SFS 2007:825 Förordning med länsstyrelseinstruktion

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning med l�nsstyrelseinstruktion; utf�rdad den 8 november 2007. Regeringen f�reskriver f�ljande. Uppgifter 1 � I varje l�n finns en l�nsstyrelse som svarar f�r den statliga f�rvalt- ningen i l�net, i den utstr�ckning inte n�gon annan myndighet har ansvaret f�r s�rskilda f�rvaltningsuppgifter. 2 � L�nsstyrelsen ska verka f�r att nationella m�l f�r genomslag i l�net samtidigt som h�nsyn ska tas till regionala f�rh�llanden och f�ruts�ttningar. L�nsstyrelsen ska utifr�n ett statligt helhetsperspektiv samordna olika samh�llsintressen inom myndighetens ansvarsomr�de. L�nsstyrelsen ska fr�mja l�nets utveckling och noga f�lja l�nets tillst�nd samt underr�tta regeringen om vad som �r s�rskilt viktigt f�r regeringen att f� veta om l�net och h�ndelser som intr�ffat d�r. 3 � L�nsstyrelsen har bland annat uppgifter i fr�ga om 1. naturv�rd och milj�skydd, 2. social omv�rdnad, 3. kommunikationer, 4. livsmedelskontroll, djurskydd och allm�nna veterin�ra fr�gor, 5. lantbruk, 6. renn�ring m.m. i f�rekommande fall, 7. fiske, 8. j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n, 9. kulturmilj�, 10. regional tillv�xt, 11. h�llbar samh�llsplanering och boende, 12. civilt f�rsvar, fredstida krishantering och r�ddningstj�nst, och 13. mottagande av skyddsbeh�vande som beviljats uppeh�llstillst�nd m.m. 4 � L�nsstyrelsens uppgifter omfattar ocks� 1. de allm�nna valen och valen till Sametinget enligt sametingslagen (1992:1433), 2. tillsynen �ver veterin�rers verksamhet samt ledning och samordning av �tg�rder mot djursjukdomar, SFS 2007:825 Utkom fr�n trycket den 20 november 2007 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2007:825 3. tillsynen �ver att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 � �rvda- balken, 4. fj�llf�rvaltningen i Dalarnas, J�mtlands, V�sterbottens och Norrbottens l�n, 5. i J�mtlands, V�sterbottens och Norrbottens l�n att vara f�rvaltande och attesterande myndighet f�r vissa program inom m�let europeiskt territoriellt samarbete inom EG:s strukturfonder enligt r�dets f�rordning (EG) nr 1083/ 2006 av den 11 juli 2006 om allm�nna best�mmelser f�r Europeiska regio- nala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanh�llnings- fonden samt om upph�vande av f�rordning (EG) nr 1260/1999 1 och enligt f�rordningen (2007:14) om f�rvaltning av EG:s strukturfonder, 6. f�rvaltningen av kvaliteten p� vattenmilj�n enligt 5 kap. 11 � f�rsta stycket milj�balken och f�rordningen (2004:660) om f�rvaltning av kvalite- ten p� vattenmilj�n, och 7. pr�vningen av fr�gor om tillst�nd att anordna kampsportsmatch samt tillsynen enligt lagen (2006:1006) om tillst�ndsplikt f�r vissa kampsports- matcher. 5 � L�nsstyrelsen ska vidare 1. integrera ett j�mst�lldhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och m�ns villkor, 2. verka f�r att de av riksdagen fastst�llda milj�kvalitetsm�len uppn�s och d�rvid svara f�r regionalt m�l- och uppf�ljningsarbete, st�dja kommunerna med underlag f�r deras milj�m�lsarbete samt verka f�r att m�len f�r genom- slag i den lokala och regionala samh�llsplaneringen, 3. inf�r beslut eller andra �tg�rder som kan r�ra barn analysera konse- kvenserna f�r flickor och pojkar, och d�rvid ta s�rskild h�nsyn till barns b�sta, 4. i samverkan med andra regionala akt�rer verka f�r tillg�nglighet i l�net f�r kvinnor och m�n med funktionshinder, 5. i sin tillsynsverksamhet eller p� annat s�tt uppm�rksamma kommuner och landsting p� deras ansvar f�r de m�nskliga r�ttigheterna, s�rskilt skyddet mot diskriminering, och 6. verka f�r att det av riksdagen fastst�llda nationella folkh�lsom�let upp- n�s genom att folkh�lsan beaktas inom l�nsstyrelsernas arbete med regional tillv�xt, samh�llsplanering, krishantering samt alkohol och tobak. Individbaserad statistik ska genomg�ende presenteras och analyseras med k�n som �vergripande indelningsgrund om det inte finns s�rskilda sk�l emot detta. L�nsstyrelserna ska i fr�ga om sitt milj�m�lsarbete enligt f�rsta stycket 2 rapportera till det milj�m�lsr�d som finns inom Naturv�rdsverket och sam- r�da med r�det om vilken rapportering som beh�vs. S�rskilda best�mmelser f�r vissa l�n 6 � I lagen (2002:34) om samverkansorgan i l�nen finns best�mmelser om att samverkansorgan kan bildas i l�nen med vissa uppgifter som annars �r l�nsstyrelsens. 1 EUT L 210, 31.7.2006, s. 25 (Celex 32006R1083). </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2007:825 7 � I lagen (1996:1414) om f�rs�ksverksamhet med �ndrad regional an- svarsf�rdelning finns best�mmelser om att regionala sj�lvstyrelseorgan i Sk�ne l�n och V�stra G�talands l�n under viss tid �vertar ansvaret f�r vissa uppgifter som annars �r l�nsstyrelsens. 8 � I lagen (1997:1144) om f�rs�ksverksamhet med vidgad samordnad l�nsf�rvaltning i Gotlands l�n finns best�mmelser om att l�nsstyrelsen under viss tid fullg�r uppgifter som annars �r Skogsstyrelsens. Vid L�nsstyrelsen i Gotlands l�n ska det finnas sakkunniga f�r skogs- fr�gor. Innan l�nsstyrelsen beslutar om s�dana anst�llningar ska l�nsstyrel- sen samr�da med Skogsstyrelsen. Samr�d m.m. 9 � Innan en statlig myndighet meddelar ett beslut som �r av v�sentlig be- tydelse f�r ett l�n, ska myndigheten samr�da med l�nsstyrelsen. 10 � L�nsstyrelsen ska samr�da med andra statliga myndigheter i och utanf�r l�net i s�dana fr�gor inom l�nsstyrelsens verksamhetsomr�de som p�verkar eller har betydelse f�r den myndighetens verksamhet. 11 � L�nsstyrelsen b�r, i den utstr�ckning det inte strider mot vad som �r f�reskrivet i en lag eller n�gon annan f�rfattning, informera motsvarande myndighet i nordiska l�nder i s�dana fr�gor om samh�llsplanering och insat- ser f�r regional tillv�xt inom l�nsstyrelsens verksamhetsomr�de som kan an- tas ha betydelse f�r den utl�ndska myndighetens verksamhet. Ledning 12 � L�nsstyrelsen leds av en myndighetschef. 13 � Vid l�nsstyrelsen ska det finnas ett insynsr�d som best�r av h�gst �tta ledam�ter. Delegering 14 � Landsh�vdingen f�r, om det finns synnerliga sk�l f�r det, �verl�ta till en tj�nsteman att avg�ra �renden som avser f�reskrifter som inte �r av prin- cipiellt slag eller annars av st�rre vikt. S�rskilda organ 15 � F�r s�dan milj�pr�vningsdelegation, vattenmyndighet och kamp- sportsdelegation som anges i 1630 och 3840 �� ska det f�r organisationen och verksamheten finnas en s�rskild arbetsordning eller ett s�rskilt beslut. