SFS 2007:849 Förordning om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i f�rordningen (1998:1252) om omr�desskydd enligt milj�balken m.m. utf�rdad den 8 november 2007. Regeringen f�reskriver 1 i fr�ga om f�rordningen (1998:1252) om omr�- desskydd enligt milj�balken m.m. dels att nuvarande bilaga 3 till f�rordningen ska betecknas bilaga 4, dels att 7, 15, 16 och 20 �� samt bilagorna 1, 2 och 4 till f�rordningen ska ha f�ljande lydelse, dels att det i f�rordningen ska inf�ras en ny bilaga, bilaga 3, av f�ljande lydelse. 7 � L�nsstyrelsen f�r inom omr�den som inte omfattas av best�mmelserna i skogsv�rdslagen (1979:429) f�rklara s�dana s�rskilt skyddsv�rda mark- el- ler vattenomr�den som anges i bilaga 3 som biotopskyddsomr�den enligt 7 kap. 11 � f�rsta stycket milj�balken. I l�nsstyrelsens beslut ska gr�nserna f�r biotopskyddsomr�det anges. L�nsstyrelsen f�r besluta om s�dana �tg�rder som beh�vs f�r att v�rda dessa biotopskyddsomr�den. 15 � 2 Naturv�rdsverket ska f�ra den f�rteckning �ver naturomr�den som avses i 7 kap. 27 � milj�balken. F�rteckningen ska omfatta de omr�den som regeringen har 1. f�rklarat som s�rskilda skyddsomr�den eller s�rskilda bevarandeomr�- den enligt 7 kap. 28 � milj�balken, 2. f�reslagit att ing� i det europeiska n�t av s�dana s�rskilda bevarande- omr�den, Natura 2000, som avses i r�dets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmilj�er samt vilda djur och v�xter 3 , senast �ndrat genom r�dets direktiv 2006/105/EG 4 , 3. beslutat ska f�ras upp p� f�rteckningen med anledning av att Europe- iska gemenskapernas kommission inlett ett samr�dsf�rfarande enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG, eller 1 Jfr r�dets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmilj�er samt vilda djur och v�xter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7, Celex 31992L0043), senast �ndrat genom r�dets direktiv 2006/105/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 368, Celex 32006L0105). 2 Senaste lydelse 2006:1018. 3 EGT L 206, 22.7.1992, s. 7 (Celex 31992L0043). 4 EUT L 363, 20.12.2006, s. 368 (Celex 32006L0105). SFS 2007:849 Utkom fr�n trycket den 20 november 2007 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2007:849 4. beslutat ska f�ras upp p� f�rteckningen med anledning av ett internatio- nellt �tagande eller nationellt m�l om skydd f�r omr�den. F�rteckningen ska kung�ras p� det s�tt som g�ller f�r f�rfattningar som utf�rdas av Naturv�rdsverket. Kartor som utvisar omr�denas avgr�nsningar ska finnas tillg�ngliga hos Naturv�rdsverket. Naturv�rdsverket ska se till att Skogsstyrelsen och ber�rda l�nsstyrelser har tillg�ng till f�rteckningen och kartorna samt f�r k�nnedom om till�gg och �ndringar som g�rs i dem. 16 � 5 Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet f�r de omr�den som har f�rtecknats enligt 15 �. Inom ramen f�r sina befogenheter och ansvarsomr�- den ska myndigheterna vidta de �tg�rder som beh�vs eller �r l�mpliga med h�nsyn till det skyddsintresse som f�ranlett att ett omr�de f�rtecknats. I fr�ga om s�dana omr�den som avses i 15 � andra stycket 13 ska myndighe- terna s�rskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibeh�lls eller �ter- st�lls f�r ber�rda livsmilj�er och arter. S�rskild h�nsyn ska tas till priorite- rade arter och prioriterade livsmilj�typer. Med prioriterad art och prioriterad livsmilj�typ avses en s�dan art eller livsmilj�typ som i bilaga 1 till artskyddsf�rordningen (2007:845) eller bi- laga 4 till denna f�rordning har markerats med P. Med bevarandestatus f�r en livsmilj� avses summan av de faktorer som p�verkar en livsmilj� och dess typiska arter och som p� l�ng sikt kan p�- verka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arter- nas �verlevnad p� l�ng sikt. En livsmilj�s bevarandestatus anses gynnsam n�r 1. dess naturliga eller