SFS 2007:847 Förordning om ändring i förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken

070847.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (1998:900) om tillsyn
enligt miljöbalken;

utfärdad den 8 november 2007.

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1998:900) om tillsyn en-

ligt miljöbalken

dels

att 4, 5, 9, 13 och 15 §§ samt bilagan till förordningen ska ha följande

lydelse,

dels

att det i förordningen ska införas fjorton nya paragrafer, 13 a–

13 n §§, av följande lydelse.

4 §

1

Av 26 kap. 3 § miljöbalken framgår att inom kommunen utövar den

kommunala nämnden tillsyn över

1. miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap. miljöbalken, med undantag för

sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd,

2. hanteringen av kemiska produkter enligt 14 kap. miljöbalken, och
3. avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken.
Den kommunala nämnden utövar inom kommunen därutöver tillsynen

över hanteringen av biotekniska organismer enligt 14 kap. miljöbalken.

Statliga myndigheter och de kommunala nämnderna utövar därutöver den

operativa tillsynen rörande miljöbalkens tillämpning enligt den närmare för-
delning som framgår av bilagan till denna förordning.

Regeringen kan, om det finns särskilda skäl, efter framställning från en

myndighet med centralt samordningsansvar enligt 13–13 n §§ eller från
länsstyrelsen, i det enskilda fallet besluta att det operativa tillsynsansvaret
ska fördelas på annat sätt än som framgår av bilagan.

5 §

Om ingen myndighet har ansvar för den operativa tillsynen enligt 4 §,

ska var och en av de myndigheter som anges i 13–13 n §§ utöva den opera-
tiva tillsynen inom sitt ansvarsområde.

9 §

2

En myndighet som har tilldelats ansvar för den operativa tillsynen, ska

på begäran lämna den information som behövs för att de myndigheter som
anges i 13–14 §§ ska kunna fullgöra sitt samordnande, uppföljande och ut-
värderande ansvar. De myndigheter som anges i 13–13 n §§ får inom sina
ansvarsområden meddela nödvändiga föreskrifter om rapportering av sådana
uppgifter samt om andra hit hörande frågor.

1

Senaste lydelse 1998:1589.

2

Senaste lydelse 2000:750.

SFS 2007:847

Utkom från trycket
den 20 november 2007

background image

2

SFS 2007:847

13 §

3

Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för tillsynsvägledningen

när det gäller miljöbalkens tillämpning, om annat inte följer av 13 a–
13 n §§.

13 a §

Arbetsmiljöverket har det centrala ansvaret för tillsynsvägled-

ningen när det gäller miljöbalkens tillämpning i frågor om

1. genteknik enligt 13 kap. miljöbalken inom det område som anges i bila-

gan till denna förordning, och

2.

tillstånd att använda bekämpningsmedel enligt förordningen

(2000:338) om biocidprodukter eller förordningen (2006:1010) om växt-
skyddsmedel, i de fall då tillståndsfrågan ska prövas av Arbetsmiljöverket.

13 b §

Boverket har det centrala ansvaret för tillsynsvägledningen när det

gäller miljöbalkens tillämpning i frågor som Boverket har reglerat med stöd
av förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organis-
mer.

13 c §

Fiskeriverket har det centrala ansvaret för tillsynsvägledningen när

det gäller miljöbalkens tillämpning i frågor

1. som rör fiske och vattenbruk, med undantag för 14 kap. miljöbalken,

och

2. om genteknik enligt 13 kap. miljöbalken inom det område som anges i

bilagan till denna förordning.

13 d §

Statens jordbruksverk har det centrala ansvaret för tillsynsvägled-

ningen när det gäller miljöbalkens tillämpning

1. i frågor som rör verksamheter, inklusive miljöfarliga verksamheter en-

ligt 9 kap. miljöbalken, inom jordbruks- och trädgårdsområdet eller som rör
djurhållande verksamhet,

2. i frågor som rör miljöhänsyn i jordbruket enligt 12 kap. miljöbalken,
3. i genteknikfrågor enligt 13 kap. miljöbalken inom det område som

anges i bilagan till denna förordning,

4. när det gäller 14 kap. miljöbalken, i frågor som Jordbruksverket beslu-

tat om enligt förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel, och

5. när det gäller 15 kap. miljöbalken, i frågor om
a) retursystem enligt förordningen (2005:220) om retursystem för plast-

flaskor och metallburkar, och

b) hantering av avfall som i bilaga 2 till avfallsförordningen (2001:1063)

beskrivs som avfall från forskning, diagnos, behandling eller förebyggande
av djursjukdomar där det på grund av smittfara ställs särskilda krav på in-
samling och bortskaffande (avfallstyp 18 02 02*).

