SFS 2008:391 Förordning om ändring i specialskoleförordningen (1995:401)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:744px;height:1070px;"> <img width="744" height="1070" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i specialskolef�rordningen (1995:401); utf�rdad den 29 maj 2008. Regeringen f�reskriver i fr�ga om specialskolef�rordningen (1995:401) 1 dels att 2 kap. ska upph�ra att g�lla, dels att 1 kap. 25 och 811 ��, 3 kap. 2, 5 och 7 ��, 4 kap. 3 �, 5 kap. 1, 3 och 4 ��, 6 kap. 3, 4 och 7 ��, 7 kap. 1, 58 och 11 ��, 8 kap. 8 �, 10 kap. 13 ��, rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 8 och 10 �� samt bilagan till f�rord- ningen ska ha f�ljande lydelse, dels att punkt 3 i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna ska ha f�ljande lydelse, dels att det i f�rordningen ska inf�ras tre nya paragrafer, 1 kap. 13 och 14 �� och 3 kap. 5 a �, samt n�rmast f�re 1 kap. 13 och 14 �� tv� nya rubri- ker av f�ljande lydelse. 1 kap. 2 � 2 I 5 � f�rordningen (2008:390) med instruktion f�r Specialpedagogiska skolmyndigheten anges att Specialpedagogiska skolmyndigheten �r den sty- relse f�r specialskolan som avses i 7 kap. 5 � skollagen (1985:1100). 3 � 3 Specialskolan ska ha fem skolenheter med regionala upptagningsom- r�den (regionskolor) och tre skolenheter f�r elever fr�n hela landet (rikssko- lor). 1 Senaste lydelse av 2 kap. 1 � 2000:448 rubriken n�rmast f�re 2 kap. 5 � 2 kap. 2 � 2000:448 2000:448 2 kap. 4 � 2000:448 rubriken n�rmast f�re 2 kap. 5 a � 2 kap. 5 � 2000:448 2007:943 2 kap. 5 a � 2007:943 rubriken n�rmast f�re 2 kap. 5 b � 2 kap. 5 b � 2007:943 2007:943 2 kap. 6 � 2000:448 rubriken n�rmast f�re 2 kap. 6 � 2 kap. 7 � 2007:943 2000:448 2 kap. 8 � 2000:448 rubriken n�rmast f�re 2 kap. 7 � 2 kap. 9 � 2000:448 2000:448 2 kap. 10 � 2007:943 rubriken n�rmast f�re 2 kap. 8 � rubriken till 2 kap. 2000:448 2000:448 rubriken n�rmast f�re 2 kap. 1 � rubriken n�rmast f�re 2 kap. 9 � 2000:448 2000:448. rubriken n�rmast f�re 2 kap. 4 � 2000:448 2 Senaste lydelse 2000:448. 3 Senaste lydelse 2000:448. SFS 2008:391 Utkom fr�n trycket den 11 juni 2008 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:744px;height:1070px;"> <img width="744" height="1070" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2008:391 4 � 4 Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r efter avtal med en kommun fullg�ra kommunens uppgifter inom f�rskoleklassen och fritidshemsverk- samheten. 5 � 5 I denna f�rordning avses med funktionshinder : fysiska funktionshinder; medicinskt, psykiskt eller neurologiskt betingade funktionsneds�ttningar; sv�ra l�s- och skrivsv�righe- ter (dyslexi) samt utvecklingsst�rning och andra funktionshinder som avses i 1 kap. 16 � skollagen (1985:1100), hemskola : den skola d�r eleven skulle ha fullgjort sin skolg�ng om eleven inte hade mottagits f�r utbildning vid specialskolan, h�rselskada : neds�ttning av h�rseln, skoldagar : de dagar under ett l�s�r under vilka utbildning ska �ga rum, spr�kst�rning : specifik st�rning av tal- och spr�kutvecklingen, synskada : neds�ttning av synf�rm�gan, undervisningstid : arbete som planerats av l�rare och elever tillsammans och som eleverna genomf�r under l�rares ledning, och �mne : �mne f�r vilket regeringen eller Statens skolverk har meddelat f�reskrifter om en kursplan. Riksskolor 6 8 � 7 Riksskolor ska finnas f�r 1. d�va eller h�rselskadade elever som p� grund av utvecklingsst�rning inte kan f� sin utbildning i en regionskola (�sbackaskolan), 2. elever med synskada och ytterligare funktionshinder (Ekeskolan), och 3. elever med grav spr�kst�rning (H�llsboskolan). 9 � 8 Vid �sbackaskolan ska ocks� tas emot elever som �r d�vblindf�dda. Uppgiftsl�mnande 9 10 � 10 Skolorna �r skyldiga att l�mna de uppgifter som Specialpedago- giska skolmyndigheten beg�r. 11 � 11 Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det �r l�mpligt f�r att fr�mja en �verg�ng till utbildning i hemkommunen, i slutet av varje l�s�r underr�tta elevernas hemkommuner om elevernas kunskapsutveckling. Samverkan med elevernas hemkommuner 13 � Om en elev ska g� �ver till grundskolan eller s�rskolan enligt 3 kap. 4 eller 6 � skollagen (1985:1100) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten 4 Senaste lydelse 2000:448. 