för sitt uppdrag.
Bestämmelser om detta, om andra ekonomiska villkor med anledning av
uppdraget och om gottgörelse till ersättare för riksdagsledamot finns i lag.
Lag (2003:180).

Bistånd med sakuppgifter och studieresor

7 § Riksdagens ledamöter och organ skall ha tillgång till bibliotek och rätt
till bistånd i övrigt med sakuppgifter för riksdagsarbetet.

I fråga om ledamöternas studieresor finns särskilda föreskrifter. Lag

(2003:180).

Tilläggsbestämmelse

9.7.1

En ledamot av riksdagen kan erhålla bidrag till kostnaden för enskild studie-
resa. Riksdagsstyrelsen får meddela närmare bestämmelser om sådana resor.
Lag (2003:180).

�&tal

8 § �&tal mot nedan angivna befattningshavare för ett brott, begånget i ut-
övningen av hans eller hennes uppdrag eller tjänst får beslutas

background image

49

SFS 2007:726

1. endast av finansutskottet när det gäller åtal mot en fullmäktig i Riks-

banken eller en ledamot av Riksbankens direktion,

2. endast av konstitutionsutskottet när det gäller åtal mot en ledamot av

riksdagsstyrelsen, av styrelsen i Riksrevisionen, av Valprövningsnämnden
eller av Riksdagens överklagandenämnd eller mot en av riksdagens ombuds-
män, mot en av riksrevisorerna eller mot kammarsekreteraren.

Bestämmelserna i första stycket om åtal mot en ledamot av Riksbankens

direktion skall inte tillämpas i fråga om ett brott begånget i utövningen av
Riksbankens beslutanderätt enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kredit-
reglering. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

9.8.1

I fråga om behörighet att besluta om åtal mot vissa andra befattningshavare
än de som nämns i 8 § finns särskilda föreskrifter. Lag (2003:180).

10 kap. Behandlingen av frågor i Europeiska unionen

Regeringens skyldighet att informera riksdagen om EU-arbetet

1 § Regeringen skall enligt 10 kap. 6 § regeringsformen fortlöpande infor-
mera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska
unionen.

Regeringen skall redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksda-

gen samt varje år lämna en skrivelse med berättelse över verksamheten i Eu-
ropeiska unionen till riksdagen. Lag (2006:1437).

Regeringens skyldighet att informera riksdagen om sin syn på
kommissionens förslag

2 § Regeringen skall informera riksdagen om sin syn på de förslag från
Europeiska gemenskapernas kommission som regeringen bedömer som be-
tydelsefulla. Lag (1996:1530).

Utskottens arbete med EU-frågor

3 § Utskotten skall följa arbetet i Europeiska unionen inom de ämnesområ-
den som för varje utskott anges i 4 kap. 4�6 §§ med tillhörande tilläggsbe-
stämmelser.

Regeringen skall överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i Eu-

ropeiska unionen som utskotten bestämmer. Dessa överläggningar får äga
rum offentligt i enlighet med bestämmelserna om öppna utskottssammanträ-
den i 4 kap. 13 § med tilläggsbestämmelser.

Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, skall utskottet be-

sluta att överlägga med regeringen enligt andra stycket. Utskottet får avslå
en sådan begäran om den begärda åtgärden skulle fördröja frågans behand-
ling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet skall i så fall i sitt pro-
tokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits.

background image

50

SFS 2007:726

Beträffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att

lämna upplysningar i EU-frågor till utskotten finns bestämmelser i 4 kap.
11 §. Lag (2006:1437).

Behandlingen av EU-dokument

4 § På det sätt som anges i denna paragraf skall riksdagen behandla de
grönböcker och vitböcker som skall tillställas riksdagen enligt protokollet
om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen. Talmannen får ef-
ter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna bestämma att
även andra dokument från Europeiska unionen, med undantag för förslag
från Europeiska gemenskapernas kommission, skall behandlas på samma
sätt.

Kammaren skall med tillämpning av 4 kap. 1 och 7 §§ för granskning

hänvisa ett sådant dokument till berört utskott enligt bestämmelserna i 4 kap.
4�6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.

Vid utskottets granskning av dokumentet är 4 kap. 8 § tillämplig. Utskot-

ten skall inhämta behövliga upplysningar från regeringen.

Utskottet skall redovisa sin granskning i ett utlåtande till kammaren. Vid

beslutet om utlåtandet är 4 kap. 15 och 16 §§ tillämpliga.

