SFS 2008:480 Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Arbetsrätt och arbetsmiljörätt Socialrätt

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">               </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring; utf�rdad den 5 juni 2008. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1962:381) om all- m�n f�rs�kring 2 dels att 3 kap. 5 c � ska upph�ra att g�lla, dels att 3 kap. 4, 4 a, 4 b, 5 d, 7, 7 b, 8, 9, 9 a, 10 a, 10 b och 16 ��, 4 kap. 6, 9 och 14 ��, 7 kap. 1 och 3 ��, 16 kap. 1 �, 20 kap. 3 � samt 22 kap. 8 � ska ha f�ljande lydelse. 3 kap. 4 � 3 F�r dagar i en sjukperiod g�ller, om inte annat f�ljer av 1010 b ��, 1. att sjukpenning inte l�mnas f�r den f�rsta dagen, 2. att hel sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande 364 dagarna utg�r f�r dag 80 procent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, 3. att hel sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande 550 dagarna utg�r 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten delad med 365, och 4. att sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande dagarna inte l�mnas. Sjukpenningen avrundas till n�rmaste hela krontal. Till den del den f�r- s�krade �r arbetsl�s l�mnas dock hel sjukpenning enligt 7 � med h�gst 486 kronor. Sjukpenning enligt f�rsta stycket 2 f�r inte l�mnas om den f�rs�krade re- dan har f�tt s�dan sjukpenning f�r sammanlagt 364 dagar under en ramtid som omfattar de 450 n�rmast f�reg�ende dagarna. Har den f�rs�krade under denna ramtid f�tt sjukpenning enligt f�rsta stycket 3 eller 7 b �, ers�ttning f�r merutgifter enligt 7 a � eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 �, ska dagar med s�dan ers�ttning likst�llas med dagar med sjukpenning enligt f�rsta stycket 2. Detta g�ller �ven tretton dagar under s�dan sjukl�neperiod som avses i femte stycket. Om det finns synnerliga sk�l f�r sjukpenning en- ligt f�rsta stycket 2 l�mnas efter ans�kan av den f�rs�krade, trots att s�dan sjukpenning redan har l�mnats f�r 364 dagar under ramtiden. Om sjukpenning enligt f�rsta stycket 2 inte kan l�mnas, f�r sjukpenning enligt f�rsta stycket 3 l�mnas efter skriftlig ans�kan av den f�rs�krade. Detta g�ller �ven f�r dagar i en ny sjukperiod under f�ruts�ttning att sjukpenning 1 Prop. 2007/08:136, bet. 2007/08:SfU12, rskr. 2007/08:225. 2 Lagen omtryckt 1982:120. 3 Senaste lydelse 2006:1537. SFS 2008:480 Utkom fr�n trycket den 16 juni 2008 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2008:480 f�r maximalt antal dagar inte redan har l�mnats. Om sjukperioden f�ranleds av en godk�nd arbetsskada enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�k- ring f�r sjukpenning enligt f�rsta stycket 3 l�mnas f�r ytterligare dagar. Som sjukperiod anses tid, under vilken en f�rs�krad i oavbruten f�ljd lider av sjukdom som avses i 7 � eller har r�tt till sjukpenning enligt 7 b � eller re- habiliteringspenning enligt 22 kap. 7 �. Uppkommer f�r den f�rs�krade r�tt till sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar anslutning till en sjukl�neperiod enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n, ska sjukperioden enligt denna lag an- ses omfatta ocks� sjukl�neperioden. Om en sjukperiod b�rjar inom fem dagar fr�n det en tidigare sjukperiod avslutats ska best�mmelserna i f�rsta stycket samt 10 a � till�mpas som om den senare sjukperioden utg�r en forts�ttning p� den tidigare sjukperioden. Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�mmel- serna i f�rsta stycket 1 eller 10 a � f�rsta stycket 1 f�r sammanlagt tio dagar under de senaste tolv m�naderna utges sjukpenning f�r dag som avses i f�rsta stycket 1 enligt vad som anges i f�rsta stycket 2 eller 3. Till den del den f�rs�krade �r arbetsl�s utges dock hel sjukpenning enligt 7 � med h�gst 486 kronor. 4 a � 4 Om den f�rs�krade av arbetsgivaren erh�ller l�n under sjukdom f�r samma tid som sjukpenningen avser, ska sjukpenning minskas med det be- lopp som l�nen under sjukdom �verstiger 10 procent av vad den f�rs�krade skulle ha f�tt i l�n om han varit i arbete. Till den del l�nen under sjukdom ut- ges i f�rh�llande till l�n i arbete som f�r �r r�knat �verstiger den h�gsta sjukpenninggrundande inkomst som kan ber�knas enligt 2 � ska minskning dock endast ske med belopp som n�r det g�ller sjukpenning som utges enligt 4 � f�rsta stycket 2 eller 10 a � f�rsta stycket 2, �verstiger 90 pro- cent av l�nen i arbete, och enligt 4 � f�rsta stycket 3 eller 10 a � f�rsta stycket 3, �verstiger 85 pro- cent av l�nen i arbete. Vid till�mpning av best�mmelserna i f�rsta stycket ska ers�ttning som ut- ges p� grund av f�rm�n av fri gruppsjukf�rs�kring som �tnjuts enligt grun- der som fastst�lls i kollektivavtal anses som l�n under sjukdom fr�n arbets- givare. Det belopp varmed minskning ska g�ras avrundas till n�rmast l�gre hela krontal. Avr�kning ska i f�rsta hand g�ras vid utbetalning av sjukpenning som avser samma tid som den l�n under sjukdom som f�ranlett minskningen men f�r ocks� g�ras vid n�rmast f�ljande utbetalning av sjukpenning. 4 b � 5 F�rs�kringskassan kan efter skriftlig ans�kan av den f�rs�krade be- sluta att hel sjukpenning f�r dag ska utges enligt vad som anges i 4 � f�rsta stycket 2 eller 3 eller 10 a � f�rsta stycket 2 eller 3 �ven f�r dag som avses i 4 � f�rsta stycket 1 och 10 a � f�rsta stycket 1. Ett s�dant beslut f�r meddelas om den f�rs�krade lider av sjukdom som kan antas medf�ra ett st�rre antal sjukperioder med r�tt till sjukpenning under en tolvm�nadersperiod. Till den del den f�rs�krade �r arbetsl�s utges dock hel sjukpenning f�r dag som avses i 4 � f�rsta stycket 1 med h�gst 486 kronor. 4 Senaste lydelse 1997:562. 5 Senaste lydelse 2006:1537. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2008:480 Ett beslut som avses i f�rsta stycket f�r �ven meddelas f�r en sjukperiod n�r den s�kande som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m. har r�tt till sjukpenning till f�ljd av ingrepp f�r att ta tillvara det biologiska materialet eller f�rberedelser f�r s�dant ingrepp. Ett beslut enligt f�rsta stycket g�ller fr�n och med den kalenderm�nad d� ans�kan gjordes hos F�rs�kringskassan, om inte annat s�gs i beslutet. Beslu- tet ska g�lla f�r viss tid som anges i beslutet eller, om det finns s�rskilda sk�l, tills vidare. Beslutet ska upph�vas om villkoret enligt f�rsta stycket andra meningen inte l�ngre �r uppfyllt. En f�rs�krad som har gjort ans�kan enligt f�rsta stycket �r skyldig att ge- nomg� unders�kning av l�kare eller tandl�kare och att ge in utl�tande �ver unders�kningen, om F�rs�kringskassan finner att det beh�vs f�r �rendets be- d�mning. F�r den f�rs�krades utgifter f�r unders�kningen och f�r utl�tande �ver unders�kningen l�mnas ers�ttning i enlighet med vad regeringen f�r- ordnar. 5 d � 6 N�r F�rs�kringskassan ska fastst�lla den sjukpenninggrundande in- komsten f�r en f�rs�krad som omfattas av 5 � tredje stycket 16 eller 5 e � och som helt eller delvis saknar anst�llning ska den sjukpenninggrundande inkomsten i vissa fall r�knas om. Detsamma ska g�lla f�r en f�rs�krad vars anst�llning upph�r under en p�g�ende ers�ttningsperiod. Omr�kningen ska g�ras n�r minst ett �r har f�rflutit r�knat fr�n den tidpunkt d� den anst�llning upph�rde som senast f�ranlett eller kunnat f�ranleda ber�kning av sjukpen- ninggrundande inkomst. D�refter g�rs omr�kningen �rligen r�knat ett �r fr�n den senaste omr�kningen. Med den tidpunkt d� anst�llningen upph�rde j�m- st�lls den tidpunkt d� den f�rs�krade helt upph�rde med annat f�rv�rvsar- bete �n arbete som anst�lld. Den sjukpenninggrundande inkomsten av annat f�rv�rvsarbete, grundad p� annan inkomst �n som avses i 2 a � f�rsta stycket, ska ocks� r�knas om f�r en f�rs�krad som inte har upph�rt med f�rv�rvsarbetet. Omr�kning ska g�ras under en p�g�ende ers�ttningsperiod efter det att ett �r har f�rflutit r�knat fr�n ers�ttningsperiodens b�rjan. D�refter g�rs omr�kningen �rligen r�knat ett �r fr�n den senaste omr�kningen. Omr�kningen ska g�ras med den procentuella f�r�ndringen i det allm�nna prisl�get r�knad fr�n det senast fastst�llda talet f�r konsumentprisindex j�m- f�rt med motsvarande tal tolv m�nader dessf�rinnan. En omr�kning som inneb�r en s�nkning av den sjukpenninggrundande inkomsten ska inte beak- tas. Den sjukpenninggrundande inkomsten kan aldrig fastst�llas till ett be- lopp som �verstiger sju och en halv g�nger prisbasbeloppet. 7 � 7 Sjukpenning utges vid sjukdom som s�tter ned den f�rs�krades arbets- f�rm�ga med minst en fj�rdedel. Vid bed�mningen av om sjukdom f�relig- ger ska bortses fr�n arbetsmarknadsm�ssiga, ekonomiska, sociala och lik- nande f�rh�llanden. Med sjukdom j�mst�lls ett tillst�nd av nedsatt arbetsf�r- m�ga, som orsakats av sjukdom f�r vilken sjukpenning utgetts och som fort- farande kvarst�r efter det att sjukdomen upph�rt. 6 Senaste lydelse 2006:1537. 7 Senaste lydelse 2002:226. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2008:480 Saknar den f�rs�krade arbetsf�rm�ga utges hel sjukpenning. Om arbets- f�rm�gan inte saknas helt men �r nedsatt med minst tre fj�rdedelar utges tre fj�rdedels sjukpenning. �r arbetsf�rm�gan nedsatt i mindre grad men med minst h�lften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en fj�rdedels sjuk- penning. Vid bed�mningen av om arbetsf�rm�gan �r nedsatt ska det beaktas om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen �r ur st�nd att utf�ra sitt vanliga eller annat l�mpligt arbete som arbetsgivaren tillf�lligt erbjuder den anst�llde. Om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsar- bete under minst en fj�rdedel av sin normala arbetstid en viss dag, ska hans eller hennes arbetsf�rm�ga anses nedsatt i minst motsvarande m�n den da- gen. Fr�n och med den tidpunkt d� den f�rs�krade har haft nedsatt arbetsf�r- m�ga under 90 dagar ska det �ven beaktas om den f�rs�krade kan f�rs�rja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Fr�n och med den tidpunkt d� den f�rs�krade har haft nedsatt arbetsf�r- m�ga under 180 dagar ska det dessutom, om det inte finns s�rskilda sk�l mot det, beaktas om den f�rs�krade har s�dan f�rm�ga s� att han eller hon kan f�rs�rja sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete p� den regulj�ra arbetsmarknaden i �vrigt, eller genom annat l�mpligt arbete som �r tillg�ngligt f�r den f�rs�k- rade. Fr�n och med den tidpunkt d� den f�rs�krade har haft nedsatt arbetsf�r- m�ga under 365 dagar ska det alltid beaktas om den f�rs�krade har s�dan f�rm�ga som anges i femte stycket. I de fall den f�rs�krade �r i behov av n�gon �tg�rd som avses i 7 b � eller 22 kap., ska bed�mningen enligt tredjesj�tte styckena g�ras med beaktande av den f�rs�krades arbetsf�rm�ga efter en s�dan �tg�rd. N�r det ber�knas hur l�ng tid den f�rs�krade har haft nedsatt arbetsf�r- m�ga enligt tredjesj�tte styckena ska dagar i sjukperioder l�ggas samman, om den f�rs�krade 1. har f�rv�rvsarbetat under en period om mindre �n 90 dagar mellan sjukperioderna, eller 2. inte har f�rv�rvsarbetat alls mellan sjukperioderna. Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning enligt fj�rdesj�tte styck- ena ska g�ras i f�rh�llande till h�gst ett heltidsarbete. Vid pr�vning av den f�rs�krades r�tt till sjukpenning f�r tid under vilken han eller hon annars skulle ha uppburit f�r�ldrapenning, ska arbetsf�rm�gan anses nedsatt endast i den utstr�ckning som den f�rs�krades f�rm�ga att v�rda barnet �r nedsatt p� grund av sjukdomen. Om den f�rs�krade uppb�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning enligt denna lag eller s�rskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om in- f�rande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandest�d till barn eller livr�nta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring, ska vid pr�vning av den f�rs�krades r�tt till sjukpenning bed�mningen av hans eller hennes arbetsf�rm�ga ske med bortseende fr�n den neds�ttning av f�r- m�gan eller m�jligheten att bereda sig inkomst genom arbete som ligger till grund f�r den sjukers�ttning, aktivitetsers�ttning, pension eller livr�nta som utges. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2008:480 7 b � 8 Sjukpenning enligt 7 � utges �ven n�r den f�rs�krade genomg�r en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att f�re- bygga sjukdom eller att f�rkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis f�re- bygga eller h�va neds�ttning av arbetsf�rm�gan. Som villkor g�ller att be- handlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av l�kare och ing�r i en av F�rs�kringskassan godk�nd plan. Arbetsf�rm�gan ska anses nedsatt i den m�n den f�rs�krade p� grund av behandlingen eller rehabiliteringen �r f�rhindrad att f�rv�rvsarbeta. Sjukpenning enligt denna paragraf utges enligt vad som anges i 4 � f�rsta stycket 2 eller 3 eller 10 a � f�rsta stycket 2 eller 3 �ven f�r dag som avses i 4 � f�rsta stycket 1 och 10 a � f�rsta stycket 1. 8 � 9 Den f�rs�krade ska till F�rs�kringskassan ge in en skriftlig f�rs�kran f�r sjukpenning. F�rs�kran ska inneh�lla uppgifter om sjukdomen, en be- skrivning av den f�rs�krades arbetsuppgifter och den f�rs�krades egen be- d�mning av arbetsf�rm�gan. Uppgifterna i f�rs�kran ska l�mnas p� heder och samvete. Den f�rs�krade ska till F�rs�kringskassan ge in l�karintyg f�r att styrka neds�ttning av arbetsf�rm�ga p� grund av sjukdom senast fr�n och med den sjunde dagen efter sjukanm�lningsdagen. Den f�rs�krade ska om F�rs�kringskassan beg�r det till F�rs�kringskas- san ge in en skriftlig s�rskild f�rs�kran avseende neds�ttningen av arbetsf�r- m�gan p� grund av sjukdom. Den s�rskilda f�rs�kran ska inneh�lla en utf�r- ligare beskrivning av den f�rs�krades arbetsuppgifter och egen bed�mning av arbetsf�rm�gan �n f�rs�kran enligt f�rsta stycket. Uppgifterna i den s�r- skilda f�rs�kran ska l�mnas p� heder och samvete. Den f�rs�krade ska om F�rs�kringskassan beg�r det till F�rs�kringskas- san ge in ett utl�tande av sin arbetsgivare. I utl�tandet ska det anges vilka m�jligheter som finns att ta till vara den f�rs�krades arbetsf�rm�ga inom ar- betsgivarens verksamhet efter �tg�rd som avses i 22 kap. Regeringen, eller den myndighet regeringen best�mmer, meddelar f�re- skrifter dels om undantag i vissa fall fr�n skyldighet att l�mna l�karintyg och f�rs�kran, dels om att s�dan skyldighet ska g�lla fr�n och med en annan dag �n vad som anges i denna paragraf. 9 � 10 En f�rs�krad kvinna har r�tt till havandeskapspenning, om havande- skap har satt ned hennes f�rm�ga att utf�ra uppgifterna i sitt f�rv�rvsarbete med minst en fj�rdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre an- str�ngande arbete enligt 19 � f�r�ldraledighetslagen (1995:584). En kvinna har �ven r�tt till havandeskapspenning om hon inte f�r syssel- s�ttas i sitt f�rv�rvsarbete p� grund av en f�reskrift om f�rbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med st�d av 4 kap. 6 � arbetsmilj�- lagen (1977:1160), om hon inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 � f�r�ldraledighetslagen. Havandeskapspenning utges i fall som avses i f�rsta stycket f�r varje dag som neds�ttningen best�r, dock tidigast fr�n och med den sextionde dagen 8 Senaste lydelse 2004:781. 9 Senaste lydelse 2004:781. 10 Senaste lydelse 2003:372. �ndringen inneb�r att fj�rde stycket upph�vs. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2008:480 f�re den ber�knade tidpunkten f�r barnets f�delse, och i fall som avses i andra stycket f�r varje dag som f�rbudet g�ller. Havandeskapspenning utges l�ngst till och med den elfte dagen f�re den ber�knade tidpunkten f�r barnets f�delse. 9 a � 11 En kvinna som �nskar erh�lla havandeskapspenning ska g�ra ans�- kan d�rom. F�rs�kringskassan f�r p�fordra att kvinnan till st�d f�r sin r�tt till havandeskapspenning inger utl�tande av sin arbetsgivare samt l�karut- l�tande. I beslutet om havandeskapspenning ska anges under vilken tid ers�ttning kan utges. Vad i lag eller annan f�rfattning f�reskrivs om sjukpenning g�ller i fr�ga om havandeskapspenning med undantag av best�mmelserna om ers�ttning f�r merutgifter i 7 a � och om karenstid i 11 �. Vidare ska havandeskapspen- ningen, med avvikelse fr�n vad som anges i 4 � f�rsta stycket 1 och 10 a � f�rsta stycket 1, utges med 80 procent �ven f�r den f�rsta dagen och �ven om sjukpenning enligt 4 � f�rsta stycket 2 eller 3 respektive 10 a � f�rsta stycket 2 eller 3 redan har utgivits f�r maximalt antal dagar. Havandeskaps- penning utges inte i den m�n kvinnan f�r samma tid uppb�r sjukpenning el- ler sjukl�n eller annan ers�ttning enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n. 10 a � 12 Om den f�rs�krades sjukpenning i fall som avses i 10 � svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av enbart anst�llning, g�ller f�r dagar i sjuk- perioden som den f�rs�krade skulle ha utf�rt f�rv�rvsarbete om han inte hade varit sjuk 1. att sjukpenning inte l�mnas f�r den f�rsta dagen, 2. att hel sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande 364 dagarna utg�r 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och ber�knas enligt fj�rde och femte styckena, 3. att hel sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande 550 dagarna utg�r 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och ber�knas enligt fj�rde och femte styckena, och 4. att sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande dagarna inte l�mnas. Sjukpenning enligt f�rsta stycket 2 f�r inte l�mnas om den f�rs�krade re- dan har f�tt s�dan sjukpenning f�r sammanlagt 364 dagar under en ramtid som omfattar de 450 n�rmast f�reg�ende dagarna. Har den f�rs�krade under denna ramtid f�tt sjukpenning enligt f�rsta stycket 3 eller 7 b �, ers�ttning f�r merutgifter enligt 7 a � eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 �, ska dagar med s�dan ers�ttning likst�llas med dagar med sjukpenning enligt f�rsta stycket 2. Om det finns synnerliga sk�l f�r sjukpenning enligt f�rsta stycket 2 l�mnas efter ans�kan av den f�rs�krade, trots att s�dan sjukpen- ning redan har l�mnats f�r 364 dagar under ramtiden. Om sjukpenning enligt f�rsta stycket 2 inte kan l�mnas, f�r sjukpenning enligt f�rsta stycket 3 l�mnas efter skriftlig ans�kan av den f�rs�krade. Detta g�ller �ven f�r dagar i en ny sjukperiod under f�ruts�ttning att sjukpenning f�r maximalt antal dagar inte redan har l�mnats. Om sjukperioden f�ranleds 11 Senaste lydelse 2004:781. 12 Senaste lydelse 2004:781. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2008:480 av en godk�nd arbetsskada enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�k- ring f�r sjukpenning enligt f�rsta stycket 3 l�mnas f�r ytterligare dagar. Ska sjukpenning utges f�r endast en dag ska till grund f�r ber�kningen l�ggas det tal som erh�lls n�r angiven procentandel av den sjukpenninggrun- dande inkomsten delas med �rsarbetstiden. Talet avrundas till n�rmaste hela krontal. Det multipliceras d�refter med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller d�remot svarande normal arbetstid. Produkten utg�r hel sjukpenning f�r dagen. Ska sjukpenning utges f�r mer �n en dag med samma procentandel ska, vid ber�kning av sjukpenning f�r dessa dagar, det tal som erh�llits enligt fj�rde stycket andra meningen multipliceras med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller d�remot svarande normal arbetstid som bel�per p� dagarna. Det tal som d�rvid erh�lls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utg�r beloppet av hel sjukpenning f�r dag. Ska sjuk- penning utges efter olika grader av nedsatt arbetsf�rm�ga sammanl�ggs dock de timmar som avser samma grad f�r sig. Sjukpenning ber�knas f�r varje s�dan period f�r sig. Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt fj�rde och femte styckena inte uppg�r till ett helt timtal ska avrundning ske till n�r- maste hela timtal, varvid halv timme avrundas upp�t. Sjukpenning avrundas till n�rmaste hela krontal. Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�mmel- serna i f�rsta stycket 1 eller 4 � f�rsta stycket 1 f�r sammanlagt tio dagar un- der de senaste tolv m�naderna, utges sjukpenning f�r dag som avses i f�rsta stycket 1 enligt vad som anges i f�rsta stycket 2 eller 3 och ber�knas enligt fj�rde och femte styckena. Regeringen, eller den myndighet som regeringen best�mmer, meddelar f�reskrifter om schablonber�kning av ordinarie arbetstid och d�remot sva- rande normal arbetstid. 10 b � 13 Om den f�rs�krades sjukpenning i fall som avses i 10 � svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvsar- bete ber�knas beloppet av hel sjukpenning f�r dag enligt f�ljande. Den del av sjukpenningen som svarar mot inkomst av anst�llning ber�knas enligt 10 a � f�rstasj�tte styckena. Den del som svarar mot inkomst av annat f�r- v�rvsarbete ber�knas enligt 4 � f�rsta stycket. 16 � 14 Om en arbetstagare har r�tt till l�n under sjukdom enligt statliga, kommunala eller landstingskommunala best�mmelser, kan regeringen f�re- skriva undantag helt eller delvis fr�n best�mmelserna om r�tt till sjukpen- ning. I den m�n s�dant undantag inte har f�reskrivits f�r arbetsgivaren i den ordning regeringen best�mmer uppb�ra arbetstagarens sjukpenning till den del den inte �verstiger den utbetalda l�nen. En �verenskommelse, som inneb�r att en arbetsgivare som har utgivit l�n till en arbetstagare under sjukdom har r�tt att uppb�ra dennes sjukpenning, �r bindande f�r F�rs�kringskassan om den har form av kollektivavtal och p� 13 Senaste lydelse 1992:1702. 14 Senaste lydelse 2004:781. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2008:480 arbetstagarsidan har slutits eller godk�nts av en organisation som �r att anse som huvudorganisation. Ett s�dant kollektivavtal f�r en arbetsgivare som �r bunden av avtalet efter �verenskommelse �beropa �ven i fr�ga om arbetsta- gare som inte omfattas av avtalet men syssels�tts i arbete som avses i det. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om sjukpenningber�kning och hand- l�ggning av sjukfall f�r arbetstagare hos staten som omfattas av s�dant avtal. Regeringen f�r �ven meddela f�reskrifter om sjukpenningber�kning f�r arbetstagare med statligt reglerad anst�llning som �r anst�llda hos en annan arbetsgivare �n staten och som omfattas av s�dant kollektivavtal som anges i tredje stycket. Har en f�rs�krad drabbats av sjukdom utom riket och d�rvid erh�llit un- derh�ll genom utrikesf�rvaltningens f�rsorg f�r f�rvaltningen i den ordning regeringen best�mmer fr�n F�rs�kringskassan erh�lla den f�rs�krades sjuk- penning, i den m�n den inte �verstiger vad som har utgivits i underh�ll. Sjukpenning som betalas ut enligt denna paragraf till en arbetsgivare ska minskas med l�n under sjukdom som arbetsgivaren utger till arbetstagaren f�r samma tid som sjukpenningen avser, dock endast n�r det g�ller sjukpen- ning som utges enligt 4 � f�rsta stycket 2 eller 10 a � f�rsta stycket 2, med den del av l�- nen under sjukdom som �verstiger 90 procent av l�nen i arbete, och enligt 4 � f�rsta stycket 3 eller 10 a � f�rsta stycket 3, med den del av l�nen under sjukdom som �verstiger 85 procent av l�nen i arbete. H�rvid har best�mmelserna i 4 a � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. 4 kap. 6 � 15 Hel f�r�ldrapenning utg�r l�gst 180 kronor om dagen (l�gstaniv�). F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna utges med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt femte stycket, om f�r�ldern under minst 240 dagar i f�ljd f�re barnets f�delse eller den ber�knade tidpunkten f�r f�delsen har varit f�rs�krad f�r en sjukpenning �ver l�gstaniv�n och skulle ha varit det om F�rs�kringskassan k�nt till samtliga f�rh�llanden. F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna utges dock alltid l�gst med ett be- lopp f�r hel f�r�ldrapenning om 180 kr (grundniv�). F�r en f�r�lder som en- dast �r f�rs�krad enligt 3 kap. 4 � socialf�rs�kringslagen (1999:799) g�ller detta under f�ruts�ttning att f�r�ldern uppfyller villkoren i f�rsta meningen. Ut�ver vad som anges i andra stycket utges f�r�ldrapenning f�r 210 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt femte stycket, dock l�gst med belopp enligt grundniv�n, och f�r 90 dagar med belopp enligt l�gstaniv�n. Vid flerbarnsb�rd utges f�r�ldrapenning enligt 3 � andra stycket f�r 90 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad en- ligt femte stycket, dock l�gst med belopp enligt grundniv�n, och f�r 90 dagar med belopp enligt l�gstaniv�n. F�r varje barn ut�ver det andra utges f�r�ldrapenning med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, be- r�knad enligt femte stycket, dock l�gst med belopp enligt grundniv�n. 15 Senaste lydelse 2006:1537. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2008:480 N�r f�r�ldrapenning enligt andrafj�rde styckena ska utges med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ska ber�kningen ske enligt 6 a � och 3 kap. med undantag av 2 � andra stycket f�rsta och andra meningarna, 5 � fj�rdesjunde styckena samt 10 a och 10 b ��. Vidare utges hel f�r�ldrapen- ning f�r dag alltid med 80 procent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Utan hinder av vad som f�reskrivs i andrafj�rde styckena ska, om f�r�ld- erns sjukpenninggrundande inkomst har s�nkts enligt 3 kap. 5 � tredje stycket 5, f�r�ldrapenningen till dess barnet fyller tv� �r ber�knas l�gst p� grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som g�llde innan s�nk- ningen skedde eller den h�gre inkomst som l�neavtal d�refter f�ranleder, om f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barn. Skulle den sjukpen- ninggrundande inkomst som g�llde innan s�nkningen skedde ha �verstigit sju och en halv g�nger prisbasbeloppet, om inkomsten alltj�mt hade ber�k- nats utan begr�nsningen i 3 kap. 2 � andra stycket f�rsta meningen, till�m- pas det ber�kningss�tt som anges i 6 a �. �r kvinnan gravid p� nytt innan barnet uppn�tt eller skulle ha uppn�tt ett �r och nio m�naders �lder, ska f�r- �ldrapenningen �ven forts�ttningsvis ber�knas p� motsvarande s�tt. Det- samma g�ller vid adoption av barn som sker inom tv� �r och sex m�nader ef- ter det att det f�reg�ende barnet f�tts eller adopterats. Har efter tid som avses i 3 kap. 5 � tredje stycket 5 s�nkning inte skett av den sjukpenninggrundande inkomst som avses i 3 kap. 2 � andra stycket p� grund av att den �rliga in- komsten i pengar �verstiger sju och en halv g�nger prisbasbeloppet, till�m- pas best�mmelserna i detta stycke och 6 a � p� motsvarande s�tt. F�r en f�r�lder som helt eller delvis saknar anst�llning ska den sjukpen- ninggrundande inkomst som f�r�ldrapenningen ber�knas p� enligt sj�tte stycket alltj�mt omr�knas p� s�tt som anges i 3 kap. 5 d � med undantag av den begr�nsning som anges i paragrafens sista stycke. 9 � 16 Villkoret om f�rs�kring f�r viss sjukpenning enligt 6 � andra stycket anses uppfyllt om f�r�ldern inte har varit f�rs�krad f�r viss sjukpenning, men skulle ha varit det om F�rs�kringskassan k�nt till samtliga f�rh�llan- den. N�r det ska best�mmas om villkoret om f�rs�kring f�r viss sjukpenning enligt 6 � andra stycket �r uppfyllt f�r en f�rs�krad som avses i 3 kap. 5 b � ska det bortses fr�n tiden f�r utlandsvistelsen. N�r det best�ms om villkoret �r uppfyllt f�r en f�rs�krad som f�tt v�rdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt v�rdnadsbidrag f�r det bortses fr�n den tid som f�r�ldern f�tt s�dant bidrag. 14 � 17 Hel tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som avst�r fr�n f�rv�rvsarbete. Tre fj�rdedels, halv, en fj�rdedels eller en �ttondels tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som arbetar h�gst en fj�rdedel, h�lften, tre fj�rdedelar respektive sju �ttondelar av den tid f�r�ldern skulle ha arbetat om han eller hon inte v�rdat barnet. Best�mmelserna i 7 � andra stycket g�l- ler i till�mpliga delar �ven i fr�ga om tillf�llig f�r�ldrapenning. 16 Senaste lydelse 2004:781. 17 Senaste lydelse 2001:141. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2008:480 Om inte annat f�ljer av tredje eller fj�rde stycket eller 14 a � ska till grund f�r ber�kningen av beloppet f�r hel tillf�llig f�r�ldrapenning f�r dag l�ggas det tal som erh�lls n�r 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten av anst�llning delas med �rsarbetstiden. Vid ber�kningen till�mpas 3 kap. 10 a � fj�rdesj�tte styckena p� motsvarande s�tt f�r den tid som f�rm�nen avser. Ska tillf�llig f�r�ldrapenning utges p� grundval av inkomst av annat f�r- v�rvsarbete ber�knas hel f�rm�n f�r dag efter 80 procent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Beloppet avrundas till n�rmaste hela krontal. Ska tillf�llig f�r�ldrapenning utges p� grundval av sjukpenninggrundande inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvsarbete ber�knas den del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av anst�llning enligt andra stycket medan den del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av annat f�rv�rvsarbete ber�k- nas enligt tredje stycket. 7 kap. 1 � 18 En f�rs�krad vars arbetsf�rm�ga �r nedsatt med minst en fj�rdedel p� grund av sjukdom eller annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska pre- stationsf�rm�gan och som var f�rs�krad vid f�rs�kringsfallet har enligt be- st�mmelserna i detta kapitel r�tt till sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning. F�r r�tt till sjukers�ttning kr�vs att arbetsf�rm�gan kan anses stadigvarande nedsatt och att �tg�rder som avses i 3 kap. 7 b � eller 22 kap. inte bed�ms kunna leda till att den f�rs�krade �terf�r n�gon arbetsf�rm�ga. F�r r�tt till aktivitetsers�ttning kr�vs att neds�ttningen kan antas best� under minst ett �r. En f�rs�krad som p� grund av funktionshinder �nnu inte har avslutat sin skolg�ng p� grundskoleniv� och gymnasial niv� har enligt vad som n�rmare anges i 7 � r�tt till aktivitetsers�ttning under den tid skolg�ngen varar oav- sett om arbetsf�rm�gan �r nedsatt eller inte. Sjukers�ttning kan tidigast utges fr�n och med den m�nad d� den f�rs�k- rade fyller 30 �r och l�ngst till och med m�naden f�re den m�nad d� han el- ler hon fyller 65 �r. Sjukers�ttning utges tills vidare. Aktivitetsers�ttning kan tidigast utges fr�n och med juli m�nad det �r d� den f�rs�krade fyller 19 �r och l�ngst till och med m�naden f�re den m�nad d� han eller hon fyller 30 �r. Aktivitetsers�ttning utges alltid f�r viss tid, som inte f�r vara l�ngre �n tre �r. 3 � 19 Vid bed�mningen av i vad m�n arbetsf�rm�gan �r nedsatt ska det be- aktas om den f�rs�krade har s�dan f�rm�ga att han eller hon kan f�rs�rja sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete p� arbetsmarknaden. Bed�mningen ska g�ras ef- ter samma grunder oavsett arten av den f�religgande neds�ttningen av pre- stationsf�rm�gan. Med inkomst av arbete likst�lls i sk�lig omfattning v�rdet av hush�llsarbete i hemmet. 18 Senaste lydelse 2002:309. 19 Senaste lydelse 1996:1543. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2008:480 Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning enligt f�rsta stycket ska g�ras i f�rh�llande till ett heltidsarbete. �r den f�rs�krade f�rem�l f�r �tg�rd av beskaffenhet, som anges i 3 kap. 7 b � eller 22 kap. 7 �, ska arbetsf�rm�gan under tiden f�r �tg�rden anses nedsatt i den m�n den f�rs�krade p� grund av �tg�rden �r hindrad att utf�ra f�rv�rvsarbete. 16 kap. 1 � 20 Den som �nskar sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning ska g�ra an- s�kan hos F�rs�kringskassan i enlighet med vad regeringen f�rordnar. Uppb�r en f�rs�krad sjukpenning eller ers�ttning f�r sjukhusv�rd eller re- habiliteringspenning enligt denna lag, f�r F�rs�kringskassan tillerk�nna ho- nom eller henne sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning utan hinder av att han eller hon inte gjort ans�kan d�rom. Detsamma ska g�lla d� en f�rs�krad uppb�r sjukpenning, ers�ttning f�r sjukhusv�rd eller livr�nta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring eller motsvarande ers�ttning som ut- ges enligt annan f�rfattning eller p� grund av regeringens f�rordnande. Uppb�r en f�rs�krad aktivitetsers�ttning, f�r den tid f�r vilken f�rm�nen ska utges f�rl�ngas utan att ans�kan har gjorts. F�r kostnader f�r l�karunders�kning och l�karutl�tande vid ans�kan om sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning ska ers�ttning l�mnas i enlighet med vad som f�reskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer. 20 kap. 3 � 21 Ers�ttning enligt denna lag f�r dras in eller s�ttas ned, om den som �r ber�ttigad till ers�ttningen a) �dragit sig sjukdomen eller skadan vid upps�tligt brott som han eller hon har d�mts f�r genom dom som har vunnit laga kraft; b) v�grar att genomg� unders�kning av l�kare eller att f�lja l�kares f�re- skrifter; c) underl�ter att ge in ett s�dant l�karintyg eller en s�dan f�rs�kran som ska ges in till F�rs�kringskassan enligt 3 kap. 8 � eller v�grar ge in en s�r- skild f�rs�kran enligt tredje stycket eller ett utl�tande av arbetsgivaren enligt fj�rde stycket samma paragraf; d) medvetet eller av grov v�rdsl�shet l�mnar oriktig eller vilseledande uppgift ang�ende f�rh�llande, som �r av betydelse f�r r�tten till ers�ttning. V�grar en f�rs�krad utan giltig anledning att genomg� s�dan behandling, utredning eller rehabilitering som avses i 3 kap. 7 b och 8 a ��, 7 kap. 3 b � eller 22 kap. 4, 5 och 7 �� eller delta vid ett s�dant avst�mningsm�te som anges i 3 kap. 8 a � f�r sjukpenning, sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning helt eller delvis tills vidare f�rv�gras honom eller henne, under f�ruts�ttning att han eller hon erinrats om denna p�f�ljd. Om n�gon som �r ber�ttigad till ers�ttning enligt denna lag i annat fall un- derl�ter att l�mna uppgifter i enlighet med vad som anges i 8 � eller v�grar 20 Senaste lydelse 2004:781. 21 Senaste lydelse 2004:781. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2008:480 att ta emot bes�k som anges d�r, f�r ers�ttningen dras in eller s�ttas ned om omst�ndigheterna motiverar det. 22 kap. 8 � 22 Hel rehabiliteringspenning utg�r f�r dag det belopp som motsvarar den f�rs�krades sjukpenning. Vid ber�kningen av rehabiliteringspenningen ska best�mmelserna i 3 kap. 4 � till�mpas. Rehabiliteringspenning utges dock �ven f�r dag som avses i 3 kap. 4 � f�rsta stycket 1. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2009 i fr�ga om 3 kap. 4 a, 8 och 16 �� samt 20 kap. 3 � och i �vrigt den 1 juli 2008. 2. Den nya lagen till�mpas �ven p� ers�ttningsfall som p�g�r vid ikrafttr�- dandet. Sjukpenning enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket 3 och 10 a � f�rsta stycket 3 l�mnas dock endast f�r dagar fr�n och med ikrafttr�dandet. F�r en f�rs�krad, som vid ikrafttr�dandet inte har eller skulle ha r�tt till sjukpen- ning enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket 2 eller 10 a � f�rsta stycket 2 vid nedsatt arbetsf�rm�ga, g�ller att sjukpenning enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket 3 eller 10 a � f�rsta stycket 3 alltid kan l�mnas f�r 550 dagar. 3. F�rs�kringskassan f�r l�mna sjukpenning enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket 3 eller 10 a � f�rsta stycket 3 utan ans�kan av den f�rs�krade till och med den 30 september 2008. S�dan sjukpenning f�r l�mnas utan ans�kan �ven f�r tid d�refter vid sjukperioder som p�g�r vid denna tidpunkt. 4. �ldre best�mmelser i 3 kap. 4 a � g�ller fortfarande i de fall d� den f�r- s�krade erh�ller ers�ttning p� grund av f�rs�kringsavtal som ing�tts f�re ikrafttr�dandet och inte f�rnyats d�refter. 5. �ldre best�mmelser i 3 kap. 7 � g�ller till och med den 31 december 2008 f�r sjukperioder som har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet. 6. Vid sammanl�ggning av dagar i sjukperioder, enligt 3 kap. 7 � �ttonde stycket, ska endast dagar efter ikrafttr�dandet beaktas. 7. �ldre best�mmelser i 7 kap. 1 och 3 �� g�ller fortfarande, dock l�ngst till och med december m�nad 2012, f�r tidsbegr�nsad sjukers�ttning och ak- tivitetsers�ttning som avser en period som har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet. I de fall en ans�kan om sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning har kommit in till F�rs�kringskassan efter ikrafttr�dandet, g�ller ocks� �ldre best�mmel- ser i 7 kap. 1 och 3 �� vid pr�vning av r�tt till sjukers�ttning fr�n och med en tidpunkt f�re ikrafttr�dandet och tills vidare eller aktivitetsers�ttning som avser en period som p�b�rjas f�re ikrafttr�dandet. 8. F�r en f�rs�krad, vars r�tt till tidsbegr�nsad sjukers�ttning upph�r vid utg�ngen av juni m�nad 2008 eller avser en period som har p�b�rjats f�re och upph�r efter ikrafttr�dandet, kan tidsbegr�nsad sjukers�ttning beviljas enligt �ldre best�mmelser i 7 kap. 1 och 3 �� f�r ytterligare perioder om sammanlagt h�gst 18 m�nader, dock l�ngst till och med december m�nad 2012. Detta g�ller �ven f�r en f�rs�krad, vars r�tt till aktivitetsers�ttning upph�r p� grund av att han eller hon fyller 30 �r. 9. F�r en f�rs�krad, vars r�tt till aktivitetsers�ttning upph�r vid utg�ngen av juni m�nad 2008 eller avser en period som har p�b�rjats f�re och upph�r efter ikrafttr�dandet, kan aktivitetsers�ttning beviljas enligt �ldre best�m- 22 Senaste lydelse 1997:562. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2008:480 melser i 7 kap. 1 och 3 �� f�r ytterligare perioder om sammanlagt h�gst 18 m�nader. P� regeringens v�gnar CRISTINA HUSMARK PEHRSSON Kjell Rempler (Socialdepartementet) </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson F�rlag AB, tel. 08-587 671 00 Elanders, V�llingby 2008 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i lagen (1962:381) om allm�n
f�rs�kring;