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2007:825 Milj�pr�vningsdelegationer 16 � Inom varje l�nsstyrelse ska det finnas en milj�pr�vningsdelegation f�r pr�vning av f�ljande �renden som enligt milj�balken ska pr�vas av l�ns- styrelsen: 1. �renden om tillst�nd till milj�farlig verksamhet enligt 9 kap. 8 � milj�- balken, och 2. �renden enligt 24 kap. 3 och 5 �� milj�balken om �terkallelse eller om- pr�vning av tillst�nd samt �ndring eller upph�vande av villkor eller andra best�mmelser i tillst�nd om milj�farlig verksamhet. 17 � Milj�pr�vningsdelegationen ska best� av en ordf�rande och en milj�- sakkunnig. F�r ordf�randen ska det finnas ers�ttare. Ordf�randen i milj�pr�vningsdelegationen ska vara jurist med domarerfa- renhet och ha s�rskild erfarenhet av milj�fr�gor och andra fr�gor som be- handlas i milj�balken. Dessa krav g�ller �ven f�r ordf�randens ers�ttare. En milj�sakkunnig ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och ha s�rskild erfarenhet av fr�gor om skydd f�r m�nniskors h�lsa och milj�n. 18 � Ordf�randen och ers�ttare f�r ordf�randen i en milj�pr�vningsdele- gation utses av regeringen f�r en best�md tid efter anm�lan av landsh�v- dingen. L�nsstyrelsen utser efter samr�d med ordf�randen s� m�nga milj�sakkun- niga som beh�vs f�r verksamheten. 19 � �renden vid milj�pr�vningsdelegationen bereds av anst�llda vid l�nsstyrelsen i samr�d med ordf�randen. Ordf�randen f�r ensam vidta f�rberedande �tg�rder och meddela beslut om avskrivning. Beslut i �vriga fr�gor fattas av ordf�randen och den milj�- sakkunnige gemensamt. Kan de inte enas g�ller den mening som f�retr�ds av ordf�randen. Andra f�redragande �n ordf�randen eller den milj�sakkunnige har inte r�tt att delta i milj�pr�vningsdelegationens beslut. 20 � Vid tj�nstg�ring utanf�r milj�pr�vningsdelegationens verksamhet f�r ordf�randen eller ers�ttare f�r ordf�randen inte besluta i eller delta i hand- l�ggningen av �renden som avser 1. yttranden till milj�domstol i m�l som avses i 16 � och som i f�rsta in- stans pr�vas av milj�domstol, 2. tillsyn �ver milj�farlig verksamhet som �r tillst�ndspliktig enligt 9 kap. 6 � milj�balken, 3. yttranden i �renden enligt 17 kap. milj�balken, och 4. s�dan verksamhet som i �vrigt kan komma att pr�vas av milj�pr�v- ningsdelegationen. Vid till�mpning av 7 a � f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) och 22 kap. 6 � milj�balken f�r ordf�randen eller ers�ttare f�r ordf�randen i milj�pr�v- ningsdelegationen inte f�retr�da l�nsstyrelsen inf�r milj�domstol som den enskildes motpart. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2007:825 21 � En milj�sakkunnig f�r inte delta i handl�ggningen av ett �rende som avser efterlevnaden av ett tillst�ndsbeslut av milj�pr�vningsdelegationen om han eller hon har deltagit i tillst�ndsbeslutet. Om ett beslut av milj�pr�vningsdelegationen �verklagas, f�r en milj�sak- kunnig som deltagit i beslutet inte f�retr�da l�nsstyrelsen inf�r milj�domstol som den enskildes motpart. Protokoll ska f�ras �ver sammantr�den d�r milj�pr�vningsdelegationen fattar beslut enligt 16 �. Ytterligare best�mmelser om f�rfarandet i milj�- pr�vningsdelegationen finns i 19 kap. milj�balken. Vattendelegationer m.m. 22 � Av 5 kap. 10 � f�rsta stycket milj�balken framg�r att f�r f�rvalt- ningen av kvaliteten p� vattenmilj�n ska Sveriges landomr�den och kust- vattenomr�den delas in i fem vattendistrikt. Den l�nsstyrelse som enligt 5 kap. 11 � f�rsta stycket milj�balken ska vara vattenmyndighet med ansvar f�r f�rvaltningen av kvaliteten p� vatten- milj�n i distriktet �r 1. L�nsstyrelsen i Norrbottens l�n f�r Bottenvikens vattendistrikt, 2. L�nsstyrelsen i V�sternorrlands l�n f�r Bottenhavets vattendistrikt, 3. L�nsstyrelsen i V�stmanlands l�n f�r Norra �stersj�ns vattendistrikt, 4. L�nsstyrelsen i Kalmar l�n f�r S�dra �stersj�ns vattendistrikt, och 5. L�nsstyrelsen i V�stra G�talands l�n f�r V�sterhavets vattendistrikt. 23 � Best�mmelser om f�rvaltningen av kvaliteten p� vattenmilj�n finns i f�rordningen (2004:660) om f�rvaltning av kvaliteten p� vattenmilj�n. 24 � F�r varje vattenmyndighet ska det finnas en s�rskild vattendelegation med uppgift att besluta inom vattenmyndighetens ansvarsomr�de. Vattendelegationen f�r �verl�ta �t l�nsstyrelsen att utarbeta f�rslag till milj�kvalitetsnormer, �tg�rdsprogram, f�rvaltningsplaner och milj��vervak- ningsprogram samt genomf�ra �tg�rdsprogram och milj��vervakning, an- svara f�r samordningen inom delomr�den och fatta beslut i fr�gor om f�r- valtningen av kvaliteten p� vattenmilj�n i �vrigt. Vattendelegationen f�r dock inte �verl�ta �t l�nsstyrelsen att fatta beslut om milj�kvalitetsnormer, �tg�rdsprogram och f�rvaltningsplaner. I administrativa fr�gor och andra fr�gor som inte r�r f�rvaltningen av kva- liteten p� vattenmilj�n fattar l�nsstyrelsen beslut. 25 � Vattendelegationen ska best� av h�gst elva ledam�ter som utses av regeringen f�r best�md tid. Delegationen ska best� av sakkunniga f�retr�dare f�r l�nsstyrelser och andra sakkunniga. Landsh�vdingen vid den l�nsstyrelse som utg�r vattenmyndighet ska vara delegationens ordf�rande. Vid landsh�vdingens fr�nvaro ska landsh�vding- ens st�llf�retr�dare vara ordf�rande i delegationen. 26 � Vattenmyndigheten ska p� l�mpligt s�tt dela in distriktet i delomr�- den. Innan en s�dan indelning g�rs ska vattenmyndigheten samr�da med de �vriga l�nsstyrelser som ber�rs. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2007:825 Vattenmyndigheten f�r �verl�ta s�dana uppgifter som avses i 24 � andra stycket �t �vriga l�nsstyrelser i distriktet. Vattenmyndigheten f�r dock inte �verl�ta �t l�nsstyrelserna att fatta beslut om milj�kvalitetsnormer, �tg�rds- program och f�rvaltningsplaner. 27 � �vriga l�nsstyrelser inom distriktet ska bitr�da vattenmyndigheten. Inom varje l�nsstyrelse ska det finnas ett beredningssekretariat f�r att bitr�da i samordningen av arbetet med f�rvaltningen av kvaliteten p� vattenmilj�n. Vattenmyndigheter och �vriga l�nsstyrelser ska n�r det �r l�mpligt bilda referensgrupper med olika intressenter f�r att skapa den samverkan som av- ses i 2 kap. 4 � f�rordningen (2004:660) om f�rvaltningen av kvaliteten p� vattenmilj�n. 28 � Vid sammantr�den med vattendelegationen har en representant fr�n en l�nsstyrelse som inte finns representerad i delegationen n�rvaro- och ytt- rander�tt n�r fr�gor som ber�r l�net behandlas. Vid sammantr�den med vattendelegationen f�r Bottenvikens vatten- distrikt har en representant fr�n den eller de myndigheter i Finland som har motsvarande uppgifter i de internationella avrinningsomr�den som omfattas av distriktet n�rvaro- och yttrander�tt. Vid sammantr�den med vattendelegationen f�r Bottenvikens, Bottenha- vets och V�sterhavets vattendistrikt har en representant fr�n den eller de myndigheter i Norge som har motsvarande uppgifter i de internationella av- rinningsomr�den som omfattas av distriktet n�rvaro- och yttrander�tt. N�rvaro- och yttrander�tten inneb�r inte n�gon r�tt att delta i vattendele- gationens beslut. 