5 Senaste lydelse 2000:448. 6 Senaste lydelse 2000:448. 7 Senaste lydelse 2002:238. 8 Senaste lydelse 2000:448. 9 Senaste lydelse 2000:448. 10 Senaste lydelse 2000:448. 11 Senaste lydelse 2000:448. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:744px;height:1070px;"> <img width="744" height="1070" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2008:391 och hemkommunen gemensamt planera �verg�ngen. Eleven och elevens v�rdnadshavare ska beredas tillf�lle att delta i planeringen. F�r�ldrar�d 14 � Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om att det vid varje skolenhet ska finnas ett f�r�ldrar�d. 3 kap. 2 � 12 Kursplanerna f�r grundskolan ska ocks� till�mpas i specialskolan, om inte n�got annat f�ljer av 3 eller 4 �. F�reskrifterna i grundskolans kurs- planer om m�l som ska ha uppn�tts i slutet av det femte och det nionde skol- �ret ska dock i st�llet avse m�l som ska ha uppn�tts i slutet av det sj�tte res- pektive tionde skol�ret. F�reskrifterna i grundskolans kursplaner f�r �mnena matematik, svenska och svenska som andraspr�k om m�l som ska ha upp- n�tts i slutet av det tredje skol�ret ska i st�llet avse m�l som ska ha uppn�tts i slutet av det fj�rde skol�ret. 5 � 13 F�r Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, V�nerskolan, �sterv�ngsskolan, �sbackaskolan och H�llsboskolan g�ller den timplan som framg�r av bilagan. Timplanen anger den minsta totala undervisningstid i timmar som ska erbjudas elever i �rskurserna 110. Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om hur undervisningstiden ska f�rdelas p� �mnen, �mnesgrupper, spr�kval och elevens val. N�r s�rskolans kursplaner ska till�mpas g�ller dock i st�llet 6 �. 5 a � I Ekeskolan ska eleverna i �rskurserna 110 erbjudas en minsta total undervisningstid om 7 465 timmar. N�r de kursplaner som avses i 2 och 3 �� ska till�mpas, ska Specialpedagogiska skolmyndigheten besluta om hur undervisningstiden ska f�rdelas p� �mnen eller �mnesgrupper som finns i grundskolans timplan, samt p� spr�kval och elevens val. 7 � 14 Det ska anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en l�rares ledning. Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om skyldighetens omfattning. 4 kap. 3 � 15 I elevv�rdskonferensen ska som ledam�ter ing� 1. rektorn, 2. f�retr�dare f�r elevv�rden, och 3. ber�rd klassf�rest�ndare och annan ber�rd personal. Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om den n�rmare sammans�ttningen av elevv�rdskonferensen. 12 Senaste lydelse 2002:238. 13 Senaste lydelse 2000:448. 14 Senaste lydelse 2000:448. 15 Senaste lydelse 2000:448. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:744px;height:1070px;"> <img width="744" height="1070" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2008:391 Elevv�rdskonferensen f�r till�ta att �ven andra �n ledam�ter �r n�rva- rande och yttrar sig vid sammantr�dena. 5 kap. 1 � 16 L�s�ret ska b�rja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. D�rut�ver f�r h�gst fem studiedagar inom l�s�ret l�ggas ut f�r planering av skolarbetet eller f�r fortbildning av l�rare. Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om 1. n�r h�st- och v�rterminen b�rjar respektive slutar, och 2. hur l�ng skoldagen ska vara och n�r den tidigast f�r b�rja och senast f�r sluta. 3 � 17 Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r besluta att antalet skoldagar i veckan ska begr�nsas till fyra f�r en klass eller en grupp i �rskurs 1 eller 2, om det finns s�rskilda sk�l. 4 � 18 Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r efter att ha h�rt elevv�rds- konferensen och efter samr�d med en elevs v�rdnadshavare besluta om andra l�rotider f�r eleven �n de som anges i 13 ��, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till elevens fysiska och psykiska f�ruts�ttningar. Ett s�dant beslut f�r omfatta h�gst ett l�s�r. 6 kap. 3 � En elev ska ges st�dundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att n� de m�l som enligt kursplanerna ska ha uppn�tts i slutet av det fj�rde, det sj�tte och det tionde skol�ret eller om eleven av andra sk�l beh�- ver s�rskilt st�d. St�dundervisning kan �ven omfatta insatser avsedda att kompensera elevens funktionshinder. St�dundervisning kan anordnas antingen i st�llet f�r utbildning enligt tim- planerna eller som ett komplement till s�dan utbildning. 