SFS 2008:803 Inkomstskattelag (1999:1229)

080803.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

Svensk författningssamling

Inkomstskattelag (1999:1229);

AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER

1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig
inkomstskatt

Innehåll

1 §

I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt.

I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. I

2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa ter-
mer och uttryck används i denna lag.

Skattskyldighet

2 §

Bestämmelser om skattskyldighet finns i 3–7 kap.

Skatter

3 §

Fysiska personer ska betala

1. kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster i in-

komstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på förvärvsinkomster),

2. statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital (skatt på kapi-

talinkomster), och

3. statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond (expansions-

fondsskatt).

Juridiska personer ska betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomst-

slaget näringsverksamhet

. Lag (2007:1419).

4 §

Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av

beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt i form av kommunal-
skatt till hemortskommunen och, om hemortskommunen ingår i ett lands-
ting, landstingsskatt till det landstinget. Vad som avses med hemortskom-
mun framgår av 65 kap. 3 §.

Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattnings-

året ska betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till

utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2–4
tillämpas dock bestämmelserna i första stycket.

Lag (2007:1419).

Lagen senast ändrad 2008:335.

SFS 2008:803

Omtryck

SFS 2008:803

Underlaget för skatten

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster

5 §

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas på den be-

skattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet mins-

kas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt
hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.

Från den taxerade förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomst-

avdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är
den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Lag (2007:1419).

Fysiska personers skatt på kapitalinkomster

6 §

Fysiska personers skatt på kapitalinkomster ska beräknas på överskot-

tet i inkomstslaget kapital

. Lag (2007:1419).

Juridiska personers skatt

7 §

Juridiska personers skatt ska beräknas på den beskattningsbara in-

komsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna

avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är
den taxerade och den beskattningsbara inkomsten.

För sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller

kraven i 7 kap. 7 § första stycket minskas den taxerade inkomsten med
grundavdrag. Det belopp som återstår är den beskattningsbara inkomsten.

Lag (2007:1419).

Bestämmelser för olika inkomstslag

8 §

Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika inkomstslagen

finns för

– inkomstslaget tjänst i 10–12 kap.,
– inkomstslaget näringsverksamhet i 13–40 kap., och
– inkomstslaget kapital i 41 och 42 kap.

Lag (2005:1136).

Gemensamma bestämmelser

9 §

Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om grundavdrag i

63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap

. Lag (2002:322).

10 §

Bestämmelser finns om

– vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,
– vissa utgifter som inte ska dras av i 9 kap.,
– kapitalvinster och kapitalförluster i 44–54 kap.,
– insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap.,
– fåmansföretag och fåmanshandelsbolag i 56 och 57 kap.,
– pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap.,
– pensionssparavdrag i 59 kap.,

SFS 2008:803

– familjebeskattning i 60 kap., och
– värdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap.

Lag (2007:1419).

Skattens beräkning

11 §

Bestämmelser om hur skatten ska beräknas samt om skattereduktion

för underskott av kapital, arbetsinkomst, allmän pensionsavgift och sjöin-
komst finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumule-
rad inkomst finns i 66 kap.

Lag (2007:1419).

Taxeringsår

12 §

Taxeringsåret är det kalenderår då taxeringsbeslut om den årliga taxe-

ringen för ett beskattningsår ska meddelas enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen
(1990:324).

Lag (2007:1419).

Beskattningsår

Fysiska personer

13 §

Beskattningsåret är för fysiska personer kalenderåret före taxerings-

året.

Om en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt bokförings-

lagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalen-
deråret och har följt bestämmelserna i 3 kap. bokföringslagen, är beskatt-
ningsåret för näringsverksamheten i stället det räkenskapsår som slutat när-
mast före taxeringsåret.

Om en enskild näringsidkare för över hela eller en del av näringsverksam-

heten till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, avslutas beskatt-
ningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den över-
förda näringsverksamheten enligt god redovisningssed ska tas upp i det
övertagande företagets räkenskaper.

Lag (2007:1419).

Inkomster i handelsbolag

14 §

Inkomster i ett svenskt handelsbolag ska tas upp vid den taxering då

handelsbolaget skulle ha taxerats om det hade varit skattskyldigt. För del-
ägare som är fysiska personer gäller detta dock bara sådana inkomster som
inte ska tas upp i inkomstslaget kapital.

Lag (2007:1419).

Juridiska personer

15 §

Beskattningsåret är för juridiska personer det räkenskapsår som slutat

närmast före taxeringsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen
(1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret före taxeringsåret alltid
beskattningsår.

I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificerade

fusioner och fissioner.

SFS 2008:803

Hänvisning till andra lagar

16 §

Bestämmelser om

– skyldighet att lämna uppgifter till Skatteverket till ledning för taxe-

ringen finns i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgif-
ter,

– förfarandet för att fastställa underlaget för skatten finns i taxeringslagen

(1990:324), och

– hur skatten bestäms, debiteras, redovisas och betalas finns i skattebetal-

ningslagen (1997:483).

Lag (2003:669).

17 §

Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i

– lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
– lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artis-

ter m.fl.,

– lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, och
– kupongskattelagen (1970:624).

2 kap. Definitioner och förklaringar

Var det finns definitioner och förklaringar

1 §

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till

hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och
förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck

samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan an-
givna paragrafer:

aktiebolag i 4 §
aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §
andelsbyte i 48 a kap. 2 §
aktiv näringsverksamhet i 23 §
andelshus i 16 §
barn i 21 §
begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §
begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §
beskattningsår i 1 kap. 13–15 §§ och 37 kap. 19 §
byggnadsinventarier i 19 kap. 19–21 §§
delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §
delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i

39 a kap. 5 §

delägarrätt i 48 kap. 2 §
dödsbo i 4 kap., se också 3 §
egenavgifter i 26 §
ekonomisk förening i 4 b §
europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §
fast driftställe i 29 §
fastighet i 6 §
fastighetsägare i 7 §
fission i 37 kap. 5 §
fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§

SFS 2008:803

fusion i 37 kap. 3 §
fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§
fåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§
fåmanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§
företagsledare i 56 kap. 6 §
försäkringsaktiebolag i 4 §
förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §
handelsbolag i 5 kap., se också 3 §
hyreshusenhet i 15 §
i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §
industrienhet i 15 §
inventarier i 18 kap. 1 §
investmentföretag i 39 kap. 15 §
juridisk person i 3 §
kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §
kapitaltillgång i 25 kap. 3 §
kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §
kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i

25 kap. 3–5 §§

koncern (svensk) i 5 §
kooperativ förening i 39 kap. 21 §
kvalificerad andel i 57 kap. 4–7 §§
kvalificerad fission i 37 kap. 6 §,
kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §
lagertillgång i 17 kap. 3 §
lantbruksenhet i 15 §
livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §
lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5–8 §§
makar i 20 §
markanläggning i 20 kap. 2 §
markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§
marknadsvärdet i 61 kap. 2 §
marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 §
medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §
näringsbetingad andel i 24 kap. 13 §
näringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§
näringsbostadsrätt i 19 §
näringsfastighet i 14 §
närstående i 22 §
obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3–5 §§
obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §
omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §
option i 44 kap. 12 §
partiell fission i 38 a kap. 2 §
passiv näringsverksamhet i 23 §
pension i 10 kap. 5 §
pensionsförsäkring i 58 kap. 2 §
pensionssparkonto i 58 kap. 21 §
prisbasbelopp i 27 §
privatbostad i 8–12 §§

SFS 2008:803

privatbostadsfastighet i 13 §
privatbostadsföretag i 17 §
privatbostadsrätt i 18 §
rörelse i 24 §
sambor i 20 §
sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst i 10 kap.

7 §

sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§
skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §
skatteavtal i 35 §
skattemässigt värde i 31–33 §§
småhus i 15 §
småhusenhet i 15 §
statslåneräntan i 28 §
svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §
svensk koncern i 5 §
Sverige i 30 §
taxeringsenhet i 15 §
taxeringsvärde i 15 §
taxeringsår i 1 kap. 12 §
termin i 44 kap. 11 §
underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §
uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 §
utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §
utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §
utländskt bolag i 5 a §
uttagsbeskattning i 22 kap. 7 §
verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §
verksamhetsgren i 25 §
vinstandelslån i 24 kap. 5 §
återföring av avdrag i 34 §.

Lag (2006:1422).

Utländska motsvarigheter

2 §

De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande ut-

ländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att
bara svenska företeelser avses.

Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen,

landsting, kommuner och kommunalförbund.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

2 a §

Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska ekono-

miska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid ingången av ett
beskattningsår ska staten vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag an-
ses som medlem under hela beskattningsåret.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Juridisk person

3 §

Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas på

– dödsbon,
– svenska handelsbolag, eller
– juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap.

6 § andra stycket.

Bestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på investe-

ringsfonder.

Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skatt-

skyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.

Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska

ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §.

I vilka fall utländska associationer anses som eller behandlas som juri-

diska personer framgår av 6 kap. 8 §.

Lag (2007:1419).

Aktiebolag

4 §

Europabolag och försäkringsaktiebolag räknas som aktiebolag.

Lag

(2004:494).

Kreditinstitut

4 a §

Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknads-

företag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Lag (2004:438).

Ekonomisk förening

4 b §

Europakooperativ räknas som ekonomiska föreningar.

Lag

(2006:619).

Svensk koncern

5 §

Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller andra nä-

ringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern.

Utländskt bolag

5 a §

Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas

i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som
gäller för svenska aktiebolag.

Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör

hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har
ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster,
om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrät-
ten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.

Lag (2003:1086).

SFS 2008:803

Fastighet

6 §

Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom. Det-

samma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i 2 kap. 2 och 3 §§
jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.

Vad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastig-

het eller är samfällt för flera fastigheter.

Vad som sägs om fastighet gäller också tomträtt.

Lag (2003:1202).

Fastighetsägare

7 §

Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på det sätt som

anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) räknas som fastig-
hetsägare.

Privatbostad

8 §

Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används

eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för
permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bo-
stad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används
eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för
permanent boende eller som fritidsbostad.

Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett

privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd
att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent
boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid till-
lämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.

9 §

Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lant-

bruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid tillämpningen av
45 kap. 33 § och 47 kap.

Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än

två familjer räknas inte som privatbostad.

Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som pri-

vatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och ny-
byggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fas-
tighetstaxeringslagen (1979:1152).

Lag (2006:1520).

10 §

Frågan om en bostad ska räknas som privatbostad under ett visst ka-

lenderår ska bestämmas på grundval av förhållandena vid årets utgång. Om
bostaden överlåts under året, ska i stället förhållandena på överlåtelsedagen
vara avgörande.

Lag (2007:1419).

11 §

Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte

längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå räknas som privatbostad
under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren
begär annat. Om bostaden övergår till en ny ägare under kalenderåret däref-
ter, ska den räknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året
också, om han inte begär annat.

SFS 2008:803

Första stycket tillämpas också om det, i samband med att en bostad över-

går till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträf-
far något som gör att bostaden inte längre ska räknas som privatbostad.

Lag

(2007:1419).

12 §

Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privat-

bostad, ska den räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret
efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fortfarande är av
sådant slag att den kan vara en privatbostad.

Lag (2007:1419).

Privatbostadsfastighet

13 §

Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att småhuset är

en privatbostad,

1. småhus med mark som utgör småhusenhet,
2. småhus på annans mark, och
3. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet.
Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att

bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken gäller vad som sägs
om privatbostad i 10–12 §§.

Näringsfastighet

14 §

Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privatbostads-

fastighet.

Småhus, småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet,
taxeringsenhet och taxeringsvärde

15 §

Med småhus, småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruks-

enhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som
avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxe-

ringslagen.

Andelshus

16 §

Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller flera, antingen

direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är av-
sedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare.

Privatbostadsföretag

17 §

Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller

ett svenskt aktiebolag vars verksamhet

1. till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare

tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget,
eller

SFS 2008:803

2. uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina medlemmar

eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga
räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.

Med privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47 kap.

också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Lag (2006:1520).

Privatbostadsrätt

18 §

Med privatbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag, om

den till andelen knutna bostaden är en privatbostad.

Näringsbostadsrätt

19 §

Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett privatbostadsföre-

tag som inte är en privatbostadsrätt.

Makar och sambor

20 §

Bestämmelser om makar ska tillämpas också på sambor som tidigare

har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn.

Lag (2007:1419).

Barn

21 §

Styvbarn och fosterbarn räknas som barn.

Närstående

22 §

Med närstående avses

– make,
– förälder,
– mor- och farförälder,
– avkomling och avkomlings make,
– syskon, syskons make och avkomling, och
– dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda perso-

nerna är delägare i.

Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.

Aktiv och passiv näringsverksamhet

23 §

Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken

den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig om-
fattning.

Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Själv-

ständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands anses alltid som passiv
näringsverksamhet.

SFS 2008:803

Rörelse

24 §

Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta

medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepap-
per eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet
dock till rörelsen.

Verksamhetsgren

25 §

Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig

för att avskiljas till en självständig rörelse.

Egenavgifter

26 §

Bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på egenav-

gift enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) utan också på

– särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på

vissa förvärvsinkomster, och

– allmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Lag (2007:1419).

Prisbasbelopp

27 §

Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp som enligt 1 kap. 6 § la-

gen (1962:381) om allmän försäkring gällde för året före taxeringsåret.

Statslåneräntan

28 §

Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den statslåneränta som

Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten
infaller.

Fast driftställe

29 §

Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande

plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt
– plats för företagsledning,
– filial,
– kontor,
– fabrik,
– verkstad,
– gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av

naturtillgångar,

– plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och
– fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.
Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått

och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens inneha-
vare, anses fast driftställe också finnas här.

SFS 2008:803

Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon

bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär
eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens
vanliga näringsverksamhet.

Sverige

30 §

Med Sverige avses Sveriges land- och sjöterritorium och varje annat

område utanför Sveriges territorialvatten inom vilket Sverige, i överens-
stämmelse med folkrättens allmänna regler och avtal med utländska stater,
har rätt att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar.

Skattemässigt värde

31 §

Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående arbeten, kund-

fordringar och liknande tillgångar avses det värde som tillgången tas upp till
vid beräkningen av resultatet av en näringsverksamhet.

I fråga om fastigheter ska hänsyn tas till värdeminskningsavdrag som har

gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna.

Lag (2007:1419).

32 §

Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det omkostnads-

belopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats.

I fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid beräkning av

omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i
45 kap. 13 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Sådana
gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första stycket
1–4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. ska återföras vid en avyttring
av fastigheten ska minska anskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 §
och 45 kap. 16 § ska inte tillämpas.

I fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid beräkning

av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i
46 kap. 11 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift.

Lag

(2007:1419).

33 §

Med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet

minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

Första stycket ska tillämpas på patent och andra sådana rättigheter som

räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från nå-
gon annan.

Lag (2007:1419).

Återföring

34 §

Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som motsvarar ett

gjort avdrag tas upp som intäkt.

Skatteavtal

35 §

Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av dubbelbe-

skattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts

SFS 2008:803

av Sverige med en annan stat eller utländsk jurisdiktion, om inte annat anges
eller framgår av sammanhanget.

Lag (2004:985).

AVD. II SKATTSKYLDIGHET

3 kap. Fysiska personer

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller för fysiska personer.

Det finns bestämmelser om
– obegränsat skattskyldiga i 3–16 §§,
– begränsat skattskyldiga i 17–21 §§, och
– skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska inkomster

i 22 och 23 §§.

För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap.
I 7 kap. 21 § finns bestämmelser om att ägare av vissa fastigheter inte är

skattskyldiga för inkomst av fastigheten.

2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för

– delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juri-

diska personer i 5 kap.,

– delägare i vissa samfälligheter i 6 kap. 6 § andra stycket, och
– delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i

39 a kap.

Lag (2003:1086).

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

3 § Följande personer är obegränsat skattskyldiga:

1. Den som är bosatt i Sverige.
2. Den som stadigvarande vistas i Sverige.
3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har va-

rit bosatt här.

Första stycket gäller inte sådana personer med anknytning till utländsk

stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2–4 är begränsat skattskyl-
diga.

4 § Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat,
svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt
karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller kon-
sulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegrän-
sat skattskyldig.

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och barn

under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk medbor-
gare.

5 § Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon annan
som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är obegränsat
skattskyldig om

SFS 2008:803

– artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet

och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett Eu-
ropeiskt universitetsinstitut ska tillämpas på honom,

– han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig, och
– han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst vistas i en annan

stat inom Europeiska unionen.

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make som inte

utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och
underhåller.

En sådan person som avses i första eller andra stycket ska vid tillämpning

av ett skatteavtal mellan den stat där personen vistas och Sverige anses ha
hemvist i Sverige.

Lag (2007:1419).

6 § I artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet
och privilegier till fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemen-
samt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna
finns bestämmelser om var gemenskapernas tjänstemän och de andra perso-
ner som artikeln enligt protokollet ska tillämpas på, ska anses bosatta.

Lag

(2007:1419).

7 § För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har
väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:

– om han är svensk medborgare,
– hur länge han var bosatt här,
– om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,
– om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,
– om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,
– om han har sin familj här,
– om han bedriver näringsverksamhet här,
– om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som,

direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet
här,

– om han har en fastighet här, och
– liknande förhållanden.
Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha

väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknyt-
ning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under
minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.

Lag

(2007:1419).

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

8 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina in-
komster i Sverige och från utlandet.

Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands

9 § En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att
han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för inkomst
av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet

SFS 2008:803

(sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att inkoms-
ten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gäl-
lande skatteavtal.

Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma

land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna
inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller admi-
nistrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ett-
årsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, landsting, kommuner
eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport.

Lag

(2007:1249).

10 § Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte
infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid för
vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara
längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen
varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår.

11 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställning om-
bord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.

12 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning
ombord på fartyg.

Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakli-

gen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen om

– vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolv-

månadersperiod, och

– arbetsgivaren hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samar-

betsområdet.

Med oceanfart avses
– fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid

Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader
nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira, och

– fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden
– Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs

denna longitud till 48 grader nordlig bredd

. Lag (2005:898).

13 § Om den skattskyldige när han började anställningen utomlands på
goda grunder kunde anta att han på grund av bestämmelserna i 9 § eller 12 §
andra stycket inte skulle vara skattskyldig för inkomsten av anställningen
men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som
medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet inte finns, ska
han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade förhållandena beror på om-
ständigheter som han inte kunnat råda över och en beskattning skulle fram-
stå som uppenbart oskälig.

Lag (2007:1419).

14 §

Har upphävts genom lag (2004:654).

SFS 2008:803

Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul

15 § En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst av sin
tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om han är svensk eller
utländsk medborgare.

Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset

16 § Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag som anvi-
sas av staten.

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

17 § Följande personer är begränsat skattskyldiga:

1. Den som inte är obegränsat skattskyldig.
2. Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i

Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal. Detta
gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och var begränsat skatt-
skyldig när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess
personal.

3. Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i 2, om ma-

ken eller barnet bor hos denne och inte är svensk medborgare.

4. Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i 2, om

han bor hos denne och inte är svensk medborgare.

Innebörden av begränsad skattskyldighet

18 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i

1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster
som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den
lagen,

2. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe el-

ler en fastighet i Sverige,

3. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att

en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av
ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,

4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter,
5. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser

ett fast driftställe eller en näringsfastighet i Sverige,

6. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastig-

het eller en privatbostadsrätt i Sverige,

7. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på

en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus
eller en del av ett hus i Sverige,

8. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt

enligt 47 kap., och

9. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i

svenska ekonomiska föreningar.

SFS 2008:803

Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att

materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till in-
komstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast drift-
ställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett
fast driftställe här.

Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 9 gäller inte för

sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 §

2–4.

Lag

(2007:1419).

19 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på
sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid nå-
got tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregå-
ende tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats
här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska
tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapital-
vinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget närings-
verksamhet.

Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar delägarrätter enligt

48 kap. 2 §, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade
juridiska personer. Andelar i investeringsfonder omfattas dock inte.

Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att
1. delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i ut-

landet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats un-
der tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige,
och

2. delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som

avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga för-
värvet.

Vad som sägs i tredje stycket tillämpas inte i fråga om delägarrätter som

getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska
handelsbolag.

Lag (2007:1122).

20 § En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp ska dras av,
om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en mot-
svarande kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbelopp.

Lag

(2007:1419).

Skattskyldighet enligt andra lagar

21 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

– lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
– lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artis-

ter m.fl., och

– kupongskattelagen (1970:624).

Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster

22 § Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt enligt pen-
sionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något

SFS 2008:803

mål om äktenskapsskillnad, är han – i stället för förvärvaren – skattskyldig
under hela sin livstid för de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock
inte om överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt understöd till
förvärvaren om han hade lämnat sådant.

23 § Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd eller liknande
periodisk inkomst, är överlåtaren – i stället för förvärvaren – skattskyldig för
utfallande belopp. Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha
haft rätt till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva och bi-
behålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om han hade betalat ut
det.

Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första stycket för del-

ägarna i handelsbolaget.

4 kap. Dödsbon

Dödsåret

1 § Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.

Det som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas under

dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

Senare beskattningsår

2 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skatt-
skyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser
som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer, om det inte finns
särskilda bestämmelser för dödsbon.

3 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyl-
dig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som
gäller för utländska bolag.

5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska
intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska
personer

1 § Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster.
Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna.

Lag (2007:1419).

2 § Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska ekonomiska
intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning (EEG) nr
2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegruppe-
ringar (EEIG)

Vad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt om del-

ägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i fråga om europe-
iska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i
dem.

2 EGT L 199, 31.7.1985, s. 1–9 (Celex 31985R2137).

SFS 2008:803

2 a § Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person är skattskyldiga för personens inkomster. Med en

i utlandet

delägarbeskattad juridisk person avses en utländsk juridisk person vars in-
komster beskattas hos delägare i den utländska stat där personen hör hemma.
Lag (2003:1086).

3 § Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje obegränsat skatt-
skyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska beskat-
tas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den
juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej.

När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas
– 3 kap. för fysiska personer,
– 4 kap. för dödsbon, och
– 6 kap. för juridiska personer.

Lag (2007:1419).

6 kap. Juridiska personer

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna i 6 § andra
stycket gäller också för fysiska personer.

Det finns bestämmelser om
– obegränsat skattskyldiga i 3–6 §§,
– begränsat skattskyldiga i 7–18 §§, och
– skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.
I 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa

ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap. finns bestämmelser om un-
dantag från skattskyldighet för vissa stiftelser, ideella föreningar, registre-
rade trossamfund och andra juridiska personer.

Lag (2004:614).

2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för

– delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juri-

diska personer i 5 kap.,

– delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och
– delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i

39 a kap.

Lag (2003:1086).

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

3 § Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på grund av sin
registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte
eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska per-
soner.

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

4 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina in-
komster i Sverige och från utlandet.

SFS 2008:803

Svenska investeringsfonder

5 § Svenska investeringsfonder är skattskyldiga för inkomst av tillgångar
som ingår i fonden.

Lag (2004:66).

Samfälligheter

6 § Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller
på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller reglerings-
samfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfäl-
lighetens inkomster enligt 4 §.

Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på

liknande sätt för att förvalta andra samfälligheter än sådana som avses i
första stycket, är inte själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadspos-
terna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för
varje delägare motsvarar hans andel.

Lag (2000:1341).

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

7 § Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.

8 § Med

utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt

lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,

1. den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,
2. den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och
3. enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögen-

hetsmassa.

Även om villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda ska bestämmel-

serna om utländska juridiska personer tillämpas också på utländska associa-
tioner som

1. bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan gene-

ralrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska för-
säkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, eller

2. bedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige enligt samma lag som av-

ses i 1.

Lag (2008:134).

9 § Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas också på utländska
stater och utländska menigheter.

I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som gäller för ut-

ländska bolag ska tillämpas på vissa dödsbon.

Lag (2007:1419).

10 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

10 a § Utländska investeringsfonder är begränsat skattskyldiga.

Lag

(2004:66).

SFS 2008:803

Innebörden av begränsad skattskyldighet

11 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för

1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjande-

rätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, och

3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska före-

ningar.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att mate-

riella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett
fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet
med ett fast driftställe här.

En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle

ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst.

Lag (2007:1419).

12 § Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den del av in-
komsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska personen är skattskyl-
diga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §.

Lag (2003:1086).

13 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

14 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

15 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

16 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

Utländska investeringsfonder

16 a § Utländska investeringsfonder är skattskyldiga för inkomst av

– fastighet i Sverige, och
– tillgångar som är hänförliga till det fasta driftstället i Sverige och som

ingår i fonden.

Lag (2004:66).

Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst

17 § Regeringen får befria en utländsk stat från skattskyldighet för in-
komst av en fastighet som är avsedd för den utländska statens beskickning
eller konsulat i Sverige. Detta gäller dock bara om den utländska staten åtar
sig att medge motsvarande befrielse.

Skattskyldighet enligt andra lagar

18 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

– lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artis-

ter m.fl., och

– kupongskattelagen (1970:624).

SFS 2008:803

Skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster

19 § Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid överlåtelse av
rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst gäller också för
juridiska personer.

6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i
form av royalty och avgift

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får ersättning i
form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller imma-
teriella tillgångar utnyttjas.

Lag (2004:614).

Huvudregel

2 § Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om de villkor
som anges i 3–6 §§ är uppfyllda.

Lag (2004:614).

Villkor

Betalaren

3 § Betalaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges
i bilaga 6 a.1, och vara

– obegränsat skattskyldig, eller
– begränsat skattskyldig samt bedriva näringsverksamhet från ett fast

driftställe här.

Lag (2007:1419).

Mottagaren

4 § Mottagaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som
anges i bilaga 6 a.1, samt

1. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU)

anses höra hemma där och inte enligt ett skatteavtal ha hemvist utanför EU,

2. utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de skatter som

anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i huvudsak likartad skatt som
införts efter den 26 juni 2003, och

3. ta emot ersättningen för egen del.

Lag (2007:1419).

5 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av ersätt-
ningen har ett fast driftställe utanför Europeiska unionen och den rättighet
eller tillgång som ersättningen avser faktiskt hänför sig till det fasta drift-
stället.

Lag (2004:614).

Intressegemenskap

6 § Betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha intressegemenskap.

Med intressegemenskap enligt första stycket avses att

SFS 2008:803

1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företa-

get, eller

2. minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av ett annat före-

tag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen.

Lag

(2007:1419).

Oriktig prissättning

7 §

Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats mellan sins-

emellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel bara på
det belopp som hade betalats om företagen inte hade haft intressegemen-
skap.

Lag (2004:614).

7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade
trossamfund och andra juridiska personer

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för

– staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §,
– stiftelser i 3–6 §§,
– ideella föreningar i 7–13 §§,
– registrerade trossamfund i 14 §,
– vissa andra juridiska personer i 15–20 §§, och
– ägare av vissa fastigheter i 21 §.
I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster

som de är skattskyldiga för enligt 3 eller 6 kap.

Helt undantagna juridiska personer

2 § Helt undantagna från skattskyldighet är

1. staten,
2. landsting, kommuner och kommunalförbund,
3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-

fästelse m.m., och

4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell sam-

ordning av rehabiliteringsinsatser.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestäm-

melser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser.

Lag (2004:790).

Stiftelser

Skattskyldighet

3 § En stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av sådan näringsverksam-
het som avses i 13 kap. 1 §, om stiftelsen uppfyller

– ändamålskravet i 4 §,
– verksamhetskravet i 5 §, och
– fullföljdskravet i 6 §.
En stiftelse som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig

för kapitalvinster och kapitalförluster.

SFS 2008:803

Särskilda bestämmelser om pensionsstiftelser finns i 2 § och om vissa

andra stiftelser i 15–18 §§.

Ändamålskravet

4 § Stiftelsen ska ha till huvudsakligt ändamål att

1. främja vård och uppfostran av barn,
2. lämna bidrag för undervisning eller utbildning,
3. bedriva hjälpverksamhet bland behövande,
4. främja vetenskaplig forskning,
5. främja nordiskt samarbete, eller
6. stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myn-

dighet.

Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjer eller bestämda per-

soner.

Lag (2007:1419).

Verksamhetskravet

5 § Stiftelsen ska i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott
som uteslutande tillgodose sådant ändamål som anges i 4

§.

Lag

(2007:1419).

Fullföljdskravet

6 § Stiftelsen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet
som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar.

Ideella föreningar

Skattskyldighet

7 § En ideell förening är skattskyldig bara för inkomst av sådan närings-
verksamhet som avses i 13 kap. 1 §, om föreningen uppfyller

– ändamålskravet i 8 §,
– verksamhetskravet i 9 §,
– fullföljdskravet i 10–12 §§, och
– öppenhetskravet i 13 §.
En förening som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig

för

1. kapitalvinster och kapitalförluster,
2. sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet

eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till hu-
vudsaklig del kommer från

– verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som

avses i 8 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål, eller

– verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt ar-

bete, eller

3. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen och som

används i föreningens verksamhet på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fas-
tighetstaxeringslagen (1979:1152).

SFS 2008:803

Särskilda bestämmelser om vissa ideella föreningar finns i 15–17 §§.

Ändamålskravet

8 § Föreningen ska ha till huvudsakligt syfte att främja sådana ändamål
som anges i 4 § eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgö-
rande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella
ändamål.

Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjers, föreningens med-

lemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.

Lag

(2007:1419).

Verksamhetskravet

9 § Föreningen ska i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott
som uteslutande tillgodose sådana ändamål som anges i 8 §.

Lag (2007:1419).

Fullföljdskravet

10 § Föreningen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet
som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar.

Lag

(2007:1419).

11 § Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet i 10 § för en
förening som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är
avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening avser
att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten
på en fastighet som används av föreningen.

Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med

villkor att föreningen ska ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt
som föreningen kan bli skyldig att betala på grund av omprövning av taxe-
ringarna för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 12 §.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv-

ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lag (2008:134).

12 § Om föreningen inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda
investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, är fören-
ingen skattskyldig som om undantaget inte hade medgetts.

Öppenhetskravet

13 § Föreningen får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte
finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av före-
ningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat.

Registrerade trossamfund

14 § Bestämmelserna om ideella föreningar i 7–13 §§ tillämpas också i
fråga om registrerade trossamfund.

SFS 2008:803

Vissa andra juridiska personer

15 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst av så-
dan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:

– sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyrkan,

i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för Svenska
kyrkans verksamhet,

– sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte,
– barmhärtighetsinrättningar, och
– hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämt.

En juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skatt-

skyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.

16 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på
grund av innehav av fastigheter:

– akademier,
– allmänna undervisningsverk,
– sådana sammanslutningar av studerande vid svenska universitet och

högskolor som de studerande enligt lag eller annan författning är skyldiga att
vara medlemmar i, samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med
ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt författningen
ansvarar för,

– regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om be-

slutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd
till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,

– arbetslöshetskassor,
– personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pen-

sionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd
vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

– stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare

och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till friställda ar-
betstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit upp-
sagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkning, före-
tagsnedläggning eller rationalisering av företags verksamhet eller med ända-
mål att lämna permitteringslöneersättning, och

– bolag eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att

lämna permitteringslöneersättning.

Lag (2004:790).

17 § Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst
på grund av innehav av fastigheter:

– Aktiebolaget Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som bara be-

driver spelverksamhet,

– Aktiebolaget Trav och Galopp,
– Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
– Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling

m.m.,

– Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag,
– Dag Hammarskjölds minnesfond,
– Fonden för industriellt samarbete med u-länder,

SFS 2008:803

– Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete,
– Handelsprocedurrådet,
– Industri- och nyföretagarfonden,
– Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga

ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,

– Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö,
– Nobelstiftelsen,
– Norrlandsfonden,
– Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam sä-

kerhet,

– Right Livelihood Award Stiftelsen,
– SSR – Sveriges Standardiseringsråd, så länge dess vinstmedel används

till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna,

– Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,
– Stiftelsen Industricentra,
– Stiftelsen industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland,
– Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveck-

ling,

– Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin –

PROTEKO,

– Stiftelsen Samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stockholm

och de sex motsvarande stiftelserna med säte i Luleå, Umeå, Uppsala, Lin-
köping, Göteborg och Lund,

– Stiftelsen Svenska Filminstitutet,
– Stiftelsen Sveriges Nationaldag,
– Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet,
– Stiftelsen UV-huset,
– Stiftelsen ÖV-huset,
– Svenska bibelsällskapets bibelfond,
– Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,
– Svenska skeppshypotekskassan,
– Svenska UNICEF-kommittén,
– Sveriges exportråd, och
– TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes

minne.

Lag (2005:798).

18 § Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i 15–17 §§ till-
lämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Om det finns
särskilda krav när det gäller verksamheten eller liknande, tillämpas bestäm-
melserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verk-
samhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. När
det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock
det.

Lag (2007:1419).

19 § Understödsföreningar är skattskyldiga bara för inkomst på grund av
innehav av sådan fastighet som inte förvaltas i livförsäkringsverksamhet.

Med understödsförening avses också europakooperativ som bedriver mot-

svarande verksamhet.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestäm-

melser om avkastningsskatt för understödsföreningar.

Lag (2006:619).

SFS 2008:803

20 § Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet för in-
komst som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s för-
ordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.

Ägare av vissa fastigheter

21 § Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxe-
ringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för inkomst från sådan använd-
ning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxe-
ringslagen ska anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbygg-
nad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning.

Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 § fastighetstaxerings-

lagen är inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten
som avses i den paragrafen.

Annan ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxe-

ringslagen än en sådan ideell förening eller ett sådant registrerat trossamfund
som uppfyller kraven i 7 § första stycket är inte skattskyldig för inkomst av
fastigheten i den utsträckning den används för ändamål som avses i den pa-
ragrafen.

Lag (2007:1419).

AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE
AVDRAGSGILLA UTGIFTER

8 kap. Inkomster som är skattefria

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster är skattefria
vid inkomstbeskattningen.

Arv, gåva m.m.

2 § Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria.

Lotterivinster och tävlingsvinster

3 § Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska premie-
obligationer är skattefria.

Detsamma gäller vinster i utländska lotterier som avses i 1 § andra stycket

lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

Lag (2003:349).

4 § Tävlingsvinster är skattefria om de

– inte hänför sig till anställning eller uppdrag,
– inte består av kontanter eller liknande, och
– avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent

av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.

Stipendier

5 § Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Sti-
pendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de

SFS 2008:803

– inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbeta-

larens räkning, och

– inte betalas ut periodiskt.
Av 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är skattefria.
Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte ska tas upp som in-

komst finns i 11 kap. 47 §

. Lag (2007:1419).

Räntor

6 § Räntor enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag är
skattefria.

7 § Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser
är skattefria:

– 40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyn-

digheter,

– 5 kap. 21 § tullagen (2000:1281), och
–

kap. 2 och 12–14

§§ skattebetalningslagen (1997:483).

Lag

(2004:1346).

8 § Räntor som enligt bestämmelserna i 8 kap. 4 § 1 och 2 lagen (2001:1227)
om självdeklarationer och kontrolluppgifter inte anges i kontrolluppgifter är
skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte
uppgår till 500 kronor.

Lag (2001:1242).

Barnbidrag

9 § Följande bidrag är skattefria:

– allmänt barnbidrag enligt lagen (1947:529) om allmänt barnbidrag,
– förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
– bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska

barn,

– underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd, och
– efterlevandestöd till barn enligt lagen (2000:461) om efterlevandepen-

sion och efterlevandestöd till barn.

Lag (2002:213).

Bostadsbidrag

10 § Följande bidrag är skattefria:

– bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
– bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer

m.fl., och

– kommunalt bostadstillägg till handikappade.

Lag (2001:766).

Bistånd

11 § Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (2001:853) om
äldreförsörjningsstöd och liknande ersättningar är skattefria.

Lag (2001:857).

SFS 2008:803

12 § Bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
är skattefria.

Introduktionsersättningar för flyktingar

13 § Introduktionsersättningar enligt lagen (1992:1068) om introduktions-
ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar är skattefria.

Ersättningar på grund av kapitalförsäkring

14 § Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring är skatte-
fria.

Av 44 kap. 40 § framgår att en kapitalvinst vid avyttring av en kapitalför-

säkring inte ska tas upp.

Lag (2007:1122).

Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.

Försäkringsersättningar

15 § Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut på grund av
en försäkring som inte tecknats i samband med tjänst är skattefria. Detta gäl-
ler dock inte ersättningar

1. i form av pension,
2. i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §, eller
3. på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller skadeståndsför-

säkring om ersättningen avser förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som
intäkt.

Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter den försäk-

rade det skadestånd som han har rätt till för personskada vid överfall och lik-
nande.

Bestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom m.m. som

grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §. Bestämmelser om er-
sättningar som betalas ut på grund av avtalsgruppsjukförsäkring finns i
11 kap. 20 § och 15 kap. 9 §.

Offentliga ersättningar

16 § Handikappersättning enligt lagen (1998:703) om handikappersättning
och vårdbidrag och ersättning för merutgifter för resor enligt 3 kap. 7 a § la-
gen (1962:381) om allmän försäkring är skattefria.

Lag (2000:797).

17 § Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till
handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om
bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas
bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap.

Lag (2004:790).

18 § Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommu-
nala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skattefria.

SFS 2008:803

19 § Assistansersättningar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning
och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria.

20 § Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom statens riskgarantier
för totalförsvarspliktiga samt de som tjänstgör i Polisens utlandsstyrka och
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten är skattefria.

Lag (2002:1006).

Ersättningar till arbetsgivare

21 § Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt
3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring
har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria,
om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras av.

Lag

(2007:1419).

Ersättningar vid sakskador

22 § Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller lik-
nande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock inte till den del

– ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat

sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet, eller

– ersättningen betalas ut på grund av insättningsgaranti, investerarskydd

eller försäkring enligt 55 kap. och avser ersättning för ränta eller för finan-
siella instrument.

I 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i första

stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastighet.

23 § Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när ett fartyg för-
olyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas från redare till arbetstagare
som har sjöinkomst.

Återbäring på grund av försäkring

24 § Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på grund av en för-
säkring är skattefria, om premien för försäkringen inte får dras av. Detta gäl-
ler dock inte utbetalningar på grund av pensionsförsäkringar eller sådana
sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst.

Underhåll till patient eller till intagen

25 § Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på kriminalvårds-
anstalt och liknande ersättningar är skattefria.

Begravningshjälp

26 § Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp behandlas inte
tjänstepension som avser tid efter den pensionsberättigades död.

SFS 2008:803

SFS 2008:803

Ersättningar vid inställelse i domstol

27 § Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av allmänna
medel till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skatte-
fria till den del ersättningen utgör reseersättning, traktamente eller ersättning
för tidsspillan. Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.

Bär-, svamp- och kottplockning

28 § Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som
den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett be-
skattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plocknings-
verksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller
liknande förmån i inkomstslaget tjänst.

Lag (2006:1354).

Blodgivning m.m.

29 § Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod, modersmjölk eller
organ är skattefria.

Hittelön m.m.

30 § Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställ-
ning eller uppdrag:

1. hittelön,
2. ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och
3. ersättning till den som har bidragit till eller avsett att bidra till
– att förebygga brott,
– att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller
– att föremål tas i beslag.

Lag (2003:1194).

Ersättningar vid självförvaltning

31 § Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får
för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öp-
pet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhand-
lingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett
annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller
dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna bostadens andel av
den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att
samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma
belopp.

Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning för avdrag

på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag
och liknande sammanslutningar.

SFS 2008:803

9 kap. Utgifter som inte får dras av

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som inte får dras
av.

Levnadskostnader m.m.

2 § Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras
av.

Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter

till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är
medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.

3 § Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar till perso-
ner i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.

Svenska allmänna skatter

4 § Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas
bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt.

Lag

(2007:1406).

Utgifter för vissa skattefria inkomster

5 § Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal
eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv
av inkomsten dras av.

Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ett ut-

ländskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt
24 kap. 17 §.

Lag (2007:1419).

Bär-, svamp- och kottplockning

6 § Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp och kot-
tar får dras av bara till den del utgifterna överstiger sådana inkomster som
inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.

Räntor och avgifter

7 § Följande räntor och avgifter får inte dras av:

– räntor enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395),
– avgifter enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

och

– räntor enligt 36 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

Lag (2001:359).

8 § Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte
dras av:

– 5 kap. 8 § vägtrafikskattelagen (2006:227) eller 8 § lagen (2006:228)

med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,

SFS 2008:803

– 5 kap. 14–18 §§ tullagen (2000:1281), och
– 19 kap. 2 och 4–9 §§ skattebetalningslagen (1997:483).
Dröjsmålsavgifter beräknade enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift

får inte dras av.

Lag (2006:238).

Sanktionsavgifter

9 § Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte dras av.

Mutor

10 § Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får inte dras av.

Arbetsgivaransvar

11 § Belopp som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 12 kap. 1 §
skattebetalningslagen (1997:483) får inte dras av.

AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST

10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst

Avgränsningen av inkomstslaget

1 § Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av
tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet
eller kapital.

Med tjänst avses
1. anställning,
2. uppdrag, och
3. annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.
Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avyttring

av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte ska räknas till inkomst-
slaget näringsverksamhet och om

– tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bear-

betas av den skattskyldige, eller

– det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skatt-

skyldige tillverkat eller bearbetat tillgången.

Lag (2007:1419).

2 § Som tjänst behandlas rätt till

1. pension,
2. livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster som

inte är ersättning för avyttrade tillgångar,

3. ersättning på grund av sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som

tecknats i samband med tjänst,

4. engångsbelopp på grund av personskada,
5. undantagsförmåner, och
6. sådana förmåner som avses i 11 kap. 30 § andra stycket, 31–36 och

46 §§.

Lag (2002:213).

SFS 2008:803

3 § Till inkomstslaget tjänst räknas

1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som

anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,

2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning

som anges i 50 kap. 7 §,

3. penninglån i strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagslagen (2005:551)

eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap.

19 och 19 a §§,

5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §,

och

6. avskattning av avtal om tjänstepension enligt bestämmelserna i 58 kap.

19 och 19 a §§.

Lag (2008:134).

4 § Till inkomstslaget tjänst räknas inte

1. räntor på skulder för utbildning eller på andra skulder för tjänsten, och
2. vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från detta.
Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och utgifter på grund

av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) likställs med ägande vid beskattningen, även om fastigheten
innehas som en löneförmån.

Definitioner

Pension

5 § Med pension avses ersättningar som betalas ut

1. som inkomstgrundad ålderspension och premiepension till efterlevande

enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

2. som garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension,
3. som efterlevandepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepen-

sion och efterlevandestöd till barn,

4. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring,
5. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller
6. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i

28 kap. 2 § andra stycket.

Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionsspar-

konto

1. till pensionsspararen,
2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,
3. till den som fått rätten till pension genom bodelning,
4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande

jämkats, eller

5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.
I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och

pensionssparkonton.

Lag (2005:1170).

SFS 2008:803

Periodiskt understöd

6 § Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån
från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid
eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda
personer.

Lag (2007:1419).

Försäkring tecknad i samband med tjänst

7 § En sjuk- eller olycksfallsförsäkring anses ha tecknats i samband med
tjänst om arbetsgivaren ska betala premierna för försäkringen och anmälan
görs till försäkringsbolaget om att försäkringen tecknats i samband med
tjänst.

Lag (2007:1419).

Beskattningstidpunkten

Intäkter

8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan dispone-
ras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del.

Lag

(2007:1419).

9 § Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 § ska tas
upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige disponerar över års-
kortet.

Lag (2007:1419).

10 § Förmån av drivmedel ska räknas till månaden efter den då förmånen
kommit den skattskyldige till del.

Lag (2007:1419).

11 § Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på
förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då
förvärvet sker.

Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i

framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på
förmånliga villkor, tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten
utnyttjas eller överlåts. Upphör den skattskyldige att vara bosatt i Sverige
eller att stadigvarande vistas här ska förmånen tas upp det beskattningsår då
detta sker och till den del förmånen då kunnat utnyttjas.

Lag (2007:1419).

12 § Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för

– avskattning av pensionsförsäkring i 58 kap. 19 §, och
– avskattning av pensionssparkonto i 58 kap. 33 §.

Lag (2001:1176).

Kostnader

13 § Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyl-
dige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.

Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för verksamhet som

bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

14 § Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skatte-
betalningslagen (1997:483) ska dras av som kostnad det beskattningsår då
skatten debiteras.

Lag (2007:1419).

15 § Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en sådan rätt som
avses i 11 § andra stycket, har betalat en ersättning för förmånen, ska utgif-
ten dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen ska tas upp som in-
täkt. Avdraget får dock inte överstiga förmånens värde. Om rätten inte ut-
nyttjas, ska utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då rätten
att förvärva värdepapper inte längre kan göras gällande.

Lag (2007:1419).

Resultatet

16 § Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna
minskas med kostnadsposterna.

Underskott som uppkommer vid beräkningen ska dras av som kostnad det

följande beskattningsåret.

Lag (2007:1419).

11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst

Huvudregel

1 § Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla
andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om
inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.

I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget närings-

verksamhet om

– mervärdesskatt i 15 kap. 6 §,
– återföring av avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 §, och
– förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §.
Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.

Lag (2007:1419).

Förmåner vid tjänsteresa och vid representation

2 § Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och frukost
på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa
ska inte tas upp, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller
övernattningen. Förmån av kost vid representation ska inte heller tas upp.
För intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfäl-
liga och kortvariga.

Förmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa ska inte tas

upp.

Lag (2007:1419).

Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst

3 § Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som tjänstgör i väp-
nad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands ska inte tas upp.

Lag

(2007:1419).

SFS 2008:803

Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst

4 § Förmån av resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för sådan
resa ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har far-
tyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg
som går i närfart med fastställd tidtabell. Vad som avses med närfart framgår
av 64 kap. 6 §.

Lag (2007:1419).

5 § Förmån av logi ombord på fartyg ska inte tas upp hos skattskyldiga
som har sjöinkomst.

Lag (2007:1419).

Tryggande av tjänstepension

6 § Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga pension ska
inte tas upp hos arbetstagaren.

Lag (2007:1419).

7 §

Har upphävts genom lag (2006:1344).

Varor och tjänster av begränsat värde

8 § Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren ska
inte tas upp om

– varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige

ska kunna utföra sina arbetsuppgifter,

– förmånen är av begränsat värde för den anställde, och
– förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan

i anställningen.

Lag (2007:1419).

Kläder

9 § Förmån av uniform och andra arbetskläder ska inte tas upp, om förmå-
nen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan an-
vändas privat.

Lag (2007:1419).

Statsministerns tjänstebostad

10 § Statsministerns förmån av tjänstebostad ska inte tas upp, om statsmi-
nistern till sin privata disposition har en annan bostad som är inrättad för
permanentboende.

Lag (2007:1419).

Statsråds resa med statsrådsbil

10 a § Ett statsråds förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp.

Lag

(2007:1419).

Personalvårdsförmåner

11 § Personalvårdsförmåner ska inte tas upp. Med personalvårdsförmåner
avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört ar-
bete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller lik-

SFS 2008:803

nande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet
som det är fråga om.

Som personalvårdsförmåner räknas inte
1. rabatter,
2. förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning,
3. förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller
4. andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplat-

ser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem.

Lag

(2007:1419).

12 § Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana förfriskningar
och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som
måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.

Lag

(2003:745).

Rabatter

13 § Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från arbetsgivaren eller
något annat företag i samma koncern ska inte tas upp, om varan eller tjäns-
ten ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten

– är en direkt ersättning för utfört arbete,
– överstiger den största rabatt som en konsument kan få på affärsmässiga

grunder,

– uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i branschen,

eller

– lämnas på sådant sätt som anges i 11 § 2–4.

Lag (2007:1419).

Gåvor till anställda

14 § Följande förmåner ska inte tas upp:

1. julgåvor av mindre värde till anställda,
2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller
3. minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger

10 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss
ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör, dock vid
högst ett tillfälle förutom när anställningen upphör.

Första stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar.

Lag (2007:1419).

Förvärv av aktier

15 § Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett lägre pris än mark-
nadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern
ska inte tas upp, om

1. aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma villkor som

för den anställde av andra än dels bolagets anställda och aktieägare, dels an-
ställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern,

2. bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i andra

bolag i samma koncern inte sammanlagt förvärvar mer än 20 procent av det
totala antalet utbjudna aktier, och

SFS 2008:803

3. den anställde på grund av anställningen inte förvärvar aktier för ett be-

lopp som överstiger 30 000 kronor.

Beräkningen enligt första stycket 2 ska även omfatta sådana aktier för

vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än
de anställda och aktieägarna. Vad som sägs om aktier gäller också konver-
tibler, vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis, skuldebrev förenade med option
och liknande värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier.

Med anställda likställs styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

Lag

(2007:1419).

Rätt att förvärva värdepapper

16 § Har en sådan förmån i form av en rätt att i framtiden förvärva värde-
papper som avses i 10 kap. 11 § andra stycket helt eller delvis tjänats in ge-
nom verksamhet utomlands, ska förmånen inte tas upp till den del som den
hade kunnat utnyttjas innan den skattskyldige blev bosatt i Sverige eller sta-
digvarande vistades här. En förmån som utnyttjas här ska i första hand anses
ha tjänats in genom verksamhet utomlands.

Om en förmån tagits upp som intäkt enligt 10 kap. 11 § andra stycket

andra meningen och förmånen utnyttjas eller överlåts sedan den skattskyl-
dige åter blir bosatt här eller åter stadigvarande vistas här, ska förmånen inte
tas upp till den del den beskattats tidigare.

Lag (2007:1419).

Utbildning vid omstrukturering m.m.

17 § Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av väsentlig
betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta ska
inte tas upp hos den som riskerar att bli arbetslös på grund av omstrukture-
ring, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet.

Första stycket gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmanshandels-

bolag, om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget eller när-
stående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare,
gäller första stycket inte förmån till sådana anställda som är närstående till
arbetsgivaren.

Lag (2007:1419).

Hälso- och sjukvård

18 § Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om förmånen avser

– vård i Sverige som inte är offentligt finansierad, eller
– vård utomlands.
Följande förmåner ska inte heller tas upp
– läkemedel vid vård utomlands,
– företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering,
– vaccination som betingas av tjänsten, och
– tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till tjäns-

tens krav för Försvarsmaktens submarina eller flygande personal och för
andra med i huvudsak liknande arbetsförhållanden.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Grupplivförsäkringar m.m.

19 § Förmån av grupplivförsäkring ska inte tas upp.

Om en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt förmånligare

än vad som gäller för statligt anställda, ska den dock tas upp till den del den
lämnas enligt förmånligare grunder än vad som gäller för statligt anställda.

Ersättningar som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring har tecknats

för anställdas räkning och som motsvarar ersättning på grund av gruppliv-
försäkring ska bara tas upp till den del beloppet väsentligt överstiger vad
som betalas ut för statligt anställda.

Lag (2007:1419).

Gruppsjukförsäkringar

20 § Förmån av gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kol-
lektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer ska inte tas upp.
Ersättning som betalas ut på grund av en sådan försäkring ska däremot tas
upp.

Lag (2007:1419).

Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands m.m.

21 § Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad personal vid en
statlig myndighet ska inte tas upp, om ersättningen eller förmånen är föran-
ledd av stationeringen och avser

1. bostad på stationeringsorten,
2. avgift för barns deltagande i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg

eller liknande och avgift för barnets måltider där, dock endast till den del av-
giften överstiger den avgift som normalt tillämpas för sådan verksamhet i
Sverige,

3. avgift för barns skolgång i grundskola, gymnasieskola eller liknande

och avgift för barnets skolmåltider,

4. egna och familjemedlemmars resor till och från stationeringsorten,

dock högst fyra resor per person och kalenderår,

5. medföljandetillägg för make, maka eller sambo, som på grund av sta-

tioneringen går miste om egen förvärvsinkomst, till den del tillägget inte
överstiger en tolftedel av tre och ett halvt prisbasbelopp per månad, och

6. merkostnadstillägg till den del det inte överstiger ett belopp som mot-

svarar den normala ökningen av levnadskostnaderna för den anställde och
för medföljande familjemedlemmar när det gäller livsmedel, transporter och
andra merkostnader på stationeringsorten.

Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och

förmån av bostad från Styrelsen för Stockholms internationella fredsforsk-
ningsinstitut (SIPRI) ska inte tas upp av sådana forskare vid SIPRI som

– är utländska medborgare,
– är kontraktsanställda på bestämd tid, och
– vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatta i Sverige.

Lag

(2007:1419).

21 a §

Har upphävts genom lag (2006:5).

SFS 2008:803

Ersättningar till utländska experter, forskare eller andra
nyckelpersoner

22 § Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan
del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersätt-
ningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser

1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå

att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,

2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inrikt-

ning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att
rekrytera inom landet, eller

3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckel-

position i ett företag.

Första stycket gäller bara om
– arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast

driftställe i Sverige,

– arbetstagaren inte är svensk medborgare,
– arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon

gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbör-
jas, och

– vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas bara under de tre första åren

av den tidsbegränsade vistelsen.

Lag (2007:1419).

23 § Bestämmelserna i 22 § gäller

1. 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbe-

tet, och

2. ersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av vistelsen i

Sverige har haft för

– flyttning till eller från Sverige,
– egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hem-

land, dock högst två resor per person och kalenderår, och

– avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller lik-

nande.

Som lön behandlas även sådana ersättningar i samband med sjukdom som

avses i 30 § 1, 2 och 4 samt 42 § under förutsättning att ersättningen helt
eller till huvudsaklig del grundar sig på inkomst av arbete.

Lag (2000:1161).

23 a § Frågan om förutsättningarna enligt 22 § är uppfyllda prövas av
Forskarskattenämnden.

Lag (2000:1161).

Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret

24 § Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska total-
försvaret ska tas upp.

Lag (2007:1419).

25 § Totalförsvarspliktigas dagersättningar och tillägg till sådana ersätt-
ningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildnings-
premier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag ska inte tas upp.

SFS 2008:803

Familjebidrag till totalförsvarspliktiga ska tas upp bara om bidraget beta-

las ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses tillfalla den totalförsvars-
pliktige, även om bidraget betalas ut till någon annan. Familjebidrag i form
av näringsbidrag ska tas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs av
en juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som den värnpliktige
inte är delägare i, och i annat fall i inkomstslaget näringsverksamhet.

Första och andra styckena tillämpas också för annan personal vid det

svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder som gäller för totalför-
svarspliktiga.

Lag (2007:1419).

Resa vid anställningsintervju

26 § Förmån av resa till eller från anställningsintervju ska inte tas upp om
resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbets-
området. Detta gäller också ersättning för sådan resa till den del ersättningen
inte överstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med egen bil, inte
överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.

Lag (2007:1419).

Inställelse- och arbetsresor

26 a § Förmån av särskild resa i samband med att den skattskyldige börjar
eller slutar en tjänst ska inte tas upp om

– andra intäkter som ska tas upp inte erhålls på grund av tjänsten, och
– resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samar-

betsområdet.

Vad som sägs i första stycket gäller också för förmån av resa mellan bo-

staden och arbetsplatsen om inte resan även föranletts av inkomstgivande ar-
bete i en verksamhet som bedrivs av någon som, på sätt som anges i 20 kap.
23 §, är närstående till eller står i intressegemenskap med den som lämnar
eller får förmånen.

Första och andra styckena gäller också ersättning för resan, förutsatt att

ersättningen inte överstiger utgifterna för resan eller, när det gäller resa med
egen bil, avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.

Lag (2007:1419).

Flyttningsersättningar

27 § Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av
byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort ska inte tas upp, om er-
sättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersätt-
ningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med
egen bil, ska denna ersättning dock tas upp som intäkt till den del den över-
stiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.

Som utgift för flyttning räknas utgifter för emballering, packning, trans-

port och uppackning av den skattskyldiges och hans familjs bohag och öv-
riga lösa saker, transport av den skattskyldige och hans familj från den
gamla till den nya bostadsorten samt liknande utgifter. Som utgift för flytt-
ning räknas däremot inte andra utgifter i samband med flyttningen såsom ut-
gifter för resor till och från arbetsplatsen, hemresor, dubbel bosättning och
förlust vid försäljning av bostad eller andra tillgångar.

SFS 2008:803

Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter ska inte tas

upp.

Ersättning till personal vid en statlig myndighet för andra utgifter eller

merkostnader än som avses i första och andra stycket ska inte tas upp, om ut-
gifterna eller merkostnaderna uppkommer som en nödvändig följd av en för-
flyttning till eller från en stationeringsort utomlands eller mellan orter i ut-
landet.

Lag (2007:1419).

Ersättningar till företrädare i Europaparlamentet

28 § De fasta resekostnads- och traktamentsersättningar som Europaparla-
mentet betalar till sina företrädare där ska tas upp bara till den del ersätt-
ningen kan antas väsentligt överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka.
Lag (2007:1419).

Ersättningar vid arbetskonflikt

29 § Ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från den organisa-
tion som han tillhör ska inte tas upp.

Lag (2007:1419).

Sjukpenning m.m.

30 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp om
de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:

1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om all-

män försäkring,

2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt person-
skadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
4. smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbä-

rare, och

5. ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller

olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring.

Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring ska tas upp.

Lag (2007:1419).

Föräldrapenning och vårdbidrag

31 § Följande ersättningar i samband med vård ska tas upp:

1. föräldrapenningförmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-

ring,

2. ersättningar enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för

närståendevård, och

3. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbi-

drag.

Vårdbidrag ska dock inte tas upp till den del det utgör ersättning för mer-

utgifter.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

32 § Särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensions-
tillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn
ska inte tas upp.

Vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag

ska inte tas upp.

Lag (2008:311).

Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet

Utvecklingsersättningar till ungdomar

33 § Utvecklingsersättningar enligt lagen (2000:625) om arbetsmarknads-
politiska program ska inte tas upp.

Lag (2007:1419).

Studiestöd

34 § Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:

1. utbildningsbidrag för doktorander, och
2. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar

(TUFF).

Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäl-

ler också

1. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten

för

– kortare studier om funktionshinder,
– kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpas-

sade för personer med funktionshinder, och

– studier inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, eller
2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfa-

betisering i samiska.

Lag (2008:227).

Bidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl.

35 § Stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. ska
inte tas upp om det lämnas till deltagare i

1. arbetslivsinriktad rehabilitering,
2. de arbetsmarknadspolitiska programmen
– arbetsmarknadsutbildning,
– arbetspraktik,
– jobb- och utvecklingsgarantin, om insatsen består i annat än stöd till

start av näringsverksamhet,

– ungdomsinsatser,
– förberedande insatser, eller
– projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning.
Första stycket gäller även sådant stöd som lämnas till deltagarens ledsa-

gare eller till elever med funktionshinder vid utbildning i grundskola, gym-
nasieskola eller motsvarande utbildning.

Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av funk-

tionshinder som lämnas till elever i utbildning för döva eller hörselskadade
eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdo-
mar (Rh-anpassad utbildning) ska inte tas upp.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Ersättningar vid arbetslöshet

36 § Följande ersättningar i samband med arbetslöshet ska tas upp:

1. dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, och
2. aktivitetsstöd som betalas ut enligt bestämmelser som beslutats av re-

geringen eller av statlig myndighet till den som tar del av ett arbetsmark-
nadspolitiskt program och till andra som är likställda med dem när det gäller
rätt till sådant stöd.

Lag (2007:1419).

Livräntor

37 § Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller olycksfall på grund av
försäkringar som inte har tecknats i samband med tjänst och inte heller är
trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller försäkring enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Som intäkt ska den del av livräntans
belopp tas upp som framgår av följande tabell, nämligen om livräntetagaren
under beskattningsåret fyllt:
högst 35 år

80 %

36 till och med 47 år

70 %

48 ” ” ” 56 år

60 %

57 ” ” ” 63 år

50 %

64 ” ” ” 69 år

40 %

70 ” ” ” 76 år

30 %

77 ” ” ” 86 år

20 %

minst 87 år

10 %

Andra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i första

stycket ska tas upp till den del de avser ersättning för förlorad inkomst som
skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll.

Lag (2007:1419).

Engångsbelopp

38 § Om engångsbelopp på grund av personskada avser ersättning för
framtida förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt, ska
60 procent av beloppet tas upp. Om någon får två eller flera sådana belopp
till följd av samma personskada, gäller detta för varje belopp. För samma
personskada får dock den del som inte tas upp som intäkt inte överstiga
15 prisbasbelopp för det år som engångsbeloppet kunde disponeras.

Lag

(2007:1419).

39 § Om en livränta eller del av en livränta som betalas till följd av person-
skada och som ska tas upp som intäkt byts ut mot ett engångsbelopp, tilläm-
pas bestämmelserna i 38 §. Vid utbyte av annan livränta eller del av en liv-
ränta som ska tas upp som intäkt ska hela engångsbeloppet tas upp.

Engångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en livränta än

sådana som avses i första stycket ska inte tas upp. Detta gäller också en-
gångsbelopp vid utbyte av sådan livränta som avses i 37 § första stycket.
Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Barnpension

40 § Barnpension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och ef-
terlevandestöd till barn ska bara tas upp till den del pensionen för varje må-
nad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pen-
sion efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandeliv-
ränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 7 kap. 10 och 11 §§ lagen
om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn medfört minskning av
efterlevandestöd till barn och sådan del av barnpensionen som inte ska tas
upp.

Lag (2007:1419).

Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk

41 § Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av pension eller liv-
ränta från arbetsgivare när denne står självrisk enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring be-
handlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt sistnämnda lag.

Ersättningar för sjukvårdsutgifter

42 § Ersättning för utgifter för sjukvård utomlands eller inom den icke of-
fentligt finansierade vården i Sverige ska tas upp bara om ersättningen beta-
las i form av livränta på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som
tecknats i samband med tjänst.

Lag (2007:1419).

Utländska pensionsförsäkringar

43 § Pension från en sådan försäkring som enligt 58 kap. 5 § anses som
pensionsförsäkring ska inte tas upp till den del den skattskyldige

1. inte fått göra avdrag för premier som han betalat för försäkringen, eller
2. förmånsbeskattats för försäkringen utan att ha fått göra ett motsvarande

avdrag.

Första stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras på grund av be-

stämmelserna i 59 kap. 3–11 och 17 §§.

Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning både i

Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller liknande
skattelättnad utomlands.

Lag (2007:1419).

Egenavgifter

44 § I 12 kap. 36 § och 62 kap. 5 § finns bestämmelser om ändrad debite-
ring och återföring av avdrag för egenavgifter och i 62 kap. 6 § bestämmel-
ser om ändrad debitering av utländska socialförsäkringsavgifter.

Förbjudna lån

45 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagsla-
gen (2005:551) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfäs-
telse m.m., ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos låntagaren eller hos en
fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare,
om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Marie Curie-stipendier

46 § Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller
indirekt av Europeiska gemenskaperna ska tas upp.

Lag (2007:1419).

Periodiska understöd

47 § Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster ska inte tas
upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller 62 kap. 7 § inte får dra av det
utbetalade beloppet.

Som inkomst ska inte heller tas upp sådana periodiska understöd som be-

talas ut från en stiftelse som är undantagen från skattskyldighet enligt 7 kap.
3–6 §§ eller från en ideell förening som har till uppgift att främja de ändamål
som anges i 7 kap. 4 §, om föreningen uppfyller övriga villkor i 7 kap.
7–13 §§ för undantag helt eller delvis från skattskyldighet. Detta gäller dock
bara om utbetalningen görs för att fullfölja något av de ändamål som anges i
7 kap. 4 §.

Lag (2007:1419).

Ersättning till dagbarnvårdare

48 § Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av en kommun
ska inte tas upp till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamhe-
ten.

Lag (2007:1419).

12 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst

Huvudregel

1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kost-
nad om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap.

I detta kapitel finns bestämmelser om att också vissa andra utgifter som

har samband med tjänsten ska dras av.

I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget närings-

verksamhet om

– avdrag för utgifter för representation i 16 kap. 2 §,
– mervärdesskatt i 16 kap. 16 §, och
– avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§.

Lag (2007:1419).

Inskränkningar i avdragsrätten

Beloppsgränser

2 § Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan någon be-
loppsmässig begränsning, nämligen utgifter

– vid tjänsteresor enligt 5–17 §§,
– vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt

18–22 och 31 §§,

– för hemresor enligt 24 och 31 §§,
– för egenavgifter enligt 36 §, och
– i hobbyverksamhet enligt 37 §.

SFS 2008:803

Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som före-

tas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil.

Utgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan bostaden och

arbets- och utbildningsplatsen enligt 26–31 §§ ska dras av bara till den del
kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 8 000 kronor.
Övriga utgifter ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattnings-
året sammanlagt överstiger 5 000 kronor.

Lag (2007:1419).

Utgifter för vissa skattefria ersättningar

3 § Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21, 26 a,
27 § fjärde stycket eller 28 § inte ska tas upp, får de utgifter som ersätt-
ningen är avsedd att täcka inte dras av.

Om den skattskyldige får sådant skattefritt stöd eller bidrag vid utbildning

eller arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket
och 35 §, får de utgifter som stödet eller bidraget är avsett att täcka inte dras
av.

Avdrag får inte heller göras för utgifter som täcks av sådana ersättningar

till

1. utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner som enligt

11 kap. 22 § och 23 § första stycket 2 inte ska tas upp, och

dagbarnvårdare som enligt 11 kap. 48

§ inte ska tas upp.

Lag

(2007:1419).

Skattskyldiga med sjöinkomst

4 § Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag som avses i
6–24 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana skattskyldiga anses ha sitt tjänste-
ställe på det fartyg där de arbetar.

Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil

5 § Utgifter för tjänsteresor med egen bil ska dras av med 1 krona och
85 öre för varje kilometer.

Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar

samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, ska utgifter för
dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat driv-
medel med 95 öre för varje kilometer.

Lag (2007:1388).

Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor

Övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten

6 § Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund av att han
i tjänsten vistas utanför sin vanliga verksamhetsort, ska dras av i den ut-
sträckning som följer av 7–17 §§. Avdrag ska göras bara vid resor som är
förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Som
ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för måltider
samt diverse småutgifter.