h�vdbetingade utbredningsomr�de och de ytor den t�cker inom detta omr�de �r stabila eller �kande, 2. den s�rskilda struktur och de s�rskilda funktioner som �r n�dv�ndiga f�r att den ska kunna bibeh�llas p� l�ng sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en �versk�dlig framtid, och 3. bevarandestatusen hos dess typiska arter �r gynnsam. Med bevarandestatus f�r en art avses summan av de faktorer som p�ver- kar den ber�rda arten och som p� l�ng sikt kan p�verka den naturliga utbred- ningen och m�ngden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam n�r 1. uppgifter om den ber�rda artens populationsutveckling visar att arten p� l�ng sikt kommer att f�rbli en livskraftig del av sin livsmilj�, 2. artens naturliga eller h�vdbetingade utbredningsomr�de varken mins- kar eller sannolikt kommer att minska inom en �versk�dlig framtid, och 3. det finns och sannolikt kommer att forts�tta att finnas en tillr�ckligt stor livsmilj� f�r att artens populationer ska bibeh�llas p� l�ng sikt. 20 � 6 Om en till�tlighetspr�vning enligt 7 kap. 29 � milj�balken avser en verksamhet eller �tg�rd som kan p�verka milj�n i ett omr�de som inneh�ller en prioriterad art eller en prioriterad livsmilj�typ, f�r vid pr�vningen endast beaktas s�dana omst�ndigheter som r�r 1. m�nniskors h�lsa, 2. den allm�nna s�kerheten, 5 Senaste lydelse 2001:449. 6 Senaste lydelse 2001:449. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2007:849 3. v�sentliga milj�skyddsintressen, eller 4. andra tvingande f�rh�llanden som har ett allt �verskuggande allm�nin- tresse. I fr�ga om s�dana omst�ndigheter som avses i f�rsta stycket 4 ska Euro- peiska gemenskapernas kommission beredas tillf�lle att yttra sig innan �ren- det avg�rs. Med prioriterad art och prioriterad livsmilj�typ avses en s�dan art eller livsmilj�typ som bilaga 1 till artskyddsf�rordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna f�rordning har markerats med P. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2008. P� regeringens v�gnar ANDREAS CARLGREN Egon Abresparr (Milj�departementet) Bilaga 1 7 Biotopskyddsomr�den som avses i 5 � 1. All� L�vtr�d planterade i en enkel eller dubbel rad som best�r av minst fem tr�d l�ngs en v�g eller det som tidigare utgjort en v�g eller i ett i �vrigt �ppet landskap. Tr�den ska till �verv�gande del utg�ras av vuxna tr�d. 2. K�lla med omgivande v�tmark i jordbruksmark Ett omr�de i terr�ng d�r grundvatten koncentrerat str�mmar ut och d�r den v�tmark som uppkommer till f�ljd av det utstr�mmande vattnet uppg�r till h�gst ett hektar. 3. Odlingsr�se i jordbruksmark P� eller i anslutning till jordbruksmark upplagd ansamling av stenar med ur- sprung i jordbruksdriften. 4. Pilevall Hamlade pilar i en rad som best�r av antingen a) minst fem tr�d med ett inb�rdes avst�nd av h�gst 100 meter i en i �vrigt �ppen jordbruksmark eller invid en v�g d�r marken mellan piltr�den �r plan eller upph�jd till en vall, eller b) minst tre tr�d, om vallen �r v�l utbildad, mer �n 0,5 meter h�g och tv� meter bred. Biotopen omfattar tr�dradens l�ngd med den bredd den vidaste tr�dkro- nans projektion p� marken utg�r. Om vallen �r bredare �n tr�dkronornas projektion p� marken, omfattar biotopen vallen i sin helhet. 7 Senaste lydelse 2001:712. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2007:849 5. Sm�vatten och v�tmark i jordbruksmark Ett sm�vatten eller en v�tmark med en areal av h�gst ett hektar i jordbruks- mark som st�ndigt eller under en stor del av �ret h�ller ytvatten eller en fuk- tig markyta s�som k�rr, g�lar, v�tar, �versilningsmarker, kallk�llor, m�rgel- gravar, �ppna diken, dammar och h�gst tv� meter breda naturliga b�ckf�ror. Arealbegr�nsningen avser inte linj�ra element som �ppna diken eller h�gst tv� meter breda naturliga b�ckf�ror. Dammar anlagda f�r bevattnings�nda- m�l innefattas inte i denna biotop. 