4 � 19 I 10 kap. 3 � skollagen (1985:1100) finns best�mmelser om s�rskild undervisning. Huvudmannen f�r ett sjukhus eller en motsvarande institution f�r i skol- huvudmannens st�lle anordna s�rskild undervisning f�r skolpliktiga barn som vistas p� institutionen, om ber�rda huvudm�n kommer �verens om det. Best�mmelserna i denna f�rordning om Specialpedagogiska skolmyndig- heten g�ller ocks� f�r s�dana huvudm�n och f�r s�dana institutioners led- ning. 16 Senaste lydelse 2000:448. 17 Senaste lydelse 2000:448. 18 Senaste lydelse 2000:448. 19 Senaste lydelse 2000:448. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:744px;height:1070px;"> <img width="744" height="1070" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2008:391 7 � 20 Om en elev inte kan f� utbildning som i rimlig grad �r anpassad efter elevens situation och f�ruts�ttningar, f�r Specialpedagogiska skolmyndighe- ten efter att ha h�rt elevv�rdskonferensen besluta om anpassad studieg�ng f�r eleven. Den anpassade studieg�ngen f�r avvika fr�n timplanen. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar f�r att en elev med anpas- sad studieg�ng f�r en utbildning som s� l�ngt det �r m�jligt �r likv�rdig med �vrig utbildning inom skolan. I de h�gre �rskurserna f�r utbildningen delvis f�rl�ggas till en arbetsplats utanf�r skolan. Eleven ska i dessa fall ha en handledare och st�d av skolans personal. 7 kap. 1 � 21 I 3 kap. 4 � skollagen (1985:1100) finns best�mmelser om motta- gande av elever i specialskolan. Beslut i s�dana �renden fattas av n�mnden f�r mottagande i specialskolan och f�r Rh-anpassad utbildning. 5 � 22 Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r efter samr�d med en elevs v�rdnadshavare besluta att eleven inte ska flyttas, om detta med h�nsyn till elevens allm�nna utveckling och i �vrigt �r l�mpligast f�r eleven. 6 � 23 Om en elev har goda f�ruts�ttningar att delta i utbildningen i en h�gre �rskurs �n den som eleven redan tillh�r eller normalt ska tillh�ra, f�r Speci- alpedagogiska skolmyndigheten besluta att eleven ska flyttas till den h�gre �rskursen. En f�ruts�ttning f�r detta �r dock att elevens v�rdnadshavare medger det. 7 � 24 Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r p� beg�ran av en elevs v�rdnadshavare besluta att eleven f�r g� om en �rskurs. 8 � 25 Om en elev p� grund av sjukdom eller av n�gon annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska hindret snarast anm�las till skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om hur anm�lningsskyldigheten ska fullg�ras. 11 � 26 Om en elev forts�tter att upptr�da ol�mpligt eller g�r sig skyldig till upprepade f�rseelser eller en allvarligare f�rseelse, ska saken dels anm�las f�r rektorn, dels h�nskjutas till elevv�rdskonferensen. Konferensen ska efter kontakt med elevens v�rdnadshavare f�rs�ka f� eleven att b�ttra sig genom �tg�rder som �r avpassade efter elevens individuella f�rh�llanden. Om detta inte hj�lper ska elevv�rdskonferensen anm�la f�rh�llandet till Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r �verv�gande om l�mplig �tg�rd. 20 Senaste lydelse 2000:448. 21 Senaste lydelse 2000:448. 22 Senaste lydelse 2000:448. 23 Senaste lydelse 2000:448. 24 Senaste lydelse 2000:448. 25 Senaste lydelse 2000:448. 26 Senaste lydelse 2000:448. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:744px;height:1070px;"> <img width="744" height="1070" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2008:391 8 kap. 8 � 27 N�r betyg s�tts efter det att ett �mne eller �mnesblock har avslutats, ska betyget best�mmas med hj�lp av 1. de m�l som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppn�tt i specialskolan, och 2. de betygskriterier som har fastst�llts f�r �mnena och �mnesblocken. Betyget Godk�nt ska motsvara de m�l som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppn�tt i �mnena i slutet av det tionde skol�ret. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om betygskriterier f�r betygen V�l godk�nt och Mycket v�l godk�nt. Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kurspla- nerna som kr�vs f�r respektive betyg. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r l�raren vid betygss�ttningen bortse fr�n enstaka m�l som eleven ska ha uppn�tt i slutet av det tionde skol�ret. Med s�rskilda sk�l avses andra funktionshinder �n de som enligt 3 kap. 3 � skol- lagen (1985:1100) �r grund f�r mottagande i specialskolan, eller andra lik- nande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett visst m�l. 10 kap. 1 � 28 Av 3 kap. 5 � skollagen (1985:1100) f�ljer att beslut av n�mnden f�r mottagande i specialskolan och f�r Rh-anpassad utbildning enligt 7 kap. 1 � om mottagande i specialskolan f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verkla- ganden�mnd. 2 � 29 Av 21 � anst�llningsf�rordningen (1994:373) f�ljer att beslut i anst�llnings�renden enligt denna f�rordning f�r �verklagas hos Statens �ver- klaganden�mnd. Av 21 � anst�llningsf�rordningen f�ljer vidare att beslut om att avbryta ett anst�llningsf�rfarande inte f�r �verklagas. 3 � 30 Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten i andra �renden enligt denna f�rordning �n s�dana som avses i 2 � f�r inte �verklagas. 3. F�r l�rare som �r anst�llda med konstitutorial, eller med ett f�rord- nande p� vilket �ldre best�mmelser om konstitutorial ska till�mpas, ska tj�nstg�ringen tills vidare vara f�rlagd till en viss skolenhet. F�rl�ggningen av tj�nstg�ringen f�r �ndras av rektorn, om det fordras p� grund av omorga- nisation av skolenheten eller om det annars finns s�rskilda sk�l till det. Ett s�dant beslut f�r �verklagas hos Specialpedagogiska skolmyndighe- ten. Myndighetens beslut f�r inte �verklagas. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 15 juli 2008 i fr�ga om 3 kap. 2 � samt 6 kap. 3 � och i �vrigt den 1 juli 2008. 27 Senaste lydelse 2007:55. 28 Senaste lydelse 2000:448. 29 Senaste lydelse 2000:448. 30 Senaste lydelse 2000:448. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:744px;height:1070px;"> <img width="744" height="1070" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2008:391 2. I fr�ga om synskadade eller talskadade elever som avses i punkterna 2, 3 och 7 i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1999:886) om �ndring i skollagen (1985:1100) ska punkt 2 i ikrafttr�dande- och �ver- g�ngsbest�mmelserna till f�rordningen (2002:238) om �ndring i special- skolef�rordningen (1995:401) fortfarande g�lla. P� regeringens v�gnar JAN BJ�RKLUND Nils Cederstierna (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:744px;height:1070px;"> <img width="744" height="1070" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2008:391 Thomson F�rlag AB, tel. 08-587 671 00 Elanders, V�llingby 2008 Bilaga 31 Timplan f�r specialskolan f�r d�va och h�rselskadade elever Undervisningstid i timmar om 60 minuter �mnen: Bild 300 Hem- och konsumentkunskap 140 Idrott och h�lsa 600 R�relse och drama 260 Sl�jd 380 Teckenspr�k 710 Svenska 1 360 Engelska 480 Matematik 1 040 Geografi 905 Historia Religionskunskap Samh�llskunskap Biologi 830 Fysik Kemi Teknik Spr�kval 320 Elevens val 520 Totalt 7 845 D�rav skolans val 600 Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes- grupp minskas med h�gst 20 procent. Antalet timmar f�r svenska, engelska, matematik, spr�kval och elevens val f�r dock inte minskas. F�r h�rande elever med grav spr�kst�rning g�ller f�ljande. Musik ers�tter r�relse och drama. Svenska ers�tter teckenspr�k. 31 Senaste lydelse 2000:448. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om �ndring i specialskolef�rordningen (1995:401);