SFS 2008:803

När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma

ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte längre bestämmelserna i
första stycket. I stället bedöms rätten till avdrag för ökade levnadskostnader
enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete i 18–22 §§. En tjänsteresa anses
pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet för-
läggs till en annan ort under minst fyra veckor.

Med arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om den hu-

vudsakliga delen av arbetet utförs för honom.

Lag (2007:1419).

6 a § När en riksdagsledamot befinner sig på tjänsteresa i Stockholm som
ett led i utövandet av sitt uppdrag gäller inte bestämmelserna i 14, 16 och
18–22 §§. I stället ska avdrag för ökade levnadskostnader göras enligt föl-
jande.

Om riksdagsledamoten fått ersättning för ökade utgifter för måltider och

diverse småutgifter (stockholmstraktamente) för en tjänsteresa till Stock-
holm, ska avdrag göras med 50 procent av ett maximibelopp för varje hel
och för varje halv dag som tagits i anspråk för resan. Detta gäller oavsett om
den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor till Stockholm
under beskattningsåret varit större än det sammanlagda avdraget beräknat
enligt vad nu sagts och oavsett om arbetet varit förlagt till Stockholm under
längre tid än tre månader i en följd.

Om riksdagsledamoten inte fått stockholmstraktamente ska avdrag inte

göras för ökade levnadskostnader i Stockholm.

Lag (2007:1419).

Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe

7 § Med

vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från

den skattskyldiges tjänsteställe.

Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50 kilome-

ter från den skattskyldiges bostad.

8 §

Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av

sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela ti-
den växlar, anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar
arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänste-
ställe.

Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för

vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande bran-
scher, anses bostaden som tjänsteställe.

För riksdagsledamöter, reservofficerare samt nämndemän, jurymän och

andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdom-
stol, hyresnämnd, skattenämnd eller arrendenämnd anses bostaden som
tjänsteställe.

Med bostad anses för riksdagsledamöter bostaden på hemorten.

Lag

(2006:992).

9 §

Har upphävts genom lag (2001:908).

SFS 2008:803

Maximibelopp och normalbelopp

10 § Vid beräkningen av avdraget används för tjänsteresa i Sverige ett
maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett normalbelopp. Avdraget be-
räknas för hel eller halv dag.

Som hel dag behandlas också avresedagen om resan påbörjas före

kl. 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00. Som halv dag
behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00 eller senare och hem-
komstdagen om resan avslutas kl. 19.00 eller tidigare.

11 §

Maximibeloppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat till när-

maste tiotal kronor.

Normalbeloppet för varje land motsvarar den normala ökningen av lev-

nadskostnaderna under en hel dag för frukost, lunch och middag som består
av en rätt på restaurang av normal standard samt för småutgifter. Om det
finns särskilda skäl, får normalbeloppet avse ökade utgifter för måltider på
en restaurang av bättre standard.

Vistelse i mer än ett land

12 § Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i
mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller för vistelse i det land
där han uppehållit sig den längsta delen av dagen (06.00–24.00).

Avdrag för logi

13 § Utgift för logi ska dras av. Kan den skattskyldige inte visa vilken ut-
gift han har haft, ska ett halvt maximibelopp per natt dras av vid tjänsteresa i
Sverige och ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands.

Lag

(2007:1419).

Avdrag för måltider och småutgifter

14 § Om den skattskyldige fått ersättning för ökade utgifter för måltider
och småutgifter (dagtraktamente) för en tjänsteresa i Sverige, ska avdrag gö-
ras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett maximibelopp
och för varje halv dag med ett halvt maximibelopp.

Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samt-

liga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än
det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett be-
lopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.

Lag (2007:1419).

15 § Om den skattskyldige fått dagtraktamente för en tjänsteresa utom-
lands, ska avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med
ett normalbelopp och för varje halv dag med ett halvt normalbelopp.

Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit

större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som
motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

16 § Om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör sannolikt att
han haft ökade utgifter för måltider och småutgifter, ska avdrag göras för
varje hel dag med ett maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett
normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. För varje halv dag ska avdrag göras
med ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett halvt nor-
malbelopp vid tjänsteresa utomlands.

Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samt-

liga tjänsteresor i Sverige under beskattningsåret i en och samma tjänst varit
större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stäl-
let ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.

Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa utomlands

varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp
som motsvarar den faktiska utgiftssökningen dras av.

Lag (2007:1419).

Minskat avdrag på grund av kostförmåner

17 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 6 och 7–16 §§ ska minskas
med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock
inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 §
inte ska tas upp.

Avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter enligt 6 a § ska inte

minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått.

Lag

(2007:1419).

Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid
dubbel bosättning m.m.

Tillfälligt arbete på annan ort

18 § Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt ar-
bete på en annan ort än den där han har sin bostad ska dras av bara om

1. arbetet avser en kortare tid,
2. arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller

sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten,

3. arbetet ska bedrivas på flera olika platser, eller
4. det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den

skattskyldige bör flytta till arbetsorten.

Uppdrag som statsråd ska behandlas som ett sådant arbete som avses i 2.

Lag (2007:1419).

Dubbel bosättning

19 § Ökade levnadskostnader ska dras av om

– den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en ny bostadsort,

och

– en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj har be-

hållits på den tidigare bostadsorten.

Lag (2007:1249).

SFS 2008:803

Ytterligare förutsättningar för avdrag

20 § Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ ska dras av bara om den
skattskyldige övernattar på arbetsorten och avståndet mellan bostadsorten
och arbetsorten är längre än 50 kilometer.

Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ i form av ökade utgifter för

måltider och småutgifter på arbetsorten får dras av bara för den första måna-
den av vistelsen på arbetsorten. Detta gäller dock inte för skattskyldiga som
under de tre första månaderna av vistelsen på arbetsorten gjort avdrag enligt
6–17 §§.

Övriga ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under längst två år.

Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvs-
verksamhet, får avdrag göras under sammanlagt längst fem år. Andra ökade
levnadskostnader än ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsor-
ten ska dock dras av för längre tid om synnerliga skäl talar för det.

Lag

(2007:1249).

Beräkningen av avdragen

21 § Ökade utgifter för logi ska dras av med ett belopp som motsvarar den
faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på annan ort gäller dock bestämmel-
serna i 13 §, om logiutgiften inte kan visas.

Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dras av an-

tingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som beräknas
enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas för

1. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort av-

drag enligt 6–17 §§ och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till
ett belopp som motsvarar denna ersättning,

– för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maximibe-

loppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av normal-
beloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och

– för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per hel

dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet per
hel dag om arbetsorten ligger utomlands,

2. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort av-

drag enligt 6–17 §§ och som inte får ersättning från arbetsgivaren, till 30
procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och
till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utom-
lands,

3. skattskyldiga som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av maximibe-

loppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 50 procent av nor-
malbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och

4. skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av maximibe-

loppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av nor-
malbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.

Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1 ska i den angivna ti-

den räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av en-
ligt bestämmelserna i 6–17 §§.

Lag (2007:1249).

SFS 2008:803

Minskat avdrag på grund av kostförmåner

22 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 18–21 §§ ska minskas med
värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte så-
dana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte
ska tas upp.

Lag (2007:1419).

23 §

Har upphävts genom lag (2001:908).

Hemresor

24 § När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än
den där han eller hans familj bor, ska utgifter för hemresor dras av, om av-
ståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag
får göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för resor mel-
lan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Avdraget ska beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skäliga

utgifter för flygresa och utgifter för tågresa ska dock dras av.

Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, ska utgifter för

resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av med det
belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 27 och
29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil som en närstående
till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för.

Lag

(2007:1419).

Inställelseresor

25 § Utgifter för särskilda resor i samband med att den skattskyldige börjar
eller slutar en tjänst ska dras av om resorna företagits mellan två platser
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelserna i 24 §
andra och tredje styckena tillämpas också för sådana avdrag.

Lag

(2007:1419).

Arbetsresor

26 § Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsre-
sor) ska dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skatt-
skyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel.

Lag

(2007:1419).

27 § Utgifter för arbetsresor med egen bil ska dras av om avståndet mellan
bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att
den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna trans-
portmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Utgifter för arbetsresor med egen bil ska också dras av om bilen används i

tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst
60 dagar under året, ska utgifterna dras av för alla de dagar som bilen an-
vänts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om kör-
sträckan är minst 300 mil per år.

Avdrag ska göras med 1 krona och 85 öre för varje kilometer.

SFS 2008:803

Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt skatt enligt lagen (2004:629)

om trängselskatt ska också dras av.

Lag (2007:1388).

28 § Bestämmelserna i 27 § första stycket tillämpas inte om allmänna
transportmedel saknas.

29 § För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil ska utgifter
för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26–28 §§. I stället för vad
som sägs i 27 § tredje stycket ska utgifter för dieselolja dras av med 65 öre
för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje ki-
lometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil som en
närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig
för.

Lag (2007:1388).

30 § Bestämmelserna i 27 § första–tredje styckena tillämpas inte för skatt-
skyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp tvingas använda
egen bil eller sin förmånsbil. De tillämpas inte heller för skattskyldiga som
tvingas använda en större bil på grund av skrymmande last.

Utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.

31 § Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan åt-
gärd enligt 11 kap. 17 § ska göra avdrag enligt 26–30 §§ för utgifter för re-
sor mellan bostaden och platsen för utbildningen eller åtgärden.

Om skattskyldiga som avses i första stycket får ersättning för ökade lev-

nadskostnader och för utgifter för hemresor, ska avdrag göras för ökade lev-
nadskostnader enligt de regler som gäller för tillfälligt arbete på annan ort
enligt 18 § och för utgifter för hemresor enligt 24 §. Avdraget för ökade lev-
nadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen ersättning eller de
schablonbelopp som anges i 21 §.

Har den skattskyldiges anställning upphört på grund av uppsägning får

avdrag inte göras för tid efter första året efter uppsägningstidens utgång.

Lag

(2007:1419).

Skyddsutrustning och skyddskläder

32 § Utgifter för skyddsutrustning och skyddskläder som behövs för tjäns-
ten ska dras av. Till skyddsutrustning hör hjälmar, skyddsglasögon, hörsel-
skydd och skor med stålhätta. Med skyddskläder avses sådana kläder som
har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen eller mekaniska skador
eller mot väta, värme eller kyla som huvudsakligen beror på annat än klimat-
förhållanden.

Lag (2007:1419).

Förluster på grund av redovisningsskyldighet

33 § Förluster på grund av ersättnings- eller återbetalningsskyldighet för
medel som den skattskyldige är redovisningsskyldig för i sin tjänst ska dras
av. Detta gäller dock inte om ersättnings- eller återbetalningsskyldigheten
beror på att den skattskyldige har förskingrat medel eller begått något annat
brott.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Pensionsutgifter

34 § Avgifter som den skattskyldige betalar i samband med tjänsten för sin
egen eller efterlevandes pension på annat sätt än genom försäkring, ska dras
av bara om pensionen är utformad så att den överensstämmer med villkoren
i 58 kap. 4–16 b §§ för en pensionsförsäkring.

Lag (2008:134).

35 §

Har upphävts genom lag (2001:1168).

Egenavgifter

36 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser inkomster i
inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas
upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras.

Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med

högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket. Avdra-
get ska dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid be-
skattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året
fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till be-
skattning det följande beskattningsåret.

Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt

2 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension är inkomst
av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som ska dras av från
dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och
rehabiliteringspenning och liknade ersättningar som avses i 2 kap. 6 § första
stycket 4 i den nämnda lagen.

Lag (2007:1419).

Hobbyverksamhet

37 § I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men som inte
ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får avdrag för beskattnings-
årets kostnader inte göras med större belopp än som motsvarar beskattnings-
årets intäkter.

I sådan verksamhet ska avdrag göras även för något av de fem föregående

beskattningsårens kostnader till den del dessa överstigit det årets intäkter
och inte kunnat dras av tidigare. Avdrag får dock inte göras med högre be-
lopp än vad som återstår av intäkterna efter avdrag för beskattningsårets
kostnader.

Lag (2007:1419).

AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET

13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet

Huvudregler

1 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på
grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverk-
samhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverknings-

rätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter,

SFS 2008:803

privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverk-
samhet.

Lag (2002:536).

1 a § I 27 kap. finns bestämmelser om att den som innehar vissa tillgångar
anses bedriva näringsverksamhet i form av byggnadsrörelse eller handel
med fastigheter. Där finns också bestämmelser om vad som räknas som
tomtrörelse.

I 49 a kap. finns bestämmelser om att kapitalvinsten när en fysisk person

avyttrar en andel i ett skalbolag i vissa fall ska räknas till inkomstslaget nä-
ringsverksamhet.

Lag (2007:1419).

Juridiska personer

2 § För juridiska personer räknas inkomster och utgifter på grund av inne-
hav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförlus-
ter till inkomstslaget näringsverksamhet, även om inkomsterna eller utgif-
terna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 1 §.

3 § Penninglån som lämnas till en juridisk person i strid med 21 kap.
1–7 §§ aktiebolagslagen (2005:551) eller 11 § lagen (1967:531) om tryg-
gande av pensionsutfästelse m.m., räknas till inkomstslaget näringsverksam-
het.

Lag (2005:1142).

Handelsbolag

4 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller också inkomster och utgifter hos
svenska handelsbolag.

För delägare som är fysiska personer räknas handelsbolagets kapital-

vinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter
inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital samt
handelsbolagets penninglån som avses i 3 § till inkomstslaget tjänst.

5 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas också ett belopp som
motsvarar kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt
handelsbolag i de särskilda fall som anges i 51 kap.

Enskilda näringsidkare

Kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och
näringsbostadsrätter

6 § För enskilda näringsidkare räknas kapitalvinster och kapitalförluster på
näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget närings-
verksamhet utan till inkomstslaget kapital.

Om näringsidkaren begär det, ska dock kapitalvinster på näringsfastighe-

ter vid sådana avyttringar som enligt 31 kap. 5 § medför rätt till avdrag för
avsättning till ersättningsfond räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.
Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Vissa tillgångar och skulder

7 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och så-
dana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverk-
samheten för enskilda näringsidkare.

De ska dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är
– lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande till-

gångar,

– inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,
– tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet en-

ligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och tillgodohavandet hör till
näringsverksamheten,

– fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som ska

tas upp i näringsverksamheten,

– andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna be-

tingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av så-
dana andelar, eller

– fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen

förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättighe-

ter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de
inte förvärvats från någon annan.

Lag (2007:1419).

8 § För enskilda näringsidkare ska en skuld inte räknas till näringsverk-
samheten, om skulden hänför sig till tillgångar som enligt 7 § inte ska räknas
som tillgångar i näringsverksamheten.

Lag (2007:1419).

Rabatt och pristillägg

9 § Även om en andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening enligt
7 § inte räknas som en tillgång i näringsverksamheten, ska utdelning från ak-
tiebolaget eller den ekonomiska föreningen räknas till inkomstslaget närings-
verksamhet, om utdelningen lämnas i förhållande till köp (rabatt) eller försälj-
ningar (pristillägg) som gjorts i näringsverksamheten.

Lag (2007:1419).

Samfälligheter

10 § Om en näringsfastighet har del i en sådan samfällighet som avses i
6 kap. 6 § första stycket, räknas utdelning från samfälligheten för enskilda
näringsidkare till inkomstslaget näringsverksamhet.

Om en näringsfastighet har del i en annan samfällighet än en sådan som

avses i 6 kap. 6 § första stycket, tillämpas för enskilda näringsidkare bestäm-
melserna i 4 § i stället för bestämmelserna i 6–8 §§. Samfällighetens kapital-
vinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter
räknas dock till inkomstslaget näringsverksamhet, om den fastighet som har
del i samfälligheten är en lagertillgång.

SFS 2008:803

Royalty m.m.

11 § Den som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående av-
gift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas, anses bedriva
näringsverksamhet. Om royaltyn eller avgiften grundar sig på anställning
eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverk-
samhet, räknas den dock inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till
inkomstslaget tjänst.

Lag (2004:614).

Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster

12 § För en fysisk person som är skattskyldig enligt de särskilda bestäm-
melserna i 39 a kap. för delägare i vissa utländska juridiska personer med
lågbeskattade inkomster räknas dennes andel av den utländska juridiska per-
sonens alla inkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverksamhet.

Lag

(2003:1086).

14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– beskattningstidpunkten i 2–9 §§,
– gemensam eller särskild beräkning i 10–15 §§,
– anskaffningsvärde efter karaktärsbyte i 16 §,
– överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl. i 17 och 18 §§,
– oriktig prissättning m.m. i 19 och 20 §§, och
– hur man beräknar resultatet i 21 och 22 §§.

Beskattningstidpunkten

Bokföringsmässiga grunder

2 § Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.

Vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgif-

ter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god
redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller
även skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt

6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), ska vid beräkningen av resultatet
inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskatt-
ningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något an-
nat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga
grunder. För räntor gäller detta dock endast om de sammanlagda räntein-
komsterna eller de sammanlagda ränteutgifterna uppgår till högst 5 000 kro-
nor.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Balansposter

3 § Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar, skulder och
avsättningar ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattnings-
årets utgång.

Värdet av ingående lager och andra balansposter ska tas upp till samma

belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång.

Lag

(2007:1419).

Räkenskaperna

4 § Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa läggas till
grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten.

Reserv i lager och liknande ska beaktas bara vid tillämpning av 17 kap.

4 och 5 §§ samt 27 § andra stycket.

Lag (2007:1419).

Justeringar

5 § Det redovisade resultatet ska justeras om en intäkts- eller kostnadspost
hänförs till ett visst beskattningsår i strid med bestämmelserna i 2 §. Motsva-
rande justering ska göras ett tidigare eller senare beskattningsår, om det be-
hövs för att undvika att någon intäkts- eller kostnadspost utelämnas eller
räknas dubbelt.

Lag (2007:1419).

6 § Även om lager, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tas
upp till ett för lågt belopp eller avsättningar, leverantörsskulder eller lik-
nande till ett för högt belopp, ska resultatet inte justeras till den del mellan-
skillnaden motsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag på andra
tillgångar än lagertillgångar som den skattskyldige skulle ha kunnat göra en-
ligt denna lag. Detta gäller dock bara om den skattskyldige begär det.

Lag

(2007:1419).

Karaktärsbyte

7 § Om en tillgång som innehas av den skattskyldige och som hör till in-
komstslaget kapital blir tillgång i den skattskyldiges näringsverksamhet, ska
de justeringar göras som behövs för att inte någon intäkt eller kostnad ska
utelämnas eller dubbelräknas.

Lag (2007:1419).

Fordringar och skulder i utländsk valuta

8 § Fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk valuta, som
inte tas upp till det verkliga värdet enligt 17 kap. 20 §, ska värderas till kur-
sen vid beskattningsårets utgång. Om det finns ett terminskontrakt eller nå-
gon annan liknande valutasäkringsåtgärd för en sådan post, ska posten tas
upp till det värde som motiveras av valutasäkringen under förutsättning att

– samma värde används i räkenskaperna, och
– värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.

SFS 2008:803

Om den säkrade posten är sådant lager som tas upp till anskaffningsvärdet

enligt 17 kap. 20 § ska inte första strecksatsen i första stycket tillämpas.

Lag

(2007:1419).

Kapitalvinster och kapitalförluster

9 § Bestämmelser om beskattningstidpunkten för kapitalvinster och kapi-
talförluster finns i 44 kap. 26–32 §§.

Gemensam eller särskild beräkning

Juridiska personer

10 § All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas som
en enda näringsverksamhet. Om den juridiska personen är delägare i ett
svenskt handelsbolag, ska även handelsbolagets verksamhet räknas in i den
juridiska personens näringsverksamhet.

I 11 § finns bestämmelser om underskott från vissa utländska juridiska

personer. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommandit-
bolag och vissa andra handelsbolag.

Lag (2007:1419).

11 § Underskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk person får dras
av bara om den juridiska personen hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet eller i ett område som anges i bilaga 39 a och
som inte omfattas av där angivna undantag.

Underskott som inte får dras av på grund av bestämmelserna i första

stycket, ska dras av vid beräkning av den utländska juridiska personens re-
sultat det följande beskattningsåret.

Lag (2007:1419).

Fysiska personer

12 § All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räk-
nas som en enda näringsverksamhet. Om han bedriver självständig närings-
verksamhet utomlands, räknas dock all sådan verksamhet som en egen nä-
ringsverksamhet.

13 § För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska handels-
bolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen näringsverk-
samhet. Om ett handelsbolag bedriver självständig näringsverksamhet utom-
lands, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.

Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handelsbolag,

ska verksamheten i det handelsbolaget räknas in i det ägande bolagets nä-
ringsverksamhet. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från
kommanditbolag och vissa andra handelsbolag.

Lag (2007:1419).

13 a § Kapitalvinst som enligt 49 a kap. ska tas upp som överskott av pas-
siv näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag
räknas som en egen näringsverksamhet.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Underskott för kommanditdelägare och vissa andra handelsbolagsdelägare

14 § En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag får inte dra av
underskott från kommanditbolaget till den del summan av avdraget och de
avdrag som gjorts tidigare beskattningsår skulle överstiga ett belopp som
motsvarar vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.

En delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare

har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser ska dra av
sammanlagt högst ett belopp som motsvarar hans ansvar.

Lag (2007:1419).

15 § Underskott som inte ska dras av på grund av bestämmelserna i 14 §,
ska dras av vid beräkning av resultatet från bolaget det följande beskatt-
ningsåret.

Lag (2007:1419).

Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte

16 § Om en tillgång avskattats enligt bestämmelserna i 41 kap. 6 §, ska
den anses ha återanskaffats mot en ersättning som motsvarar marknadsvär-
det. Vid karaktärsbyte i annat fall ska som anskaffningsvärde anses anskaff-
ningsutgiften ökad med utgifter för förbättring och minskad med sådana av-
drag som har gjorts för anskaffning, värdeminskning och liknande.

I 18 kap. 10 §, 19 kap. 16 § och 20 kap. 14 § finns bestämmelser om vär-

deminskningsavdrag för byggnads- och markinventarier, byggnader och
markanläggningar i sådana fall.

Lag (2007:1419).

Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.

17 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter den huvud-
sakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, ett
landsting eller en kommun, ska bestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma
gäller om överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del innehas,
direkt eller indirekt, av staten, ett landsting eller en kommun.

Bestämmelserna i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser inom en

svensk koncern. De tillämpas inte heller om överlåtelsen framstår som ett
normalt led i företagets verksamhet.

Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts, ska hän-

syn tas till hela den näringsverksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit
vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt verksam-
hetens allmänna art och inriktning.

Lag (2007:1419).

18 § En beräkning av resultatet görs som om ett beskattningsår hade avslu-
tats i och med överlåtelsen. Vid beräkningen får de tillgångar som finns kvar
efter överlåtelsen inte tas upp till ett högre värde än marknadsvärdet.

Om denna beräkning resulterar i ett underskott, anses resultatet vara noll,

och den återstående delen av beskattningsåret behandlas då som ett särskilt
beskattningsår. I annat fall beräknas resultatet för hela beskattningsåret efter
vanliga regler.

Sådana underskott för ett tidigare beskattningsår än överlåtelseåret som

inte har kunnat dras av det följande beskattningsåret på grund av bestämmel-
serna i 40 kap., får inte dras av ett senare beskattningsår än det då överlåtel-
sen sker.

SFS 2008:803

Oriktig prissättning m.m.

19 § Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att vill-
kor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan
oberoende näringsidkare, ska resultatet beräknas till det belopp som det
skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara
om

1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte ska be-

skattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund
av ett skatteavtal,

2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressege-

menskap mellan parterna, och

3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra

skäl än ekonomisk intressegemenskap.

Lag (2007:1419).

20 § Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses föreligga om

– en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervak-

ningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags ka-
pital, eller

– samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervak-

ningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.

Resultatet

21 § Överskott och underskott i en näringsverksamhet ska beräknas genom
att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.

Särskilda bestämmelser om makar som tillsammans deltar i näringsverk-

samhet finns i 60 kap.

Lag (2007:1419).

22 § Bestämmelser om att underskott ska dras av samma beskattningsår
finns i fråga om

– kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 45 kap. 32 §, och
– kapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i 46 kap. 17 §.
Bestämmelser om att underskott får dras av samma beskattningsår finns i

fråga om

– delägare i andelshus i 42 kap. 33 §,
– nystartad verksamhet i 62 kap. 3 §, och
– litterär eller konstnärlig verksamhet m.m. i 62 kap. 4 §.
Bestämmelser om att underskott ska dras av ett senare beskattningsår

finns i fråga om

– avdrag i näringsverksamheten följande år i 37 och 40 kap., och
– avdrag för kvarstående underskott av avslutad näringsverksamhet i

42 kap. 34 §.

Lag (2007:1419).

15 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet

Huvudregel

1 § Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av till-
gångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten ska
tas upp som intäkt.

SFS 2008:803

SFS 2008:803

Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om inkomster i

8, 17–39, 44–46, 48, 49–52, 55 och 60 kap.

Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.

Lag (2007:1419).

Medlemsavgifter

2 § Föreningar ska inte ta upp medlemsavgifter som intäkt.

Lag

(2007:1419).

Förbjudna lån

3 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagsla-
gen (2005:551) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfäs-
telse m.m., ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos låntagaren eller hos en
juridisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare,
om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Lag (2007:1419).

Förmåner för delägare i privatbostadsföretag

4 § Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige har i
egenskap av delägare i ett privatbostadsföretag ska inte tas upp. Utgifter i
näringsverksamheten som hänför sig till utnyttjandet ska ändå dras av.

Lag

(2007:1419).

Ersättningar från personalstiftelser

5 § Ersättning som en arbetsgivare får från en personalstiftelse ska tas upp.
Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överföring till
stiftelsen som arbetsgivaren inte fått dra av. Om en sådan överföring gjorts,
ska mottagen ersättning i första hand anses avse denna.

Lag (2007:1419).

Mervärdesskatt

6 § Vad som motsvarar utgående skatt enligt mervärdesskattelagen
(1994:200) ska inte tas upp. I 16 kap. 16 § finns bestämmelser om avdrag för
det fall att skatten ändå har tagits upp samt för det fall denna sätts ned.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av

mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdes-
skattelagen, ska beloppet tas upp till den del de utgifter som avdraget avser
har dragits av omedelbart vid taxeringen.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av

mervärdesskatt har dragit av ingående skatt på grund av jämkning enligt
8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen, ska summan av jämk-
ningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden tas upp till den del
jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av ome-
delbart vid taxeringen.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Återföring av vissa avdrag

7 § I 16 kap. 3 § finns bestämmelser om återföring av avdrag för framtida
garantiutgifter.

I 16 kap. 17, 18 och 29 §§ finns bestämmelser om återföring av avdrag för

avsättning för egenavgifter och vid nedsättning av skatter och avgifter.

Sjukpenning m.m.

8 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp, om de
grundar sig på förvärvsinkomst på grund av näringsverksamhet:

1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om all-

män försäkring,

2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt person-
skadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, och

3. smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbä-

rare.

Lag (2007:1419).

Grupplivförsäkringar m.m.

9 § Förmån av grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygg-
hetsförsäkring vid arbetsskada ska inte tas upp, om försäkringen grundar sig
på avtal som träffats mellan försäkringsföretag och Lantbrukarnas riksför-
bund åren 1978 och 1986, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund år
1986, Sveriges fiskares riksförbund år 1983 respektive Svenska samernas
riksförbund år 1986. Ersättningar som betalas ut på grund av sådana avtals-
gruppsjukförsäkringar och trygghetsförsäkringar ska däremot tas upp.

Lag

(2007:1419).

Inkomster i samfällighet

10 § Har en näringsfastighet del i en annan svensk samfällighet än sådan
som avses i 6 kap. 6 § första stycket, behöver fastighetens andel av samfäl-
lighetens intäkter och kostnader inte tas upp, om intäkterna med mindre än
600 kronor överstiger de utgifter som omedelbart ska dras av som kostnad.

Första stycket gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster.

Lag

(2007:1419).

16 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet

Huvudregel

1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kost-
nad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana
utgifter.

Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om avdrag i 9,

17–25 a, 28–40, 44–46, 48, 49–52, 55 och 60 kap.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Representation

2 § Utgifter för representation och liknande ändamål ska dras av bara om
de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslu-
tande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller lik-
nande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte
överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter för lunch, middag eller
supé får avdraget inte överstiga 90 kronor per person och måltid med tillägg
för mervärdesskatt till den del denna inte ska dras av enligt 8 kap. eller åter-
betalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen (1994:200).

Lag (2007:1419).

Framtida garantiutgifter

Avdrag

3 § Framtida garantiutgifter ska dras av enligt bestämmelserna i 4 eller 5 §
med belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka risker med anledning
av garantiåtagandena vid beskattningsårets utgång. Avdraget ska återföras
det följande beskattningsåret.

Lag (2007:1419).

Schablonregeln

4 § Avdraget för framtida garantiutgifter får inte överstiga kostnaderna un-
der beskattningsåret på grund av garantiåtaganden bortsett från förändringen
av avsättningen för framtida garantiutgifter. Om garantitiden är kortare än
två år, får avdraget inte överstiga så många tjugofjärdedelar av det samman-
lagda beloppet av kostnader som garantitiden utgör i månader. Brutet må-
nadstal bortfaller.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska avdraget

justeras i motsvarande mån.

Lag (2007:1419).

Utredningsregeln

5 § Avdrag ska göras med ett högre belopp än som följer av 4 §, om ett be-
tydligt större avdrag är motiverat med hänsyn till att

– näringsverksamheten är nystartad,
– garantiåtagandena avser ett eller ett fåtal mycket stora tillverkningsob-

jekt eller arbeten,

– en betydande ökning av garantiåtagandenas omfattning skett under be-

skattningsåret,

– produktsammansättningen avsevärt ändrats under året,
– en väsentlig del av garantiåtagandena avser en tid som betydligt översti-

ger två år, eller

– någon annan liknande omständighet finns.

Lag (2007:1419).

Utbränt kärnbränsle

6 § Företag som driver en kärnkraftsanläggning ska dra av belopp som
sätts av i räkenskaperna för att täcka sådana utgifter för framtida hantering
av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall och liknande som avser verksam-
heten före beskattningsårets utgång. Detsamma gäller företag som mot för-

SFS 2008:803

skottsbetalning åtar sig att svara för framtida utgifter för sådan hantering.
Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret.

Avdrag enligt första stycket får inte göras för hanteringsutgifter som före-

taget kan räkna med att få ersättning för enligt 15 § lagen (2006:647) om fi-
nansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verk-
samhet.

Lag (2008:335).

Utgifter för fusion eller fission

7 § Utgifter som överlåtande och övertagande företag har i samband med
fusion eller fission ska dras av.

Lag (2007:1419).

Organisationsutgifter

8 § Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och för-
ändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning ska
dras av. Utgifter som en ekonomisk förening har i samband med förändring
av föreningens medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för fören-
ingens förvaltning ska dras av.

Lag (2007:1419).

Forskning och utveckling

9 § Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få bety-
delse för näringsverksamheten ska dras av. Detta gäller även utgifter för att
få information om sådan forskning och utveckling.

Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa till-

gångar ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på
utgifter som avses i första stycket.

Lag (2007:1419).

Bidrag till Tekniska museet

10 § Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet ska dras av.

Lag (2007:1419).

Avgifter och bidrag till Svenska Filminstitutet

11 § Avdrag ska göras för sådana avgifter och bidrag till Stiftelsen
Svenska Filminstitutet som avses i ett avtal som träffats den 15 september
2005 mellan å ena sidan staten och å andra sidan Sveriges Biografägareför-
bund, Folkets Hus och Parker, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Film-
uthyrareförening u.p.a., Svenska Filmdistributörers Förening u.p.a., Fören-
ingen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Television AB, TV 4 AB (publ.),
Modern Times Group MTG AB, Kanal 5 AB och C More Entertainment
AB.

Lag (2007:1419).

Bidrag till utvecklingsbolag

12 § Bidrag som lämnas utan villkor till ett regionalt utvecklingsbolag
eller dess moderbolag ska dras av, om utvecklingsbolaget med stöd av 1 §
lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått
rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Avgifter till arbetsgivarorganisationer

13 § Avgifter till arbetsgivarorganisationer ska dras av till den del de avser
medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad avgifterna avser får grun-
das på uppgifter i organisationens budget, om inte särskilda skäl talar mot
det. Vid denna bedömning ska avgifterna i första hand anses bli använda för
annat än konfliktändamål.

Lag (2007:1419).

Avsättning till personalstiftelser

14 § Belopp som förs över till en personalstiftelse enligt lagen (1967:531)
om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska dras av.

Lag (2007:1419).

Arbetsrättsliga skadestånd

15 § Skadestånd får inte dras av, om de grundas på lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet eller någon annan lag som gäller förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare och avser annat än ekonomisk skada.

Mervärdesskatt

16 § Sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som
medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt 10 kap. nämnda
lag får inte dras av.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av

mervärdesskatt har återfört ingående skatt på grund av jämkning enligt
8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen, ska summan av jämk-
ningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden dras av till den del
jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av ome-
delbart vid taxeringen.

Mervärdesskatt ska dras av om skatten avser utgående skatt som i strid

med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som intäkt och som har betalats
in till staten. Om denna mervärdesskatt sätts ned ska motsvarande del av av-
draget återföras.

Lag (2007:1419).

Särskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel

17 § Särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamheten ska
dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned, ska motsvarande del av avdraget
återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.

Avkastningsskatt som beräknas på avsättning i balansräkning med till-

lämpning av 3 § femte stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel ska dras av. Om skatten sätts ned, ska motsvarande del av av-
draget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. Om skatten sätts
ned genom avräkning av utländsk skatt, hindrar detta inte att hela skattebe-
loppet dras av.

Andra stycket tillämpas också på avkastningsskatt som med tillämpning

av 3 § tionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel beräknas
på värdet av ett avtal om tjänstepension med villkor som innebär att det ut-

SFS 2008:803

ländska tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse en-
ligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

I 29–31 §§ finns bestämmelser om egenavgifter.

Lag (2008:134).

Utländska skatter

18 § Betald utländsk skatt ska dras av enligt bestämmelserna i 19 §. Skatt
som avser inkomster som beskattats i en utländsk stat och som inte ska tas
upp som intäkt i Sverige ska dock inte dras av. Inte heller skatt som avser in-
komster som ska undantas från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal
ska dras av.

Återbetalas skatten, ska motsvarande del av avdraget återföras.

Lag

(2007:1419).

19 § Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten ska dras av.

Allmän skatt till en utländsk stat, utom sådan som belöper sig på lågbe-

skattade inkomster som beskattas enligt 39 a kap., ska dras av, om den har
betalats av en obegränsat skattskyldig person eller en begränsat skattskyldig
person med fast driftställe i Sverige på inkomster som anses ha sitt ursprung
i den utländska staten. Med allmän skatt till en utländsk stat likställs skatt till
en utländsk delstat, provins eller kommun.

Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de in-

komster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte om
skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt.

Lag (2007:1419).

Förluster av kontanta medel

20 § Förluster av kontanta medel genom brott får dras av bara om det klart
framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Avdrag för förlust av
kontanta medel genom stöld eller rån får inte göras med större belopp än vad
som motsvarar normalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det
inte finns särskilda skäl.

Lantmäteriförrättningsutgifter

20 a § Lantmäteriförrättningsutgifter för omarrondering som är ett led i
jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering ska dras av omedelbart.
Lag (2007:1419).

Brandförsäkringar för all framtid

21 § Om en brandförsäkring tas för all framtid och premien enligt försäk-
ringsavtalet betalas på en gång, ska bara fem procent av premien dras av.

Om premien enligt försäkringsavtalet i stället ska betalas under ett be-

stämt antal år med lika stort belopp varje år, ska avdrag göras vart och ett av
dessa år enligt följande tabell:

SFS 2008:803

Det hela antal år från avtalets ingående

Avdrag i procent av den

under vilka premien ska betalas

för året betalda premien

högst 4 år ……………………………………...

5 %

5 till och med 7 år ……………………….....

10 %

8 ” ” ”

10 år ……………………….....

15 %

11 ” ” ”

13 år ……………………….....

20 %

14 ” ” ”

16 år ……………………….....

25 %

17 ” ” ”

19 år ……………………….....

30 %

20 ” ” ”

23 år ……………………….....

35 %

minst 24 år

40 %

Lag (2007:1419).

Hälso- och sjukvård m.m.

22 § Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt
finansierad får inte dras av. Utgifterna ska dock dras av om de avser en an-
ställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag
som inte omfattas av den offentligt finansierade vården enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller någon annan svensk författning.

Utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands ska dras av om

de uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.

Lag

(2007:1419).

23 § Utgifter för företagshälsovård, för vaccinationer som betingas av nä-
ringsverksamheten och för sådan nödvändig tandbehandling som avses i
11 kap. 18 § ska dras av.

Lag (2007:1419).

24 § Utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska dras av,
om arbetsgivaren ska svara för dem enligt 22 kap. lagen (1962:381) om all-
män försäkring eller rehabiliteringen syftar till att den anställde ska kunna
fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter ska också göras av en
enskild näringsidkare eller av en delägare i ett svenskt handelsbolag, om re-
habiliteringen syftar till att han ska kunna fortsätta sitt förvärvsarbete. Även
utgifter för förebyggande behandling ska dras av, om behandlingen har ett
sådant syfte.

Lag (2007:1419).

Grupplivförsäkringar

25 § Premie för grupplivförsäkring som en näringsidkare tecknar för egen
del ska dras av.

Om försäkringsersättningen utfaller efter väsentligt förmånligare grunder

än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för statligt anställda, ska bara
den del av premien dras av som kan anses motsvara förmåner enligt grupp-
livförsäkring för statligt anställda.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Reseskyddsförsäkringar

26 § Premie för reseskyddsförsäkring avseende resor som en näringsidkare
gör i näringsverksamheten ska dras av.

Lag (2007:1419).

Utgifter för resor med egen bil

27 § Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i närings-
verksamheten ska dras av med 1 krona och 85 öre för varje kilometer. Detta
gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten.

Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som ska uttagsbeskattas

för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten
och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, ska
utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för
annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer.

Lag (2007:1388).

Arbetsresor

28 § I fråga om utgifter för resor till och från arbetsplatsen och begräns-
ning i avdragsrätten för sådana utgifter tillämpas bestämmelserna i 12 kap. 2
och 26–30 §§. Om den skattskyldige har utgifter för sådana resor både i in-
komstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet, ska begräns-
ningen avse de sammanlagda utgifterna och i första hand medföra en minsk-
ning av avdraget i inkomstslaget tjänst.

Lag (2007:1419).

Ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamheten

28 a § Om den skattskyldige har ökade levnadskostnader på grund av så-
dana resor i näringsverksamheten som är förenade med övernattning utanför
den vanliga verksamhetsorten, tillämpas bestämmelserna om ökade levnads-
kostnader vid tjänsteresor i 12 kap. 7 §, 8 § första och andra styckena samt
10–13 och 16 §§. Vad som sägs i dessa bestämmelser om tjänsteresa ska i
stället avse resa i näringsverksamheten.

När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma

ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte första stycket längre. En
resa i näringsverksamheten anses pågå i en följd om den inte bryts av uppe-
håll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra
veckor.

Lag (2007:1419).

Ökade levnadskostnader för yrkesfiskare

28 b § En yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är
förenade med övernattning utanför hemorten ska dra av sina ökade levnads-
kostnader på grund av vistelsen utanför hemorten.

Lag (2007:1419).

Egenavgifter

29 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser näringsverk-
samheten. Om avgifterna sätts ned ska motsvarande del av avdraget åter-
föras det beskattningsår då debiteringen ändras.

SFS 2008:803

Avdrag ska dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka egen-

avgifterna för beskattningsåret. Avdraget ska återföras det följande beskatt-
ningsåret.

Lag (2007:1419).

30 § Avdrag enligt 29 § andra stycket ska beräknas på ett underlag som
motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med

1. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och
2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap. 3–5, 15

och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana in-

komster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 20
procent.

Lag (2007:1419).

31 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget för egenavgifter be-
räknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.

Lag

(2007:1419).

Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

32 § Premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionsspar-
konton ska dras av i den omfattning som anges i 59 kap.

Lag (2007:1419).

33 §

Har upphävts genom lag (2001:1168).

Arbete i bostaden

34 § Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin
bostad i näringsverksamheten, ska en skälig del av utgifterna för hyra, värme
m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden ska dras av, om
de direkt orsakas av näringsverksamheten.

Lag (2007:1419).

35 § Om en enskild näringsidkare arbetar i sin bostad minst 800 timmar
under beskattningsåret, får han dra av utgifter för bostaden, även om något
särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kronor per år
om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet
och med 4 000 kronor per år i annat fall. Är beskattningsåret längre eller
kortare än tolv månader ska timantalet och beloppet justeras.

I antalet arbetade timmar får bara sådant arbete räknas med som det med

hänsyn till arbetets karaktär är motiverat att utföra i bostaden. Även tillfäl-
ligt arbete som räknas till inkomstslaget tjänst får räknas med om det har
nära samband med näringsverksamheten. Arbete som utförs av den skatt-
skyldiges barn får räknas med bara om barnet har fyllt 16 år. Arbete som ut-
förs av den skattskyldiges make får räknas med bara om makarna driver
verksamheten gemensamt.

Lag (2007:1419).

Utgifter innan en näringsverksamhet startar

36 § När en fysisk person startar enskild näringsverksamhet ska han det
första beskattningsåret dra av även sådana utgifter i verksamheten som han

SFS 2008:803

haft före starten. Han ska dra av utgifter som han har haft under det kalen-
derår som näringsverksamheten påbörjas och det föregående kalenderåret
om utgifterna är av det slaget att omedelbart avdrag för dem ska göras i en
näringsverksamhet.

Utgifterna får inte dras av till den del de
1. dragits av på annat sätt,
2. räknas in i anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften för tillgångar

som tillförs näringsverksamheten när denna påbörjas, eller

3. motsvarar inkomster som har uppkommit i verksamheten under den tid

som avses i första stycket och som inte har tagits upp som intäkt.

Avdraget får göras bara om det klart framgår att förutsättningarna för av-

drag är uppfyllda.

Lag (2007:1419).

17 kap. Lager och pågående arbeten

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– definitioner i 2 §,
– lager i 3–22 f §§, och
– pågående arbeten i 23–32 §§.

Lag (2006:620).

Definitioner

2 § Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och återanskaffnings-
värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 9 § andra–fjärde styckena
årsredovisningslagen (1995:1554) eller i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a §

andra stycket årsredovisningslagen.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt

6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det
värde som följer av god redovisningssed.

Lag (2006:908).

Lager

Huvudregler

3 § En tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning (lagertill-
gång) får inte tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och
nettoförsäljningsvärdet, om inte annat följer av 4 eller 4 a §. Om det finns
särskilda skäl, får återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag
för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§
årsredovisningslagen (1995:1554) användas i stället för nettoförsäljnings-
värdet. Särskilda bestämmelser om djur i jordbruk och renskötsel finns i 5 §.
Bestämmelser om nedskrivning på rätt till leverans finns i 22 §.

När anskaffningsvärdet bestäms, ska de lagertillgångar som finns kvar i

lagret vid beskattningsårets utgång anses vara de som anskaffats eller tillver-
kats senast.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

4 § Lagret får tas upp till lägst 97 procent av lagertillgångarnas samman-
lagda anskaffningsvärde. Detta gäller dock inte lager av

1. fastigheter och liknande tillgångar,
2. aktier, obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar,
3. elcertifikat, samt
4. utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläpps-

minskningar.

Lag (2006:620).

4 a § Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt
6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), behöver något värde på lagertill-
gångarna inte tas upp om lagrets sammanlagda värde uppgår till högst 5 000
kronor.

Lag (2006:908).

Djur

5 § Djur i jordbruk och renskötsel anses alltid som lagertillgångar. Djur-
lager får inte tas upp till lägre värde än 85 procent av den genomsnittliga
produktionsutgiften för djur av det slag och den ålderssammansättning som
det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre
värde än som motsvarar djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde.

Om den genomsnittliga produktionsutgiften uppenbarligen inte motsvarar

anskaffningsvärdet, t.ex. för särskilt dyrbara avelsdjur, ska djuret tas upp till
lägst 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings-
värdet.

Lag (2007:1419).

Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall

6 § För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar i dotter-
bolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som anskaffningsvärde så stor del av
anskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget som motsvarar den föränd-
ring i marknadsvärdet som utdelningen medför för dessa aktier. Anskaff-
ningsvärdet för aktierna i moderbolaget ska minskas i motsvarande mån.

Om den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga aktier i mo-

derbolaget lämnar ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som
anskaffningsvärde. Om någon ersättning inte lämnas, är anskaffningsvärdet
noll

. Lag (2007:1419).

Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall

7 § För aktier som förvärvas genom utskiftning från en ekonomisk före-
ning vid en sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som
avses i 42 kap. 20 §, ska som anskaffningsvärde anses anskaffningsvärdet
för andelarna i den förening som skiftar ut aktierna.

Lag (2007:1419).

Partiella fissioner

7 a § För andelar som tas emot vid en partiell fission anses som anskaff-
ningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för andelarna i det överlåtande
företaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som den partiella

SFS 2008:803

fissionen medför för dessa andelar. Anskaffningsvärdet för andelarna i det
överlåtande företaget ska minskas i motsvarande mån.

Lag (2007:1419).

Vissa andra andelsförvärv

8 § Om någon förvärvar aktier i ett svenskt aktiebolag och det inte är up-
penbart att han genom förvärvet får en tillgång av verkligt och särskilt värde
med hänsyn till hans näringsverksamhet, gäller bestämmelserna i 9 och
10 §§.

9 § Aktierna får inte på grund av en nedgång i deras värde tas upp till lägre
värde än anskaffningsvärdet, om nedgången beror på utdelning till förvärva-
ren av medel som fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte
motsvarar tillskjutet belopp. Om aktierna, innan sådana medel delas ut, har
tagits upp till ett lägre värde än anskaffningsvärdet, får de vid utgången av
det beskattningsår då utdelningen sker inte tas upp till ett lägre värde än det
skattemässiga värdet vid ingången av samma år, med tillägg av ett belopp
som motsvarar skillnaden mellan anskaffningsvärdet och nämnda värde,
dock högst av det utdelade beloppet.

10 § Om sådan utdelning som avses i 9 § sker utan att det skattemässiga
värdet på aktierna påverkas och detta medför att den skattskyldige efter
överlåtelse av aktierna eller upplösning av bolaget redovisar en förlust, ska
förlusten minskas med ett belopp som motsvarar utdelningen.

Lag

(2007:1419).

11 § Vad som sägs om aktier i 8–10 §§ gäller även andelar i svenska eko-
nomiska föreningar. Med tillskjutet belopp avses då inbetald insats. Bestäm-
melserna gäller också vid förvärv av andelar i utländska juridiska personer
och tillämpas i detta fall även om förvärvaren får en tillgång av verkligt och
särskilt värde.

12 § Vid tillämpning av 9–11 §§ anses i första hand andra medel än sådana
som motsvarar tillskjutet belopp ha delats ut.

Fusioner och fissioner

13 § I 37 kap. 29 § finns bestämmelser om vad som gäller vid kvalifice-
rade fusioner och fissioner, om andelarna i det överlåtande företaget är la-
gertillgångar hos det övertagande företaget.

Delägarrätter i före detta investmentföretag

14 § I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om anskaffningsvärdet för ande-
larna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som tidi-
gare har varit ett investmentföretag men som inte längre anses som ett sådant
företag, i fall då avskattning sker hos delägaren.

SFS 2008:803

Sammanläggning och delning av investeringsfonder

15 § Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 §
lagen (2004:46) om investeringsfonder ska inte leda till att delägarna ska ta
upp en intäkt.

Efter en sådan ombildning anses som anskaffningsvärde för de nya ande-

larna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna.
Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad
fond, ska det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas
på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid del-
ningen.

Bestämmelser om fonderna finns i 39 kap. 20 §.

Lag (2007:1419).

Uppskovsgrundande andelsbyten

16 § I 49 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattningen vid
uppskovsgrundande andelsbyten

. Lag (2001:1176).

Försäkringsföretag

17 § Ett försäkringsföretags placeringstillgångar enligt lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag ska behandlas som lagertillgångar.
Andra placeringstillgångar än sådana finansiella instrument som ska värde-
ras enligt 20–20 c §§ får vid beskattningen tas upp till det lägsta av anskaff-
ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet även om de tagits upp till ett högre
värde i räkenskaperna.

Lag (2007:1419).

18 § Vad som sägs i 17 § gäller inte för kontorsfastigheter som huvudsak-
ligen är avsedda för försäkringsrörelsen och inte heller för andelar i dotter-
företag och intresseföretag.

Finansiella instrument

19 § Med

finansiellt instrument avses i 19 a–20 c §§ detsamma som i

4 kap. 14 a och 14 c §§ årsredovisningslagen (1995:1554).

Lag (2007:552).

19 a § Med

företag i intressegemenskap avses i 20–20 c §§

– företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och
– i fråga om företag som, direkt eller indirekt, äger andel i ett handelsbo-

lag, företaget och handelsbolaget.

Ett företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är

skattskyldigt i Sverige för sådan verksamhet där lager av finansiella instru-
ment ingår. I fråga om handelsbolag ska i stället gälla att delägaren är skatt-
skyldig i Sverige för sådan verksamhet.

Lag (2007:1419).

20 § Lager av finansiella instrument ska tas upp till det verkliga värdet.
Lagret får dock tas upp till det samlade anskaffningsvärdet om samtliga fö-
retag som ingår i samma intressegemenskap tar upp sina respektive lager av
finansiella instrument till det samlade anskaffningsvärdet.

SFS 2008:803

Ett finansiellt instrument som har ett negativt värde ska anses ingå i lag-

ret, om det skulle ha varit lager om det hade haft ett positivt värde.

Lag

(2007:1419).

20 a § Om det i ett lager av finansiella instrument ingår säkringsinstru-
ment, ska dessa tas upp till anskaffningsvärdet. Med säkringsinstrument av-
ses i denna paragraf ett finansiellt instrument som säkrar andra poster i före-
taget än sådana som är lager och som i räkenskaperna får redovisas enligt
principerna för säkringsredovisning.

Lag (2007:1419).

20 b § För finansiella instrument som tas upp till anskaffningsvärdet enligt
20 och 20 a §§ ska detta värde bestämmas utan hänsyn till överlåtelser mel-
lan företag som ingår i samma intressegemenskap.

Lag (2007:1419).

20 c § Om ett finansiellt instrument som ingår i lagret överlåts med förlust
till ett företag i samma intressegemenskap och det finansiella instrumentet
inte är lager hos den nye ägaren får förlusten dras av som kostnad först när

1. det inträffar en omständighet som gör att tillgången inte längre existerar

eller inte längre innehas av ett företag som ingår i intressegemenskapen,
eller

2. tillgången återigen blir lager hos ett företag i intressegemenskapen

. Lag

(2003:1102).

Höjning av lagervärdet vid viss utdelning

21 § Det värde som tillgångarna har tagits upp till enligt 17 och 20–
20 b §§ ska höjas till den del företaget har delat ut medel eller på något annat
sätt förfogat över vinst på ett sätt som inte lagligen hade kunnat ske om till-
gångarna tagits upp till samma värde i räkenskaperna som vid beskatt-
ningen.

Lag (2007:1419).

Kontraktsnedskrivning

22 § Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av
lagertillgångar som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning).
Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid be-
skattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett be-
lopp som motsvarar skillnaden.

Elcertifikat och utsläppsrätter m.m.

22 a § Elcertifikat behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige

1. innehar en sådan anläggning som berättigar den skattskyldige att bli

tilldelad elcertifikat enligt 2 kap. lagen (2003:113) om elcertifikat, eller

2. i näringsverksamhet är kvotpliktig enligt 4 kap. lagen om elcertifikat.

Lag (2006:983).

22 b § Utsläppsrätter behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige
driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad
utsläppsrätter enligt 3 kap. lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

SFS 2008:803

Utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar be-

handlas som lagertillgångar om den skattskyldige

1. har tilldelats sådana, eller
2. driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige att bli till-

delad utsläppsrätter enligt 3 kap. lagen om handel med utsläppsrätter.

Lag

(2006:620).

22 c § Med

företag i intressegemenskap avses i 22 d–f §§

– företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och
– i fråga om handelsbolag, handelsbolaget och ett annat företag som ingår

i samma koncern som bolaget.

Ett företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är

skattskyldigt i Sverige för innehav av eller kapitalvinst på elcertifikat, ut-
släppsrätter, utsläppsminskningsenheter eller certifierade utsläppsminsk-
ningar. I fråga om handelsbolag ska i stället gälla att delägaren är skattskyl-
dig i Sverige för sådant innehav eller sådan vinst.

Lag (2007:1419).

22 d § Sådana skattskyldiga som avses i 22 a § och företag som ingår i
samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av el-
certifikat till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaff-
ningsvärdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respek-
tive lager av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet.

Lag (2007:1419).

22 e § Sådana skattskyldiga som avses i 22 b § och företag som ingår i
samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av ut-
släppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminsk-
ningar till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaffnings-
värdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive la-
ger av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet.

Lag (2007:1419).

22 f § Om sammanlagda utsläpp eller kvotplikter inte motsvaras av inne-
havda utsläppsrätter eller elcertifikat vid beskattningsårets utgång, får av-
drag bara göras för den skuld som motsvarar mellanskillnaden. Avdraget ska
återföras det följande beskattningsåret. De sammanlagda avdragen hos före-
tag i intressegemenskapen får uppgå högst till ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive kvotplikter och fö-
retagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive elcertifikat.

Om den skattskyldige får använda utsläppsminskningsenheter eller certi-

fierade utsläppsminskningar för att fullgöra sin skyldighet att överlämna ut-
släppsrätter motsvarande sammanlagda utsläpp enligt lagen (2004:1199) om
handel med utsläppsrätter, ska de vid tillämpningen av första stycket anses
utgöra utsläppsrätter.

Lag (2007:1419).

Pågående arbeten

Huvudregler

23 § Den redovisning som gjorts i räkenskaperna av pågående arbeten i
byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller konsultrörelse ska följas vid be-

SFS 2008:803

skattningen om den inte strider mot bestämmelserna i 24–32 §§.

Lag

(2007:1419).

24 § Inkomsten av de pågående arbetena ska beräknas för

– arbeten på löpande räkning enligt 26, 31 och 32 §§, och
– arbeten till fast pris enligt 27–32 §§.
En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt

6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078) får tillämpa bestämmelserna om
arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast
pris.

Lag (2007:1419).

Löpande räkning eller fast pris

25 § Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslu-
tande eller så gott som uteslutande grundar sig på ett på förhand bestämt ar-
vode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och de eventuella faktiska ut-
gifterna för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Löpande räkning

26 § Värdet av pågående arbeten som utförs på löpande räkning behöver
inte tas upp som tillgång. I stället ska de belopp som den skattskyldige under
beskattningsåret fakturerar för arbetena tas upp som intäkt.

Lag (2007:1419).

Fast pris

27 § Pågående arbeten som utförs till fast pris och som inte har slutredovi-
sats får inte tas upp till ett lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet
och nettoförsäljningsvärdet.

För byggnads-, anläggnings- och hantverksrörelse får de pågående arbe-

tena trots bestämmelserna i första stycket tas upp till lägst 97 procent av det
sammanlagda anskaffningsvärdet.

Lag (2003:1102).

28 § Om den skattskyldige får ersättning för arbeten som avses i 27 §, ska
beloppet inte tas upp som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning
arbetet utförs

. Lag (2007:1419).

29 § Vid beräkning av anskaffningsvärdet för pågående arbeten ska värdet
av sådan arbetsinsats som utförts av den skattskyldige, dennes make eller
barn under 16 år inte beaktas.

Om uppdragstagaren är ett svenskt handelsbolag, ska värdet av den ar-

betsinsats som utförts av delägare i handelsbolaget inte beaktas.

Lag

(2007:1419).

30 § Om den skattskyldige utför ett arbete till fast pris för någon annans
räkning, ska värdet av arbetet beräknas efter vad som är skäligt, om det finns
intressegemenskap mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren och det
finns anledning att anta att bestämmelserna i 27–29 §§ utnyttjats för att den
skattskyldige eller uppdragsgivaren ska få en obehörig skatteförmån.

Lag

(2007:1419).

SFS 2008:803

Underlåtenhet att slutredovisa eller fakturera

31 § Om den skattskyldige i betydande omfattning har låtit bli att slutredo-
visa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slut-
redovisas eller faktureras, ska de belopp som skäligen hade kunnat slutredo-
visas eller faktureras tas upp som intäkt.

Lag (2007:1419).

Justering

32 § Om den skattskyldige gör sannolikt att det belopp som enligt bestäm-
melserna i detta kapitel ska tas upp som intäkt av pågående arbeten översti-
ger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, ska intäkten i
skälig utsträckning justeras nedåt.

Lag (2007:1419).

Hänvisningar

33 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för lager och på-
gående arbeten finns när det gäller

– beskattningsinträde i 20 a kap.,
– uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
– underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
– näringsbidrag i 29 kap. 7 §,
– ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
– förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.

10 och 11 §§.

Lag (2006:1422).

18 kap. Inventarier

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för maskiner och andra inventa-
rier som är avsedda för stadigvarande bruk. Att byggnads- och markinventa-
rier behandlas som inventarier framgår av 19 kap. 19 § och 20 kap. 15 §.

Som inventarier behandlas också
1. koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och

liknande rättigheter som förvärvats från någon annan, och

2. anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser en nyttighet som

är knuten till en fastighet och inte till ägaren personligen.

Reparation och underhåll

2 § Utgifter för reparation och underhåll av inventarier får dras av omedel-
bart.

SFS 2008:803

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

3 § Utgifter för att anskaffa inventarier ska dras av genom årliga värde-
minskningsavdrag. Avdragen beräknas enligt bestämmelserna i 13–22 §§
om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.

Värdeminskningsavdrag ska inte göras för sådana konstverk och andra

tillgångar som kan antas ha ett bestående värde.

Lag (2007:1419).

Omedelbart avdrag

4 § För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekono-
misk livslängd på högst tre år, får hela utgiften dras av omedelbart. Detta
gäller dock inte sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.

5 § Om inventarier avyttras, förloras, utrangeras eller tas ut ur närings-
verksamheten samma beskattningsår som de anskaffas, ska hela utgiften
dras av omedelbart.

Lag (2007:1419).

Nyttjanderättshavares avdragsrätt

6 § I 19 kap. 27 och 28 §§ finns bestämmelser om arrendators och annan
nyttjanderättshavares anskaffning av inventarier.

Anskaffningsvärde

7 § Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de för-
värvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. Om inven-
tarierna förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som an-
skaffningsvärde.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt

6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det
värde som följer av god redovisningssed

. Lag (2006:908).

8 § Om inventarierna ingår i en näringsverksamhet som den skattskyldige
förvärvar genom bodelning med anledning av makes död eller genom arv
eller testamente, anses det skattemässiga värde som gällde för den tidigare
ägaren som anskaffningsvärde, om inte särskilda skäl talar emot det.

9 § Om avdrag för kontraktsnedskrivning har gjorts enligt 23 §, är anskaff-
ningsvärdet utgiften för förvärvet minskad med avdraget.

10 § Av 14 kap. 16 § om avskattning vid karaktärsbyte framgår hur an-
skaffningsvärdet ska bestämmas för inventarier som förs över till en närings-
verksamhet från ägarens privategendom.

Om avskattning inte sker i fråga om byggnads- eller markinventarier som

hör till en fastighet som var privatbostadsfastighet under det föregående be-
skattningsåret, är anskaffningsvärdet för dessa inventarier den ursprungliga
anskaffningsutgiften minskad med 20 procent för varje beskattningsår som

SFS 2008:803

den skattskyldige innehaft inventarierna och fastigheten har varit en privat-
bostadsfastighet.

Lag (2007:1419).

11 § Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller
ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit
åtgärder för att den skattskyldige ska kunna tillgodoräkna sig ett högre an-
skaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har
gjorts för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaff-
ningsvärdet justeras i skälig mån.

Lag (2007:1419).

Hänvisningar

12 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för inventarier finns
när det gäller

– beskattningsinträde i 20 a kap.,
– uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
– underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
– näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
– ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 och 20 §§,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
– förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.

10 och 11 §§

. Lag (2006:1422).

Räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning

Huvudregel

13 § Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår göras vid rä-
kenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och vid restvärdesavskriv-
ning med högst 25 procent per år av avskrivningsunderlaget. Om avskriv-
ningsunderlaget uppgår till högst 5 000 kronor, får en enskild näringsidkare
som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen
(1999:1078) i stället göra värdeminskningsavdrag med ett belopp som mot-
svarar hela avskrivningsunderlaget.

Avskrivningsunderlaget består av följande:
1. värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets utgång
– vid räkenskapsenlig avskrivning värdet enligt balansräkningen, och
– vid restvärdesavskrivning det skattemässiga värdet,
2. ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som anskaffats un-

der beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhör nä-
ringsverksamheten,

3. minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§.
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska värde-

minskningsavdraget justeras i motsvarande mån.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning

14 § Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning får tillämpas bara
om den skattskyldige haft ordnad bokföring som avslutats med årsbokslut
och om avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet.

Första stycket gäller inte vid beräkning av nettoinkomsten eller deläga-

rens andel av lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 6 och 13 §§.

Lag

(2003:1086).

Avyttringar

15 § Ett särskilt avdrag får göras om inventarier som anskaffats före be-
skattningsårets ingång avyttras under beskattningsåret eller den skattskyl-
dige har rätt till försäkringsersättning för sådana inventarier på grund av att
de gått förlorade under beskattningsåret. Avdraget motsvarar den intäkt som
uppkommer med anledning av avyttringen eller försäkringsfallet. Avdraget
får dock inte överstiga avskrivningsunderlaget enligt 13 § före avdraget.

Särskilt hög utgift

16 § Om en särskilt hög utgift för inventarier beror på att de anskaffas för
att utnyttjas under en tillfällig konjunktur eller liknande, får merutgiften dras
av under anskaffningsåret.

Kompletteringsregel

17 § Oavsett vad som föreskrivs i 13, 15 och 16 §§ får vid räkenskapsenlig
avskrivning dras av ett så högt belopp att det skattemässiga värdet inte över-
stiger anskaffningsvärdet av inventarierna minskat med en beräknad årlig
avskrivning med 20 procent. Avdraget får göras särskilt för varje sådant slag
av inventarier som avses i 1 § första stycket, andra stycket 1 respektive
andra stycket 2.

Justering för ändrad mervärdesskatt

17 a § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har jämkat av-
drag för ingående skatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskatte-
lagen (1994:200), gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena till den
del det jämkade beloppet avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i
anskaffningsvärdet för inventarier.

Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den räken-

skapsenliga avskrivningsmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 §
justeras med det belopp som gäller enligt god redovisningssed. Vid beräk-
ning enligt 17 § ska anskaffningsvärdet justeras med motsvarande belopp.

Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt restvärdes-

metoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med summan av
jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden

. Lag (2007:1419).

17 b § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovis-
ningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mer-

SFS 2008:803

värdesskattelagen (1994:200), ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § res-
pektive anskaffningsvärdet enligt 17 § minskas med det avdragna beloppet
till den del detta avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaff-
ningsvärdet för inventarier.

Lag (2007:1419).

17 c § Om justering enligt 17 a eller b §§ medför att avskrivningsunderla-
get enligt 13 § blir negativt, ska detta anses vara noll. Ett belopp som mot-
svarar det negativa beloppet ska i stället tas upp som intäkt.

Lag

(2007:1419).

Lågt verkligt värde

18 § Om det skattemässiga värdet skulle komma att överstiga det verkliga
värdet på inventarierna, får ytterligare avdrag göras med ett belopp som mot-
svarar skillnaden.

Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från värdet på sådana in-

ventarier vars anskaffningsutgifter dragits av omedelbart med stöd av 4 §
första meningen.

Lag (2007:1419).

För stora avskrivningar i räkenskaperna

19 § Vid räkenskapsenlig avskrivning gäller följande, om avskrivning har
gjorts med högre belopp i räkenskaperna än vad som godtagits vid beskatt-
ningen. Värdet på inventarierna enligt balansräkningen vid beskattningsårets
utgång ska ligga till grund för beräkning av avskrivningsunderlaget för nästa
beskattningsår. Det överskjutande beloppet ska i stället dras av genom av-
skrivning med 20 procent per år, räknat från och med beskattningsåret efter
det år avskrivning gjordes med ett för högt belopp.

Lag (2007:1419).

Övergång till räkenskapsenlig avskrivning

20 § Vid övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska vid tillämpning av
13 § andra stycket 1 inventariernas skattemässiga värde vid det föregående
beskattningsårets utgång anses som värdet enligt balansräkningen, om årsre-
dovisning eller årsbokslut inte har upprättats.

Om årsredovisning eller årsbokslut upprättats och värdet på inventarierna

inte stämmer överens med det skattemässiga värdet, tillämpas bestämmel-
serna i 21 och 22 §§

. Lag (2007:1419).

21 § Efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska särskilt avdrag
göras för sådana avskrivningar som har gjorts i räkenskaperna före över-
gången men som inte har dragits av vid beskattningen. Ett sådant belopp
dras av genom avskrivning med 20 procent per år räknat från och med det
första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas.

Lag

(2007:1419).

22 § Om en skattskyldig före övergången till räkenskapsenlig avskrivning
har gjort högre värdeminskningsavdrag vid beskattningen än i räkenska-
perna, ska skillnaden mellan värdet enligt balansräkningen och inventarier-
nas skattemässiga värde tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det första

SFS 2008:803

beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas eller, om den skatt-
skyldige begär det, fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de
två följande beskattningsåren.

