SFS 2007:849 Förordning om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (1998:1252) om
områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

utfärdad den 8 november 2007.

Regeringen föreskriver

1

i fråga om förordningen (1998:1252) om områ-

desskydd enligt miljöbalken m.m.

dels

att nuvarande bilaga 3 till förordningen ska betecknas bilaga 4,

dels

att 7, 15, 16 och 20 §§ samt bilagorna 1, 2 och 4 till förordningen ska

ha följande lydelse,

dels

att det i förordningen ska införas en ny bilaga, bilaga 3, av följande

lydelse.

7 §

Länsstyrelsen får inom områden som inte omfattas av bestämmelserna

i skogsvårdslagen (1979:429) förklara sådana särskilt skyddsvärda mark- el-
ler vattenområden som anges i bilaga 3 som biotopskyddsområden enligt 7
kap. 11 § första stycket miljöbalken. I länsstyrelsens beslut ska gränserna för
biotopskyddsområdet anges.

Länsstyrelsen får besluta om sådana åtgärder som behövs för att vårda

dessa biotopskyddsområden.

15 §

2

Naturvårdsverket ska föra den förteckning över naturområden som

avses i 7 kap. 27 § miljöbalken.

Förteckningen ska omfatta de områden som regeringen har
1. förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområ-

den enligt 7 kap. 28 § miljöbalken,

2. föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana särskilda bevarande-

områden, Natura 2000, som avses i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj
1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter

3

, senast ändrat

genom rådets direktiv 2006/105/EG

4

,

3. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av att Europe-

iska gemenskapernas kommission inlett ett samrådsförfarande enligt artikel
5 i direktiv 92/43/EEG, eller

1

Jfr rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt

vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7, Celex 31992L0043), senast ändrat
genom rådets direktiv 2006/105/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 368, Celex
32006L0105).

2

Senaste lydelse 2006:1018.

3

EGT L 206, 22.7.1992, s. 7 (Celex 31992L0043).

4

EUT L 363, 20.12.2006, s. 368 (Celex 32006L0105).

SFS 2007:849

Utkom från trycket
den 20 november 2007

2

SFS 2007:849

4. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av ett internatio-

nellt åtagande eller nationellt mål om skydd för områden.

Förteckningen ska kungöras på det sätt som gäller för författningar som

utfärdas av Naturvårdsverket. Kartor som utvisar områdenas avgränsningar
ska finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska se till att
Skogsstyrelsen och berörda länsstyrelser har tillgång till förteckningen och
kartorna samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem.

16 §

5

Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden som har

förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområ-
den ska myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med
hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I
fråga om sådana områden som avses i 15 § andra stycket 1–3 ska myndighe-
terna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller åter-
ställs för berörda livsmiljöer och arter. Särskild hänsyn ska tas till priorite-
rade arter och prioriterade livsmiljötyper.

Med

prioriterad art

och

prioriterad livsmiljötyp

avses en sådan art eller

livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bi-
laga 4 till denna förordning har markerats med P.

Med

bevarandestatus för en livsmiljö

avses summan av de faktorer som

påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan på-
verka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arter-
nas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam
när

1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den

täcker inom detta område är stabila eller ökande,

2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga

för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att
finnas under en överskådlig framtid, och

3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.
Med

bevarandestatus för en art

avses summan av de faktorer som påver-

kar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbred-
ningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses
gynnsam när

1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten

på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,

2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken mins-

kar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och

3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor

livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt.

20 §

6

Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken avser en

verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett område som innehåller
en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen endast
beaktas sådana omständigheter som rör

1. människors hälsa,
2. den allmänna säkerheten,

5

Senaste lydelse 2001:449.

6

Senaste lydelse 2001:449.

3

SFS 2007:849

3. väsentliga miljöskyddsintressen, eller
4. andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänin-

tresse.

I fråga om sådana omständigheter som avses i första stycket 4 ska Euro-

peiska gemenskapernas kommission beredas tillfälle att yttra sig innan ären-
det avgörs.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller

livsmiljötyp som bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga
4 till denna förordning har markerats med P.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.

På regeringens vägnar

ANDREAS CARLGREN

Egon Abresparr
(Miljödepartementet)

Bilaga 1

7

Biotopskyddsområden som avses i 5 §

1. Allé

Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd
längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet
landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.

2. Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark

Ett område i terräng där grundvatten koncentrerat strömmar ut och där den
våtmark som uppkommer till följd av det utströmmande vattnet uppgår till
högst ett hektar.