29 � Vattendelegationen �r beslutf�r n�r ordf�randen och minst h�lften av de andra ledam�terna �r n�rvarande. Om delegationen inte �r enig om ett beslut ska omr�stning ske. Vid om- r�stning ska den mening g�lla som omfattas av mer �n h�lften av ledam�ter- nas r�ster. Vid lika r�stetal har ordf�randen utslagsr�st. 30 � Vattenmyndighetens beslut eller, vid s�dan delegering som avses i 26 � andra stycket, l�nsstyrelsens beslut enligt f�rordningen (2004:660) om f�rvaltningen av kvaliteten p� vattenmilj�n f�r inte �verklagas. Renn�ringsdelegationer 31 � En delegation f�r renn�ringsfr�gor ska finnas inom var och en av l�nsstyrelserna i J�mtlands, V�sterbottens och Norrbottens l�n. Renn�ringsdelegationer avg�r fr�gor inom av l�nsstyrelsen fastst�llda an- svarsomr�den. 32 � Renn�ringsdelegationen ska best� av sju ledam�ter. F�r ledam�terna ska det finnas lika m�nga ers�ttare. L�nsstyrelsen ska utse ledam�ter och er- s�ttare i delegationen. Tre ledam�ter och deras ers�ttare ska vara renn�rings- ut�vare och utses efter samr�d med Sametinget. Landsh�vdingen, eller den landsh�vdingen utser inom l�nsstyrelsen, �r ordf�rande i delegationen. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2007:825 33 � Ledam�terna och ers�ttarna utses f�r fyra �r. De ska vara folkbok- f�rda i l�net eller, n�r det �r fr�ga om renn�ringsut�vare, vara medlemmar i en sameby som �r registrerad hos Sametinget. Om en ledamot eller ers�ttare avg�r, utses en ny ledamot eller ers�ttare f�r �terstoden av uppdragstiden. 34 � En renn�ringsdelegation �r beslutf�r n�r ordf�randen och minst h�lf- ten av de andra ledam�terna �r n�rvarande. Minst en av de n�rvarande ska vara renn�ringsut�vare. 35 � Den som i en fr�ga som renn�ringsdelegationen ska avg�ra vill an- m�la avvikande mening enligt 19 � f�rsta eller andra stycket f�rvaltnings- lagen (1986:223) ska g�ra det innan sammantr�det med delegationen avslu- tas. Vid sammantr�den med renn�ringsdelegationen f�r f�retr�dare f�r same- fondens styrelse n�rvara och yttra sig, men inte delta i besluten. Fj�lldelegationen 36 � En gemensam delegation f�r fj�llfr�gor, Fj�lldelegationen, ska finnas f�r l�nsstyrelserna i Dalarnas, J�mtlands, V�sterbottens och Norrbottens l�n. Fj�lldelegationen �r ett organ f�r samverkan i fr�gor som s�rskilt r�r fj�ll- omr�det. Arbetsomr�det ska vara fj�llfr�gor med inriktning mot en h�llbar utveckling i landets fj�llomr�den. 37 � Fj�lldelegationen ska best� av landsh�vdingarna fr�n de l�n som anges i 36 �. Vart och ett av l�nen svarar under tv� �rs tid f�r ordf�randeskapet i dele- gationen. Landsh�vdingen i det l�n som svarar f�r ordf�randeskapet �r ord- f�rande i delegationen. Kampsportsdelegationen 38 � Att L�nsstyrelsen i �rebro l�n pr�var fr�gor om tillst�nd att anordna kampsportsmatch samt ut�var tillsyn enligt lagen (2006:1006) om tillst�nds- plikt f�r vissa kampsportsmatcher framg�r av f�rordningen (2006:1068) om tillst�ndsplikt f�r vissa kampsportsmatcher. F�r pr�vning av fr�gor om till- st�nd att anordna kampsportsmatch och �terkallelse av tillst�nd ska en dele- gation f�r kampsport, kampsportsdelegationen, finnas inom l�nsstyrelsen. Protokoll ska f�ras �ver sammantr�den d�r kampsportsdelegationen fattar beslut enligt f�rsta stycket. 39 � Kampsportsdelegationen ska best� av en ordf�rande, en medicinskt sakkunnig och en sakkunnig i idrott med kunskap om kampsporters regel- verk. F�r var och en av dem ska det finnas en ers�ttare. Ordf�randen i kampsportsdelegationen ska vara jurist med domarerfaren- het. Detta krav g�ller �ven f�r ordf�randens ers�ttare. Ordf�randen och er- s�ttaren f�r ordf�randen utses av regeringen f�r en best�md tid. Den medicinskt sakkunnige ska ha erfarenhet inom omr�det klinisk neurovetenskap. Detta krav g�ller �ven f�r den medicinskt sakkunniges er- </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2007:825 s�ttare. Den medicinskt sakkunnige och ers�ttaren utses av L�nsstyrelsen i �rebro l�n efter f�rslag fr�n Socialstyrelsen. Den sakkunnige i idrott med kunskap om kampsporters regelverk och ers�ttaren utses av L�nsstyrelsen i �rebro l�n efter f�rslag fr�n Sveriges Riksidrottsf�rbund. 40 � �renden vid kampsportsdelegationen bereds av anst�llda vid l�nssty- relsen i samr�d med ordf�randen. Ordf�randen f�r ensam vidta f�rberedande �tg�rder och meddela beslut om avskrivning. Beslut i �vriga fr�gor fattas av ordf�randen och de sakkun- niga gemensamt. Andra �n ordf�randen eller de sakkunniga har inte r�tt att delta i kamp- sportsdelegationens beslut. Anst�llningar och uppdrag 41 � Landsh�vdingen �r myndighetschef. 42 � Vid l�nsstyrelserna i Stockholms, Sk�ne och V�stra G�talands l�n finns en chefstj�nsteman som �r l�ns�verdirekt�r. Vid �vriga l�nsstyrelser finns en chefstj�nsteman som �r l�nsr�d. Chefstj�nstemannen �r st�llf�retr�dare f�r landsh�vdingen. 43 � Anst�llningar som l�ns�verdirekt�r eller l�nsr�d beslutas av rege- ringen efter anm�lan av landsh�vdingen. 44 � Vid l�nsstyrelsen ska det finnas en s�rskild sakkunnig f�r fr�gor om j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n. 45 � En l�nsstyrelse f�r efter �verenskommelse med en annan l�nsstyrelse mot ers�ttning st�lla n�gon av sina anst�llda till den andra l�nsstyrelsens f�r- fogande f�r att, som f�redragande eller p� n�got annat s�tt, delta i handl�gg- ningen av ett visst �rende eller en viss �rendegrupp. 46 � Det finns s�rskilda f�reskrifter om skyldighet f�r anst�llda vid V�g- verkets region, Arbetsf�rmedlingen och Skogsstyrelsen att p� beg�ran, som f�redragande eller p� n�got annat s�tt, delta i handl�ggningen av en del �ren- den. Personalansvarsn�mnd 47 � Vid l�nsstyrelsen ska det finnas en personalansvarsn�mnd. Till�mpligheten av vissa f�rordningar 48 � L�nsstyrelsen ska till�mpa personalf�retr�darf�rordningen (1987:1101). L�nsstyrelserna i Stockholms l�n, Sk�ne l�n, V�stra G�talands l�n, J�mt- lands l�n, V�sterbottens l�n och Norrbottens l�n ska till�mpa internrevi- sionsf�rordningen (2006:1228). </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2007:825 Landsh�vdingens tj�nstebostad 49 � Landsh�vdingen �r skyldig att bo i den tj�nstebostad som anvisas ho- nom eller henne. 