Lag (2007:1419).

Kontraktsnedskrivning

23 § Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av
inventarier som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning). Av-
drag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid beskatt-
ningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp
som motsvarar mellanskillnaden.

Första stycket gäller inte för sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra

stycket.

19 kap. Byggnader

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– byggnader i 2–25 §§, och
– nyttjanderättshavares förbättringar och anskaffningar av byggnader,

markanläggningar och inventarier i 26–29 §§.

Reparation och underhåll samt vissa ändringsarbeten

Huvudregel

2 § Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av ome-
delbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning.

Utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses nor-

mala i den skattskyldiges näringsverksamhet behandlas som utgifter för re-
paration och underhåll. Hit räknas inte åtgärder som innebär en väsentlig
förändring av byggnaden.

I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om reparation och underhåll i

samband med statliga räntebidrag.

Lag (2003:1074).

Andelshus

3 § En delägare i ett andelshus får inte dra av utgifter för reparation och
underhåll av andelshuset omedelbart till den del hans andel av utgifterna
överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde året före
taxeringsåret.

Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av ome-

delbart ska räknas in i anskaffningsvärdet.

Lag (2007:1419).

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

4 § Utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom årliga värde-
minskningsavdrag.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

5 § Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan efter
en viss procentsats per år på byggnadens anskaffningsvärde. Procentsatsen
ska bestämmas med hänsyn till byggnadens ekonomiska livslängd. Beräk-
ningen ska göras från den tidpunkt då byggnaden färdigställs eller förvärvas
eller i fråga om en förbättring från den tidpunkt den färdigställs.

Lag

(2007:1419).

Omedelbart avdrag

6 § Om en byggnad är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgif-
ten dras av omedelbart.

Utrangering

7 § Utrangeras en byggnad, ska avdrag göras för den del av anskaffnings-
värdet som inte har dragits av tidigare.

Lag (2007:1419).

Anskaffningsvärde

Huvudregler

8 § Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaffningsvärdet
utgiften för att uppföra den.

9 § Om en byggnad förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, är
anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet.

I 18 § finns bestämmelser om förvärv av byggnad genom arv, gåva m.m.

Byggnadsinventarier och ledningar

10 § I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål
än bostadsändamål ska inte utgifter för byggnadsinventarier räknas in. Vad
som menas med byggnadsinventarier framgår av 19–21 §§.

Av 20 kap. 16 § framgår att ledningar för vatten m.m. i vissa fall inte an-

ses som markinventarier utan som byggnad.

Lag (2007:1419).

Förvärv av byggnad med mark

11 § Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den ligger
på, anses så stor del av ersättningen för fastigheten avse byggnaden som det
värde för byggnaden som fastställts vid fastighetstaxeringen utgör av fastig-
hetens hela taxeringsvärde. Har något taxeringsvärde inte fastställts, ska be-
räkningen göras med tillämpning av bestämmelserna för fastighetstaxering.

Ingår sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 § jordabalken i förvär-

vet, ska den del av ersättningen som avser dessa räknas bort före beräk-
ningen enligt första stycket.

Om det belopp som avser byggnaden enligt beräkningen i första stycket

även omfattar byggnadsinventarier, utgörs anskaffningsvärdet för byggna-
den av beloppet minskat med ersättningen för dessa inventarier.

Lag

(2008:335).

SFS 2008:803

12 § Anskaffningsvärdet för byggnaden ska justeras om den del av ersätt-
ningen för fastigheten som enligt beräkningen i 11 § avser annat än byggna-
den och byggnadsinventarierna mera avsevärt över- eller understiger värdet
av mark, skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som förvärvas.

Har fastigheten del i en samfällighet som är en särskild taxeringsenhet,

ska fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde beaktas vid beräk-
ningen enligt 11 §, om inkomsterna i samfälligheten beskattas hos del-
ägarna

. Lag (2007:1419).

Förbättringar m.m.

13 § I anskaffningsvärdet ska också räknas in

1. utgifter för till- eller ombyggnad,
2. sådant värde av en nyttjanderättshavares förbättringar som enligt 29 §

ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet för fastighetsäga-
ren, och

3. utgifter för reparation och underhåll som inte har kunnat dras av på

grund av bestämmelserna i 3 § om andelshus eller i 24 och 25 §§ om statligt
räntebidrag.

Lag (2007:1419).

Justering av anskaffningsvärdet

14 § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har jämkat av-
drag för ingående skatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskatte-
lagen (1994:200), ska anskaffningsvärdet justeras med summan av jämk-
ningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden till den del jämkningen
avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för
en byggnad.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av

mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdes-
skattelagen, ska anskaffningsvärdet minskas med det avdragna beloppet till
den del avdraget avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i an-
skaffningsvärdet för en byggnad.

Lag (2007:1419).

14 a § Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person
eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vid-
tagit åtgärder för att denne ska kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaff-
ningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts
för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaffningsvär-
det justeras i skälig mån.

Lag (2007:1419).

Hänvisningar

15 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för byggnader finns
när det gäller

SFS 2008:803

– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
– förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.

10 och 11 §§.

Lag (2006:1422).

Karaktärsbyte

16 § Om en byggnad har varit privatbostad under tidigare beskattningsår
och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminsk-
ning ha gjorts med 1,5 procent av anskaffningsvärdet varje beskattningsår
som byggnaden varit privatbostad.

Arbeten i byggnadsrörelse

17 § Som utgifter för arbeten i byggnadsrörelse ska anses det belopp som
tas upp som intäkt enligt 27 kap. 8 §.

Lag (2007:1419).

Arv, gåva m.m.

18 § Om en byggnad förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning
eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemäs-
siga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana
förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.

Byggnadsinventarier

19 § Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör i en bygg-
nad som är avsedda att direkt tjäna den näringsverksamhet som bedrivs i
byggnaden. Hit räknas inte sådana anordningar som är nödvändiga för bygg-
nadens allmänna användning.

För byggnadsinventarier gäller vad som sägs om inventarier.

20 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande
är avsedd för både en byggnads användning i näringsverksamheten och
byggnadens allmänna användning, ska anskaffningsvärdet fördelas mellan
byggnadsinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken
ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna an-
vändning.

En ledning hänförs i sin helhet till byggnadsinventarier, om anskaffnings-

värdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om an-
skaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens all-
männa användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden.

Lag

(2007:1419).

21 § En konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts vid fastig-
hetstaxeringen hänförs till byggnadsinventarier, om konstruktionen helt eller
delvis utgör en maskin eller ett redskap.

SFS 2008:803

Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag

22 § Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i
18 kap.

Statliga räntebidrag

23 § Bestämmelser om statliga räntebidrag för bostadsändamål finns i
29 kap. 14 §.

Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag

24 § Utgifter för reparation och underhåll som utförs i samband med en
ombyggnad för vilken statligt räntebidrag beviljats, ska dras av omedelbart
bara till den del dessa utgifter tillsammans med utgifterna för ombyggnad
överstiger den i bidragshänseende godkända eller beräknade utgiften (bi-
dragsunderlaget).

Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av ome-

delbart ska räknas in i anskaffningsvärdet.

Lag (2007:1419).

25 § Om bidragsunderlaget ändras genom ett senare beslut, ska rätten till
omedelbart avdrag bedömas på grundval av det nya beslutet.

Innebär beslutet att ytterligare belopp ska dras av omedelbart, ska under-

laget för värdeminskningsavdrag minskas med detta belopp. Om värde-
minskningsavdrag tidigare har gjorts på grundval av detta belopp, ska det
omedelbara avdraget minskas med värdeminskningsavdragen.

Innebär beslutet att omedelbart avdrag tidigare har gjorts med för högt be-

lopp, ska underlaget för värdeminskningsavdrag ökas med det överskjutande
beloppet. Samma belopp ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverk-
samhet. De värdeminskningsavdrag som skulle ha gjorts tidigare år ska räk-
nas av från intäkten.

Rättelse ska ske det beskattningsår då det nya beslutet meddelas.

Lag

(2007:1419).

Nyttjanderättshavarens förbättringar

Nyttjanderättshavarens beskattning

26 § Om en nyttjanderättshavare har utgifter för ny-, till- eller ombyggnad
eller annan liknande förbättring av en fastighet som han innehar med nytt-
janderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som utförs, ska
nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter genom årliga värdeminsknings-
avdrag. Avdraget ska beräknas enligt avskrivningsplan till högst fem procent
per år. För täckdiken får dock avdraget beräknas till högst tio procent per år.

Är byggnaden eller markanläggningen avsedd att användas bara ett fåtal

år, får hela utgiften dras av omedelbart.

Lag (2007:1419).

27 § Om en nyttjanderättshavare har utgifter för att anskaffa byggnadsin-
ventarier, markinventarier eller andra inventarier som han innehar med nytt-
janderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som anskaffas,

SFS 2008:803

ska nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter enligt bestämmelserna i
18 kap.

Lag (2007:1419).

28 § Om en nyttjanderättshavare får ersättning av fastighetsägaren för för-
bättringar eller anskaffningar som avses i 26 eller 27 §, ska ersättningen tas
upp hos nyttjanderättshavaren. Denne ska samtidigt dra av den del av an-
skaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare, dock inte med högre be-
lopp än ersättningen.

En nyttjanderättshavare ska det beskattningsår då nyttjanderätten upphör

dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare.

Lag

(2007:1419).

Fastighetsägarens beskattning

29 § Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande för-
bättring som avses i 26 § och som bekostats av en nyttjanderättshavare ska
tas upp som intäkt för fastighetsägaren det beskattningsår då nyttjanderätts-
havarens rätt till fastigheten upphör, om förbättringen utförts under den tid
som fastighetsägaren ägt fastigheten. Om fastigheten övergått till en ny
ägare genom arv, gåva eller på liknande sätt ska intäkten i stället tas upp av
den nya ägaren. Intäkten ska beräknas på grundval av förbättringens värde
vid den tidpunkt då nyttjanderätten upphör.

Lag (2007:1419).

20 kap. Markanläggningar och substansminskning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– markanläggningar i 2–16 §§,
– frukt- och bärodlingar i 17–19 §§, och
– substansminskning i 20–28 §§.
Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i

18 kap.

Definition

2 § Med markanläggningar avses anordningar eller anläggningar som inte
är byggnader eller inventarier och som är avsedda att användas i fastighets-
ägarens näringsverksamhet, t.ex. vägar, kanaler, hamninlopp, parkerings-
platser, fotbollsplaner och planteringar. Brunnar, källare och tunnlar räknas
som markanläggningar till den del de inte räknas som byggnad. Som mark-
anläggningar räknas också sådana arbeten som behövs för att marken ska
göras plan eller fast.

Lag (2007:1419).

Reparation och underhåll

3 § Utgifter för reparation och underhåll av en markanläggning får dras av
omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskriv-
ning.

Lag (2003:1074).

SFS 2008:803

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

4 § Utgifter för att anskaffa en markanläggning ska dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag.

Lag (2007:1419).

5 § Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan till
högst tio procent per år av anskaffningsvärdet för täckdiken och skogsvägar
och till högst fem procent per år av anskaffningsvärdet för andra markan-
läggningar. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då anläggningen fär-
digställs.

Lag (2007:1419).

6 § Avdrag ska göras bara för utgifter för markanläggningar som anskaffas
under tid då den skattskyldige är ägare till fastigheten, om inte annat följer
av 12 § eller av någon av de bestämmelser som nämns i 13 §. Motsvarande
gäller om ett svenskt handelsbolag är ägare till fastigheten.

Lag

(2007:1419).

7 § När en fastighet övergår till en ny ägare genom köp, byte eller på lik-
nande sätt, ska överlåtaren dra av den del av anskaffningsvärdet för markan-
läggningen som inte har dragits av tidigare. Detta gäller också när den nä-
ringsverksamhet som bedrivs på fastigheten läggs ned och fastighetens
markanläggningar därför saknar värde för fastighetens ägare.

I 12 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag vid arv, gåva m.m.

Lag (2007:1419).

Omedelbart avdrag

8 § Om en anläggning är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela ut-
giften dras av omedelbart.

Nyttjanderättshavares avdragsrätt

9 § I 19 kap. 26–29 §§ finns bestämmelser om nyttjanderättshavares an-
skaffning av markanläggningar.

Anskaffningsvärde

Markinventarier

10 § I anskaffningsvärdet för en markanläggning ska inte utgifter för
markinventarier räknas in. Vad som menas med markinventarier framgår av
15 och 16 §§.

Lag (2007:1419).

Markanläggning som anskaffas av den skattskyldige

11 § Anskaffningsvärdet för en markanläggning är den skattskyldiges ut-
gifter för att anskaffa eller förbättra anläggningen.

SFS 2008:803

Som anskaffningsvärde räknas också sådant värde av nyttjanderättshava-

res förbättringsutgifter som enligt 19 kap. 29 § ska tas upp som intäkt för
fastighetsägaren.

Lag (2007:1419).

Arv, gåva m.m.

12 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning
eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemäs-
siga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana
förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.

Hänvisningar

13 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för markanläggningar
finns när det gäller

– beskattningsinträde i 20 a kap.,
– näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
– ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och
– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §.

Lag (2006:1422).

Karaktärsbyte

14 § Om den fastighet som markanläggningen hör till varit privatbostads-
fastighet under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt
41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts varje beskattningsår
som fastigheten varit privatbostadsfastighet.

Markinventarier

15 § Som markinventarier räknas en markanläggning eller del av markan-
läggning som är avsedd att tillsammans med inventarier användas i den nä-
ringsverksamhet som bedrivs på fastigheten. Som markinventarier räknas
också ledningar samt stängsel och liknande avspärrningsanordningar.

För markinventarier gäller vad som sägs om inventarier.

16 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande
är avsedd för både den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten och en
byggnads allmänna användning, ska anskaffningsvärdet fördelas mellan
markinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken led-
ningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna använd-
ning.

En ledning hänförs i sin helhet till markinventarier, om anskaffningsvär-

det till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om an-
skaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens all-
männa användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden.

Lag

(2007:1419).

SFS 2008:803

Frukt- och bärodlingar

17 § Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för frukt- eller
bärodling får dras av antingen under anskaffningsåret eller genom årliga vär-
deminskningsavdrag.

18 § Värdeminskningsavdrag ska beräknas enligt avskrivningsplan efter
en viss procentsats per år på frukt- eller bärodlingens anskaffningsvärde.
Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till den tid odlingen anses kunna
utnyttjas. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då odlingen färdigställs.
Lag (2007:1419).

19 § Bestämmelserna i 7 och 12 §§ tillämpas också på frukt- och bärod-
lingar.

Avdrag för substansminskning

Förutsättningar för avdrag

20 § Avdrag får göras för substansminskning vid utvinning av naturtill-
gångar på en fastighet som är kapitaltillgång.

I fråga om rätten till avdrag för substansminskning anses, trots bestäm-

melsen i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), en fastighetsägare
som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot engångsersättning som ägare
till täktmarken även efter upplåtelsen.

Inträffad substansminskning

21 § Vid substansminskning på grund av utvinning av en naturtillgång får
avdrag göras med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har
gjorts tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för
hela tillgången som belöper sig på utvinningen före beskattningsårets ut-
gång.

Framtida substansminskning

22 § Om en fastighetsägare genom ett skriftligt avtal har upplåtit rätt till
utvinning av naturtillgångar och har fått betalt för framtida utvinning, ska
avdrag göras för belopp som sätts av i räkenskaperna för framtida substans-
minskning. Högst den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången får
dras av som kan anses avse den återstående utvinning som fastighetsägaren
har fått betalt för. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret.

Lag

(2007:1419).

23 § Avdrag enligt 22 § ska inte göras, om upplåtelseavtalet har ingåtts
mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare i intressege-
menskap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemen-
sam ledning). Som närstående till en fysisk person räknas här, utöver vad
som sägs i 2 kap. 22 §, sådana fåmansföretag och fåmanshandelsbolag där
den fysiska personen eller någon närstående till honom är företagsledare

SFS 2008:803

eller, direkt eller indirekt, äger andelar. Vad som sägs om fysiska personer
gäller inte dödsbon.

Lag (2007:1419).

Anskaffningsvärde m.m.

24 § Anskaffningsvärdet för en naturtillgång som har förvärvats genom
köp, byte eller på liknande sätt ska beräknas med utgångspunkt i utgiften för
förvärvet.

Om fastigheten har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning

eller på liknande sätt, ska anskaffningsvärdet beräknas med utgångspunkt i
utgiften vid närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv.

Lag

(2007:1419).

25 § Om den skattskyldige begär det, ska som anskaffningsvärde anses det
omkostnadsbelopp som han skulle ha kunnat använda, om han när utvin-
ningen började hade avyttrat täktmarken mot en ersättning som motsvarade
marknadsvärdet. Anskaffningsvärdet för naturtillgången får dock inte tas
upp till högre belopp än 75 procent av täktmarkens marknadsvärde vid
samma tidpunkt.

Lag (2007:1419).

26 § Om tillstånd enligt lag eller annan författning har getts för utvinning
av en naturtillgång, ska anskaffningsvärdet beräknas bara för det område
som omfattas av tillståndet och, vid tillämpning av 25 §, på grundval av för-
hållandena när utvinningen började på detta område.

Lag (2007:1419).

27 §

I anskaffningsvärdet ska, förutom belopp som har beräknats enligt

24–26 §§, räknas in utgifter för naturtillgångens exploatering till den del ut-
gifterna inte har dragits av tidigare och inte heller ingår i det omkostnadsbe-
lopp som avses i 25 §.

Lag (2007:1419).

28 § Om en fastighet där en naturtillgång har börjat utvinnas övergår till
en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt,
inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det
gäller avdrag för substansminskning.

20 a kap. Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid
beskattningsinträde

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beräkning av anskaff-
ningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser som in-
går i verksamheten vid

beskattningsinträdet om

1. en fysisk eller juridisk persons inkomst av en näringsverksamhet eller

del av en näringsverksamhet inte har beskattats på grund av att personen inte
har varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skattskyldighet
inträder,

2. inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskat-

tad juridisk person inte har beskattats i Sverige på grund av att delägaren inte
varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skyldighet inträder,

SFS 2008:803

3. verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med lågbeskattade

inkomster och delägaren inte varit skattskyldig för personens inkomst ome-
delbart före beskattningsåret,

4. inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige på grund av

ett skatteavtal och undantaget upphör,

5. en tillgång eller förpliktelse förs över från en näringsverksamhet eller

del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte beskattas i Sverige till
samma persons näringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars in-
komst beskattas här, eller

6. en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion eller fission från

en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte
tidigare har beskattats i Sverige.

Vid tillämpning av första stycket 6 ska vad som sägs om anskaffnings-

värde i 3 §, anskaffningsutgift, förbättringsutgift och innehavsår i 4 §, an-
skaffningsutgift och förbättringsutgift i 5 § samt värdering av förpliktelse i
8 §, avse förhållandena i det överlåtande företaget.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet som undanta-

gits från skattskyldighet enligt 7 kap.

Lag (2007:1419).

Anskaffningstidpunkt

2 § Tillgångar ska anses ha anskaffats vid beskattningsinträdet.

Lag

(2007:1419).

Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift

Lager m.m.

3 § Som anskaffningsvärde för lagertillgångar, pågående arbeten, kund-
fordringar och liknande tillgångar ska anses det lägsta av anskaffningsvärdet
och det verkliga värdet vid beskattningsinträdet. De lagertillgångar som
finns kvar vid beskattningsinträdet ska anses ha anskaffats eller tillverkats
senast. Med anskaffningsvärde och verkligt värde avses detsamma som i
17 kap. 2 §

. Lag (2007:1419).

Inventarier, byggnader och markanläggningar

4 § Om utgiften för en tillgång ska dras av genom värdeminskningsavdrag,
ska tillgången anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaff-
ningsutgiften ökad med förbättringsutgifter och minskad med beräknade
värdeminskningsavdrag för varje innehavsår med

– 20 procent för inventarier,
– 4 procent för byggnader,
– 10 procent för täckdiken och skogsvägar, och
– 5 procent för andra markanläggningar.
Anskaffningsvärdet får dock inte beräknas till högre belopp än marknads-

värdet eller lägre belopp än noll.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

SFS 2008:803

Övriga tillgångar

5 § Andra tillgångar än sådana som avses i 3 och 4 §§ ska anses ha anskaf-
fats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med förbätt-
ringsutgifter. Om marknadsvärdet är lägre, ska tillgången i stället anses an-
skaffad för detta värde.

Lag (2007:1419).

Förvärv genom arv, gåva m.m.

6 § Om en tillgång har förvärvats genom arv, testamente, gåva eller bodel-
ning eller på liknande sätt, ska tillgången vid tillämpning av bestämmelserna
i 2–5 §§ anses ha förvärvats genom närmast föregående köp, byte eller lik-
nande förvärv.

Lag (2007:1419).

Avskattning i utlandet

7 § Om överföringen av en tillgång har medfört att ett belopp som ska
motsvara tillgångens marknadsvärde har tagits upp till beskattning i en an-
nan stat, ska tillgången anses ha anskaffats för detta belopp. Detta gäller
dock bara om den andra staten ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet eller är en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inne-
håller en artikel om informationsutbyte som är tillämplig på den aktuella till-
gången eller näringsverksamheten.

Lag (2007:1419).

Förpliktelser

8 § En förpliktelse ska värderas till det belopp varmed den enligt en mark-
nadsmässig bedömning belastar verksamheten vid beskattningsinträdet. Den
får dock inte tas upp till ett lägre belopp än vad den tagits upp till i räkenska-
perna.

Lag (2007:1419).

21 kap. Skogsfrågor

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– ersättningar för avverkningsrätt i 2 §,
– anläggning av skog och diken i 3 §,
– skogsavdrag i 4–19 §§, och
– skogskonto och skogsskadekonto i 21–40 §§.
Vad som avses med skogsbruk framgår av 22 §.

Ersättningar för avverkningsrätt under flera år

2 § Om ersättning för avverkningsrätt till skog ska betalas under flera år,
får den som har rätt till ersättningen som intäkt varje år ta upp den del som
betalas under året.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Anläggning av skog och diken

3 § Utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar skogs-
bruk ska dras av omedelbart.

Bestämmelser om skogsvägar och andra markanläggningar finns i 20 kap.

Lag (2007:1419).

Skogsavdrag

Huvudregler

4 § Avdrag på grund av avyttring av skog (skogsavdrag) på en fastighet i
Sverige som är taxerad som lantbruksenhet och är en kapitaltillgång får gö-
ras enligt bestämmelserna i 5–19 §§.

Skogsavdrag får inte göras på grund av en intäkt som tas upp till beskatt-

ning efter det att all skogsmark som ingår i näringsverksamheten har förvär-
vats av en ny ägare.

5 § Skogsavdrag ska beräknas med utgångspunkt i skogens anskaffnings-
värde, avdragsutrymmet och den avdragsgrundande skogsintäkten.

Lag

(2007:1419).

6 § Anskaffningsvärdet är det värde som enligt 12–19 §§ avser skog och
skogsmark vid förvärv av en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet.

Avdragsutrymmet är det högsta belopp som fastighetsägaren får dra av

under innehavstiden.

Avdragsgrundande skogsintäkt är summan av beskattningsårets intäkt på

grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets
intäkt på grund av avyttring eller uttag av skogsprodukter. Med skogsintäkt
avses också försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Avdragsutrymmet och avdragets storlek för juridiska personer

7 § En juridisk person får under innehavstiden göra skogsavdrag med
högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Avdrag för ett visst beskattningsår
får göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdrags-
grundande skogsintäkten.

Avdragsutrymmet och avdragets storlek för handelsbolag

8 § För svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 7 §. Avdraget
ska beräknas för bolaget.

Lag (2007:1419).

Avdragsutrymmet och avdragets storlek för fysiska personer

9 § En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra skogsavdrag
med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Med undantag för rationalise-
ringsförvärv enligt 10 § får avdrag för ett visst beskattningsår göras med
högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogs-
intäkten.

SFS 2008:803

Om ett dödsbo förvärvar fastigheter efter dödsfallet, tillämpas i stället för

första stycket och 10 § bestämmelserna i 7 §

. Lag (2000:1341).

10 § En enskild näringsidkare får göra skogsavdrag med högst ett belopp
som motsvarar hela den avdragsgrundande skogsintäkten, om han förvärvat
fastigheten genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom fastighetsreg-
lering eller klyvning och förvärvet är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets
yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv). Det sammanlagda avdragsbe-
loppet får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som avser ra-
tionaliseringsförvärvet. Avdrag enligt denna paragraf får göras bara det be-
skattningsår när fastigheten förvärvas och de följande fem beskattningsåren.

Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tid-

punkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970:988)
eller, om den skattskyldige begär det och fastighetsbildning sökts, den tid-
punkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal.

Beloppsgränser

11 § Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000 kronor och
bara med helt hundratal kronor. Om skogsbruket bedrivs i form av ett enkelt
bolag eller under samäganderätt får dock avdraget för varje delägare uppgå
till lägst 3 000 kronor, om ett beräknat avdrag för hela den gemensamt be-
drivna verksamheten skulle ha uppgått till minst 15 000 kronor.

Beloppsgränserna i första stycket gäller inte avdrag som ett visst beskatt-

ningsår omfattar hela det återstående avdragsutrymmet.

Anskaffningsvärde vid köp m.m.

12 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, an-
ses som anskaffningsvärde så stor del av ersättningen för fastigheten som
den del av fastighetens taxeringsvärde som avser skogsbruket utgör av hela
taxeringsvärdet vid förvärvet. Till skogsbruket räknas skogsmark med väx-
ande skog och sådana markanläggningar som används eller behövs för
skogsbruk.

13 § Om bestämmelsen i 12 § inte kan tillämpas eller det är uppenbart att
en tillämpning skulle ge ett värde som avviker från den verkliga ersättningen
för skog och skogsmark, är anskaffningsvärdet det belopp som kan anses
motsvara den verkliga ersättningen.

Har ersättning betalats vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av

att värdet av den skog och skogsmark som har lagts till den skattskyldiges
fastighet överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått
denna, ska ett belopp motsvarande ersättningen anses som anskaffnings-
värde.

Lag (2007:1419).

14 § Om ett företag förvärvar en fastighet från ett annat företag inom
samma svenska koncern, tillämpas bestämmelserna i 16 § andra och tredje
styckena.

SFS 2008:803

15 § Vid rationaliseringsförvärv ska i anskaffningsvärdet räknas in såväl
ersättningen för skog och skogsmark som den del av övriga utgifter med an-
ledning av förvärvet som belöper sig på den förvärvade skogen och skogs-
marken.

Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § ska inte räknas in i

anskaffningsvärdet.

Lag (2007:1419).

Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid arv, gåva m.m.

16 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning
eller på liknande sätt, gäller vid beräkning av förvärvarens avdragsutrymme
följande.

Omfattar förvärvet all skogsmark i den tidigare ägarens näringsverksam-

het, tar förvärvaren över den tidigare ägarens anskaffningsvärde. Förvärva-
ren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren.

Omfattar förvärvet bara en del av skogsmarken, anses som anskaffnings-

värde för förvärvaren så stor del av den tidigare ägarens anskaffningsvärde
som värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av
all skog och skogsmark i dennes näringsverksamhet när förvärvet sker. För-
värvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare
ägaren anses ha gjort på den förvärvade delen.

Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogs-

mark i näringsverksamheten och är det inte fråga om en ideell andel av en
fastighet, anses den nye ägarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme
vara noll.

Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid delavyttring,
allframtidsupplåtelse m.m.

17 § Om en del av den skattskyldiges skogsmark förvärvas av en ny ägare,
anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme minska i
samma proportion som minskningen av värdet av skogen och skogsmarken i
näringsverksamheten. En proportionell minskning ska också göras om vär-
det av fastighetens skog och skogsmark minskar på grund av fastighetsregle-
ring eller klyvning.

Omfattar förvärvet eller minskningen mindre än 20 procent av värdet av

skogen och skogsmarken, och är det inte fråga om en ideell andel av en fast-
ighet, ska den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme dock
inte minskas. Vad som sägs i detta stycke gäller inte sådana förvärv som av-
ses i 14 §.

Lag (2007:1419).

18 § Bestämmelserna i 17 § tillämpas också om

1. en fastighet enligt 27 kap. 11 § blir lagertillgång i en tomtrörelse som

den skattskyldige bedriver, eller

2. den skattskyldige på grund av allframtidsupplåtelse får sådan engångs-

ersättning som avses i 45 kap. 6 § för skog och skogsmark.

Skogen och skogsmarken anses då ha förvärvats av en ny ägare.

100

SFS 2008:803

19 § I 45 kap. 8 § finns bestämmelser om att ersättning för upplåtelse av
avverkningsrätt och avyttrade skogsprodukter i samband med allframtids-
upplåtelse kan behandlas som engångsersättning för denna.

Hänvisningar

20 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för skog finns när det
gäller

– uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
– underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
– förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.

10 och 11 §§.

Lag (2006:1422).

Skogskonto och skogsskadekonto

Huvudregel

21 § En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt)
får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23–40 §§ för belopp som sätts in på
ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto).

Lag

(2004:438).

Skogsbruk

22 § Med skogsbruk avses att den skattskyldige utnyttjar skogen på sin
egen eller en arrenderad lantbruksenhet i Sverige. Som skogsbruk räknas
också avverkning av skog på en lantbruksenhet på grund av en avverknings-
rätt som den skattskyldige har förbehållit sig vid överlåtelse av en fastighet
eller vid fastighetsbildning och avyttring av sådan avverkningsrätt.

Särskilda bestämmelser om skogsskadekonto

23 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får göras bara om storm-
fällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att
mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid
och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från
sådan avverkning.

24 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte göras om den
skattskyldige samma beskattningsår gör avdrag för insättning på skogs-
konto.

Om avdrag för insättning på skogsskadekonto har vägrats därför att förut-

sättningarna enligt 23 § inte varit uppfyllda, får den skattskyldige begära av-
drag för insättning på skogskonto. En sådan begäran ska ha kommit in till
Skatteverket inom sex månader efter det att det beslut meddelades som inne-
bär att den skattskyldige inte har rätt till avdrag för insättning på skogsska-

101

SFS 2008:803

dekonto, om inte längre tid följer av bestämmelserna i taxeringslagen
(1990:324).

Lag (2007:1419).

Avdragets storlek

25 § Om inte annat följer av 26 och 27 §§, får avdrag för insättning på
skogskonto eller skogsskadekonto ett visst beskattningsår motsvara högst
summan av

1. 60 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,
2. 40 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter,

och

3. 40 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.

26 § Om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande hän-
delse medför att en betydande del av skogen bör avverkas i förtid, får den
skattskyldige, till den del intäkten kommer från sådan avverkning, göra av-
drag med högst ett belopp som motsvarar summan av

1. 80 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,
2. 50 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter,

och

3. 50 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.

27 § Belopp som anges i 26 § får dras av också från sådan ersättning för
skog eller skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelser som avses i
45 kap. 8 § och som tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

28 § Vad som sägs i 25–27 §§ tillämpas också på försäkringsersättning för
skog och skogsprodukter.

29 § Om utdelning från en samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första
stycket tas upp som intäkt av näringsverksamheten, ska den del av utdel-
ningen som kommer från intäkt av skogsbruk i samfälligheten under det be-
skattningsår som utdelningen hänför sig till likställas med intäkt av skogs-
bruk som den skattskyldige själv bedrivit.

Lag (2007:1419).

30 § Avdrag får inte göras med så högt belopp att det uppkommer ett un-
derskott.

31 § Avdrag får göras bara om avdragsbeloppet uppgår till minst
5 000 kronor för skogskonto eller 50 000 kronor för skogsskadekonto. Av-
draget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Lag (2007:1419).

Insättning på kontot

32 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på
skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå
sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitu-
tet.

Lag (2004:438).

102

SFS 2008:803

33 § Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett skogskonto eller
skogsskadekonto senast den dag som den skattskyldige enligt lagen
(2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska lämna självde-
klaration.

Lag (2007:1419).

34 § Om den skattskyldige begär avdrag för insättning på skogskonto en-
ligt 24 § andra stycket, anses de medel som satts in på skogsskadekontot
vara insatta på skogskonto den dag då insättningen på skogsskadekontot
gjordes. Detta gäller dock bara om medlen på skogsskadekontot, till den del
de inte redan har tagits ut, har förts över till ett skogskonto när begäran om
avdrag för insättning på skogskonto kommer in till Skatteverket. En överfö-
ring som har skett senare än tio år efter ingången av det år då medlen enligt
33 § senast ska ha satts in beaktas inte.

Lag (2007:1419).

35 § Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto hos
ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för
vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år.

I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns be-

stämmelser om skatt på räntan.

Lag (2004:438).

Uttag från kontot

36 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast
fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående
beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.

Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år har gått från in-

gången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle göras, ska kreditinsti-
tutet betala ut kvarstående medel.

Lag (2007:1419).

37 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto ska tas upp som in-
täkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs.
Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats
ut enligt 36 § andra stycket.

Lag (2007:1419).

Byte av kreditinstitut

38 § Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till ett
annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning
att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i
det mottagande kreditinstitutet.

När kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet lämna det

mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande
kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och
lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Lag

(2007:1419).

Arv, gåva m.m.

39 § Om den skattskyldiges lantbruksenhet övergår till en ny ägare genom
arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, ska medlen på kontona tas

103

SFS 2008:803

upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller dock bara
om fastigheten utgjorde den övervägande delen av näringsverksamheten.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om äganderätten övergår genom

gåva.

Lag (2007:1419).

Överlåtelse och pantsättning

40 § Om avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medel på skogs-
konto eller skogsskadekonto, ska medlen på kontona tas upp som intäkt i in-
komstslaget näringsverksamhet. Det anses inte som överlåtelse eller pant-
sättning att en skattskyldig på begäran av Skogsstyrelsen förbinder sig att
inte förfoga över medlen utan styrelsens tillstånd.

Lag (2007:1419).

22 kap. Uttag ur näringsverksamhet

Innehåll

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid uttag av en tillgång eller en
tjänst ur näringsverksamheten. Det finns bestämmelser om

– vad som avses med uttag i 2–6 §§,
– innebörden av uttagsbeskattning i 7 och 8 §§, och
– när uttagsbeskattning inte ska ske i 9–12 §§.

Lag (2007:1419).

Vad som avses med uttag

2 § Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från
näringsverksamheten för privat bruk eller att han för över den till en annan
näringsverksamhet.

3 § Med uttag avses också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan
ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta
är affärsmässigt motiverat. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag
som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till den skattskyl-
dige eller någon annan.

4 § Bestämmelserna om uttag av en tillgång i 2 och 3 §§ tillämpas också
på uttag av en tjänst om värdet av tjänsten är mer än ringa.

5 § Som uttag räknas också att

1. en näringsverksamhet upphör,
2. skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller

delvis upphör,

3. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan

del om skattskyldighet föreligger för inkomst från den förra delen men inte
för inkomst från den senare delen,

4. inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis inte längre ska

beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal, eller

5. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan

del om den senare delen men inte den förra är undantagen från beskattning i
Sverige på grund av ett skatteavtal.

Lag (2007:1419).

104

SFS 2008:803

6 § I 27 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om uttagsbeskattning i
byggnadsrörelse.

Innebörden av uttagsbeskattning

7 § Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om den avyttras
mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (

uttagsbeskattning).

Uttag i form av användande av bil ska värderas enligt bestämmelserna om

bilförmån i 61 kap. 5–11 §§.

Lag (2007:1419).

8 § Om den skattskyldige tar ut en tillgång eller en tjänst ur en närings-
verksamhet som han bedriver och för över den till en annan sådan närings-
verksamhet ska, om uttagsbeskattning skett, tillgången eller tjänsten anses
förvärvad i den senare näringsverksamheten mot en ersättning som motsva-
rar marknadsvärdet, om uttaget beskattas enligt bestämmelserna i 7 §.

Lag

(2007:1419).

När uttagsbeskattning inte ska ske

9 § Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad som lant-
bruksenhet ska inte uttagsbeskattas, om bränslet används för uppvärmning
av den skattskyldiges privatbostad på fastigheten. Undantaget gäller också i
fråga om sådan bostad som på grund av den skattskyldiges begäran enligt
2 kap. 9 § tredje stycket inte ska räknas som privatbostad.

Lag (2007:1419).

10 § Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § och vid så-
dan utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 § ska uttagsbeskattning inte
ske om marknadsvärdet på andelarna eller aktierna överstiger omkostnads-
beloppet.

Första stycket gäller inte sådana andelar i fastighetsförvaltande företag

som enligt 27 kap. 6 § är lagertillgångar.

Lag (2007:1419).

11 § Bestämmelser om att uttagsbeskattning i vissa fall inte ska ske vid ut-
tag av en tillgång finns i 23 kap. om underprisöverlåtelser.

Lag (2007:1419).

12 § Om uttag av en tjänst har samband med uttag av en tillgång, ska utta-
get av tjänsten inte beskattas om uttaget av tillgången på grund av bestäm-
melsen i 23 kap. 9 § inte ska uttagsbeskattas.

Lag (2007:1419).

13 § Om skattskyldigheten för lågbeskattade inkomster i en utländsk juri-
disk person upphör, ska uttagsbeskattning inte ske.

Lag (2007:1419).

23 kap. Underprisöverlåtelser

Tillämpningsområde

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid underprisöver-
låtelser. Det finns bestämmelser om

– definitioner i 3–8 §§,
– beskattningen vid en underprisöverlåtelse i 9–13 §§, och
– villkor för en underprisöverlåtelse i 14–29 §§.

105

SFS 2008:803

2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om

1. bestämmelserna om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. ska

tillämpas på överlåtelsen,

2. överlåtelsen innebär att sådana andelar i fastighetsförvaltande företag

som är lagertillgångar enligt 27 kap. 6 § delas ut enligt 42 kap. 16 § eller
skiftas ut enligt 42 kap. 20 §, eller

3. marknadsvärdet på tillgången är lika med eller lägre än tillgångens

skattemässiga värde.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte heller om en kapitalvinst vid en

avyttring är skattefri enligt bestämmelserna i 25 a kap. eller ersättningen ska
tas upp som kapitalvinst på grund av bestämmelsen om skalbolagsbeskatt-
ning i 25 a kap. 9 §. Bestämmelserna i 11 och 12 §§ tillämpas dock när en
näringsbetingad andel överlåts utan ersättning eller mot ersättning som un-
derstiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat om

– det förvärvande företaget är ett svenskt aktiebolag, en svensk ekono-

misk förening eller ett utländskt bolag som motsvarar något sådant företag
och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområ-
det,

– det förvärvande företaget inte, direkt eller indirekt, äger andel i det över-

låtande företaget, och

– förutsättningarna i 19 § andra stycket är uppfyllda.

Lag (2007:1419).

Definitioner

3 § Med

underprisöverlåtelse avses överlåtelse av en tillgång utan ersätt-

ning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är
affärsmässigt motiverat, om villkoren i 14–29 §§ är uppfyllda.

4 § Med

företag avses i detta kapitel

1. svenskt aktiebolag,
2. svensk ekonomisk förening,
3. svensk sparbank,
4. svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
5. svensk stiftelse,
6. svensk ideell förening, och
7. utländskt bolag.
Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag.

Lag

(2001:1185).

5 § Med

svenskt handelsbolag avses i detta kapitel svenskt handelsbolag

som bara har fysiska personer eller andra företag än svenska stiftelser och
svenska ideella föreningar som delägare.

6 § Med

andel avses i detta kapitel andel i sådant företag som anges i 4 §

1, 2 och 7.

7 § I detta kapitel anses innehav av andelar i ett företag som en närings-
verksamhet eller som en verksamhetsgren om förvärvaren efter förvärvet
under samma beskattningsår äger näringsbetingade andelar i företaget.

Lag

(2003:224).

106

SFS 2008:803

8 § Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga in-
ventarier, ska som skattemässigt värde anses en skälig del av hela värdet.
Lag (2007:1419).

Beskattningen vid en underprisöverlåtelse

9 § En underprisöverlåtelse ska inte medföra uttagsbeskattning enligt be-
stämmelserna i 22 kap.

Lag (2007:1419).

10 § Om ersättning inte lämnas med ett belopp som motsvarar minst till-
gångens skattemässiga värde, ska överlåtelsen behandlas som om tillgången
avyttras mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet. Till-
gången anses i sådant fall förvärvad för samma belopp.

Lag (2007:1419).

11 § Om tillgången överlåts av ett företag, ska överlåtelsen inte medföra
att någon som direkt eller indirekt äger en andel i företaget, eller i fråga om
ideella föreningar någon som är medlem i föreningen, ska ta upp skillnaden
mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Överlåtelsen ska
inte heller medföra att skillnaden ska tas upp som intäkt i inkomstslaget
tjänst av

1. förvärvaren,
2. den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget, eller
3. den som indirekt genom innehav av en kvalificerad andel äger en andel

i det förvärvande företaget.

Om tillgången överlåts till en fysisk person och ersättning inte lämnas,

gäller bestämmelserna i första stycket inte för det belopp som motsvarar det
skattemässiga värdet av tillgången. Om ersättning lämnas med belopp som
understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket
inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet
och ersättningen.

Om tillgången överlåts till ett svenskt handelsbolag med fysiska personer

som delägare, tillämpas bestämmelserna i andra stycket på dessa personer.
Lag (2007:1419).

12 § Om tillgången förvärvas av ett företag, ska skillnaden mellan mark-
nadsvärdet och ersättningen inte räknas som utgift för förbättring av en an-
del i företaget eller av en andel i företag som, direkt eller indirekt, äger andel
i det förvärvande företaget.

Om tillgången förvärvas från en andelsägare i företaget gäller följande.

Lämnas inte ersättning för tillgången, gäller bestämmelserna i första stycket
inte det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. Läm-
nas ersättning med belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller
bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden
mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.

Lag (2007:1419).

13 § Avser underprisöverlåtelsen en näringsfastighet som är kapitaltill-
gång eller näringsbostadsrätt, tillämpas inte bestämmelserna i 26 kap. 2 §
första stycket 5 om återföring av utgifter för förbättrande reparationer och
underhåll.

Lag (2000:78).

107

SFS 2008:803

Villkor för en underprisöverlåtelse

Överlåtaren och förvärvaren

14 § Överlåtaren och förvärvaren ska vara en fysisk person, ett företag
eller ett svenskt handelsbolag.

En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening får inte vara förvärvare.

En svensk stiftelse får dock vid ombildning av sparbank till bankaktiebolag
enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) förvärva aktier från sparbanken. Vi-
dare får en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om
undantag från skattskyldighet i 7 kap. förvärva en tillgång från en annan ide-
ell förening.

Ett livförsäkringsföretag får vara förvärvare bara i fråga om tillgångar

som ingår i sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 § ska beskattas enligt
reglerna för skadeförsäkringsföretag.

Lag (2007:1419).

15 § Om överlåtaren är en fysisk person, ska förvärvaren vara en fysisk
person eller ett företag.

Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag med någon fysisk person som

delägare, ska förvärvaren vara en fysisk person eller ett företag.

Lag

(2007:1419).

Skattskyldighet

16 § Förvärvaren ska omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för in-
komst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. En tillgång anses
ingå i en näringsverksamhet bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en
avyttring ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.

Inkomsten av näringsverksamheten eller en del av näringsverksamheten

där tillgången ingår får inte vara undantagen från beskattning på grund av ett
skatteavtal.

Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, gäller det som sägs i första

stycket samtliga delägare i bolaget.

Lag (2007:1419).

När rätt till avdrag för koncernbidrag saknas

17 § Om överlåtaren inte med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till
förvärvaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker, ska överlåta-
rens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en
verksamhet eller en verksamhetsgren överlåtas.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte vid överlåtelse mellan ett

svenskt handelsbolag och ett företag som är delägare i handelsbolaget.

Lag

(2007:1419).

Kvalificerade andelar

18 § Om överlåtaren är en fysisk person och förvärvaren är ett företag, ska
samtliga andelar i företaget vara kvalificerade.

Lag (2007:1419).

108

SFS 2008:803

19 § Om överlåtaren är ett företag och om någon andel i företaget är kvali-
ficerad, ska förvärvaren vara en fysisk person, ett företag eller ett svenskt
handelsbolag med enbart företag som delägare.

Om förvärvaren är ett företag, ska minst samma andel av andelarna i det

förvärvande företaget vara kvalificerade som andelen kvalificerade andelar i
det överlåtande företaget. Med kvalificerad andel avses i detta stycke inte en
sådan marknadsnoterad andel i ett överlåtande företag som anses kvalifice-
rad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §.

Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, ska minst samma andel av

andelarna i vart och ett av de delägande företagen vara kvalificerade som an-
delen kvalificerade andelar i det överlåtande företaget.

Lag (2007:1419).

20 § Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag med någon fysisk person
som delägare och förvärvaren är ett företag, ska samtliga andelar i företaget
vara kvalificerade.

Lag (2007:1419).

21 § Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag med enbart företag som
delägare och om någon andel i något av företagen är kvalificerad, ska förvär-
varen vara en fysisk person eller ett företag. Är förvärvaren ett företag, ska
minst samma andel av andelarna i det förvärvande företaget vara kvalifice-
rade som den största andelen kvalificerade andelar i ett delägande företag i
det överlåtande handelsbolaget.

Lag (2007:1419).

22 § En andel i ett sådant överlåtande eller förvärvande företag som, direkt
eller indirekt, innehas av ett annat företag, ska anses kvalificerad till den del
som svarar mot förhållandet mellan kvalificerade andelar i det andra företa-
get och övriga andelar i det andra företaget.

Lag (2007:1419).

23 § Villkoret i 18–21 §§ om att en andel i ett förvärvande företag ska vara
kvalificerad ska anses uppfyllt även om andelen först efter förvärvet men
under samma år hos samma ägare blir kvalificerad. Lämnas utdelning på an-
delen efter förvärvet men under samma år hos samma ägare, ska andelen
vara kvalificerad vid tidpunkten för utdelningen.

Lag (2007:1419).

23 a § Vid tillämpningen av 18–22 §§ ska en andel i ett förvärvande före-
tag som är kvalificerad bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § inte anses som en
kvalificerad andel. Sådana andelar ska dock anses kvalificerade vid tillämp-
ning av 19 § andra stycket till den del som andelarna i det överlåtande före-
taget är kvalificerade bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §.

Lag (2007:1419).

Underskott hos förvärvaren

24 § Om förvärvaren är en fysisk person, får det under beskattningsåret
före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott i
den näringsverksamhet hos honom som förvärvet avser. Vidare gäller att
personen inte får ha rätt till avdrag för underskott i annan näringsverksamhet
enligt 62 kap. 2–4 §§.

25 § Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, gäller för varje delägare
som är fysisk person att det under beskattningsåret före det beskattningsår då

109

SFS 2008:803

överlåtelsen sker inte får ha uppkommit underskott i den näringsverksamhet
som förvärvet avser. Vidare gäller att delägaren inte får ha rätt till avdrag för
underskott i någon annan näringsverksamhet enligt 62 kap. 2–4 §§.

26 § Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, gäller för varje delägare
som är ett företag att det under beskattningsåret före det beskattningsår då
överlåtelsen sker inte får ha uppkommit underskott hos delägaren eller hos
ett företag till vilket delägaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag av-
seende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Om den som överlåtit till-
gången är delägare i handelsbolaget, gäller villkoret i första meningen dock
inte denne delägare.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om överlåtaren under det

beskattningsår då överlåtelsen sker kan lämna koncernbidrag med avdrags-
rätt till varje delägare med underskott i det förvärvande handelsbolaget. Som
villkor gäller att sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott (

av-

dragsbegränsning) som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § inte
gäller för någon sådan delägare om delägaren får koncernbidrag från överlå-
taren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbegränsning
får inte heller gälla om ett företag, till vilket någon delägare kan med av-
dragsrätt lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller för företa-
get, indirekt via delägaren får koncernbidrag avseende samma beskatt-
ningsår från överlåtaren.

Lag (2000:1341).

27 § Om förvärvaren är ett företag, får det under beskattningsåret före det
beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott hos för-
värvaren eller hos ett företag till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt
lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.

28 § Bestämmelserna i 27 § tillämpas inte om överlåtaren kan med av-
dragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren under det beskattningsår då
överlåtelsen sker.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om en sådan begränsning

av rätt till avdrag för underskott (

avdragsbegränsning) som anges i koncern-

bidragsspärren i 40 kap. 18 § gäller om förvärvaren får koncernbidrag från
överlåtaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbe-
gränsning får inte heller gälla om ett företag, till vilket förvärvaren kan med
avdragsrätt lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller för fö-
retaget, indirekt via förvärvaren får koncernbidrag avseende samma beskatt-
ningsår från överlåtaren.

Lag (2000:1341).

29 § En fysisk person eller ett företag får avstå från att utnyttja underskott
som avses i 24–27 §§. I sådant fall ska det bortses från underskottet vid till-
lämpning av dessa bestämmelser.

Lag (2007:1419).

110

SFS 2008:803

24 kap. Räntor och utdelningar i inkomstslaget
näringsverksamhet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i

inkomstslaget kapital i 2 och 3 §§,

– partiell fission i 3 a §,
– kapitalrabatt på optionslån i 4 §,
– avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i 5–10 §§,
– avdrag för lämnad utdelning i 11 §, och
– skattefria utdelningar i 12–22 §§.
En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsföretag

finns i 15 kap. 4 §.

Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och

liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns i
44 kap. 35 och 37–39 §§.

Lag (2006:1422).

Tillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital

Hänvisningar

2 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i in-
komstslaget kapital om

– utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapital-

andelslån i 42 kap. 15 §,

– utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,
– utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond och lik-

nande förfaranden i 42 kap. 17 §,

– utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,
– utskiftning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19–21 §§,
– emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,
– utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer i 42 kap.

22 §,

– utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat

skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,

– skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §, och
– lotterier i 42 kap. 25 §

. Lag (2006:619).

Utdelning av vissa andelar

3 § Om andelarna i det utdelade bolaget i de fall som avses i 42 kap. 16
eller 20 § blir lagertillgångar hos mottagaren, ska det lägsta av andelarnas
anskaffningsvärde och deras verkliga värde tas upp som intäkt av mottaga-
ren. I 17 kap. 6 och 7 §§ finns bestämmelser om hur anskaffningsvärdet ska
bestämmas i sådana fall.

Lag (2007:1419).

111

SFS 2008:803

Partiell fission

3 a § Vid en partiell fission ska den ersättning som andelsägaren i det
överlåtande företaget erhåller från det övertagande företaget anses som ut-
delning från det överlåtande företaget.

Om andelarna i det överlåtande företaget är kapitaltillgångar hos andels-

ägaren, ska utdelning i form av andelar i det övertagande företaget inte tas
upp.

Om andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos andelsäga-

ren, ska utdelning i form av andelar inte tas upp till ett högre belopp än vad
utdelningen medför i nedskrivning av andelsägarens andelar i det överlå-
tande företaget.

Lag (2007:1419).

Kapitalrabatt på optionslån

4 § Om ett svenskt aktiebolag ger ut skuldebrev som är förenade med köp-
eller teckningsoption avseende aktier, får bolaget inte dra av en sådan skill-
nad mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde som beror på
optionen.

Avdragsrätt för ränta på vinstandelslån

Huvudregler

5 § Ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har ta-
git upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträck-
ning som följer av 6–10 §§.

Med

vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det lån-

tagande företagets utdelning eller vinst och med

vinstandelslån avses ett lån

med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta.

För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser
om avdrag i näringsverksamheten.

Emissioner på den allmänna marknaden

6 § Vinstandelsräntan ska dras av om lånet har bjudits ut till teckning på
den allmänna marknaden.

Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsräntan

dock inte dras av till den del den betalas till någon som

1. är andelsägare i företaget,
2. är företagsledare i företaget,
3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller
4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som anges i

14 kap. 20 §.

Lag (2007:1419).

Riktade emissioner

7 § Om en eller flera personer har fått ensamrätt eller företrädesrätt till
teckning av lånet, ska vinstandelsräntan dras av om ensamrätten eller före-
trädesrätten inte har lämnats till någon som

1. är andelsägare i det låntagande företaget,

112

SFS 2008:803

2. har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §,
3. är företagsledare i företaget om det är ett fåmansföretag,
eller
4. är närstående till en företagsledare eller andelsägare i företaget om det

är ett fåmansföretag.

Lag (2007:1419).

8 § Är andelarna i det låntagande företaget upptagna till handel på en reg-
lerad marknad i Sverige, ska vinstandelsräntan dras av även om de som äger
andelar i företaget har fått en sådan företrädesrätt till teckning av lånet som
har lämnats i förhållande till deras innehav av andelar.

Om räntan ska dras av, ska det sammanlagda värde som genom företrä-

desrätterna kan anses ha tillförts andelsägarna tas upp av företaget. Värdet
ska tas upp som intäkt det beskattningsår då teckningen av lånet avslutas.
Lag (2007:1419).

9 § Skatteverket får medge att vinstandelsräntan dras av även om en eller
flera som äger andelar i företaget har förbehållits rätt till teckning av lånet.
En förutsättning för ett sådant beslut är att lånevillkoren kan antas ha be-
stämts på affärsmässig grund med hänsyn till omständigheterna när lånet
togs upp.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv-

ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lag (2003:669).

10 § Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsrän-
tan inte dras av – även om förutsättningarna för avdrag i 7, 8 eller 9 § är upp-
fyllda – till den del den betalas till någon som

14 kap. 20 §.

Avdrag för lämnad utdelning

11 § Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska dras av finns för

– investmentföretag och investeringsfonder i 39 kap. 14 §,
– kooperativa föreningar i 39 kap. 22–24 §§,
– sambruksföreningar i 39 kap. 28 §,
– samfälligheter i 39 kap. 29 §, och
– Sparbankernas säkerhetskassa i 39 kap. 31 §.

Lag (2007:1419).

Skattefria utdelningar

Definitioner

12 § Med utdelning avses i 13–22 §§ inte

1. utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller pris-

tillägg som den utdelande föreningen ska dra av enligt 39 kap. 22 §, och

113

SFS 2008:803

2. utdelning från en kooperativ förening på förlagsinsatser eller utdelning

till en medlemsfrämjande förening, om den kooperativa föreningen ska dra
av utdelningen enligt 39 kap. 23 §.

Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt ett

skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat, ska företaget vid tillämp-
ning av 13–22 §§ anses som en utländsk juridisk person som hör hemma i
den utländska staten.

Lag (2007:1419).

Näringsbetingad andel

13 § Med

näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en

ekonomisk förening, om den uppfyller villkoren i 14 § och ägs av en sådan
juridisk person (

ägarföretaget) som är

1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är

ett investmentföretag,

2. en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som inte omfattas av

bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,

3. en svensk sparbank,
4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekono-

miska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag
som anges i 1–4.

Lag (2004:1147).

14 § Andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande
förutsättningar:

1. Andelen är inte marknadsnoterad.
2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det

ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga an-
delar i företaget.

3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget

eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organi-
satoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Andelen ska anses vara marknadsnoterad även om marknadsnoteringen

har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion,
fission, likvidation eller konkurs.

En andel i ett privatbostadsföretag anses inte näringsbetingad.

Lag

(2007:1122).

15 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

16 § Om andelen avser ett företag som hör hemma i en utländsk stat som
är medlem i Europeiska unionen ska andelen, under förutsättning att villko-
ren i övrigt i 13 och 14 §§ är uppfyllda, anses näringsbetingad också om
ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapi-
talet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.

Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Euro-

peiska unionen avses ett utländskt företag som

1. bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,

114

SFS 2008:803

2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den

staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanför
gemenskapen, och

3. är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan

valmöjlighet eller rätt till undantag

. Lag (2007:1419).

Utdelning på en näringsbetingad andel

17 § Utdelning på en näringsbetingad andel ska inte tas upp i annat fall än
som anges i 18–20 §§.

Lag (2007:1419).

Utdelning på vissa utländska andelar som inte är näringsbetingade

17 a § Utdelning på en andel som inte är näringsbetingad i ett företag som
hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen ska inte
tas upp i annat fall än som anges i 18–20 §§, under förutsättning att andelen
ägs av ett sådant ägarföretag som anges i 13 § och villkoren i 14 § är upp-
fyllda.

Även om villkoret om röstetal i 14 § 2 inte är uppfyllt gäller första stycket

också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av
andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.

Vid bedömningen av om ett företag hör hemma i en utländsk stat som är

medlem i Europeiska unionen tillämpas bestämmelsen i 16 § andra stycket.
Lag (2007:1419).

Utdelning från investmentföretag

18 § Utdelningen ska tas upp om den lämnas av ett investmentföretag som,
direkt eller genom förmedling av ett eller flera andra investmentföretag, äger
mer än enstaka andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om an-
delarna hade ägts direkt av det företag som äger andelarna i investmentföre-
taget.

Lag (2007:1419).

Utdelning av förvärvade vinstmedel

19 § Om ett företag förvärvar andelar i ett annat företag och det inte är up-
penbart att det förvärvande företaget får en tillgång av verkligt och särskilt
värde med hänsyn till sin näringsverksamhet, ska det ta upp utdelning av så-
dana medel som fanns hos det utdelande företaget vid förvärvet och som inte
motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats hos det utdelande företaget.
Utdelning anses i första hand ske av annat än tillskjutet belopp och inbetald
insats.

Lag (2007:1419).

Villkor avseende tid

20 § Utdelning på en marknadsnoterad andel ska tas upp, om andelen av-
yttras eller upphör att vara näringsbetingad inom ett år från det att andelen
blivit näringsbetingad hos innehavaren. Utdelningen ska tas upp det beskatt-
ningsår då avyttringen sker eller andelen upphör att vara näringsbetingad.

115

SFS 2008:803

Utdelning på en marknadsnoterad andel som avses i 17 a § ska tas upp,

om andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet
blivit uppfyllda. Detsamma gäller för sådan utdelning om förutsättningarna
för skattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om tolv måna-
der hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår
då avyttring sker eller förutsättningarna för skattefrihet inte längre är upp-
fyllda.

Lag (2007:1419).

21 § Vid tillämpning av 20 § ska innehavstiden räknas från det att andelen
tillträds till dess den frånträds. Om ägarföretagets förvärv eller avyttring av
andelen grundas på avtal, ska den anses ha tillträtts respektive frånträtts när
avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet.

Lag

(2007:1419).

22 § Om ett ägarföretag har förvärvat andelar av samma slag och sort vid
olika tidpunkter, ska en senare förvärvad andel anses ha avyttrats före en ti-
digare förvärvad.

En andel som förvärvats genom ny- eller fondemission ska anses ha för-

värvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundats på. Har dessa för-
värvats vid olika tidpunkter, ska den nya andelen anses ha förvärvats vid den
senaste av dessa tidpunkter.

Lag (2007:1419).

25 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget
näringsverksamhet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget nä-

ringsverksamhet i 3–5 §§,

– anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad i

6 §,

– avyttringar med kapitalförlust till ett företag i intressegemenskap med

det säljande företaget i 7–11 §§, och

– kapitalförluster på fastigheter i 12 §.

Lag (2003:224).

Hänvisningar

2 § I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och ka-
pitalförluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns särskilda be-
stämmelser för vissa slag av tillgångar.

Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om
– beskattningsinträde i 20 a kap.,
– uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
– underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
– ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och

116

SFS 2008:803

– förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 10 och 11 §§.

Lag

(2006:1422).

Vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust

3 § Med

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet

avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar.

Med

kapitaltillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamheten än

– lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande till-

gångar,

– inventarier, och
– patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra

stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.

4 § Med kapitalvinst och kapitalförlust avses också vinst och förlust på
grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande
avtal, när det inte är fråga om förpliktelser som är jämförbara med lagertill-
gångar.

5 § Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid
konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.

Anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad

6 § Om en andel eller aktiebaserad delägarrätt upphör att vara näringsbe-
tingad hos ägaren, anses den anskaffad för marknadsvärdet när detta sker. I
fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta bara om villkoren om
innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § skulle ha varit uppfyllda om delägarrätten
hade avyttrats vid denna tidpunkt.

Lag (2003:224).

Avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap

Tillämpningsområde

7 § Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person eller ett
svenskt handelsbolag avyttrar en tillgång till en annan juridisk person eller
ett annat svenskt handelsbolag, ska bestämmelserna i 8–11 §§ tillämpas om
företagen ingår i en intressegemenskap. Med företag i en intressegemenskap
avses vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel moderföretag och
dotterföretag eller företag som står under i huvudsak gemensam ledning.
Lag (2007:1419).

Avdragsförbud

8 § Kapitalförlusten får inte dras av om

1. den avyttrade tillgången är en näringsbetingad andel eller en näringsbe-

tingad aktiebaserad delägarrätt,

2. ersättningen understiger den avyttrade tillgångens marknadsvärde utan

att det är affärsmässigt motiverat, eller

117

SFS 2008:803

3. bestämmelserna i 37 kap. om kvalificerade fusioner och fissioner ska

tillämpas.

Lag (2007:1419).

9 § Om den avyttrade tillgången är en andel i ett företag och detta genom
fusion eller fission helt eller delvis går upp i ett annat företag i intressege-
menskapen, får kapitalförlusten inte dras av.

Lag (2003:224).

Uppskjuten avdragsrätt

10 § I andra fall än som avses i 8 eller 9 § får kapitalförlusten dras av som
kostnad först när det inträffar en omständighet som medför att tillgången
inte längre existerar eller inte längre innehas av en juridisk person eller ett
svenskt handelsbolag som ingår i intressegemenskapen.

Lag (2003:224).

Turordning

11 § Om det är andelar i ett företag som avyttras gäller följande. Om det
köpande företaget vid tidpunkten för det förvärv som avses i 7 § äger ande-
lar av samma slag och sort som de avyttrade andelarna (gamla andelar) eller
om det köpande företaget därefter förvärvar sådana andelar (nya andelar),
ska senare avyttringar som det köpande företaget gör anses ske i följande
ordning:

1. gamla andelar,
2. avyttrade andelar,
3. nya andelar.
Bestämmelserna ska tillämpas också i fråga om andra tillgångar som inte

kan särskiljas från varandra.

Lag (2007:1419).

Kapitalförluster på fastigheter

12 § Om ett företag som enligt 24 kap. 13 § kan inneha en näringsbetingad
andel har gjort en kapitalförlust på en fastighet, får denna dras av bara mot
kapitalvinster på fastigheter. Om en del av en förlust inte kan dras av, får den
dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på fastigheter om var
och en av de juridiska personerna

1. begär det vid samma års taxering, och
2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska per-

sonen.

Till den del en förlust inte kan dras av behandlas den det följande beskatt-

ningsåret som en ny kapitalförlust på fastigheter hos den juridiska person
som haft förlusten.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten under de tre

senaste åren i betydande omfattning har använts för produktions- eller kon-
torsändamål eller liknande hos det avyttrande företaget eller hos ett företag i
intressegemenskap. Om det föreligger särskilda omständigheter tillämpas
inte första stycket trots att fastigheten har använts i mindre omfattning på an-
givet sätt.

Första stycket första meningen, andra och tredje styckena tillämpas på

motsvarande sätt om företaget beskattas för näringsverksamhet i ett handels-
bolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldig-

118

SFS 2008:803

heten för en andel i ett sådant bolag eller sådan utländsk juridisk person
övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna denne. Om skatt-
skyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en fysisk
person tillämpas dock bestämmelsen i 45 kap. 32 a §.

Lag (2003:1086).

13 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

14 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

15 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

16 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

17 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

18 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

19 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

20 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

21 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

22 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

23 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

24 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

25 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

26 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

27 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

28 §

Har betecknats 7 § genom lag (2003:224).

29 §

Har betecknats 8 § genom lag (2003:224).

30 §

Har betecknats 10 § genom lag (2003:224).

31 §

Har betecknats 9 § genom lag (2003:224).

32 §

Har betecknats 11 § genom lag (2003:224).

119

SFS 2008:803

25 a kap. Avyttring av näringsbetingade andelar och vissa andra
tillgångar

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– företag i intressegemenskap i 2 §,
– näringsbetingade delägarrätter i 3–18 §§,
– kapitalförluster på vissa fordringar m.m. i 19 §,
– kapitalförluster på andelar i handelsbolag i 20–22 §§,
– vissa tillgångar i handelsbolag i 23 och 24 §§,
– bostäder i fåmansföretag i 25 §.

Lag (2003:224).

Företag i intressegemenskap

2 § Med

företag i intressegemenskap avses i detta kapitel

1. ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom en ägaran-

del eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i, eller

2. två företag som står under i huvudsak gemensam ledning.

Lag

(2003:224).

Näringsbetingade delägarrätter

Tillämpningsområde

3 § Bestämmelserna i 5–18 §§ tillämpas när näringsbetingade andelar och
näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter avyttras och det avyttrande fö-
retaget är

1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening
som inte är ett investmentföretag,
2. en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte omfattas av be-

stämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,

3. en svensk sparbank,
4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekono-

miska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag
som anges i 1–4

. Lag (2003:224).

Definitioner

4 § Med en

aktiebaserad delägarrätt avses en

– rätt på grund av teckning av aktier,
– teckningsrätt,
– fondaktierätt, eller
– inlösenrätt eller säljrätt som avser aktier.
Delägarrätten är aktiebaserad bara om innehavet av rätten grundas på

innehav av aktier i det företag som rätten hänför sig till.

Med en

näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en aktiebaserad

delägarrätt, om förvärvet av rätten grundats på näringsbetingade aktier i det
företag som rätten hänför sig till.

Lag (2005:1142).

120

SFS 2008:803

Skattefrihet och avdragsförbud

5 § En kapitalvinst ska inte tas upp i annat fall än som anges i 9 §. I fråga
om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta dock bara om villkoren om
innehavstid i 6 eller 7 § är uppfyllda.

En kapitalförlust får dras av bara om en motsvarande kapitalvinst skulle

ha tagits upp. Vid bedömningen av om en kapitalvinst skulle ha tagits upp
ska det bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §.