utf�rdad den 29 maj 2008.

Regeringen f�reskriver i fr�ga om specialskolef�rordningen (1995:401)

dels

att 2 kap. ska upph�ra att g�lla,

dels

att 1 kap. 25 och 811 ��, 3 kap. 2, 5 och 7 ��, 4 kap. 3 �, 5 kap. 1,

3 och 4 ��, 6 kap. 3, 4 och 7 ��, 7 kap. 1, 58 och 11 ��, 8 kap. 8 �, 10 kap.
13 ��, rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 8 och 10 �� samt bilagan till f�rord-
ningen ska ha f�ljande lydelse,

dels

att punkt 3 i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna ska ha

f�ljande lydelse,

dels

att det i f�rordningen ska inf�ras tre nya paragrafer, 1 kap. 13 och

14 �� och 3 kap. 5 a �, samt n�rmast f�re 1 kap. 13 och 14 �� tv� nya rubri-
ker av f�ljande lydelse.

1 kap.

2 �

I 5 � f�rordningen (2008:390) med instruktion f�r Specialpedagogiska

skolmyndigheten anges att Specialpedagogiska skolmyndigheten �r den sty-
relse f�r specialskolan som avses i 7 kap. 5 � skollagen (1985:1100).

3 �

Specialskolan ska ha fem skolenheter med regionala upptagningsom-

r�den (regionskolor) och tre skolenheter f�r elever fr�n hela landet (rikssko-
lor).

Senaste lydelse av

2 kap. 1 � 2000:448

rubriken n�rmast f�re 2 kap. 5 �

2 kap. 2 � 2000:448

2000:448

2 kap. 4 � 2000:448

rubriken n�rmast f�re 2 kap. 5 a �

2 kap. 5 � 2000:448

2007:943

2 kap. 5 a � 2007:943

rubriken n�rmast f�re 2 kap. 5 b �

2 kap. 5 b � 2007:943

2007:943

2 kap. 6 � 2000:448

rubriken n�rmast f�re 2 kap. 6 �

2 kap. 7 � 2007:943

2000:448

2 kap. 8 � 2000:448

rubriken n�rmast f�re 2 kap. 7 �

2 kap. 9 � 2000:448

2000:448

2 kap. 10 � 2007:943

rubriken n�rmast f�re 2 kap. 8 �

rubriken till 2 kap. 2000:448

2000:448

rubriken n�rmast f�re 2 kap. 1 �

rubriken n�rmast f�re 2 kap. 9 �

2000:448

2000:448.

rubriken n�rmast f�re 2 kap. 4 �
2000:448

Senaste lydelse 2000:448.

SFS 2008:391

Utkom fr�n trycket
den 11 juni 2008

SFS 2008:391

4 �

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r efter avtal med en kommun

fullg�ra kommunens uppgifter inom f�rskoleklassen och fritidshemsverk-
samheten.

5 �

I denna f�rordning avses med

funktionshinder

: fysiska funktionshinder; medicinskt, psykiskt eller

neurologiskt betingade funktionsneds�ttningar; sv�ra l�s- och skrivsv�righe-
ter (dyslexi) samt utvecklingsst�rning och andra funktionshinder som avses i
1 kap. 16 � skollagen (1985:1100),

hemskola

: den skola d�r eleven skulle ha fullgjort sin skolg�ng om

eleven inte hade mottagits f�r utbildning vid specialskolan,

h�rselskada

: neds�ttning av h�rseln,

skoldagar

: de dagar under ett l�s�r under vilka utbildning ska �ga rum,

spr�kst�rning

: specifik st�rning av tal- och spr�kutvecklingen,

synskada

: neds�ttning av synf�rm�gan,

undervisningstid

: arbete som planerats av l�rare och elever tillsammans

och som eleverna genomf�r under l�rares ledning, och

�mne

: �mne f�r vilket regeringen eller Statens skolverk har meddelat

f�reskrifter om en kursplan.