6. Stenmur i jordbruksmark En uppbyggnad av p� varandra lagda stenar som har en tydlig, l�ngstr�ckt utformning i naturen och som har eller har haft h�gnadsfunktion eller som funktion att avgr�nsa jordbruksskiften eller n�gon annan funktion. 7. �kerholme En holme av natur- eller kulturmark med en areal av h�gst 0,5 hektar som omges av �kermark eller kultiverad betesmark. Bilaga 2 8 S�rskilt skyddsv�rda mark- och vattenomr�den som avses i 6 � Brandf�lt L�vbr�nnor �ldre naturskogsartade skogar �rtrika allundar Ravinskogar Mindre vattendrag och sm�vatten med omgivande mark �rtrika sumpskogar �ldre sandskogar �ldre betespr�glade skogar Kalkmarksskogar Rik- och kalkk�rr Alk�rr Hassellundar och hasselrika skogar K�llor med omgivande v�tmarker Myrholmar Ras- eller bergbranter Mark med mycket gamla tr�d Strand- eller sv�mskogar Strand- eller vattenmilj�er som hyser best�nd av hotade eller missgynnade arter eller som har en v�sentlig betydelse f�r hotade eller missgynnade arters fortlevnad 8 Senaste lydelse 1999:1202. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2007:849 Bilaga 3 S�rskilt skyddsv�rda mark- och vattenomr�den som avses i 7 � Rik- och kalkk�rr i jordbruksmark �ngar Naturbetesmarker Naturliga vattendrag Ras- eller bergbranter Naturliga vattenfall med omgivande mark Naturliga forsar med omgivande mark Naturliga sj�utlopp med omgivande mark Mynningsomr�den vid havskust Rev av �gonkorall Naturliga sj�ar och andra vatten som �r naturligt fisktomma Helt eller delvis avsn�rda havsvikar Grunda havsvikar �lgr�s�ngar Biogena rev Strand- eller vattenmilj�er som hyser best�nd av hotade eller missgynnade arter eller som har en v�sentlig betydelse f�r hotade eller missgynnade arters fortlevnad Bilaga 4 9 F�rteckning �ver livsmilj�typer Denna f�rteckning inneh�ller en uppr�kning av de livsmilj�typer som enligt r�dets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmilj�er samt vilda djur och v�xter, senast �ndrat genom r�dets direktiv 2006/105/ EG, har ett s�dant gemenskapsintresse att s�rskilda bevarandeomr�den be- h�ver utses. Bokstavsmarkeringen P betyder att livsmilj�typen �r prioriterad enligt di- rektiv 92/43/EEG. Bokstavsmarkeringen S betyder att livsmilj�typen f�rekommer i Sverige. Den sifferkod som anges vid varje livsmilj�typ motsvarar den Natura 2000-kod som avses i direktiv 92/43/EEG. 4. TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER P 40A0 Subkontinentala peripannoniska buskmarker 40B0 Potentilla fruticosa -sn�r i Rodopibergen P 40C0 Ponto-sarmatiska l�vsn�r 5. SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL) 9 Senaste lydelse av tidigare bilaga 3 2006:1018. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2007:849 Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders, V�llingby 2007 62. Delvis naturliga torra gr�smarker och buskformationer P 62B0 Gr�smarker med serpentinvegetation p� Cypern P 62C0 Ponto-sarmatiska st�pper 62D0 Oro-moesiska acidofila gr�smarker 63. Sklerofyllartade betade skogar (dehesas) 91. Tempererade Europas skogar 91R0 Dinariska-dolomitiska skogar med skotsk tall ( Genisto janu- ensis-Pinetum ) P 91S0 V�stpontiska bokskogar 91T0 Centraleuropeiska skogar med skotsk tall och lavar 91U0 Sarmatiska st�pptallskogar 91V0 Dakiska bokskogar ( Symphyto-Fagion ) 91W0 Moesiska bokskogar P 91X0 Bokskogar i Dobrogea 91Y0 Dakiska ek- och avenbokskogar 91Z0 Moesiska silverlindskogar P 91AA �stliga vitekskogar 91BA Moesiska silvergranskogar 91CA Skogar med skotsk tall i Rodopi- och Balkanbergen 92. Mediterrana l�vskogar 95. Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar P 9590 Cedrus brevifolia-skog ( Cedrosetum brevifoliae ) 95A0 H�gt bel�gna oro-mediterrana tallskogar </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om �ndring i f�rordningen (1998:1252) om
omr�desskydd enligt milj�balken m.m.