Lag

(2007:1419).

Villkor avseende tid

6 § Kapitalvinsten på en marknadsnoterad andel är skattefri om andelen
under en sammanhängande tid om ett år närmast före avyttringen har varit
näringsbetingad hos säljaren. Innehavstiden ska räknas från det att andelen
tillträds. Om andelen förvärvats genom ett avtal, ska den anses ha tillträtts
när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet. Om ande-
len har erhållits genom ny- eller fondemission, beaktas också tid under vil-
ken den andel eller de andelar som ligger till grund för den emitterade ande-
len innehafts.

Lag (2007:1419).

7 § Om en aktiebaserad delägarrätt är marknadsnoterad, är kapitalvinsten
skattefri bara om delägarrätten innehafts under en sammanhängande tid av
ett år närmast före avyttringen eller de aktier på vilka delägarrätten grundas
har förvärvats minst ett år före avyttringen.

Lag (2003:224).

8 § Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ ska

1. en senare förvärvad delägarrätt anses ha avyttrats före en tidigare för-

värvad delägarrätt av samma slag och sort, och

2. aktier som ligger till grund för en emitterad andel eller en aktiebaserad

delägarrätt och som förvärvats vid olika tillfällen anses ha förvärvats vid tid-
punkten för förvärvet av den sist förvärvade aktien.

Lag (2007:1419).

Avyttring av skalbolag

9 § Om det uppkommer en kapitalvinst vid avyttringen av en delägarrätt
som hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §, ska
ersättningen tas upp som kapitalvinst (

skalbolagsbeskattning) det beskatt-

ningsår när delägarrätten avyttrats, om inte annat anges i 10–13 §§.

Ett företag är ett

skalbolag enligt bestämmelserna i detta kapitel om sum-

man av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar enligt 14–16 §§
överstiger jämförelsebeloppet enligt 17 § vid tidpunkten för avyttringen.
Lag (2007:1419).

Undantag

10 § Skalbolagsbeskattning enligt 9 § ska inte ske om

1. någon andel eller aktiebaserad delägarrätt i det avyttrade företaget är

marknadsnoterad, eller

121

SFS 2008:803

2. delägarrätten anses avyttrad på grund av bestämmelserna om likvida-

tion i 44 kap. 7 § första stycket eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket
1 eller 2.

Är det avyttrade företaget en utländsk juridisk person, ska skalbolagsbe-

skattning enligt 9 § ske bara om

1. den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten för avytt-

ringen, eller

2. den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i sådan intresse-

gemenskap som avses i 2 § 1, äger eller under de tre senaste åren har ägt en
andel eller aktiebaserad delägarrätt i

– ett svenskt aktiebolag om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten

inte är marknadsnoterad,

– en svensk ekonomisk förening, eller
– en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig här under nå-

gon del av denna tid om denna person motsvarar ett svenskt aktiebolag och
andelen eller den aktiebaserade delägarrätten inte är marknadsnoterad eller
om personen motsvarar en svensk ekonomisk förening.

Lag (2007:1419).

Skalbolagsdeklaration

11 § Skalbolagsbeskattning enligt 9 § ska inte ske om

1. det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till tar upp före-

tagets överskott eller underskott i en sådan skalbolagsdeklaration som avses
i 10 kap. 8 a § första stycket skattebetalningslagen (1997:483),

2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt

1, och

3. säkerhet ställs om sådan har begärts med stöd av 11 kap. 11 b § skatte-

betalningslagen.

Bokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår avslutats vid

tidpunkten för avyttringen. Företagets avsättningar till periodiseringsfond
och ersättningsfond ska anses ha återförts.

Första och andra styckena gäller även företag i sådan intressegemenskap

som avses i 2 § 1 med företaget som den avyttrade delägarrätten är hänförlig
till.

Lag (2007:1419).

Minoritetsavyttringar

12 § Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till
någon annan, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 § ske bara om det föreligger
särskilda omständigheter.

Lag (2007:1419).

Särskilda skäl

13 § Om den skattskyldige begär det och det finns särskilda skäl, ska skal-
bolagsbeskattning enligt 9 § inte ske. Vid prövningen ska beaktas vad som
föranlett avyttringen eller återköpet och hur ersättningen för delägarrätten
bestämts.

Lag (2007:1419).

122

SFS 2008:803

Likvida tillgångar

14 § Med

likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper

och liknande tillgångar med undantag för sådana tillgångar som avses i 15 §.
Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar om

1. tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,
2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan

den bedrevs intill två år före avyttringen, och

3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna

lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.

Lag (2003:224).

15 § Som likvida tillgångar räknas inte

1. andelar och aktiebaserade delägarrätter i företag som är i sådan intres-

segemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägar-
rätten är hänförlig till, eller

2. värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528)

om värdepappersmarknaden.

Värdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan rörelse

som avses i första stycket 2 och som innehas av en utländsk juridisk person
räknas inte som likvida medel om den utländska juridiska personen hör
hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat

– som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
– med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas av avtalets

regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt
avtalet.

Lag (2007:552).

16 § Om likvida tillgångar innehas av ett företag i sådan intressegemen-
skap som avses i 2 § 1 med företaget som de avyttrade delägarrätterna hän-
för sig till, ska tillgångarna räknas med vid beräkningen av summan av
marknadsvärdet av likvida tillgångar till den del som motsvarar det sist-
nämnda företagets ägarandel i företaget i intressegemenskap.

Lag

(2007:1419).

Jämförelsebeloppet

17 § Om de avyttrade delägarrätterna utgör samtliga av företaget utgivna
och till företaget hänförliga delägarrätter, är

jämförelsebeloppet halva ersätt-

ningen. I annat fall är jämförelsebeloppet hälften av det sammanlagda värdet
av samtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter,
beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna och ak-
tiebaserade delägarrätterna.

Lag (2003:224).

Återköp

18 §

Återköp anses ske när avyttringen inte har avsett ett skalbolag och

den övervägande delen av andra tillgångar än likvida tillgångar, som avses i
14–16 §§ och som vid avyttringen innehades av det företag som den avytt-
rade delägarrätten hänför sig till eller av företag i sådan intressegemenskap
som avses i 2 § 1 med detta företag, inom två år efter avyttringen av delägar-
rätten, direkt eller indirekt, förvärvas av

123

SFS 2008:803

– det säljande företaget,
– ett företag i intressegemenskap med detta, eller
– en fysisk person som, direkt eller indirekt, har ägarinflytande i det säl-

jande företaget eller någon närstående till denne.

Bedömningen enligt första stycket ska grundas på tillgångarnas mark-

nadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Vid denna be-
dömning ska värdet av tillgångar i företag i sådan intressegemenskap som
avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till
beaktas bara till den del som motsvarar det företagets ägarandel i företaget i
intressegemenskap.

Första och andra styckena ska också tillämpas i fråga om tillgångar som

kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det företag som den avytt-
rade delägarrätten hänför sig till eller av ett företag i sådan intressegemen-
skap som avses i 2 § 1 vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten.

Lag

(2007:1419).

Kapitalförluster på vissa fordringar m.m.

19 § En kapitalförlust i ett sådant företag som anges i 3 § får inte dras av
om den avser

1. en fordran på ett annat företag som uppkommer när företagen är i in-

tressegemenskap,

2. en rätt till andel i vinst hos ett annat företag om rätten uppkommer när

företagen är i intressegemenskap,

3. en rätt att till visst pris eller ett pris som ska fastställas enligt bestämda

grunder förvärva andelar eller aktiebaserade delägarrätter i ett annat företag
eller förvärva tillgångar hos ett annat företag om rätten uppkommer när före-
tagen är i intressegemenskap,

4. en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt

eller indirekt, är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktieba-
serad delägarrätt, eller

5. ett kapitalandelsbevis om beviset ställs ut när företagen är i intressege-

menskap. Detsamma gäller en tillgång eller förpliktelse där den underlig-
gande tillgången, direkt eller indirekt, är ett sådant bevis.

Första stycket tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för

verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan,
gäller i stället bestämmelserna i första stycket denne.

Lag (2007:1419).

Kapitalförluster på andelar i handelsbolag

20 § Har ett företag som anges i 3 § gjort en kapitalförlust på en andel i ett
svenskt handelsbolag och har under företagets innehavstid av andelen, en
delägarrätt eller en tillgång som avses i 19 § och som ägs eller ägts av han-
delsbolaget, direkt eller genom ett eller flera andra svenska handelsbolag,
gått ned i värde, får avdrag inte göras för belopp som svarar mot företagets
del av värdenedgången. Begränsningen i avdragsrätten gäller bara om en ka-
pitalförlust inte skulle ha fått dras av enligt 5 § andra stycket eller enligt 19 §
om företaget hade avyttrat tillgången.

124

SFS 2008:803

Vad som sägs om värdenedgång på tillgångar gäller på motsvarande sätt

en ökning av värdet på en förpliktelse som avses i 19 § 4 under den tid som
företaget innehaft andelen i handelsbolaget.

Om tillgången har avyttrats eller förpliktelsen har upphört under företa-

gets innehavstid av andelen i handelsbolaget, gäller begränsningen i första
stycket bara om detta hänt inom tio år före avyttringen av andelen i handels-
bolaget.

Vad som sägs om svenska handelsbolag och andelar i sådana bolag gäller

på motsvarande sätt i fråga om i utlandet delägarbeskattade juridiska perso-
ner.

Lag (2003:1086).

21 § När en värdenedgång på en tillgång som avses i 20 § beräknas, ska

– som anskaffningsutgift för en tillgång som har förvärvats före företagets

andelsförvärv anses marknadsvärdet vid tidpunkten för andelsförvärvet, och

– en tillgång som innehas när andelen avyttras värderas till marknadsvär-

det vid avyttringstidpunkten.

I övrigt tillämpas bestämmelserna i 44 och 48 kap. med undantag för

48 kap. 15 §.

Lag (2007:1419).

22 § När ökningen av värdet på en förpliktelse som avses i 20 § ska be-
stämmas ska

– värdet på en förpliktelse som ingåtts före företagets andelsförvärv be-

stämmas utifrån värdet vid företagets andelsförvärv, och

– värdet på en förpliktelse som innehas när andelen avyttras bestämmas

vid avyttringstillfället.

Lag (2007:1419).

Vissa tillgångar i handelsbolag

23 § Om ett företag som anges i 3 §, direkt eller indirekt, genom ett eller
flera andra svenska handelsbolag är delägare i ett svenskt handelsbolag, får
om handelsbolaget avyttrat en delägarrätt med kapitalförlust den del av för-
lusten som belöper sig på delägarens andel inte dras av. Detta gäller dock
bara om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om delägaren
själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte
skulle ha tagits upp ska det bortses från bestämmelsen om skalbolagsbe-
skattning i 9 §. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan,
gäller detta i stället denne.

Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad

juridisk person med ett svenskt handelsbolag.

Lag (2007:1419).

24 § Om en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag som en fysisk per-
son, direkt eller indirekt, genom ett eller flera andra svenska handelsbolag är
delägare i, förvärvar en andel i ett svenskt handelsbolag från ett företag som
anges i 3 §, ska en tillgång som handelsbolaget äger, direkt eller indirekt, ge-
nom ett eller flera svenska handelsbolag vid beskattningen av den fysiska
personens inkomst i handelsbolaget anses anskaffad för marknadsvärdet vid
personens förvärv av andelen i handelsbolaget.

Detta gäller dock bara om tillgången i fråga har gått ner i värde under han-

delsbolagets innehavstid och

125

SFS 2008:803

– är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad del-

ägarrätt om den innehas direkt av företaget, eller

– är en sådan tillgång som anges i 19 §.
Om en förpliktelse som avses i 19 § 4 ökat i värde under handelsbolagets

innehavstid tillämpas bestämmelsen om värdenedgång på tillgångar på mot-
svarande sätt. Vid beskattningen av den fysiska personens inkomst i han-
delsbolaget ska dock förpliktelsen anses ingången vid personens förvärv av
andelen i handelsbolaget.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller också om andelen i han-

delsbolaget i stället förvärvas från ett svenskt handelsbolag i vilket ett före-
tag som anges i 3 §, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska han-
delsbolag är delägare. Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlan-
det delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag.

Lag

(2007:1419).

Bostäder i fåmansföretag

25 § Om ett företag som anges i 3 § eller ett moderföretag till detta är ett
fåmansföretag, och företaget avyttrar en delägarrätt som avses i 3 § och det
företag som delägarrätten hänför sig till eller ett dotterföretag till detta äger
en fastighet som någon gång under de tre åren närmast före avyttringen till
huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare i det säljande företa-
get eller i moderföretaget eller för en närstående till en sådan delägare, gäller
följande. Det företag som innehar fastigheten ska vid avyttringen av delägar-
rätten anses ha avyttrat och åter förvärvat fastigheten för ett pris som mot-
svarar dess marknadsvärde.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om
– fastighetens marknadsvärde överstiger dess skattemässiga värde,
– ersättningen vid avyttringen av delägarrätten inte ska tas upp enligt be-

stämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §, eller

– den avyttrade delägarrätten inte är marknadsnoterad.
Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande i det företag som

äger fastigheten går över till någon annan tillämpas första stycket bara om
det föreligger särskilda omständigheter.

Vad som sägs i denna paragraf i fråga om en fastighet gäller även en andel

i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna lägenheten huvudsakli-
gen har använts på sätt som avses i första stycket.

Lag (2007:1419).

26 kap. Återföring av värdeminskningsavdrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att gjorda värdeminskningsav-
drag m.m. ska återföras om näringsfastigheter och näringsbostadsrätter av-
yttras eller blir privatbostadsfastigheter respektive privatbostadsrätter.

Bestämmelserna i 2–11 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är

kapitaltillgångar medan bestämmelserna i 12 och 13 §§ gäller för fastigheter
och bostadsrätter som är lagertillgångar.

I 14 § finns en bestämmelse om skattemässig kontinuitet när en närings-

bostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på lik-

126

SFS 2008:803

nande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbostadsrätt. Motsvarande
bestämmelser samt bestämmelser om kontinuitet i fråga om värdeminsk-
ningsavdrag finns för byggnader och fastigheter i 19 kap. 18 § respektive
20 kap. 12 §.

Lag (2007:1419).

Kapitaltillgångar

Fastigheter

2 § Vid avyttring av en näringsfastighet ska följande avdrag återföras:

1. värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar,
2. skogsavdrag,
3. avdrag för substansminskning,
4. avdrag för sådana avskrivningar av byggnader och markanläggningar

som gjorts i samband med att en ersättningsfond eller liknande fond har ta-
gits i anspråk, och

5. avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående beskattnings-

åren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av byggnader
och markanläggningar.

Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del fastigheten

på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av
det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om fastigheten förvär-
vats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet.

Lag

(2007:1419).

3 § Avdragen som anges i 2 § ska inte återföras till den del de avser tiden
före år 1952.

Lag (2007:1419).

4 § Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastigheten
har skrivits av i samband med att en ersättningsfond har tagits i anspråk och
fonden var avsatt enligt 31 kap. 5 §, gäller följande vid tillämpning av 2 §
första stycket 4. Avdraget för avskrivning ska återföras bara till den del det
motsvarar det belopp som återfördes enligt detta kapitel vid den avyttring
som låg till grund för avsättningen till ersättningsfond.

Lag (2007:1419).

5 § Om ersättningen för den avyttrade fastigheten understiger omkostnads-
beloppet vid kapitalvinstberäkningen, ska det belopp som ska återföras en-
ligt 2 § första stycket 1–4 minskas med skillnaden mellan omkostnadsbelop-
pet och ersättningen.

Avser en del av ersättningen mark- eller byggnadsinventarier, ska den de-

len inte räknas med i ersättningen.

Vid tillämpning av denna paragraf ska omkostnadsbeloppet beräknas utan

att anskaffningsutgiften minskas enligt 45 kap. 16 § med värdeminsknings-
avdrag m.m. som inte återförs.

Lag (2007:1419).

6 § Med avyttring likställs sådan överföring av mark m.m. som avses i
45 kap. 5 § samt sådan allframtidsupplåtelse som avses i 45 kap. 7 §, om den
innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning.

127

SFS 2008:803

7 § Om bara en del av fastigheten avyttras, ska återföringsbeloppet beräk-
nas på grundval av förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid till-
lämpning av 5 § ska i sådana fall omkostnadsbeloppet beräknas enligt
45 kap. 19 §.

Lag (2007:1419).

8 § Bestämmelserna i 2–5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastighet
hos samma ägare blir privatbostadsfastighet.

Vid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar fastighetens mark-

nadsvärde vid beskattningsårets utgång anses som ersättning för fastigheten.
Om bara en del av fastigheten blir privatbostadsfastighet, beräknas omkost-
nadsbeloppet enligt 45 kap. 20 §, om den skattskyldige begär det.

Lag

(2007:1419).

9 § Bestämmelserna i 2–5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastighet
övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning om den
blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet i och med över-
gången.

Vid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar fastighetens mark-

nadsvärde vid övergången anses som ersättning för fastigheten.

Lag

(2007:1419).

Bostadsrätter

10 § Vid avyttring av en näringsbostadsrätt ska avdrag som avser beskatt-
ningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för förbätt-
rande reparationer och underhåll av bostadsrättslägenheten återföras.

Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del lägenheten

på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av
det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om näringsbostadsrät-
ten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet.
Lag (2007:1419).

11 § Bestämmelserna i 10 § tillämpas också när en näringsbostadsrätt

– hos samma ägare blir privatbostadsrätt, eller
– övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning, om

den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsrätt i och med över-
gången.

Lagertillgångar

12 § Vid avyttring av en näringsfastighet ska värdeminskningsavdragen
samt avdragen för reparationer och underhåll återföras om de gjorts vid be-
skattningen men inte i räkenskaperna.

Lag (2007:1419).

13 § Bestämmelserna i 2 och 7 §§ respektive 10 § tillämpas också när en
näringsfastighet eller näringsbostadsrätt övergår till en ny ägare genom arv,
testamente eller bodelning med anledning av makes död, om den blir eller
kan antas komma att bli privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt i
och med övergången.

Lag (2000:1341).

SFS 2008:803

128

SFS 2008:803

Skattemässig kontinuitet vid arv, gåva m.m. av näringsbostadsrätter

14 § Om en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bo-
delning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbo-
stadsrätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation
när det gäller utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som
avses i 10 § andra stycket.

Hänvisningar

15 § Bestämmelser om att värdeminskningsavdrag m.m. inte ska återföras
finns när det gäller

– skogsavdrag i 21 kap. 14 §,
– underprisöverlåtelser i 23 kap. 13 §,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 17 §,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 12 §,
– partiella fissioner i 38 a kap. 13 §, och
– förvärv av vissa tillgångar till underpris från delägare och närstående i

53 kap. 4 §.

Lag (2007:1419).

27 kap. Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om

– byggnadsrörelse och handel med fastigheter i 2–8 och 18 §§, och
– tomtrörelse i 3 och 9–18 §§.

Byggnadsrörelse och handel med fastigheter

Innehav av lagertillgång

2 § Den som innehar en tillgång som är en lagertillgång enligt bestämmel-
serna i 4–7 §§ anses bedriva antingen byggnadsrörelse eller handel med fast-
igheter.

Avyttring av byggnadstomt

3 § Om en byggnadstomt avyttras av någon som bedriver byggnadsrörelse
eller handel med fastigheter, anses avyttringen ingå i den verksamheten. Om
verksamheten huvudsakligen består av tomtrörelse, anses avyttringen i stäl-
let ingå i tomtrörelsen.

Vad som avses med byggnadstomt framgår av 9 §.

Lagerfastigheter

4 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt av
någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, blir fast-
igheten en lagertillgång hos förvärvaren. Detsamma gäller om en fastighet
förvärvas på sådant sätt av maken till den som bedriver byggnadsrörelse
eller handel med fastigheter.

129

SFS 2008:803

Första stycket gäller också om förvärvaren eller dennes make är företags-

ledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och fastigheten
skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastighe-
ter om den hade förvärvats av företaget.

Att första och andra styckena inte gäller fastigheter som blir privatbo-

stadsfastigheter framgår av 13 kap. 1 § andra stycket.

5 § Bestämmelserna i 4 § gäller inte

1. om fastigheten uppenbarligen förvärvas för att till huvudsaklig del an-

vändas stadigvarande i en annan näringsverksamhet än fastighetsförvaltning
som bedrivs av fastighetsägaren eller dennes make eller av ett fåmansföretag
eller ett fåmanshandelsbolag där fastighetsägaren eller maken är företagsle-
dare, eller

2. när det gäller byggnadsrörelse, om förvärvet uppenbarligen helt saknar

samband med byggnadsrörelsen.

Lagerandelar i fastighetsförvaltande företag

6 § Andelar i fastighetsförvaltande företag anses som lagertillgångar, om
någon av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrö-
relse eller handel med fastigheter för det fall att fastigheten hade ägts direkt
av den som innehar andelen. Detta gäller dock bara om

1. det fastighetsförvaltande företaget är ett fåmansföretag och innehava-

ren är företagsledare i företaget eller make till företagsledaren,

2. det på annat sätt finns en intressegemenskap mellan innehavaren och

det fastighetsförvaltande företaget, eller

3. det fastighetsförvaltande företaget är ett svenskt handelsbolag.

7 § I sådana fall som avses i 6 § 3 ska inte bara andelen i handelsbolaget
utan också den del av handelsbolagets fastigheter som motsvarar andelen an-
ses som lagertillgång hos delägaren. Detta gäller dock bara de av bolagets
fastigheter som skulle ha varit lagertillgångar om fastigheterna hade ägts di-
rekt av delägaren.

Lag (2007:1419).

Uttagsbeskattning vid byggnadsarbeten på fastigheter som inte är
lagertillgångar

8 § Om en fastighet som inte är lagertillgång har varit föremål för bygg-
nadsarbeten i en byggnadsrörelse som fastighetsägaren bedriver direkt eller
genom ett svenskt handelsbolag, ska värdet av arbetena tas upp som intäkt i
byggnadsrörelsen.

Bedrivs byggnadsrörelsen, direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, av

en fysisk person, ska dock värdet av hans eget arbete tas upp bara om varor
av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i samband med arbetet.

Lag

(2007:1419).

130

SFS 2008:803

Tomtrörelse

Vad som är tomtrörelse

9 § Med tomtrörelse avses näringsverksamhet som består i avyttring av
mark för bebyggelse (byggnadstomt). Tomtrörelse kan vara kvalificerad
eller enkel.

Vad som är kvalificerad tomtrörelse

10 § Med kvalificerad tomtrörelse avses näringsverksamhet som huvud-
sakligen består i avyttring av byggnadstomter från fastigheter som uppen-
barligen har förvärvats för att ingå i yrkesmässig markavyttring.

Vad som är enkel tomtrörelse

11 § En enkel tomtrörelse uppkommer när en skattskyldig under tio kalen-
derår har avyttrat minst femton byggnadstomter som kan räknas samman till
en tomtrörelse. Vid beräkningen ska avyttringar av byggnadstomter på olika
fastigheter eller på olika delar av en fastighet räknas samman till en tomt-
rörelse bara om tomterna med hänsyn till inbördes läge normalt kan anses
ingå i en och samma tomtrörelse.

Lag (2007:1419).

12 § Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska den som är
eller har varit gift räkna in också makens avyttringar under äktenskapet un-
der tioårsperioden.

Om en fastighet har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt eller

genom gåva, ska förvärvaren och överlåtaren räkna in också varandras avytt-
ringar under tidsperioden, om förvärvaren är

1. överlåtarens förälder, far- eller morförälder, make, avkomling eller av-

komlings make,

2. ett dödsbo där överlåtaren eller någon person som nämns i 1 är del-

ägare, eller

3. ett aktiebolag, ett svenskt handelsbolag eller en ekonomisk förening där

överlåtaren ensam eller tillsammans med någon person som nämns i 1 på
grund av det sammanlagda innehavet av andelar har ett bestämmande infly-
tande.

Lag (2007:1419).

13 § Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska upplåtelser
av mark för bebyggelse likställas med avyttring.

Avyttringar av det slag som berättigar till avdrag för avsättning till ersätt-

ningsfond enligt 31 kap. 5 § ska inte räknas in.

Lag (2007:1419).

14 § Avyttringar av byggnadstomter som huvudsakligen ska användas av
anställda för gemensamt ändamål och avyttringar av byggnadstomter till an-
ställda för bostadsändamål ingår inte i enkel tomtrörelse.

Detta gäller dock inte om den skattskyldige bedriver kvalificerad tomt-

rörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.

Lag (2007:1419).

15 § En enkel tomtrörelse anses påbörjad i och med avyttringen av den
femtonde byggnadstomten.

131

SFS 2008:803

Om flera byggnadstomter avyttras den dag då den femtonde byggnads-

tomten avyttras, får den skattskyldige välja i vilken ordning tomterna ska an-
ses avyttrade.

Lag (2007:1419).

Slutavyttring av lagret i en enkel tomtrörelse

16 § Om återstoden av lagret i en enkel tomtrörelse avyttras, anses avytt-
ringen inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringen ska i stället behandlas enligt be-
stämmelserna om kapitalvinster.

Om lagret vid utgången av beskattningsåret före det beskattningsår då av-

yttringen ska tas upp som intäkt har tagits upp till ett lägre värde än anskaff-
ningsvärdet, ska mellanskillnaden tas upp som intäkt i tomtrörelsen.

Första och andra styckena gäller inte sådan del av vinsten som avser mark

inom detaljplan. De gäller inte heller om avyttringen kan antas ha skett vä-
sentligen i syfte att ge en obehörig skatteförmån till den skattskyldige eller
förvärvaren eller till någon som en av dem har intressegemenskap med.

Lag

(2007:1419).

När enkel tomtrörelse avbryts

17 § Om en skattskyldig som bedriver enkel tomtrörelse eller dennes make
inte har avyttrat några byggnadstomter i tomtrörelsen under tio kalenderår,
anses avyttringar som sker därefter inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringarna
ska i stället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.

Första stycket gäller dock inte avyttringar av byggnadstomter inom detalj-

plan. Det gäller inte heller om avyttringarna sker under sådana förhållanden
att en tomtrörelse på nytt ska anses påbörjad.

Avyttringar av det slag som ger rätt till avsättning till ersättningsfond en-

ligt 31 kap. 5 § avbryter inte tidsperioden i första stycket.

Lag (2007:1419).

Gemensamma bestämmelser om arv m.m.

18 § Om någon genom arv, testamente eller genom bodelning med anled-
ning av makes död förvärvar sådana fastigheter eller andelar som har varit
lagertillgångar i byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse
hos den döde, behåller tillgångarna sin karaktär hos förvärvaren bara om
denne

1. vid förvärvet själv bedriver sådan byggnadsrörelse, handel med fastig-

heter eller tomtrörelse där tillgångarna skulle ha varit lagertillgångar om de
hade förvärvats genom köp, eller

2. avser att fortsätta den dödes näringsverksamhet.
Om tillgångarna är lagertillgångar hos förvärvaren, anses denne bedriva

byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse.

28 kap. Arbetsgivares pensionskostnader

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– krav på pensionsutfästelser i 2 §,

132

SFS 2008:803

– avdrag för tryggande av pensionsutfästelser i 3–19 §§,
– kostnadsutjämning mellan arbetsgivare i 20 §,
– ersättning från en pensionsstiftelse i 21 §,
– återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen i 22–25 §§, och
– övertagande av pensionsutfästelser i 26 §.

Krav på pensionsutfästelser

2 § Vid bedömningen av avdrag enligt detta kapitel får en pensionsutfäs-
telse beaktas bara om en försäkring för utfästelsen skulle ha varit en pen-
sionsförsäkring.

Med betalning av en premie för pensionsförsäkring likställs i detta kapitel

betalning enligt ett avtal med ett utländskt tjänstepensionsinstitut om tjänste-
pension. Detta gäller bara om avtalet är jämförbart med pensionsförsäkring
och uppfyller de villkor som anges i 58 kap. 1 a §.

Lag (2005:1170).

Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser

Tryggandeformer

3 § Arbetsgivares tryggande av utfästelse om pension till en arbetstagare
ska dras av som kostnad i den utsträckning som anges i 5–18 §§, om utfäs-
telsen tryggas genom

– överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande

av pensionsutfästelse m.m.,

– avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring eller i före-

ning med kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti,

– betalning av premie för pensionsförsäkring, eller
– överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som enligt 39 kap.

13 c § likställs med en sådan pensionsstiftelse som avses i lagen om tryg-
gande av pensionsutfästelse m.m.

Lag (2008:134).

Avsättning i balansräkning

4 § Med avsättning i balansräkning avses en särskild redovisning av pen-
sionsutfästelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m.

– under rubriken Avsatt till pensioner, eller
– i delpost under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande för-

pliktelser.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestäm-

melser om avkastningsskatt för arbetsgivare som tryggat pensionsutfästelse
genom avsättning i balansräkningen. I 16 kap. 17 § finns bestämmelser om
avdrag för avkastningsskatt.

Huvudregel

5 § Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § ska dras av
som kostnad. Avdraget får dock inte för någon arbetstagare överstiga
35 procent av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp.

Lag (2007:1419).

133

SFS 2008:803

6 § Som lön räknas vid tillämpning av detta kapitel sådan pensionsgrun-
dande ersättning enligt pensionsavtal som hänför sig till beskattningsåret
eller det föregående beskattningsåret.

Kompletteringsregel

7 § Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § ska, trots vad
som sägs i 5 §, dras av som kostnad med ett belopp som motsvarar kostna-
den för avtalad pension, om tryggandet föranleds av

– att ett pensionsavtal ändras vid förtida avgång från
anställning eller att ett nytt pensionsavtal ingås i ett sådant fall, eller
– att pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade.
Bestämmelserna i första stycket ska tillämpas bara till den del något annat

inte följer något av 8–12 §§. Bestämmelserna i första stycket ska inte tilläm-
pas i sådana fall som avses i 17 och 18 §§.

Lag (2007:1419).

8 § I fråga om ålderspension som ska betalas ut före 65 års ålder, får av-
drag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en ålderspension som under den
avtalade tiden betalas ut med

– 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,
– 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 pris-

basbelopp, och

– 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 prisbas-

belopp.

I fråga om ålderspension som ska betalas ut tidigast från 65 års ålder, får

avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en livsvarig ålderspension som
från den avtalade tidpunkten betalas ut med

– 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,
– 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 pris-

basbelopp, och

– 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 prisbas-

belopp.

Lag (2007:1419).

9 § Om pensionsavtalet ger rätt till sådan ålderspension som avses i 8 §
andra stycket utöver 20 procent av den del av lönen som inte överstiger 7,5
prisbasbelopp, ska ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå avtalad
pensionsnivå ändå dras av om den överskjutande pensionen är avsedd att er-
sätta tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-
sion.

Lag (2007:1419).

10 § I fråga om fondförsäkringar som avses i 2 kap. 3 b § första stycket 3
försäkringsrörelselagen (1982:713) och andra avgiftsbaserade utfästelser, får
avdrag som beräknas enligt 8 § göras med högst ett belopp som motsvarar
kostnaden för att uppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan pen-
sionsförsäkring än sådan som avses i den lagen.

11 § Avdrag som beräknas enligt 8–10 §§ förutsätter full intjänandetid.
Om pensionsrätten inte är fullt intjänad, ska avdragen minskas i motsva-
rande utsträckning.

134

SFS 2008:803

Med full intjänandetid avses full intjänandetid enligt pensionsavtalet, för-

utsatt att avtalet för full pension kräver dels intjänande under en samman-
lagd tid av minst 30 år, dels fortsatt intjänande under anställningen fram till
den avtalade pensionstidpunkten. Om pensionsavtalet inte uppfyller dessa
förutsättningar eller om pensionsavtalet saknar bestämmelser om intjänan-
detid, avses med full intjänandetid tiden fram till den avtalade pensionstid-
punkten, dock minst 30 år. Vid beräkningen av intjänandetiden ska såväl ar-
betstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren som anställ-
ningstid hos andra arbetsgivare räknas med.

Lag (2007:1419).

12 § När avdraget för kostnader för avtalad ålderspension beräknas, ska
värdet av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har tryggats
under beskattningsåret eller tidigare av arbetsgivaren eller av någon annan
arbetsgivare i de tryggandeformer som anges i 3 §. Värdet av ålderspension
för tid före 65 års ålder ska räknas av från avdrag som beräknas enligt 8 §
första stycket. Värdet av ålderspension från tidigast 65 års ålder ska räknas
av från avdrag som beräknas enligt 8 § andra stycket.

Lag (2007:1419).

12 a § Bestämmelserna i 13, 17, 21, 23 och 24 §§ ska också tillämpas i
fråga om överföringar till sådana tjänstepensionsinstitut som avses i 3 §.

Lag

(2007:1419).

12 b § Om ett avtal om tjänstepension som meddelats av ett sådant ut-
ländskt tjänstepensionsinstitut som enligt 39 kap. 13 c § likställs med en
pensionsstiftelse ändras så att det utländska institutet inte längre kan likstäl-
las med en sådan stiftelse, ska behållningen hänförlig till avtalet tas upp till
beskattning hos arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om institutet tryggar
upplupen del av pensionsutfästelsen genom köp av pensionsförsäkring enligt
reglerna i 25 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Lag (2007:1419).

Begränsningar i avdragsrätten vid olika tryggandeformer

13 § Överföring till pensionsstiftelse för att trygga pensionsutfästelser en-
ligt 3 § får inte dras av med högre belopp för varje pensionsberättigad än
som motsvarar pensionsreserven för sådan pensionsutfästelse som är tryg-
gad med avdragsrätt. Pensionsreserven ska beräknas enligt de grunder som
anges i pensionsavtalet. Beräkningen ska dock inte göras med lägre räntean-
tagande än som följer av 3 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-
fästelse m.m.

Avdraget får inte överstiga vad som krävs för att stiftelsens förmögenhet

ska motsvara pensionsreserven för sådana utfästelser som avses i första
stycket. Stiftelsens förmögenhet ska beräknas till ett belopp som motsvarar
80 procent av kapitalunderlaget vid ingången eller utgången av beskatt-
ningsåret enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Lag (2007:1419).

14 § Bestämmelserna i 13 § första stycket gäller också avsättning i balans-
räkningen för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 §.

135

SFS 2008:803

Avdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar ökningen av pen-

sionsreserven för sådana utfästelser som avses i första stycket från det före-
gående beskattningsårets utgång till beskattningsårets utgång.

15 § Arbetsgivarens utgifter för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 §
genom köp av pensionsförsäkring får inte dras av med högre belopp än pre-
mien.

Förräntning, indexering eller annan värdesäkring

16 § Höjning av en pensionsreserv som avser pensionsutfästelser som tidi-
gare tryggats med avdragsrätt ska dras av som kostnad i den utsträckning
som anges i 13 och 14 §§, om höjningen följer av tillämpade försäkringstek-
niska beräkningsgrunder eller av indexering eller annan värdesäkring av ut-
fästelserna.

Lag (2007:1419).

Byte av tryggandeform

17 § Om en arbetsgivare byter tryggandeform för en pensionsutfästelse
som tidigare har tryggats med avdragsrätt, ska arbetsgivarens kostnad för det
nya tryggandet dras av i den utsträckning som anges i 13–15 §§. Har det tidi-
gare tryggandet skett genom överföring till pensionsstiftelse, får avdrag inte
göras med högre belopp än som motsvarar den ersättning för kostnaderna
som arbetsgivaren får från stiftelsen

. Lag (2007:1419).

Byte av arbetsgivare

18 § Om en arbetsgivare tar över ansvaret för en pensionsutfästelse som ti-
digare har tryggats av en annan arbetsgivare med avdragsrätt, ska den över-
tagande arbetsgivaren, i den utsträckning som anges i 13–15 §§, dra av kost-
naden för att trygga pensionsutfästelsen.

Lag (2007:1419).

Pensionsförsäkring till efterlevande i särskilda fall

19 § Premie för en pensionsförsäkring som sedan den anställde dött teck-
nats till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har
åtagit sig att betala samtliga premier för ska dras av som kostnad, dock högst
med belopp som motsvarar de i 8 § angivna förmånsnivåerna beräknade med
hänsyn till den anställdes senaste lön.

Lag (2007:1419).

Kostnadsutjämning mellan arbetsgivare

20 § Om en arbetsgivare tryggat pensionsutfästelser enligt en allmän pen-
sionsplan och planen innehåller bestämmelser om utjämning av pensions-
kostnader mellan olika arbetsgivare, ska

– avgifter som arbetsgivaren betalar enligt dessa bestämmelser dras av,

och

– ersättningar som arbetsgivaren får enligt dessa bestämmelser tas upp.
Med allmän pensionsplan avses detsamma som i 58 kap. 20 §.

Lag

(2007:1419).

136

SFS 2008:803

Ersättning från en pensionsstiftelse

21 § Ersättning som en arbetsgivare får från en pensionsstiftelse ska tas
upp. Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överföring
till stiftelsen som arbetsgivaren inte har fått dra av.

Sådana överföringar som arbetsgivaren har gjort avdrag för och avkast-

ning som stiftelsen har fått ska i första hand anses använda när stiftelsen
lämnar ersättning.

Lag (2007:1419).

Återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen

Vad som ska tas upp

22 § Om den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med av-
dragsrätt gjorts i balansräkningen uppgår till ett lägre belopp vid beskatt-
ningsårets utgång än motsvarande avsättning vid det föregående beskatt-
ningsårets utgång, ska mellanskillnaden tas upp som intäkt.

Lag

(2007:1419).

23 § Om det finns disponibla pensionsbelopp vid beskattningsårets ut-
gång, ska som intäkt enligt 22 § dock tas upp lägst summan av

– dels tio procent av de disponibla pensionsbeloppen vid det föregående

beskattningsårets utgång,

– dels de avdrag som gjorts under beskattningsåret för premier för pen-

sionsförsäkringar, lämnad ersättning för pensionsutfästelse som tagits över
av någon annan och överföring till pensionsstiftelse till den del dessa avdrag
avser samma pensionsutfästelser som omfattas av den avsättning som med
avdragsrätt gjorts i balansräkningen.

Om beskattning sker enligt första stycket, ska senare minskningar av av-

sättningen i balansräkningen inte tas upp till den del minskningarna motsva-
rar de belopp som redan tagits upp.

Lag (2007:1419).

Disponibla pensionsbelopp

24 § Med disponibla pensionsbelopp avses skillnaden mellan

1. den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med avdragsrätt

gjorts i balansräkningen vid det föregående beskattningsårets utgång ökad
med förmögenheten vid beskattningsårets utgång i en sådan pensionsstif-
telse som tryggar samma pensionsutfästelser, och

2. pensionsreserven vid beskattningsårets utgång för sådana pensionsut-

fästelser som avses i 1, till den del dessa inte är tryggade genom pensions-
försäkring, ökad med medel som då står kvar i stiftelsen och som inte har
dragits av vid överföringen.

Disponibla pensionsbelopp ska dock aldrig anses uppgå till högre belopp

än vad som motsvarar den avsättning som med avdragsrätt gjorts i balans-
räkningen vid det föregående beskattningsårets utgång.

Vid tillämpning av första stycket 1 ska förmögenheten i pensionsstiftelsen

beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget enligt
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Lag (2007:1419).

137

SFS 2008:803

Upphörande av näringsverksamhet

25 § Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet, ska disponi-
bla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskattningsår då verksamheten
upphör.

Om en arbetsgivare träder i likvidation eller om ett dödsbo efter en arbets-

givare skiftas, ska disponibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskatt-
ningsår då beslutet om likvidation fattas eller boet skiftas.

Lag (2007:1419).

Övertagande av pensionsutfästelser

26 § Ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för pensionsutfäs-
telser ska dras av om övertagandet

1. avser överföring av rätt till tjänstepension till Europeiska gemenskape-

rna, eller

2. sker när en näringsverksamhet övergår till en ny arbetsgivare som

också övertar ansvaret för pensionsutfästelserna.

Ersättning som en skattskyldig får för att ta över ansvaret för pensionsut-

fästelser ska tas upp.

Lag (2007:1419).

29 kap. Näringsbidrag

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller näringsbidrag och vissa andra stöd till näringsid-
kare.

Det finns bestämmelser om
– näringsbidrag i 2–8 §§,
– befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet i 9–13 §§,
– statligt räntebidrag för bostadsändamål i 14 §, och
– avgångsvederlag till jordbrukare i 15 §.

Näringsbidrag

2 § Med

näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som läm-

nas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska ge-
menskaperna, landsting, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap.
16, 17 och 20 §§ och allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmän-
ningsskogar i Norrland och Dalarna.

Med näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av
1. elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 a § 1,
2. utsläppsrätter till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § första

stycket, och

3. utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till så-

dana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1.

Lag

(2006:620).

3 § Med stöd utan återbetalningsskyldighet avses också stöd som ska åter-
betalas bara om

1. näringsidkaren inte uppfyller villkoren för stödet,

138

SFS 2008:803

2. näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats när stödet

beviljades,

3. Europeiska gemenskapernas kommission genom beslut som vunnit

laga kraft eller Europeiska gemenskapernas domstol har funnit att stödet
strider mot artikel 87 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Euro-
peiska ekonomiska gemenskapen, eller

4. något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättningarna för

stödet.

Lag (2007:1419).

4 § Ett näringsbidrag ska inte tas upp om det används för en utgift som inte
får dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag.

Lag

(2007:1419).

5 § Ett näringsbidrag ska tas upp om det används för en utgift som ska dras
av omedelbart. Om utgiften hänför sig till ett tidigare beskattningsår än det
år då bidraget ska tas upp, får avdraget göras det senare året.

Återbetalas bidraget, ska det återbetalade beloppet dras av.

Lag

(2007:1419).

6 § Om ett näringsbidrag används för en sådan utgift för att anskaffa en
tillgång som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, ska anskaffnings-
värdet minskas med bidraget. Om bidraget är större än det skattemässiga
värde som återstår när minskningen ska göras, ska mellanskillnaden tas upp.

Återbetalas bidraget, ska tillgångens avskrivningsunderlag ökas med det

återbetalade beloppet, dock med högst det belopp som har påverkat anskaff-
ningsvärdet. Till den del ett bidrag har tagits upp enligt första stycket, ska
det återbetalade beloppet dras av.

Lag (2007:1419).

7 § Om ett näringsbidrag används för att anskaffa lagertillgångar, ska den
del av lagret för vilken utgiften har täckts av bidraget inte räknas med när
tillgångarna värderas.

Återbetalas bidraget, ska tillgångarnas anskaffningsvärde ökas med det

återbetalade beloppet.

Lag (2007:1419).

8 § Om ett näringsbidrag ska användas ett senare beskattningsår än det år
bidraget lämnas, ska bestämmelserna i 5–7 §§ tillämpas först det senare be-
skattningsåret, om den skattskyldige begär det.

Lag (2007:1419).

Befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet

9 § Om ett stöd som ska återbetalas under andra villkor än som sägs i 3 §,
har lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från staten eller
någon annan som avses i 2 § (stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet)
och näringsidkaren helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldigheten,
tillämpas bestämmelserna i 10–12 §§.

Lag (2007:1419).

10 § Ett efterskänkt belopp ska inte tas upp, om stödet har använts för en
utgift som inte ska dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminsk-
ningsavdrag.

Lag (2007:1419).

139

SFS 2008:803

11 § Ett efterskänkt belopp ska tas upp, om stödet har använts för en utgift
som ska dras av omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag.

Lag

(2007:1419).

12 § Om stödet har använts för en sådan utgift för att anskaffa en tillgång
som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, får den skattskyldige det
beskattningsår då det efterskänkta beloppet ska tas upp, utöver ordinarie av-
skrivning, göra ett värdeminskningsavdrag som motsvarar det efterskänkta
beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga det skattemässiga värdet på
tillgången.

Lag (2007:1419).

13 § Om det inte kan utredas vad stödet har använts till, ska det anses ha
använts till utgifter som ska dras av omedelbart, och det efterskänkta belop-
pet ska tas upp.

Lag (2007:1419).

Statligt räntebidrag för bostadsändamål

14 § Statligt räntebidrag för bostadsändamål ska tas upp. Återbetalas bi-
draget ska det återbetalade beloppet dras av omedelbart.

Bestämmelser om byggnadsarbeten i samband med räntebidrag finns i

19 kap. 24 och 25 §§.

Lag (2007:1419).

Avgångsvederlag till jordbrukare

15 § Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphör med sitt jord-
bruk ska tas upp utom när det betalas till en jordbrukare som har fått särskilt
övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket eller hade varit berättigad att
få sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket.

Lag (2007:1419).

Familjebidrag till totalförsvarspliktiga

16 § Särskilda bestämmelser om familjebidrag till totalförsvarspliktiga i
form av näringsbidrag finns i 11 kap. 25 §.

30 kap. Periodiseringsfonder

Avdrag för avsättningar

1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som
sätts av till periodiseringsfond.

Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag, investmentföretag och

investeringsfonder.

Lag (2004:66).

2 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för varje
delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.

Detsamma gäller vid beskattning av delägare i utländska juridiska perso-

ner med lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 13 §.

Lag (2007:1419).

140

SFS 2008:803

3 § Juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller
årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om mot-
svarande avsättning görs i räkenskaperna.

När en juridisk person gör avsättning för en andel i ett svenskt handelsbo-

lag och den juridiska personen och handelsbolaget inte har samma räken-
skapsår, ska avsättningen göras i bokslutet för det räkenskapsår då handels-
bolagets räkenskapsår löper ut. Beloppet ska dock alltid dras av vid taxe-
ringen för det beskattningsår då handelsbolagets överskott eller underskott
tas upp till beskattning.

Lag (2007:1419).

4 § Varje års avsättning i näringsverksamheten ska bilda en egen fond.
Lag (2007:1419).

Beloppsgränser

5 § Juridiska personer får dra av högst ett belopp som motsvarar 25 pro-
cent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget.

6 § Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska
handelsbolag får dra av högst ett belopp som motsvarar 30 procent av ett för
periodiseringsfond justerat positivt resultat.

Med

det för periodiseringsfond justerade resultatet avses resultatet av nä-

ringsverksamheten före avdrag för avsättning till periodiseringsfond

ökat med
– avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
– avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensions-

sparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687)
om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa poster, och

– avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,
minskat med
– sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §,
– återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och
– återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.

Schablonintäkt

6 a § En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodi-
seringsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till
72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året
före taxeringsåret multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsätt-
ningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid
beskattningsårets ingång.

Avsättning för en andel i ett handelsbolag som enligt 3 § andra stycket

dragits av vid beskattningen, ska vid tillämpning av denna paragraf anses ha
gjorts av den juridiska personen vid beskattningsårets utgång.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablon-

intäkten justeras i motsvarande mån.

Lag (2007:1419).

141

SFS 2008:803

Återföring av avdragen

7 § Avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska återföras senast
det sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till. Om
taxering på grund av förlängning av räkenskapsår inte sker det sjätte taxe-
ringsåret, ska avdraget återföras senast det följande taxeringsåret.

I 8–10 §§ finns bestämmelser om att avdragen för avsättningarna i vissa

fall ska återföras tidigare och i 11–14 §§ om att periodiseringsfonderna i
vissa fall får föras över till annan näringsverksamhet i stället för att avdragen
återförs.

Lag (2007:1419).

8 § En juridisk person ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har
löpt ut, om

1. den upphör att bedriva näringsverksamhet,
2. den beskattas i Sverige bara såsom delägare i ett svenskt handelsbolag

och handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten eller andelen
avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt,

3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
4. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett

skatteavtal,

5. den upplöses genom fusion eller fission och annat inte
följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,
6. det beslutas att den ska träda i likvidation, eller
7. den försätts i konkurs.

Lag (2007:1419).

9 § En enskild näringsidkare ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 §
inte har löpt ut, om

1. han upphör att bedriva näringsverksamheten,
2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett

skatteavtal, eller

4. han försätts i konkurs.

Lag (2007:1419).

10 § En fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag ska åter-
föra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om

1. handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,
2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på något

annat sätt,

3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
4. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett

skatteavtal,

5. det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation, eller
6. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.

Lag (2007:1419).

10 a § En delägare som har beskattats för en utländsk juridisk persons låg-
beskattade inkomster ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte löpt ut,
om skattskyldigheten för inkomsterna upphör. Om skattskyldigheten upphör
på grund av att det uppkommer ett underskott, ska avdragen återföras bara till
den del de överstiger delägarens andel av underskottet. Om skattskyldigheten

142

SFS 2008:803

åter inträtt det följande beskattningsåret ska, om den skattskyldige begär det,
avdragen helt eller delvis inte återföras.

Lag (2007:1419).

I vilka fall fonderna får tas över

Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag

11 § Om en enskild näringsidkare för över sin näringsverksamhet eller
driften av näringsverksamheten till ett aktiebolag får en periodiseringsfond
helt eller delvis tas över av aktiebolaget om

1. överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i

22 kap.,

2. den fysiska personen gör ett tillskott som motsvarar överförd periodise-

ringsfond till aktiebolaget, och

3. aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodise-

ringsfond.

Om en fysisk person har flera periodiseringsfonder och förutsättningarna

enligt första stycket 2 och 3 inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska senare
gjord avsättning till periodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord av-
sättning.

I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbelop-

pet för aktierna.

Lag (2007:1419).

Från handelsbolag till aktiebolag

12 § Om näringsverksamheten i ett svenskt handelsbolag förs över till ett
aktiebolag får en periodiseringsfond som avser handelsbolaget hos del-
ägarna helt eller delvis tas över av aktiebolaget om

1. överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i

22 kap.,

2. handelsbolaget gör ett tillskott som motsvarar överförd periodiserings-

fond till aktiebolaget, och

3. aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodise-

ringsfond.

Om en delägare har flera periodiseringsfonder och förutsättningarna en-

ligt första stycket 2 och 3 inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska senare
gjord avsättning till periodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord av-
sättning.

I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbelop-

pet för aktierna.

Lag (2007:1419).

Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare

12 a § Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en
obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bo-
delning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhets-
gren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får
mottagaren helt eller delvis ta över en periodiseringsfond, om

– mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över

fonden eller delen av fonden, eller

143

SFS 2008:803

– parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagan-

det.

Utöver vad som sägs i första stycket krävs att
1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna skul-

der, uppgår till ett belopp som motsvarar minst den övertagna periodise-
ringsfonden eller delen av fonden, och

2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden

som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i närings-
verksamheten.

Om det finns flera fonder i näringsverksamheten och villkoren enligt an-

dra stycket inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska en senare gjord fondav-
sättning anses övertagen före en tidigare gjord avsättning.

Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Värdet av realtillgång-

arna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och
13 §. Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som
avses i 33 kap. 11 §.

Lag (2007:1419).

Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet

13 § Om en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag till-
skiftas realtillgångar vid bolagets upplösning och överföringen inte föranle-
der uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap., får avsättningarna till
periodiseringsfonder och de motsvarande avdrag som han gjort för andelen
anses ha gjorts i enskild näringsverksamhet vid de taxeringar som avdragen
hänför sig till.

Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §.

Från juridisk person till annan juridisk person

14 § Om näringsverksamheten i en juridisk person tas över av en annan ju-
ridisk person, får också periodiseringsfonderna tas över vid ombildningar
enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) och vid överlåtelse av ett ömsesi-
digt livförsäkringsföretags hela försäkringsbestånd till ett försäkringsaktie-
bolag som bildats för ändamålet.

Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses

i 42 kap. 20 §, får aktiebolaget ta över den ekonomiska föreningens periodi-
seringsfonder.

Bestämmelser om att periodiseringsfonder får tas över finns för kvalifice-

rade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, för verksamhetsavyttringar i
38 kap. 15 § och för partiella fissioner i 38 a kap. 15 §.

Lag (2006:1422).

Effekter hos den som tar över fonderna

15 § Om en periodiseringsfond tas över, anses den som tar över fonden
själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna vid den taxering som av-
draget faktiskt hänför sig till.

144

SFS 2008:803

31 kap. Ersättningsfonder

Avdrag för avsättningar

1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som
sätts av till

– ersättningsfond för inventarier,
– ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,
– ersättningsfond för mark, och
– ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel.
Med inventarier avses i detta kapitel inte sådana tillgångar som nämns i

18 kap. 1 § andra stycket.

2 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för bolaget.
Lag (2007:1419).

3 § Den som är skyldig att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt
bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsätt-
ning görs i räkenskaperna. Detta gäller dock inte för en ersättningsfond för
mark.

Ersättningar som ger rätt till avdrag

4 § Avdrag för avsättning till en ersättningsfond får göras om en närings-
idkare får ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på
inventarier, byggnader, markanläggningar, mark och på djurlager i jordbruk
eller i renskötsel.

5 § Avdrag för avsättning får också göras om en näringsidkare får ersätt-
ning för inventarier, byggnader, markanläggningar eller mark i samband
med att

1. en fastighet tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfa-

rande,

2. en fastighet annars avyttras under sådana förhållanden att det måste an-

ses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den skulle ha
avyttrats även om det inte hade funnits något tvång,

3. en fastighet avyttras som ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogs-

brukets yttre rationalisering,

4. en fastighet avyttras till staten därför att det på grund av flygbuller inte

går att bo på den utan påtaglig olägenhet, eller

5. förfoganderätten till en fastighet inskränks för obegränsad tid med stöd

av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författningar,
under förutsättning att ersättningen är en engångsersättning.

6 § När det gäller byggnader, markanläggningar och mark får avdrag göras
bara om tillgångarna är kapitaltillgångar.

145

SFS 2008:803

Avdragets storlek

7 § Avdraget får inte överstiga den ersättning som ska tas upp.

Om ersättningen avser en avyttrad fastighet, får avdraget inte överstiga

summan av de belopp som på grund av avyttringen tas upp i inkomstslaget
näringsverksamhet som kapitalvinst enligt 45 kap. och som återförda värde-
minskningsavdrag m.m. enligt 26 kap.

Att sådan kapitalvinst som avses i andra stycket för enskilda näringsid-

kare kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet framgår av 13 kap. 6 §
andra stycket

. Lag (2007:1419).

8 § Om den skattskyldige med anledning av skadan eller avyttringen gör
ett större avdrag för värdeminskning på inventarier, byggnader eller markan-
läggningar än han annars skulle ha haft rätt till, ska avdraget för avsättning
till ersättningsfond för inventarier eller ersättningsfond för byggnader och
markanläggningar minskas i motsvarande mån.

Lag (2007:1419).

9 § Avdraget för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jordbruk och
i renskötsel får inte överstiga minskningen av lagerreserven under beskatt-
ningsåret.

Om lagret har stigit i pris under beskattningsåret, får lagerreserven vid be-

skattningsårets ingång beräknas på grundval av den procentsats med vilken
lagret vid denna tidpunkt faktiskt har skrivits ned och det återanskaffnings-
värde samma lager skulle ha haft vid beskattningsårets utgång.

Ianspråktagande av fonderna

Vad fonderna får tas i anspråk för

10 § En ersättningsfond för inventarier får tas i anspråk för

– avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av inventarier,

och

– nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel, med de begräns-

ningar som framgår av 13 § andra stycket.

11 § En ersättningsfond för byggnader och markanläggningar får tas i an-
språk för

– avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av byggnader

och markanläggningar som är kapitaltillgångar,

– avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av inventarier,

och

– nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel med de begräns-

ningar som framgår av 13 § andra stycket.

12 § En ersättningsfond för mark får tas i anspråk för anskaffning av mark
som är kapitaltillgång.

13 § En ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel får tas i an-
språk för nedskrivning av ett sådant djurlager.

Fonden får tas i anspråk med högst ett belopp som motsvarar utgifterna

under beskattningsåret för att anskaffa djur till ett sådant lager. Nedskriv-

146

SFS 2008:803

ningen får inte leda till ett lägre värde på lagret i dess helhet vid beskatt-
ningsårets utgång än som annars skulle ha godtagits.

När fonderna får tas i anspråk

14 § En ersättningsfond får tas i anspråk för tillgångar som anskaffas och
arbeten som utförs efter utgången av det beskattningsår då avsättningen
gjordes.

Fonden får också tas i anspråk för byggnader, markanläggningar och mark

som anskaffas under samma beskattningsår som ersättningen ska tas upp
som intäkt. I sådant fall ska det anses att avsättning till fonden görs och att
fonden tas i anspråk omedelbart efteråt.

Lag (2007:1419).

15 § Om arbete på byggnader eller markanläggningar sträcker sig över
flera beskattningsår, får fonden tas i anspråk under det sista beskattningsåret
för avskrivning av tillgångarna eller för utgifter för underhåll och reparatio-
ner av dem under de aktuella åren, om avdrag för utgifterna inte redan har
gjorts de tidigare åren. Detta gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av
fartyg och luftfartyg och i fråga om byggnadsinventarier och markinventa-
rier.

Turordning

16 § En tidigare avsättning anses ha tagits i anspråk före en senare avsätt-
ning till samma slags ersättningsfond.

Beskattningskonsekvenser när fonderna tas i anspråk

17 § Om en ersättningsfond tas i anspråk enligt bestämmelserna i detta ka-
pitel, ska det ianspråktagna beloppet inte tas upp som intäkt.

Lag

(2007:1419).

18 § En utgift som en ersättningsfond tas i anspråk för får inte dras av, om
utgiften annars skulle ha dragits av omedelbart.

Om fonden tas i anspråk för avskrivning av inventarier, byggnader eller

markanläggningar, räknas bara den del av utgifterna som inte täcks av det
ianspråktagna beloppet som anskaffningsvärde för tillgången.

Om fonden tas i anspråk för att anskaffa mark, ska anskaffningsutgiften

för marken minskas med det ianspråktagna beloppet när omkostnadsbelop-
pet beräknas.

Om fonden tas i anspråk för att anskaffa lager, anses lagret nedskrivet

med det ianspråktagna beloppet.

Lag (2007:1419).

Återföring av avdragen

19 § Om en ersättningsfond inte tas i anspråk senast under det beskatt-
ningsår för vilket taxering sker under det tredje taxeringsåret efter det taxe-
ringsår som avdraget hänför sig till, ska avdraget återföras det tredje taxe-
ringsåret. Om taxering på grund av förlängning av räkenskapsår inte sker det

147

SFS 2008:803

tredje taxeringsåret, ska avdraget återföras senast det fjärde taxeringsåret
efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till.

Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att fonden behålls un-

der en viss tid därefter. Som längst får den behållas till och med det beskatt-
ningsår för vilket taxering sker under det sjätte taxeringsåret efter det taxe-
ringsår som avdraget hänför sig till.

Lag (2007:1419).

20 § Avdraget ska återföras, även om tiden i 19 § inte har löpt ut, om

1. fonden tas i anspråk i strid med bestämmelserna i 10–15 §§,
2. den huvudsakliga delen av näringsverksamheten överlåts och inte annat

följer av 38 kap. 15 §,

3. den huvudsakliga delen av näringsverksamheten tillfaller en eller flera

nya ägare på grund av arv, testamente eller bodelning,

4. den som innehar fonden upphör att bedriva näringsverksamheten,
5. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
6. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett

skatteavtal,

7. den som innehar fonden upplöses genom fusion eller fission och annat

inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,

8. det beslutas att innehavaren av fonden ska träda i likvidation, eller
9. den som innehar fonden försätts i konkurs.
Vad som sägs i första stycket 2–4 gäller inte om avsättningen grundas på

en sådan avyttring som avses i 5 § 1–4.

I 23 och 24 §§ finns bestämmelser om att ersättningsfonder i vissa fall får

tas över av någon annan i stället för att avdragen återförs.

Lag (2007:1419).

21 § Om en enskild näringsidkare har fått avdrag för avsättning till en er-
sättningsfond för byggnader och markanläggningar i sådana fall som avses i
5 §, ska återföringen göras i inkomstslaget näringsverksamhet till den del
fonden motsvarar belopp som har tagits upp i inkomstslaget näringsverk-
samhet vid återföring av värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap. Avdra-
get i övrigt ska återföras i inkomstslaget kapital.

En enskild näringsidkare ska återföra avdrag för avsättning till en ersätt-

ningsfond för mark i inkomstslaget kapital.

Lag (2007:1419).

22 § När avdraget återförs ska ett särskilt tillägg om 30 procent av det åter-
förda beloppet tas upp som intäkt i de inkomstslag som återföringen görs i.

Om det finns synnerliga skäl ska något tillägg inte göras.

Lag

(2007:1419).

I vilka fall fonderna får tas över

23 § Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som
avses i 42 kap. 20 § får aktiebolaget ta över den ekonomiska föreningens er-
sättningsfonder.

Bestämmelser om att ersättningsfonder får tas över finns för kvalificerade

fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, för verksamhetsavyttringar i 38 kap.
15 § och för partiella fissioner i 38 a kap. 15 §.

Lag (2006:1422).

148

SFS 2008:803

24 § Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att ersättnings-
fonder i en näringsverksamhet tas över av den som blir ägare till den huvud-
sakliga delen av näringsverksamheten på grund av arv, testamente eller bo-
delning i stället för att avdragen återförs enligt 20 § första stycket 3.

Lag

(2003:669).

25 § Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att ett företags er-
sättningsfonder helt eller delvis tas över av ett annat företag. För ett sådant
medgivande krävs

1. att det ena företaget är ett moderföretag och det andra företaget är dess

helägda dotterföretag,

2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,

eller

3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk

förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett moderföretag tillsam-
mans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess helägda dotterfö-
retag och det andra företaget är ett annat sådant företag, moderföretaget eller
moderföretagets helägda dotterföretag.

Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag eller

en svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett
annat företag (moderföretaget). Bara svenska aktiebolag, svenska ekono-
miska föreningar, svenska sparbanker, svenska ömsesidiga försäkringsföre-
tag och sådana svenska stiftelser eller svenska ideella föreningar som inte
omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. kan
räknas som moderföretag.

Lag (2003:669).

25 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i 25 § ska ett utländskt bolag
som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES) och som motsvarar ett svenskt företag som anges i dessa bestämmel-
ser behandlas som ett sådant företag, om det utländska bolaget är skattskyl-
digt i Sverige för den näringsverksamhet som fonden förs över till och verk-
samheten inte är undantagen från beskattning här genom ett skatteavtal. Det-
samma gäller om bolaget är ett sådant svenskt företag som ska anses ha
hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal och är skattskyl-
digt i Sverige för den näringsverksamhet som fonden förs över till och verk-
samheten inte är undantagen från beskattning här på grund av ett skatteavtal.
Lag (2007:1419).

Effekter hos den som tar över fonderna

26 § Om en ersättningsfond tas över, anses den som tar över fonden själv
ha gjort avsättningen och avdraget för denna vid den taxering som avdraget
faktiskt hänför sig till.

Överklagande

27 § Skatteverkets beslut enligt 19 § andra stycket, 24 eller 25 § får över-
klagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid över-
klagande till kammarrätten.

Lag (2003:669).

149

SFS 2008:803

32 kap. Upphovsmannakonto

Huvudregler

1 § En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman en-
ligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
(upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av be-
lopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (upphovsmanna-
konto). Avdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk.

Avdrag får inte göras av dödsbo.

Lag (2004:438).

2 § Uttag från ett upphovsmannakonto anses inte som upphovsmannain-
täkt.

3 § Som förutsättning för avdrag gäller

1. att den skattskyldige är obegränsat skattskyldig vid beskattningsårets

utgång, och

2. att den skattskyldiges upphovsmannaintäkter under beskattningsåret

överstiger hans upphovsmannaintäkter under något av de två föregående be-
skattningsåren med minst 50 procent.

Avdragets storlek

4 § Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar upphovsmanna-
intäkten.

Avdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar två tredjedelar av

överskottet av näringsverksamheten före avdraget och före avdrag för av-
sättning för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §. Avdrag får dock inte göras med
högre belopp än att överskottet, efter avdraget men före avdraget för avsätt-
ning för egenavgifter, uppgår till minst 30 000 kronor.

Avdraget ska avrundas nedåt till helt tusental kronor och får inte under-

stiga 10 000 kronor.

Lag (2007:1419).

Insättning på kontot

5 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på
upphovsmannakonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag
göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet.

Lag

(2004:438).

6 § Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett upphovsmannakonto
senast den dag som den skattskyldige enligt lagen (2001:1227) om självde-
klarationer och kontrolluppgifter ska lämna självdeklaration.

Lag

(2007:1419).

7 § Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos ett svenskt
kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta
tillgodoräknas minst en gång per år.

I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns be-

stämmelser om skatt på räntan.

Lag (2004:438).

150

SFS 2008:803

Uttag från kontot

8 § Uttag från ett upphovsmannakonto får göras tidigast fyra månader efter
insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del
av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.

Sedan sex år har gått från ingången av det år då insättning enligt 6 § se-

nast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut kvarstående medel.

Lag

(2007:1419).

9 § Uttag från ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i inkomstsla-
get näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Motsvarande gäl-
ler kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats ut enligt 8 §
andra stycket.

Lag (2007:1419).

Byte av kreditinstitut

10 § Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till ett annat kreditin-
stitut utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det
innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det motta-
gande kreditinstitutet.

När kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet lämna det

Lag

(2007:1419).

Överlåtelse, pantsättning, utflyttning och dödsfall

11 § Medel på ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i inkomst-
slaget näringsverksamhet om

1. avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medlen,
2. medlen övergår till den skattskyldiges make genom bodelning, eller
3. den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre är obegränsat

skattskyldig.

Om den skattskyldige dör, ska medel på ett upphovsmannakonto tas upp

som intäkt senast det beskattningsår då dödsboet skiftas helt eller delvis,
dock inte i något fall senare än vid den taxering som sker det tredje kalender-
året efter det år dödsfallet inträffade.

Lag (2007:1419).

33 kap. Räntefördelning

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda näringsidkare och fy-
siska personer som är delägare i svenska handelsbolag.

Bestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av europeiska

ekonomiska intressegrupperingar eller av utländska juridiska personer.