50 � De delar av landsh�vdingens tj�nstebostad som �r avsedda f�r repre- sentation ska vara f�rsedda med m�bler och annan inredning enligt inventa- rief�rteckning som fastst�lls av Statens fastighetsverk. 51 � En landsh�vding ska l�mna tj�nstebostaden n�r han eller hon avg�r fr�n anst�llningen, om inte regeringen beslutar n�got annat. Om landsh�vdingen avlider, ska d�dsboet l�mna tj�nstebostaden senast tre m�nader d�refter, om inte regeringen beslutar n�got annat. Krisberedskap och h�jd beredskap 52 � L�nsstyrelsen �r geografiskt omr�desansvarig myndighet enligt f�r- ordningen (2006:942) om krisberedskap och h�jd beredskap och den h�gsta civila totalf�rsvarsmyndigheten inom l�net. Genom sin verksamhet ska l�nsstyrelsen minska s�rbarheten i samh�llet, bevaka att risk- och beredskapsh�nsyn tas i samh�llsplaneringen samt ut- veckla en god f�rm�ga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituatio- ner och h�jd beredskap. 53 � L�nsstyrelsen ska ha en tj�nsteman i beredskap med uppgift att ini- tiera och samordna det inledande arbetet f�r att uppt�cka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som ber�r l�net. L�nsstyrelsen ska ha f�rm�ga att vid en allvarlig kris, som ber�r l�net eller medf�r behov av samverkan med kommuner eller andra akt�rer, om- g�ende kunna uppr�tta en ledningsfunktion f�r bl.a. samordning och infor- mation. 54 � L�nsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara sammanh�llande inom sitt geografiska omr�de och f�re, under och efter en kris verka f�r sam- ordning och gemensam inriktning av de �tg�rder som beh�ver vidtas. L�nsstyrelsen ska s�rskilt 1. ansvara f�r att en gemensam regional l�gesbild sammanst�lls vid kris- situationer, 2. st�dja de akt�rer som �r ansvariga f�r krisberedskapen i l�net avseende planering, risk- och s�rbarhetsanalyser samt utbildning och �vning, 3. ha ett regionalt r�d f�r skydd mot olyckor och krisberedskap, i vilket representanter f�r l�nsstyrelsen och ber�rda akt�rer i krishanteringssystemet b�r ing�, f�r att skapa n�dv�ndig samordning, 4. uppr�tta regionala risk- och s�rbarhetsanalyser som ska kunna anv�n- das som underlag f�r egna och andra ber�rda akt�rers krisberedskaps�tg�r- der, 5. f�lja upp kommunernas till�mpning av lagen (2006:544) om kommu- ners och landstings �tg�rder inf�r och vid extraordin�ra h�ndelser i fredstid och h�jd beredskap, 5 SFS 2007:708844 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2007:825 6. �rligen till Krisberedskapsmyndigheten rapportera vilka beredskaps- f�rberedelser som kommuner och landsting vidtagit och samtidigt redovisa en bed�mning av effekten av de vidtagna f�rberedelserna, samt 7. verka f�r att den krisberedskapsverksamhet som ber�rda akt�rer bedri- ver inom l�net bidrar till att en grundl�ggande f�rm�ga till civilt f�rsvar upp- n�s. Best�mmelser vid h�jd beredskap 55 � �r Sverige i krig, ska 5661 �� till�mpas. D� ska 151 �� till�mpas bara i den utstr�ckning som de �r f�renliga med vad som s�gs i 5661 ��. �r Sverige inte i krig, ska 5661 �� till�mpas bara i den utstr�ckning som regeringen beslutar s�rskilt. 56 � L�nsstyrelsen ska som h�gsta civila totalf�rsvarsmyndighet inom l�net verka f�r att st�rsta m�jliga f�rsvarseffekt uppn�s. L�nsstyrelsen ska s�rskilt 1. samordna de civila f�rsvars�tg�rderna, 2. verka f�r att s�dan verksamhet hos civila myndigheter och andra civila organ som har betydelse f�r f�rsvarsanstr�ngningarna bedrivs med en enhet- lig inriktning, 3. i samr�d med F�rsvarsmakten verka f�r att det civila och det milit�ra f�rsvaret samordnas, och 4. verka f�r att l�nets tillg�ngar f�rdelas och utnyttjas s� att f�rsvars- anstr�ngningarna fr�mjas. 57 � En l�nsstyrelse f�r meddela f�reskrifter om verksamheten hos andra regionala eller lokala civila myndigheter med statliga f�rvaltningsuppgifter inom l�net om den bed�mer det n�dv�ndigt f�r samordningen av f�rsvars- anstr�ngningarna. S�dana f�reskrifter f�r dock inte meddelas f�r riksdagens myndigheter. 58 � L�nsstyrelsen ska p� alla s�tt f�rs�ka uppr�tth�lla f�rbindelse med re- geringen, centrala myndigheter och l�nsstyrelserna i angr�nsande l�n. 59 � F�reskrifter om l�nsstyrelsens befogenheter i vissa fall n�r f�rbindel- sen har avbrutits med regeringen finns i lagen (1988:97) om f�rfarandet hos kommunerna, f�rvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. och i f�rordningen (1988:1215) om f�rfarandet hos kommu- nerna, f�rvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. I s�dana fall ska l�nsstyrelsen sj�lvst�ndigt genomf�ra de �tg�rder som beh�vs f�r den civila f�rsvarsverksamheten och till st�d f�r det milit�ra f�r- svaret. 60 � L�nsstyrelsen f�r �verl�ta �t en kommunal myndighet att i ett visst �rende eller i vissa grupper av �renden p� eget ansvar meddela beslut eller genomf�ra �tg�rder som annars skulle vara l�nsstyrelsens uppgift, om f�re- skrifter i lag inte hindrar det. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2007:825 61 � Om l�nsstyrelsen anser det n�dv�ndigt att besluta om en �tg�rd som det saknas medel f�r och om regeringens beslut inte kan avvaktas, f�r l�ns- styrelsen sj�lv tillhandah�lla de medel som beh�vs. En s�dan utbetalning ska anm�las till regeringen s� snart som m�jligt. Mottagande av skyddsbeh�vande som beviljats uppeh�llstillst�nd m.m. 62 � L�nsstyrelsen ska verka f�r att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot skyddsbeh�vande som beviljats uppeh�llstillst�nd samt d�rvid verka f�r regional samverkan. L�nsstyrelsen ska, med utg�ngs- punkt fr�n Migrationsverkets bed�mning av behov, �verl�gga med kommu- nerna om ett s�dant mottagande samt inge underlag om detta till Migrations- verket, som tr�ffar �verenskommelser med kommunerna om mottagande av skyddsbeh�vande och andra utl�nningar som anges i 3 � f�rordningen (1990:927) om statlig ers�ttning f�r flyktingmottagande m.m. 63 � L�nsstyrelsen ska f�lja upp kommunernas introduktion f�r skydds- beh�vande och andra nyanl�nda invandrare f�r vilka kommunerna har r�tt till ers�ttning enligt f�rordningen (1990:927) om statlig ers�ttning f�r flyk- tingmottagande m.m. samt verka f�r regional samverkan om introduktionen. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2008, d� f�rordningen (2002:864) med l�nsstyrelseinstruktion ska upph�ra att g�lla. P� regeringens v�gnar MATS ODELL Lilian Wiklund (Finansdepartementet) </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders, V�llingby 2007 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
med l�nsstyrelseinstruktion;