utf�rdad den 8 november 2007.

Regeringen f�reskriver

i fr�ga om f�rordningen (1998:1252) om omr�-

desskydd enligt milj�balken m.m.

dels

att nuvarande bilaga 3 till f�rordningen ska betecknas bilaga 4,

dels

att 7, 15, 16 och 20 �� samt bilagorna 1, 2 och 4 till f�rordningen ska

ha f�ljande lydelse,

dels

att det i f�rordningen ska inf�ras en ny bilaga, bilaga 3, av f�ljande

lydelse.

7 �

L�nsstyrelsen f�r inom omr�den som inte omfattas av best�mmelserna

i skogsv�rdslagen (1979:429) f�rklara s�dana s�rskilt skyddsv�rda mark- el-
ler vattenomr�den som anges i bilaga 3 som biotopskyddsomr�den enligt 7
kap. 11 � f�rsta stycket milj�balken. I l�nsstyrelsens beslut ska gr�nserna f�r
biotopskyddsomr�det anges.

L�nsstyrelsen f�r besluta om s�dana �tg�rder som beh�vs f�r att v�rda

dessa biotopskyddsomr�den.

15 �

Naturv�rdsverket ska f�ra den f�rteckning �ver naturomr�den som

avses i 7 kap. 27 � milj�balken.

F�rteckningen ska omfatta de omr�den som regeringen har
1. f�rklarat som s�rskilda skyddsomr�den eller s�rskilda bevarandeomr�-

den enligt 7 kap. 28 � milj�balken,

2. f�reslagit att ing� i det europeiska n�t av s�dana s�rskilda bevarande-

omr�den, Natura 2000, som avses i r�dets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj
1992 om bevarande av livsmilj�er samt vilda djur och v�xter

, senast �ndrat

genom r�dets direktiv 2006/105/EG

3. beslutat ska f�ras upp p� f�rteckningen med anledning av att Europe-

iska gemenskapernas kommission inlett ett samr�dsf�rfarande enligt artikel
5 i direktiv 92/43/EEG, eller

Jfr r�dets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmilj�er samt

vilda djur och v�xter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7, Celex 31992L0043), senast �ndrat
genom r�dets direktiv 2006/105/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 368, Celex
32006L0105).

Senaste lydelse 2006:1018.

EGT L 206, 22.7.1992, s. 7 (Celex 31992L0043).

EUT L 363, 20.12.2006, s. 368 (Celex 32006L0105).

SFS 2007:849

Utkom fr�n trycket
den 20 november 2007

SFS 2007:849

4. beslutat ska f�ras upp p� f�rteckningen med anledning av ett internatio-

nellt �tagande eller nationellt m�l om skydd f�r omr�den.

F�rteckningen ska kung�ras p� det s�tt som g�ller f�r f�rfattningar som

utf�rdas av Naturv�rdsverket. Kartor som utvisar omr�denas avgr�nsningar
ska finnas tillg�ngliga hos Naturv�rdsverket. Naturv�rdsverket ska se till att
Skogsstyrelsen och ber�rda l�nsstyrelser har tillg�ng till f�rteckningen och
kartorna samt f�r k�nnedom om till�gg och �ndringar som g�rs i dem.

16 �

Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet f�r de omr�den som har

f�rtecknats enligt 15 �. Inom ramen f�r sina befogenheter och ansvarsomr�-
den ska myndigheterna vidta de �tg�rder som beh�vs eller �r l�mpliga med
h�nsyn till det skyddsintresse som f�ranlett att ett omr�de f�rtecknats. I
fr�ga om s�dana omr�den som avses i 15 � andra stycket 13 ska myndighe-
terna s�rskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibeh�lls eller �ter-
st�lls f�r ber�rda livsmilj�er och arter. S�rskild h�nsyn ska tas till priorite-
rade arter och prioriterade livsmilj�typer.

Med

prioriterad art

och

prioriterad livsmilj�typ

avses en s�dan art eller

livsmilj�typ som i bilaga 1 till artskyddsf�rordningen (2007:845) eller bi-
laga 4 till denna f�rordning har markerats med P.