13 e §

Kemikalieinspektionen har det centrala ansvaret för tillsynsvägled-

ningen när det gäller miljöbalkens tillämpning i

1. genteknikfrågor enligt 13 kap. miljöbalken inom det område som anges

i bilagan till denna förordning, och

3

Senaste lydelse 2006:1041. Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena

upphävs.

background image

3

SFS 2007:847

2. frågor enligt 14 kap. miljöbalken som rör tillverkning, införsel, utförsel

eller annat utsläppande på marknaden av kemiska produkter, varor som
innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt, biotekniska organis-
mer samt allmänhetens hantering av sådana produkter eller varor, med un-
dantag för

a) produkters och varors brandfarliga, oxiderande och explosiva egenska-

per,

b) drivmedel och bränslen,
c) ämnen som bryter ned ozonskiktet,
d) batterier, och
e) fluorerade växthusgaser enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rå-

dets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade
växthusgaser.

4

13 f §

Livsmedelsverket har det centrala ansvaret för tillsynsvägledningen

när det gäller miljöbalkens tillämpning i

1. genteknikfrågor enligt 13 kap. miljöbalken inom det område som anges

i bilagan till denna förordning, och

2. frågor enligt 14 kap. miljöbalken som rör
a) material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livs-

medel, och

b) nappar.

13 g §

Läkemedelsverket har det centrala ansvaret för tillsynsvägled-

ningen när det gäller miljöbalkens tillämpning i

1. genteknikfrågor enligt 13 kap. miljöbalken inom det område som anges

i bilagan till denna förordning, och

2. frågor enligt förordningen (1977:994) om försäljning och förvaring av

vissa flyktiga lösningsmedel m.m., och

3. frågor enligt förordningen (1993:1283) om kosmetiska och hygieniska

produkter.

13 h §

Riksantikvarieämbetet har det centrala ansvaret för tillsynsvägled-

ningen när det gäller miljöbalkens tillämpning i frågor om kulturreservat en-
ligt 7 kap. miljöbalken.

13 i §

Statens räddningsverk har det centrala ansvaret för tillsynsvägled-

ningen när det gäller miljöbalkens tillämpning i frågor om

1. miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken i de fall frågorna reg-

leras genom lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga kemikalieolyckor och förordningen (1999:382) om
åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie-
olyckor, och

2. produkters och varors brandfarliga, oxiderande och explosiva egenska-

per när det gäller de bestämmelser i 14 kap. miljöbalken som rör tillverk-
ning, införsel, utförsel eller annat utsläppande på marknaden av kemiska

4

EUT L 161, 14.6.2006, s. 1 (Celex 32006R0842).

background image

4

SFS 2007:847

produkter och varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk pro-
dukt.

13 j §

Skogsstyrelsen har det centrala ansvaret för tillsynsvägledningen

när det gäller miljöbalkens tillämpning i frågor

1. enligt 7 kap. 11 § och 12 kap. 6 § miljöbalken som rör skogsbruk och

som omfattas av skogsvårdslagen (1979:429),

2. om sådana verksamheter och åtgärder inom skogsbruket som kan på-

verka miljön i sådana särskilda skyddsområden som avses i 7 kap. 27 § mil-
jöbalken, om verksamheterna inte omfattas av tillsyn enligt någon av punk-
terna A1–A7, A9–A14, A16 och A17 i bilagan till denna förordning, och

3. om genteknik enligt 13 kap. miljöbalken inom det område som anges i

bilagan till denna förordning.

13 k §

Socialstyrelsen har det centrala ansvaret för tillsynsvägledningen

när det gäller miljöbalkens tillämpning

1. i frågor enligt 9 kap. miljöbalken om hälsoskydd i bostäder och lokaler

m.m. samt smittskyddsfrågor och övriga hälsoskyddsfrågor av hygienisk
och medicinsk karaktär,

2. när det gäller 14 kap. miljöbalken, i frågor som Socialstyrelsen beslutat

om enligt förordningen (2000:338) om biocidprodukter eller förordningen
(2006:1010) om växtskyddsmedel, och

3. när det gäller 15 kap. miljöbalken, i frågor om hantering av avfall som i

bilaga 2 till avfallsförordningen (2001:1063) beskrivs som

a) avfall från förlossningsavdelningar, diagnos, behandling eller förebyg-

gande av sjukdomar hos människor där det på grund av smittfara ställs sär-
skilda krav på insamling och bortskaffande (avfallstyp 18 01 03*),

b) kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen (avfallstyp

18 01 06*),

c) cytotoxiska läkemedel och cytostatika (avfallstyp 18 01 08*), och
d) avfall som utgörs av amalgam från tandvård (avfallstyp 18 01 10*).