Kammaren beslutar om utlåtandet med tillämpning av reglerna i 4 kap.

10 §, 5 kap. 1, 3�7 och 10 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.

Beträffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att

lämna upplysningar i EU-frågor till utskotten finns bestämmelser i 4 kap.
11 §. Lag (2006:1437).

EU-nämnden

5 § För samråd enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall riksdagen för varje
valperiod inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämn-
den).

EU-nämnden skall bestå av ett udda antal ledamöter, lägst femton.
Vid nämndens sammanträden har varje partigrupp som är representerad i

nämnden rätt att ersätta en ledamot i nämnden med en ledamot av det utskott
vars område berörs av de frågor som nämndens överläggningar med reger-
ingen rör. Denna rätt har dock inte en partigrupp som redan har en ledamot
eller suppleant i nämnden som samtidigt är ledamot av det berörda utskottet.
Lag (2006:1437).

Tilläggsbestämmelse

10.5.1

Antalet ledamöter i EU-nämnden fastställs av riksdagen på förslag av valbe-
redningen. Lag (2006:886).

background image

51

SFS 2007:726

Regeringens skyldighet att underrätta och rådgöra med EU-nämnden

6 § Regeringen skall underrätta EU-nämnden om frågor som skall beslutas
i Europeiska unionens råd. Regeringen skall också rådgöra med nämnden
om hur förhandlingarna i rådet skall föras inför besluten i rådet.

Regeringen skall överlägga med EU-nämnden i andra frågor rörande ar-

betet i Europeiska unionen när nämnden på grund av särskilda skäl påkallar
sådan överläggning.

Regeringen skall rådgöra med nämnden inför möten i Europeiska rådet.

Lag (2006:1437).

EU-nämndens sammanträden

7 § EU-nämnden skall sammanträda inom stängda dörrar. Nämnden får
dock besluta att ett sammanträde helt eller delvis skall vara offentligt.

Nämnden får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant, ett

statsråd, en tjänsteman som åtföljer statsrådet eller en tjänsteman i nämnden
är närvarande vid ett slutet sammanträde.

Vid en offentlig del av ett sammanträde är företrädare för en statlig myn-

dighet inte skyldig att lämna en uppgift för vilken sekretess gäller hos myn-
digheten. Lag (2006:1437).

Tilläggsbestämmelser

10.7.1

EU-nämnden sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom
två dagar efter det att nämnden valts. Därefter sammanträder nämnden på
kallelse av ordföranden. Ordföranden skall kalla nämnden till sammanträde
om minst fem ledamöter av nämnden begär det.

En personlig kallelse skall skickas till samtliga ledamöter och suppleanter.

Kallelsen bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast kl. 18 dagen före
sammanträdet. Lag (2003:180).

10.7.2

Innan en ordförande har valts, förs ordet av den av de närvarande ledamö-
terna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har
tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Lag
(2003:180).

10.7.3

Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett sammanträde med EU-
nämnden får göras om inte nämnden beslutar annorlunda. Lag (2003:180).

10.7.4

Vid en offentlig del av ett sammanträde med EU-nämnden skall det finnas
särskilda platser för åhörare. �&hörare som uppträder störande får genast ut-

background image

52

SFS 2007:726

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders, Vällingby 2007

visas. Om oordning uppstår bland åhörarna, får ordföranden utvisa samtliga
åhörare.

Besökare till en offentlig del av ett sammanträde med EU-nämnden skall

på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt sådana föremål som kan
användas för att störa ordningen vid sammanträdet. Den som inte följer en
sådan uppmaning får vägras tillträde till sammanträdet. De inlämnade tillhö-
righeterna förvaras under besöket i särskilda utrymmen.

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säker-

hetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).

Tystnadsplikt i EU-nämnden

8 § En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i EU-nämnden får inte
obehörigen röja vad som enligt beslut av regeringen eller nämnden skall hål-
las hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt
skäl som betingas av förhållandet till en främmande stat eller mellanfolklig
organisation. Lag (2003:180).

Protokoll vid EU-nämndens sammanträden

9 § Protokoll skall föras vid sammanträden med EU-nämnden.

Stenografiska uppteckningar skall vid sammanträde med nämnden göras

över vad som yttras vid nämndens överläggningar med regeringen. Lag
(2003:180).

1. Genom denna riksdagsordning

2 upphäves den äldre riksdagsordningen.

(Justitiedepartementet)

2 1974:153.