Med

bevarandestatus f�r en livsmilj�

avses summan av de faktorer som

p�verkar en livsmilj� och dess typiska arter och som p� l�ng sikt kan p�-
verka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arter-
nas �verlevnad p� l�ng sikt. En livsmilj�s bevarandestatus anses gynnsam
n�r

1. dess naturliga eller h�vdbetingade utbredningsomr�de och de ytor den

t�cker inom detta omr�de �r stabila eller �kande,

2. den s�rskilda struktur och de s�rskilda funktioner som �r n�dv�ndiga

f�r att den ska kunna bibeh�llas p� l�ng sikt finns och sannolikt kommer att
finnas under en �versk�dlig framtid, och

3. bevarandestatusen hos dess typiska arter �r gynnsam.
Med

bevarandestatus f�r en art

avses summan av de faktorer som p�ver-

kar den ber�rda arten och som p� l�ng sikt kan p�verka den naturliga utbred-
ningen och m�ngden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses
gynnsam n�r

1. uppgifter om den ber�rda artens populationsutveckling visar att arten

p� l�ng sikt kommer att f�rbli en livskraftig del av sin livsmilj�,

2. artens naturliga eller h�vdbetingade utbredningsomr�de varken mins-

kar eller sannolikt kommer att minska inom en �versk�dlig framtid, och

3. det finns och sannolikt kommer att forts�tta att finnas en tillr�ckligt stor

livsmilj� f�r att artens populationer ska bibeh�llas p� l�ng sikt.

20 �

Om en till�tlighetspr�vning enligt 7 kap. 29 � milj�balken avser en

verksamhet eller �tg�rd som kan p�verka milj�n i ett omr�de som inneh�ller
en prioriterad art eller en prioriterad livsmilj�typ, f�r vid pr�vningen endast
beaktas s�dana omst�ndigheter som r�r

1. m�nniskors h�lsa,
2. den allm�nna s�kerheten,

Senaste lydelse 2001:449.

SFS 2007:849

3. v�sentliga milj�skyddsintressen, eller
4. andra tvingande f�rh�llanden som har ett allt �verskuggande allm�nin-

tresse.

I fr�ga om s�dana omst�ndigheter som avses i f�rsta stycket 4 ska Euro-

peiska gemenskapernas kommission beredas tillf�lle att yttra sig innan �ren-
det avg�rs.

Med prioriterad art och prioriterad livsmilj�typ avses en s�dan art eller

livsmilj�typ som bilaga 1 till artskyddsf�rordningen (2007:845) eller bilaga
4 till denna f�rordning har markerats med P.

Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2008.

P� regeringens v�gnar

ANDREAS CARLGREN

Egon Abresparr
(Milj�departementet)

Bilaga 1

Biotopskyddsomr�den som avses i 5 �

1. All�

L�vtr�d planterade i en enkel eller dubbel rad som best�r av minst fem tr�d
l�ngs en v�g eller det som tidigare utgjort en v�g eller i ett i �vrigt �ppet
landskap. Tr�den ska till �verv�gande del utg�ras av vuxna tr�d.

2. K�lla med omgivande v�tmark i jordbruksmark

Ett omr�de i terr�ng d�r grundvatten koncentrerat str�mmar ut och d�r den
v�tmark som uppkommer till f�ljd av det utstr�mmande vattnet uppg�r till
h�gst ett hektar.

3. Odlingsr�se i jordbruksmark

P� eller i anslutning till jordbruksmark upplagd ansamling av stenar med ur-
sprung i jordbruksdriften.

4. Pilevall

Hamlade pilar i en rad som best�r av antingen

a) minst fem tr�d med ett inb�rdes avst�nd av h�gst 100 meter i en i �vrigt

�ppen jordbruksmark eller invid en v�g d�r marken mellan piltr�den �r plan
eller upph�jd till en vall, eller

b) minst tre tr�d, om vallen �r v�l utbildad, mer �n 0,5 meter h�g och tv�

meter bred.

Biotopen omfattar tr�dradens l�ngd med den bredd den vidaste tr�dkro-

nans projektion p� marken utg�r. Om vallen �r bredare �n tr�dkronornas
projektion p� marken, omfattar biotopen vallen i sin helhet.

Senaste lydelse 2001:712.

SFS 2007:849

5. Sm�vatten och v�tmark i jordbruksmark

Ett sm�vatten eller en v�tmark med en areal av h�gst ett hektar i jordbruks-
mark som st�ndigt eller under en stor del av �ret h�ller ytvatten eller en fuk-
tig markyta s�som k�rr, g�lar, v�tar, �versilningsmarker, kallk�llor, m�rgel-
gravar, �ppna diken, dammar och h�gst tv� meter breda naturliga b�ckf�ror.
Arealbegr�nsningen avser inte linj�ra element som �ppna diken eller h�gst
tv� meter breda naturliga b�ckf�ror. Dammar anlagda f�r bevattnings�nda-
m�l innefattas inte i denna biotop.