13 l §

Affärsverket svenska kraftnät har det centrala ansvaret för tillsyns-

vägledningen när det gäller miljöbalkens tillämpning i frågor om damm-
säkerhet enligt 11 kap. miljöbalken.

13 m §

Statens strålskyddsinstitut har det centrala ansvaret för tillsynsväg-

ledningen när det gäller miljöbalkens tillämpning i frågor om miljöfarlig
verksamhet enligt 9 kap. 6 § miljöbalken i de fall frågorna regleras genom
strålskyddslagen (1988:220).

13 n §

Bestämmelserna i 13–13 m §§ innebär inte någon inskränkning i de

centrala och samordnande uppgifter för kontrollen av genetiskt modifierade
organismer som Naturvårdsverket och Gentekniknämnden har enligt förord-
ningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i
miljön.

15 §

De myndigheter som anges i 13–14 §§ ska aktivt verka för samord-

ning och samverkan när det gäller informationsförsörjning inom sina an-
svarsområden.

background image

5

SFS 2007:847

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.

På regeringens vägnar

ANDREAS CARLGREN

Egon Abresparr
(Mijödepartementet)

background image

6

SFS 2007:847

Bilaga

5

Fördelning av ansvar för den operativa tillsynen

D. Kemiska produkter och biotekniska organismer

I detta avsnitt anges de statliga myndigheter som, förutom den kommunala
nämnden, har ansvaret för den operativa tillsynen när det gäller kemiska pro-
dukter och biotekniska organismer, indelat i ansvarsområden.

Om två myndigheter har operativt tillsynsansvar, får överenskommelse

träffas mellan myndigheterna om hur ansvaret normalt ska fördelas. Båda är
dock alltid operativa om så krävs.

D1

Kemikalieinspektionen har ansvar för den operativa tillsynen över till-

verkare och andra primärleverantörer som släpper ut kemiska produkter, va-
ror och biotekniska organismer på marknaden med avseende på deras pro-
dukter och varor, utom i fråga om

1. varor (material) och produkter enligt D3, D4 och D7,
2. drivmedel och bränslen,
3. ämnen som bryter ned ozonskiktet,
4. batterier, och
5. fluorerade växthusgaser enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rå-

dets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade
växthusgaser.

D2

Länsstyrelsen har ansvar för den operativa tillsynen i frågor om skydd

av den yttre miljön vid hantering av kemiska produkter, varor och biotek-
niska organismer i miljöfarliga verksamheter enligt B1 utom i fråga om det
som anges i D1.

D3

Läkemedelsverket har ansvar för den operativa tillsynen över tillver-

kare och andra primärleverantörer av kosmetiska och hygieniska produkter.

D4

Livsmedelsverket har ansvar för den operativa tillsynen i fråga om

1. material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livs-

medel, och

2. nappar.

D5

Sjöfartssverket har ansvar för den operativa tillsynen över utrustning i

fartyg som innehåller

1. ämnen som bryter ned ozonskiktet, eller
2. fluorerade växthusgaser enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rå-

dets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade
växthusgaser.

D6

Arbetsmiljöverket har ansvar för den operativa tillsynen i fråga om så-

dana tillstånd att använda bekämpningsmedel som krävs enligt förordningen

5

Senaste lydelse 2007:673.

background image

7

SFS 2007:847

(2000:338) om biocidprodukter eller förordningen (2006:1010) om växt-
skyddsmedel, i de fall då tillståndsfrågan ska prövas av Arbetsmiljöverket.

D7

Statens räddningsverk har ansvar för den operativa tillsynen över till-

verkare och andra primärleverantörer som släpper ut kemiska produkter och
varor på marknaden, när det gäller produkternas och varornas brandfarliga,
oxiderande och explosiva egenskaper.

E. Avfall och producentansvar

background image

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders, Vällingby 2007