151

SFS 2008:803

Hur räntefördelning görs

Positiv och negativ räntefördelning

2 § Ett positivt fördelningsbelopp får dras av i inkomstslaget näringsverk-
samhet (

positiv räntefördelning). Av 42 kap. 9 § framgår att samma belopp

ska tas upp i inkomstslaget kapital.

Ett negativt fördelningsbelopp ska tas upp i inkomstslaget näringsverk-

samhet (

negativ räntefördelning). Av 42 kap. 9 § framgår att samma belopp

ska dras av i inkomstslaget kapital.

Lag (2007:1419).

Positivt och negativt fördelningsbelopp

3 § Ett

positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett positivt kapital-

underlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid utgången
av november andra året före taxeringsåret ökad med fem procentenheter.

Ett

negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapitalun-

derlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tid-
punkt ökad med en procentenhet.

Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, ska

fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.

Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8–20 §§.

Lag (2007:1419).

Undantag från räntefördelning

4 § Räntefördelning ska inte göras om det positiva eller negativa kapital-
underlaget är högst 50 000 kronor. Om den skattskyldige ska beräkna mer än
ett kapitalunderlag, gäller detta för summan av kapitalunderlagen.

Lag

(2007:1419).

Särskilt om positiv räntefördelning

5 § Positiv räntefördelning får göras med högst ett belopp som motsvarar
ett för räntefördelning justerat resultat.

Med

det för räntefördelning justerade resultatet avses resultatet av nä-

ringsverksamheten före räntefördelning

ökat med
– avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
– avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensions-

sparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687)
om särskild löneskatt på pensionskostnader för dessa poster,

– avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap., och
– avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,
minskat med
– sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §,
– återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
– återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap., och
– återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.
Om verksamheten upphör, ska resultatet enligt andra stycket

152

SFS 2008:803

– inte ökas med avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expan-

sionsfond, och

– inte minskas med återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond

och expansionsfond.

Lag (2007:1419).

6 §

Den skattskyldige får helt eller delvis avstå från att dra av ett positivt

fördelningsbelopp.

Sparat fördelningsbelopp

7 § Om inte hela det positiva fördelningsbeloppet dras av på grund av
5 eller 6 §, ska återstående belopp (sparat fördelningsbelopp) föras vidare till
följande beskattningsår. Om den skattskyldige då har ett negativt fördel-
ningsbelopp, ska det sparade fördelningsbeloppet kvittas mot detta.

Lag

(2007:1419).

7 a § Om en enskild näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ide-
ell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren förs över till en obe-
gränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodel-
ning, får förvärvaren helt eller delvis ta över sparat fördelningsbelopp.

Om inte samtliga realtillgångar i näringsverksamheten övergår, får sparat

fördelningsbelopp tas över bara till så stor del som de övertagna realtillgång-
arna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.

Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §.

Lag (2004:1149).

Kapitalunderlaget

Enskilda näringsidkare

8 § Med

kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild näringsid-

kare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i
näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång

ökad med
– underskott av näringsverksamheten under det föregående beskattnings-

året till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon av de be-
stämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra styckena,

– kvarstående sparat fördelningsbelopp,
– en sådan övergångspost som avses i 14 §, och
– en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 15–17 §§,
minskad med
– 72 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det föregående be-

skattningsårets utgång, och

– sådana tillskott till näringsverksamheten under det föregående beskatt-

ningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamhe-
ten.

9 § Andelar i svenska handelsbolag räknas inte som tillgångar i närings-
verksamheten.

153

SFS 2008:803

10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte ford-
ringar eller skulder som avser

– statlig inkomstskatt,
– kommunal inkomstskatt,
– egenavgifter,
– avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel,

– särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-

sionskostnader,

– statlig fastighetsskatt,
– kommunal fastighetsavgift,
– mervärdesskatt som ska redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 §

skattebetalningslagen (1997:483),

– avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och
– skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).

Lag

(2007:1406).

11 § Till den del avdrag har gjorts vid beskattningen ska som skuld räknas

– avsättningar till periodiseringsfonder,
– avsättningar till ersättningsfonder, och
– avsättningar för framtida utgifter

. Lag (2007:1419).

12 § Vid beräkning av kapitalunderlaget ska tillgångarna tas upp till det
skattemässiga värdet. I fråga om fastigheter som är kapitaltillgångar finns
bestämmelser också i 13 §.

Medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto ska tas

upp till halva beloppet.

Lag (2007:1419).

13 § Fastigheter i Sverige som är kapitaltillgångar och som har förvärvats
före den 1 januari 1991 får i stället anses förvärvade den 1 januari 1993. I så-
dant fall ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1993, utöver vad
som anges i andra och fjärde styckena.

Vid tillämpning av första stycket ska anskaffningsutgiften anses motsvara

den i det följande angivna delen av fastighetens taxeringsvärde för år 1993
minskad med värdeminskningsavdrag vid 1982–1993 års taxeringar, om av-
draget per år uppgått till minst 10 procent av denna del av taxeringsvärdet.
Den del av taxeringsvärdet som ska användas är för

– småhusenheter 54 procent,
– hyreshusenheter 48 procent,
– industrienheter 64 procent, och
– lantbruksenheter 39 procent till den del taxeringsvärdet inte avser bo-

stadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för privatbostadsfastighet.

Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som an-

ses förvärvade den 1 januari 1993 vid det föregående beskattningsårets ut-
gång understeg 75 procent av anskaffningsutgiften enligt andra stycket, ska
denna utgift justeras i skälig mån.

Vad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande avdrag,

såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning, samt sådana belopp
med vilka ersättningsfonder och liknande fonder har tagits i anspråk.

154

SFS 2008:803

14 § Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995
års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte
taxerades för näringsverksamheten vid 1995 års taxering, avses i stället ett
negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.

Övergångsposten ska beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunder-

laget som avsågs i 19 § lagen om räntefördelning vid beskattning, om be-
skattningsåret omfattade annan tid än tolv månader. Om en fastighet som
inte var omsättningstillgång togs upp till ett lägre belopp än det högsta av de
värden som följer av 13 § 4 eller 14 § nämnda lag, ska övergångsposten
minskas med mellanskillnaden.

Om näringsverksamheten övergår till en fysisk person genom arv, testa-

mente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över över-
gångsposten.

Lag (2007:1419).

15 § En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv,
testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskaps-
skillnad eller makes död och det kapitalunderlag för räntefördelning som
hänför sig till förvärvet är negativt vid förvärvstidpunkten. Detta gäller bara
om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos för-
värvaren.

16 § Den särskilda posten uppgår till ett belopp som motsvarar det nega-
tiva kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet, beräk-
nat vid förvärvstidpunkten. Posten får dock inte överstiga ett belopp som
motsvarar den ersättning som lämnas för fastigheten minskad med det
högsta värdet för fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § eller 13 §
och ökad med 72 procent av en övertagen expansionsfond till den del den
avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas inte som
ersättning.

Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten mins-

kas i motsvarande mån.

Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter

och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter
förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den närings-
verksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande mån.
Lag (2007:1419).

17 § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för räntefördelning
med högst ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlaget i nä-
ringsverksamheten före ökningen med posten.

Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastig-

heten finns kvar i näringsverksamheten. Om kapitalunderlaget före ökningen
med posten ett visst år inte längre är negativt, upphör rätten att öka kapital-
underlaget med posten.

18 § Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar som
tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.

155

SFS 2008:803

Handelsbolagsdelägare

19 § Med

kapitalunderlaget för räntefördelning i fråga om en andel i ett

svenskt handelsbolag avses den justerade anskaffningsutgiften för andelen i
bolaget beräknad enligt 50 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång

ökad med
– kvarstående sparat fördelningsbelopp, och
– en sådan övergångspost som avses i 20 §,
minskad med
– sådana tillskott under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat

syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget, och

– lån från bolaget till delägaren eller någon närstående till delägaren under

det aktuella beskattningsåret, om räntan på lånet inte är marknadsmässig.

Med kapitalunderlaget för räntefördelning avses när det gäller en andel

som är lagertillgång andelens skattemässiga värde vid det föregående be-
skattningsårets utgång ökat och minskat med posterna i första stycket.

20 § Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995
års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte
taxerades för näringsverksamheten vid 1995 års taxering, avses i stället ett
negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.

Övergångsposten ska beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunder-

laget som avsågs i 19 § lagen om räntefördelning vid beskattning, om be-
skattningsåret omfattade annan tid än tolv månader. Om en fastighet som
inte var omsättningstillgång togs upp till ett lägre värde än det högsta av de
värden som följer av 13 § 4 och 14 § nämnda lag, ska övergångsposten
minskas med mellanskillnaden.

Om delägarens nettouttag (skillnaden mellan uttag och tillskott) från bola-

get under de beskattningsår som taxerats åren 1991–1994 översteg såväl
hans nettoinkomst från bolaget vid beskattningen (skillnaden mellan de in-
komster som togs upp och de underskott som drogs av) som hans andel av
bolagets resultat under motsvarande period, ska övergångsposten minskas
med mellanskillnaden.

Om andelen övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bo-

delning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över övergångsposten.

Lag

(2007:1419).

34 kap. Expansionsfonder

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda näringsidkare och fy-
siska personer som är delägare i svenska handelsbolag.

Bestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av en europe-

isk ekonomisk intressegruppering eller av en utländsk juridisk person.

2 § Avdrag får göras för belopp som sätts av till expansionsfond.

När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för varje del-

ägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.

Lag (2007:1419).

156

SFS 2008:803

Expansionsfondsskatt

3 § Av 1 kap. 3 § och 65 kap. 8 § framgår det att expansionsfondsskatt ska
betalas vid avsättning till en expansionsfond och att ett motsvarande belopp
ska dras av från den slutliga skatten vid återföring.

Lag (2007:1419).

Beloppsgränser

Huvudregel

4 § Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för expan-
sionsfond justerat positivt resultat. Avdraget begränsas också på så sätt att
expansionsfonden inte får överstiga det högsta belopp som anges i bestäm-
melserna om kapitalunderlaget i 6–13 §§.

Om näringsverksamheten helt eller delvis förs över och fonden eller en

del av den tas över enligt bestämmelserna i 18–20 §§, gäller inte begräns-
ningen i första stycket andra meningen. Om bara en del av näringsverksam-
heten förs över och motsvarande del av fonden tas över enligt 18 §, får av-
drag göras vid tidpunkten för överföringen av näringsverksamheten. När det
totala avdraget för beskattningsåret beräknas för den verksamhet som inte
förts över ska avdraget minskas med det tidigare under beskattningsåret
gjorda avdraget. Om det justerade positiva resultatet understiger det tidigare
gjorda avdraget, ska överskjutande del av avdraget återföras, dock bara med
ett så stort belopp att återföringen inte begränsar rätten till avdrag för den del
av näringsverksamheten som förts över enligt 18 §.

Lag (2007:1419).

Justerat resultat

5 § Med

det för expansionsfond justerade resultatet avses resultatet av nä-

ringsverksamheten före avdrag för avsättning till expansionsfond

ökat med
– avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och
– avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensions-

sparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687)
om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa poster,

minskat med
– sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §, och
– återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §.

Kapitalunderlag för enskilda näringsidkare

6 § För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst ett
belopp som motsvarar 138,89 procent av kapitalunderlaget för expansions-
fond.

7 § Med

kapitalunderlaget för expansionsfond avses skillnaden mellan

värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid
beskattningsårets utgång

ökad med
– underskott av näringsverksamheten till den del underskottet inte dras av

enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra
styckena,

157

SFS 2008:803

– en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 14 §, och
– en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 8–10 §§,
minskad med
– sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som görs i an-

nat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.

Bestämmelserna i 33 kap. 9–14 §§ om vilka tillgångar och skulder som

räknas till näringsverksamheten, om hur tillgångarna värderas samt om över-
gångsposten ska tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för ex-
pansionsfond.

Lag (2007:1419).

8 § En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, tes-
tamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskill-
nad eller makes död och summan av egen och övertagen expansionsfond
överstiger 138,89 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag för
expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet. För-
värvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska beräknas vid utgången av
beskattningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till
förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid förvärvstid-
punkten.

Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är upp-

fyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren
som hos förvärvaren.

Lag (2007:1419).

9 § Den särskilda posten beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 16 §.

10 § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansionsfond
med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst 138,89 procent
av kapitalunderlaget som avses i 8 §.

Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastig-

heten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansionsfonden ett visst år
uppgår till eller är lägre än 138,89 procent av kapitalunderlaget före ök-
ningen med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.

11 § Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar som
tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.

Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare

12 § För delägare i svenska handelsbolag får expansionsfonden inte uppgå
till ett så högt belopp att kapitalunderlaget för expansionsfond är negativt.

13 § Med

kapitalunderlaget för expansionsfond avses delägarens justerade

anskaffningsutgift för andelen i bolaget vid beskattningsårets utgång,

ökad med
– en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 20 §,
minskad med
– sådana tillskott under beskattningsåret som görs i annat syfte än att var-

aktigt öka kapitalet i bolaget, och

– lån från bolaget till delägaren eller till en närstående till delägaren, om

inte räntan på lånet är marknadsmässig.

158

SFS 2008:803

Vid tillämpning av första stycket beräknas den justerade anskaffningsut-

giften enligt 50 kap., dock utan sådan ökning på grund av beskattningsårets
avsättning till expansionsfond som avses i 50 kap. 5 §.

Om andelen i handelsbolaget är lagertillgång, avses med kapitalunderla-

get för expansionsfond andelens skattemässiga värde vid beskattningsårets
utgång ökat och minskat med posterna i första stycket.

Bestämmelserna om övergångsposten i 33 kap. 20 § ska tillämpas också

vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.

Lag (2007:1419).

Återföring av avdragen

14 § Avdrag för avsättning till expansionsfond ska återföras senast när för-
hållandena är sådana som anges i 15–17 §§.

I 18–22 §§ finns bestämmelser om att expansionsfonden i vissa fall får fö-

ras över till annan näringsverksamhet i stället för att avdragen återförs.

Lag

(2007:1419).

15 § Om expansionsfonden överstiger vad som är tillåtet enligt 6 eller
12 §, ska motsvarande del av avdragen återföras.

Lag (2007:1419).

16 § En enskild näringsidkares avdrag ska återföras om

1. han upphör att bedriva näringsverksamheten,
2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett

skatteavtal,

4. han är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret, eller
5. han försätts i konkurs.

Lag (2007:1419).

17 § Avdrag som en delägare i ett svenskt handelsbolag har gjort ska åter-
föras om

1. handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,
2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på något

annat sätt,

3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
4. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett

skatteavtal,

5. delägaren är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret,
6. det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation, eller
7. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.

Lag (2007:1419).

I vilka fall fonderna får tas över

Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare

18 § Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obe-
gränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodel-
ning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren
eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mot-
tagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om

159

SFS 2008:803

– mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över

fonden eller delen av fonden, eller

– parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagan-

det.

Utöver vad som sägs i första stycket krävs att
1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna skul-

der, motsvarar minst 72 procent av den övertagna expansionsfonden eller
delen av fonden, och

2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden

som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i närings-
verksamheten.

Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger

185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten upp-
gick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella beskatt-
ningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den
övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av jämförelsebeloppet
som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar vid tid-
punkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt
som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra
stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §.

Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över

fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.

Lag

(2007:1419).

Från enskild näringsverksamhet till handelsbolag

19 § En expansionsfond får föras över om en enskild näringsidkare

– överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett svenskt

handelsbolag som han har en andel i eller genom överlåtelsen får en andel i,
och

– begär att expansionsfonden inte ska återföras.
Om expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort avsättningarna

och avdragen för dem såsom delägare i handelsbolaget.

Lag (2007:1419).

Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag

20 § En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14–16 §§ blir
tillämpliga om en enskild näringsidkare

– överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebo-

lag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i,

– begär att expansionsfonden inte ska återföras, och
– gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 72 procent av expan-

sionsfonden.

I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbelop-

pet för aktierna.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

160

SFS 2008:803

Från handelsbolagsdelägare till annan handelsbolagsdelägare

21 § En expansionsfond får tas över om

– en delägares andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en obegränsat

skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, och

– mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över

expansionsfonden, eller

– parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagan-

det.

Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger den

justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap. Den får inte heller tas över till
den del den överstiger den justerade anskaffningsutgiften vid utgången av
det tredje beskattningsåret före det aktuella ökad med en tredjedel.

Om andelen i handelsbolaget är en lagertillgång, gäller i stället att expan-

sionsfonden inte får tas över till den del den överstiger andelens skattemäs-
siga värde. Den får inte heller tas över till den del den överstiger motsva-
rande värde vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella året
ökat med en tredjedel.

Om expansionsfonden tas över, anses den som tar över fonden själv ha

gjort avsättningarna och avdragen för dem såsom delägare i handelsbolaget.

Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet

22 § Om en delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas realtillgångar vid
bolagets upplösning får en expansionsfond föras över om

– delägaren begär att expansionsfonden inte ska återföras, och
– överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i

22 kap.

Om expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort avsättningarna

och avdragen för dem i enskild näringsverksamhet.

Lag (2007:1419).

Definition av realtillgångar

23 § Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapi-
talunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag
av kontanter, tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verk-
samhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och liknande till-
gångar.

Lag (2004:438).

35 kap. Koncernbidrag

Huvudregel

1 § Koncernbidrag ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren, om
förutsättningarna för avdrag i detta kapitel är uppfyllda.

Med koncernbidrag avses inte en ersättning som är en utgift för givaren

för att förvärva eller bibehålla inkomster.

Lag (2007:1419).

161

SFS 2008:803

Definitioner

2 § Med

moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger mer än 90

procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk för-
ening och som är

– ett svenskt aktiebolag,
– en svensk ekonomisk förening,
– en svensk sparbank,
– ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
– en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om undantag

från skattskyldighet i 7 kap., eller

– en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om un-

dantag från skattskyldighet i 7 kap.

Med

helägt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som ägs av mo-

derföretaget enligt första stycket.

2 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett utländskt
bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet (EES) och som motsvarar ett svenskt företag som anges i dessa be-
stämmelser behandlas som ett sådant företag, om mottagaren av koncernbi-
draget är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbi-
draget hänför sig till. Detsamma gäller i fråga om mottagaren om denne är
ett sådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom
EES enligt ett skatteavtal och är skattskyldig i Sverige för den näringsverk-
samhet som koncernbidraget hänför sig till.

Lag (2007:1419).

Förutsättningar

Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag

3 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag
eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag ska dras av under för-
utsättning att

1. varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag eller invest-

mentföretag,

2. både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i självdeklaratio-

nen vid samma års taxering,

3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela be-

skattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva näringsverksamhet
av något slag,

4. mottagaren inte enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk

stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,

5. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undan-

tagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, och

6. om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget, utdelning

under beskattningsåret från dotterföretaget inte ska tas upp hos moderföreta-
get.

Lag (2007:1419).

162

SFS 2008:803

Bidrag mellan helägda dotterföretag

4 § Ett koncernbidrag från ett helägt dotterföretag till ett annat helägt dot-
terföretag till samma moderföretag ska dras av, om de förutsättningar som
anges i 3 § 1–5 är uppfyllda och

1. moderföretaget är ett investmentföretag,
2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger kon-

cernbidraget inte ska tas upp av moderföretaget, eller

3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot

koncernbidraget ska tas upp av moderföretaget.

Lag (2007:1419).

Bidrag mellan företag som kan fusioneras

5 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett annat svenskt aktiebo-
lag än ett helägt dotterföretag ska dras av, om de förutsättningar som anges i
3 § 1, 2, 4 och 5 är uppfyllda och om ägarförhållandena under givarens och
mottagarens hela beskattningsår eller sedan mottagaren började bedriva nä-
ringsverksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusio-
ner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat gå upp i moderföreta-
get. Fusion ska anses kunna äga rum när ett moderföretag äger mer än 90
procent av aktierna i ett dotterbolag, men inte i andra fall.

Lag (2007:1419).

Bidrag som kunnat förmedlas

6 § Ett koncernbidrag ska dras av om givaren hade kunnat lämna ett kon-
cernbidrag till ett annat företag med rätt till avdrag enligt 3, 4 eller 5 § och
bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade
kunnat vidarebefordras till mottagaren på ett sådant sätt att varje förmed-
lande företag skulle ha haft rätt till avdrag för det vidarebefordrade bidraget.
Lag (2007:1419).

Ändrade ägarförhållanden

7 § Ett företag som blir helägt dotterföretag till ett nytt moderföretag och
som fortsätter att vara det till utgången av givarens och mottagarens beskatt-
ningsår anses trots ägarförändringen ha varit helägt av det nya moderföreta-
get under hela beskattningsåret, om förhållandena mellan det företaget och
dotterföretaget under hela den del av bådas beskattningsår som föregick
ägarförändringen varit sådana att företagen skulle haft rätt till avdrag för
koncernbidrag till varandra om förhållandena hade bestått under hela deras
beskattningsår.

Dispens

8 § Regeringen får medge att ett bidrag dras av hos givaren och tas upp
hos mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i detta
kapitel inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om

– bidraget lämnas från ett svenskt företag till ett annat svenskt företag

som givaren har intressegemenskap med,

163

SFS 2008:803

– bidraget lämnas för en näringsverksamhet som är av väsentlig betydelse

från samhällsekonomisk synpunkt, och

– bidraget redovisas öppet.

36 kap. Kommissionärsförhållanden

Huvudregel

1 § Om ett kommissionärsföretag bedriver en näringsverksamhet för ett
kommittentföretags räkning, får kommittentföretaget ta upp överskottet av
kommissionärsverksamheten eller, om det uppkommer ett underskott, dra av
detta, om förutsättningarna i detta kapitel är uppfyllda.

Resultatet av kommissionärsverksamheten ska hos kommittentföretaget

behandlas som om företaget självt hade bedrivit näringsverksamheten.

Lag

(2007:1419).

Definitioner

2 § Med

kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk

ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett
eller flera andra svenska aktiebolags eller svenska ekonomiska förningars
räkning.

Med

kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars räkning

näringsverksamheten bedrivs.

2 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett utländskt
bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet (EES) och som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekono-
misk förening behandlas som ett sådant företag om det utländska bolaget är
skattskyldigt för näringsverksamhet i Sverige. Detsamma gäller ett sådant
svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt
ett skatteavtal om företaget är skattskyldigt för näringsverksamhet i Sverige.

Om det utländska bolaget eller det svenska företaget är kommittentföre-

tag, gäller första stycket bara under förutsättning att inkomsten från kommis-
sionärsverksamheten ska tas upp i den näringsverksamhet som det utländska
bolaget eller det svenska företaget är skattskyldigt för i Sverige.

Lag

(2007:1419).

Förutsättningar

Verksamhet för ett kommittentföretags räkning

3 § Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för
ett enda kommittentföretags räkning, får överskottet eller underskottet av
kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos kommittentföre-
taget under förutsättning att

1. kommissionärsförhållandet är grundat på ett skriftligt avtal,
2. kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten uteslu-

tande för kommittentföretagets räkning,

164

SFS 2008:803

3. kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver närings-

verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av kommissionärsverksamhe-
ten,

4. verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta kapitel under

båda företagens hela beskattningsår eller sedan kommissionärsföretaget bör-
jade bedriva näringsverksamhet av något slag,

5. beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma tidpunkt, och
6. båda företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag enligt

35 kap. om de hade lämnat sådant till det andra företaget under beskattnings-
året.

Om kommissionärsföretaget är ett sådant utländskt bolag eller svenskt fö-

retag som avses i 2 a §, ska vid prövning av förutsättningarna i första stycket
3 och 4 vad som sägs om kommissionärsföretaget i stället gälla det utländska
bolagets eller det svenska företagets fasta driftställe i Sverige. Vid prövning
av förutsättningen i första stycket 6 ska kommissionärsverksamheten anses
ingå i båda företagens verksamhet.

Lag (2007:1419).

Verksamhet för flera kommittentföretags räkning

4 § Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för
två eller flera kommittentföretags räkning under samma beskattningsår, får
överskottet eller underskottet av kommissionärsverksamheten tas upp res-
pektive dras av hos dessa företag om de förutsättningar som anges i 3 § är
uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag. När det gäller förutsätt-
ningen i 3 § första stycket 2, ska kommissionärsföretaget bedriva kommis-
sionärsverksamheten uteslutande för kommittentföretagens räkning.

Lag

(2007:1419).

5 § Skatteverket får vid tillämpning av 4 § efter ansökan av kommittentfö-
retagen medge undantag från förutsättningen i 3 § första stycket 6, om kom-
missionärsförhållandet har tillkommit av organisatoriska eller marknadstek-
niska skäl eller om det finns andra synnerliga skäl.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv-

ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lag (2003:669).

37 kap. Fusioner och fissioner

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid fusioner och
fissioner.

I 30 a § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är en ut-

ländsk association och ombildningen hade varit en fusion eller fission om
associationen hade varit en utländsk juridisk person.

Lag (2006:1422).

Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget

2 § Bestämmelser om uppskov med beskattningen respektive framskjuten
beskattning hos ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en fusion
eller fission finns i fråga om

165

SFS 2008:803

– andelsbyten i 48 a kap., och
– uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap.

Lag (2006:1422).

Definitioner

3 § Med

fusion avses en ombildning som uppfyller följande förutsätt-

ningar:

1. Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett företag

(

det överlåtande företaget) ska tas över av ett annat företag (det övertagande

företaget).

Det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation.

Lag

(2007:1419).

4 § Med

kvalificerad fusion avses en fusion som uppfyller villkoren i 11–

15 §§.

5 § Med

fission avses en ombildning som uppfyller följande förutsätt-

ningar:

1. Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett företag

(

det överlåtande företaget) ska tas över av två eller flera andra företag (de

övertagande företagen).

Det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation.

Lag

(2007:1419).

6 § Med

kvalificerad fission avses en fission som uppfyller villkoren i 11–

15 §§.

7 § Vad som sägs om det överlåtande företaget gäller, om det vid en fusion
finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa. Vad som sägs om det
övertagande företaget gäller vid en fission de övertagande företagen.

8 § En fusion eller fission ska anses genomförd när det överlåtande företa-
get har upplösts.

Lag (2007:1419).

9 § Med företag avses i detta kapitel

1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och

svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,

2. utländskt bolag, och
3. annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som hör

hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i någon
av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala
någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till
undantag.

Lag (2006:1422).

10 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en
viss stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lagstift-
ningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha
hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett
skatteavtal anses ha hemvist i en annan medlemsstat, ska det anses höra
hemma i denna andra medlemsstat.

Lag (2007:1419).

166

SFS 2008:803

Villkor för kvalificerade fusioner och fissioner

Skattskyldighet

11 § Det överlåtande företaget ska omedelbart före fusionen eller fissionen
vara skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av näringsverksamheten.
Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på grund av ett
skatteavtal.

Lag (2007:1419).

12 § Det övertagande företaget ska omedelbart efter fusionen eller fissio-
nen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det
överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara
undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal.

Lag (2007:1419).

Fusions- och fissionsvederlag

13 § Om det övertagande företaget vid en fusion inte äger samtliga andelar
i det överlåtande företaget, får fusionsvederlag betalas bara till andra andels-
ägare i detta företag än det övertagande företaget.

Om de övertagande företagen vid en fission inte äger samtliga andelar i

det överlåtande företaget, får fissionsvederlag betalas bara till andra andels-
ägare i detta företag än de övertagande företagen.

Beskattningsårets längd

14 § Beskattningsåret enligt 19 § för den överlåtna näringsverksamheten
får inte komma att överstiga arton månader genom fusionen eller fissionen.

Privatbostadsföretag

15 § Om det överlåtande företaget är ett privatbostadsföretag, ska det
övertagande företaget vara en bostadsrättsförening som är ett privatbostads-
företag.

Lag (2007:1419).

Beskattningen vid kvalificerade fusioner och fissioner

Inledning

16 § Vid kvalificerade fusioner och fissioner ska bestämmelserna i 17–
29 §§ tillämpas.

Lag (2007:1419).

Huvudregler

17 § Det överlåtande företaget ska i fråga om sådan näringsverksamhet
som avses i 11 § inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på grund
av fusionen eller fissionen.

Företaget ska inte heller beskattas för resultatet för det beskattningsår som

avslutas genom att fusionen eller fissionen genomförs (det sista beskatt-
ningsåret).

Lag (2007:1419).

167

SFS 2008:803

18 § Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skatte-
mässiga situation i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 17 §, om
det inte framgår något annat av 20–28 §§.

Företaget ska anses ha bedrivit det överlåtande företagets näringsverk-

samhet från ingången av det överlåtande företagets sista beskattningsår.

Lag

(2007:1419).

Beskattningsåret

19 § Det övertagande företagets beskattningsår för den övertagna närings-
verksamheten är tiden från ingången av det överlåtande företagets sista be-
skattningsår till utgången av det räkenskapsår för det övertagande företaget
som avslutas närmast efter det att fusionen eller fissionen genomförs.

Räkenskapsenlig avskrivning

20 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företa-
gets räkenskaper än som följer av 18 §, får företaget tillämpa räkenskapsen-
lig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska
tas upp det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller förde-
las med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattnings-
åren.

Lag (2007:1419).

Underskott

21 § Om det kvarstår underskott hos det överlåtande företaget från beskatt-
ningsår före det sista beskattningsåret, tillämpas beloppsspärren i 40 kap.
15–17 §§.

Vid fusion avses med utgift i 40 kap. 15 och 16 §§ summan av fusions-

vederlaget och de utgifter som det övertagande företaget haft för förvärv av
andelar i det överlåtande företaget. Vid fission avses med utgift i 40 kap. 15
och 16 §§ summan av fissionsvederlagen och de utgifter som de överta-
gande företagen haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Med
ny ägare avses det övertagande företaget.

22 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte om det övertagande företaget före
fusionen eller fissionen hade sådant bestämmande inflytande över det över-
låtande företaget som anges i 40 kap. 5 §.

23 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 12 kap. 1 och 3 §§
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§ sparbanksla-
gen (1987:619), 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker
eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för
europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

3. Lag (2006:619).

24 § Det övertagande företaget ska först det sjätte beskattningsåret efter
det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomfördes dra av

3 EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

168

SFS 2008:803

1. underskott hos företaget som kvarstår från beskattningsår före det be-

skattningsår då fusionen eller fissionen genomfördes, samt

2. underskott hos det överlåtande företaget som kvarstår från beskatt-

ningsår före det sista beskattningsåret.

Om en del av underskotten hos det överlåtande företaget inte får dras av

på grund av beloppsspärren i 40 kap. 15–17 §§, gäller första stycket 2 för
den återstående delen.

Lag (2007:1419).

25 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte om koncernbidrag hade kunnat läm-
nas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det övertagande företaget
under följande beskattningsår,

Om det för något av företagen gällde en koncernbidragsspärr enligt

40 kap. 18 § och koncernbidrag från det andra företaget enligt 40 kap. 19 §
inte undantagslöst fick räknas med i överskottet, ska dock det övertagande
företaget dra av sådant underskott som avses i 24 § först när begränsningen
skulle ha upphört om fusionen eller fissionen inte hade genomförts.

Lag

(2007:1419).

26 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan kooperativa fören-
ingar enligt 12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets för-
ordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska ko-
operativa föreningar (SCE-föreningar).

Lag (2006:619).

Kvarstående kapitalförlust på delägarrätter

27 § Om det övertagande företaget är ett fåmansföretag vid utgången av
det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller om det överlå-
tande företaget var ett fåmansföretag vid ingången av beskattningsåret före
det sista beskattningsåret, gäller 18 § i fråga om rätt till avdrag för kvarstå-
ende kapitalförlust på delägarrätter enligt 48 kap. 26 § bara om det överta-
gande företaget ägde mer än 90 procent av andelarna i det överlåtande före-
taget vid den sistnämnda tidpunkten.

Lag (2002:1143).

Särskilda regler vid fission om fonder, underskott och kvarstående
kapitalförlust

28 § Vid en fission ska periodiseringsfonder, ersättningsfonder, rätt till av-
drag för underskott enligt 40 kap. och rätt till avdrag för kvarstående kapital-
förlust enligt 48 kap. 26 § fördelas på de övertagande företagen i förhållande
till det nettovärde som förs över till varje företag.

Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena på

tillgångarna och de värden på skulder och andra förpliktelser som gäller vid
beskattningen.

Lag (2007:1419).

i fråga om det övertagande företaget: under beskattningsåret före det be-

skattningsår för den sedan tidigare be-
drivna näringsverksamheten då fusio-
nen eller fissionen genomförs, och

i fråga om det överlåtande företaget: under beskattningsåret före det sista

beskattningsåret.

169

SFS 2008:803

Värdepapper som getts ut av det överlåtande företaget

29 § Om det övertagande företaget innehar värdepapper som har getts ut
av det överlåtande företaget och dessa är kapitaltillgångar, ska värdepappe-
ren inte anses avyttrade enligt 44 kap. 8 §.

Om det övertagande företaget innehar andelar i det överlåtande företaget

och dessa är lagertillgångar, ska andelarna anses ha avyttrats vid fusionen
eller fissionen mot en ersättning som motsvarar deras skattemässiga värde.
Lag (2007:1419).

Fiktiv avräkning m.m.

Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EU-land

30 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom
en fusion eller fission från ett företag som hör hemma i Sverige till ett före-
tag som hör hemma i en annan stat som är medlem i Europeiska unionen,
gäller andra stycket till den del tillgångarna samt skulderna och förpliktel-
serna är knutna till en sådan plats i en medlemsstat som är ett fast driftställe
enligt ett skatteavtal mellan Sverige och den staten eller – om det inte finns
något skatteavtal – som skulle ha varit ett fast driftställe om 2 kap. 29 § hade
tillämpats i den staten.

Det överlåtande företaget har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och

av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt rätt till avdrag res-
pektive avräkning av utländsk skatt som om företaget faktiskt hade betalat
den skatt som skulle ha betalats i den stat där det fasta driftstället är beläget
om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv
90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för
fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier
eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett
europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlems-
stat till en annan

4, senast ändrad genom rådets direktiv 2005/19/EG5. Lag

(2006:1422).

Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk
person

30 a § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra
stycket om

– tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en om-

bildning som hade varit en fusion eller fission om överlåtaren hade varit en
utländsk juridisk person,

– överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat

som är medlem i Europeiska unionen,

– överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer

som anges i bilaga 37.1, och

– överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga

37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

4 EGT L 225, 20.8.1990, s. 1 (Celex 31990L0434).

5 EUT L 58, 4.3.2005, s. 19 (Celex 32005L0019).

170

SFS 2008:803

En delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har

Lag (2007:1419).

Hänvisningar

31 § Bestämmelser om fusioner och fissioner finns också i fråga om

– utgifter i samband med fusion eller fission i 16 kap. 7 §,
– avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap i 25 kap.

9 §,

– periodiseringsfonder i 30 kap. 8 §,
– ersättningsfonder i 31 kap. 20 §,
– andelsbyten i 48 a kap. 4 §, och
– uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. 4 och 22 §§.

Lag (2003:224).

38 kap. Verksamhetsavyttringar

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från omedelbar be-
skattning när ett företag avyttrar tillgångar till ett annat företag genom en
verksamhetsavyttring.

I 20 § finns bestämmelser om beskattningen när säljaren är en utländsk

association och ombildningen hade varit en verksamhetsavyttring om asso-
ciationen hade varit en utländsk juridisk person.

Lag (2006:1422).

Definitioner

2 § Med

verksamhetsavyttring avses en ombildning som uppfyller villko-

ren i 6–8 §§ samt följande förutsättningar:

1. Ett företag (

det säljande företaget) ska avyttra samtliga tillgångar i sin

näringsverksamhet eller i en verksamhetsgren (

de avyttrade tillgångarna)

till ett annat företag (

det köpande företaget).

2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i

det köpande företaget (

mottagna andelar). Om det säljande företaget har

skulder eller andra förpliktelser som hänför sig till de avyttrade tillgångarna,
får ersättning lämnas också på det sättet att det köpande företaget tar över
ansvaret för förpliktelserna.

Lag (2007:1419).

3 § Med företag avses i detta kapitel

1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och

svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,

2. utländskt bolag, och
3. annat utländskt företag om det är en utländsk juridisk person som hör

hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen och bedrivs i någon av
de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala nå-

171

SFS 2008:803

gon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till un-
dantag.

Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag.

Lag

(2006:1422).

4 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss
stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lagstiftningen
i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i
en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal
anses ha hemvist i en annan medlemsstat, ska det anses höra hemma i denna
andra medlemsstat.

Lag (2007:1419).

Begäran

5 § Bestämmelserna om undantag från omedelbar beskattning ska tilläm-
pas bara om det säljande och det köpande företaget begär det.

Lag

(2007:1419).

Villkor

Skattskyldighet

6 § Det säljande företaget ska omedelbart före avyttringen ha varit skatt-
skyldigt för inkomst av åtminstone en del av den avyttrade näringsverksam-
heten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten får inte ha varit helt undantagen
från beskattning på grund av ett skatteavtal.

Lag (2007:1419).

7 § Det köpande företaget ska omedelbart efter avyttringen vara skattskyl-
digt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det säljande företaget be-
skattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från beskatt-
ning på grund av ett skatteavtal.

Lag (2007:1419).

Ersättningens storlek

8 § Ersättningen får inte understiga summan av de skattemässiga värdena
för de avyttrade tillgångarna.

Lag (2006:1422).

Beskattningen

Hos det säljande företaget

9 § Det säljande företaget ska inte ta upp ersättningen på grund av verk-
samhetsavyttringen.

Lag (2007:1419).

10 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det säljande företaget ta
upp de skattemässiga värdena som intäkt.

Om inventarier som avyttras bara är en del av säljarens samtliga inventa-

rier, ska en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.

Lag

(2007:1419).

172

SFS 2008:803

11 § Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det säljande
företaget vid avyttringen ska inte tas upp respektive får inte dras av.

Lag

(2007:1419).

12 § Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet som är
kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte återföras enligt 26 kap. hos
det säljande företaget.

Lag (2007:1419).

13 § De mottagna andelarna ska anses anskaffade för nettovärdet av den
avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen.

Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena på

tillgångarna och de värden på skulderna och förpliktelserna som gäller vid
beskattningen.

Lag (2007:1419).

Hos det köpande företaget

14 § Det köpande företaget ska anses ha anskaffat andra förvärvade till-
gångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som det
säljande företaget ska ta upp enligt 10 §.

I fråga om kapitaltillgångar inträder det köpande företaget i det säljande

företagets skattemässiga situation.

Lag (2007:1419).

Fonder, avsättningar och underskott

15 § Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det säljande företaget
ska tas över av det köpande företaget, om företagen begär det. Det köpande
företaget ska i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna och fått av-
dragen för avsättningarna vid de taxeringar avdragen faktiskt hänför sig till.

Om avyttringen inte omfattar samtliga tillgångar i det säljande företaget,

får högst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättningsfonder tas
över som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de av-
yttrade tillgångarna och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det säl-
jande företaget vid tidpunkten för verksamhetsavyttringen.

Lag

(2007:1419).

16 § Om det köpande företaget tar över ansvaret för förpliktelser som legat
till grund för avdrag för framtida utgifter hos det säljande företaget och som
hänför sig till den verksamhetsgren som avyttras, ska avdragen inte återföras
hos det säljande företaget utan hos det köpande företaget, om företagen be-
gär det.

Lag (2007:1419).

17 § Det köpande företaget får inte ta över rätt till avdrag för kvarstående
kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag för under-
kott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på
delägarrätter enligt 48 kap. 26 §.

Lag (2006:1422).

17 a § Det köpande företaget ska först det sjätte beskattningsåret efter det
beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomfördes dra av underskott
hos företaget som kvarstår från beskattningsåret före det beskattningsår då
verksamhetsavyttringen genomfördes. Begränsningen i avdragsrätten gäller

173

SFS 2008:803

även för ett företag till vilket det köpande företaget med avdragsrätt kan
lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då verksamhetsavytt-
ringen genomfördes.

Lag (2007:1419).

17 b § Bestämmelsen i 17 a § tillämpas inte om koncernbidrag kan lämnas
med avdragsrätt mellan det säljande och det köpande företaget avseende det
beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomförs.

Bestämmelsen i 17 a § tillämpas dock om
1. en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott som anges i kon-

cernbidragsspärren i 40 kap. 18 § (

avdragsbegränsning) gäller om det kö-

pande företaget får koncernbidrag från det säljande företaget avseende det
beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomförs, eller

2. en avdragsbegränsning gäller om ett företag, till vilket det köpande fö-

retaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag utan att avdragsbegräns-
ning gäller, indirekt får koncernbidrag via det köpande företaget från det säl-
jande företaget avseende samma beskattningsår.

Lag (2006:1422).

Räkenskapsenlig avskrivning

18 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det köpande företagets rä-
kenskaper än som följer av 14 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig av-
skrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp
det beskattningsår då verksamhetsavyttringen sker eller fördelas med lika
belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren.

Lag

(2007:1419).

Fiktiv avräkning m.m.

Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EU-land

19 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom
en ombildning som, utan att villkoret i 7 § är uppfyllt, uppfyller villkoren i
2 § från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma
i en annan stat som är medlem i Europeiska unionen, tillämpas bestämmel-
serna i 37 kap. 30 §.

Lag (2006:1422).

Säljaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person

20 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra
stycket om

– tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en om-

bildning som hade varit en verksamhetsavyttring om säljaren hade varit en
utländsk juridisk person,

– säljaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat

som är medlem i Europeiska unionen,

– säljaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som

anges i bilaga 37.1, och

– säljaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga

37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

174

SFS 2008:803

En delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har

vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräk-
ning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av ut-
ländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha beta-
lats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan
lagstiftning där som avses i rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990
om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission,
överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i
olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk
kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan.

Lag

(2007:1419).

38 a kap. Partiella fissioner

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från omedelbar be-
skattning när ett företag överlåter tillgångar till ett annat företag genom en
partiell fission.

I 22 § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är en utländsk

association och ombildningen hade varit en partiell fission om associationen
hade varit en utländsk juridisk person.

Lag (2006:1422).

Definitioner

2 § Med

partiell fission avses en ombildning som uppfyller följande förut-

sättningar:

1. Ett företag (

det överlåtande företaget) ska överlåta tillgångarna i en

eller flera verksamhetsgrenar (

de överlåtna tillgångarna) till ett annat före-

tag (

det övertagande företaget).

2. Det överlåtande företaget ska behålla minst en verksamhetsgren.
3. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas till ägarna av ande-

larna i det överlåtande företaget. Om det överlåtande företaget har skulder
eller andra förpliktelser som hänför sig till de överlåtna tillgångarna, får er-
sättning lämnas också på det sättet att det övertagande företaget tar över an-
svaret för förpliktelserna.

4. Ersättningen till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget ska

lämnas i form av andelar i det övertagande företaget eller i pengar.

Lag

(2007:1419).

3 § Om det vid en partiell fission finns flera övertagande företag, gäller
vad som sägs om det övertagande företaget vart och ett av dem.

Lag

(2006:1422).

4 § Med företag avses i detta kapitel

1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och

svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,

2. utländskt bolag, och
3. annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som hör

hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i någon
av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala

175

SFS 2008:803

någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till
undantag.

Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag.

Lag

(2006:1422).

5 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss
stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lagstiftningen
i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i
en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal
anses ha hemvist i en annan medlemsstat, ska det anses höra hemma i denna
andra medlemsstat.

Lag (2007:1419).

Villkor för undantag från omedelbar beskattning

Inledning

6 § Bestämmelserna i 10–20 §§ ska tillämpas om villkoren i 7–9 §§ är
uppfyllda.

Lag (2007:1419).

Skattskyldighet

7 § Det överlåtande företaget ska omedelbart före avyttringen ha varit
skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den avyttrade näringsverk-
samheten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten får inte ha varit helt undanta-
gen från beskattning på grund av skatteavtal.

Lag (2007:1419).

8 § Det övertagande företaget ska omedelbart efter avyttringen vara skatt-
skyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det överlåtande före-
taget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från
beskattning på grund av skatteavtal.

Lag (2007:1419).

Ersättningens storlek

9 § Summan av de övertagna förpliktelserna och ersättningen till ägarna av
andelarna i det överlåtande företaget får inte understiga summan av de skat-
temässiga värdena för de överlåtna tillgångarna.

Lag (2006:1422).

Beskattningen

Hos det överlåtande företaget

10 § Det överlåtande företaget ska inte ta upp någon annan intäkt på grund
av den partiella fissionen än vad som framgår av 11 §.

Lag (2007:1419).

11 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det överlåtande företaget
ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.

Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga in-

ventarier, ska en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.

Lag

(2007:1419).

176

SFS 2008:803

12 § Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det överlå-
tande företaget på grund av den partiella fissionen ska inte tas upp respektive
får inte dras av.

Lag (2007:1419).

13 § Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet som är
kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte återföras enligt 26 kap. hos
det överlåtande företaget.

Lag (2007:1419).

Hos det övertagande företaget

14 § Det övertagande företaget ska anses ha anskaffat andra förvärvade
tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som
det överlåtande företaget ska ta upp enligt 11 §.

I fråga om kapitaltillgångar inträder det övertagande företaget i det över-

låtande företagets skattemässiga situation.

Lag (2007:1419).

Fonder, avsättningar och underskott

15 § Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det överlåtande före-
taget ska tas över av det övertagande företaget, om företagen begär det. Det
övertagande företaget ska i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna
och fått avdragen för avsättningarna vid de taxeringar avdragen faktiskt hän-
för sig till.

Högst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättningsfonder får

tas över som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de
överlåtna tillgångarna och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det
överlåtande företaget vid tidpunkten för den partiella fissionen.

Lag

(2007:1419).

16 § Om det övertagande företaget tar över ansvaret för förpliktelser som
legat till grund för avdrag för framtida utgifter hos det överlåtande företaget
och som hänför sig till den verksamhetsgren som överlåts, ska avdragen inte
återföras hos det överlåtande företaget utan hos det övertagande företaget,
om företagen begär det.

Lag (2007:1419).

17 § Det övertagande företaget får inte ta över rätt till avdrag för kvarstå-
ende kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag för un-
derskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster
på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §.

Lag (2006:1422).

18 § Det övertagande företaget ska först det sjätte beskattningsåret efter
det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes dra av underskott
från beskattningsåret före det beskattningsår då den partiella fissionen ge-
nomfördes. Begränsningen i avdragsrätten gäller även för ett företag till vil-
ket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag av-
seende det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes.

Lag

(2007:1419).

177

SFS 2008:803

19 § Bestämmelsen i 18 § tillämpas inte om koncernbidrag kan lämnas
med avdragsrätt mellan det överlåtande och det övertagande företaget avse-
ende det beskattningsår då den partiella fissionen genomförs.

Bestämmelsen i 18 § tillämpas dock om
1. en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott som anges i kon-

cernbidragsspärren i 40 kap. 18 § (

avdragsbegränsning) gäller om det över-

tagande företaget får koncernbidrag från det överlåtande företaget avseende
det beskattningsår då den partiella fissionen genomförs, eller

2. en avdragsbegränsning gäller om ett företag, till vilket det övertagande

företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag utan att avdragsbegräns-
ning gäller, indirekt får koncernbidrag via det övertagande företaget från det
överlåtande företaget avseende samma beskattningsår.

Lag (2006:1422).

Räkenskapsenlig avskrivning

20 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företa-
gets räkenskaper än som följer av 14 §, får företaget tillämpa räkenskapsen-
lig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska
tas upp det beskattningsår då den partiella fissionen sker eller fördelas med
lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren.
Lag (2007:1419).

Fiktiv avräkning m.m.

Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EU-land

21 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom
en partiell fission från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag
som hör hemma i en annan stat som är medlem i Europeiska unionen, tilläm-
pas bestämmelserna i 37 kap. 30 §.

Lag (2006:1422).

Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk
person

22 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra
stycket om

– tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en om-

bildning som hade varit en partiell fission om överlåtaren hade varit en ut-
ländsk juridisk person,

– överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat

som är medlem i Europeiska unionen,

– överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer

som anges i bilaga 37.1, och

– överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga

37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

En delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har

178

SFS 2008:803

lagstiftning där som avses i rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990
om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission,
överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i
olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk
kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan.

Lag

(2007:1419).

Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget

23 § När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det överlåtande fö-
retaget vid en partiell fission finns särskilda bestämmelser om

– beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det övertagande och det

överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §,

– utdelning i 24 kap. 3 a § och 42 kap. 16 b §,
– beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det övertagande och

överlåtande företaget i 48 kap. 18 a och 18 c §§,

– turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och
– kvalificerade andelar i 57 kap. 7–7 c, 11 a, 12 a, 15, 20 a–20 c, 23 a, 24

och 24 a §§.

Lag (2006:1422).

39 kap. Särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– försäkringsföretag i 2–13 §§,
– utländska tjänstepensionsinstitut i 13 a–13 f §§,
– investmentföretag och investeringsfonder i 14–20 §§,
– kooperativa föreningar i 21–24 §§,
– privatbostadsföretag i 25–27 §§,
– sambruksföreningar i 28 §,
– samfälligheter i 29 §, och
– sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa i 30 och 31 §§.

Lag

(2005:1170).

Försäkringsföretag

Definitioner

2 § Med

livförsäkringsföretag avses

livförsäkringsbolag enligt 1

kap. 4

§ försäkringsrörelselagen

(1982:713), och

utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i

Sverige med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäk-

ringsföretag.

Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige

bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från
fast driftställe här. Som skadeförsäkringsföretag anses också en sådan asso-
ciation som avses i 6 kap. 8 § andra stycket 1.

Lag (2008:134).

179

SFS 2008:803

Livförsäkringsföretag

3 § Livförsäkringsföretag ska inte ta upp inkomster som hänför sig till till-
gångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller in-
flutna premier. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får
inte dras av.

Lag (2007:1419).

4 § Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna
och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende tas
upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar
som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b
och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). För dessa inkomster, premier och
utgifter gäller i stället 6–9 §§.

5 § I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns be-
stämmelser om avkastningsskatt för livförsäkringsföretag.

Skadeförsäkringsföretag

6 § För skadeförsäkringsföretag gäller, utöver vad som följer av övriga be-
stämmelser i denna lag, att

följande ska tas upp:
1. minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
2. minskning av säkerhetsreserv,
3. minskning av regleringsfond för trafikförsäkring, och
4. minskning av utjämningsfond,
följande ska dras av:
5. sådana avgifter och bidrag till kommuner, föreningar och sammanslut-

ningar som avser att stödja verksamhet med syfte att förebygga skador som
faller inom ramen för den försäkringsrörelse som företaget bedriver,

6. ökning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
7. ökning av säkerhetsreserv,
8. utbetald återbäring, och
9. verkställd premieåterbetalning.

Lag (2007:1419).

7 § Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses sådana
avsättningar enligt 4 kap. 9 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-
ringsföretag minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.
Lag (2004:1181).

8 § Med säkerhetsreserv avses en reserv för att täcka sådana förluster i för-
säkringsrörelsen som beror på slumpmässiga eller i övrigt svårbedömbara
faktorer till den del reserven inte överstiger vad som behövs för en tillfreds-
ställande konsolidering.

9 § Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får an-
vändas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och – efter det
att sådan förlusttäckning har skett – förluster i näringsverksamheten i dess
helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av an-
dra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäk-

180

SFS 2008:803

ringsrörelselagen (1982:713) ska detta framgå av bolagets stadgar i stället
för av bolagsordningen.

Om bolagsordningen ändras så att företaget får rätt att använda en utjäm-

ningsfond på annat sätt än enligt första stycket, ska fonden anses ha minskat
med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. För utjämnings-
fonder som fanns den 1 januari 1929 gäller detta bara om det funnits bestäm-
melser om inskränkt dispositionsrätt.

Lag (2007:1419).

10 §

Har upphävts genom lag (2001:1185).

Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter

11 § Om ett försäkringsföretag ska dela upp en intäktspost eller en kost-
nadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen göras på
skäligt sätt.

Lag (2007:1419).

Övertagande av hela försäkringsbeståndet

12 § Om ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd tas över av ett an-
nat försäkringsföretag, ska det överlåtande företaget inte ta upp någon in-
komst eller dra av någon utgift på grund av överlåtelsen. Det övertagande
företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om
1. det överlåtande företaget omedelbart före överlåtelsen är skattskyldigt

för inkomst av åtminstone en del av den överlåtna verksamheten samt in-
komsten inte är helt undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal,
och

2. det övertagande företaget omedelbart efter övertagandet är skattskyl-

digt för inkomst av sådan verksamhet som det överlåtande företaget beskat-
tats för samt inkomsten inte helt eller delvis är undantagen från beskattning
på grund av ett skatteavtal.

Lag (2007:1419).

Hänvisningar

13 § Bestämmelser om försäkringsföretagens placeringstillgångar finns i
17 kap. 17, 18, 20 och 21 §§.

Utländska tjänstepensionsinstitut

13 a § Med utländskt tjänstepensionsinstitut avses ett institut som hör
hemma i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av
den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut

Utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet i Sverige be-

döms bara med hänsyn till den verksamhet som institutet bedriver från fast
driftställe här.

Lag (2008:134).

6 EUT L 235, 23.9.2003, s. 10 (Celex 32003L0041).

181

SFS 2008:803

13 b § Utländska tjänstepensionsinstitut ska inte ta upp inkomster som
hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för arbetsgivares räkning
enligt avtal om tjänstepension som är jämförbart med personförsäkringsav-
tal. Influtna premier för sådana avtal ska inte heller tas upp. Utgifter som
hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras av.

Lag

(2007:1419).

13 c § Utländska tjänstepensionsinstitut som ingår avtal om tjänstepension
med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse
enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska inte ta
upp inkomster och inte dra av utgifter som hänför sig till sådana avtal.

Lag

(2007:1419).

13 d § Bestämmelserna i 13 b § gäller inte till den del inkomsterna, pre-
mierna och utgifterna hänför sig till pensionsförmåner som är jämförbara
med sådana förmåner som tas upp som

1. grupplivförsäkringar, eller
2. sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i
– 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2, och
– 2 kap. 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713).
För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6–9 §§.

Lag

(2005:1170).

13 e § I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns be-
stämmelser om avkastningsskatt för utländska tjänstepensionsinstitut.

Lag

(2005:1170).

13 f § Om ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska dela upp en intäktspost
eller en kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen
göras på skäligt sätt.

Lag (2007:1419).

Investmentföretag och investeringsfonder

Huvudregler

14 § För investmentföretag och investeringsfonder gäller, utöver vad som
följer av övriga bestämmelser i denna lag, följande:

1. Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp och kapitalförluster på

delägarrätter får inte dras av. Om ett investmentföretag avyttrar en delägar-
rätt som hade varit näringsbetingad om investmentföretaget i stället hade va-
rit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt
24 kap. 13 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst om delägarrätten
hänför sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 § eller om det sker ett
återköp enligt 25 a kap. 18 §. Vid bedömningen om ersättningen ska tas upp
som kapitalvinst tillämpas bestämmelserna i 25 a kap. 10–18 §§.

2. Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet på delägar-

rätter vid beskattningsårets ingång ska tas upp. Egna aktier eller optioner,
terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av
investmentföretagets egna aktier ska inte räknas in i underlaget. I underlaget
för investmentföretag ska inte heller räknas in andelar och aktiebaserade del-

182

SFS 2008:803

ägarrätter om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt bestämmelsen i
25 a kap. 5 § om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten hade avyttrats
vid beskattningsårets början och investmentföretaget i stället hade varit ett
sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap.
13 §. Vid bedömningen om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska bort-
ses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.

3. Utdelning som företaget eller fonden lämnar ska dras av. Sådan utdel-

ning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § ska dock inte dras
av. Investeringsfonder får dra av utdelning till annan än andelsägare i fonden
med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens värde vid ut-
gången av beskattningsåret.

Den utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska dras av som

kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

Lag

(2007:1419).

Definition

15 § Med

investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk

ekonomisk förening

– som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller

liknande tillgångar,

– vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinne-

hav erbjuda andelsägarna riskfördelning, och

– som ett stort antal fysiska personer äger andelar i.

Avskattning av investmentföretag

16 § Om det inträffar en sådan förändring i ett investmentföretag eller i
ägandet av detta att företaget inte längre kan räknas som investmentföretag
enligt 15 §, ska avskattning ske enligt 17 och 18 §§. Avskattning ska dock
inte ske om företaget upplöses genom likvidation.

Lag (2007:1419).

17 § Investmentföretaget ska som avskattningsintäkt ta upp 16 procent av
marknadsvärdet på de delägarrätter som företaget innehar vid ingången av
beskattningsåret. Innehav av sådana delägarrätter som inte räknas in i under-
laget enligt 14 § 2 ska inte beaktas. Om marknadsvärdet på företagets del-
ägarrätter var högre vid ingången av något av de fem föregående beskatt-
ningsåren och företaget var investmentföretag det året, ska intäkten i stället
beräknas på det högsta av dessa värden.

Om någon som äger andelar i investmentföretaget avyttrar andelar i före-

taget under det beskattningsår för företaget då förändringen inträffar, är av-
skattningsintäkten så stor andel av avskattningsintäkten enligt första stycket
som motsvarar förhållandet mellan icke avyttrade andelar och samtliga an-
delar i företaget.

Andelar i investmentföretaget som ägs av ett investmentföretag vid såväl

ingången som utgången av det förstnämnda investmentföretagets beskatt-
ningsår ska anses ha avyttrats under beskattningsåret.

Lag (2007:1419).

183

SFS 2008:803

Avskattning av andelar i investmentföretag

18 § Äger en fysisk person eller en annan juridisk person än ett invest-
mentföretag vid utgången av investmentföretagets beskattningsår andelar i
företaget med mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar ska, om per-
sonen begär det, avskattning ske av de andelar i företaget som personen ägde
vid ingången av beskattningsåret. Avskattningen medför att andelarna ska
anses ha avyttrats under beskattningsåret för ett pris som motsvarar mark-
nadsvärdet vid ingången av beskattningsåret och köpts tillbaka för samma
pris.

Lag (2007:1419).

Anskaffningsutgiften för delägarrätter

19 § De delägarrätter som investmentföretaget anskaffade innan det inträf-
fade en sådan förändring som anges i 16 §, ska anses ha anskaffats för ett be-
lopp som motsvarar marknadsvärdet vid tidpunkten för förändringen.

Lag

(2007:1419).

Sammanläggning eller delning av investeringsfonder

20 § Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 §
lagen (2004:46) om investeringsfonder ska inte leda till uttagsbeskattning
enligt 22 kap.

Den eller de nya fonderna inträder i den eller de upphörda fondernas skat-

temässiga situation när det gäller tillgångarnas anskaffningsutgift och annat
som påverkar en kapitalvinstberäkning.

Rätt att dra av och skyldighet att ta upp skatt som avser tiden före ombild-

ningen övergår till den eller de nybildade fonderna. Vid delning fördelas
rättigheterna och skyldigheterna mellan de nybildade fonderna i förhållande
till fondernas värde vid delningen.

Lag (2007:1419).

Kooperativa föreningar

21 § Med

kooperativ förening avses en ekonomisk förening som är öppen

på det sätt som anges i 3 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska före-
ningar och som tillämpar lika rösträtt. Om en ekonomisk förening bedriver
försäljning till personer som inte uppfyller kraven för inträde i föreningen,
ska föreningen för att anses som öppen ge dem samma rätt till återbäring på
köpta varor som medlemmarna får.

Kooperativa föreningars centralorganisationer anses som öppna även om

de beviljar inträde bara för sådana lokala föreningar som uppfyller centralor-
ganisationens krav på stadgar, skötsel och soliditet och även om bara ett
enda företag inom varje område antas som medlem. När det gäller kravet på
lika rösträtt anses centralorganisationer som kooperativa även om rösträtten
utövas i förhållande till föreningarnas medlemsantal.

Lag (2007:1419).

21 a § Med

medlemsfrämjande förening avses en kooperativ förening som

uppfyller kraven i 1 kap. 1 § tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar.

Lag (2000:494).

184

SFS 2008:803

22 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den ko-
operativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till
gjorda köp eller försäljningar ska dras av.

Om föreningen har medlemmar som får sådan utdelning som enligt

42 kap. 14 § inte ska tas upp hos dem och det inte är fråga om bara enstaka
sådana medlemmar, får utdelningen dras av med högst ett belopp som mot-
svarar 80 procent av statslåneräntan vid utgången av november andra året
före taxeringsåret multiplicerat med summan av medlemmarnas omsättning
med föreningen. Vid beräkningen av medlemmarnas omsättning med före-
ningen medräknas även medlemmarna i en medlemsfrämjande förening som
har andelar i den utdelande föreningen.

Lag (2007:1419).

23 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insat-
ser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, lagen (1995:1570)
om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli
2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska
dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till
den del utdelningen enligt 24 kap. 17 § inte ska tas upp av mottagaren. Om
den del som inte ska tas upp av mottagaren uppgår till högst tio procent av
utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En medlemsfrämjande före-
ning får bara dra av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar
och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot ut-
delning på insatser.

Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativa före-

ningar, ska utdelningen på förlagsinsatser dras av även om centralorganisa-
tionen inte är kooperativ enligt 21 §.

Lag (2007:1419).

23 a § Utdelning i form av andelar i det övertagande företaget vid en par-
tiell fission får inte dras av enligt 22 eller 23 §.

Lag (2006:1422).

24 § Den utdelning som ska dras av enligt 22 eller 23 § ska dras av som
kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

Lag

(2007:1419).

24 a § En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som tillgodo-
förts genom insatsemission enligt lagen (1987:667) om ekonomiska före-
ningar eller lagen (1995:1570) om medlemsbanker det beskattningsår då
medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller
medlemsinsatser som tillgodoförts genom fondemission enligt rådets förord-
ning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska ko-
operativa föreningar (SCE-föreningar).

Lag (2007:1419).

Privatbostadsföretag

25 § Ett privatbostadsföretag ska i fråga om en fastighet i Sverige, utöver
vad som sägs i 26 och 27 §§, inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter
som är hänförliga till fastigheten.

Lag (2007:1419).

26 § Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en annan samfällighet
än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska fastighetens andel av in-

185

SFS 2008:803

komster och utgifter i samfällighetens verksamhet tas upp respektive dras av
hos privatbostadsföretaget. Dessa inkomster och utgifter ska dock tas upp
eller dras av bara om det är fråga om

1. avkastning av kapital och bara till den del avkastningen överstiger

600 kronor, eller

2. kapitalvinster och kapitalförluster.

Lag (2007:1419).

27 § Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en sådan samfällighet
som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska utdelning från samfälligheten tas
upp av privatbostadsföretaget.

Lag (2007:1419).

Sambruksföreningar

28 § Lönetillägg och liknande ersättningar som en sambruksförening läm-
nar till en medlem eller någon annan med hänsyn till resultatet av verksam-
heten ska dras av.

Lag (2007:1419).

Samfälligheter

29 § Juridiska personer som är skattskyldiga för inkomster i en samfällig-
het enligt 6 kap. 6 § första stycket ska dra av utdelning som lämnas till del-
ägarna.

Utdelningen ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om

utdelning avser.

Lag (2007:1419).

Sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa

30 § Bidrag som en sparbank lämnar till Sparbankernas säkerhetskassa ska
dras av.

Bidraget ska tas upp hos säkerhetskassan.

Lag (2007:1419).

31 § Utdelning som Sparbankernas säkerhetskassa lämnar till sparban-
kerna ska dras av.

Lag (2007:1419).

39 a kap. Särskilda bestämmelser för delägare i vissa utländska
juridiska personer

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattning i vissa fall av del-
ägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. I utlandet
delägarbeskattade juridiska personer ska vid tillämpning av detta kapitel inte
behandlas som juridiska personer.

Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på
– inkomster i ett sådant dödsbo som avses i 4 kap. 3 §, och
– inkomster som delägare i den utländska juridiska personen ska beskattas

för enligt 5 kap. 2 a §.

Lag (2007:1419).

186

SFS 2008:803

Delägare i en utländsk juridisk person

2 § En skattskyldig anses vid tillämpning av detta kapitel som delägare i
en utländsk juridisk person om vid utgången av delägarens beskattningsår
andelar med tillsammans minst 25 procent av den utländska juridiska perso-
nens kapital eller röster, direkt eller indirekt genom andra utländska juri-
diska personer, innehas eller kontrolleras av delägaren eller av delägaren och
personer i intressegemenskap med delägaren.

En begränsat skattskyldig ska anses som delägare bara om andelarna är

knutna till ett fast driftställe i Sverige.

Innehav av andelar i en utländsk juridisk person genom svenska handels-

bolag likställs med direkt innehav.

Lag (2007:1419).

Personer i intressegemenskap

3 § Två personer ska vid tillämpning av detta kapitel, om inte annat anges,
anses vara i

intressegemenskap med varandra om

1. personerna är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvud-

sak gemensam ledning,

2. personerna är juridiska personer och den ena personen direkt eller indi-

rekt innehar eller kontrollerar minst 50 procent av kapitalet eller rösterna i
den andra personen,

3. den ena personen är en fysisk person och den andra en juridisk person

vars kapital eller röster direkt eller indirekt innehas eller kontrolleras till
minst 50 procent av den fysiska personen, eller

4. personerna är närstående.
Vid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam led-

ning ska närstående personer anses utöva ett gemensamt inflytande.

Om en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk person enligt

första stycket 3, ska även närstående till den fysiska personen anses vara i
intressegemenskap med den juridiska personen.

Lag (2007:1419).

Beräkning av andel

4 § Vid ett indirekt innehav eller ett innehav genom ett svenskt handelsbo-
lag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska vid tillämpning av
detta kapitel innehavarens andel av

– kapitalet anses utgöras av produkten av kapitalandelarna i varje led av

ägarkedjan, och

– rösterna anses utgöras av den lägsta röstandelen i något led av ägarked-

jan.

Lag (2007:1419).