Riksskolor

8 �

Riksskolor ska finnas f�r

1. d�va eller h�rselskadade elever som p� grund av utvecklingsst�rning

inte kan f� sin utbildning i en regionskola (�sbackaskolan),

2. elever med synskada och ytterligare funktionshinder (Ekeskolan), och
3. elever med grav spr�kst�rning (H�llsboskolan).

9 �

Vid �sbackaskolan ska ocks� tas emot elever som �r d�vblindf�dda.

Uppgiftsl�mnande

10 �

Skolorna �r skyldiga att l�mna de uppgifter som Specialpedago-

giska skolmyndigheten beg�r.

11 �

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det �r l�mpligt f�r att

fr�mja en �verg�ng till utbildning i hemkommunen, i slutet av varje l�s�r
underr�tta elevernas hemkommuner om elevernas kunskapsutveckling.

Samverkan med elevernas hemkommuner

13 �

Om en elev ska g� �ver till grundskolan eller s�rskolan enligt 3 kap.

4 eller 6 � skollagen (1985:1100) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten

Senaste lydelse 2000:448.

Senaste lydelse 2002:238.

Senaste lydelse 2000:448.

SFS 2008:391

och hemkommunen gemensamt planera �verg�ngen. Eleven och elevens
v�rdnadshavare ska beredas tillf�lle att delta i planeringen.

F�r�ldrar�d

14 �

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om att

det vid varje skolenhet ska finnas ett f�r�ldrar�d.

3 kap.

2 �

Kursplanerna f�r grundskolan ska ocks� till�mpas i specialskolan,

om inte n�got annat f�ljer av 3 eller 4 �. F�reskrifterna i grundskolans kurs-
planer om m�l som ska ha uppn�tts i slutet av det femte och det nionde skol-
�ret ska dock i st�llet avse m�l som ska ha uppn�tts i slutet av det sj�tte res-
pektive tionde skol�ret. F�reskrifterna i grundskolans kursplaner f�r �mnena
matematik, svenska och svenska som andraspr�k om m�l som ska ha upp-
n�tts i slutet av det tredje skol�ret ska i st�llet avse m�l som ska ha uppn�tts
i slutet av det fj�rde skol�ret.

5 �

F�r Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, V�nerskolan,

�sterv�ngsskolan, �sbackaskolan och H�llsboskolan g�ller den timplan
som framg�r av bilagan.

Timplanen anger den minsta totala undervisningstid i timmar som ska

erbjudas elever i �rskurserna 110.

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om hur

undervisningstiden ska f�rdelas p� �mnen, �mnesgrupper, spr�kval och
elevens val. N�r s�rskolans kursplaner ska till�mpas g�ller dock i st�llet 6 �.

5 a �

I Ekeskolan ska eleverna i �rskurserna 110 erbjudas en minsta total

undervisningstid om 7 465 timmar. N�r de kursplaner som avses i 2 och 3 ��
ska till�mpas, ska Specialpedagogiska skolmyndigheten besluta om hur
undervisningstiden ska f�rdelas p� �mnen eller �mnesgrupper som finns i
grundskolans timplan, samt p� spr�kval och elevens val.

7 �

Det ska anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en l�rares

ledning. Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om
skyldighetens omfattning.

4 kap.

3 �

I elevv�rdskonferensen ska som ledam�ter ing�

1. rektorn,
2. f�retr�dare f�r elevv�rden, och
3. ber�rd klassf�rest�ndare och annan ber�rd personal.
Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om den

n�rmare sammans�ttningen av elevv�rdskonferensen.

Senaste lydelse 2002:238.

Senaste lydelse 2000:448.

SFS 2008:391

Elevv�rdskonferensen f�r till�ta att �ven andra �n ledam�ter �r n�rva-

rande och yttrar sig vid sammantr�dena.

5 kap.

1 �

L�s�ret ska b�rja i augusti och sluta i juni samt ha minst

178 skoldagar och minst 12 lovdagar. D�rut�ver f�r h�gst fem studiedagar
inom l�s�ret l�ggas ut f�r planering av skolarbetet eller f�r fortbildning av
l�rare.

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om
1. n�r h�st- och v�rterminen b�rjar respektive slutar, och
2. hur l�ng skoldagen ska vara och n�r den tidigast f�r b�rja och senast f�r

sluta.

3 �

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r besluta att antalet skoldagar

i veckan ska begr�nsas till fyra f�r en klass eller en grupp i �rskurs 1 eller 2,
om det finns s�rskilda sk�l.