utf�rdad den 8 november 2007.

Regeringen f�reskriver f�ljande.

Uppgifter

1 � I varje l�n finns en l�nsstyrelse som svarar f�r den statliga f�rvalt-
ningen i l�net, i den utstr�ckning inte n�gon annan myndighet har ansvaret
f�r s�rskilda f�rvaltningsuppgifter.

2 � L�nsstyrelsen ska verka f�r att nationella m�l f�r genomslag i l�net
samtidigt som h�nsyn ska tas till regionala f�rh�llanden och f�ruts�ttningar.

L�nsstyrelsen ska utifr�n ett statligt helhetsperspektiv samordna olika

samh�llsintressen inom myndighetens ansvarsomr�de.

L�nsstyrelsen ska fr�mja l�nets utveckling och noga f�lja l�nets tillst�nd

samt underr�tta regeringen om vad som �r s�rskilt viktigt f�r regeringen att
f� veta om l�net och h�ndelser som intr�ffat d�r.

3 � L�nsstyrelsen har bland annat uppgifter i fr�ga om

1. naturv�rd och milj�skydd,
2. social omv�rdnad,
3. kommunikationer,
4. livsmedelskontroll, djurskydd och allm�nna veterin�ra fr�gor,
5. lantbruk,
6. renn�ring m.m. i f�rekommande fall,
7. fiske,
8. j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n,
9. kulturmilj�,
10. regional tillv�xt,
11. h�llbar samh�llsplanering och boende,
12. civilt f�rsvar, fredstida krishantering och r�ddningstj�nst, och
13. mottagande av skyddsbeh�vande som beviljats
uppeh�llstillst�nd m.m.

4 � L�nsstyrelsens uppgifter omfattar ocks�

1. de allm�nna valen och valen till Sametinget enligt sametingslagen

(1992:1433),

2. tillsynen �ver veterin�rers verksamhet samt ledning och samordning av

�tg�rder mot djursjukdomar,

SFS 2007:825

Utkom fr�n trycket
den 20 november 2007

SFS 2007:825

3. tillsynen �ver att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 � �rvda-

balken,

4. fj�llf�rvaltningen i Dalarnas, J�mtlands, V�sterbottens och Norrbottens

l�n,

5. i J�mtlands, V�sterbottens och Norrbottens l�n att vara f�rvaltande och

attesterande myndighet f�r vissa program inom m�let europeiskt territoriellt
samarbete inom EG:s strukturfonder enligt r�dets f�rordning (EG) nr 1083/
2006 av den 11 juli 2006 om allm�nna best�mmelser f�r Europeiska regio-
nala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanh�llnings-
fonden samt om upph�vande av f�rordning (EG) nr 1260/1999

1 och enligt

f�rordningen (2007:14) om f�rvaltning av EG:s strukturfonder,

6. f�rvaltningen av kvaliteten p� vattenmilj�n enligt 5 kap. 11 � f�rsta

stycket milj�balken och f�rordningen (2004:660) om f�rvaltning av kvalite-
ten p� vattenmilj�n, och

7. pr�vningen av fr�gor om tillst�nd att anordna kampsportsmatch samt

tillsynen enligt lagen (2006:1006) om tillst�ndsplikt f�r vissa kampsports-
matcher.

5 � L�nsstyrelsen ska vidare

1. integrera ett j�mst�lldhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa,

analysera och beakta kvinnors och m�ns villkor,

2. verka f�r att de av riksdagen fastst�llda milj�kvalitetsm�len uppn�s och

d�rvid svara f�r regionalt m�l- och uppf�ljningsarbete, st�dja kommunerna
med underlag f�r deras milj�m�lsarbete samt verka f�r att m�len f�r genom-
slag i den lokala och regionala samh�llsplaneringen,

3. inf�r beslut eller andra �tg�rder som kan r�ra barn analysera konse-

kvenserna f�r flickor och pojkar, och d�rvid ta s�rskild h�nsyn till barns
b�sta,

4. i samverkan med andra regionala akt�rer verka f�r tillg�nglighet i l�net

f�r kvinnor och m�n med funktionshinder,

5. i sin tillsynsverksamhet eller p� annat s�tt uppm�rksamma kommuner

och landsting p� deras ansvar f�r de m�nskliga r�ttigheterna, s�rskilt skyddet
mot diskriminering, och

6. verka f�r att det av riksdagen fastst�llda nationella folkh�lsom�let upp-

n�s genom att folkh�lsan beaktas inom l�nsstyrelsernas arbete med regional
tillv�xt, samh�llsplanering, krishantering samt alkohol och tobak.

Individbaserad statistik ska genomg�ende presenteras och analyseras med

k�n som �vergripande indelningsgrund om det inte finns s�rskilda sk�l emot
detta.

L�nsstyrelserna ska i fr�ga om sitt milj�m�lsarbete enligt f�rsta stycket 2

rapportera till det milj�m�lsr�d som finns inom Naturv�rdsverket och sam-
r�da med r�det om vilken rapportering som beh�vs.

S�rskilda best�mmelser f�r vissa l�n

6 � I lagen (2002:34) om samverkansorgan i l�nen finns best�mmelser om
att samverkansorgan kan bildas i l�nen med vissa uppgifter som annars �r
l�nsstyrelsens.

1 EUT L 210, 31.7.2006, s. 25 (Celex 32006R1083).

SFS 2007:825

7 � I lagen (1996:1414) om f�rs�ksverksamhet med �ndrad regional an-
svarsf�rdelning finns best�mmelser om att regionala sj�lvstyrelseorgan i
Sk�ne l�n och V�stra G�talands l�n under viss tid �vertar ansvaret f�r vissa
uppgifter som annars �r l�nsstyrelsens.

8 � I lagen (1997:1144) om f�rs�ksverksamhet med vidgad samordnad
l�nsf�rvaltning i Gotlands l�n finns best�mmelser om att l�nsstyrelsen under
viss tid fullg�r uppgifter som annars �r Skogsstyrelsens.

Vid L�nsstyrelsen i Gotlands l�n ska det finnas sakkunniga f�r skogs-

fr�gor. Innan l�nsstyrelsen beslutar om s�dana anst�llningar ska l�nsstyrel-
sen samr�da med Skogsstyrelsen.

Samr�d m.m.

9 � Innan en statlig myndighet meddelar ett beslut som �r av v�sentlig be-
tydelse f�r ett l�n, ska myndigheten samr�da med l�nsstyrelsen.

10 � L�nsstyrelsen ska samr�da med andra statliga myndigheter i och
utanf�r l�net i s�dana fr�gor inom l�nsstyrelsens verksamhetsomr�de som
p�verkar eller har betydelse f�r den myndighetens verksamhet.

11 � L�nsstyrelsen b�r, i den utstr�ckning det inte strider mot vad som �r
f�reskrivet i en lag eller n�gon annan f�rfattning, informera motsvarande
myndighet i nordiska l�nder i s�dana fr�gor om samh�llsplanering och insat-
ser f�r regional tillv�xt inom l�nsstyrelsens verksamhetsomr�de som kan an-
tas ha betydelse f�r den utl�ndska myndighetens verksamhet.

Ledning

12 � L�nsstyrelsen leds av en myndighetschef.

13 � Vid l�nsstyrelsen ska det finnas ett insynsr�d som best�r av h�gst �tta
ledam�ter.

Delegering

14 � Landsh�vdingen f�r, om det finns synnerliga sk�l f�r det, �verl�ta till
en tj�nsteman att avg�ra �renden som avser f�reskrifter som inte �r av prin-
cipiellt slag eller annars av st�rre vikt.

S�rskilda organ

15 � F�r s�dan milj�pr�vningsdelegation, vattenmyndighet och kamp-
sportsdelegation som anges i 1630 och 3840 �� ska det f�r organisationen
och verksamheten finnas en s�rskild arbetsordning eller ett s�rskilt beslut.

SFS 2007:825

Milj�pr�vningsdelegationer

16 � Inom varje l�nsstyrelse ska det finnas en milj�pr�vningsdelegation
f�r pr�vning av f�ljande �renden som enligt milj�balken ska pr�vas av l�ns-
styrelsen:

1. �renden om tillst�nd till milj�farlig verksamhet enligt 9 kap. 8 � milj�-

balken, och

2. �renden enligt 24 kap. 3 och 5 �� milj�balken om �terkallelse eller om-

pr�vning av tillst�nd samt �ndring eller upph�vande av villkor eller andra
best�mmelser i tillst�nd om milj�farlig verksamhet.