utf�rdad den 5 juni 2008.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs i fr�ga om lagen (1962:381) om all-

m�n f�rs�kring

dels

att 3 kap. 5 c � ska upph�ra att g�lla,

dels

att 3 kap. 4, 4 a, 4 b, 5 d, 7, 7 b, 8, 9, 9 a, 10 a, 10 b och 16 ��, 4 kap.

6, 9 och 14 ��, 7 kap. 1 och 3 ��, 16 kap. 1 �, 20 kap. 3 � samt 22 kap. 8 �
ska ha f�ljande lydelse.

3 kap.

4 �

F�r dagar i en sjukperiod g�ller, om inte annat f�ljer av 1010 b ��,

1. att sjukpenning inte l�mnas f�r den f�rsta dagen,
2. att hel sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande 364 dagarna utg�r f�r dag 80

procent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365,

3. att hel sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande 550 dagarna utg�r 75 procent

av den sjukpenninggrundande inkomsten delad med 365, och

4. att sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande dagarna inte l�mnas.
Sjukpenningen avrundas till n�rmaste hela krontal. Till den del den f�r-

s�krade �r arbetsl�s l�mnas dock hel sjukpenning enligt 7 � med h�gst 486
kronor.

Sjukpenning enligt f�rsta stycket 2 f�r inte l�mnas om den f�rs�krade re-

dan har f�tt s�dan sjukpenning f�r sammanlagt 364 dagar under en ramtid
som omfattar de 450 n�rmast f�reg�ende dagarna. Har den f�rs�krade under
denna ramtid f�tt sjukpenning enligt f�rsta stycket 3 eller 7 b �, ers�ttning
f�r merutgifter enligt 7 a � eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 �,
ska dagar med s�dan ers�ttning likst�llas med dagar med sjukpenning enligt
f�rsta stycket 2. Detta g�ller �ven tretton dagar under s�dan sjukl�neperiod
som avses i femte stycket. Om det finns synnerliga sk�l f�r sjukpenning en-
ligt f�rsta stycket 2 l�mnas efter ans�kan av den f�rs�krade, trots att s�dan
sjukpenning redan har l�mnats f�r 364 dagar under ramtiden.

Om sjukpenning enligt f�rsta stycket 2 inte kan l�mnas, f�r sjukpenning

enligt f�rsta stycket 3 l�mnas efter skriftlig ans�kan av den f�rs�krade. Detta
g�ller �ven f�r dagar i en ny sjukperiod under f�ruts�ttning att sjukpenning

Prop. 2007/08:136, bet. 2007/08:SfU12, rskr. 2007/08:225.

Lagen omtryckt 1982:120.

Senaste lydelse 2006:1537.

SFS 2008:480

Utkom fr�n trycket
den 16 juni 2008

SFS 2008:480

f�r maximalt antal dagar inte redan har l�mnats. Om sjukperioden f�ranleds
av en godk�nd arbetsskada enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�k-
ring f�r sjukpenning enligt f�rsta stycket 3 l�mnas f�r ytterligare dagar.

Som sjukperiod anses tid, under vilken en f�rs�krad i oavbruten f�ljd lider

av sjukdom som avses i 7 � eller har r�tt till sjukpenning enligt 7 b � eller re-
habiliteringspenning enligt 22 kap. 7 �. Uppkommer f�r den f�rs�krade r�tt
till sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar anslutning till en sjukl�neperiod
enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n, ska sjukperioden enligt denna lag an-
ses omfatta ocks� sjukl�neperioden.

Om en sjukperiod b�rjar inom fem dagar fr�n det en tidigare sjukperiod

avslutats ska best�mmelserna i f�rsta stycket samt 10 a � till�mpas som om
den senare sjukperioden utg�r en forts�ttning p� den tidigare sjukperioden.

Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�mmel-

serna i f�rsta stycket 1 eller 10 a � f�rsta stycket 1 f�r sammanlagt tio dagar
under de senaste tolv m�naderna utges sjukpenning f�r dag som avses i
f�rsta stycket 1 enligt vad som anges i f�rsta stycket 2 eller 3. Till den del
den f�rs�krade �r arbetsl�s utges dock hel sjukpenning enligt 7 � med h�gst
486 kronor.

4 a �

Om den f�rs�krade av arbetsgivaren erh�ller l�n under sjukdom f�r

samma tid som sjukpenningen avser, ska sjukpenning minskas med det be-
lopp som l�nen under sjukdom �verstiger 10 procent av vad den f�rs�krade
skulle ha f�tt i l�n om han varit i arbete. Till den del l�nen under sjukdom ut-
ges i f�rh�llande till l�n i arbete som f�r �r r�knat �verstiger den h�gsta
sjukpenninggrundande inkomst som kan ber�knas enligt 2 � ska minskning
dock endast ske med belopp som n�r det g�ller sjukpenning som utges

enligt 4 � f�rsta stycket 2 eller 10 a � f�rsta stycket 2, �verstiger 90 pro-

cent av l�nen i arbete, och

enligt 4 � f�rsta stycket 3 eller 10 a � f�rsta stycket 3, �verstiger 85 pro-

cent av l�nen i arbete.

Vid till�mpning av best�mmelserna i f�rsta stycket ska ers�ttning som ut-

ges p� grund av f�rm�n av fri gruppsjukf�rs�kring som �tnjuts enligt grun-
der som fastst�lls i kollektivavtal anses som l�n under sjukdom fr�n arbets-
givare.

Det belopp varmed minskning ska g�ras avrundas till n�rmast l�gre hela

krontal. Avr�kning ska i f�rsta hand g�ras vid utbetalning av sjukpenning
som avser samma tid som den l�n under sjukdom som f�ranlett minskningen
men f�r ocks� g�ras vid n�rmast f�ljande utbetalning av sjukpenning.

4 b �

F�rs�kringskassan kan efter skriftlig ans�kan av den f�rs�krade be-

sluta att hel sjukpenning f�r dag ska utges enligt vad som anges i 4 � f�rsta
stycket 2 eller 3 eller 10 a � f�rsta stycket 2 eller 3 �ven f�r dag som avses i
4 � f�rsta stycket 1 och 10 a � f�rsta stycket 1. Ett s�dant beslut f�r meddelas
om den f�rs�krade lider av sjukdom som kan antas medf�ra ett st�rre antal
sjukperioder med r�tt till sjukpenning under en tolvm�nadersperiod. Till den
del den f�rs�krade �r arbetsl�s utges dock hel sjukpenning f�r dag som avses
i 4 � f�rsta stycket 1 med h�gst 486 kronor.

Senaste lydelse 1997:562.

Senaste lydelse 2006:1537.

SFS 2008:480

Ett beslut som avses i f�rsta stycket f�r �ven meddelas f�r en sjukperiod

n�r den s�kande som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831)
om transplantation m.m. har r�tt till sjukpenning till f�ljd av ingrepp f�r att
ta tillvara det biologiska materialet eller f�rberedelser f�r s�dant ingrepp.

Ett beslut enligt f�rsta stycket g�ller fr�n och med den kalenderm�nad d�

ans�kan gjordes hos F�rs�kringskassan, om inte annat s�gs i beslutet. Beslu-
tet ska g�lla f�r viss tid som anges i beslutet eller, om det finns s�rskilda
sk�l, tills vidare. Beslutet ska upph�vas om villkoret enligt f�rsta stycket
andra meningen inte l�ngre �r uppfyllt.

En f�rs�krad som har gjort ans�kan enligt f�rsta stycket �r skyldig att ge-

nomg� unders�kning av l�kare eller tandl�kare och att ge in utl�tande �ver
unders�kningen, om F�rs�kringskassan finner att det beh�vs f�r �rendets be-
d�mning. F�r den f�rs�krades utgifter f�r unders�kningen och f�r utl�tande
�ver unders�kningen l�mnas ers�ttning i enlighet med vad regeringen f�r-
ordnar.

5 d �

N�r F�rs�kringskassan ska fastst�lla den sjukpenninggrundande in-

komsten f�r en f�rs�krad som omfattas av 5 � tredje stycket 16 eller 5 e �
och som helt eller delvis saknar anst�llning ska den sjukpenninggrundande
inkomsten i vissa fall r�knas om. Detsamma ska g�lla f�r en f�rs�krad vars
anst�llning upph�r under en p�g�ende ers�ttningsperiod. Omr�kningen ska
g�ras n�r minst ett �r har f�rflutit r�knat fr�n den tidpunkt d� den anst�llning
upph�rde som senast f�ranlett eller kunnat f�ranleda ber�kning av sjukpen-
ninggrundande inkomst. D�refter g�rs omr�kningen �rligen r�knat ett �r fr�n
den senaste omr�kningen. Med den tidpunkt d� anst�llningen upph�rde j�m-
st�lls den tidpunkt d� den f�rs�krade helt upph�rde med annat f�rv�rvsar-
bete �n arbete som anst�lld.

Den sjukpenninggrundande inkomsten av annat f�rv�rvsarbete, grundad

p� annan inkomst �n som avses i 2 a � f�rsta stycket, ska ocks� r�knas om
f�r en f�rs�krad som inte har upph�rt med f�rv�rvsarbetet. Omr�kning ska
g�ras under en p�g�ende ers�ttningsperiod efter det att ett �r har f�rflutit
r�knat fr�n ers�ttningsperiodens b�rjan. D�refter g�rs omr�kningen �rligen
r�knat ett �r fr�n den senaste omr�kningen.

Omr�kningen ska g�ras med den procentuella f�r�ndringen i det allm�nna

prisl�get r�knad fr�n det senast fastst�llda talet f�r konsumentprisindex j�m-
f�rt med motsvarande tal tolv m�nader dessf�rinnan. En omr�kning som
inneb�r en s�nkning av den sjukpenninggrundande inkomsten ska inte beak-
tas. Den sjukpenninggrundande inkomsten kan aldrig fastst�llas till ett be-
lopp som �verstiger sju och en halv g�nger prisbasbeloppet.

7 �

Sjukpenning utges vid sjukdom som s�tter ned den f�rs�krades arbets-

f�rm�ga med minst en fj�rdedel. Vid bed�mningen av om sjukdom f�relig-
ger ska bortses fr�n arbetsmarknadsm�ssiga, ekonomiska, sociala och lik-
nande f�rh�llanden. Med sjukdom j�mst�lls ett tillst�nd av nedsatt arbetsf�r-
m�ga, som orsakats av sjukdom f�r vilken sjukpenning utgetts och som fort-
farande kvarst�r efter det att sjukdomen upph�rt.

Senaste lydelse 2006:1537.

Senaste lydelse 2002:226.

SFS 2008:480

Saknar den f�rs�krade arbetsf�rm�ga utges hel sjukpenning. Om arbets-

f�rm�gan inte saknas helt men �r nedsatt med minst tre fj�rdedelar utges tre
fj�rdedels sjukpenning. �r arbetsf�rm�gan nedsatt i mindre grad men med
minst h�lften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en fj�rdedels sjuk-
penning.

Vid bed�mningen av om arbetsf�rm�gan �r nedsatt ska det beaktas om

den f�rs�krade p� grund av sjukdomen �r ur st�nd att utf�ra sitt vanliga eller
annat l�mpligt arbete som arbetsgivaren tillf�lligt erbjuder den anst�llde.
Om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsar-
bete under minst en fj�rdedel av sin normala arbetstid en viss dag, ska hans
eller hennes arbetsf�rm�ga anses nedsatt i minst motsvarande m�n den da-
gen.

Fr�n och med den tidpunkt d� den f�rs�krade har haft nedsatt arbetsf�r-

m�ga under 90 dagar ska det �ven beaktas om den f�rs�krade kan f�rs�rja
sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.

