SFS 2008:232 Förordning om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

080232.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (1998:896) om
hushållning med mark- och vattenområden m.m.;

utfärdad den 29 april 2008.

Regeringen föreskriver att 1–4, 6 och 7 §§ förordningen (1998:896) om

hushållning med mark- och vattenområden m.m. ska ha följande lydelse.

1 §

1

De statliga myndigheter som anges i denna förordning har var och en

inom sitt verksamhetsområde uppsikt över hushållningen med mark- och
vattenområden. Myndigheterna ska i samverkan med länsstyrelserna följa
utvecklingen av frågor om hushållningen med mark- och vattenområden.
Tyngdpunkten i denna verksamhet ska läggas på frågor som har stor bety-
delse i ett nationellt perspektiv och frågor vars utveckling Sverige enligt in-
ternationella åtaganden ska följa.

Boverket har uppsikten över hushållningen med de mark- och vattenom-

råden som omfattas av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken. Bestämmelser
om att Boverket ska verka för samordning av de statliga myndigheternas ar-
bete med underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. och 6 kap. 19–21 §§
miljöbalken finns i förordningen (2007:1065) med instruktion för Boverket.
Boverket har dessutom allmän uppsikt över hushållningen med mark- och
vattenområden.

Länsstyrelsen har uppsikt inom länet över hushållningen med mark- och

vattenområden.

2 §

2

Myndigheterna ska, enligt den fördelning som anges i denna paragraf,

efter samråd med Boverket samt de länsstyrelser och andra myndigheter
som anges i andra stycket och som är berörda lämna uppgifter i skriftlig
form till länsstyrelserna om områden som myndigheterna bedömer vara av
riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken.

Uppgifterna ska i fråga om områden
1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 §) lämnas av Sametinget,
2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 §) lämnas av Fiskeriverket,
3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet (3 kap. 6 §) lämnas av

Naturvårdsverket,

4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 §) lämnas av Riksantik-

varieämbetet,

1

Senaste lydelse 2006:190.

2

Senaste lydelse 2004:1126.

SFS 2008:232

Utkom från trycket
den 13 maj 2008

background image

2

SFS 2008:232

5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riks-

intresse (3 kap. 7 §) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,

6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion (3 kap. 8 §)

lämnas av Verket för näringslivsutveckling,

7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistri-

bution (3 kap. 8 §) lämnas av Statens energimyndighet,

8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärn-

bränsle och kärnavfall (3 kap. 8 §) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,

9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer (3 kap. 8 §) läm-

nas av Banverket, Luftfartsstyrelsen, Post- och telestyrelsen, Sjöfartsverket
och Vägverket inom sina verksamhetsområden,

10. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning eller avfallshan-

tering (3 kap. 8 §) lämnas av Naturvårdsverket, och

11. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar (3 kap. 9 §) lämnas av

Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten inom sina ansvarsområ-
den.

3 §

Länsstyrelsen ska ta de initiativ som behövs för att bestämmelserna i

3 och 4 kap. miljöbalken blir beaktade i arbetet med miljökonsekvensbe-
skrivningar och i planerings- och beslutsprocesser. Initiativen ska tas så ti-
digt som möjligt i processerna. När bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbal-
ken ska tillämpas vid prövningen av ett mål eller ärende, ska länsstyrelsen
särskilt verka för att riksintressena tas till vara i den prövningen. Av plan-
och bygglagen (1987:10) framgår att länsstyrelsen ska verka för att riks-
intressen tas till vara i kommunala planer enligt den lagen.

Länsstyrelsens arbete ska grundas på underlag från de andra myndighe-

terna som anges i 2 §. Om det inte finns något sådant underlag från myndig-
heterna, ska arbetet grundas på det underlag som länsstyrelsen bedömer
lämpligt.

En bestämmelse om tillämpningen av 3 och 4 kap. miljöbalken i mål och

ärenden enligt miljöbalken finns i 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken. Be-
stämmelser om att 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas i mål och ärenden
som prövas enligt andra lagar finns i

1. luftfartslagen (1957:297),
2. lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,
3. väglagen (1971:948),
4. lagen (1978:160) om vissa rörledningar,
5. lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän

farled och allmän hamn,

6. lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter,
7. plan- och bygglagen (1987:10),
8. minerallagen (1991:45),
9. lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,
10. lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
11. ellagen (1997:857), och
12. naturgaslagen (2005:403).

4 §

Länsstyrelsen ska underrätta Boverket och andra berörda myndigheter

som anges i 2 § om länsstyrelsen anser att

background image

3

SFS 2008:232

1. ett ytterligare mark- eller vattenområde bör anges som riksintresse en-

ligt 3 kap. miljöbalken, eller

2. klassificeringen eller avgränsningen i stort av ett område som riks-

intresse enligt 3 kap. miljöbalken bör omprövas.

6 §

Länsstyrelserna och de andra myndigheterna ska vid uppsikten inom

sina verksamhetsområden göra regeringen uppmärksam på om urvalet av
områden av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken behöver regleras närmare.

7 §

En anmälan som en statlig myndighet lämnar till regeringen enligt

6 kap. 21 § andra stycket miljöbalken ska innehålla uppgift om vilken sam-
verkan som behövs mellan staten och den eller de berörda kommunerna för
att kommunerna i sin planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) ska

1. tillgodose ett intresse som rör hushållningen med mark- och vatten-

områden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, eller

2. skapa förutsättningar för att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljö-

balken uppfylls.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2008.
2. För tiden före den 1 juli 2008 ska det som i 2 § sägs om Strålsäkerhets-

myndigheten i stället gälla Statens kärnkraftinspektion.

På regeringens vägnar

ESKIL ERLANDSSON

Egon Abresparr
(Miljödepartementet)

background image

Thomson Förlag AB, tel. 08-587 671 00

Elanders, Vällingby 2008