17 � Milj�pr�vningsdelegationen ska best� av en ordf�rande och en milj�-
sakkunnig. F�r ordf�randen ska det finnas ers�ttare.

Ordf�randen i milj�pr�vningsdelegationen ska vara jurist med domarerfa-

renhet och ha s�rskild erfarenhet av milj�fr�gor och andra fr�gor som be-
handlas i milj�balken. Dessa krav g�ller �ven f�r ordf�randens ers�ttare.

En milj�sakkunnig ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och

ha s�rskild erfarenhet av fr�gor om skydd f�r m�nniskors h�lsa och milj�n.

18 � Ordf�randen och ers�ttare f�r ordf�randen i en milj�pr�vningsdele-
gation utses av regeringen f�r en best�md tid efter anm�lan av landsh�v-
dingen.

L�nsstyrelsen utser efter samr�d med ordf�randen s� m�nga milj�sakkun-

niga som beh�vs f�r verksamheten.

19 � �renden vid milj�pr�vningsdelegationen bereds av anst�llda vid
l�nsstyrelsen i samr�d med ordf�randen.

Ordf�randen f�r ensam vidta f�rberedande �tg�rder och meddela beslut

om avskrivning. Beslut i �vriga fr�gor fattas av ordf�randen och den milj�-
sakkunnige gemensamt. Kan de inte enas g�ller den mening som f�retr�ds
av ordf�randen.

Andra f�redragande �n ordf�randen eller den milj�sakkunnige har inte

r�tt att delta i milj�pr�vningsdelegationens beslut.

20 � Vid tj�nstg�ring utanf�r milj�pr�vningsdelegationens verksamhet f�r
ordf�randen eller ers�ttare f�r ordf�randen inte besluta i eller delta i hand-
l�ggningen av �renden som avser

1. yttranden till milj�domstol i m�l som avses i 16 � och som i f�rsta in-

stans pr�vas av milj�domstol,

2. tillsyn �ver milj�farlig verksamhet som �r tillst�ndspliktig enligt 9 kap.

6 � milj�balken,

3. yttranden i �renden enligt 17 kap. milj�balken, och
4. s�dan verksamhet som i �vrigt kan komma att pr�vas av milj�pr�v-

ningsdelegationen.

Vid till�mpning av 7 a � f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) och 22 kap.

6 � milj�balken f�r ordf�randen eller ers�ttare f�r ordf�randen i milj�pr�v-
ningsdelegationen inte f�retr�da l�nsstyrelsen inf�r milj�domstol som den
enskildes motpart.

SFS 2007:825

21 � En milj�sakkunnig f�r inte delta i handl�ggningen av ett �rende som
avser efterlevnaden av ett tillst�ndsbeslut av milj�pr�vningsdelegationen om
han eller hon har deltagit i tillst�ndsbeslutet.

Om ett beslut av milj�pr�vningsdelegationen �verklagas, f�r en milj�sak-

kunnig som deltagit i beslutet inte f�retr�da l�nsstyrelsen inf�r milj�domstol
som den enskildes motpart.

Protokoll ska f�ras �ver sammantr�den d�r milj�pr�vningsdelegationen

fattar beslut enligt 16 �. Ytterligare best�mmelser om f�rfarandet i milj�-
pr�vningsdelegationen finns i 19 kap. milj�balken.

Vattendelegationer m.m.

22 � Av 5 kap. 10 � f�rsta stycket milj�balken framg�r att f�r f�rvalt-
ningen av kvaliteten p� vattenmilj�n ska Sveriges landomr�den och kust-
vattenomr�den delas in i fem vattendistrikt.

Den l�nsstyrelse som enligt 5 kap. 11 � f�rsta stycket milj�balken ska

vara vattenmyndighet med ansvar f�r f�rvaltningen av kvaliteten p� vatten-
milj�n i distriktet �r

1. L�nsstyrelsen i Norrbottens l�n f�r Bottenvikens vattendistrikt,
2. L�nsstyrelsen i V�sternorrlands l�n f�r Bottenhavets vattendistrikt,
3. L�nsstyrelsen i V�stmanlands l�n f�r Norra �stersj�ns vattendistrikt,
4. L�nsstyrelsen i Kalmar l�n f�r S�dra �stersj�ns vattendistrikt, och
5. L�nsstyrelsen i V�stra G�talands l�n f�r V�sterhavets vattendistrikt.

23 � Best�mmelser om f�rvaltningen av kvaliteten p� vattenmilj�n finns i
f�rordningen (2004:660) om f�rvaltning av kvaliteten p� vattenmilj�n.

24 � F�r varje vattenmyndighet ska det finnas en s�rskild vattendelegation
med uppgift att besluta inom vattenmyndighetens ansvarsomr�de.

Vattendelegationen f�r �verl�ta �t l�nsstyrelsen att utarbeta f�rslag till

milj�kvalitetsnormer, �tg�rdsprogram, f�rvaltningsplaner och milj��vervak-
ningsprogram samt genomf�ra �tg�rdsprogram och milj��vervakning, an-
svara f�r samordningen inom delomr�den och fatta beslut i fr�gor om f�r-
valtningen av kvaliteten p� vattenmilj�n i �vrigt. Vattendelegationen f�r
dock inte �verl�ta �t l�nsstyrelsen att fatta beslut om milj�kvalitetsnormer,
�tg�rdsprogram och f�rvaltningsplaner.

I administrativa fr�gor och andra fr�gor som inte r�r f�rvaltningen av kva-

liteten p� vattenmilj�n fattar l�nsstyrelsen beslut.

25 � Vattendelegationen ska best� av h�gst elva ledam�ter som utses av
regeringen f�r best�md tid.

Delegationen ska best� av sakkunniga f�retr�dare f�r l�nsstyrelser och

andra sakkunniga.

Landsh�vdingen vid den l�nsstyrelse som utg�r vattenmyndighet ska vara

delegationens ordf�rande. Vid landsh�vdingens fr�nvaro ska landsh�vding-
ens st�llf�retr�dare vara ordf�rande i delegationen.

26 � Vattenmyndigheten ska p� l�mpligt s�tt dela in distriktet i delomr�-
den. Innan en s�dan indelning g�rs ska vattenmyndigheten samr�da med de
�vriga l�nsstyrelser som ber�rs.

SFS 2007:825

Vattenmyndigheten f�r �verl�ta s�dana uppgifter som avses i 24 � andra

stycket �t �vriga l�nsstyrelser i distriktet. Vattenmyndigheten f�r dock inte
�verl�ta �t l�nsstyrelserna att fatta beslut om milj�kvalitetsnormer, �tg�rds-
program och f�rvaltningsplaner.

27 � �vriga l�nsstyrelser inom distriktet ska bitr�da vattenmyndigheten.
Inom varje l�nsstyrelse ska det finnas ett beredningssekretariat f�r att bitr�da
i samordningen av arbetet med f�rvaltningen av kvaliteten p� vattenmilj�n.

Vattenmyndigheter och �vriga l�nsstyrelser ska n�r det �r l�mpligt bilda

referensgrupper med olika intressenter f�r att skapa den samverkan som av-
ses i 2 kap. 4 � f�rordningen (2004:660) om f�rvaltningen av kvaliteten p�
vattenmilj�n.

28 � Vid sammantr�den med vattendelegationen har en representant fr�n
en l�nsstyrelse som inte finns representerad i delegationen n�rvaro- och ytt-
rander�tt n�r fr�gor som ber�r l�net behandlas.

Vid sammantr�den med vattendelegationen f�r Bottenvikens vatten-

distrikt har en representant fr�n den eller de myndigheter i Finland som har
motsvarande uppgifter i de internationella avrinningsomr�den som omfattas
av distriktet n�rvaro- och yttrander�tt.

Vid sammantr�den med vattendelegationen f�r Bottenvikens, Bottenha-

vets och V�sterhavets vattendistrikt har en representant fr�n den eller de
myndigheter i Norge som har motsvarande uppgifter i de internationella av-
rinningsomr�den som omfattas av distriktet n�rvaro- och yttrander�tt.