Lågbeskattade inkomster

Huvudregel

5 § Nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ska anses lågbeskattad
om den inte beskattats eller beskattats lindrigare än den beskattning som
skulle ha skett i Sverige om 55 procent av denna inkomst utgjort överskott
av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande
verksamhet i Sverige. En skattskyldig som har andelar i en sådan person ska

187

SFS 2008:803

anses som

delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkoms-

ter.

Första stycket gäller bara om nettoinkomsten i den utländska juridiska

personen är positiv.

I nettoinkomsten ska inte räknas in inkomster som beskattas i Sverige

med stöd av andra bestämmelser i denna lag än bestämmelserna i detta kapi-
tel.

Lag (2007:1419).

6 § Vid beräkning av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen
enligt 5 § tillämpas 10–12 §§ med följande undantag:

1. Avdrag får inte göras för avsättning till periodiseringsfond.
2. Avdrag får göras för underskott som uppkommit i verksamheten under

de tre närmast föregående beskattningsåren och som tidigare inte dragits av
vid beräkning av nettoinkomsten. Detta gäller dock bara om delägaren var
delägare vid utgången av respektive beskattningsår.

Lag (2003:1086).

Kompletteringsregler

7 § Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en inkomst hos
en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad om den utländska juri-
diska personen hör hemma och är skattskyldig i ett område som anges i bi-
laga 39 a och som inte omfattas av där angivna undantag.

Om en utländsk juridisk person hör hemma och är skattskyldig till in-

komstskatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, avses i
bilaga 39 a med uttrycken

inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell verk-

samhet i en sådan stat, bara inkomst från verksamhet som består i att direkt
eller indirekt finansiera företag med vilka den utländska juridiska personen
befinner sig i sådan intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 §, och

inkomst från försäkringsverksamhet i en sådan stat, bara inkomst från

verksamhet som består i att direkt eller indirekt försäkra risker för företag
med vilka den utländska juridiska personen befinner sig i sådan intressege-
menskap som anges i 14 kap. 20 §.

Om Sverige har ingått ett skatteavtal, som inte är begränsat till att omfatta

inkomst från internationell sjö- eller luftfart, med den stat där den utländska
juridiska personen hör hemma gäller bestämmelserna i första och andra
styckena bara för sådana inkomster som omfattas av avtalets regler om be-
gränsning av beskattningsrätten.

Lag (2007:1419).

7 a § Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad och inte undanta-
gen enligt 7 § ska en inkomst hos en utländsk juridisk person som hör
hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte anses
lågbeskattad om den utländska juridiska personen i den stat där den hör
hemma utgör en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad
verksamhet bedrivs.

Vid prövningen av om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda ska

särskilt beaktas

1. om den utländska juridiska personen har egna resurser i den stat där den

hör hemma i form av lokaler och utrustning i den utsträckning som är nöd-
vändig för dess verksamhet,

188

SFS 2008:803

2. om den utländska juridiska personen har egna resurser i den stat där den

hör hemma i form av personal med den kompetens som är nödvändig för att
självständigt bedriva verksamheten, och

3. om den utländska juridiska personens personal självständigt fattar be-

slut i den löpande verksamheten.

Lag (2007:1254).

Rederiverksamhet

8 § Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en inkomst hos
en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad till den del den utländska
juridiska personens inkomster härrör från internationell rederiverksamhet
samt delägaren, eller annan juridisk person som hör hemma i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och med vilken delägaren befin-
ner sig i intressegemenskap, bedriver rederiverksamhet.

Lag (2007:1419).

Filialregel

9 § Om en utländsk juridisk person har ett fast driftställe utanför den stat
eller jurisdiktion där den utländska juridiska personen hör hemma och drift-
ställets resultat inte beskattas i denna stat eller jurisdiktion, ska driftstället
behandlas som en självständig juridisk person och inkomster som hänför sig
till det fasta driftstället ska anses hänförliga till denna person. Vid bedöm-
ningen av om ett fast driftställe föreligger ska, vid tillämpning av 2 kap.
29 §, det som sägs om Sverige i stället avse den stat eller jurisdiktion där
verksamheten bedrivs.

Ett fast driftställe som enligt första stycket ska behandlas som en själv-

ständig juridisk person ska anses höra hemma i den stat eller jurisdiktion där
det fasta driftstället finns.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte vid tillämpning av 7 § andra

stycket eller 8 § i fall då en utländsk juridisk person har ett fast driftställe i
en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Lag (2007:1419).

Beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster

10 § Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster ska den ut-
ländska juridiska personen behandlas som ett svenskt aktiebolag som har
motsvarande inkomster i Sverige och som inte är ett investmentföretag. Vid
tillämpning av en bestämmelse som ställer krav på skattskyldighet i Sverige
ska den utländska juridiska personen dock inte anses uppfylla detta krav.

Om en annan utländsk juridisk person än en sådan som i utlandet delägar-

beskattas innehar andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person,
ska inkomsterna i denna, till den del som motsvarar den utländska juridiska
personens ägarandel, tas upp hos personen som har ägarandelen.

Motsvarande gäller vid indirekta innehav av i utlandet delägarbeskattade

juridiska personer genom sådana personer.

Lag (2007:1419).

11 § Inkomstberäkningen ska ske med utgångspunkt i sådana resultat- och
balansräkningar som ska lämnas enligt 3 kap. 9 b § lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter. Om resultat- och balansräkningar

189

SFS 2008:803

upprättats i utländsk valuta, ska det enligt 3 kap. 9 c § samma lag omräknade
resultatet ligga till grund för inkomstberäkningen.

Lag (2007:1419).

Beskattningsår

12 § Som beskattningsår för en utländsk juridisk person med lågbeskattade
inkomster räknas den period för vilken inkomstbeskattning sker enligt lag-
stiftningen i den stat där personen hör hemma. Saknas sådan period ska som
beskattningsår i stället räknas räkenskapsåret enligt lagstiftningen i den sta-
ten.

Lag (2007:1419).

Beskattning av lågbeskattade inkomster

13 § En delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkom-
ster är skattskyldig för en så stor andel av överskottet av dessa beräknat med
tillämpning av 10–12 §§ som svarar mot delägarens enligt 2 och 4 §§ beräk-
nade andel av kapitalet i personen. Till den del överskottet tas upp till be-
skattning av en begränsat skattskyldig delägare ska det inte tas upp av en
obegränsat skattskyldig delägare.

En delägare får vid beräkning av sin andel av överskottet bara dra av så-

dant underskott som dragits av vid beräkningen av beskattningsårets nettoin-
komst hos den utländska juridiska personen enligt 6 §. Om periodiserings-
fonder helt eller delvis inte återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap.
10 a § ska underskottet minskas med motsvarande belopp.

Överskottet i en utländsk juridisk person ska tas upp vid den taxering då

den utländska juridiska personen hade taxerats om den hade varit skattskyl-
dig.

Lag (2007:1419).

Hänvisningar

14 § När det gäller utländska juridiska personer med lågbeskattade inkom-
ster och delägare i sådana personer finns även särskilda bestämmelser om

– att utländsk allmän skatt inte får dras av i 16 kap. 19 §,
– förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. 14 §,
– undantag från uttagsbeskattning i 22 kap. 13 §, och
– periodiseringsfonder i 30 kap. 2 och 10 a §§.

Lag (2003:1086).

40 kap. Tidigare års underskott

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

– en huvudregel i 2 §,
– definitioner i 3–8 §§,
– bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott hos

företag efter ägarförändringar i 9–19 §§,

– bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott vid

konkurs och ackord i 20 och 21 §§,

– bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott efter

överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut i 22 §,

190

SFS 2008:803

– bestämmelser om avdrag efter ombildningar i 23 §, och
– hänvisningar i 24 §.

Huvudregel

2 § Ett underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det föregå-
ende beskattningsåret ska dras av i den utsträckning det inte finns några be-
gränsningar i detta kapitel eller i bestämmelserna om underprisöverlåtelser i
23 kap. 29 §, om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 21–26 och
28 §§, om verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 §, om partiella fissioner i
38 a kap. 17 § eller om underskott av andelshus i 42 kap. 33 §.

Lag

(2007:1419).

Definitioner

3 § Med

företag avses i detta kapitel

– svenskt aktiebolag,
– svensk ekonomisk förening,
– svensk sparbank,
– svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
– svensk stiftelse,
– svensk ideell förening, och
– utländskt bolag.

4 § Med

underskottsföretag avses ett företag som hade ett underskott det

föregående beskattningsåret eller som har ett eget eller övertaget underskott
från tidigare år som inte har fått dras av än på grund av koncernbidragsspär-
ren i 18 § eller bestämmelserna om rätt till avdrag för underskott efter kvali-
ficerade fusioner eller fissioner i 37 kap. 24 och 25 §§, efter verksamhetsav-
yttringar i 38 kap. 17 a och 17 b §§ eller efter partiella fissioner i 38 a kap.
18 och 19 §§.

Lag (2006:1422).

5 § Ett företag anses i detta kapitel ha

bestämmande inflytande över ett an-

nat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt

– 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551),
– 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
– 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619),
– 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
– 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713), eller
– 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220).
En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat

företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredo-
visningslagen (1995:1554).

Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha be-

stämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföre-
tag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett
svenskt aktiebolag.

Lag (2005:1142).

191

SFS 2008:803

6 § Med

koncern avses i detta kapitel

– en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första

stycket,

– när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 §

årsredovisningslagen (1995:1554), och

– en motsvarande utländsk företagsgrupp, om moderföretaget hör hemma

i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är ett ut-
ländskt bolag.

Lag (2000:1341).

7 § Med

moderföretag avses i detta kapitel

– ett företag som är moderföretag enligt någon av de bestämmelser som

anges i 5 § första stycket,

– en svensk ideell förening som är moderföretag enligt 1 kap. 4 § årsredo-

visningslagen (1995:1554), och

– ett utländskt bolag som skulle ha varit moderbolag om det hade varit ett

svenskt aktiebolag.

8 § Med

ägarförändring avses i detta kapitel sådana förändringar i det be-

stämmande inflytandet eller ägandet som anges i 10–14 §§.

Begränsningar hos företag efter ägarförändringar

Innehåll

9 § I 10–14 §§ finns bestämmelser om att en beloppsspärr och en koncern-
bidragsspärr inträder för underskottsföretaget vid vissa ägarförändringar.
Bestämmelser om innebörden av dessa spärrar finns i 15–19 §§.

Ägarförändringar

10 § Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det bestämmande
inflytandet över ett underskottsföretag inträder en beloppsspärr och en kon-
cernbidragsspärr.

Beloppsspärren inträder dock inte om det företag som får det bestäm-

mande inflytandet ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan
före ägarförändringen.

Koncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara berör

företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskotts-
företaget.

11 § I andra fall än som avses i 10 § första stycket inträder en beloppsspärr
vid ägarförändringar som innebär att det bestämmande inflytandet över ett
underskottsföretag erhålls av

1. en fysisk person,
2. ett dödsbo,
3. en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag, eller
4. ett svenskt handelsbolag i vilket en fysisk person eller en sådan person

som anges i 2 eller 3 är delägare direkt eller genom ett eller flera svenska
handelsbolag.

SFS 2008:803

192

SFS 2008:803

En fysisk person och närstående till honom räknas som en enda person.

Som närstående räknas här, utöver vad som anges i 2 kap. 22 §, ett svenskt
handelsbolag där den fysiska personen själv eller en närstående fysisk per-
son är delägare. Vad som sägs om fysisk person i denna paragraf gäller inte
dödsbo.

12 § I andra fall än som avses i 10 § första stycket eller 11 § inträder en
beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att, under en period av fem
beskattningsår för ett underskottsföretag, sådana förvärvare som avses i 11 §
dels var och en har förvärvat andelar med minst 5 procent av samtliga röster
i underskottsföretaget, dels tillsammans har förvärvat andelar med mer än 50
procent av samtliga röster i underskottsföretaget. Bestämmelserna i 11 § an-
dra stycket gäller också vid tillämpning av denna paragraf.

Som förvärv som gjorts av en sådan person som avses i första stycket räk-

nas också förvärv som gjorts av

1. ett företag i vilket personen – direkt eller genom förmedling av en an-

nan juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som personen har ett
bestämmande inflytande över – innehar andelar med minst 5 procent av rös-
tetalet, eller

2. en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som ett sådant företag

som avses i 1 har ett bestämmande inflytande över.

Vid tillämpning av denna paragraf gäller följande. Förvärv av andelar i

förhållande till tidigare andelsinnehav genom emission med lika rätt för an-
delsägarna ska inte räknas in i antalet förvärvade andelar. Med förvärv av
andel likställs avtal om rätt att förvärva andelar i ett företag och avtal om rätt
att besluta i företagets angelägenheter.

Lag (2007:1419).

13 § Bestämmelserna i 11 § gäller inte vid sådana förändringar i det be-
stämmande inflytandet som uppkommer genom arv, testamente, bodelning
eller ändrade familjeförhållanden. De gäller inte heller om den som fått det
bestämmande inflytandet har haft ställning som företagsledare i underskotts-
företaget under de två föregående beskattningsåren för detta företag.

Bestämmelserna i 12 § gäller inte vid sådana förändringar i ägandet som

sker på grund av arv, testamente eller bodelning.

14 § En koncernbidragsspärr inträder också vid ägarförändringar som
innebär att ett underskottsföretag eller ett moderföretag till ett underskottsfö-
retag får det bestämmande inflytandet över ett annat företag.

Koncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara berör

företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskotts-
företaget.

Beloppsspärren

15 § Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av under-
skott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder till den del
underskotten överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva

1. det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget i sådana fall

som avses i 10 och 11 §§, eller

193

SFS 2008:803

2. andelar med mer än 50 procent av rösterna i underskottsföretaget i så-

dana fall som avses i 12 §.

Om förvärvet omfattar flera underskottsföretag i samma koncern, ska av-

dragsutrymmet fördelas på dessa efter deras andel av koncernens samman-
lagda underskott.

Lag (2007:1419).

16 § Utgiften enligt 15 § första stycket ska minskas med kapitaltillskott
som har lämnats till underskottsföretaget före ägarförändringen men tidigast
två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde. Ut-
giften ska också minskas med kapitaltillskott som under samma tid har läm-
nats till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både före och
efter ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.

Första stycket gäller inte kapitaltillskott som har lämnats av en juridisk

person eller ett svenskt handelsbolag som både före och efter ägarföränd-
ringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.

Lag (2007:1419).

17 § Regeringen får medge undantag från beloppsspärren om det finns an-
ledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse från samhälls-
ekonomisk synpunkt och att ägarförändringen annars inte skulle genom-
föras.

Koncernbidragsspärren

18 § Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra
av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder,
med högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat utan hänsyn till
avdragen för underskott och till sådana mottagna koncernbidrag som ska tas
upp enligt 35 kap.

Om en del av underskotten inte får dras av på grund av beloppsspärren,

gäller första stycket för den återstående delen.

Belopp som på grund av bestämmelsen i första stycket inte har kunnat

dras av ska dras av det följande beskattningsåret, om det inte finns någon be-
gränsning då. Koncernbidragsspärren gäller till och med femte beskattnings-
året efter det beskattningsår då spärren inträdde.

Lag (2007:1419).

19 § Koncernbidrag från företag som ingick i samma koncern som under-
skottsföretaget redan före ägarförändringen ska vid tillämpning av 18 § räk-
nas med i överskottet. Koncernbidraget ska dock inte räknas med i överskot-
tet om ett företag som inte tillhörde samma koncern före ägarförändringen
genom fusion har gått upp i det företag som lämnar bidraget. Koncernbidra-
get ska inte heller räknas med till den del det motsvaras av koncernbidrag
från något annat företag som inte ingick i samma koncern före ägarföränd-
ringen.

Lag (2007:1419).

Begränsningar vid konkurs och ackord

20 § Om den skattskyldige är eller har varit försatt i konkurs, får under-
skott som uppkommit före konkursen inte dras av.

194

SFS 2008:803

Om konkursen läggs ned på grund av att borgenärerna har fått full betal-

ning, ska avdrag göras för underskott som på grund av konkursen inte har
kunnat dras av tidigare.

Lag (2007:1419).

21 § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag som den skatt-
skyldige är delägare i får ackord utan konkurs eller skuldsanering, ska av-
drag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar summan av de
skulder i näringsverksamheten som fallit bort genom ackordet eller skuldsa-
neringen.

Lag (2007:1419).

Begränsningar efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut

22 § Om staten äger samtliga andelar i ett sådant institut som avses i 3 §
den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kredit-
institut, och om staten överlåter sådana andelar, får underskott som uppkom-
mit hos institutet före det beskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av.
Lag (2004:438).

Avdrag efter ombildningar

23 § Vid ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) tar det
övertagande bankaktiebolaget över den överlåtande sparbankens rätt att dra
av underskott enligt detta kapitel.

Vid sådana ombildningar av ekonomiska föreningar till aktiebolag som

avses i 42 kap. 20 § tar det aktiebolag vars aktier skiftas ut över den ekono-
miska föreningens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel.

Lag

(2000:1341).

Hänvisningar

24 § I 14 kap. 17 och 18 §§ finns bestämmelser om avdrag för underskott
om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter sin näringsverksam-
het eller sina tillgångar till staten, en kommun eller till ett bolag som helt
eller till övervägande del innehas direkt eller indirekt av staten eller en kom-
mun.

I 37 kap. 21–26 och 28 §§, 38 kap. 17–17 b §§ samt 38 a kap. 17–19 §§

finns bestämmelser om behandlingen av avdrag för underskott vid kvalifice-
rade fusioner och fissioner, vid verksamhetsavyttringar respektive vid par-
tiella fissioner.

Lag (2006:1422).

AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL

41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital

Avgränsningen av inkomstslaget

1 § Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter

– på grund av innehav av tillgångar och skulder, och
– i form av kapitalvinster och kapitalförluster.
Till inkomstslaget kapital räknas inte inkomster och utgifter som räknas

till inkomstslaget näringsverksamhet.

195

SFS 2008:803

2 § Med

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses

– vinst och förlust vid avyttring av tillgångar,
– kursvinst och kursförlust vid betalning av skulder i utländsk valuta, och
– vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller

säljoptioner och liknande avtal.

Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid

konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.

3 § Till inkomstslaget kapital räknas också

1. återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tillägg i

den omfattning som anges i 31 kap. 21 och 22 §§,

2. fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med bestämmelserna i

42 kap. 9 §,

3. avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med bestäm-

melserna i 42 kap. 11 §,

4. underskott av näringsverksamhet i den utsträckning som följer av

42 kap. 33 §, 45 kap. 32 § och 46 kap. 17 §,

5. underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning som följer

av 42 kap. 34 §,

6. avdrag för uppskovsbelopp, återfört uppskovsbelopp och särskilt tillägg

enligt 47 kap. i den utsträckning som följer av 45 kap. 33 §, 46 kap. 18 § och
48 kap. samt schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b §, och

7. premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionsspar-

konton i den utsträckning som följer av 59 kap. 15 §.

Lag (2007:1419).

4 § Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag som är eller
har varit fåmansföretag eller därmed likställt företag räknas enligt 57 kap.
2 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.

Kapitalvinster på andelar i svenska handelsbolag räknas enligt 50 kap. 7 §

i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.

5 § Avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas i de fall som
anges i 10 kap. 1 § inte till inkomstslaget kapital utan till inkomstslaget
tjänst.

Avskattning vid karaktärsbyte

6 § Om det inträffar något som gör att ägaren av en tillgång, för det fall att
han skulle avyttra den, inte längre ska beskattas för avyttringen i inkomstsla-
get kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet, ska tillgången anses ha
avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (avskattning).

Om tillgångens marknadsvärde överstiger dess omkostnadsbelopp ska

den – om den skattskyldige begär det – inte avskattas.

I 14 kap. 16 § finns bestämmelser om vilket anskaffningsvärde tillgången

anses ha i inkomstslaget näringsverksamhet.

Lag (2007:1419).

Privatbostadsfastighet som varit näringsfastighet

7 § Om en näringsfastighet blir privatbostadsfastighet, ska ränteutgifter
som avser fastigheten dras av i inkomstslaget kapital till den del de avser tid

196

SFS 2008:803

efter övergången. Har räntor som avser tid efter övergången betalats före
övergången, behandlas de som om de betalats omedelbart efter övergången.
Motsvarande gäller för ränteinkomster och hyresinkomster.

Första stycket tillämpas också om en näringsbostadsrätt blir privatbo-

stadsrätt.

Lag (2007:1419).

Beskattningstidpunkten

Huvudregler

8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan dispone-
ras.

Sådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver

verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och som tillgo-
doräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen.

Lag

(2007:1419).

9 § Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyl-
dige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.

Förskottsräntor ska dras av som kostnad det beskattningsår då de betalas

bara till den del de avser tid intill utgången av januari månad året efter be-
skattningsåret. Den återstående delen ska dras av som kostnad med lika be-
lopp varje beskattningsår under resten av den tid som förskottsbetalningarna
avser.

I 42 kap. 34 § finns bestämmelser om när sådana underskott som avses i

3 § 5 ska dras av.

Lag (2007:1419).

Kapitalvinster och kapitalförluster

10 § Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller inte kapitalvinster och kapitalför-
luster. För sådana vinster och förluster finns bestämmelser om beskattnings-
tidpunkten i 44 kap. 26–32 §§ och 54 kap. 5 §.

Räntekompensation

11 § Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som ränta ska
dras av som kostnad det beskattningsår då räntan enligt skuldebrevet ska be-
talas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan räntan ska beta-
las, ska räntekompensationen dock dras av som kostnad redan det beskatt-
ningsår då denna avyttring ska tas upp som intäkt.

Lag (2007:1419).

Resultatet

12 § Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna
minskas med kostnadsposterna.

För underskott som uppkommer vid beräkningen tillämpas bestämmel-

serna om skattereduktion i 65 kap. 9 och 12 §§.

Lag (2007:1419).

197

SFS 2008:803

42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital

Huvudregler

1 § Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostä-
der och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapital-
vinster ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller
i 8 kap.

Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad,

om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap. Ränteutgifter
och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter. Begränsat
skattskyldiga får dock inte, med undantag för vad som anges i tredje stycket,
dra av ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla in-
komster.

Begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 får även

dra av sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla
inkomster, till den del ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet,
om

– den skattskyldige är bosatt i en utländsk stat inom Europeiska ekono-

miska samarbetsområdet,

– den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra

länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av för-
värvsinkomster i Sverige, och

– ränteutgifterna har betalats under den tid som den skattskyldige varit bo-

satt i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Lag

(2007:1249).

Hänvisningar

2 § I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget nä-
ringsverksamhet om

– mervärdesskatt i 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 § och 19 kap. 14 §,
– utgifter för representation i 16 kap. 2 §,
– utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§,
– förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §,
– återföring av avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt till-

lägg i 31 kap. 21 och 22 §§, och

– avdrag för respektive avräkning av skatt i 37 kap. 30 a §, 38 kap. 20 §

och 38 a kap. 22 §.

Lag (2006:1422).

3 § Bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44–54 kap.
och 57 kap. 21 och 22 §§.

Bestämmelser om insättningsgaranti och investerarskydd finns i 55 kap.
Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.

Lag (2005:1136).

Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

4 § Utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar på sådant
pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt
pensionssparande ska inte tas upp. Utgifter och kapitalförluster som avser

198

SFS 2008:803

tillgångarna får inte dras av. I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-
sionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt på tillgångar på sådana
konton.

Ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från sådan pensionsförsäk-

ring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om avkast-
ningsskatt på pensionsmedel ska inte heller tas upp.

Lag (2007:1419).

5 § Premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto
ska dras av i den omfattning som anges i 59 kap.

Lag (2007:1419).

Förvaltningsutgifter

6 § Förvaltningsutgifter får dras av bara till den del kostnaderna under be-
skattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor.

Belopp som behandlas som ränta

Ersättning när lån återbetalas i förtid

7 § Om en låntagare vid förtida inlösen av lån betalar ersättning till långi-
varen för utebliven ränta, ska denna ersättning behandlas som ränta.

Lag

(2007:1419).

Räntekompensation

8 § Räntekompensation som förvärvaren av ett skuldebrev betalar till
överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta behandlas som ränta.

Första stycket tillämpas också vid förvärv av marknadsnoterade andelar i

en investeringsfond som bara innehåller svenska fordringsrätter.

Lag

(2004:66).

Räntefördelningsbelopp

9 § Fördelningsbelopp som vid räntefördelning ska dras av i inkomstslaget
näringsverksamhet enligt 33 kap., ska tas upp i inkomstslaget kapital. För-
delningsbelopp som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet, ska dras
av i inkomstslaget kapital.

Lag (2007:1419).

Hänvisningar

10 § Att tomträttsavgäld behandlas som ränteutgift framgår av 27 §.

Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och

liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns i
44 kap. 35 och 37–39 §§.

Ränteförmån

11 § Ett belopp som motsvarar värdet enligt 61 kap. 15–17 §§ av sådan
ränteförmån som ska tas upp i inkomstslaget tjänst ska dras av i inkomstsla-
get kapital.

Lag (2007:1419).

199

SFS 2008:803

Skattskyldighet för utdelning

12 § Utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan
disponeras.

Lag (2007:1419).

Förvärv av rätt till utdelning eller ränta

13 § Om rätt till enbart utdelning förvärvas genom köp, byte eller på lik-
nande sätt, ska utdelningen, minskad med vad förvärvaren betalat för rätten,
tas upp.

Om betalningen avser rätt till utdelning vid flera tillfällen, ska minsk-

ningen på grund av betalningen fördelas på dessa tillfällen. Fördelningen ska
göras med hänsyn till den tid som rätten avser. Är ett fördelat belopp vid nå-
got tillfälle större än utdelningsintäkten, ska den överskjutande delen räknas
av från närmast följande utdelning eller utdelningar. Om förvärvet avser rätt
till utdelning under obestämd tid, ska minskningen fördelas på tio år, om det
inte finns särskilda skäl till en annan fördelning.

Om den förvärvade rätten överlåts vidare, ska ersättningen, minskad med

vad som betalats vid förvärvet, tas upp.

Denna paragraf tillämpas också vid förvärv av rätt till enbart ränta.

Lag

(2007:1419).

Vissa utdelningar och utskiftningar

Återbäring

14 § Utdelning från ett aktiebolag eller en ekonomisk förening i förhål-
lande till inköp eller försäljningar eller efter liknande grunder (återbäring)
ska inte tas upp till den del den innebär att den skattskyldiges levnadskostna-
der minskar.

Lag (2007:1419).

Vinstandelslån och kapitalandelslån

15 § Utnyttjandet av en företrädesrätt att teckna ett vinstandelslån eller ett
kapitalandelslån ska inte medföra att värdet av rätten tas upp, om den som
utnyttjar rätten fått den på grund av sitt innehav av andelar i det låntagande
företaget.

Lag (2007:1419).

Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag

15 a § Utdelning och kapitalvinst på följande aktier och andelar tas upp till
fem sjättedelar:

– aktier i svenska aktiebolag,
– andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är kooperativa, och
– andelar i utländska juridiska personer, om inkomstbeskattningen av den

utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen enligt
denna lag av ett svenskt företag, som inte är en kooperativ förening, med
motsvarande inkomster.

Första stycket tillämpas inte om
– företaget är marknadsnoterat,

200

SFS 2008:803

– företaget har varit marknadsnoterat men marknadsnoteringen har upp-

hört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission,
likvidation eller konkurs,

– företaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser eller

under något av de fyra föregående räkenskapsåren, direkt eller genom dot-
terföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tio procent eller
mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad ut-
ländsk juridisk person,

– företaget är ett privatbostadsföretag,
– andelarna är kvalificerade, eller
– en kapitalvinst ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet

enligt 49 a kap.

Ett företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget är mark-

nadsnoterad.

Lag (2007:1122).

Utdelning av andelar i dotterbolag

16 § Utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i form av ande-
lar i ett dotterbolag ska inte tas upp om

1. utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget,
2. aktier i moderbolaget är marknadsnoterade,
3. samtliga moderbolagets andelar i dotterbolaget delas ut,
4. andelar i dotterbolaget efter utdelningen inte innehas av något företag

som tillhör samma koncern som moderbolaget,

5. dotterbolaget är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag, och
6. dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består av rörelse

eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i sådana företag som till hu-
vudsaklig del bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget, direkt eller indirekt,
innehar andelar med ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer än hälften
av röstetalet för samtliga andelar i företaget.

Första stycket gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger ak-

tierna i det utdelande bolaget.

I 48 kap. 8 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften på andelarna i

moderbolaget och dotterbolaget.

Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas om bestämmelserna i

16 b § om undantag från omedelbar beskattning vid partiella fissioner kan
tillämpas.

Lag (2007:1419).

16 a § Vid tillämpning av bestämmelserna om moderbolag i 16 § första
stycket ska ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag behand-
las som ett sådant om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom Euro-
peiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har
ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.

Lag

(2007:1419).

Utdelning vid partiell fission

16 b § Vid en partiell fission ska den ersättning som andelsägaren i det
överlåtande företaget erhåller från det övertagande företaget anses som ut-

201

SFS 2008:803

delning från det överlåtande företaget. Sådan utdelning i form av andelar i
det övertagande företaget ska inte tas upp.

Lag (2007:1419).

Minskning av aktiekapitalet m.m.

17 § Som utdelning behandlas utbetalningar till aktieägarna i samband
med att ett svenskt aktiebolag minskar aktiekapitalet eller reservfonden om
minskningen genomförs utan indragning av aktier.

Utbetalningar från en utländsk juridisk person vid ett förfarande som mot-

svarar något av dem som nämns i första stycket ska också behandlas som ut-
delning.

Lag (2007:1419).

Utskiftning från ideella föreningar

18 § Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en ideell
förening i samband med att föreningen upplöses eller när medlemmen utträ-
der ur föreningen eller i liknande fall behandlas som utdelning.

Utskiftning från ekonomiska föreningar

19 § Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en svensk
ekonomisk förening i samband med att föreningen upplöses behandlas som
utdelning, om det inte framgår något annat av 20 eller 21 §.

20 § Vid ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett svenskt ak-
tiebolag ska aktier i bolaget som skiftas ut till medlemmen inte behandlas
som utdelning, om

1. den utskiftande föreningen inte är ett sådant fåmansföretag som avses i

56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 §,

2. föreningen äger samtliga aktier i bolaget,
3. samtliga aktier i bolaget skiftas ut, och
4. värdet av vad medlemmarna får utöver aktierna inte överstiger fem pro-

cent av aktiernas kvotvärde.

Vad som utöver aktierna skiftas ut till medlemmen ska i sin helhet be-

handlas som utdelning.

I 48 kap. 9 § finns bestämmelser om anskaffningsutgift för de utskiftade

aktierna.

Lag (2007:1419).

20 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i 19 och 20 §§ ska ett utländskt
bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet (EES) och som motsvarar en svensk ekonomisk förening behandlas
som en sådan. Vid tillämpning av bestämmelserna i 20 § ska ett utländskt
bolag som hör hemma i en stat inom EES och som motsvarar ett svenskt ak-
tiebolag behandlas som ett sådant.

Lag (2007:1419).

21 § Vad som skiftas ut till en andelsägare i det överlåtande företaget vid
en fusion eller en fission enligt 37 kap. ska inte behandlas som utdelning.
Lag (2007:1419).

202

SFS 2008:803

Insatsemission i ekonomiska föreningar

21 a § Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission en-
ligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar eller lagen (1995:1570) om
medlemsbanker ska inte behandlas som utdelning. Detsamma gäller belopp
som överförs till medlemsinsatserna vid fondemission enligt rådets förord-
ning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska ko-
operativa föreningar (SCE-föreningar).

Lag (2007:1419).

Utdelning från vissa utländska juridiska personer

22 § Utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och ut-
ländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster ska inte tas upp till
den del delägaren har beskattats för sin del av den utländska juridiska perso-
nens inkomst enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §.

Lag (2007:1419).

Utdelning och utskiftning från utländska dödsbon

23 § Vad som delas eller skiftas ut till obegränsat skattskyldiga ska tas
upp, om utdelningen eller utskiftningen avser inkomst i ett dödsbo efter nå-
gon som var begränsat skattskyldig vid dödsfallet. Detta gäller dock inte till
den del dödsboet är skattskyldigt i Sverige för inkomsten.

Lag (2007:1419).

Skattetillgodohavanden

24 § Utbetalning genom en utländsk stats försorg inom ramen för ett sys-
tem för nedsättning av skatten på utdelad bolagsvinst (skattetillgodoha-
vande) behandlas som utdelning.

Skattetillgodohavanden ska tas upp som intäkt samma beskattningsår som

den utdelning på vilken skattetillgodohavandet är grundat.

Lag (2007:1419).

Lotterier

25 § Vinst i ett utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska pre-
mieobligationer ska tas upp om vinsten överstiger 100 kronor.

Detta gäller dock inte vinst i utländska lotterier som avses i 1 § andra

stycket lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

Utgifter för att delta i svenska och utländska lotterier får inte dras av.

Lag

(2007:1419).

Bostäder

Statliga räntebidrag

26 § Statligt räntebidrag för bostadsändamål ska tas upp. Återbetalas bi-
draget, ska det återbetalade beloppet dras av.

Lag (2007:1419).

Tomträttsavgälder

27 § Tomträttsavgälder behandlas som ränteutgifter.

203

SFS 2008:803

Utdelning från privatbostadsföretag

28 § Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige har
i egenskap av delägare i ett privatbostadsföretag ska inte tas upp. Annan ut-
delning från ett sådant företag ska tas upp till den del den överstiger andra
avgifter och inbetalningar till företaget under beskattningsåret än kapitaltill-
skott.

Första stycket gäller också förmåner från en motsvarande utländsk juri-

disk person.

Lag (2007:1419).

Inkomster i samfällighet

29 § Om en privatbostadsfastighet har del i en annan svensk samfällighet
än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska den del av fastighetens an-
del av samfällighetens inkomster som är avkastning av kapital och som
överstiger 600 kronor tas upp.

För fastighetens andel av samfällighetens statliga räntebidrag och tomt-

rättsavgälder gäller bestämmelserna i 26 och 27 §§.

I fråga om fastighetens andel i samfällighetens kapitalvinster och kapital-

förluster tillämpas vad som skulle ha gällt för fastighetsägaren vid en avytt-
ring.

Lag (2007:1419).

Uthyrning

30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upp-
låts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder av-
yttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas
med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska

avdrag göras med 4 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, pri-
vatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterli-
gare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får
inte i något fall vara högre än intäkten.

Lag (2007:1419).

31 § När en privatbostadsfastighet upplåts, ska ett belopp som motsvarar
20 procent av intäkten av upplåtelsen dras av.

När en bostad som innehas med hyresrätt upplåts, ska den del av upplåta-

rens hyra som avser den upplåtna delen dras av.

När en bostad som innehas med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt

upplåts, ska den del av innehavarens avgift eller hyra som avser den upp-
låtna delen dras av. I avgiften ska inte räknas in kapitaltillskott som inneha-
varen gjort till företaget eller bolaget. Andra inbetalningar ska räknas in i av-
giften bara till den del de överstiger sådan utdelning som innehavaren har
fått på annat sätt än i förhållande till sina andelar i företaget.

Lag

(2007:1419).

32 § Bestämmelserna i 30 § andra stycket och 31 § gäller inte i fråga om
upplåtelser som sker till

1. ett svenskt handelsbolag av en delägare i handelsbolaget eller av en

närstående till delägaren,

204

SFS 2008:803

2. den skattskyldiges arbetsgivare eller en arbetsgivare till någon som är

närstående till den skattskyldige, eller

3. någon som kan anses ingå i samma intressegemenskap som en sådan

arbetsgivare som avses i 2.

Vid sådana upplåtelser som avses i första stycket ska skäligt avdrag göras

för den skattskyldiges utgifter för upplåtelsen.

Lag (2007:1419).

Avdrag för underskott som uppkommit i en näringsverksamhet

Underskott av andelshus

33 § Underskott som uppkommit i en näringsverksamhet får dras av med
70 procent till den del

1. underskottet avser en sådan bostad i ett andelshus som skulle ha varit

den skattskyldiges privatbostad om han innehaft den med bostadsrätt, och

2. underskottet inte dras av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap.

2–4 §§.

I fråga om avdraget tillämpas också bestämmelserna om begränsningar

vid konkurs, ackord och skuldsanering i 40 kap. 20 och 21 §§.

Om ett underskott har dragits av enligt första stycket, får avdrag inte göras

enligt 40 kap. 2 §.

Underskott av avslutad näringsverksamhet

34 § Underskott av näringsverksamhet det beskattningsår då en enskild nä-
ringsidkare upphör att bedriva näringsverksamheten ska dras av med
70 procent.

Underskottet ska dock inte dras av om det avser självständigt bedriven nä-

ringsverksamhet utomlands. Det ska inte heller dras av till den del under-
skottet

– dragits av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap. 2–4 §§ eller le-

gat till grund för avdrag enligt 33 §, eller

– skulle ha fallit bort om tillgångar eller tjänster som har tagits ut ur nä-

ringsverksamheten hade uttagsbeskattats.

Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, om den skatt-

skyldige begär det, fördelas på det året och de två därefter följande beskatt-
ningsåren.

Bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord och skuldsane-

ring i 40 kap. 20 och 21 §§ tillämpas också på sådant underskott.

Lag

(2007:1419).

43 kap.

Har upphävts genom lag (2005:1136).

205

SFS 2008:803

AVD. VII KAPITALVINSTER OCH KAPITALFÖRLUSTER

44 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och
kapitalförluster

Innehåll

1 § I detta kapitel finns de grundläggande bestämmelserna om kapitalvin-
ster och kapitalförluster. De gäller, om inte annat anges, alla slag av till-
gångar och förpliktelser.

Särskilda bestämmelser för olika slag av tillgångar och förpliktelser finns

i 45–52 kap.

I 53 kap. finns bestämmelser om överlåtelser till underpris från delägare

och närstående.

I 54 kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster vid

betalning av skulder i utländsk valuta som gäller bara i inkomstslaget kapi-
tal.

I 55 kap. finns bestämmelser om avyttringar av delägarrätter och ford-

ringsrätter i samband med insättningsgaranti och investerarskydd.

I 25 och 25 a kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförlus-

ter som gäller bara i inkomstslaget näringsverksamhet.

Lag (2003:224).

Kapitalförluster

2 § Vad som sägs om kapitalvinster i detta kapitel samt i 45, 46, 47, 48,
48 a, 50, 52 och 54 kap. gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster.

Lag

(2006:1520).

Vad som avses med avyttring

Huvudregel

3 § Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande över-
låtelse av tillgångar.

Fordringar, optioner och terminer

4 § Till avyttring räknas att

1. innehavaren av en fordran får betalt för denna,
2. innehavaren av en option får betalt för att motpartens förpliktelse ska

upphöra,

3. innehavaren av en option får betalt utan att de underliggande tillgång-

arna överlåts när optionen löper ut,

4. tiden för utnyttjande av en option löper ut utan att optionen utnyttjas,
5. ena parten i ett terminsavtal får betalt för att motpartens förpliktelse ska

upphöra, eller

6. ena parten i ett terminsavtal får betalt utan att de underliggande till-

gångarna överlåts vid sluttidpunkten.

De bestämmelser i första stycket som gäller optioner och terminsavtal gäl-

ler också liknande avtal.

Lag (2007:1419).

206

SFS 2008:803

Utträde ur ekonomisk förening

5 § En medlem som avgår ur en ekonomisk förening anses ha avyttrat an-
delen.

Upplösning av investeringsfond

6 § Om en investeringsfond upplöses, anses varje andelsägare ha avyttrat
sin andel.

Lag (2004:66).

Likvidation

7 § Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det träder i
likvidation.

Vid sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som avses

i 42 kap. 20 § anses andelen i föreningen inte ha avyttrats på grund av före-
ningens upplösning.

Lag (2000:1341).

Konkurs, fusion och fission

8 § Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det

1. försätts i konkurs och är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekono-

misk förening,

2. upplöses genom konkurs och är ett annat företag än ett svenskt aktiebo-

lag eller en svensk ekonomisk förening, eller

3. upplöses genom fusion eller fission.
Vid sådana konkurser som avses i första stycket 1 ska en kapitalförlust

alltid anses definitiv när företaget försätts i konkurs.

Av 37 kap. 29 § första stycket framgår att bestämmelsen i första stycket 3

inte gäller värdepapper som innehas av det övertagande företaget vid en kva-
lificerad fusion eller fission.

Lag (2007:1419).

Utlåning för blankning

9 § Som avyttring anses inte att delägarrätter eller fordringsrätter lånas ut
för blankning.

Vad som avses med blankning framgår av 29 §.

Utnyttjande av rätt att förvärva tillgångar

10 § Om en teckningsrätt, fondaktierätt, företrädesrätt till teckning av
vinstandelslån eller kapitalandelslån, termin, option, konvertibel, konverti-
belt vinstandelsbevis eller konvertibelt kapitalandelsbevis utnyttjas för att
förvärva aktier eller andra tillgångar, anses detta inte som avyttring av det
utnyttjade värdepapperet.

I 20 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för de förvärvade till-

gångarna.

Lag (2005:1142).

207

SFS 2008:803

Vad som avses med terminer och optioner

11 § Med

termin avses ett avtal, lämpat för allmän omsättning, om

– förvärv av aktier, obligationer eller andra tillgångar vid en viss framtida

tidpunkt och till ett bestämt pris, eller

– en framtida betalning vars storlek beror på värdet av underliggande till-

gångar eller av kursindex eller liknande.

12 § Med

option avses en rätt för innehavaren att

– förvärva eller avyttra aktier, obligationer eller andra tillgångar till ett be-

stämt pris, eller

– få betalning vars storlek beror på värdet av underliggande tillgångar,

eller av kursindex eller liknande.

Beräkningen

Huvudregel

13 § Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan

– ersättningen för den avyttrade tillgången eller för den utfärdade förplik-

telsen minskad med utgifterna för avyttringen eller utfärdandet, och

– omkostnadsbeloppet.

Lag (2007:1419).

Omkostnadsbelopp

14 § Med

omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för

anskaffning (

anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (för-

bättringsutgifter).

Förpliktelser

15 § I fråga om förpliktelser ska den betalning som utfärdaren får för att
han åtar sig förpliktelsen anses som ersättning. Vad utfärdaren ger ut för att
förpliktelsen ska upphöra anses som anskaffningsutgift.

Att betalningen i vissa fall i stället ingår i kapitalvinstberäkningen för den

underliggande tillgången framgår av 32 §.

Lag (2007:1419).

Betalningar i utländsk valuta

16 § Om ersättning för avyttrade tillgångar erhålls i utländsk valuta som
växlas till svenska kronor inom trettio dagar från avyttringen, ska kursen på
växlingsdagen användas för beräkningen av värdet på ersättningen.

Lag

(2007:1419).

Ersättningen överstiger marknadsvärdet

17 § Om en tillgång avyttras till ett pris som överstiger marknadsvärdet
och den överskjutande delen tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst, ska
ersättningen anses motsvara marknadsvärdet.

Lag (2007:1419).

208

SFS 2008:803

Utgifter som täckts genom bidrag från stat eller kommun

18 § I omkostnadsbeloppet ska inte sådana utgifter räknas in som täckts
genom näringsbidrag eller statligt eller kommunalt bidrag.

Lag (2007:1419).

Tillgångar som avyttras på grund av att en säljoption utnyttjas

19 § Till anskaffningsutgiften för tillgångar som innehavaren av en inlö-
senrätt, säljrätt eller annan säljoption avyttrar genom att utnyttja optionen
ska läggas vad han betalat för optionen.

Lag (2007:1419).

Tillgångar som förvärvas genom att ett värdepapper utnyttjas

20 § I anskaffningsutgiften för en tillgång som den skattskyldige förvärvar
genom att utnyttja en teckningsrätt, fondaktierätt, företrädesrätt till teckning
av vinstandelslån eller kapitalandelslån, termin, option, konvertibel, konver-
tibelt vinstandelsbevis eller konvertibelt kapitalandelsbevis ska det omkost-
nadsbelopp räknas in som skulle ha använts om det utnyttjade värdepapperet
hade avyttrats vid tidpunkten för utnyttjandet.

Lag (2007:1419).

Tillgångar som förvärvas genom arv, gåva m.m.

21 § Om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning
eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemäs-
siga situation.

I fråga om delägarrätter, fordringsrätter och sådana tillgångar som avses i

52 kap. ska som anskaffningsutgift räknas ett belopp som motsvarar det om-
kostnadsbelopp som skulle ha använts om den tidigare ägaren i stället hade
avyttrat tillgångarna på dagen för äganderättsövergången.

Lag (2007:1419).

22 § En tillgång som förvärvas genom arv, testamente eller bodelning med
anledning av makes död och som varit lagertillgång hos den döde men inte
kommer att vara det hos förvärvaren anses, i stället för vad som anges i 21 §,
förvärvad till det skattemässiga värdet.

Kapitalförluster

23 § Bara verkliga kapitalförluster ska anses som kapitalförluster.

Lag

(2007:1419).

24 § Kapitalförluster som beror på att tillgångar avyttras mot en ersättning
som understiger deras marknadsvärde, ska anses som kapitalförluster bara
om det framgår av omständigheterna att säljaren inte har för avsikt att öka
köparens förmögenhet.

Lag (2007:1419).

25 § Om den skattskyldige eller någon närstående till honom på grund av
avyttringen, direkt eller indirekt, får en rättighet eller en förmån som – trots
att den inte ska räknas in i ersättningen vid kapitalvinstberäkningen – får an-
tas ha ett värde och det uppkommer en kapitalförlust, ska den del av kapital-

209

SFS 2008:803

förlusten som motsvarar detta värde inte anses som kapitalförlust.

Lag

(2007:1419).

Beskattningstidpunkten

Huvudregel

26 § Kapitalvinster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då tillgången
avyttras.

Kapitalförluster ska dock inte dras av som kostnad förrän det beskatt-

ningsår då förlusten är definitiv.

Lag (2007:1419).

Hänvisningar

27 § Det finns bestämmelser om

– att kapitalförluster inte får dras av eller ska dras av vid ett senare tillfälle

vid avyttringar till företag i intressegemenskap med säljaren i 25 kap. 7–
11 §§,

– uppskovsbelopp vid avyttring av privatbostäder i 47 kap.,
– framskjuten beskattning vid andelsbyten i 48 a kap., och
– uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap.

Lag (2007:1419).

Tillkommande belopp

28 § Om kapitalvinstens storlek beror på någon händelse i framtiden och
därför inte kan fastställas det år tillgången avyttras, ska den kapitalvinst som
uppkommer på grund av tillkommande belopp tas upp som intäkt det eller de
beskattningsår då storleken av tillkommande belopp kan beräknas. Kapital-
vinstberäkningen ska då göras med utgångspunkt i förhållandena vid avytt-
ringen och med tillämpning av de beräkningsregler som gällde vid denna
tidpunkt.

Lag (2007:1419).

Blankning

29 § Kapitalvinst på grund av att en lånad delägarrätt avyttras (blanknings-
affär) ska tas upp som intäkt det beskattningsår då en delägarrätt återställs
till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då den lånade del-
ägarrätten avyttrades. Om den skattskyldige vid avyttringen ägde delägarrät-
ter av samma slag som den lånade, gäller dock inte första meningen.

Vad som sägs om delägarrätter gäller också fordringsrätter.

Lag

(2007:1419).

Terminer

30 § Kapitalvinster på grund av en termin ska tas upp som intäkt det år då
avtalet fullföljs eller upphör att gälla.

Lag (2007:1419).

210

SFS 2008:803

Optioner

31 § Utfärdarens kapitalvinst på grund av en köp- eller säljoption som är
lämpad för allmän omsättning och som löper på högst ett år ska tas upp som
intäkt det beskattningsår då han befrias från sina förpliktelser.

I fråga om andra köp- eller säljoptioner ska utfärdarens kapitalvinst som

avser utfärdandet tas upp som intäkt det beskattningsår den utfärdas och ut-
färdarens kapitalförlust vid upphörandet dras av som kostnad det beskatt-
ningsår den upphör. Om förpliktelsen upphör samma beskattningsår som
den utfärdas, ska det göras en gemensam kapitalvinstberäkning.

Lag

(2007:1419).

32 § Om utfärdaren av en köpoption som är lämpad för allmän omsättning
och som löper på högst ett år avyttrar den underliggande tillgången, ska er-
sättningen för denna ökas med premien.

Om utfärdaren av en säljoption som är lämpad för allmän omsättning och

som löper på högst ett år förvärvar den underliggande tillgången, ska pre-
mien räknas av från anskaffningsutgiften för den förvärvade tillgången, om
denna i sin tur avyttras samma beskattningsår som premien ska tas upp till
beskattning.

Om utfärdaren av en köp- eller säljoption som är lämpad för allmän om-

sättning och som löper på längre tid än ett år under samma beskattningsår
som optionen utfärdas avyttrar den underliggande tillgången eller avyttrar en
tillgång som han förvärvat på grund av optionen, ska premien räknas av från
anskaffningsutgiften för den avyttrade tillgången.

Lag (2007:1419).

Värdepapper som anses avyttrade på grund av likvidation eller
konkurs

Likvidation

33 § Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 7 § anses ha avyttrats på
grund av att det företag som gett ut det trätt i likvidation och värdepapperet
därefter faktiskt avyttras, är omkostnadsbeloppet vad som återstår av om-
kostnadsbeloppet vid den faktiska avyttringen.

Upphör likvidationen, anses anskaffningsutgiften därefter uppgå till vad

som återstår av omkostnadsbeloppet när likvidationen upphör.

Konkurs

34 § Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 8 § första stycket 1 anses
ha avyttrats på grund av att det svenska aktiebolag eller den svenska ekono-
miska förening som gett ut det försatts i konkurs och värdepapperet därefter
faktiskt avyttras, är omkostnadsbeloppet noll.

Om ackord träffas eller utdelning i konkursen erhålls, ska ersättningen tas

upp som kapitalvinst till den del den inte överstiger avdraget för kapitalför-
lust när värdepapperet ansågs avyttrat. Om avdrag gjordes bara för viss del
av kapitalförlusten, ska en motsvarande del av ersättningen tas upp som ka-
pitalvinst.

Om beslutet om konkurs upphävs eller om konkursen avslutas med över-

skott, ska avdraget återföras. Anskaffningsutgiften anses därefter vara om-

211

SFS 2008:803

kostnadsbeloppet när värdepapperet ansågs avyttrat. Vad som sagts nu gäller
inte till den del avdraget räknats av mot erhållen ersättning enligt andra
stycket.

Lag (2007:1419).

Ersättningar i form av livräntor och liknande periodiska utbetalningar

Beskattning av livräntor som kapitalvinst och ränta

35 § När tillgångar avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta
ska livräntan beskattas som kapitalvinst enligt 36 § och som ränta enligt
37 §.

Lag (2007:1419).

Beräkning av kapitalvinst för livräntor

36 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta,
ska det kapitaliserade värde av livräntan som framkommer med tillämpning
av tabell III till den upphävda lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
anses som ersättning vid beräkningen av kapitalvinsten. Är livräntan bero-
ende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes
död, bestäms kapitalvärdet med utgångspunkt i hur gammal den äldste är.
Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, bestäms värdet efter den
yngstes ålder.

Ersättningen beräknas med tillämpning av tabell II till den upphävda la-

gen om arvsskatt och gåvoskatt, om överlåtelseavtalet innebär att

1. livräntan ska betalas ut livsvarigt, dock

högst ett visst antal år, och en

sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir lägre än enligt första
stycket, eller

2. livräntan ska betalas ut livsvarigt, dock

minst ett visst antal år, om en

sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir högre än enligt första
stycket.

Om en livsvarig livränta upphör på grund av ett dödsfall inom fem år från

avyttringen ska, i stället för vad som sagts i första och andra styckena, det
sammanlagda livräntebelopp som betalats ut tas upp som ersättning om
denna därmed blir lägre.

Lag (2007:1419).

Beräkning av ränta för livräntor

37 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta,
anses så stor del av den årliga ersättningen som ränta som framkommer vid
tillämpning av tabellen i 11 kap. 37 §. Är livräntan beroende av flera perso-
ners liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, görs beräk-
ningen med utgångspunkt i hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör
vid den sist avlidnes död, görs beräkningen efter den yngstes ålder. Om den
person efter vars ålder beräkningen ska göras dör och livräntan ska fortsätta
att betalas ut under viss tid, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den ålder
den avlidne skulle ha uppnått om han hade levt under beskattningsåret.

Lag

(2007:1419).

212

SFS 2008:803

Räntebeskattning av periodiska ersättningar

38 § Om en tillgång avyttras mot en periodisk ersättning som kan likställas
med livränta och som utöver ett fast årligt belopp dessutom omfattar ett till-
lägg som till sin storlek är beroende av förändringar i det allmänna prisläget
eller liknande förhållande, anses tillägget som ränta.

Köparens ränteutgift

39 § Belopp som anses som ränteinkomst för säljaren enligt 37 eller 38 §
anses som ränteutgift för köparen.

Undantag från skatteplikt för kapitalförsäkringar

40 § En kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en kapitalförsäkring
ska inte tas upp.

Lag (2007:1122).

45 kap. Avyttring av fastigheter

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avytt-
ring av fastigheter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.

Bestämmelserna om kapitalvinst vid avyttring av näringsfastigheter ska

tillämpas också på strömfall och rättigheter till vattenkraft.

Lag

(2007:1419).

2 § I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av kapital-
vinst för den som avyttrar en privatbostadsfastighet.

Beräkningsenhet

3 § Kapitalvinsten ska beräknas särskilt för varje avyttrad taxeringsenhet
eller del av taxeringsenhet.

Omfattar en taxeringsenhet både en privatbostadsfastighet och en närings-

fastighet, ska kapitalvinsten beräknas för dem var för sig.

För fastigheter utomlands ska beräkningen göras med utgångspunkt i en

motsvarande indelning av fastigheterna.

Lag (2007:1419).

4 § Avyttras två eller flera taxeringsenheter och har dessa tidigare under
innehavet ingått i samma taxeringsenhet, ska beräkningen göras som om de
vid avyttringen fortfarande var en enda taxeringsenhet, om den skattskyldige
begär det. I fråga om en taxeringsenhet som delvis har ingått i den tidigare
taxeringsenheten, ska första meningen tillämpas om mer än 50 procent av
enhetens taxeringsvärde vid avyttringen avser den del som har ingått i den ti-
digare taxeringsenheten.

Lag (2007:1419).

Fastighetsreglering, klyvning och inlösen

5 § Överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsregle-
ring enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och uppdelning i lot-

213

SFS 2008:803

ter genom klyvning enligt 11 kap. samma lag anses som avyttring av fastig-
het, om överföringen eller uppdelningen sker helt eller delvis mot kontant
ersättning. Är den kontanta ersättningen högst 5 000 kronor, ska kapitalvin-
sten inte tas upp.

Av kapitalvinsten ska bara så stor del tas upp som den kontanta ersätt-

ningen minskad med 5 000 kronor utgör av den totala ersättningen för över-
föringen eller uppdelningen minskad med 5 000 kronor. Större belopp än
den kontanta ersättningen minskad med 5 000 kronor ska dock inte tas upp.

Avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap. fastighetsbildningslagen

anses som avyttring.

Lag (2007:1419).

Allframtidsupplåtelser

6 § Om en ägare till en fastighet får engångsersättning för allframtidsupp-
låtelse, anses en så stor del av fastigheten avyttrad som ersättningen motsva-
rar av hela fastighetens marknadsvärde vid tiden för det beslut eller den upp-
låtelse som ersättningen grundar sig på.

7 § Med

allframtidsupplåtelse avses

– att förfoganderätten till fastigheten inskränks för obegränsad tid med

stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författ-
ningar, eller

– att nyttjanderätt till eller servitut i fastigheten upplåts för obegränsad tid.

8 § Ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt i samband med
en allframtidsupplåtelse ska behandlas som engångsersättning på grund av
allframtidsupplåtelsen, om den skattskyldige begär det. Detsamma gäller för
60 procent av ersättningen för avyttrade skogsprodukter.

Första stycket gäller dock bara om ersättningen för avverkningsrätten

eller skogsprodukterna ska tas upp till beskattning samma beskattningsår
som engångsersättningen på grund av allframtidsupplåtelsen.

Lag

(2007:1419).

9 § Vid tillämpning av bestämmelserna om allframtidsupplåtelser i 6, 7,
24 och 25 §§ ska varje taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund
av bestämmelserna i 4 § behandlas som en enda taxeringsenhet anses som en
fastighet.

Lag (2007:1419).

Ersättning för inventarier

10 § Om en del av ersättningen för en avyttrad fastighet avser mark- eller
byggnadsinventarier, ska den delen inte tas med vid kapitalvinstberäk-
ningen. Detsamma gäller utgifter för sådana tillgångar.

Lag (2007:1419).

214

SFS 2008:803

Omkostnadsbeloppet

Förbättringsutgifter

11 § Förbättringsutgifter som inte har förts upp på avskrivningsplan får be-
aktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår då de
sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor.

Förbättringsutgifter som har förts upp på avskrivningsplan hänförs nor-

malt till det år då de förts upp på planen. I andra fall hänförs utgifter normalt
till det år då räkning eller faktura på det utförda arbetet har erhållits.

12 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på privatbostads-
fastigheter och privatbostadsföretags fastigheter räknas som förbättringsut-
gifter.

Med

förbättrande reparationer och underhåll avses här reparationer och

underhåll som hänför sig till beskattningsåret eller något av de fem föregå-
ende beskattningsåren till den del åtgärderna medfört att fastigheten är i
bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet.

13 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på näringsfastig-
heter räknas som förbättringsutgifter, om avdragen för utgifterna

1. ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 2–7 §§

på grund av avyttringen, eller

2. återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 8, 9 eller

13 § därför att en fastighet som tidigare varit näringsfastighet blivit privatbo-
stadsfastighet.

Bestämmelserna i 11 § gäller inte för sådana utgifter som avses i första

stycket.

Lag (2007:1419).

14 § Utgifter för reparation och underhåll på näringsfastigheter i samband
med statligt räntebidrag räknas som förbättringsutgifter till den del de inte
kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 19 kap. 24 §.

Utgifter för reparation och underhåll av andelshus räknas som förbätt-

ringsutgifter till den del de inte kunnat dras av på grund av bestämmelserna i
19 kap. 3 §.

15 § Om en fastighet har varit föremål för förbättringsarbeten eller för för-
bättrande reparations- eller underhållsarbeten i ägarens byggnadsrörelse, ska
förbättringsutgifterna för dessa arbeten anses uppgå till det belopp som en-
ligt 27 kap. 8 § tagits upp som intäkt i näringsverksamhet på grund av arbe-
tena.

Lag (2007:1419).

Lantmäteriförrättningsutgifter

15 a § Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § ska inte räk-
nas in i omkostnadsbeloppet.

Lag (2007:1419).

215

SFS 2008:803

Värdeminskningsavdrag m.m.

16 § Avyttras en näringsfastighet, ska anskaffningsutgiften minskas med
sådana värdeminskningsavdrag m.m. eller del av dessa som på grund av
26 kap. 5 § inte ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet.

Avyttras en privatbostadsfastighet som tidigare har varit näringsfastighet,

ska anskaffningsutgiften minskas med sådana värdeminskningsavdrag m.m.
eller del av dessa som på grund av 26 kap. 5 och 8 eller 9 §§ inte återfördes i
inkomstslaget näringsverksamhet när fastigheten blev privatbostadsfastig-
het.

Lag (2007:1419).

Ersättningsfond

17 § Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastigheten
har skrivits av i samband med att en ersättningsfond tagits i anspråk, gäller
följande.

För en näringsfastighet ska anskaffningsutgiften minskas med den del av

det ianspråktagna beloppet som på grund av 26 kap. 4 § medför att avdraget
för avskrivning inte ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet.

För en privatbostadsfastighet som tidigare har varit näringsfastighet ska

anskaffningsutgiften minskas med den del av det ianspråktagna beloppet
som på grund av 26 kap. 4 och 8 eller 9 §§ medförde att avdraget för av-
skrivning inte återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet när fastigheten
blev privatbostadsfastighet.

Lag (2007:1419).

18 § Av 31 kap. 18 § tredje stycket framgår att anskaffningsutgiften ska
minskas när en ersättningsfond tas i anspråk för förvärv av mark.

Lag

(2007:1419).

Omkostnadsbeloppet vid delavyttringar

19 § Avyttras en del av en fastighet, ska kapitalvinsten beräknas på grund-
val av förhållandena på den avyttrade delen. Frågan om beloppsgränsen för
förbättringsutgifter i 11 § första stycket är uppnådd ska dock avgöras med
hänsyn till förhållandena på hela fastigheten.

Lag (2007:1419).

20 § Om den skattskyldige begär det, ska omkostnadsbeloppet för den av-
yttrade delen, i stället för att beräknas enligt 19 §, beräknas till ett belopp
som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnads-
beloppet som ersättningen utgör av hela fastighetens marknadsvärde vid av-
yttringen.

Lag (2007:1419).

21 § Om delavyttringen gäller en eller ett fåtal tomter som är avsedda att
bebyggas med bostadshus och försäljningspriset understiger tio procent av
fastighetens taxeringsvärde, får omkostnadsbeloppet för den avyttrade fas-
tighetsdelen utan särskild utredning beräknas till en krona per kvadratmeter.
Omkostnadsbeloppet får dock inte beräknas till högre belopp än ersätt-
ningen.

216

SFS 2008:803

22 § Vad som sägs i 19 och 20 §§ gäller också vid marköverföringar enligt
fastighetsbildningslagen (1970:988).

23 § Vid tillämpning av bestämmelserna om delavyttringar i 19–22 och
25 §§ ska varje taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av be-
stämmelserna i 4 § behandlas som en enda taxeringsenhet anses som en fast-
ighet.

Lag (2007:1419).

Omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser

24 § Om fastighetsägaren får sådan engångsersättning för allframtidsupp-
låtelse som avses i 6 §, gäller följande.

Så stor del av omkostnadsbeloppet för fastigheten anses avse den del av

fastigheten som anses avyttrad som ersättningen utgör av hela fastighetens
marknadsvärde vid tiden för inskränkningen eller upplåtelsen.

Omkostnadsbeloppet för den eller de allframtidsupplåtelser som den

skattskyldige gör under beskattningsåret får i stället beräknas till samman-
lagt 5 000 kronor. Omkostnadsbeloppet får dock inte överstiga de samman-
lagda ersättningarna.

Omkostnadsbeloppet efter delavyttringar och allframtidsupplåtelser

25 § Om fastighetsägaren under innehavstiden avyttrat en del av en fastig-
het, ska detta beaktas vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för resten av
fastigheten. Går det inte att utreda hur stor andel av omkostnadsbeloppet
som avser den tidigare avyttrade fastighetsdelen, anses denna andel av om-
kostnadsbeloppet ha motsvarat 50 procent av ersättningen för fastighetsde-
len. Den på detta sätt beräknade andelen av omkostnadsbeloppet får dock
inte överstiga omkostnadsbeloppet för hela fastigheten omedelbart innan
fastighetsdelen avyttrades.

Första stycket tillämpas också om fastighetsägaren under innehavstiden

har fått sådan engångsersättning för allframtidsupplåtelse som avses i 6 §.

Om fastighetsägaren under innehavstiden har avstått från mark genom

marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), anses omkost-
nadsbeloppet för fastigheten ha minskat med så stor andel av omkostnadsbe-
loppet för den mark som fastighetsägaren avstått från som den kontanta er-
sättningen utgjort av den totala ersättningen för marken.

Lag (2007:1419).

Skadeersättningar

26 § Om fastighetsägaren har fått skattefri försäkringsersättning eller an-
nan skattefri skadeersättning för förbättringsarbeten eller därmed likställda
reparations- och underhållsarbeten, ska utgifterna för arbetena räknas med
bara till den del de inte täcks av ersättningen. Har ersättningen överstigit ut-
gifterna, ska anskaffningsutgiften minskas med det överskjutande beloppet.
Lag (2007:1419).

27 §

Har upphävts genom lag (2006:1520).

217

SFS 2008:803

Fastigheter förvärvade före år 1952

28 § En fastighet som har förvärvats före år 1952 ska anses förvärvad den
1 januari 1952.

Som anskaffningsutgift anses 150 procent av fastighetens taxeringsvärde

för år 1952. Ersättningen vid förvärvet får dock användas som anskaffnings-
utgift om den överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952.

Fanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1952, ska ett motsvarande

värde beräknas med ledning av taxeringsvärdet för den fastighet som den av-
yttrade fastigheten ingick i, eller det närmast därefter fastställda taxerings-
värdet.

Vid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf ska hän-

syn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1952.

Lag

(2007:1419).

29 § Bestämmelserna i 28 § gäller inte fastigheter utomlands. Sådana fast-
igheter anses i stället förvärvade den 1 januari 1952 för en ersättning som
motsvarar marknadsvärdet vid samma tidpunkt. Ersättningen vid förvärvet
får dock användas som anskaffningsutgift om den överstiger detta mark-
nadsvärde.

Vid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf ska hän-

syn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1952.

Lag

(2007:1419).

Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående

30 § Om ett svenskt handelsbolag överlåter en fastighet till en delägare i
handelsbolaget eller till någon närstående till en delägare till ett pris som un-
derstiger marknadsvärdet och fastigheten blir eller kan antas komma att bli
privatbostad i och med överlåtelsen, ska det anses som om den avyttrats till
ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Detsamma gäller för sådana överlå-
telser när det är fråga om tomtmark som avses bli bebyggd med en privatbo-
stad.

Första stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet.

Lag

(2007:1419).

Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i
intressegemenskap

31 § Bestämmelserna i 25 kap. 7, 8 och 10 §§ om att en kapitalförlust inte
får dras av eller ska dras av först vid ett senare tillfälle ska tillämpas också i
inkomstslaget kapital för en fysisk person som är delägare i ett svenskt han-
delsbolag om handelsbolaget avyttrar en näringsfastighet.