Fr�n och med den tidpunkt d� den f�rs�krade har haft nedsatt arbetsf�r-

m�ga under 180 dagar ska det dessutom, om det inte finns s�rskilda sk�l mot
det, beaktas om den f�rs�krade har s�dan f�rm�ga s� att han eller hon kan
f�rs�rja sig sj�lv genom f�rv�rvsarbete p� den regulj�ra arbetsmarknaden i
�vrigt, eller genom annat l�mpligt arbete som �r tillg�ngligt f�r den f�rs�k-
rade.

Fr�n och med den tidpunkt d� den f�rs�krade har haft nedsatt arbetsf�r-

m�ga under 365 dagar ska det alltid beaktas om den f�rs�krade har s�dan
f�rm�ga som anges i femte stycket.

I de fall den f�rs�krade �r i behov av n�gon �tg�rd som avses i 7 b � eller

22 kap., ska bed�mningen enligt tredjesj�tte styckena g�ras med beaktande
av den f�rs�krades arbetsf�rm�ga efter en s�dan �tg�rd.

N�r det ber�knas hur l�ng tid den f�rs�krade har haft nedsatt arbetsf�r-

m�ga enligt tredjesj�tte styckena ska dagar i sjukperioder l�ggas samman,
om den f�rs�krade

1. har f�rv�rvsarbetat under en period om mindre �n 90 dagar mellan

sjukperioderna, eller

2. inte har f�rv�rvsarbetat alls mellan sjukperioderna.
Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning enligt fj�rdesj�tte styck-

ena ska g�ras i f�rh�llande till h�gst ett heltidsarbete.

Vid pr�vning av den f�rs�krades r�tt till sjukpenning f�r tid under vilken

han eller hon annars skulle ha uppburit f�r�ldrapenning, ska arbetsf�rm�gan
anses nedsatt endast i den utstr�ckning som den f�rs�krades f�rm�ga att
v�rda barnet �r nedsatt p� grund av sjukdomen.

Om den f�rs�krade uppb�r sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning enligt

denna lag eller s�rskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om in-
f�rande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandest�d
till barn eller livr�nta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring, ska
vid pr�vning av den f�rs�krades r�tt till sjukpenning bed�mningen av hans
eller hennes arbetsf�rm�ga ske med bortseende fr�n den neds�ttning av f�r-
m�gan eller m�jligheten att bereda sig inkomst genom arbete som ligger till
grund f�r den sjukers�ttning, aktivitetsers�ttning, pension eller livr�nta som
utges.

SFS 2008:480

7 b �

Sjukpenning enligt 7 � utges �ven n�r den f�rs�krade genomg�r en

medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att f�re-
bygga sjukdom eller att f�rkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis f�re-
bygga eller h�va neds�ttning av arbetsf�rm�gan. Som villkor g�ller att be-
handlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av l�kare och ing�r i en av
F�rs�kringskassan godk�nd plan.

Arbetsf�rm�gan ska anses nedsatt i den m�n den f�rs�krade p� grund av

behandlingen eller rehabiliteringen �r f�rhindrad att f�rv�rvsarbeta.

Sjukpenning enligt denna paragraf utges enligt vad som anges i 4 � f�rsta

stycket 2 eller 3 eller 10 a � f�rsta stycket 2 eller 3 �ven f�r dag som avses i
4 � f�rsta stycket 1 och 10 a � f�rsta stycket 1.

8 �

Den f�rs�krade ska till F�rs�kringskassan ge in en skriftlig f�rs�kran

f�r sjukpenning. F�rs�kran ska inneh�lla uppgifter om sjukdomen, en be-
skrivning av den f�rs�krades arbetsuppgifter och den f�rs�krades egen be-
d�mning av arbetsf�rm�gan. Uppgifterna i f�rs�kran ska l�mnas p� heder
och samvete.

Den f�rs�krade ska till F�rs�kringskassan ge in l�karintyg f�r att styrka

neds�ttning av arbetsf�rm�ga p� grund av sjukdom senast fr�n och med den
sjunde dagen efter sjukanm�lningsdagen.

Den f�rs�krade ska om F�rs�kringskassan beg�r det till F�rs�kringskas-

san ge in en skriftlig s�rskild f�rs�kran avseende neds�ttningen av arbetsf�r-
m�gan p� grund av sjukdom. Den s�rskilda f�rs�kran ska inneh�lla en utf�r-
ligare beskrivning av den f�rs�krades arbetsuppgifter och egen bed�mning
av arbetsf�rm�gan �n f�rs�kran enligt f�rsta stycket. Uppgifterna i den s�r-
skilda f�rs�kran ska l�mnas p� heder och samvete.

Den f�rs�krade ska om F�rs�kringskassan beg�r det till F�rs�kringskas-

san ge in ett utl�tande av sin arbetsgivare. I utl�tandet ska det anges vilka
m�jligheter som finns att ta till vara den f�rs�krades arbetsf�rm�ga inom ar-
betsgivarens verksamhet efter �tg�rd som avses i 22 kap.

Regeringen, eller den myndighet regeringen best�mmer, meddelar f�re-

skrifter dels om undantag i vissa fall fr�n skyldighet att l�mna l�karintyg och
f�rs�kran, dels om att s�dan skyldighet ska g�lla fr�n och med en annan dag
�n vad som anges i denna paragraf.

9 �

En f�rs�krad kvinna har r�tt till havandeskapspenning, om havande-

skap har satt ned hennes f�rm�ga att utf�ra uppgifterna i sitt f�rv�rvsarbete
med minst en fj�rdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre an-
str�ngande arbete enligt 19 � f�r�ldraledighetslagen (1995:584).

En kvinna har �ven r�tt till havandeskapspenning om hon inte f�r syssel-

s�ttas i sitt f�rv�rvsarbete p� grund av en f�reskrift om f�rbud mot arbete
under havandeskap, som har meddelats med st�d av 4 kap. 6 � arbetsmilj�-
lagen (1977:1160), om hon inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 �
f�r�ldraledighetslagen.

Havandeskapspenning utges i fall som avses i f�rsta stycket f�r varje dag

som neds�ttningen best�r, dock tidigast fr�n och med den sextionde dagen

Senaste lydelse 2004:781.

Senaste lydelse 2003:372. �ndringen inneb�r att fj�rde stycket upph�vs.

SFS 2008:480

f�re den ber�knade tidpunkten f�r barnets f�delse, och i fall som avses i
andra stycket f�r varje dag som f�rbudet g�ller. Havandeskapspenning utges
l�ngst till och med den elfte dagen f�re den ber�knade tidpunkten f�r barnets
f�delse.

9 a �

En kvinna som �nskar erh�lla havandeskapspenning ska g�ra ans�-

kan d�rom. F�rs�kringskassan f�r p�fordra att kvinnan till st�d f�r sin r�tt
till havandeskapspenning inger utl�tande av sin arbetsgivare samt l�karut-
l�tande.

I beslutet om havandeskapspenning ska anges under vilken tid ers�ttning

kan utges.

Vad i lag eller annan f�rfattning f�reskrivs om sjukpenning g�ller i fr�ga

om havandeskapspenning med undantag av best�mmelserna om ers�ttning
f�r merutgifter i 7 a � och om karenstid i 11 �. Vidare ska havandeskapspen-
ningen, med avvikelse fr�n vad som anges i 4 � f�rsta stycket 1 och 10 a �
f�rsta stycket 1, utges med 80 procent �ven f�r den f�rsta dagen och �ven
om sjukpenning enligt 4 � f�rsta stycket 2 eller 3 respektive 10 a � f�rsta
stycket 2 eller 3 redan har utgivits f�r maximalt antal dagar. Havandeskaps-
penning utges inte i den m�n kvinnan f�r samma tid uppb�r sjukpenning el-
ler sjukl�n eller annan ers�ttning enligt lagen (1991:1047) om sjukl�n.

10 a �

Om den f�rs�krades sjukpenning i fall som avses i 10 � svarar mot

sjukpenninggrundande inkomst av enbart anst�llning, g�ller f�r dagar i sjuk-
perioden som den f�rs�krade skulle ha utf�rt f�rv�rvsarbete om han inte
hade varit sjuk

1. att sjukpenning inte l�mnas f�r den f�rsta dagen,
2. att hel sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande 364 dagarna utg�r 80 procent

av den sjukpenninggrundande inkomsten och ber�knas enligt fj�rde och
femte styckena,

3. att hel sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande 550 dagarna utg�r 75 procent

av den sjukpenninggrundande inkomsten och ber�knas enligt fj�rde och
femte styckena, och

4. att sjukpenning f�r de d�rp� f�ljande dagarna inte l�mnas.
Sjukpenning enligt f�rsta stycket 2 f�r inte l�mnas om den f�rs�krade re-

dan har f�tt s�dan sjukpenning f�r sammanlagt 364 dagar under en ramtid
som omfattar de 450 n�rmast f�reg�ende dagarna. Har den f�rs�krade under
denna ramtid f�tt sjukpenning enligt f�rsta stycket 3 eller 7 b �, ers�ttning
f�r merutgifter enligt 7 a � eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 �,
ska dagar med s�dan ers�ttning likst�llas med dagar med sjukpenning enligt
f�rsta stycket 2. Om det finns synnerliga sk�l f�r sjukpenning enligt f�rsta
stycket 2 l�mnas efter ans�kan av den f�rs�krade, trots att s�dan sjukpen-
ning redan har l�mnats f�r 364 dagar under ramtiden.

Om sjukpenning enligt f�rsta stycket 2 inte kan l�mnas, f�r sjukpenning

enligt f�rsta stycket 3 l�mnas efter skriftlig ans�kan av den f�rs�krade. Detta
g�ller �ven f�r dagar i en ny sjukperiod under f�ruts�ttning att sjukpenning
f�r maximalt antal dagar inte redan har l�mnats. Om sjukperioden f�ranleds

Senaste lydelse 2004:781.

SFS 2008:480

av en godk�nd arbetsskada enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�k-
ring f�r sjukpenning enligt f�rsta stycket 3 l�mnas f�r ytterligare dagar.

Ska sjukpenning utges f�r endast en dag ska till grund f�r ber�kningen

l�ggas det tal som erh�lls n�r angiven procentandel av den sjukpenninggrun-
dande inkomsten delas med �rsarbetstiden. Talet avrundas till n�rmaste hela
krontal. Det multipliceras d�refter med antalet timmar av ordinarie arbetstid
eller d�remot svarande normal arbetstid. Produkten utg�r hel sjukpenning
f�r dagen.