N�rvaro- och yttrander�tten inneb�r inte n�gon r�tt att delta i vattendele-

gationens beslut.

29 � Vattendelegationen �r beslutf�r n�r ordf�randen och minst h�lften av
de andra ledam�terna �r n�rvarande.

Om delegationen inte �r enig om ett beslut ska omr�stning ske. Vid om-

r�stning ska den mening g�lla som omfattas av mer �n h�lften av ledam�ter-
nas r�ster. Vid lika r�stetal har ordf�randen utslagsr�st.

30 � Vattenmyndighetens beslut eller, vid s�dan delegering som avses i
26 � andra stycket, l�nsstyrelsens beslut enligt f�rordningen (2004:660) om
f�rvaltningen av kvaliteten p� vattenmilj�n f�r inte �verklagas.

Renn�ringsdelegationer

31 � En delegation f�r renn�ringsfr�gor ska finnas inom var och en av
l�nsstyrelserna i J�mtlands, V�sterbottens och Norrbottens l�n.

Renn�ringsdelegationer avg�r fr�gor inom av l�nsstyrelsen fastst�llda an-

svarsomr�den.

32 � Renn�ringsdelegationen ska best� av sju ledam�ter. F�r ledam�terna
ska det finnas lika m�nga ers�ttare. L�nsstyrelsen ska utse ledam�ter och er-
s�ttare i delegationen. Tre ledam�ter och deras ers�ttare ska vara renn�rings-
ut�vare och utses efter samr�d med Sametinget.

Landsh�vdingen, eller den landsh�vdingen utser inom l�nsstyrelsen, �r

ordf�rande i delegationen.

SFS 2007:825

33 � Ledam�terna och ers�ttarna utses f�r fyra �r. De ska vara folkbok-
f�rda i l�net eller, n�r det �r fr�ga om renn�ringsut�vare, vara medlemmar i
en sameby som �r registrerad hos Sametinget.

Om en ledamot eller ers�ttare avg�r, utses en ny ledamot eller ers�ttare f�r

�terstoden av uppdragstiden.

34 � En renn�ringsdelegation �r beslutf�r n�r ordf�randen och minst h�lf-
ten av de andra ledam�terna �r n�rvarande.

Minst en av de n�rvarande ska vara renn�ringsut�vare.

35 � Den som i en fr�ga som renn�ringsdelegationen ska avg�ra vill an-
m�la avvikande mening enligt 19 � f�rsta eller andra stycket f�rvaltnings-
lagen (1986:223) ska g�ra det innan sammantr�det med delegationen avslu-
tas.

Vid sammantr�den med renn�ringsdelegationen f�r f�retr�dare f�r same-

fondens styrelse n�rvara och yttra sig, men inte delta i besluten.

Fj�lldelegationen

36 � En gemensam delegation f�r fj�llfr�gor, Fj�lldelegationen, ska finnas
f�r l�nsstyrelserna i Dalarnas, J�mtlands, V�sterbottens och Norrbottens l�n.

Fj�lldelegationen �r ett organ f�r samverkan i fr�gor som s�rskilt r�r fj�ll-

omr�det. Arbetsomr�det ska vara fj�llfr�gor med inriktning mot en h�llbar
utveckling i landets fj�llomr�den.

37 � Fj�lldelegationen ska best� av landsh�vdingarna fr�n de l�n som
anges i 36 �.

Vart och ett av l�nen svarar under tv� �rs tid f�r ordf�randeskapet i dele-

gationen. Landsh�vdingen i det l�n som svarar f�r ordf�randeskapet �r ord-
f�rande i delegationen.

Kampsportsdelegationen

38 � Att L�nsstyrelsen i �rebro l�n pr�var fr�gor om tillst�nd att anordna
kampsportsmatch samt ut�var tillsyn enligt lagen (2006:1006) om tillst�nds-
plikt f�r vissa kampsportsmatcher framg�r av f�rordningen (2006:1068) om
tillst�ndsplikt f�r vissa kampsportsmatcher. F�r pr�vning av fr�gor om till-
st�nd att anordna kampsportsmatch och �terkallelse av tillst�nd ska en dele-
gation f�r kampsport, kampsportsdelegationen, finnas inom l�nsstyrelsen.

Protokoll ska f�ras �ver sammantr�den d�r kampsportsdelegationen fattar

beslut enligt f�rsta stycket.

39 � Kampsportsdelegationen ska best� av en ordf�rande, en medicinskt
sakkunnig och en sakkunnig i idrott med kunskap om kampsporters regel-
verk. F�r var och en av dem ska det finnas en ers�ttare.

Ordf�randen i kampsportsdelegationen ska vara jurist med domarerfaren-

het. Detta krav g�ller �ven f�r ordf�randens ers�ttare. Ordf�randen och er-
s�ttaren f�r ordf�randen utses av regeringen f�r en best�md tid.

Den medicinskt sakkunnige ska ha erfarenhet inom omr�det klinisk

neurovetenskap. Detta krav g�ller �ven f�r den medicinskt sakkunniges er-

SFS 2007:825

s�ttare. Den medicinskt sakkunnige och ers�ttaren utses av L�nsstyrelsen i
�rebro l�n efter f�rslag fr�n Socialstyrelsen. Den sakkunnige i idrott med
kunskap om kampsporters regelverk och ers�ttaren utses av L�nsstyrelsen i
�rebro l�n efter f�rslag fr�n Sveriges Riksidrottsf�rbund.

40 � �renden vid kampsportsdelegationen bereds av anst�llda vid l�nssty-
relsen i samr�d med ordf�randen.

Ordf�randen f�r ensam vidta f�rberedande �tg�rder och meddela beslut

om avskrivning. Beslut i �vriga fr�gor fattas av ordf�randen och de sakkun-
niga gemensamt.

Andra �n ordf�randen eller de sakkunniga har inte r�tt att delta i kamp-

sportsdelegationens beslut.

Anst�llningar och uppdrag

41 � Landsh�vdingen �r myndighetschef.

42 � Vid l�nsstyrelserna i Stockholms, Sk�ne och V�stra G�talands l�n
finns en chefstj�nsteman som �r l�ns�verdirekt�r. Vid �vriga l�nsstyrelser
finns en chefstj�nsteman som �r l�nsr�d.

Chefstj�nstemannen �r st�llf�retr�dare f�r landsh�vdingen.

43 � Anst�llningar som l�ns�verdirekt�r eller l�nsr�d beslutas av rege-
ringen efter anm�lan av landsh�vdingen.

44 � Vid l�nsstyrelsen ska det finnas en s�rskild sakkunnig f�r fr�gor om
j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n.

45 � En l�nsstyrelse f�r efter �verenskommelse med en annan l�nsstyrelse
mot ers�ttning st�lla n�gon av sina anst�llda till den andra l�nsstyrelsens f�r-
fogande f�r att, som f�redragande eller p� n�got annat s�tt, delta i handl�gg-
ningen av ett visst �rende eller en viss �rendegrupp.

46 � Det finns s�rskilda f�reskrifter om skyldighet f�r anst�llda vid V�g-
verkets region, Arbetsf�rmedlingen och Skogsstyrelsen att p� beg�ran, som
f�redragande eller p� n�got annat s�tt, delta i handl�ggningen av en del �ren-
den.

Personalansvarsn�mnd

47 � Vid l�nsstyrelsen ska det finnas en personalansvarsn�mnd.

Till�mpligheten av vissa f�rordningar

48 � L�nsstyrelsen

ska

till�mpa

personalf�retr�darf�rordningen

(1987:1101).

L�nsstyrelserna i Stockholms l�n, Sk�ne l�n, V�stra G�talands l�n, J�mt-

lands l�n, V�sterbottens l�n och Norrbottens l�n ska till�mpa internrevi-
sionsf�rordningen (2006:1228).