3. Odlingsröse i jordbruksmark

På eller i anslutning till jordbruksmark upplagd ansamling av stenar med ur-
sprung i jordbruksdriften.

4. Pilevall

Hamlade pilar i en rad som består av antingen

a) minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt

öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan
eller upphöjd till en vall, eller

b) minst tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter hög och två

meter bred.

Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkro-

nans projektion på marken utgör. Om vallen är bredare än trädkronornas
projektion på marken, omfattar biotopen vallen i sin helhet.

7

Senaste lydelse 2001:712.

4

SFS 2007:849

5. Småvatten och våtmark i jordbruksmark

Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar i jordbruks-
mark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuk-
tig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgel-
gravar, öppna diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror.
Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken eller högst
två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda för bevattningsända-
mål innefattas inte i denna biotop.

6. Stenmur i jordbruksmark

En uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig, långsträckt
utformning i naturen och som har eller har haft hägnadsfunktion eller som
funktion att avgränsa jordbruksskiften eller någon annan funktion.

7. Åkerholme

En holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som
omges av åkermark eller kultiverad betesmark.

Bilaga 2

8

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 6 §

Brandfält
Lövbrännor
Äldre naturskogsartade skogar
Örtrika allundar
Ravinskogar
Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark
Örtrika sumpskogar
Äldre sandskogar
Äldre betespräglade skogar
Kalkmarksskogar
Rik- och kalkkärr
Alkärr
Hassellundar och hasselrika skogar
Källor med omgivande våtmarker
Myrholmar
Ras- eller bergbranter
Mark med mycket gamla träd
Strand- eller svämskogar
Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade
arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters
fortlevnad

8

Senaste lydelse 1999:1202.

5

SFS 2007:849

Bilaga 3

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 7 §

Rik- och kalkkärr i jordbruksmark
Ängar
Naturbetesmarker
Naturliga vattendrag
Ras- eller bergbranter
Naturliga vattenfall med omgivande mark
Naturliga forsar med omgivande mark
Naturliga sjöutlopp med omgivande mark
Mynningsområden vid havskust
Rev av ögonkorall
Naturliga sjöar och andra vatten som är naturligt fisktomma
Helt eller delvis avsnörda havsvikar
Grunda havsvikar
Ålgräsängar
Biogena rev
Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade
arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters
fortlevnad

Bilaga 4

9

Förteckning över livsmiljötyper

Denna förteckning innehåller en uppräkning av de livsmiljötyper som enligt
rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer
samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/
EG, har ett sådant gemenskapsintresse att särskilda bevarandeområden be-
höver utses.

Bokstavsmarkeringen P betyder att livsmiljötypen är prioriterad enligt di-

rektiv 92/43/EEG.

Bokstavsmarkeringen S betyder att livsmiljötypen förekommer i Sverige.
Den sifferkod som anges vid varje livsmiljötyp motsvarar den Natura

2000-kod som avses i direktiv 92/43/EEG.

4.

TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER

– P 40A0

Subkontinentala peripannoniska buskmarker

– – 40B0

Potentilla fruticosa

-snår i Rodopibergen

– P 40C0

Ponto-sarmatiska lövsnår

5.

SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL)

9

Senaste lydelse av tidigare bilaga 3 2006:1018.

6

SFS 2007:849

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders, Vällingby 2007

62.

Delvis naturliga torra gräsmarker och buskformationer

– P 62B0

Gräsmarker med serpentinvegetation på Cypern

– P 62C0

Ponto-sarmatiska stäpper

– – 62D0

Oro-moesiska acidofila gräsmarker

63.

Sklerofyllartade betade skogar (dehesas)

91.

Tempererade Europas skogar

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – 91R0

Dinariska-dolomitiska skogar med skotsk tall (

Genisto janu-

ensis-Pinetum

)

– P 91S0

Västpontiska bokskogar

– – 91T0

Centraleuropeiska skogar med skotsk tall och lavar

– – 91U0

Sarmatiska stäpptallskogar

– – 91V0

Dakiska bokskogar (

Symphyto-Fagion

)

– – 91W0

Moesiska bokskogar

– P 91X0

Bokskogar i Dobrogea

– – 91Y0

Dakiska ek- och avenbokskogar

– – 91Z0

Moesiska silverlindskogar

– P 91AA

Östliga vitekskogar

– – 91BA

Moesiska silvergranskogar

– – 91CA

Skogar med skotsk tall i Rodopi- och Balkanbergen

92.

Mediterrana lövskogar

95.

Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– P 9590

Cedrus brevifolia-skog

(

Cedrosetum brevifoliae

)

– – 95A0

Högt belägna oro-mediterrana tallskogar