Lag (2007:1419).

Underskott i näringsverksamhet

32 § I inkomstslaget kapital ska en enskild näringsidkare eller en fysisk
person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid avyttring av en nä-
ringsfastighet göra avdrag från kapitalvinsten för underskott samma beskatt-
ningsår i den näringsverksamhet dit fastigheten hörde. Avdraget får inte

218

SFS 2008:803

överstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget.

Lag

(2007:1419).

Kapitalförluster på fastigheter som ägs av handelsbolag

32 a § Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag över-
går till en fysisk person i fall som avses i 25 kap. 12 § fjärde stycket får en
kapitalförlust på en fastighet inte dras av.

Lag (2003:224).

Kvotering i inkomstslaget kapital

33 § I inkomstslaget kapital ska tjugotvå trettiondelar av kapitalvinsten på
en privatbostadsfastighet och 90 procent av kapitalvinsten på en näringsfast-
ighet tas upp.

Uppkommer det en kapitalförlust, ska i det förra fallet 50 procent av för-

lusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av.

Innan kvotering görs enligt första och andra styckena, ska tidigare beviljat

uppskovsbelopp återföras och avdrag för uppskovsbelopp göras enligt
47 kap. 7 eller 8 §.

Lag (2007:1419).

46 kap. Avyttring av bostadsrätter

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avytt-
ring av privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter. De grundläggande be-
stämmelserna finns i 44 kap.

2 § I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av kapital-
vinst för den som avyttrar en privatbostadsrätt.

När andelar ska vara privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter

3 § Vid bedömningen av om en andel i ett företag vid tillämpning av detta
kapitel är en privatbostadsrätt respektive näringsbostadsrätt, ska frågan om
företaget är ett privatbostadsföretag avgöras med utgångspunkt i förhållan-
dena vid avyttringsårets ingång.

Lag (2007:1419).

Ersättning för lägenhetsutrustning eller inre reparationsfond

4 § Om den skattskyldige får särskild ersättning för lägenhetsutrustning
som han äger men som skulle ha varit byggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 §
jordabalken om den hade ägts av privatbostadsföretaget, ska den särskilda
ersättningen räknas in i ersättningen för bostadsrätten. Den särskilda ersätt-
ningen ska dock inte räknas in om den avser tillgångar som behandlats som
inventarier i näringsverksamhet.

Sådan särskild ersättning som den skattskyldige får för andel i inre repara-

tionsfond eller för någon annan avsättning hos privatbostadsföretaget som är
avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, räknas inte in i
ersättningen för bostadsrätten. Om någon sådan särskild ersättning inte avta-

219

SFS 2008:803

las, ska ersättningen för bostadsrätten minskas med ett belopp som motsva-
rar den del av avsättningen som vid avyttringen avser bostadsrätten.

Lag

(2007:1419).

Omkostnadsbeloppet

Anskaffningsutgiften

5 § Om bostadsrätten har förvärvats genom upplåtelse från privatbostads-
företaget, anses den insats som angetts i upplåtelseavtalet som anskaffnings-
utgift. Har insatsen för lägenheten sänkts efter det att bostadsrätten förvärva-
des, ska anskaffningsutgiften minskas med motsvarande belopp.

Med den insats som anges i upplåtelseavtalet likställs när det gäller
1. andra föreningar än bostadsrättsföreningar: den insats i föreningen som

var fastställd när andelen uppläts, och

2. aktiebolag: den betalning för aktien som gjordes i anslutning till att ak-

tien gavs ut.

Upplåtelseavgifter, överlåtelseavgifter och andra avgifter som betalades

till företaget i samband med förvärvet av bostadsrätten ska också räknas in i
anskaffningsutgiften.

Lag (2007:1419).

6 § Särskild ersättning som den skattskyldige betalade för andel i inre re-
parationsfond eller för någon annan avsättning hos privatbostadsföretaget
som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, räknas
inte in i anskaffningsutgiften för bostadsrätten. Om någon sådan ersättning
inte avtalades, ska den ersättning som den skattskyldige vid förvärvet beta-
lade för bostadsrätten minskas med ett belopp som motsvarar den del av av-
sättningen som vid förvärvet avsåg bostadsrätten.

Lag (2007:1419).

Kapitaltillskott

7 § Andra kapitaltillskott som har lämnats till privatbostadsföretaget under
innehavstiden än insatser som anges i 5 § ska räknas in i omkostnadsbelop-
pet bara om tillskotten har varit avsedda att användas av företaget för amor-
tering av lån eller för finansiering av ny-, till- eller ombyggnad på fastighe-
ten.

Tillskotten för amorteringar anses ha uppgått till ett belopp som motsvarar

bostadsrättens andel av de amorteringar som företaget har gjort under inne-
havstiden. Om företaget har finansierat amorteringen av ett lån genom att ta
upp ett nytt lån, ska den amorteringen inte räknas med vid beräkning av den
del av kapitaltillskottet som ska räknas in i omkostnadsbeloppet. Andelsför-
hållandena vid avyttringen avgör hur stor del av tillskotten för amorteringar
som avser bostadsrätten.

För att ett tillskott för ny-, till- eller ombyggnad ska beaktas krävs att till-

skottet har använts för ett bestämt byggnadsarbete och att de tillskott som
bostadsrättshavarna har lämnat för byggnadsarbetet i fråga sammanlagt har
uppgått till minst 3 000 kronor multiplicerat med antalet deltagande bostads-
rätter.

Lag (2007:1419).

220

SFS 2008:803

Förbättringsutgifter

8 § Förbättringsutgifter får beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet
bara för de beskattningsår då de sammanlagt har uppgått till minst 5 000
kronor.

Förbättringsutgifter hänförs normalt till det år då räkning eller faktura på

det utförda arbetet har erhållits.

Sådana utgifter som vid beskattningen behandlats som utgifter i närings-

verksamhet räknas inte som förbättringsutgifter.

9 § Utgifter som den skattskyldige haft för förbättring av lägenheten räk-
nas som förbättringsutgifter.

10 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av lägenheten
räknas i fråga om privatbostadsrätter som förbättringsutgifter.

Med

förbättrande reparationer och underhåll avses här reparationer och

underhåll av lägenheten som hänför sig till beskattningsåret eller något av de
fem föregående beskattningsåren till den del lägenheten på grund av åtgär-
derna är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet.

11 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll räknas i fråga om
näringsbostadsrätter som förbättringsutgifter, om avdragen för utgifterna

1. ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 10 § på

grund av avyttringen, eller

2. återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 11 eller

13 § därför att en bostadsrätt som tidigare varit näringsbostadsrätt blivit pri-
vatbostadsrätt.

Bestämmelserna i 8 § gäller inte för sådana utgifter som avses i första

stycket.

Lag (2007:1419).

12 § Om särskild ersättning för lägenhetsutrustning ska räknas in i ersätt-
ningen för en bostadsrätt enligt bestämmelserna i 4 § första stycket, gäller
följande.

Har utrustningen förvärvats tillsammans med bostadsrätten, ska utgiften

för utrustningen räknas in i anskaffningsutgiften för bostadsrätten.

Har utrustningen i stället förvärvats under innehavstiden, anses utgiften

för utrustningen som en utgift för förbättring eller för reparation eller under-
håll av lägenheten. Om utgiften får räknas med i omkostnadsbeloppet avgörs
enligt bestämmelserna i 8–11 §§.

Lag (2007:1419).

13 §

Har upphävts genom lag (2006:1520).

Bostadsrätter förvärvade före år 1974

14 § En bostadsrätt som har förvärvats före år 1974 ska anses förvärvad
den 1 januari 1974.

Som anskaffningsutgift anses 150 procent av bostadsrättens andel av pri-

vatbostadsföretagets behållna förmögenhet nämnda dag. Förmögenheten ska
beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet på företagets fastighet för år
1974 och med hänsyn till företagets övriga tillgångar och skulder enligt bok-

221

SFS 2008:803

slutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före ingången av år 1974.
Fanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1974, beräknas ett motsva-
rande värde med ledning av det taxeringsvärde som fastställts närmast däref-
ter.

Ersättningen vid förvärvet får dock användas som anskaffningsutgift, om

den överstiger 150 procent av andelen i företagets behållna förmögenhet den
1 januari 1974. När ersättningen ska bestämmas bortses i detta fall från om
det vid förvärvet av lägenheten fanns en inre reparationsfond eller en annan
avsättning hos företaget som är avsedd för reparation och underhåll av upp-
låtna lägenheter.

Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet enligt denna paragraf ska hän-

syn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1974.

Lag

(2007:1419).

Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående

15 § Om ett svenskt handelsbolag överlåter en bostadsrätt till en delägare i
handelsbolaget eller till någon närstående till en delägare till ett pris som un-
derstiger marknadsvärdet och bostadsrätten blir eller kan antas komma att
bli privatbostad i och med överlåtelsen, ska det anses som om den avyttrats
till ett pris som motsvarar marknadsvärdet.

Första stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet.

Lag

(2007:1419).

Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i
intressegemenskap

16 § Bestämmelserna i 25 kap. 7, 8 och 10 §§ om att en kapitalförlust inte
får dras av eller ska dras av först vid ett senare tillfälle ska tillämpas också i
inkomstslaget kapital för en fysisk person som är delägare i ett svenskt han-
delsbolag om handelsbolaget avyttrar en näringsbostadsrätt.

Lag

(2007:1419).

Underskott i näringsverksamhet

17 § I inkomstslaget kapital ska en enskild näringsidkare eller en fysisk
person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid avyttring av en nä-
ringsbostadsrätt göra avdrag från kapitalvinsten för underskott samma be-
skattningsår i den näringsverksamhet dit bostadsrätten hörde. Detta gäller
inte till den del underskottet ska dras av enligt 45 kap. 32 § från kapitalvinst
som avser en näringsfastighet. Avdraget får inte överstiga kapitalvinsten, be-
räknad utan hänsyn till avdraget.

Lag (2007:1419).

Kvotering i inkomstslaget kapital

18 § I inkomstslaget kapital ska tjugotvå trettiondelar av kapitalvinsten på
en privatbostadsrätt och 90 procent av kapitalvinsten på en näringsbostads-
rätt tas upp.

Uppkommer det en kapitalförlust, ska i det förra fallet 50 procent av för-

lusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av.

222

SFS 2008:803

Innan kvotering görs enligt första och andra styckena, ska tidigare beviljat

uppskovsbelopp återföras och avdrag för uppskovsbelopp göras enligt
47 kap. 7 eller 8 §.

Lag (2007:1419).

47 kap. Uppskovsbelopp

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om avdrag för uppskovsbelopp vid
avyttring av en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt och om hur
uppskovsbeloppet beaktas vid en senare avyttring.

Lag (2006:1520).

Förutsättningar för avdrag för uppskovsbelopp

Villkor

2 § En skattskyldig får göra avdrag för uppskovsbelopp om han

1. tar upp kapitalvinst på grund av avyttring som omfattar en ursprungs-

bostad,

2. har förvärvat eller tänker förvärva en ersättningsbostad, och
3. har bosatt sig eller tänker bosätta sig i ersättningsbostaden.
I 14 och 15 §§ finns särskilda bestämmelser om dödsbos rätt till avdrag

för uppskovsbelopp när den som avyttrat sin bostad dör innan förutsättning-
arna för avdrag uppkommer.

Om avräkning har skett enligt ett skatteavtal eller enligt lagen (1986:468)

om avräkning av utländsk skatt, får avdrag för uppskovsbelopp göras bara
för den del av kapitalvinsten på vilken skatt belöper sig som inte har avräk-
nats.

Lag (2006:1520).

Ursprungsbostad

3 § Med

ursprungsbostad avses en sådan privatbostad i en stat inom Euro-

peiska ekonomiska samarbetsområdet som vid avyttringen är den skattskyl-
diges permanentbostad.

Med

permanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit bosatt

1. under minst ett år närmast före avyttringen, eller
2. under minst tre av de senaste fem åren.
Om den skattskyldige förvärvar en ny bostad innan han avyttrar den tidi-

gare bostaden, ska frågan om den tidigare bostaden är hans permanentbostad
avgöras med utgångspunkt i förhållandena när den nya bostaden förvärvas,
om han begär detta.

En bostad som vid avyttringen ägs av ett dödsbo kan inte vara ursprungs-

bostad.

Lag (2007:1419).

4 § En privatbostad i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområ-
det räknas som ursprungsbostad även om den inte är permanentbostad, om
den skattskyldige är bosatt i bostaden men ännu inte har bott där ett år och

1. den tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande,
2. den annars avyttras under sådana förhållanden att det måste anses som

en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den skulle ha avyttrats
även om det inte hade funnits något tvång, eller

223

SFS 2008:803

3. den avyttras till en stat som avses i denna paragraf därför att det på

grund av flygbuller inte går att bo i den utan påtaglig olägenhet.

Lag

(2007:350).

Ersättningsbostad

5 § Med ersättningsbostad avses en tillgång i en stat inom Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet som vid förvärvet är

1. småhus med mark som är småhusenhet,
2. småhus på annans mark,
3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhö-

rande tomtmark på lantbruksenhet,

4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3, eller
5. bostad i ett privatbostadsföretag.

Lag (2006:1520).

5 a § Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare
än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.

En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbosta-

den avyttras räknas dock som ersättningsbostad om den skattskyldige utför
en ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari
året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 2 maj andra året efter
avyttringen. Fastigheten ska i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året
före det år då ursprungsbostaden avyttras.

Lag (2007:1419).

5 b § Vid tillämpning av 5 § 5 ska en ekonomisk förening eller ett aktiebo-
lag som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsfö-
retag jämställas med ett sådant företag, om

1. företaget tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar eller delägare i

byggnader som ägs av företaget, och

2. den förvärvade bostaden är belägen i en fastighet som ägs av företaget,

och

–

kommunal fastighetsavgift enligt bestämmelserna i 6

§ lagen

(2007:1398) om kommunal fastighetsavgift inte ska tas ut på fastighetens
bostadsdel, eller

– byggnaden på fastigheten ännu inte åsatts värdeår.
Är fastigheten belägen utomlands, ska prövning enligt första stycket göras

som om fastigheten hade varit belägen i Sverige.

Lag (2007:1419).

Beloppsgränser

6 § Avdrag för ett uppskovsbelopp får inte understiga 50 000 kronor. I fall
som avses i 4 § får avdrag dock göras om vinsten uppgår till minst
10 000 kronor.

Lag (2006:1520).

Beräkning av uppskovsbelopp

7 § Om den skattskyldige förvärvar en ersättningsbostad före utgången av
det år då han avyttrar ursprungsbostaden och bosätter sig där senast den
2 maj året därefter, beräknas uppskovsbeloppet på följande sätt.

SFS 2008:803

224

SFS 2008:803

1. Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersätt-

ningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten
ökad med tidigare uppskovsbelopp.

2. Om ersättningen för ursprungsbostaden överstiger ersättningen för er-

sättningsbostaden, motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten ökad med ti-
digare uppskovsbelopp och minskad med skillnaden mellan ersättningen för
ursprungsbostaden samt ersättningen för ersättningsbostaden.

3. Om ersättningsbostaden är en fastighet och om den skattskyldige har

haft eller avser att ha utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av ersättningsbo-
staden under tiden mellan den 2 maj året efter det år då han avyttrade ur-
sprungsbostaden och den 2 maj andra året efter avyttringen, motsvarar upp-
skovsbeloppet kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp, om den
skattskyldige begär det.

Ett uppskovsbelopp enligt första stycket får inte överstiga ett belopp som

motsvarar 1 600 000 kronor multiplicerat med den skattskyldiges andel av
bostaden. Överskjutande del ska tas upp till beskattning.

Lag (2007:1419).

8 § Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad före ut-
gången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden eller inte bosätter sig på
en ersättningsbostad senast den 2 maj året därefter, motsvarar uppskovsbe-
loppet kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp.

Ett uppskovsbelopp enligt första stycket får inte överstiga ett belopp som

motsvarar 1 600 000 kronor multiplicerat med den skattskyldiges andel av
bostaden. Överskjutande del ska tas upp till beskattning.

Lag (2007:1419).

Beskattning av uppskovsbelopp

9 § Om den skattskyldige har fått ett avdrag för uppskovsbelopp enligt 7 §
första stycket 3 eller 8 §, ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning
nästa år.

Om den skattskyldige senast året efter det år då han avyttrade ursprungs-

bostaden förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där senast den
2 maj andra året efter avyttringen, gäller dock följande.

1. Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersätt-

ningen för ursprungsbostaden, behöver ingen del av uppskovsbeloppet åter-
föras till beskattning.

2. Om ersättningen för ursprungsbostaden överstiger ersättningen för er-

sättningsbostaden, får uppskovsbeloppet inte överstiga ett belopp som upp-
går till föregående års kapitalvinst ökad med tidigare uppskovsbelopp och
minskad med skillnaden mellan ersättningen för ursprungsbostaden samt er-
sättningen för ersättningsbostaden. Överskjutande del ska återföras till be-
skattning.

Lag (2007:1419).

9 a § Ett uppskovsbelopp får uppgå till ett lägre belopp än vad som följer
av 7 § första stycket 1–2 och 9 § om den skattskyldige begär det, dock lägst
belopp enligt 6 §.

Om den skattskyldige begär det, ska hela eller en del av uppskovsbeloppet

återföras till beskattning. Återföring av en del av ett uppskovsbelopp får
dock ske med lägst 20 000 kronor per år.

Lag (2007:1419).

225

SFS 2008:803

10 § När ett uppskovsbelopp helt eller delvis återförs till beskattning enligt
9 §, ska också ett särskilt tillägg tas upp som motsvarar tio procent av det
återförda belopp som ska tas upp.

Lag (2007:1419).

11 § Vid avyttring av ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet återföras
till beskattning.

Vid avyttring av en del av ersättningsbostaden, ska den del av uppskovs-

beloppet som belöper sig på den avyttrade delen återföras till beskattning.
Det återförda beloppet ska motsvara den del av uppskovsbeloppet som er-
sättningen för den avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela till-
gången. Återföringen ska alltså beräknas enligt följande formel:

uppskovsbeloppet x

ersättningen för den avyttrade delen
marknadsvärdet på hela tillgången

Med avyttring likställs vid tillämpningen av denna paragraf när bostaden

övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning. Avytt-
ring anses dock inte ha skett vid övergång genom arv eller testamente till en
make eller en sambo eller ett hemmavarande barn under 18 år. Avyttring an-
ses inte heller ha skett vid övergång genom bodelning med anledning av
upphörande av ett samboförhållande, äktenskapsskillnad eller makens eller
sambons död. När avyttring anses ha skett enligt detta stycke av en del av
bostaden, ska i stället för vad som sägs i andra stycket den återförda delen av
uppskovsbeloppet motsvara den del av uppskovsbeloppet som marknadsvär-
det på den avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången. Åter-
föringen ska alltså i sådant fall beräknas enligt följande formel:

uppskovsbeloppet x marknadsvärdet på den avyttrade delen

marknadsvärdet på hela tillgången

Lag (2007:1419).

11 a § Bestämmelserna om uppskovsbelopp tillämpas på motsvarande sätt
även då kapitalvinstberäkning inte ska göras.

Ett återfört uppskovsbelopp ska tas upp till beskattning enligt 45 kap. 33 §

eller 46 kap. 18 § om ersättningsbostaden utgör sådan bostad som anges i
dessa bestämmelser. Om ersättningsbostaden inte utgör sådan bostad, ska ett
återfört uppskovsbelopp tas upp till beskattning enligt bestämmelserna i
48 kap.

Om en begränsat skattskyldig avyttrar en utomlands belägen ersättnings-

bostad med en kapitalförlust och ska återföra ett uppskovsbelopp, ska upp-
skovsbeloppet reduceras med kapitalförlusten innan uppskovsbeloppet tas
upp till beskattning enligt andra stycket.

Lag (2007:1419).

Schablonintäkt

11 b § Den som har en ersättningsbostad med ett uppskovsbelopp ska ta
upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 1,67 procent av uppskovs-
beloppets storlek vid beskattningsårets ingång.

En schablonintäkt enligt första stycket ska inte beräknas på en sådan del

av ett uppskovsbelopp som ska återföras enligt 9 §.

Lag (2007:1419).

226

SFS 2008:803

Beräkning av ersättningarna

12 § Vid jämförelse mellan ersättningen för ursprungsbostaden och ersätt-
ningen för ersättningsbostaden ska hänsyn tas till försäljnings- och inköps-
provision, stämpelskatt och liknande utgifter.

Lag (2007:1419).

13 § Är ersättningsbostaden en fastighet ska ersättningen för ersättnings-
bostaden också ökas med utgifter för ny-, till- eller ombyggnad under tiden
mellan förvärvet av ersättningsbostaden och den dag då bosättning senast
ska ha skett enligt bestämmelserna i 7 eller 9 §.

Lag (2007:1419).

13 a § I de fall som avses i 5 a § andra stycket ska bara utgifter för ny-,
till- eller ombyggnaden räknas som ersättning för ersättningsbostaden.

Lag

(2007:1419).

Dödsfall efter avyttring av ursprungsbostaden

14 § Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad dör innan
han har förvärvat en ersättningsbostad, har dödsboet rätt till avdrag enligt
bestämmelserna i detta kapitel, om en efterlevande make eller sambo uppfyl-
ler de villkor i fråga om förvärv av en ersättningsbostad och bosättning där
som skulle ha gällt för den döde.

Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad och förvärvat en

ersättningsbostad dör innan han har bosatt sig i ersättningsbostaden, har
dödsboet rätt till avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, om en efterle-
vande make eller sambo bosätter sig i ersättningsbostaden och den då ägs av
dödsboet eller genom arv, testamente eller bodelning övergått till den efter-
levande.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller bara om den efterle-

vandes bosättning i ursprungsbostaden uppfyller bosättningskraven i 3 eller
4 §.

15 § Om ett dödsbo begär avdrag för uppskovsbelopp och en efterlevande
make eller sambo enligt 14 § förvärvat en ersättningsbostad, krävs den efter-
levandes samtycke för att bostaden ska anses som ersättningsbostad.

Lag

(2007:1419).

48 kap. Avyttring av delägarrätter och fordringsrätter

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avytt-
ring av delägarrätter och fordringsrätter. Vidare finns bestämmelser om för-
pliktelser vars underliggande tillgångar består av delägarrätter eller ford-
ringsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.

I 42 kap. 15 a § finns bestämmelser om att kapitalvinster på andelar i

onoterade företag i vissa fall ska tas upp till fem sjättedelar.

I 47 kap. 11 a § finns bestämmelser om beskattning av återfört uppskovs-

belopp som ska tas upp enligt detta kapitel.

Lag (2007:1419).

227

SFS 2008:803

Definitioner

Delägarrätter

2 § Med

delägarrätt avses

– aktie,
– rätt på grund av teckning av aktier,
– teckningsrätt,
– fondaktierätt,
– andel i en investeringsfond,
– andel i en ekonomisk förening, och
– annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.
Bestämmelserna om delägarrätter ska tillämpas också på
– vinstandelsbevis och kapitalandelsbevis som avser lån i svenska kronor,
– konvertibel i svenska kronor,
– inlösenrätt och säljrätt som avser aktier,
– termin och option vars underliggande tillgångar består av aktier eller

termin och option som avser aktieindex, och

– annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.
Andel i privatbostadsföretag anses inte som delägarrätt.

Lag (2007:1419).

Fordringsrätter

3 § Med

svensk fordringsrätt avses fordran i svenska kronor.

Bestämmelserna om svenska fordringsrätter ska tillämpas också på ter-

min, option och liknande avtal vars underliggande tillgångar kan hänföras
till fordran i svenska kronor eller termin, option och liknande avtal som av-
ser ränteindex.

Som fordringsrätt räknas inte en tillgång
– som enligt 2 § första stycket är en delägarrätt, eller
– på vilken bestämmelserna om delägarrätter enligt 2 § andra stycket ska

tillämpas.

Lag (2007:1419).

4 § Med

utländsk fordringsrätt avses fordran i utländsk valuta.

Bestämmelserna om utländska fordringsrätter ska tillämpas också på
– utländsk valuta, och
– termin, option och liknande avtal vars underliggande tillgångar kan hän-

föras till utländsk valuta, fordran i utländsk valuta eller termin, option och
liknande avtal som avser index beroende av sådan valuta.

Lag (2007:1419).

Marknadsnotering

5 § En delägarrätt eller fordringsrätt anses marknadsnoterad om den är
upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad
utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, utan att vara uppta-
gen till handel på en sådan marknad, är föremål för kontinuerlig allmänt till-
gänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning.

Lag

(2007:552).

228

SFS 2008:803

Undantag från skatteplikt

6 § Kapitalvinster på sådan utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta
som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under en
tillfällig vistelse utomlands ska inte tas upp.

Lag (2007:1419).

6 a § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag som avses i 19 kap.
13 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 6 a kap. 3 § första stycket försäk-
ringsrörelselagen (1982:713) avyttrar egna aktier ska inte tas upp. Det-
samma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer
eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana ak-
tier.

Lag (2007:1419).

6 b § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett kapitalan-
delsbevis som bolaget ställt ut, ska inte tas upp hos bolaget.

Lag

(2007:1419).

Omkostnadsbeloppet

Genomsnittsmetoden

7 § Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet ska det genomsnittliga om-
kostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma
slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga omkostnads-
beloppet ska beräknas med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet.

Om en andel i en investeringsfond är förvaltarregistrerad enligt 4 kap.

12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, ska vid tillämpning av genom-
snittsmetoden enligt första stycket bortses från andra andelar i samma fond
som är registrerade i annan förvaltares eller andelsinnehavarens eget namn.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska näringsbeting-

ade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter som uppfyller
villkoren om innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § om de avyttras eller hade av-
yttrats vid den tidpunkt som bedömningen avser, inte anses vara av samma
slag och sort som andra näringsbetingade andelar och näringsbetingade ak-
tiebaserade delägarrätter i det aktuella företaget.

I 18 c §, 48 a kap. 16 § och 49 kap. 29 § finns ytterligare undantag från

bestämmelsen i första stycket som gäller partiella fissioner, andelsbyten med
framskjuten beskattning och uppskovsgrundande andelsbyten.

Lag

(2007:1419).

Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall

8 § För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar i dotter-
bolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som anskaffningsutgift så stor del av
omkostnadsbeloppet för aktierna i moderbolaget – beräknat vid tidpunkten
för utdelningen – som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som ut-
delningen medför för dessa aktier.

När det senare ska beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i moderbo-

laget, ska den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i motsvarande
mån.

229

SFS 2008:803

Om den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga aktier i mo-

derbolaget lämnar ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som
anskaffningsutgift. Om någon ersättning inte lämnas, är anskaffningsutgif-
ten noll.

Lag (2007:1419).

Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall

9 § För aktier som förvärvas genom utskiftning från en ekonomisk före-
ning vid sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som av-
ses i 42 kap. 20 §, ska som anskaffningsutgift anses det omkostnadsbelopp
som skulle ha använts om andelarna i föreningen hade avyttrats vid tidpunk-
ten för utskiftningen.

Lag (2007:1419).

10 §

Har upphävts genom lag (2006:1422).

Företag som tidigare har varit investmentföretag

11 § I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om avskattning av andelar i ett fö-
retag som tidigare har varit ett investmentföretag men som inte längre kan
räknas som investmentföretag samt om anskaffningsutgiften för andelarna
efter avskattningen.

I 39 kap. 19 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för delägarrät-

ter som anskaffats av ett företag som tidigare har varit investmentföretag
men som inte längre kan räknas som investmentföretag.

Periodiseringsfond förs över och expansionsfond upphör

12 § Om en periodiseringsfond förs över till ett aktiebolag enligt 30 kap.
11 eller 12 §, ska det tillskott som är en förutsättning för överföringen inte
räknas med vid beräkning av omkostnadsbeloppet för aktierna i bolaget. Om
en expansionsfond upphör i samband med att tillgångar överlåts till ett aktie-
bolag och fonden enligt 34 kap. 20 § inte ska återföras, ska det tillskott som
är en förutsättning för tillämpningen av bestämmelsen inte räknas med vid
beräkning av omkostnadsbeloppet.

Lag (2007:1419).

Teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och säljrätter

13 § För teckningsrätter och fondaktierätter, samt inlösenrätter och sälj-
rätter som avses i 2 §, som grundas på aktieinnehav i bolaget, är anskaff-
ningsutgiften noll.

Detsamma gäller teckningsrätter och fondaktierätter som grundas på inne-

hav av en konvertibel eller en liknande rätt till förvärv av aktier i bolaget,
om innehavaren vid tilldelningen av aktier likställs med en aktieägare.

Lag

(2005:1142).

Skuldebrev med köp- eller teckningsoption

14 § Anskaffningsutgiften för ett skuldebrev förenat med en köp- eller
teckningsoption, ska beräknas till skuldebrevets marknadsvärde vid förvär-
vet. Denna anskaffningsutgift får dock inte överstiga den sammanlagda an-

230

SFS 2008:803

skaffningsutgiften för skuldebrevet och optionen. Anskaffningsutgiften för
optionen ska beräknas till vad som återstår av den sammanlagda anskaff-
ningsutgiften.

Lag (2007:1419).

Schablonmetoden

15 § För marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet bestäm-
mas till 20 procent av ersättningen vid avyttringen sedan utgifter i samband
med denna dragits av. Detta gäller dock inte terminer och optioner och inte
heller sådana teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och säljrätter som
avses i 13 §.

Första stycket tillämpas även på delägarrätter om de har varit marknads-

noterade men marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av
ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs.

Lag

(2007:1122).

Äldre fondandelar

16 § Grundas ett innehav av fondandelar på ett förvärv före år 1995, får fy-
siska personer som anskaffningsutgift använda andelens marknadsvärde den
31 december 1992 eller, om fonden bildades under åren 1993 eller 1994, det
först noterade marknadsvärdet. Motsvarande gäller i fråga om fondandelsbe-
vis vars innehavare registrerats efter utgången av år 1994.

Första stycket gäller inte andelar i sådana fonder som tidigare var alle-

mansfonder. Om andelarna förvärvats före år 1991, får anskaffningsutgiften
bestämmas till andelens marknadsvärde den 31 december 1990.

Lag

(2004:66).

Utländska fordringsrätter

17 § Om en utländsk fordringsrätt på grund av bestämmelsen i 14 kap. 8 §
har värderats till ett annat värde än anskaffningsutgiften, gäller följande.

Om fordringen har värderats till ett högre värde än anskaffningsutgiften,

ska denna ökas med mellanskillnaden. Om fordringen har värderats till ett
lägre värde än anskaffningsutgiften, ska denna minskas med mellanskillna-
den.

Lag (2007:1419).

Belopp som tagits upp som intäkt i inkomstslaget tjänst

17 a § Om en tillgång har överlåtits genom en underprisöverlåtelse till ett
företag, ska det belopp som tagits upp i inkomstslaget tjänst räknas in i om-
kostnadsbeloppet för andelarna i det förvärvande företaget eller i företag
som direkt eller indirekt äger andelar i det förvärvande företaget.

Lag

(2007:1419).

Sammanläggning eller delning av investeringsfonder

18 § Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 §
lagen (2004:46) om investeringsfonder ska inte leda till att kapitalvinster tas
upp hos delägarna.

231

SFS 2008:803

Efter en sådan ombildning anses som anskaffningsutgift för de nya ande-

larna det sammanlagda omkostnadsbelopp som skulle ha använts om de
äldre andelarna hade avyttrats. Om en fond delas och den skattskyldige får
andelar i mer än en nybildad fond, ska det sammanlagda omkostnadsbelop-
pet fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders
värde vid delningen.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller även sådana utländska in-

vesteringsfonder som har bildats i enlighet med rådets direktiv 85/611/EEG
av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar
som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper
(fondföretag)

7, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv

2005/1/EG

8, och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet om sammanläggningen eller delningen har skett i enlighet
med lagstiftningen i den berörda staten.

Lag (2007:1122).

Andelar som förvärvats genom partiell fission

Omkostnadsbeloppet

18 a § För andelar som tas emot vid en partiell fission anses som anskaff-
ningsutgift så stor del av omkostnadsbeloppet för andelarna i det överlåtande
företaget – beräknat vid tidpunkten för den partiella fissionen – som motsva-
rar den förändring i marknadsvärdet som den partiella fissionen medför för
dessa andelar.

Efter en partiell fission ska, vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för

andelarna i det överlåtande företaget, den genomsnittliga anskaffningsutgif-
ten minskas i motsvarande mån.

Lag (2007:1419).

Turordning vid avyttring m.m. av andelar i det övertagande företaget

18 b § Om en ägare i det överlåtande företaget äger andelar av samma slag
och sort som den mottagna andelen vid tidpunkten för den partiella fissionen
(gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar efter den partiella fissionen
(nya andelar), ska avyttringar anses ske i följande ordning:

1. gamla andelar,
2. mottagna andelar,
3. nya andelar.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas på motsvarande sätt när ägan-

derätten övergår till någon annan på annat sätt än genom avyttring.

Lag

(2007:1419).

Genomsnittsmetoden

18 c § Om andelar som mottagits vid en partiell fission inte är marknads-
noterade eller är kvalificerade enligt 5 kap. 7–7 b §§ ska de vid tillämpning
av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara av samma slag och sort
som andra andelar i det övertagande företaget som innehas av mottagaren.
Lag (2007:1419).

7 EGT L 375, 31.12.1985, s. 3 (Celex 31985L0611).

8 EUT L 79, 24.3.2005, s. 9 (Celex 32005L0001).

232

SFS 2008:803

Beräkning av tjänstebelopp för utdelning och tjänstebelopp för kapitalvinst

18 d § Om andelen i det överlåtande företaget vid en partiell fission är en
kvalificerad andel, ska det beräknas ett tjänstebelopp för utdelning enligt an-
dra stycket och ett tjänstebelopp för kapitalvinst enligt tredje stycket.

Ett belopp lika med värdet på den mottagna andelen minskat med det spa-

rade utdelningsutrymme som hör till andelen i det övertagande företaget ut-
gör ett

tjänstebelopp för utdelning vid partiell fission för den mottagna ande-

len.

Ett belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om

den mottagna andelen hade avyttrats mot en marknadsmässig ersättning
omedelbart efter att den mottagits utgör ett

tjänstebelopp för kapitalvinst vid

partiell fission för den mottagna andelen. Lag (2007:1419).

18 e § Om andelen i det överlåtande företaget bara är kvalificerad enligt
57 kap. 7, 7 a eller 7 b § och om det tidigare har beräknats ett tjänstebelopp
enligt 18 d § eller 48 a kap. 8 b § som hör till andelen, tillämpas andra och
tredje styckena i stället för 18 d §.

Tjänstebelopp för utdelning ska minskas med utdelning som tagits upp i

inkomstslaget tjänst efter det att tjänstebeloppet beräknats och fördelas mel-
lan de mottagna andelarna och andelarna i det överlåtande företaget på det
sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 18 a §.

Tjänstebelopp för kapitalvinst ska fördelas mellan de mottagna andelarna

och andelarna i det överlåtande företaget på det sätt som omkostnadsbelop-
pet fördelas enligt 18 a §.

Lag (2007:1419).

Avdrag för kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

19 § Bestämmelserna i 20, 21, 23 och 24 §§ gäller för kapitalförluster i in-
komstslaget kapital. Vad som sägs om en tillgång i dessa bestämmelser ska
tillämpas också på en förpliktelse med sådan underliggande tillgång.

Att kapitalförluster på utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta i

vissa fall inte ska dras av följer av 6 §.

Lag (2007:1419).

20 § Kapitalförluster på andra marknadsnoterade delägarrätter än sådana
som avses i 21 § ska dras av i sin helhet samt kapitalförluster på sådana an-
delar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är
marknadsnoterade ska dras av till fem sjättedelar mot skattepliktiga kapital-
vinster på sådana tillgångar. För kvalificerade andelar gäller dock att kapital-
förluster ska dras av till två tredjedelar.

Avdrag för kapitalförluster enligt första stycket ska göras i följande ord-

ning:

1. kapitalförluster som ska dras av i sin helhet,
2. kapitalförluster som ska dras av till fem sjättedelar,
3. kapitalförluster som ska dras av till två tredjedelar.

Lag (2006:614).

20 a § Till den del en kapitalförlust på marknadsnoterade delägarrätter inte
kan dras av enligt 20 §, ska 70 procent dras av.

233

SFS 2008:803

Till den del en kapitalförlust på andelar som inte är marknadsnoterade inte

kan dras av enligt 20 §, ska fem sjättedelar av 70 procent dras av.

Till den del en kapitalförlust på kvalificerade andelar inte kan dras av en-

ligt 20 §, ska två tredjedelar av 70 procent dras av.

Lag (2007:1419).

21 § Kapitalförluster på marknadsnoterade andelar i investeringsfonder
som innehåller bara svenska fordringsrätter ska dras av i sin helhet.

Lag

(2007:1419).

22 §

Har upphävts genom lag (2000:540).

23 § Kapitalförluster på andra marknadsnoterade svenska fordringsrätter
än premieobligationer ska dras av i sin helhet.

Lag (2007:1419).

24 § Om en kapitalförlust inte ska dras av enligt bestämmelserna i 20,
20 a, 21 eller 23 §, ska 70 procent dras av.

Lag (2007:1419).

Inkomstslaget näringsverksamhet

25 § I inkomstslaget näringsverksamhet ska kapitalförluster för vilka av-
drag ska göras dras av mot alla intäkter och i sin helhet, om inte något annat
anges i 26 eller 27 §. Vad som sägs i första meningen ska tillämpas också på
förpliktelser och vad som sägs om en tillgång i 26 och 27 §§ ska tillämpas
också på en förpliktelse med sådan underliggande tillgång.

Lag

(2007:1419).

26 § Juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter för vilka avdrag
ska göras får dras av bara mot kapitalvinster på delägarrätter. Om en del av
en sådan förlust inte kan dras av, får den dras av mot en annan juridisk per-
sons kapitalvinster på delägarrätter om var och en av de juridiska personerna

1. begär det vid samma års taxering, och
2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska per-

sonen.

Till den del en förlust inte kan dras av enligt första stycket behandlas den

det följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på delägarrätter hos
den juridiska person som haft förlusten.

Lag (2007:1419).

27 § I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag
och för vilka avdrag ska göras tillämpas 19–21, 23 och 24 §§.

Kapitalförluster för vilka avdrag ska göras på sådana delägarrätter och

fordringsrätter vars innehav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbo-
laget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller orga-
nisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, ska dock alltid
dras av i sin helhet.

Lag (2007:1419).

28 § Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos ett
aktiebolag om den underliggande förpliktelsen, direkt eller indirekt, är ett
kapitalandelsbevis som bolaget ställt ut.

234

SFS 2008:803

Att kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett kapitalan-

delsbevis inte får dras av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta kapi-
tel.

Lag (2005:1142).

48 a kap. Framskjuten beskattning vid andelsbyten

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser för fysiska personer om framskjuten
beskattning vid andelsbyten. Om den avyttrade andelen var en lagertillgång
eller en sådan andel i en kooperativ förening vars innehav var betingat av nä-
ringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, gäller dock bestämmelserna i 49 kap.

I 17 § finns bestämmelser om beskattningen när den avyttrade andelen är

hänförlig till en utländsk association och förfarandet hade varit ett andels-
byte om associationen hade varit en utländsk juridisk person.

Lag

(2006:1422).

Definitioner

2 § Med

andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 5–8 §§

samt följande förutsättningar:

1. En fysisk person (

säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade ande-

len) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande
företaget).

2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i

det köpande företaget (

mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas

i pengar.

Lag (2007:1419).

3 § Ett utländskt företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra
hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt
lagstiftningen i någon sådan stat hör hemma i staten i skattehänseende och
inte på grund av ett skatteavtal anses ha hemvist i en stat som inte är medlem
i unionen.

Lag (2001:1176).

Tillämpningsområde

4 § Vid en fusion eller fission ska, vid tillämpning av detta kapitel, det
övertagande företaget anses köpa sådana andelar i det överlåtande företaget
som inte redan ägs av det övertagande företaget.

Lag (2007:1419).

4 a § Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas om avyttringen av-
ser en skalbolagsandel och kapitalvinsten vid avyttringen enligt 49 a kap.
ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.

Lag (2007:1419).

Villkor för framskjuten beskattning

Säljaren

5 § Säljaren ska vara bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här.

Lag

(2007:1419).

235

SFS 2008:803

Det köpande företaget

6 § Det köpande företaget ska vara en juridisk person av något av följande
slag:

1. ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk spar-

bank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,

2. ett utländskt bolag, eller
3. ett annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som

hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i nå-
gon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att be-
tala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt
till undantag.

Lag (2007:1419).

Verksamhetsvillkor när den avyttrade andelen är kvalificerad

6 a § Om det är en kvalificerad andel som avyttras och säljaren omedelbart
efter avyttringen ensam eller tillsammans med närstående, direkt eller indi-
rekt, äger andelar i det köpande företaget med minst 25 procent av röstetalet
för samtliga andelar i företaget, ska det köpande företagets näringsverksam-
het till huvudsaklig del bestå av rörelse eller direkt eller indirekt innehav av
andelar i dotterföretag som till huvudsaklig del bedriver rörelse.

Som rörelse anses i denna paragraf inte sådant innehav av kontanta medel,

värdepapper eller liknande som avses i 2 kap. 24 § andra meningen. Med
dotterföretag avses i denna paragraf ett företag i vilket det köpande företa-
get, direkt eller indirekt, äger andelar med mer än 50 procent av röstetalet för
samtliga andelar i företaget.

Lag (2007:1419).

Det avyttrade företaget

7 § Det avyttrade företaget ska vara en sådan juridisk person som anges i
6 §.

Lag (2007:1419).

Röstetal

8 § Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det köpande
företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med ett sammanlagt röste-
tal som överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga andelar i det avytt-
rade företaget. Om särskilda skäl medfört att det köpande företaget avyttrat
andelar i det avyttrade företaget efter andelsbytet, är det tillräckligt att före-
taget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter andelsbytet under det
nämnda kalenderåret.

Första stycket gäller inte vid fusion eller fission.

Lag (2007:1419).

Beräkning av kapitalbeloppet och tjänstebeloppet

8 a § Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel ska det göras en
beräkning av de belopp som skulle ha tagits upp i inkomstslaget kapital (ka-
pitalbeloppet) och i inkomstslaget tjänst om bestämmelserna om framskju-
ten beskattning inte varit tillämpliga.

Lag (2007:1419).

236

SFS 2008:803

8 b § Ett belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i inkomstslaget
tjänst om värdet av den mottagna andelen ansetts som utdelning utgör ett
tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten för den mottagna andelen.

Ett belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst en-

ligt 8 a § utgör ett

tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyten för den

mottagna andelen.

Lag (2006:1422).

8 c § Om den avyttrade andelen bara är kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a
eller 7 b § och det tidigare har beräknats ett tjänstebelopp enligt 8 b § eller
48 kap. 18 d § som hör till andelen, tillämpas andra och tredje styckena i
stället för 8 b §.

Tjänstebelopp för utdelning ska minskas med utdelning som tagits upp i

inkomstslaget tjänst efter det att tjänstebeloppet beräknats och fördelas på de
mottagna andelarna.

Tjänstebelopp för kapitalvinst ska minskas med kapitalvinst som tagits

upp i inkomstslaget tjänst och fördelas på de mottagna andelarna.

Lag

(2007:1419).

Beskattning av andelsbytet

Huvudregler

9 § Ersättning i pengar ska tas upp som kapitalvinst det beskattningsår då
andelsbytet sker.

Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel tas ersättningen upp i

inkomstslaget kapital i den utsträckning ersättningen ryms inom kapitalbe-
loppet. Överskjutande del av ersättningen i pengar tas upp i inkomstslaget
tjänst.

Lag (2007:1419).

10 § Mottagna andelar ska anses förvärvade för en ersättning som motsva-
rar det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttrade andelen.

Lag

(2007:1419).

Villkoren för framskjuten beskattning är inte längre uppfyllda

11 § Om en fysisk person inte längre uppfyller villkoret i 5 § om att vara
bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här, ska kapitalvinsten som upp-
kom vid andelsbytet tas upp som intäkt.

Lag (2007:1419).

12 § Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel och villkoret en-
ligt 6 a § gällde för det köpande företagets näringsverksamhet, ska kapital-
vinsten som uppkom vid andelsbytet tas upp som intäkt om villkoret inte
längre är uppfyllt. Detta gäller i fråga om förändringar i det köpande företa-
gets näringsverksamhet till och med tjugonde året efter året för andelsbytet.

Första stycket gäller dock bara om säljaren, ensam eller tillsammans med

närstående, också vid tidpunkten för förändringen av näringsverksamheten,
direkt eller indirekt, äger andelar i det köpande företaget med minst
25 procent av röstetalet för samtliga andelar i företaget.

Lag (2007:1419).

237

SFS 2008:803

13 § I kapitalvinst som avses i 11 eller 12 § ska inte räknas med sådan er-
sättning i pengar som tagits upp som kapitalvinst enligt 9 §. Om en kapital-
vinst tagits upp enligt 12 § på grund av att verksamhetsvillkoret inte längre
är uppfyllt, ska som anskaffningsutgift för den mottagna andelen även räk-
nas med ett belopp som motsvarar den kapitalvinst som tagits upp.

Lag

(2007:1419).

14 §

Har upphävts genom lag (2006:1422).

Övriga bestämmelser

Turordning vid avyttring m.m. av andelar i det köpande företaget

15 § Om säljaren äger andelar av samma slag och sort som den mottagna
andelen vid tidpunkten för andelsbytet (gamla andelar) eller förvärvar så-
dana andelar efter andelsbytet (nya andelar), ska avyttringar anses ske i föl-
jande ordning:

1. gamla andelar,
2. mottagna andelar,
3. nya andelar.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas på motsvarande sätt när ägan-

derätten övergår till någon annan på annat sätt än genom avyttring.

Lag

(2007:1419).

Genomsnittsmetoden

16 § Om mottagna andelar inte är marknadsnoterade eller är kvalificerade
enligt 57 kap. 7–7 b §§, ska de vid tillämpning av genomsnittsmetoden i
48 kap. 7 § inte anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det
köpande företaget som innehas av säljaren.

Lag (2007:1419).

Fiktiv avräkning m.m.

17 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra
stycket om

– en andel i en association avyttras genom ett förfarande som hade varit

ett andelsbyte om den association som andelen är hänförlig till hade varit en
utländsk juridisk person,

– associationen hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska

unionen,

– associationen bedriver verksamheten i någon av de associationsformer

som anges i bilaga 37.1, och

– associationen är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bi-

laga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

En delägare i den association som det avyttras andelar i, som beskattas på

238

SFS 2008:803

90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för
fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier
eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett
europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlems-
stat till en annan.

Lag (2007:1419).

49 kap. Uppskovsgrundande andelsbyten

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om uppskov med beskattningen vid
uppskovsgrundande andelsbyten för

– juridiska personer,
– delägare i svenska handelsbolag, och
– obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juri-

disk person.

I inkomstslaget näringsverksamhet gäller bestämmelserna inte bara för

andelar som är kapitaltillgångar utan också för andelar som är lagertill-
gångar. Om den avyttrade andelen var en lagertillgång eller en sådan andel i
en kooperativ förening som är en tillgång i näringsverksamheten enligt
13 kap. 7 §, gäller bestämmelserna i detta kapitel även för fysiska personer.

I 32 § finns bestämmelser om beskattningen när den avyttrade andelen är

hänförlig till en utländsk association och förfarandet hade varit ett andels-
byte om associationen hade varit en utländsk juridisk person.

Lag

(2006:1422).

Definitioner

2 § Med

uppskovsgrundande andelsbyte avses ett förfarande som uppfyl-

ler villkoren i 8–13 §§ samt följande förutsättningar:

1. En säljare (

säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett

företag (

det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget).

2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i

det köpande företaget (

mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas

i pengar.

3. Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång, ska säljaren vara en

juridisk person, ett svenskt handelsbolag eller, när det gäller en andel i en
kooperativ förening som är en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap.
7 §, en fysisk person.

Lag (2007:1419).

3 a § Vad som i detta kapitel sägs om delägare i svenska handelsbolag gäl-
ler på motsvarande sätt i fråga om obegränsat skattskyldiga delägare i en i
utlandet delägarbeskattad juridisk person.

239

SFS 2008:803

Vad som i detta kapitel sägs om svenska handelsbolag gäller på motsva-

rande sätt i fråga om en i utlandet delägarbeskattad juridisk person till den
del denna ägs av obegränsat skattskyldiga delägare.

Lag (2006:1422).

Tillämpningsområde

Lag (2007:1419).

5 § Bestämmelserna i detta kapitel får inte tillämpas om bestämmelserna i
38 kap. om undantag från omedelbar beskattning vid verksamhetsavytt-
ringar ska tillämpas.

Lag (2007:1419).

Begäran

6 § Bestämmelserna om uppskov ska tillämpas bara om säljaren begär det.

Är säljaren ett svenskt handelsbolag, ska begäran göras av varje delägare

för sig. Om uppskov beviljas, får delägaren uppskov med beskattningen för
den andel av vinsten som han är skattskyldig för.

Lag (2007:1419).

Handelsbolag som ägs genom handelsbolag

7 § Det som sägs i 6 § andra stycket, 15 och 18 §§ samt 19 § andra stycket
om delägare i ett svenskt handelsbolag som är säljare gäller, om handelsbo-
laget ägs direkt, eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag, av ett annat
svenskt handelsbolag, delägare i detta handelsbolag.

Villkor för uppskov

Säljaren

8 § Om säljaren är en fysisk person och har avyttrat en andel som var en
lagertillgång eller en andel i en kooperativ förening som är en tillgång i nä-
ringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, ska han vara bosatt i Sverige eller sta-
digvarande vistas här.

Lag (2007:1419).

Det köpande företaget

9 § Det köpande företaget ska vara en juridisk person av något av följande
slag:

1. ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk spar-

bank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,

2. ett utländskt bolag, eller
3. ett annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som

Lag (2007:1419).

240

SFS 2008:803

10 §

Har upphävts genom lag (2002:1143).

Det avyttrade företaget

11 § Det avyttrade företaget ska vara en sådan juridisk person som anges i
9 §.

Lag (2007:1419).

Röstetal

12 § Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det köpande
företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med ett sammanlagt röste-
tal som överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga andelar i det avytt-
rade företaget. Om särskilda skäl medfört att det köpande företaget avyttrat
andelar i det avyttrade företaget efter det uppskovsgrundande andelsbytet, är
det tillräckligt att företaget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter
andelsbytet under det nämnda kalenderåret.

Första stycket gäller inte vid fusion eller fission.

Lag (2007:1419).

Vinst

13 § Om den avyttrade andelen är en kapitaltillgång hos säljaren, ska det
uppkomma en kapitalvinst. Om det lämnas ersättning i pengar för andelen,
ska kapitalvinsten överstiga denna del av ersättningen.

Om den avyttrade andelen är en lagertillgång hos säljaren, ska ersätt-

ningen överstiga andelens skattemässiga värde. Om det lämnas ersättning i
pengar för andelen, ska skillnaden mellan hela ersättningen och det skatte-
mässiga värdet av andelen överstiga ersättningen i pengar.

Lag (2007:1419).

Beskattning av det uppskovsgrundande andelsbytet och
uppskovsbeloppets storlek

Andel som var kapitaltillgång

14 § Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång hos säljaren, ska så
stor del av kapitalvinsten som motsvarar ersättningen i pengar tas upp som
intäkt det beskattningsår då det uppskovsgrundande andelsbytet sker.

Återstående del av kapitalvinsten ska fördelas på de mottagna andelarna.

Det belopp som fördelas på en andel benämns uppskovsbelopp.

Lag

(2007:1419).

15 § Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, ska den del av kapitalvinsten
som avses i 14 § första stycket fördelas på delägarna och tas upp som intäkt
hos dem.

Den återstående delen av kapitalvinsten ska fördelas på de mottagna ande-

larna. Den del av kapitalvinsten som belöper sig på en mottagen andel förde-
las på delägarna. Det belopp som fördelas på en delägare benämns upp-
skovsbelopp.

Lag (2007:1419).

16 §

Har upphävts genom lag (2002:1143).

241

SFS 2008:803

Andel som var lagertillgång

17 § Om den avyttrade andelen var en lagertillgång hos säljaren, ska er-
sättningen i pengar tas upp som intäkt det beskattningsår då det uppskovs-
grundande andelsbytet sker. Samtidigt ska ett belopp som motsvarar det
skattemässiga värdet på den avyttrade andelen tas upp som intäkt.

Återstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som motsvarar

det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen, ska fördelas på de mot-
tagna andelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns uppskovsbe-
lopp.

Lag (2007:1419).

18 § Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, ska den ersättning och det
belopp som avses i 17 § första stycket fördelas på delägarna och tas upp som
intäkt hos dem.

Återstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som motsvarar

det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen, ska fördelas på de mot-
tagna andelarna. Den del som belöper sig på en mottagen andel fördelas på
delägarna. Det belopp som fördelas på en delägare benämns uppskovsbe-
lopp.

Lag (2007:1419).

Beskattning av uppskovsbeloppet

Huvudregel

19 § Det uppskovsbelopp som enligt 14, 15, 17 och 18 §§ avser en motta-
gen andel ska tas upp som intäkt senast det beskattningsår då äganderätten
till andelen övergår till någon annan eller andelen upphör att existera, om
inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Om säljaren är ett svenskt handelsbolag och om äganderätten till en delä-

gares andel i handelsbolaget – eller en delägares andel i något svenskt han-
delsbolag som direkt eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag äger en
andel i handelsbolaget – övergår till någon annan, ska uppskovsbeloppet tas
upp som intäkt det beskattningsår då detta inträffar. Detsamma gäller om
delägarens andel upphör att existera.

Lag (2007:1419).

Den mottagna andelen är näringsbetingad

19 a § Uppskovsbeloppet ska inte i andra fall än som avses i 19 b § tas upp
som intäkt vid avyttring av en mottagen andel om andelen är näringsbe-
tingad och, om andelen är marknadsnoterad, villkoren i 25 a kap. 6 § är upp-
fyllda.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om den mottagna andelen erhål-

lits som ersättning för andelar som var lagertillgångar eller sådana andelar i
en kooperativ förening som är tillgångar i näringsverksamheten enligt
13 kap. 7 §.

Lag (2007:1419).

Kapitalvinsten ska skalbolagsbeskattas

19 b § Om uppskovsbeloppet avser en kapitalvinst som beräknats enligt
bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §, ska beloppet tas
upp som intäkt det beskattningsår då andelen inte längre innehas av det kö-

242

SFS 2008:803

pande företaget eller av ett företag som ingår i samma koncern som det kö-
pande företaget.

Bestämmelserna i första stycket ska inte tillämpas
– om mer än tre år förflutit från den uppskovsgrundande avyttringen, eller
– om särskilda skäl talar emot det.

Lag (2007:1419).

Uttagsbeskattning

20 § Om uttagsbeskattning ska ske enligt 22 kap. av en mottagen andel,
ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt även om det inte följer av 19 §.
Lag (2007:1419).

Efterföljande underprisöverlåtelse

21 § Om säljaren överlåter en mottagen andel genom en underprisöverlå-
telse, ska uppskovsbeloppet inte tas upp. I stället inträder köparen i säljarens
skattemässiga situation när det gäller uppskovsbeloppet.

Lag (2007:1419).

Efterföljande koncernintern avyttring

22 §

Har upphävt genom lag (2003:224).

23 § Om en mottagen andel avyttras genom en sådan avyttring med kapi-
talförlust till ett företag som medför att avdragsrätten för kapitalförlusten
skjuts upp enligt 25 kap. 7–11 §§, ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt
först när kapitalförlusten på grund av den avyttringen ska dras av som kost-
nad.

Lag (2007:1419).

Efterföljande uppskovsgrundande andelsbyte

24 § Om en mottagen andel avyttras genom ett uppskovsgrundande an-
delsbyte, ska uppskovsbeloppet inte tas upp om den skattskyldige begär det.
I stället övergår uppskovsbeloppet på de nya mottagna andelarna. Avyttras
vid ett uppskovsgrundande andelsbyte också andra andelar i det tidigare kö-
pande företaget, övergår uppskovsbeloppet på samtliga nya mottagna ande-
lar.

Vid bedömningen av om det är ett uppskovsgrundande andelsbyte behö-

ver villkoren i 13 § inte vara uppfyllda.

Lag (2007:1419).

Efterföljande arv m.m.

25 § Om en mottagen andel övergår till en fysisk person genom arv, testa-
mente, gåva eller bodelning och andelen blir en lagertillgång hos förvärva-
ren, inträder denne i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäl-
ler uppskovsbeloppet.

Lag (2002:1143).

Utflyttning

26 § Om en fysisk person som har avyttrat en lagertillgång eller en sådan
andel i en kooperativ förening som är en tillgång i näringsverksamheten en-

243

SFS 2008:803

ligt 13 kap. 7 § inte längre uppfyller villkoret i 8 § om att vara bosatt i
Sverige eller stadigvarande vistas här, ska uppskovsbeloppet tas upp som in-
täkt.

Lag (2007:1419).

27 §

Har upphävts genom lag (2002:1143).

Övriga bestämmelser

Turordning vid avyttring av andelar i det köpande företaget

28 § Om säljaren äger andelar av samma slag och sort som den mottagna
andelen vid tidpunkten för det uppskovsgrundande andelsbytet (gamla ande-
lar) eller förvärvar sådana andelar efter andelsbytet (nya andelar), ska avytt-
ringar anses ske i följande ordning:

1. gamla andelar,
2. mottagna andelar,
3. nya andelar.

Lag (2007:1419).

Genomsnittsmetoden

29 § Om mottagna andelar inte är marknadsnoterade, ska de vid tillämp-
ning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara av samma slag och
sort som andra andelar i det köpande företaget som innehas av säljaren.

Lag

(2007:1419).

Uppdelning och sammanläggning av uppskovsbelopp

30 § Om anskaffningsutgiften eller anskaffningsvärdet för en mottagen an-
del fördelats på flera andelar på grund av fondemission, split eller liknande
förfarande, ska var och en av dessa nybildade andelar anses som en motta-
gen andel. Uppskovsbeloppet för den tidigare mottagna andelen ska fördelas
på denna andel, om den finns kvar efter förfarandet, och de nybildade ande-
larna.

Lag (2007:1419).

31 § Om mottagna andelar sammanläggs, ska den nybildade andelen anses
som en mottagen andel. Uppskovsbeloppet för de tidigare mottagna ande-
larna övergår på den nybildade andelen.

Lag (2007:1419).

Fiktiv avräkning m.m.

32 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra
stycket om

– en andel i en association avyttras genom ett förfarande som hade varit

ett andelsbyte om den association som andelen är hänförlig till hade varit en
utländsk juridisk person,

– associationen hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska

unionen,

– associationen bedriver verksamheten i någon av de associationsformer

som anges i bilaga 37.1, och

244

SFS 2008:803

– associationen är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bi-

laga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

En delägare i den association som det avyttras andelar i, som beskattas på

grund av förfarandet har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av la-
gen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för
respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat
den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om
det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv
90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för
fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier
eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett
europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlems-
stat till en annan.

Lag (2007:1419).

49 a kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid
avyttring av andelar i skalbolag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om beskattning av kapital-
vinst i inkomstslaget näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar vissa
andelar i juridiska personer och handelsbolag.

Lag (2002:536).

Tillämpningsområde

2 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas om

1. en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag, och
2.

det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital.

Lag

(2002:536).

3 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte om

1. någon andel i det företag som andelen hänför sig till är marknadsnote-

rad,

2. andelen anses avyttrad på grund av bestämmelserna om likvidation i

44 kap. 7 § första stycket eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2,

3. ett handelsbolag upplöses eller andelen i ett handelsbolag övergår till

en ny ägare på sätt som anges i 50 kap. 2 § andra stycket, eller

4. bestämmelserna i 51 kap. om beskattning i inkomstslaget näringsverk-

samhet vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag ska tillämpas.

Lag

(2007:1419).

Definitioner

Andel och det avyttrade företaget

4 § Med

andel avses i detta kapitel en andel i ett aktiebolag, en ekonomisk

förening eller ett handelsbolag. Med det

avyttrade företaget avses det aktie-

bolag, den ekonomiska förening eller det handelsbolag som den avyttrade
andelen hänför sig till.

Med andel i det avyttrade företaget likställs i detta kapitel även andra del-

ägarrätter som getts ut av och hänför sig till det avyttrade företaget.

245

SFS 2008:803

En andel i en utländsk juridisk person omfattas av bestämmelserna i detta

kapitel om den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten för an-
delsavyttringen eller dess inkomster beskattas hos delägaren. Detsamma gäl-
ler om den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i intressege-
menskap, äger eller under de tre senaste åren har ägt en andel i

– ett svenskt aktiebolag om andelen inte är marknadsnoterad,
– en svensk ekonomisk förening,
– en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig här under nå-

gon del av denna tid om denna person motsvarar ett svenskt aktiebolag och
andelen inte är marknadsnoterad eller om personen motsvarar en svensk
ekonomisk förening, eller

– ett svenskt handelsbolag.

Lag (2003:224).

Företag i intressegemenskap

5 § Med

företag i intressegemenskap avses i detta kapitel ett företag som

det avyttrade företaget, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat
sätt har ett väsentligt inflytande i.

Lag (2002:536).

Skalbolag

6 § Med

skalbolag avses i detta kapitel det avyttrade företaget om summan

av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar enligt 7 och 8 §§ översti-
ger ett jämförelsebelopp enligt 9 § vid tidpunkten för avyttringen.

Lag

(2003:224).

Likvida tillgångar

7 § Med

likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper och

liknande tillgångar. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar om

1. tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,
2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan

den bedrevs intill två år före avyttringen, och

3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna

lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.

Som likvida tillgångar räknas inte
1. andelar i företag i intressegemenskap, eller
2. värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528)

om värdepappersmarknaden.

Värdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan rörelse

som avses i andra stycket 2 och som innehas av en utländsk juridisk person
räknas inte som likvida medel om den utländska juridiska personen hör
hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat

– som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
– med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas av avtalets

regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt
avtalet.

Lag (2007:552).

8 § Om likvida tillgångar som avses i 7 § innehas av ett företag i intresse-
gemenskap, ska tillgångarna räknas med vid beräkningen av summan av

246

SFS 2008:803

marknadsvärdet av likvida tillgångar enligt 6 § till den del som motsvarar
det avyttrade företagets ägarandel i företaget.

Lag (2007:1419).

Jämförelsebeloppet

9 § Om samtliga andelar har avyttrats, utgörs

jämförelsebeloppet av halva

ersättningen. I annat fall utgörs jämförelsebeloppet av hälften av det sam-
manlagda värdet av samtliga andelar beräknat med utgångspunkt i ersätt-
ningen för de avyttrade andelarna.

Lag (2002:536).

Återköp

10 § Avser avyttringen en andel som inte hänför sig till ett skalbolag gäller
följande. Om den övervägande delen av andra tillgångar än sådana likvida
tillgångar som avses i 7 § och som vid avyttringen innehades av det avytt-
rade företaget eller av företag i intressegemenskap, inom två år efter avytt-
ringen av andelen, direkt eller indirekt, förvärvas av säljaren eller denne när-
stående, tillämpas bestämmelserna i 11 och 12 §§.

Bedömningen enligt första stycket ska grundas på tillgångarnas mark-

nadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av andelen. Vid denna bedömning
ska värdet av tillgångar i företag i intressegemenskap beaktas bara till den
del som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i företaget.

Första och andra styckena tillämpas också i fråga om tillgångar som kan

anses ha ersatt tillgångar som innehades av det avyttrade företaget eller av
ett företag i intressegemenskap vid tidpunkten för avyttringen av andelen.
Lag (2007:1419).

Kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet

Huvudregel

11 § Kapitalvinst på grund av avyttringen av en andel i ett skalbolag ska
tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet det beskattningsår när
andelen avyttrades.

Lag (2007:1419).

Undantag

12 § Om den skattskyldige begär det och det kommer fram att det finns
särskilda skäl ska bestämmelsen i 11 § inte tillämpas. Vid prövningen ska
beaktas

1. vad som föranlett avyttringen av andelen eller återköpet, och
2. hur ersättningen för andelen bestämts.
Leder avyttringen inte till att ett väsentligt inflytande över skalbolaget går

över till någon annan person ska dock bestämmelsen i 11 § tillämpas bara
om det föreligger särskilda omständigheter.

Lag (2007:1419).

247

SFS 2008:803

Skalbolagsdeklaration

13 § Bestämmelserna i 11 § ska inte tillämpas om

1. det avyttrade företaget eller, i fråga om handelsbolag, säljaren tar upp

företagets överskott eller underskott i en sådan skalbolagsdeklaration som
avses i 10 kap. 8 a § skattebetalningslagen (1997:483),

2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1,

och

3. säkerhet ställs enligt bestämmelserna i 11 kap. 12 § skattebetalningsla-

gen.

Bokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår avslutats vid

tidpunkten för avyttringen eller, i fråga om handelsbolag, vid avyttringen el-
ler tillträdet. Företagets avsättningar till periodiseringsfond och ersättnings-
fond ska anses ha återförts. Om det är en andel i ett handelsbolag som har
avyttrats, ska säljaren ta upp så stor del av handelsbolagets överskott eller
underskott samt kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av handels-
bolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter som belöper sig på den
avyttrade andelen.

Första och andra styckena gäller även företag i intressegemenskap.

Lag

(2007:1419).

14 § Säkerhet enligt 13 § första stycket 3 behöver inte ställas om säljaren
av en handelsbolagsandel enligt en överenskommelse med förvärvaren tar
upp överskott eller drar av underskott som avser tiden före avyttringen eller
tiden före tillträdesdagen samt tar upp kapitalvinster och drar av kapitalför-
luster vid avyttringen av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbo-
stadsrätter vid samma tidpunkt.