SFS 2007:825

Landsh�vdingens tj�nstebostad

49 � Landsh�vdingen �r skyldig att bo i den tj�nstebostad som anvisas ho-
nom eller henne.

50 � De delar av landsh�vdingens tj�nstebostad som �r avsedda f�r repre-
sentation ska vara f�rsedda med m�bler och annan inredning enligt inventa-
rief�rteckning som fastst�lls av Statens fastighetsverk.

51 � En landsh�vding ska l�mna tj�nstebostaden n�r han eller hon avg�r
fr�n anst�llningen, om inte regeringen beslutar n�got annat.

Om landsh�vdingen avlider, ska d�dsboet l�mna tj�nstebostaden senast

tre m�nader d�refter, om inte regeringen beslutar n�got annat.

Krisberedskap och h�jd beredskap

52 � L�nsstyrelsen �r geografiskt omr�desansvarig myndighet enligt f�r-
ordningen (2006:942) om krisberedskap och h�jd beredskap och den h�gsta
civila totalf�rsvarsmyndigheten inom l�net.

Genom sin verksamhet ska l�nsstyrelsen minska s�rbarheten i samh�llet,

bevaka att risk- och beredskapsh�nsyn tas i samh�llsplaneringen samt ut-
veckla en god f�rm�ga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituatio-
ner och h�jd beredskap.

53 � L�nsstyrelsen ska ha en tj�nsteman i beredskap med uppgift att ini-
tiera och samordna det inledande arbetet f�r att uppt�cka, verifiera, larma
och informera vid allvarliga kriser som ber�r l�net.

L�nsstyrelsen ska ha f�rm�ga att vid en allvarlig kris, som ber�r l�net

eller medf�r behov av samverkan med kommuner eller andra akt�rer, om-
g�ende kunna uppr�tta en ledningsfunktion f�r bl.a. samordning och infor-
mation.

54 � L�nsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara sammanh�llande
inom sitt geografiska omr�de och f�re, under och efter en kris verka f�r sam-
ordning och gemensam inriktning av de �tg�rder som beh�ver vidtas.

L�nsstyrelsen ska s�rskilt
1. ansvara f�r att en gemensam regional l�gesbild sammanst�lls vid kris-

situationer,

2. st�dja de akt�rer som �r ansvariga f�r krisberedskapen i l�net avseende

planering, risk- och s�rbarhetsanalyser samt utbildning och �vning,

3. ha ett regionalt r�d f�r skydd mot olyckor och krisberedskap, i vilket

representanter f�r l�nsstyrelsen och ber�rda akt�rer i krishanteringssystemet
b�r ing�, f�r att skapa n�dv�ndig samordning,

4. uppr�tta regionala risk- och s�rbarhetsanalyser som ska kunna anv�n-

das som underlag f�r egna och andra ber�rda akt�rers krisberedskaps�tg�r-
der,

5. f�lja upp kommunernas till�mpning av lagen (2006:544) om kommu-

ners och landstings �tg�rder inf�r och vid extraordin�ra h�ndelser i fredstid
och h�jd beredskap,

5 SFS 2007:708844

SFS 2007:825

6. �rligen till Krisberedskapsmyndigheten rapportera vilka beredskaps-

f�rberedelser som kommuner och landsting vidtagit och samtidigt redovisa
en bed�mning av effekten av de vidtagna f�rberedelserna, samt

7. verka f�r att den krisberedskapsverksamhet som ber�rda akt�rer bedri-

ver inom l�net bidrar till att en grundl�ggande f�rm�ga till civilt f�rsvar upp-
n�s.

Best�mmelser vid h�jd beredskap

55 � �r Sverige i krig, ska 5661 �� till�mpas. D� ska 151 �� till�mpas
bara i den utstr�ckning som de �r f�renliga med vad som s�gs i 5661 ��.

�r Sverige inte i krig, ska 5661 �� till�mpas bara i den utstr�ckning som

regeringen beslutar s�rskilt.

56 � L�nsstyrelsen ska som h�gsta civila totalf�rsvarsmyndighet inom
l�net verka f�r att st�rsta m�jliga f�rsvarseffekt uppn�s.

L�nsstyrelsen ska s�rskilt
1. samordna de civila f�rsvars�tg�rderna,
2. verka f�r att s�dan verksamhet hos civila myndigheter och andra civila

organ som har betydelse f�r f�rsvarsanstr�ngningarna bedrivs med en enhet-
lig inriktning,

3. i samr�d med F�rsvarsmakten verka f�r att det civila och det milit�ra

f�rsvaret samordnas, och

4. verka f�r att l�nets tillg�ngar f�rdelas och utnyttjas s� att f�rsvars-

anstr�ngningarna fr�mjas.

57 � En l�nsstyrelse f�r meddela f�reskrifter om verksamheten hos andra
regionala eller lokala civila myndigheter med statliga f�rvaltningsuppgifter
inom l�net om den bed�mer det n�dv�ndigt f�r samordningen av f�rsvars-
anstr�ngningarna.

S�dana f�reskrifter f�r dock inte meddelas f�r riksdagens myndigheter.

58 � L�nsstyrelsen ska p� alla s�tt f�rs�ka uppr�tth�lla f�rbindelse med re-
geringen, centrala myndigheter och l�nsstyrelserna i angr�nsande l�n.

59 � F�reskrifter om l�nsstyrelsens befogenheter i vissa fall n�r f�rbindel-
sen har avbrutits med regeringen finns i lagen (1988:97) om f�rfarandet hos
kommunerna, f�rvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller
krigsfara m.m. och i f�rordningen (1988:1215) om f�rfarandet hos kommu-
nerna, f�rvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara
m.m.

I s�dana fall ska l�nsstyrelsen sj�lvst�ndigt genomf�ra de �tg�rder som

beh�vs f�r den civila f�rsvarsverksamheten och till st�d f�r det milit�ra f�r-
svaret.

60 � L�nsstyrelsen f�r �verl�ta �t en kommunal myndighet att i ett visst
�rende eller i vissa grupper av �renden p� eget ansvar meddela beslut eller
genomf�ra �tg�rder som annars skulle vara l�nsstyrelsens uppgift, om f�re-
skrifter i lag inte hindrar det.

SFS 2007:825

61 � Om l�nsstyrelsen anser det n�dv�ndigt att besluta om en �tg�rd som
det saknas medel f�r och om regeringens beslut inte kan avvaktas, f�r l�ns-
styrelsen sj�lv tillhandah�lla de medel som beh�vs.

En s�dan utbetalning ska anm�las till regeringen s� snart som m�jligt.

Mottagande av skyddsbeh�vande som beviljats
uppeh�llstillst�nd m.m.

62 � L�nsstyrelsen ska verka f�r att det finns beredskap och kapacitet hos
kommunerna att ta emot skyddsbeh�vande som beviljats uppeh�llstillst�nd
samt d�rvid verka f�r regional samverkan. L�nsstyrelsen ska, med utg�ngs-
punkt fr�n Migrationsverkets bed�mning av behov, �verl�gga med kommu-
nerna om ett s�dant mottagande samt inge underlag om detta till Migrations-
verket, som tr�ffar �verenskommelser med kommunerna om mottagande av
skyddsbeh�vande och andra utl�nningar som anges i 3 � f�rordningen
(1990:927) om statlig ers�ttning f�r flyktingmottagande m.m.

63 � L�nsstyrelsen ska f�lja upp kommunernas introduktion f�r skydds-
beh�vande och andra nyanl�nda invandrare f�r vilka kommunerna har r�tt
till ers�ttning enligt f�rordningen (1990:927) om statlig ers�ttning f�r flyk-
tingmottagande m.m. samt verka f�r regional samverkan om introduktionen.

Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2008, d� f�rordningen

(2002:864) med l�nsstyrelseinstruktion ska upph�ra att g�lla.

P� regeringens v�gnar

MATS ODELL

Lilian Wiklund
(Finansdepartementet)

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders, V�llingby 2007

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2007:825 Förordning med länsstyrelseinstruktion

Om Lagboken.se