4 �

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r efter att ha h�rt elevv�rds-

konferensen och efter samr�d med en elevs v�rdnadshavare besluta om
andra l�rotider f�r eleven �n de som anges i 13 ��, om det finns s�rskilda
sk�l med h�nsyn till elevens fysiska och psykiska f�ruts�ttningar. Ett s�dant
beslut f�r omfatta h�gst ett l�s�r.

6 kap.

3 �

En elev ska ges st�dundervisning, om det kan befaras att eleven inte

kommer att n� de m�l som enligt kursplanerna ska ha uppn�tts i slutet av det
fj�rde, det sj�tte och det tionde skol�ret eller om eleven av andra sk�l beh�-
ver s�rskilt st�d.

St�dundervisning kan �ven omfatta insatser avsedda att kompensera

elevens funktionshinder.

St�dundervisning kan anordnas antingen i st�llet f�r utbildning enligt tim-

planerna eller som ett komplement till s�dan utbildning.

4 �

I 10 kap. 3 � skollagen (1985:1100) finns best�mmelser om s�rskild

undervisning.

Huvudmannen f�r ett sjukhus eller en motsvarande institution f�r i skol-

huvudmannens st�lle anordna s�rskild undervisning f�r skolpliktiga barn
som vistas p� institutionen, om ber�rda huvudm�n kommer �verens om det.

Best�mmelserna i denna f�rordning om Specialpedagogiska skolmyndig-

heten g�ller ocks� f�r s�dana huvudm�n och f�r s�dana institutioners led-
ning.

Senaste lydelse 2000:448.

SFS 2008:391

7 �

Om en elev inte kan f� utbildning som i rimlig grad �r anpassad efter

elevens situation och f�ruts�ttningar, f�r Specialpedagogiska skolmyndighe-
ten efter att ha h�rt elevv�rdskonferensen besluta om anpassad studieg�ng
f�r eleven. Den anpassade studieg�ngen f�r avvika fr�n timplanen.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar f�r att en elev med anpas-

sad studieg�ng f�r en utbildning som s� l�ngt det �r m�jligt �r likv�rdig med
�vrig utbildning inom skolan.

I de h�gre �rskurserna f�r utbildningen delvis f�rl�ggas till en arbetsplats

utanf�r skolan. Eleven ska i dessa fall ha en handledare och st�d av skolans
personal.

7 kap.

1 �

I 3 kap. 4 � skollagen (1985:1100) finns best�mmelser om motta-

gande av elever i specialskolan. Beslut i s�dana �renden fattas av n�mnden
f�r mottagande i specialskolan och f�r Rh-anpassad utbildning.

5 �

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r efter samr�d med en elevs

v�rdnadshavare besluta att eleven inte ska flyttas, om detta med h�nsyn till
elevens allm�nna utveckling och i �vrigt �r l�mpligast f�r eleven.

6 �

Om en elev har goda f�ruts�ttningar att delta i utbildningen i en h�gre

�rskurs �n den som eleven redan tillh�r eller normalt ska tillh�ra, f�r Speci-
alpedagogiska skolmyndigheten besluta att eleven ska flyttas till den h�gre
�rskursen. En f�ruts�ttning f�r detta �r dock att elevens v�rdnadshavare
medger det.

7 �

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r p� beg�ran av en elevs

v�rdnadshavare besluta att eleven f�r g� om en �rskurs.

8 �

Om en elev p� grund av sjukdom eller av n�gon annan orsak inte kan

delta i skolarbetet, ska hindret snarast anm�las till skolan.

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om hur

anm�lningsskyldigheten ska fullg�ras.

11 �

Om en elev forts�tter att upptr�da ol�mpligt eller g�r sig skyldig till

upprepade f�rseelser eller en allvarligare f�rseelse, ska saken dels anm�las
f�r rektorn, dels h�nskjutas till elevv�rdskonferensen. Konferensen ska efter
kontakt med elevens v�rdnadshavare f�rs�ka f� eleven att b�ttra sig genom
�tg�rder som �r avpassade efter elevens individuella f�rh�llanden.

Om detta inte hj�lper ska elevv�rdskonferensen anm�la f�rh�llandet till

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r �verv�gande om l�mplig �tg�rd.

Senaste lydelse 2000:448.

SFS 2008:391

8 kap.