6. Stenmur i jordbruksmark

En uppbyggnad av p� varandra lagda stenar som har en tydlig, l�ngstr�ckt
utformning i naturen och som har eller har haft h�gnadsfunktion eller som
funktion att avgr�nsa jordbruksskiften eller n�gon annan funktion.

7. �kerholme

En holme av natur- eller kulturmark med en areal av h�gst 0,5 hektar som
omges av �kermark eller kultiverad betesmark.

Bilaga 2

S�rskilt skyddsv�rda mark- och vattenomr�den som avses i 6 �

Brandf�lt
L�vbr�nnor
�ldre naturskogsartade skogar
�rtrika allundar
Ravinskogar
Mindre vattendrag och sm�vatten med omgivande mark
�rtrika sumpskogar
�ldre sandskogar
�ldre betespr�glade skogar
Kalkmarksskogar
Rik- och kalkk�rr
Alk�rr
Hassellundar och hasselrika skogar
K�llor med omgivande v�tmarker
Myrholmar
Ras- eller bergbranter
Mark med mycket gamla tr�d
Strand- eller sv�mskogar
Strand- eller vattenmilj�er som hyser best�nd av hotade eller missgynnade
arter eller som har en v�sentlig betydelse f�r hotade eller missgynnade arters
fortlevnad

Senaste lydelse 1999:1202.

SFS 2007:849

Bilaga 3

S�rskilt skyddsv�rda mark- och vattenomr�den som avses i 7 �

Rik- och kalkk�rr i jordbruksmark
�ngar
Naturbetesmarker
Naturliga vattendrag
Ras- eller bergbranter
Naturliga vattenfall med omgivande mark
Naturliga forsar med omgivande mark
Naturliga sj�utlopp med omgivande mark
Mynningsomr�den vid havskust
Rev av �gonkorall
Naturliga sj�ar och andra vatten som �r naturligt fisktomma
Helt eller delvis avsn�rda havsvikar
Grunda havsvikar
�lgr�s�ngar
Biogena rev
Strand- eller vattenmilj�er som hyser best�nd av hotade eller missgynnade
arter eller som har en v�sentlig betydelse f�r hotade eller missgynnade arters
fortlevnad

Bilaga 4

F�rteckning �ver livsmilj�typer

Denna f�rteckning inneh�ller en uppr�kning av de livsmilj�typer som enligt
r�dets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmilj�er
samt vilda djur och v�xter, senast �ndrat genom r�dets direktiv 2006/105/
EG, har ett s�dant gemenskapsintresse att s�rskilda bevarandeomr�den be-
h�ver utses.

Bokstavsmarkeringen P betyder att livsmilj�typen �r prioriterad enligt di-

rektiv 92/43/EEG.

Bokstavsmarkeringen S betyder att livsmilj�typen f�rekommer i Sverige.
Den sifferkod som anges vid varje livsmilj�typ motsvarar den Natura

2000-kod som avses i direktiv 92/43/EEG.

TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER

P 40A0

Subkontinentala peripannoniska buskmarker

40B0

Potentilla fruticosa

-sn�r i Rodopibergen

P 40C0

Ponto-sarmatiska l�vsn�r

SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL)

Senaste lydelse av tidigare bilaga 3 2006:1018.

SFS 2007:849

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders, V�llingby 2007

62.

Delvis naturliga torra gr�smarker och buskformationer

P 62B0

Gr�smarker med serpentinvegetation p� Cypern

P 62C0

Ponto-sarmatiska st�pper

62D0

Oro-moesiska acidofila gr�smarker

63.

Sklerofyllartade betade skogar (dehesas)

91.

Tempererade Europas skogar

91R0

Dinariska-dolomitiska skogar med skotsk tall (

Genisto janu-

ensis-Pinetum

)

P 91S0

V�stpontiska bokskogar

91T0

Centraleuropeiska skogar med skotsk tall och lavar

91U0

Sarmatiska st�pptallskogar

91V0

Dakiska bokskogar (

Symphyto-Fagion

)

91W0

Moesiska bokskogar

P 91X0

Bokskogar i Dobrogea

91Y0

Dakiska ek- och avenbokskogar

91Z0

Moesiska silverlindskogar

P 91AA

�stliga vitekskogar

91BA

Moesiska silvergranskogar

91CA

Skogar med skotsk tall i Rodopi- och Balkanbergen

92.

Mediterrana l�vskogar

95.

Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar

P 9590

Cedrus brevifolia-skog

(

Cedrosetum brevifoliae

)

95A0

H�gt bel�gna oro-mediterrana tallskogar

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2007:849 Förordning om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Om Lagboken.se