Ska sjukpenning utges f�r mer �n en dag med samma procentandel ska,

vid ber�kning av sjukpenning f�r dessa dagar, det tal som erh�llits enligt
fj�rde stycket andra meningen multipliceras med det sammanlagda antalet
timmar av ordinarie arbetstid eller d�remot svarande normal arbetstid som
bel�per p� dagarna. Det tal som d�rvid erh�lls delas med antalet dagar med
sjukpenning. Kvoten utg�r beloppet av hel sjukpenning f�r dag. Ska sjuk-
penning utges efter olika grader av nedsatt arbetsf�rm�ga sammanl�ggs
dock de timmar som avser samma grad f�r sig. Sjukpenning ber�knas f�r
varje s�dan period f�r sig.

Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt fj�rde och

femte styckena inte uppg�r till ett helt timtal ska avrundning ske till n�r-
maste hela timtal, varvid halv timme avrundas upp�t. Sjukpenning avrundas
till n�rmaste hela krontal.

Om den f�rs�krade g�tt miste om sjukpenning till f�ljd av best�mmel-

serna i f�rsta stycket 1 eller 4 � f�rsta stycket 1 f�r sammanlagt tio dagar un-
der de senaste tolv m�naderna, utges sjukpenning f�r dag som avses i f�rsta
stycket 1 enligt vad som anges i f�rsta stycket 2 eller 3 och ber�knas enligt
fj�rde och femte styckena.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen best�mmer, meddelar

f�reskrifter om schablonber�kning av ordinarie arbetstid och d�remot sva-
rande normal arbetstid.

10 b �

Om den f�rs�krades sjukpenning i fall som avses i 10 � svarar mot

sjukpenninggrundande inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvsar-
bete ber�knas beloppet av hel sjukpenning f�r dag enligt f�ljande. Den del
av sjukpenningen som svarar mot inkomst av anst�llning ber�knas enligt
10 a � f�rstasj�tte styckena. Den del som svarar mot inkomst av annat f�r-
v�rvsarbete ber�knas enligt 4 � f�rsta stycket.

16 �

Om en arbetstagare har r�tt till l�n under sjukdom enligt statliga,

kommunala eller landstingskommunala best�mmelser, kan regeringen f�re-
skriva undantag helt eller delvis fr�n best�mmelserna om r�tt till sjukpen-
ning.

I den m�n s�dant undantag inte har f�reskrivits f�r arbetsgivaren i den

ordning regeringen best�mmer uppb�ra arbetstagarens sjukpenning till den
del den inte �verstiger den utbetalda l�nen.

En �verenskommelse, som inneb�r att en arbetsgivare som har utgivit l�n

till en arbetstagare under sjukdom har r�tt att uppb�ra dennes sjukpenning,
�r bindande f�r F�rs�kringskassan om den har form av kollektivavtal och p�

Senaste lydelse 1992:1702.

Senaste lydelse 2004:781.

SFS 2008:480

arbetstagarsidan har slutits eller godk�nts av en organisation som �r att anse
som huvudorganisation. Ett s�dant kollektivavtal f�r en arbetsgivare som �r
bunden av avtalet efter �verenskommelse �beropa �ven i fr�ga om arbetsta-
gare som inte omfattas av avtalet men syssels�tts i arbete som avses i det.
Regeringen f�r meddela f�reskrifter om sjukpenningber�kning och hand-
l�ggning av sjukfall f�r arbetstagare hos staten som omfattas av s�dant avtal.

Regeringen f�r �ven meddela f�reskrifter om sjukpenningber�kning f�r

arbetstagare med statligt reglerad anst�llning som �r anst�llda hos en annan
arbetsgivare �n staten och som omfattas av s�dant kollektivavtal som anges i
tredje stycket.

Har en f�rs�krad drabbats av sjukdom utom riket och d�rvid erh�llit un-

derh�ll genom utrikesf�rvaltningens f�rsorg f�r f�rvaltningen i den ordning
regeringen best�mmer fr�n F�rs�kringskassan erh�lla den f�rs�krades sjuk-
penning, i den m�n den inte �verstiger vad som har utgivits i underh�ll.

Sjukpenning som betalas ut enligt denna paragraf till en arbetsgivare ska

minskas med l�n under sjukdom som arbetsgivaren utger till arbetstagaren
f�r samma tid som sjukpenningen avser, dock endast n�r det g�ller sjukpen-
ning som utges

enligt 4 � f�rsta stycket 2 eller 10 a � f�rsta stycket 2, med den del av l�-

nen under sjukdom som �verstiger 90 procent av l�nen i arbete, och

enligt 4 � f�rsta stycket 3 eller 10 a � f�rsta stycket 3, med den del av

l�nen under sjukdom som �verstiger 85 procent av l�nen i arbete.
H�rvid har best�mmelserna i 4 a � andra och tredje styckena motsvarande
till�mpning.

4 kap.

6 �

Hel f�r�ldrapenning utg�r l�gst 180 kronor om dagen (l�gstaniv�).

F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna utges med belopp motsvarande

f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt femte stycket, om f�r�ldern under
minst 240 dagar i f�ljd f�re barnets f�delse eller den ber�knade tidpunkten
f�r f�delsen har varit f�rs�krad f�r en sjukpenning �ver l�gstaniv�n och
skulle ha varit det om F�rs�kringskassan k�nt till samtliga f�rh�llanden.
F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna utges dock alltid l�gst med ett be-
lopp f�r hel f�r�ldrapenning om 180 kr (grundniv�). F�r en f�r�lder som en-
dast �r f�rs�krad enligt 3 kap. 4 � socialf�rs�kringslagen (1999:799) g�ller
detta under f�ruts�ttning att f�r�ldern uppfyller villkoren i f�rsta meningen.

Ut�ver vad som anges i andra stycket utges f�r�ldrapenning f�r
210 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad

enligt femte stycket, dock l�gst med belopp enligt grundniv�n, och f�r

90 dagar med belopp enligt l�gstaniv�n.
Vid flerbarnsb�rd utges f�r�ldrapenning enligt 3 � andra stycket f�r
90 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad en-

ligt femte stycket, dock l�gst med belopp enligt grundniv�n, och f�r

90 dagar med belopp enligt l�gstaniv�n. F�r varje barn ut�ver det andra

utges f�r�ldrapenning med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, be-
r�knad enligt femte stycket, dock l�gst med belopp enligt grundniv�n.

Senaste lydelse 2006:1537.

SFS 2008:480

N�r f�r�ldrapenning enligt andrafj�rde styckena ska utges med belopp

motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ska ber�kningen ske enligt 6 a � och
3 kap. med undantag av 2 � andra stycket f�rsta och andra meningarna, 5 �
fj�rdesjunde styckena samt 10 a och 10 b ��. Vidare utges hel f�r�ldrapen-
ning f�r dag alltid med 80 procent av den fastst�llda sjukpenninggrundande
inkomsten, delad med 365.

Utan hinder av vad som f�reskrivs i andrafj�rde styckena ska, om f�r�ld-

erns sjukpenninggrundande inkomst har s�nkts enligt 3 kap. 5 � tredje
stycket 5, f�r�ldrapenningen till dess barnet fyller tv� �r ber�knas l�gst p�
grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som g�llde innan s�nk-
ningen skedde eller den h�gre inkomst som l�neavtal d�refter f�ranleder, om
f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barn. Skulle den sjukpen-
ninggrundande inkomst som g�llde innan s�nkningen skedde ha �verstigit
sju och en halv g�nger prisbasbeloppet, om inkomsten alltj�mt hade ber�k-
nats utan begr�nsningen i 3 kap. 2 � andra stycket f�rsta meningen, till�m-
pas det ber�kningss�tt som anges i 6 a �. �r kvinnan gravid p� nytt innan
barnet uppn�tt eller skulle ha uppn�tt ett �r och nio m�naders �lder, ska f�r-
�ldrapenningen �ven forts�ttningsvis ber�knas p� motsvarande s�tt. Det-
samma g�ller vid adoption av barn som sker inom tv� �r och sex m�nader ef-
ter det att det f�reg�ende barnet f�tts eller adopterats. Har efter tid som avses
i 3 kap. 5 � tredje stycket 5 s�nkning inte skett av den sjukpenninggrundande
inkomst som avses i 3 kap. 2 � andra stycket p� grund av att den �rliga in-
komsten i pengar �verstiger sju och en halv g�nger prisbasbeloppet, till�m-
pas best�mmelserna i detta stycke och 6 a � p� motsvarande s�tt.

F�r en f�r�lder som helt eller delvis saknar anst�llning ska den sjukpen-

ninggrundande inkomst som f�r�ldrapenningen ber�knas p� enligt sj�tte
stycket alltj�mt omr�knas p� s�tt som anges i 3 kap. 5 d � med undantag av
den begr�nsning som anges i paragrafens sista stycke.

9 �

Villkoret om f�rs�kring f�r viss sjukpenning enligt 6 � andra stycket

anses uppfyllt om f�r�ldern inte har varit f�rs�krad f�r viss sjukpenning,
men skulle ha varit det om F�rs�kringskassan k�nt till samtliga f�rh�llan-
den.

N�r det ska best�mmas om villkoret om f�rs�kring f�r viss sjukpenning

enligt 6 � andra stycket �r uppfyllt f�r en f�rs�krad som avses i 3 kap. 5 b �
ska det bortses fr�n tiden f�r utlandsvistelsen. N�r det best�ms om villkoret
�r uppfyllt f�r en f�rs�krad som f�tt v�rdnadsbidrag enligt lagen (2008:307)
om kommunalt v�rdnadsbidrag f�r det bortses fr�n den tid som f�r�ldern f�tt
s�dant bidrag.

14 �

Hel tillf�llig f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som avst�r fr�n

f�rv�rvsarbete. Tre fj�rdedels, halv, en fj�rdedels eller en �ttondels tillf�llig
f�r�ldrapenning utges till en f�r�lder som arbetar h�gst en fj�rdedel, h�lften,
tre fj�rdedelar respektive sju �ttondelar av den tid f�r�ldern skulle ha arbetat
om han eller hon inte v�rdat barnet. Best�mmelserna i 7 � andra stycket g�l-
ler i till�mpliga delar �ven i fr�ga om tillf�llig f�r�ldrapenning.

Senaste lydelse 2004:781.

Senaste lydelse 2001:141.

SFS 2008:480

Om inte annat f�ljer av tredje eller fj�rde stycket eller 14 a � ska till grund

f�r ber�kningen av beloppet f�r hel tillf�llig f�r�ldrapenning f�r dag l�ggas
det tal som erh�lls n�r 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten
av anst�llning delas med �rsarbetstiden. Vid ber�kningen till�mpas 3 kap.
10 a � fj�rdesj�tte styckena p� motsvarande s�tt f�r den tid som f�rm�nen
avser.