8 �

N�r betyg s�tts efter det att ett �mne eller �mnesblock har avslutats,

ska betyget best�mmas med hj�lp av

1. de m�l som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppn�tt i specialskolan,

och

2. de betygskriterier som har fastst�llts f�r �mnena och �mnesblocken.
Betyget Godk�nt ska motsvara de m�l som eleverna enligt kursplanerna

ska ha uppn�tt i �mnena i slutet av det tionde skol�ret. Statens skolverk f�r
meddela f�reskrifter om betygskriterier f�r betygen V�l godk�nt och Mycket
v�l godk�nt. Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kurspla-
nerna som kr�vs f�r respektive betyg.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r l�raren vid betygss�ttningen bortse fr�n

enstaka m�l som eleven ska ha uppn�tt i slutet av det tionde skol�ret. Med
s�rskilda sk�l avses andra funktionshinder �n de som enligt 3 kap. 3 � skol-
lagen (1985:1100) �r grund f�r mottagande i specialskolan, eller andra lik-
nande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r
ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett visst m�l.

10 kap.

1 �

Av 3 kap. 5 � skollagen (1985:1100) f�ljer att beslut av n�mnden f�r

mottagande i specialskolan och f�r Rh-anpassad utbildning enligt 7 kap. 1 �
om mottagande i specialskolan f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verkla-
ganden�mnd.

2 �

Av 21 � anst�llningsf�rordningen (1994:373) f�ljer att beslut i

anst�llnings�renden enligt denna f�rordning f�r �verklagas hos Statens �ver-
klaganden�mnd.

Av 21 � anst�llningsf�rordningen f�ljer vidare att beslut om att avbryta ett

anst�llningsf�rfarande inte f�r �verklagas.

3 �

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten i andra �renden

enligt denna f�rordning �n s�dana som avses i 2 � f�r inte �verklagas.

3. F�r l�rare som �r anst�llda med konstitutorial, eller med ett f�rord-

nande p� vilket �ldre best�mmelser om konstitutorial ska till�mpas, ska
tj�nstg�ringen tills vidare vara f�rlagd till en viss skolenhet. F�rl�ggningen
av tj�nstg�ringen f�r �ndras av rektorn, om det fordras p� grund av omorga-
nisation av skolenheten eller om det annars finns s�rskilda sk�l till det.

Ett s�dant beslut f�r �verklagas hos Specialpedagogiska skolmyndighe-

ten. Myndighetens beslut f�r inte �verklagas.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 15 juli 2008 i fr�ga om 3 kap. 2 �

samt 6 kap. 3 � och i �vrigt den 1 juli 2008.

Senaste lydelse 2007:55.

Senaste lydelse 2000:448.

SFS 2008:391

2. I fr�ga om synskadade eller talskadade elever som avses i punkterna 2,

3 och 7 i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1999:886)
om �ndring i skollagen (1985:1100) ska punkt 2 i ikrafttr�dande- och �ver-
g�ngsbest�mmelserna till f�rordningen (2002:238) om �ndring i special-
skolef�rordningen (1995:401) fortfarande g�lla.

P� regeringens v�gnar

JAN BJ�RKLUND

Nils Cederstierna
(Utbildningsdepartementet)

SFS 2008:391

Thomson F�rlag AB, tel. 08-587 671 00

Elanders, V�llingby 2008

Bilaga

Timplan f�r specialskolan f�r d�va och h�rselskadade elever

Undervisningstid i timmar om 60 minuter

�mnen:
Bild

300

Hem- och konsumentkunskap

140

Idrott och h�lsa

600

R�relse och drama

260

Sl�jd

380

Teckenspr�k

710

Svenska

1 360

Engelska

480

Matematik

1 040

Geografi

905

Historia
Religionskunskap

Samh�llskunskap

Biologi

830

Fysik
Kemi
Teknik

Spr�kval

320

Elevens val

520

Totalt

7 845

D�rav skolans val

600

Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes-

grupp minskas med h�gst 20 procent. Antalet timmar f�r svenska, engelska,
matematik, spr�kval och elevens val f�r dock inte minskas.

F�r h�rande elever med grav spr�kst�rning g�ller f�ljande. Musik ers�tter

r�relse och drama. Svenska ers�tter teckenspr�k.

31 Senaste lydelse 2000:448.

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2008:391 Förordning om ändring i specialskoleförordningen (1995:401)

Om Lagboken.se