Ska tillf�llig f�r�ldrapenning utges p� grundval av inkomst av annat f�r-

v�rvsarbete ber�knas hel f�rm�n f�r dag efter 80 procent av den fastst�llda
sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Beloppet avrundas till
n�rmaste hela krontal.

Ska tillf�llig f�r�ldrapenning utges p� grundval av sjukpenninggrundande

inkomst av s�v�l anst�llning som annat f�rv�rvsarbete ber�knas den del av
f�rm�nen som svarar mot inkomst av anst�llning enligt andra stycket medan
den del av f�rm�nen som svarar mot inkomst av annat f�rv�rvsarbete ber�k-
nas enligt tredje stycket.

7 kap.

1 �

En f�rs�krad vars arbetsf�rm�ga �r nedsatt med minst en fj�rdedel p�

grund av sjukdom eller annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska pre-
stationsf�rm�gan och som var f�rs�krad vid f�rs�kringsfallet har enligt be-
st�mmelserna i detta kapitel r�tt till sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning.
F�r r�tt till sjukers�ttning kr�vs att arbetsf�rm�gan kan anses stadigvarande
nedsatt och att �tg�rder som avses i 3 kap. 7 b � eller 22 kap. inte bed�ms
kunna leda till att den f�rs�krade �terf�r n�gon arbetsf�rm�ga. F�r r�tt till
aktivitetsers�ttning kr�vs att neds�ttningen kan antas best� under minst ett
�r.

En f�rs�krad som p� grund av funktionshinder �nnu inte har avslutat sin

skolg�ng p� grundskoleniv� och gymnasial niv� har enligt vad som n�rmare
anges i 7 � r�tt till aktivitetsers�ttning under den tid skolg�ngen varar oav-
sett om arbetsf�rm�gan �r nedsatt eller inte.

Sjukers�ttning kan tidigast utges fr�n och med den m�nad d� den f�rs�k-

rade fyller 30 �r och l�ngst till och med m�naden f�re den m�nad d� han el-
ler hon fyller 65 �r.

Sjukers�ttning utges tills vidare.
Aktivitetsers�ttning kan tidigast utges fr�n och med juli m�nad det �r d�

den f�rs�krade fyller 19 �r och l�ngst till och med m�naden f�re den m�nad
d� han eller hon fyller 30 �r.

Aktivitetsers�ttning utges alltid f�r viss tid, som inte f�r vara l�ngre �n tre

�r.

3 �

Vid bed�mningen av i vad m�n arbetsf�rm�gan �r nedsatt ska det be-

aktas om den f�rs�krade har s�dan f�rm�ga att han eller hon kan f�rs�rja sig
sj�lv genom f�rv�rvsarbete p� arbetsmarknaden. Bed�mningen ska g�ras ef-
ter samma grunder oavsett arten av den f�religgande neds�ttningen av pre-
stationsf�rm�gan. Med inkomst av arbete likst�lls i sk�lig omfattning v�rdet
av hush�llsarbete i hemmet.

Senaste lydelse 2002:309.

Senaste lydelse 1996:1543.

SFS 2008:480

Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning enligt f�rsta stycket ska

g�ras i f�rh�llande till ett heltidsarbete.

�r den f�rs�krade f�rem�l f�r �tg�rd av beskaffenhet, som anges i 3 kap.

7 b � eller 22 kap. 7 �, ska arbetsf�rm�gan under tiden f�r �tg�rden anses
nedsatt i den m�n den f�rs�krade p� grund av �tg�rden �r hindrad att utf�ra
f�rv�rvsarbete.

16 kap.

1 �

Den som �nskar sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning ska g�ra an-

s�kan hos F�rs�kringskassan i enlighet med vad regeringen f�rordnar.

Uppb�r en f�rs�krad sjukpenning eller ers�ttning f�r sjukhusv�rd eller re-

habiliteringspenning enligt denna lag, f�r F�rs�kringskassan tillerk�nna ho-
nom eller henne sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning utan hinder av att
han eller hon inte gjort ans�kan d�rom. Detsamma ska g�lla d� en f�rs�krad
uppb�r sjukpenning, ers�ttning f�r sjukhusv�rd eller livr�nta enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadef�rs�kring eller motsvarande ers�ttning som ut-
ges enligt annan f�rfattning eller p� grund av regeringens f�rordnande.

Uppb�r en f�rs�krad aktivitetsers�ttning, f�r den tid f�r vilken f�rm�nen

ska utges f�rl�ngas utan att ans�kan har gjorts.

F�r kostnader f�r l�karunders�kning och l�karutl�tande vid ans�kan om

sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning ska ers�ttning l�mnas i enlighet med
vad som f�reskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer.

20 kap.

3 �

Ers�ttning enligt denna lag f�r dras in eller s�ttas ned, om den som �r

ber�ttigad till ers�ttningen

a) �dragit sig sjukdomen eller skadan vid upps�tligt brott som han eller

hon har d�mts f�r genom dom som har vunnit laga kraft;

b) v�grar att genomg� unders�kning av l�kare eller att f�lja l�kares f�re-

skrifter;

c) underl�ter att ge in ett s�dant l�karintyg eller en s�dan f�rs�kran som

ska ges in till F�rs�kringskassan enligt 3 kap. 8 � eller v�grar ge in en s�r-
skild f�rs�kran enligt tredje stycket eller ett utl�tande av arbetsgivaren enligt
fj�rde stycket samma paragraf;

d) medvetet eller av grov v�rdsl�shet l�mnar oriktig eller vilseledande

uppgift ang�ende f�rh�llande, som �r av betydelse f�r r�tten till ers�ttning.

V�grar en f�rs�krad utan giltig anledning att genomg� s�dan behandling,

utredning eller rehabilitering som avses i 3 kap. 7 b och 8 a ��, 7 kap. 3 b �
eller 22 kap. 4, 5 och 7 �� eller delta vid ett s�dant avst�mningsm�te som
anges i 3 kap. 8 a � f�r sjukpenning, sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning
helt eller delvis tills vidare f�rv�gras honom eller henne, under f�ruts�ttning
att han eller hon erinrats om denna p�f�ljd.

Om n�gon som �r ber�ttigad till ers�ttning enligt denna lag i annat fall un-

derl�ter att l�mna uppgifter i enlighet med vad som anges i 8 � eller v�grar

Senaste lydelse 2004:781.

SFS 2008:480

att ta emot bes�k som anges d�r, f�r ers�ttningen dras in eller s�ttas ned om
omst�ndigheterna motiverar det.

22 kap.

8 �

Hel rehabiliteringspenning utg�r f�r dag det belopp som motsvarar

den f�rs�krades sjukpenning. Vid ber�kningen av rehabiliteringspenningen
ska best�mmelserna i 3 kap. 4 � till�mpas. Rehabiliteringspenning utges
dock �ven f�r dag som avses i 3 kap. 4 � f�rsta stycket 1.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2009 i fr�ga om 3 kap. 4 a, 8 och

16 �� samt 20 kap. 3 � och i �vrigt den 1 juli 2008.

2. Den nya lagen till�mpas �ven p� ers�ttningsfall som p�g�r vid ikrafttr�-

dandet. Sjukpenning enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket 3 och 10 a � f�rsta
stycket 3 l�mnas dock endast f�r dagar fr�n och med ikrafttr�dandet. F�r en
f�rs�krad, som vid ikrafttr�dandet inte har eller skulle ha r�tt till sjukpen-
ning enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket 2 eller 10 a � f�rsta stycket 2 vid nedsatt
arbetsf�rm�ga, g�ller att sjukpenning enligt 3 kap. 4 � f�rsta stycket 3 eller
10 a � f�rsta stycket 3 alltid kan l�mnas f�r 550 dagar.

3. F�rs�kringskassan f�r l�mna sjukpenning enligt 3 kap. 4 � f�rsta

stycket 3 eller 10 a � f�rsta stycket 3 utan ans�kan av den f�rs�krade till och
med den 30 september 2008. S�dan sjukpenning f�r l�mnas utan ans�kan
�ven f�r tid d�refter vid sjukperioder som p�g�r vid denna tidpunkt.

4. �ldre best�mmelser i 3 kap. 4 a � g�ller fortfarande i de fall d� den f�r-

s�krade erh�ller ers�ttning p� grund av f�rs�kringsavtal som ing�tts f�re
ikrafttr�dandet och inte f�rnyats d�refter.

5. �ldre best�mmelser i 3 kap. 7 � g�ller till och med den 31 december

2008 f�r sjukperioder som har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet.

6. Vid sammanl�ggning av dagar i sjukperioder, enligt 3 kap. 7 � �ttonde

stycket, ska endast dagar efter ikrafttr�dandet beaktas.

7. �ldre best�mmelser i 7 kap. 1 och 3 �� g�ller fortfarande, dock l�ngst

till och med december m�nad 2012, f�r tidsbegr�nsad sjukers�ttning och ak-
tivitetsers�ttning som avser en period som har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet.
I de fall en ans�kan om sjukers�ttning eller aktivitetsers�ttning har kommit
in till F�rs�kringskassan efter ikrafttr�dandet, g�ller ocks� �ldre best�mmel-
ser i 7 kap. 1 och 3 �� vid pr�vning av r�tt till sjukers�ttning fr�n och med
en tidpunkt f�re ikrafttr�dandet och tills vidare eller aktivitetsers�ttning som
avser en period som p�b�rjas f�re ikrafttr�dandet.

8. F�r en f�rs�krad, vars r�tt till tidsbegr�nsad sjukers�ttning upph�r vid

utg�ngen av juni m�nad 2008 eller avser en period som har p�b�rjats f�re
och upph�r efter ikrafttr�dandet, kan tidsbegr�nsad sjukers�ttning beviljas
enligt �ldre best�mmelser i 7 kap. 1 och 3 �� f�r ytterligare perioder om
sammanlagt h�gst 18 m�nader, dock l�ngst till och med december m�nad
2012. Detta g�ller �ven f�r en f�rs�krad, vars r�tt till aktivitetsers�ttning
upph�r p� grund av att han eller hon fyller 30 �r.

9. F�r en f�rs�krad, vars r�tt till aktivitetsers�ttning upph�r vid utg�ngen

av juni m�nad 2008 eller avser en period som har p�b�rjats f�re och upph�r
efter ikrafttr�dandet, kan aktivitetsers�ttning beviljas enligt �ldre best�m-

Senaste lydelse 1997:562.

SFS 2008:480

melser i 7 kap. 1 och 3 �� f�r ytterligare perioder om sammanlagt h�gst 18
m�nader.

P� regeringens v�gnar

CRISTINA HUSMARK PEHRSSON

Kjell Rempler
(Socialdepartementet)

Thomson F�rlag AB, tel. 08-587 671 00

Elanders, V�llingby 2008

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2008:480 Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Om Lagboken.se