Lag (2002:536).

50 kap. Avyttring av andelar i svenska handelsbolag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avytt-
ring av andelar i svenska handelsbolag. De grundläggande bestämmelserna
finns i 44 kap.

Avyttring

2 § Om en andel i ett handelsbolag inlöses eller bolaget upplöses, anses
andelen avyttrad.

Som avyttring behandlas också att en andel övergår till en ny ägare genom

arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, om den justerade an-
skaffningsutgiften hos den tidigare ägaren är negativ.

Omkostnadsbeloppet

3 § Vid beräkning av omkostnadsbeloppet ska anskaffningsutgiften juste-
ras enligt bestämmelserna i 5 och 6 §§.

Blir den justerade anskaffningsutgiften negativ, anses omkostnadsbelop-

pet vara noll. Ersättningen för andelen ska då ökas med den negativa juste-
rade anskaffningsutgiften.

Lag (2007:1419).

248

SFS 2008:803

4 § Om en äganderättsövergång har behandlats som en avyttring på grund
av bestämmelserna i 2 § andra stycket, anses den nya ägarens anskaffnings-
utgift vara noll.

5 § Anskaffningsutgiften ska

ökas med

– den skattskyldiges tillskott till bolaget,
– belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkom-

ster,

– 28 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,
– 72 procent av expansionsfond som förs över från andel i handelsbolag

till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, och

– det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om över-

låtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.

Anskaffningsutgiften ska

minskas med

– den skattskyldiges uttag ur bolaget,
– belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets under-

skott,

– negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett un-

derskott i inkomstslaget näringsverksamhet,

– 28 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond enligt

34 kap., och

– 72 procent av expansionsfond som förs över från enskild näringsverk-

samhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.

Lag (2007:1419).

6 § För en andel i ett handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag
ska anskaffningsutgiften justeras enligt bestämmelserna i 5 § som om ägar-
bolaget var skattskyldigt för bolagens inkomster. För andelen i ägarbolaget
ska anskaffningsutgiften justeras med hänsyn till inkomster och underskott i
båda bolagen.

Lag (2007:1419).

Vissa avyttringar

7 § Om en fysisk person avyttrar en andel i ett handelsbolag som, direkt el-
ler indirekt, äger en delägarrätt som skulle ha ansetts som en kvalificerad an-
del enligt 57 kap. om den ägts direkt av den fysiska personen, gäller föl-
jande. Den del av vinsten som motsvarar delägarrättens marknadsvärde i för-
hållande till ersättningen för andelen i handelsbolaget ska tas upp i in-
komstslaget tjänst.

Första stycket tillämpas inte på sådana avyttringar som avses i 49 a kap.

och 51 kap.

Lag (2007:1251).

8 § I 49 a kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som avyttrar en
andel i ett skalbolag ska ta upp kapitalvinsten i inkomstslaget näringsverk-
samhet.

I 51 kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som avyttrar en an-

del i ett handelsbolag till någon annan än en obegränsat skattskyldig fysisk
person i särskilda fall ska ta upp ett belopp som motsvarar kapitalvinsten i
inkomstslaget näringsverksamhet.

Lag (2007:1419).

249

SFS 2008:803

Kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

9 § I inkomstslaget kapital ska 70 procent av en kapitalförlust dras av.

Lag

(2007:1419).

Inkomstslaget näringsverksamhet

10 § I inkomstslaget näringsverksamhet ska en kapitalförlust för vilken av-
drag ska göras, dras av i sin helhet, om inte något annat anges i 11 §.

I 25 a kap. 20 § finns bestämmelser om när en kapitalförlust inte får dras

av.

Lag (2007:1419).

11 § En kapitalförlust för vilken avdrag ska göras, som uppkommer när ett
svenskt handelsbolag avyttrar en andel i ett annat svenskt handelsbolag ska
dras av med 70 procent av förlusten.

En kapitalförlust för vilken avdrag ska göras, på en andel vars innehav be-

tingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med
hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan
anses stå handelsbolaget nära, ska dock alltid dras av i sin helhet.

Lag

(2007:1419).

12 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

13 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

51 kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid
avyttring av andelar i svenska handelsbolag

Förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller om

1. en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag,
2. det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital,
3. förvärvaren inte är en obegränsat skattskyldig fysisk person, och
4. verksamheten i handelsbolaget varit sådan som anges i 2 §.
Vid inlösen gäller bestämmelserna, i stället för vad som anges i första

stycket 3, om någon av de kvarvarande delägarna i handelsbolaget inte är en
obegränsat skattskyldig fysisk person.

Lag (2000:1341).

2 § Bestämmelserna gäller bara om

1. verksamheten i handelsbolaget under det räkenskapsår då avyttringen

sker är aktiv näringsverksamhet för överlåtaren,

2. någon närstående till överlåtaren varit delägare i handelsbolaget och

verksamheten under räkenskapsåret är aktiv näringsverksamhet för denne,

3. någon närstående till överlåtaren varit anställd hos handelsbolaget un-

der räkenskapsåret, eller

4. överlåtaren eller någon närstående under räkenskapsåret på motsva-

rande sätt bedrivit näringsverksamhet i en juridisk person genom handelsbo-
laget.

250

SFS 2008:803

Vid tillämpning av första stycket anses också tidigare innehavare av ande-

len under samma räkenskapsår som överlåtare, om avyttringen föregåtts av
en eller flera överlåtelser från obegränsat skattskyldiga fysiska personer.
Frågan om verksamheten varit aktiv näringsverksamhet ska bedömas med
hänsyn till förhållandena före överlåtelsen.

Lag (2007:1419).

Belopp som motsvarar kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet

3 § Ett belopp som motsvarar kapitalvinsten på grund av avyttringen ska
tas upp hos överlåtaren som överskott av aktiv näringsverksamhet från han-
delsbolaget.

Om avyttringen har föregåtts av en eller flera avyttringar under samma rä-

kenskapsår från obegränsat skattskyldiga fysiska personer, ska beloppet
ökas med summan av kapitalvinsterna vid dessa avyttringar.

Lag

(2007:1419).

4 § Bestämmelsen i 3 § första stycket tillämpas också på kapitalvinst på
grund av tillkommande ersättning som erhålls efter det räkenskapsår för
handelsbolaget då avyttringen skedde. I andra fall än då tillkommande er-
sättning beräknas på grundval av handelsbolagets resultat eller omsättning
eller liknande för det nämnda räkenskapsåret gäller detta dock bara om över-
låtaren eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, varit verksam
i handelsbolaget efter avyttringen och det inte är uppenbart att verksamheten
saknat betydelse för storleken av ersättningen.

5 § Vid beräkningen av det belopp som enligt 3 och 4 §§ ska tas upp som
överskott av näringsverksamhet, ska andelens anskaffningsutgift inte ökas
med beloppet. En sådan ökning görs däremot vid beräkningen av kapital-
vinst eller kapitalförlust i inkomstslaget kapital.

Lag (2007:1419).

Inkomsten tas upp av överlåtaren

6 § Bestämmelserna i 3–5 §§ ska inte tillämpas, om

1. överlåtaren enligt en överenskommelse med förvärvaren tar upp över-

skott eller drar av underskott i handelsbolaget som avser tiden före avytt-
ringen eller tiden före tillträdesdagen samt tar upp kapitalvinster och drar av
kapitalförluster vid avyttringar av handelsbolagets näringsfastigheter och
näringsbostadsrätter före samma tidpunkt, och

2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1.
Bokslutet enligt första stycket 2 ska upprättas som om handelsbolaget

hade ett beskattningsår som avslutats vid den sluttidpunkt för inkomstberäk-
ningen som överlåtaren valt enligt första stycket 1. Bokslutet och sådana
uppgifter till ledning för taxering som avses i 3 kap. 5 § lagen (2001:1227)
om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha godkänts skriftligen av
förvärvaren.

Med förvärvare avses vid inlösen de kvarvarande delägarna i handelsbola-

get.

Lag (2007:1419).

251

SFS 2008:803

7 § Bestämmelserna i 6 § gäller inte, om

1. överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, varit

verksam i handelsbolaget efter den sluttidpunkt för inkomstberäkningen som
överlåtaren valt enligt 6 § första stycket 1, eller

2. handelsbolaget, direkt eller indirekt, äger andelar som, om de hade ägts

direkt av överlåtaren, skulle ha varit kvalificerade andelar.

Närståendebegreppet

8 § Om överlåtaren är ett dödsbo, anses vid tillämpning av detta kapitel
också delägare i dödsboet som närstående.

52 kap. Avyttring av andra tillgångar

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avytt-
ring av andra tillgångar och förpliktelser än sådana som avses i 45, 46, 48
och 50 kap. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.

Beräkningen

2 § För tillgångar som den skattskyldige innehaft för personligt bruk (per-
sonliga tillgångar) får som omkostnadsbelopp räknas 25 procent av ersätt-
ningen minskad med försäljningsprovision och andra utgifter för avytt-
ringen.

Kapitalvinster vid avyttring av personliga tillgångar ska tas upp bara till

den del de för beskattningsåret sammanlagt överstiger 50 000 kronor.

En avlidens personliga tillgångar ska behandlas som personliga tillgångar

också hos hans dödsbo.

Lag (2007:1419).

3 § För andra tillgångar än personliga tillgångar ska kapitalvinsten vid en
avyttring beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §,
om de är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde.

Lag

(2007:1419).

4 § Anskaffningsutgiften ska minskas med gjorda avdrag för tillgångarnas
anskaffning, värdeminskning eller liknande.

Lag (2007:1419).

Kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

5 § I inkomstslaget kapital ska 70 procent av en kapitalförlust dras av.

Förluster vid avyttring av personliga tillgångar får dock inte dras av. Ett

dödsbos förluster vid avyttring av sådana tillgångar som boet förvärvat för
en delägares privata bruk får inte heller dras av.

Lag (2007:1419).

252

SFS 2008:803

Inkomstslaget näringsverksamhet

6 § I inkomstslaget näringsverksamhet ska en kapitalförlust dras av i sin
helhet, om inte något annat anges i 7 §.

I 25 a kap. 20 § finns bestämmelser om när en kapitalförlust inte får dras

av.

Lag (2007:1419).

7 § I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag
tillämpas bestämmelserna i 5 §.

Kapitalförluster på sådana tillgångar eller förpliktelser vars innehav be-

Lag

(2007:1419).

8 §

Har upphävts genom lag (2003:224).

53 kap. Överlåtelse av tillgångar till underpris

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om överlåtelser av tillgångar till un-
derpris från en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag till ett företag
som överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren är delägare i.

Bestämmelserna 2–9 §§ gäller bara i inkomstslaget kapital. Bestämmel-

sen i 4 § andra meningen gäller dock inte i inkomstslaget kapital utan i in-
komstslaget näringsverksamhet.

Bestämmelserna om förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffnings-

värde i 10 och 11 §§ gäller i inkomstslagen näringsverksamhet och kapital. I
inkomstslaget näringsverksamhet gäller de inte bara för kapitaltillgångar
utan också för lagertillgångar och inventarier.

Inkomstslaget kapital

Överlåtelser till aktiebolag, ekonomiska föreningar, svenska handelsbolag
eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer

2 § Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller om en fysisk person överlåter en till-
gång utan ersättning eller mot ersättning som understiger såväl tillgångens
marknadsvärde som omkostnadsbelopp om överlåtelsen sker till ett företag
som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
och företaget är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett svenskt handels-
bolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, som överlåtaren
eller någon närstående till överlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i.

Bestämmelserna i 3–5 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag som

har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller närings-
bostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger såväl till-
gångens marknadsvärde som omkostnadsbelopp om överlåtelsen sker till ett
företag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-
området, och företaget är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett svenskt
handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som den fy-

253

SFS 2008:803

siska personen eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, äger
andelar i.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller dock inte överlåtelser som omfat-

tas av bestämmelserna i 6–8 §§.

Lag (2007:1122).

3 § Den överlåtna tillgången ska anses ha avyttrats mot en ersättning som
motsvarar tillgångens omkostnadsbelopp eller marknadsvärde om detta är
lägre.

Lag (2007:1419).

4 § Om det är en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt som överlåts,
ska den överlåtna tillgångens skattemässiga värde anses som omkostnadsbe-
lopp. Bestämmelserna om återföring av avdrag för utgifter för förbättrande
reparationer och underhåll i 26 kap. 2 och 10 §§ ska inte tillämpas.

Lag

(2007:1419).

5 § När det ska beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens och när-
ståendes andelar i det förvärvande företaget ska, om ersättning inte har läm-
nats, den sammanlagda anskaffningsutgiften för andelarna ökas med ett be-
lopp som motsvarar omkostnadsbeloppet för tillgången eller marknadsvär-
det om det är lägre. Om ersättning har lämnats, ska anskaffningsutgiften i
stället ökas med skillnaden mellan omkostnadsbeloppet för tillgången res-
pektive marknadsvärdet och ersättningen.

Lag (2007:1419).

Överlåtelser till utländska juridiska personer

6 § Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller om en fysisk person överlåter en
tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens
marknadsvärde till

1. en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet och som överlåtaren eller någon närstående
till överlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i, eller

2. ett sådant aktiebolag, en sådan ekonomisk förening, ett sådant svenskt

handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som en ut-
ländsk juridisk person som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i.

Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag

som har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller nä-
ringsbostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger till-
gångens marknadsvärde till

1. en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet och som den fysiska personen eller någon
närstående till honom, direkt eller indirekt, äger andelar i, eller

2. ett sådant aktiebolag, en sådan ekonomisk förening, ett sådant svenskt

handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som en ut-
ländsk juridisk person som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i.

Lag

(2007:1122).

7 § Den överlåtna tillgången ska anses ha avyttrats mot en ersättning som
motsvarar tillgångens marknadsvärde.

Lag (2007:1419).

254

SFS 2008:803

8 § När det ska beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens och när-
ståendes andelar i den förvärvande juridiska personen ska, om ersättning inte
har lämnats, den sammanlagda anskaffningsutgiften för andelarna ökas med
ett belopp som motsvarar marknadsvärdet på tillgången. Om ersättning har
lämnats, ska anskaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden mellan mark-
nadsvärdet och ersättningen.

Lag (2007:1419).

Närstående

9 § Med närstående avses i detta kapitel inte syskon, syskons make eller
syskons avkomling.

Inkomstslagen näringsverksamhet och kapital

Förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffningsvärde

10 § Om bestämmelserna i 2–5 §§ är tillämpliga, ska förvärvaren anses ha
förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den ersättning som överlå-
taren enligt 3 § ska anses ha fått.

Lag (2007:1419).

11 § Om bestämmelserna i 6–8 §§ är tillämpliga, ska förvärvaren anses ha
förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den ersättning som överlå-
taren enligt 7 § ska anses ha fått.

Lag (2007:1419).

54 kap. Betalning av skulder i utländsk valuta

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om låntagares kapitalvinster på
grund av valutakursförändringar vid betalning av skulder i utländsk valuta.
Bestämmelserna gäller bara i inkomstslaget kapital.

Skulder tas över

2 § Att en skuld mot ersättning tas över av en annan låntagare anses som
betalning av skulden.

Om en skuld tas över i samband med ett förvärv som sker genom arv, tes-

tamente, gåva eller på liknande sätt, inträder förvärvaren dock i den tidigare
låntagarens skattemässiga situation.

Beräkningen

3 § Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan det återbetalade
beloppets värde vid upplåningen och dess värde vid återbetalningen. Värdet
vid upplåningen ska beräknas som ett genomsnitt av värdena av olika upplå-
nade belopp i samma valuta och med beaktande av de återbetalningar som
gjorts.

Lag (2007:1419).

255

SFS 2008:803

Undantag från skatteplikt

4 § Kapitalvinster på skulder i utländsk valuta som är avsedd för den skatt-
skyldiges personliga levnadskostnader under en tillfällig vistelse utomlands
ska inte tas upp.

Lag (2007:1419).

Beskattningstidpunkten

5 § Kapitalvinster vid betalning av skulder i utländsk valuta ska tas upp
som intäkt det beskattningsår då återbetalningen görs.

Lag (2007:1419).

Kapitalförluster

6 § Kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta ska dras av
med 70 procent av förlusten. Att kapitalförluster i vissa fall inte ska dras av
följer av 4 §

Lag (2007:1419).

55 kap. Ersättning på grund av insättningsgaranti och
investerarskydd

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– ersättning på grund av insättningsgaranti i 2–4 §§, och
– ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring i 5–11 §§.

Ersättning på grund av insättningsgaranti

Ersättning

2 § Ersättning som betalas ut av garantimyndigheten enligt lagen
(1995:1571) om insättningsgaranti anses utbetald av det institut där insätt-
ningen gjorts.

Lag (2007:1449).

3 § Ersättningen ska i första hand anses som ersättning för insatt kapitalbe-
lopp. Till den del ersättningen avser upplupen ränta ska den behandlas som
ränteinkomst.

Lag (2007:1419).

Återbetalning av ersättning

4 § Vid återbetalning av ersättning enligt 18 § lagen (1995:1571) om in-
sättningsgaranti ska den del av det återbetalda beloppet som inte avser er-
sättning för det insatta kapitalbeloppet behandlas som ränteutgift.

Lag

(2007:1419).

Ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring

Ersättning

5 § Ersättning som betalas ut av garantimyndigheten enligt lagen
(1999:158) om investerarskydd eller av en försäkringsgivare på grund av en
försäkring som ett värdepappersbolag tecknat för skadeståndsskyldighet

SFS 2008:803

256

SFS 2008:803

som det kan komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen ska anses utbe-
tald av det institut där investeringen finns.

Lag (2007:1449).

6 § Om ersättningen inte täcker allt, ska den i första hand anses som ersätt-
ning för medel (kapitalbelopp och ränta). Kapitalbeloppet ska anses ersatt
före räntebeloppet. I andra hand ska ersättningen anses avse finansiella in-
strument.

Lag (2007:1419).

Ränta

7 § Ersättning för ränta enligt 8 § lagen (1999:158) om investerarskydd el-
ler ersättning för ränta från en försäkring som avses i 5 § ska behandlas som
ränteinkomst.

Lag (2007:1419).

Finansiella instrument

8 § De finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet eller en
sådan försäkring som avses i 5 § ska anses avyttrade vid den tidpunkt då er-
sättningen fastställs. Om de finansiella instrumenten är lagertillgångar ska
de dock anses avyttrade när ersättningen enligt god redovisningssed ska re-
dovisas.

Ersättning som ska anses avse finansiella instrument, ska behandlas som

ersättning för de avyttrade instrumenten.

Lag (2007:1419).

9 § Om de finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet eller
en sådan försäkring som avses i 5 § avser såväl marknadsnoterade som icke
marknadsnoterade instrument, ska ersättningen i första hand anses avse
marknadsnoterade finansiella instrument, om inte den som har rätt till ersätt-
ningen begär annat.

Lag (2007:1419).

Återbetalning av ersättning

10 § Vid återbetalning av ersättning enligt 19 § lagen (1999:158) om in-
vesterarskydd ska den del av det återbetalade beloppet som motsvarar ränte-
inkomst enligt 6 och 7 §§ behandlas som ränteutgift.

Lag (2007:1419).

Utländskt investerarskydd eller utländsk försäkring

11 § Om en obegränsat skattskyldig fysisk eller juridisk person eller ett
svenskt handelsbolag får ersättning från ett utländskt investerarskydd eller
från en utländsk försäkringsgivare enligt en försäkring som motsvarar sådan
försäkring som avses i 5 §, ska bestämmelserna i 5–10 §§ tillämpas.

Lag

(2007:1419).

257

SFS 2008:803

AVD. VIII FÅMANSFÖRETAG OCH
FÅMANSHANDELSBOLAG

56 kap. Särskilda bestämmelser för fåmansföretag och
fåmanshandelsbolag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vad som avses med fåmansföre-
tag och fåmanshandelsbolag samt ägare och företagsledare i sådana företag.

Särskilda bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmans-

företag och företag som har varit fåmansföretag finns i 57 kap. I 8 § finns
hänvisningar till övriga bestämmelser som berör fåmansföretag, fåmanshan-
delsbolag och deras delägare m.fl.

Definitioner

Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

2 § Med

fåmansföretag avses aktiebolag och ekonomiska föreningar där

1. fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent

av rösterna för samtliga andelar i företaget, eller

2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende

av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom av-
tal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan
verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Lag

(2000:1341).

3 § Aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad
eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbets-
området och privatbostadsföretag är inte fåmansföretag.

Lag (2007:552).

4 § Med

fåmanshandelsbolag avses handelsbolag där

1. fyra eller färre delägare genom innehav av andelar eller på liknande sätt

har ett bestämmande inflytande, eller

2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende

av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom av-
tal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan
verksamhet.

Lag (2000:1341).

5 § Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag enligt 2 § 1 el-
ler ett fåmanshandelsbolag enligt 4 § 1 ska en person och hans närstående
(närståendekrets) anses som en delägare. Prövningen ska göras med ut-
gångspunkt från den äldste personen och därefter i fallande åldersordning.
En person som inräknats i en närståendekrets ska inte medräknas i någon yt-
terligare krets.

Lag (2007:1419).

Delägare och företagsledare

6 § Med

delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avses en fy-

sisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar an-
delar i företaget.

258

SFS 2008:803

Med

företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag avses

den eller de fysiska personer som genom eget eller närståendes innehav av
andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt inflytande i företaget.
När det gäller företag som avses i 2 § 2 och 4 § 2 anses som företagsledare
den som har den faktiska bestämmanderätten över en viss verksamhet och
självständigt kan förfoga över dess resultat.

Lag (2000:1341).

Dödsbon

7 § Vad som sägs om fysisk person i detta kapitel gäller inte dödsbon.

Hänvisningar

8 § När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare
m.fl. finns även särskilda bestämmelser om

– förmån av utbildning i 11 kap. 17 §,
– avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23 §,
– underprisöverlåtelser i 23 kap. 18–23 a §§,
– avdrag för ränta på vinstandelslån i 24 kap. 6, 7 och 10 §§,
– avskattning av fastighet i 25 a kap. 25 §,
– när en fastighet eller andel är lagertillgång i 27 kap. 4–6 §§,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 §,
– utskiftning vid ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag i

42 kap. 20 §,

– partiella fissioner i 48 kap. 18 c–18 e §§,
– andelsbyten i 48 a kap. 6 a, 8 a–8 c, 9, 12, 13 och 16 §§,
– avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 § och 51 kap.

7 §,

– pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10 och 15 §§,
– familjebeskattning i 60 kap. 12–14 §§, och
– grundavdrag i 63 kap. 5 §.

Lag (2006:1422).

57 kap. Utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om utdelningar, räntor, andra in-
komster samt kapitalvinster på tillgångar och förpliktelser i eller avseende
fåmansföretag och tidigare fåmansföretag.

Av 7–7 b §§ framgår att bestämmelserna i vissa fall även gäller andelar,

optioner och förpliktelser i andra företag än fåmansföretag.

Lag

(2006:1422).

Huvudregler

2 § Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar ska hos fysiska
personer i den omfattning som anges i 20–22 §§ tas upp i inkomstslaget
tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Som utdelning behandlas även
vinst vid minskning av aktiekapital med indragning av aktier och vinst vid
överlåtelse till ett aktiebolag av dess egna aktier.

259

SFS 2008:803

Vid tillämpning av detta kapitel likställs med andelar andra delägarrätter i

eller avseende företag och med utdelning ränta och annan inkomst på grund
av innehav av sådana tillgångar. Vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis och
konvertibler ska behandlas som delägarrätter oavsett i vilken valuta de getts
ut. Med andelar likställs även förpliktelser avseende optioner som avses i
44 kap. 31 § andra stycket.

Lag (2007:1419).

Definitioner av kvalificerade andelar

3 § Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag eller ett få-
manshandelsbolag gäller vid tillämpning av detta kapitel, utöver vad som
sägs i 56 kap. 2–5 §§, följande.

Om flera delägare själva eller genom någon närstående är eller under nå-

got av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i betydande
omfattning i företaget eller i ett av företaget helt eller delvis, direkt eller in-
direkt, ägt fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, ska de anses som en
enda delägare.

Lag (2007:1419).

4 § Med

kvalificerad andel avses andel i eller avseende ett fåmansföretag

under förutsättning att

1. andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något

av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfatt-
ning i företaget eller i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag
som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller

2. företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de

fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag
eller i ett fåmanshandelsbolag och andelsägaren eller någon närstående un-
der beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit
verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag eller fåmanshandels-
bolag.

Om en sådan andel i ett fåmansföretag som inte ska anses vara kvalifice-

rad enligt bestämmelserna i första stycket förvärvats under beskattningsåret
eller något av de fem föregående beskattningsåren genom sådan utdelning
på en kvalificerad andel i ett annat fåmansföretag som på grund av bestäm-
melserna i 42 kap. 16 § inte har beskattats, ska villkoren i första stycket till-
lämpas som om det företag som den utdelade aktien avser vore det företag
som delat ut aktien.

Om ägaren till en kvalificerad andel dör, ska andelen anses kvalificerad

även hos dödsboet. Delägare i dödsboet likställs då med närstående.

Lag

(2007:1419).

5 § Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del
i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, ska en andel anses
kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhål-
landena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren be-
aktas.

Med företag avses här det företag i vilket delägaren eller någon närstå-

ende varit verksam i betydande omfattning under den tid som anges i första
stycket.

260

SFS 2008:803

Ett företag ska anses ägt av utomstående utom till den del det ägs av fy-

siska personer som

1. äger kvalificerade andelar i företaget,
2. indirekt äger andelar i företaget som hade varit kvalificerade om de ägts

direkt, eller

3. äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag som avses i 4 § el-

ler andelar i ett fåmanshandelsbolag som avses i den paragrafen.

Lag

(2007:1419).

6 § Upphör ett företag att vara fåmansföretag, ska en andel anses kvalifice-
rad under fem beskattningsår därefter eller den kortare tid som följer av 4 §.
Detta gäller dock bara om andelsägaren eller någon närstående

1. ägde andelen när företaget upphörde att vara fåmansföretag och ande-

len då var kvalificerad, eller

2. har förvärvat andelen med stöd av en sådan andel som avses i 1.
Om en aktieägare överlåter en kvalificerad andel i ett aktiebolag till bola-

get och bolaget därefter överlåter en egen aktie till honom, ska den från bo-
laget förvärvade aktien anses som en kvalificerad andel hos aktieägaren i det
fall den till bolaget överlåtna andelen skulle ha varit kvalificerad om han
fortfarande innehaft den.

Lag (2007:1419).

7 § Om en kvalificerad andel avyttras genom ett andelsbyte, ska mottagna
andelar anses kvalificerade hos andelsägaren. En andel som har mottagits
vid en partiell fission anses kvalificerad om mottagaren omedelbart före den
partiella fissionen ägt en kvalificerad andel i det överlåtande företaget.

Om mottagaren vid en partiell fission även innehar andelar i det överlå-

tande företaget som inte är kvalificerade, ska samma andel av mottagna an-
delar vara kvalificerade som mottagarens andel kvalificerade andelar i det
överlåtande företaget utgör av mottagarens samtliga andelar i detta.

Om optioner och förpliktelser som avses i 2 § andra stycket avser andelar

som är kvalificerade enligt 7, 7 a eller 7 b §, ska optionerna och förpliktel-
serna anses kvalificerade.

Lag (2007:1419).

7 a § Om en sådan mottagen andel som avses i 7 § direkt eller genom ett
fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avyttras till ett annat fåmansföretag
eller fåmanshandelsbolag som mottagaren direkt eller indirekt äger andel i,
ska mottagarens andelar i det fåmansföretag som direkt eller indirekt förvär-
vat andelarna anses kvalificerade.

Lag (2007:1419).

7 b § Om en andel som är kvalificerad enligt 7 eller 7 a § övergår till nå-
gon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning, ska den anses kvali-
ficerad. Detta gäller inte om bestämmelsen i 23 a § är tillämplig. En andel
ska också anses kvalificerad om den förvärvats med stöd av en sådan kvalifi-
cerad andel.

Det som sägs om en mottagen andel i 7 a § tillämpas även på en andel

som anses kvalificerad enligt första stycket. Vad som sägs om mottagaren i
7 a § gäller i dessa fall den som erhållit andelen genom arv, testamente, gåva
eller bodelning.

261

SFS 2008:803

Det som sägs i första stycket om en andel som är kvalificerad enligt

7 eller 7 a § tillämpas också på en andel som blivit kvalificerad enligt första
stycket.

Lag (2007:1419).

7 c § Om det vid en sådan avyttring som avses i 7 a § finns ett sådant tjäns-
tebelopp för utdelning vid andelsbyte eller partiell fission som avses i
48 kap. 18 d § andra stycket eller 48 a kap. 8 b § första stycket och som hör
till andelarna i det avyttrade företaget, ska det minskas med utdelning som
tagits upp i inkomstslaget tjänst och fördelas på mottagarens andelar i det få-
mansföretag som direkt eller indirekt förvärvat andelarna.

Om det finns ett sådant tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyte eller

partiell fission som avses i 48 kap. 18 d § tredje stycket eller 48 a kap. 8 b §
andra stycket, ska det minskas med kapitalvinst som tagits upp i inkomstsla-
get tjänst och fördelas på mottagarens andelar i fåmansföretaget.

Lag

(2007:1419).

Definitioner för utdelning och kapitalvinst

Statslåneränta

8 § Med statslåneränta avses i detta kapitel statslåneräntan vid utgången av
november året före beskattningsåret.

Lag (2005:1136).

Inkomstbasbelopp

9 § Med inkomstbasbelopp avses detsamma som i 1 kap. 6 § lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension för året före beskattningsåret.
Lag (2005:1136).

Gränsbelopp

10 § Gränsbelopp beräknas för kvalificerade andelar och är summan av

1. årets gränsbelopp, och
2. sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåneräntan ökad med tre

procentenheter.

För tillgångar som avses i 2 § andra stycket ska det sparade utdelningsut-

rymmet i stället räknas upp med statslåneräntan ökad med en procentenhet.
Lag (2007:1419).

10 a § Efter ett andelsbyte beräknas gränsbelopp under beskattningsåret
för en mottagen andel som om andelen var en andel i det avyttrade företaget.
Lag (2006:1422).

Årets gränsbelopp

11 § Årets gränsbelopp är

1. ett belopp som motsvarar två inkomstbasbelopp fördelat med lika be-

lopp på andelarna i företaget, eller

2. summan av
– underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad

med nio procentenheter, och

262

SFS 2008:803

– för andelar i fåmansföretag eller företag som avses i 6 § lönebaserat ut-

rymme enligt 16–19 §§.

För tillgångar som avses i 2 § andra stycket ska statslåneräntan i stället

ökas med en procentenhet. Bestämmelserna i första stycket 1 och i 16–19 §§
gäller inte för sådana tillgångar.

Årets gränsbelopp tillgodoräknas den som äger en andel vid utdelnings-

tillfället eller, om utdelning inte sker, den som äger andelen vid utgången av
året. Om flera utdelningar sker under året på samma andel, ska årets gräns-
belopp tillgodoräknas den som äger andelen vid första utdelningstillfället.
Bestämmelserna i 16–19 §§ tillämpas bara för andelar som ägdes vid årets
ingång.

Lag (2007:1419).

11 a § Efter en partiell fission ska årets gränsbelopp för det beskattningsår
då den partiella fissionen genomförs anses vara noll kronor för en mottagen
andel i det övertagande företaget.

Lag (2007:1419).

Underlag för årets gränsbelopp

12 § Underlaget för årets gränsbelopp är

1. det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats

vid tidpunkten för utdelningen, eller

2. om utdelning inte lämnats under beskattningsåret, det omkostnadsbe-

lopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid beskattningsårets
utgång.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet tillämpas 25–35 §§. Detta gäller

dock inte för tillgångar som avses i 2 § andra stycket.

Lag (2005:1136).

12 a § Omkostnadsbelopp beräknat enligt 25 och 26 §§ för en andel i det
avyttrade företaget vid ett andelsbyte fördelas på de mottagna andelarna.

Omkostnadsbelopp beräknat enligt 25 och 26 §§ för en andel i det överlå-

tande företaget vid en partiell fission fördelas på de mottagna andelarna och
andelarna i det överlåtande företaget på det sätt som omkostnadsbeloppet
fördelas enligt 48 kap. 18 a §.

Lag (2006:1422).

Sparat utdelningsutrymme

13 § Om utdelningen understiger gränsbeloppet, ska skillnaden (sparat ut-
delningsutrymme) föras vidare till nästa beskattningsår. Sparat utdelningsut-
rymme utgör dock gränsbelopp enligt 20 § om ytterligare utdelning sker un-
der beskattningsåret. Sparat utdelningsutrymme utgör gränsbelopp enligt
20 § om utdelning sker på en mottagen andel under det beskattningsår då en
partiell fission genomförs. Sparat utdelningsutrymme som beräknats vid ut-
delning under beskattningsåret ska också utnyttjas vid kapitalvinstberäkning
enligt 21 §.

Lämnar företaget inte någon utdelning, ska hela gränsbeloppet beräknat

vid beskattningsårets utgång föras vidare. Sparat utdelningsutrymme ska fö-
ras vidare även om andelen under något år inte är kvalificerad.

Om en andel avyttras utan att utdelning har skett under året, ska det spa-

rade utdelningsutrymmet räknas upp med statslåneräntan ökad med tre pro-
centenheter. Detta gäller inte om andelen mottagits vid en partiell fission un-

263

SFS 2008:803

der beskattningsåret. Sparat utdelningsutrymme för tillgångar som avses i
2 § andra stycket ska i stället räknas upp med statslåneräntan ökad med en
procentenhet.

Lag (2007:1419).

14 § Om en kvalificerad andel övergår till en ny ägare genom arv, testa-
mente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidi-
gare ägarens sparade utdelningsutrymme.

Lag (2005:1136).

15 § Om kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte, ska sparat
utdelningsutrymme fördelas på de mottagna andelarna.

Om det vid en partiell fission finns sparat utdelningsutrymme enligt 13 §

som hör till en andel i det överlåtande företaget, ska detta utrymme fördelas
mellan de mottagna andelarna och andelen i det överlåtande företaget på det
sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 48 kap. 18 a §.

Om andelar som är kvalificerade enligt 7, 7 a eller 7 b § avyttras till ett få-

mansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren direkt eller indirekt äger
andel i, ska sparat utdelningsutrymme fördelas på säljarens andelar i fåmans-
företaget som förvärvat andelarna direkt eller indirekt.

Lag (2007:1419).

Lönebaserat utrymme

16 § Det lönebaserade utrymmet är

– 25 procent av löneunderlaget enligt 17 och 18 §§, och
– 25 procent av det löneunderlag som överstiger ett belopp som motsvarar

60 inkomstbasbelopp.

Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i före-

taget.

Lag (2006:1344).

17 § Löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant ersättning
som hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som under året
före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dot-
terföretag. Motsvarande ersättning som betalats ut till arbetstagare i utlandet
räknas också in i löneunderlaget om företaget hör hemma i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som kontant ersättning avses
även sådan ersättning som arbetstagare fått från företaget och som skulle ta-
gits upp i inkomstslaget tjänst om inte undantag gällt enligt 3 kap. 9 § eller
på grund av bestämmelse i skatteavtal. Som kontant ersättning avses inte

– kostnadsersättning, eller
– belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt detta kapitel.
Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är helägt,

ska så stor del av ersättningen räknas med som motsvarar moderföretagets
andel i dotterföretaget. Om ett dotterföretag har ägts under del av det år som
löneunderlaget avser, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid
räknas med.

Lag (2007:1419).

18 § Vid beräkningen av löneunderlaget ska ersättningar som täcks av stat-
liga bidrag för lönekostnader inte räknas med.

Lag (2007:1419).

19 § Lönebaserat utrymme ska beräknas bara om andelsägaren eller någon
närstående under året före beskattningsåret fått sådan kontant ersättning som

264

SFS 2008:803

avses i 17 § första stycket från företaget och dess dotterföretag med ett be-
lopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av

– sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda

kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och

– femton inkomstbasbelopp.

Lag (2007:1419).

Utdelning

20 § Utdelning på en kvalificerad andel ska tas upp i inkomstslaget tjänst
till den del den överstiger gränsbeloppet. Utdelning upp till gränsbeloppet
ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital.

Lag (2007:1419).

Utdelning efter andelsbyte eller partiell fission

20 a § Vid en partiell fission ska vid tillämpning av detta kapitel utdelning
i form av andelar i det övertagande företaget, som enligt 42 kap. 16 b § inte
ska tas upp, värderas till noll kronor.

Lag (2007:1419).

20 b § Utdelning på en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller
7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten
ska inte längre tas upp i inkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänste-
beloppet för utdelning vid andelsbyten enligt 48 a kap. 8 b § första stycket
eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § första stycket, 48 kap.
18 e § andra stycket eller 48 a kap. 8 c § andra stycket tagits upp i inkomst-
slaget tjänst för beskattningsåret och tidigare beskattningsår. Därefter ska
andelen inte anses kvalificerad.

Vid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i ett företag

som varit överlåtande företag vid en partiell fission och till vilken andel det
hör ett tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten som fördelats enligt
48 kap. 18 e § andra stycket beaktas bara om utdelningen erhållits efter den
partiella fissionen.

Lag (2007:1419).

20 c § Utdelning på en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller
7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för utdelning vid partiell fission
ska inte längre tas upp i inkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänste-
beloppet för utdelning vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § andra stycket
eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § första stycket, 48 kap.
18 e § andra stycket eller 48 a kap. 8 c § andra stycket tagits upp i inkomst-
slaget tjänst för beskattningsåret och tidigare beskattningsår. Därefter ska
andelen inte anses kvalificerad.

Vid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i ett företag

som varit överlåtande företag vid en partiell fission och till vilken andel det
hör ett tjänstebelopp för utdelning vid partiell fission som fördelats enligt
48 kap. 18 e § andra stycket beaktas bara om utdelningen erhållits efter den
partiella fissionen.

Lag (2007:1419).

Kapitalvinst

21 § Kapitalvinst på en kvalificerad andel till den del den överstiger det
sparade utdelningsutrymmet ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Kapitalvinst

265

SFS 2008:803

som motsvarar det sparade utdelningsutrymmet ska tas upp till två tredjede-
lar i inkomstslaget kapital.

Om kapitalvinst på en kvalificerad andel som anskaffats före år 1992

överstiger sparat utdelningsutrymme, ska den överskjutande delen upp till
ett belopp som motsvarar skillnaden mellan omkostnadsbeloppet beräknat
enligt 25–35 §§ och omkostnadsbeloppet beräknat enligt 44 kap. 14 § i sin
helhet tas upp i inkomstslaget kapital i stället för i inkomstslaget tjänst.
Detta gäller inte för tillgångar som avses i 2 § andra stycket.

Lag

(2007:1251).

22 § En kapitalvinst ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det
skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och
de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomsts-
laget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp
enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som
gällde för avyttringsåret.

Om en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp en kapitalvinst, ska även
detta belopp beaktas enligt första stycket, om beskattningen av kapitalvin-
sten motsvarar den beskattning som skulle ha skett om den närstående varit
bosatt i Sverige.

Lag (2007:1419).

23 § Bestämmelserna i 21 och 22 §§ gäller inte om kapitalvinsten på grund
av andelsavyttringen ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet
enligt 49 a kap.

Lag (2007:1419).

23 a § Övergår äganderätten till en andel som är kvalificerad enligt 7, 7 a
eller 7 b § genom gåva eller testamente till en juridisk person eller ett
svenskt handelsbolag, ska andelen anses avyttrad för en ersättning som mot-
svarar marknadsvärdet.

Lag (2007:1419).

Kapitalvinst efter andelsbyte eller partiell fission

24 § Om en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller 7 b § och till
vilken det hör ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyten avyttras eller
upphör att existera, ska den del av kapitalvinsten som tas upp i inkomstsla-
get tjänst inte överstiga tjänstebeloppet för kapitalvinst vid andelsbyten en-
ligt 48 a kap. 8 b § andra stycket eller det tjänstebelopp som har fördelats
enligt 7 c § andra stycket, 48 kap. 18 e § tredje stycket eller 48 a kap. 8 c §
tredje stycket. Mer än tjänstebeloppet för utdelning vid andelsbyten ska inte
tas upp som utdelning och kapitalvinst i inkomstslaget tjänst.

Vid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i ett företag

som varit överlåtande företag vid en partiell fission och till vilken andel det
hör ett tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten beaktas bara om utdel-
ningen erhållits efter den partiella fissionen.

Bestämmelser om fördelning mellan inkomstslagen tjänst och kapital av

ersättning i pengar vid andelsbyten finns i 48 a kap. 9 §.

Lag (2007:1419).

24 a § Om en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller 7 b § och till
vilken det hör ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid partiell fission avyttras

266

SFS 2008:803

eller upphör att existera, ska den del av kapitalvinsten som tas upp i in-
komstslaget tjänst inte överstiga tjänstebeloppet för kapitalvinst vid partiell
fission enligt 48 kap. 18 d § tredje stycket eller det tjänstebelopp som har
fördelats enligt 7 c § andra stycket, 48 kap. 18 e § tredje stycket eller
48 a kap. 8 c § tredje stycket. Mer än tjänstebeloppet för utdelning vid par-
tiell fission ska inte tas upp som utdelning och kapitalvinst i inkomstslaget
tjänst.

Vid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i ett företag

som varit överlåtande företag vid en partiell fission och till vilken andel det
hör ett tjänstebelopp för utdelning vid partiell fission beaktas bara om utdel-
ningen erhållits efter den partiella fissionen.

Lag (2007:1419).

Andelar förvärvade före år 1990

25 § Anskaffningsutgiften för andelar som har förvärvats före år 1990 ska
vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 12 § räknas upp med hänsyn till
förändringarna i det allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidi-
gast från och med år 1970, till och med år 1989. Motsvarande gäller för
ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om omkostnadsbeloppet be-

räknas med tillämpning av 26 §.

Lag (2007:1419).

Andelar förvärvade före år 1992

Beräkning av omkostnadsbeloppet

26 § Som anskaffningsutgift för andelar som har förvärvats före år 1992
får vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 12 § tas upp det justerade
kapitalunderlaget i företaget enligt 27–35 §§ fördelat med lika belopp på an-
delarna i företaget. Hänsyn får inte tas till ovillkorliga kapitaltillskott som
gjorts före utgången av det beskattningsår som avses i 27 §.

Som förutsättning för tillämpning av första stycket gäller att denna beräk-

ning används för samtliga andelar i företaget som andelsägaren förvärvat
före år 1992.

Bestämmelserna i första stycket gäller bara i fråga om andelar i juridiska

personer som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-
området.

Lag (2005:1136).

Beräkning av kapitalunderlaget

27 § Kapitalunderlaget är skillnaden mellan värdet på tillgångarna och
skulderna i företaget vid utgången av det beskattningsår för vilket taxering
skedde år 1993. Om företaget inte taxerades då, är kapitalunderlaget motsva-
rande skillnad det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1992.

Lag

(2005:1136).

28 § Tillgångarna ska tas upp till det skattemässiga värdet, om inte annat
följer av andra stycket eller av 29 eller 30 §.

Sådana andelar i svenska handelsbolag som är kapitaltillgångar tas upp till

den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap.

Lag (2007:1419).

267

SFS 2008:803

29 § Andelar i andra dotterföretag än handelsbolag ska tas upp till ett
värde som motsvarar kapitalunderlaget i dotterföretaget. Om dotterföretaget
inte var helägt, ska så stor del av detta värde tas upp som motsvarar moder-
företagets andel av antalet andelar i dotterföretaget.

Bestämmelserna i första stycket gäller bara i fråga om andel i dotterföre-

tag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområ-
det.

Lag (2007:1419).

30 § Fastigheter i Sverige och i andra stater inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet som var kapitaltillgångar och som har förvärvats före ut-
gången av år 1990 får i stället anses förvärvade den 1 januari 1991. I sådant
fall ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1991, utöver vad som
anges i andra stycket.

Vid tillämpning av första stycket ska anskaffningsutgiften för en fastighet

i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anses mot-
svara 75 procent av fastighetens marknadsvärde vid utgången av år 1989.
För en fastighet i Sverige ska anskaffningsutgiften anses motsvara den i det
följande angivna delen av fastighetens taxeringsvärde för år 1991 minskad
med värdeminskningsavdrag vid 1982–1991 års taxeringar, till den del av-
draget per år uppgått till minst 10 procent av denna del av taxeringsvärdet.
Den del av taxeringsvärdet som ska användas är för

1. småhusenheter 70 procent,
2. hyreshusenheter 60 procent,
3. industrienheter 75 procent, och
4. lantbruksenheter 100 procent.
Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som an-

ses förvärvade den 1 januari 1991 vid beskattningsårets utgång understeg
75 procent av anskaffningsutgiften enligt andra stycket, ska denna utgift jus-
teras i skälig mån.

Det som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande avdrag,

såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning samt sådana belopp
med vilka ersättningsfonder och liknande fonder tagits i anspråk.

Lag

(2007:1419).

31 § Som skuld räknas 28 procent av

1. en avsättning till skatteutjämningsreserv enligt den upphävda lagen

(1990:654) om skatteutjämningsreserv,

2. sådant uppskovsbelopp som avses i den upphävda lagen (1990:655) om

återföring av obeskattade reserver till den del det vid beskattningsårets ut-
gång inte hade återförts, och

3. avsättningar till ersättningsfonder och liknande fonder.
Avsättningar för framtida utgifter räknas som skuld till den del avdrag

gjordes vid beskattningen.

Lag (2005:1136).

Justering av kapitalunderlaget

32 § Om företaget gjorde avsättning till skatteutjämningsreserv vid
1994 års taxering, får 28 procent av det belopp som enligt lagen (1993:1540)
om återföring av skatteutjämningsreserv minst ska återföras vid 1995–2002
års taxeringar tas upp som skuld i stället för vad som anges i 31 § första

268

SFS 2008:803

stycket 1. Om avdraget för avsättning är lägre än det avdrag som avses i den
bestämmelsen, ska kapitalunderlaget minskas med 28 procent av skillnaden.
Lag (2007:1419).

33 § Kapitalunderlaget ska minskas med vinstutdelning som lämnats för
det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1993 eller, om företaget inte
taxerades då, det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1992.

Lag

(2007:1419).

34 § Vinstutdelning som lämnas för senare räkenskapsår än som avses i
33 § ska minska kapitalunderlaget till den del utdelat belopp överstiger net-
tovinsten enligt fastställd balansräkning eller, i förekommande fall, fastställd
koncernbalansräkning.

Kapitalunderlaget i ett aktiebolag ska minskas med belopp som motsvarar

utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med minskning av aktieka-
pitalet eller reservfonden, om utbetalningen skett efter utgången av det rä-
kenskapsår då underlaget beräknades.

Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening ska minskas med belopp som

motsvarar utbetalningar enligt 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller enligt 4 kap.
3 § samma lag vid återbetalning av överskjutande medlemsinsatser. Detta
gäller bara om utbetalningen har gjorts efter utgången av det räkenskapsår
då underlaget beräknades.

Lag (2007:1419).

35 § När kapitalunderlaget justeras på grund av utdelningar och andra ut-
betalningar som avses i 34 §, tillämpas det nya kapitalunderlaget för utdel-
ningar som görs och kapitalvinster som uppkommer efter den utbetalning
som medfört justeringen.

Lag (2005:1136).

Skatteberäkning inom familjen

36 § Om andelsägarens make i betydande omfattning är eller under någon
del av den senaste femårsperioden har varit verksam i ett fåmansföretag som
avses i 4 §, gäller följande. Understiger andelsägarens beskattningsbara för-
värvsinkomst, bortsett från vad som enligt detta kapitel ska tas upp i in-
komstslaget tjänst (tjänsteintäkten), makens beskattningsbara förvärvsin-
komst, ska skatten på tjänsteintäkten beräknas enligt 65 kap. 5 § som om an-
delsägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från tjänsteintäkten,
motsvarade makens beskattningsbara förvärvsinkomst.

Det som sägs om make i första stycket ska, om andelsägaren fyller högst

18 år under beskattningsåret, i stället avse dennes föräldrar.

Som makar anses vid tillämpning av denna paragraf de som ska behandlas

som makar under större delen av beskattningsåret.

Lag (2007:1419).

269

SFS 2008:803

AVD. IX PENSIONSSPARANDE

58 kap. Pensionsförsäkringar, tjänstepensionsavtal,
kapitalförsäkringar och pensionssparkonto

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– tjänstepensionsavtal i 1 a och 1 b §§,
– pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar i 2–20 och 34 §§, och
– pensionssparkonton i 21–34 §§.

Lag (2008:134).

Tjänstepensionsavtal

1 a § Sådana avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket
ska

1. ingås med ett utländskt tjänstepensionsinstitut, och
2. uppfylla de villkor som anges i fråga om pensionsförsäkring i
– 5 och 6 §§ om gränsdragning,
– 7 § om tjänstepensionsförsäkring,
– 8 § och 9 § första och andra styckena om den försäkrade,
– 10–14 §§ om ålders-, sjuk- och efterlevandepension,
– 15 § om fondförsäkring, och
– 16–16 b §§ om försäkringsavtalets utformning.
Vad som avses med ett utländskt tjänstepensionsinstitut framgår av

39 kap. 13 a §.

Lag (2008:134).

1 b § Vid tillämpningen av 1 a § ska

– tjänstepensionsinstitutet anses som försäkringsgivare,
– arbetsgivaren anses som försäkringstagare, och
– den anställde anses som försäkrad och förmånstagare.
I fråga om efterlevandepension enligt 13 och 14 §§ ska också den anställ-

des efterlevande anses som förmånstagare.

Lag (2007:1419).

Pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar

Gränsdragningen

2 § En försäkring är en

pensionsförsäkring om den uppfyller de villkor

som anges i 4, 6 och 8–16 b §§.

Med

kapitalförsäkring avses en livförsäkring som inte är en pensionsför-

säkring. Också en försäkring som uppfyller villkoren för en pensionsförsäk-
ring anses som en kapitalförsäkring om så bestämts när avtalet ingicks.

Som kapitalförsäkring anses också en pensionsförsäkring eller ett avtal

om tjänstepension som har avskattats enligt 19 eller 19 a § eller enligt 5 §
första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för ut-
omlands bosatta.

Lag (2008:134).

3 § En premiebefrielseförsäkring anses tillhöra samma slag av försäkring
som huvudförsäkringen.

270

SFS 2008:803

4 § En pensionsförsäkring ska ha meddelats i en försäkringsrörelse som
bedrivs från ett fast driftställe i Sverige eller i en försäkringsrörelse som be-
drivs från ett fast driftställe i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet av ett försäkringsföretag som avses i artikel 1 i Europa-
parlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om
livförsäkring

9. Lag (2008:134).

5 § Även om en försäkring inte uppfyller villkoren i 4, 6 och 8–16 b §§,
ska den anses som en pensionsförsäkring, om

1. den huvudsakligen avser ålders-, sjuk- eller efterlevandepension,
2. den har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast

driftställe i Sverige,

3. den har tecknats när den försäkrade var bosatt utomlands, och
4. den försäkrade har fått avdrag, skattereduktion eller liknande skattelätt-

nad för premierna i bosättningslandet.

Första stycket gäller också om arbetsgivaren betalat premier under den

försäkrades bosättning eller förvärvsarbete utomlands utan att betalningen
räknats som inkomst för den försäkrade vid beskattningen i det landet. Ett
sådant förvärvsarbete ska vara den försäkrades huvudsakliga förvärvsverk-
samhet.

Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att en för-

säkring som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett
fast driftställe i Sverige ska anses som en pensionsförsäkring.

En försäkring som har ansetts vara en pensionsförsäkring enligt denna pa-

ragraf, kan inte övergå till att vara en kapitalförsäkring.

Lag (2008:134).

6 § En pensionsförsäkring får inte medföra rätt till andra försäkringsbe-
lopp än sådana som betalas ut

1. till den försäkrade när denne uppnått en viss ålder (ålderspension),
2. till den försäkrade när dennes arbetsförmåga är nedsatt helt eller delvis

(sjukpension), eller

3. efter den försäkrades död till sådana efterlevande som avses i 13 § (ef-

terlevandepension).

Tjänstepensionsförsäkring

7 § Med

tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har

samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att be-
tala samtliga premier för.

Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som –

sedan en anställd dött – tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställ-
des efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga pre-
mier för.

9 EGT L 345, 19.12.2002, s. 1 (Celex 32002L0083).

271

SFS 2008:803

Den försäkrade

8 § Med

försäkrad avses den på vars liv försäkringen har tecknats eller,

när det gäller sjukpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen gäller.

9 § I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring ska
den försäkrade vara försäkringstagare.

Om försäkringstagaren eller hans make eller sambo har barn under 20 år,

får försäkringstagaren dock teckna en försäkring som avser efterlevandepen-
sion på makens eller sambons liv, om barnet sätts in som förmånstagare.

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att dödsboet efter en

skattskyldig som, direkt eller indirekt, bedrivit näringsverksamhet i Sverige
får teckna en försäkring som avser efterlevandepension. Ett sådant medgi-
vande får lämnas bara om den efterlevande inte har något betryggande pen-
sionsskydd och försäkringen tecknas i samband med att boet upphör att be-
driva näringsverksamheten.

Lag (2007:1419).

Ålderspension

10 § Ålderspension får inte börja betalas ut innan den försäkrade fyller
55 år.

Utbetalning får dock göras tidigare om den försäkrade enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring har fått rätt till sjukersättning som inte är
tidsbegränsad. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket
medge att pensionen får börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år.

Förmånstagare får inte sättas in till annan ålderspensionsförsäkring än

tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring ska vara den
som var anställd när avtalet ingicks.

Lag (2007:1419).

11 § Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än fem år. Om ut-
betalningarna ska upphöra när den försäkrade fyller 65 år, får pensionen
dock inte betalas ut under kortare tid än tre år. Pensionen ska under de första
fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller
med stigande belopp. Pensionen ska upphöra när den försäkrade dör, även
om den bestämda utbetalningstiden inte har löpt ut.

För sådan ålderspension enligt allmän pensionsplan som ska upphöra un-

der den försäkrades livstid gäller, i stället för vad som sägs i första stycket,
det som anges i planen. Vad som avses med allmän pensionsplan framgår av
20 §.

Lag (2007:1419).

Sjukpension

12 § Sjukpension får upphöra tidigast fem år efter det att försäkringsavta-
let ingicks. Pensionen får dock betalas ut bara så länge den försäkrade helt
eller delvis saknar arbetsförmåga.

Förmånstagare får inte sättas in till annan sjukpensionsförsäkring än tjäns-

tepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring ska vara den som
var anställd när avtalet ingicks.

Lag (2007:1419).

272

SFS 2008:803

Efterlevandepension

13 § Efterlevandepension får betalas ut bara till

1. person som varit den försäkrades make eller sambo, och
2. barn till den försäkrade eller till en person som avses i 1.
Efterlevandepension på grund av försäkring som tecknats av arbetsgivare

med stöd av 7 § andra stycket eller av dödsbo enligt medgivande som avses i
9 § tredje stycket får betalas ut som om den döde hade varit den försäkrade.

Förmånstagare till försäkring som avser efterlevandepension ska vara en

sådan person som avses i första stycket.

Lag (2007:1419).

14 § Efterlevandepension får betalas ut bara så länge den efterlevande le-
ver. Pensionen ska under de första fem åren betalas ut med samma belopp
vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp.

Efterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte upphöra

förrän fem år förflutit från den försäkrades död med följande undantag:

1. Efterlevandepension till en person som avses i 13 § första stycket 1 får

upphöra om denne gifter sig.

2. Om den försäkrade har dött mindre än fem år före den tidpunkt då för-

säkringen enligt avtalet annars skulle ha upphört att gälla, får efterlevande-
pensionen upphöra vid sistnämnda tidpunkt.

3. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år har påbör-

jats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.

4. Efterlevandepension till barn på grund av försäkring som avses i 9 §

andra stycket, ska upphöra senast när barnet fyller 20 år.

Lag (2007:1419).

Fondförsäkringar

15 § För fondförsäkringar enligt 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkrings-
rörelselagen (1982:713) ska det vid bedömningen enligt 11 och 14 §§ av ut-
betalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana föränd-
ringar av beloppen som beror på fondandelarnas kursutveckling.

Lag

(2007:1419).

Försäkringsavtalets utformning

16 § Pensionsförsäkringsavtalet ska innehålla villkor att försäkring inte får

1. pantsättas eller belånas,
2. ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller villkoren för pen-

sionsförsäkring, eller

3. överlåtas eller återköpas i andra fall än som avses i 17 eller 18 §.

Lag

(2008:134).

16 a § Ett pensionsförsäkringsavtal ska också innehålla villkor om att för-
säkringsgivaren ska lämna sådana kontrolluppgifter som enligt 6, 11 och
12 kap. lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska
lämnas om pensionsförsäkring.

För att villkoret i första stycket ska vara uppfyllt gäller för en försäkrings-

givare som meddelar försäkring från ett fast driftställe beläget i en utländsk
stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) dessutom att

273

SFS 2008:803

försäkringsgivaren för varje försäkringsavtal ska ha kommit in med ett
skriftligt åtagande till Skatteverket enligt 13 kap. 2 och 3 §§ lagen om själv-
deklarationer och kontrolluppgifter.

Andra stycket tillämpas också när en försäkringsgivare som är etablerad i

en utländsk stat inom EES eller när en del av en försäkringsgivares verksam-
het som är etablerad i en sådan stat övertar försäkringen efter en överlåtelse
eller överföring av försäkringsavtalet.

Lag (2008:134).

16 b § Utöver vad som framgår av 16 och 16 a §§ ska ett försäkringsavtal
också innehålla de villkor i övrigt som avgör om försäkringen är en pen-
sionsförsäkring. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med be-
stämmelserna om pensionsförsäkring.

Lag (2008:134).

Överlåtelse

17 § Under den försäkrades livstid får en pensionsförsäkring överlåtas
bara

1. till följd av ändring av anställningsförhållanden, förutsatt att försäk-

ringen före eller efter överlåtelsen är en tjänstepensionsförsäkring,

2. på grund av utmätning, ackord eller konkurs, eller
3. genom bodelning.

Återköp

18 § En pensionsförsäkring får återköpas trots bestämmelserna i detta ka-
pitel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av prisbas-
beloppet. Återköp får också ske om

1. det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp,
2. försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmånstagarförord-

nande, och

3. premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren.
I andra fall får återköp medges av Skatteverket, om försäkringstagaren är

på obestånd och genom ett återköp kan få en varaktig lösning på sina ekono-
miska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Detta gäller dock
endast om återköp får ske enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska
riktlinjer.

Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap.

4 § äktenskapsbalken eller 15 kap. 8 § försäkringsavtalslagen (2005:104) av
försäkringstagarens tillgodohavande. De hindrar inte heller en överföring av
hela pensionsförsäkringens värde direkt till en annan pensionsförsäkring än
som avses i 5 § om försäkringstagaren tecknar den i samband med överfö-
ringen hos samma eller annan försäkringsgivare med samma person som
försäkrad. Överföringen ska i så fall inte anses som pension enligt 10 kap.
5 § första stycket 5 och inte heller som en betalning av premier för pensions-
försäkring.

Lag (2007:1419).

Avtal om betalning av avkastningsskatt

18 a § En försäkringsgivare som bedriver verksamhet från ett fast drift-
ställe i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och

274

SFS 2008:803

som gett in ett sådant åtagande som avses i 16 a § andra stycket, får avtala
med försäkringens innehavare om att för dennes räkning betala den avkast-
ningsskatt som enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-
medel är hänförlig till försäkringen. Ett sådant avtal om betalning av avkast-
ningsskatt ska vara skriftligt och får avse flera år.

Betalningen ska inte anses strida mot bestämmelserna i detta kapitel och

inte heller anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 5, om

– beloppet betalats ut sedan underlaget för avkastningsskatt fastställts i

beslut om årlig taxering, och

– det belopp som betalats ut inte överstiger avkastningsskattens storlek

enligt beslut om slutlig skatt med tillägg för bankavgifter och andra sedvan-
liga kostnader som har direkt samband med överföringen av beloppet.

Om skatt som försäkringsgivaren betalat till följd av avtalet återbetalas,

anses beloppet som pension om det inte, tillsammans med ränta enligt
19 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483), tillgodoförs försäkringen
inom 14 dagar. Har försäkringen avslutats, ska beloppet i stället tillgodo-
föras den försäkring till vilken värdet i den avslutade försäkringen har över-
förts.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på tjänstepensionsavtal

som är jämförbara med pensionsförsäkring och uppfyller villkoren i 1 a §.
Lag (2008:134).

Avskattning av pensionsförsäkring och tjänstepensionsavtal

19 § Det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring ska tas upp i in-
komstslaget tjänst (avskattning), om försäkringsgivaren

1. överlåter försäkringen till en försäkringsgivare som inte meddelar pen-

sionsförsäkring, eller

2. för över försäkringen till en sådan del av sin verksamhet som inte avser

pensionsförsäkring.

Avskattningen ska ske i fall som avses i första stycket 1 när ansvaret för

försäkringen övergår på den övertagande försäkringsgivaren och i fall som
avses i första stycket 2 när försäkringen förs över. Inkomsten vid avskatt-
ning ska beräknas enligt 19 a § andra stycket.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på tjänstepensionsavtal

som är jämförbara med pensionsförsäkring och uppfyller villkoren i 1 a §.
Lag (2008:134).

19 a § Förutom i de fall som avses i 19 § och oavsett vad som föreskrivs i
försäkringsavtalslagen (2005:104) om förfoganden som är utan verkan, ska
avskattning ske om

– pensionsförsäkringsavtalet ändras så att försäkringen inte längre uppfyl-

ler villkoren för att utgöra en pensionsförsäkring,

– parterna på annat sätt förfogar över avtalet i strid med villkoren för pen-

sionsförsäkring, eller

– kontrolluppgifter som avses i 16 a § inte lämnas.
Avskattning ska ske när avtalsändringen eller förfogandet över försäk-

ringen inträffar eller vid den tidpunkt då kontrolluppgiften rätteligen skulle
ha lämnats. Vid avskattning uppgår den skattepliktiga inkomsten till det ka-
pital som hänför sig till pensionsförsäkringen multiplicerat med talet 1,5.

275

SFS 2008:803

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på tjänstepensionsavtal

som är jämförbara med pensionsförsäkring och uppfyller villkoren i 1 a §.
Lag (2008:134).

19 b § Om försäkringsgivaren för ett enstaka år inte inom den tid som fö-
reskrivs i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
lämnar sådana kontrolluppgifter som avses i 16 a § och som ska lämnas se-
nast den 31 januari under taxeringsåret, ska avskattning enligt 19 a § inte ske
om försäkringstagaren eller den försäkrade själv lämnar uppgifter från för-
säkringsgivaren om försäkringen senast den 31 maj under det år kontroll-
uppgiften skulle ha lämnats.

Om avskattning inte ska ske på grund av bestämmelsen i första stycket,

och försäkringstagaren under det år då kontrolluppgiften skulle ha lämnats
för över pensionsförsäkringens värde till en annan försäkring hos en annan
försäkringsgivare på det sätt som avses i 18 § tredje stycket ska avskattning
inte ske även om kontrolluppgift om överföringen enligt 11 kap. 7 a § lagen
om självdeklarationer och kontrolluppgifter inte lämnas.

Lag (2008:134).

19 c § Om den skattskyldige begär det ska vid avskattning i fall som avses
i 19 a § kapitalet som hänför sig till försäkringen i stället multipliceras med
talet 1,0 om det finns synnerliga skäl. Vid prövningen ska det beaktas att ett
otillåtet förfogande, en otillåten villkorsändring eller annan åtgärd som med-
för att försäkringen inte längre uppfyller villkoren för pensionsförsäkring,
skett på grund av en åtgärd som den skattskyldige saknat rättslig möjlighet
att förhindra.

Lag (2008:134).

Allmän pensionsplan

20 § Vad som avses med allmän pensionsplan framgår av 4 § lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensions-
plan avses också

– pensionsutfästelser som ryms inom vad som enligt en allmän pensions-

plan är sedvanligt inom branschen för arbetstagare med motsvarande uppgif-
ter, dock när det gäller utfästelser som tryggas genom avsättning i balansräk-
ningen bara i förening med kreditförsäkring,

– pensionsutfästelser för vilka det har tecknats kommunal eller statlig bor-

gen eller liknande garanti, och

– pensionsutfästelser i enlighet med pensionsavtal som har godkänts på

arbetstagarsidan av sådan organisation som enligt lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet anses som central arbetstagarorganisation.

Pensionssparkonto

Definitioner

21 § Ett

pensionssparkonto är ett sådant konto som avses i 1 kap. 2 § lagen

(1993:931) om individuellt pensionssparande och som uppfyller de villkor
som anges i 22–31 §§.

Med

pensionssparavtal, pensionssparinstitut och pensionssparare avses

detsamma som i lagen om individuellt pensionssparande.

276

SFS 2008:803

Vem som för kontot

22 § Pensionssparkonto ska föras av ett svenskt pensionssparinstitut eller
av ett utländskt instituts filial i Sverige.

Lag (2007:1419).

Utbetalning från pensionssparkonto

23 § Utbetalningar från ett pensionssparkonto får avse bara

1. belopp som betalas ut till en pensionssparare när denne uppnått viss ål-

der (ålderspension),

2. belopp som betalas ut efter pensionsspararens död till sådana efterle-

vande som avses i 27 § (efterlevandepension),

3. behållning som ska avskattas enligt 33 §,
4. utbetalning på grund av jämkning av ett förmånstagarförordnande,
5. återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken,
6. skatter och avgifter för kontot, och
7. ersättning för att förvärva tillgångar till kontot.

Lag (2007:1419).

Ålderspension

24 § Ålderspension får inte börja betalas ut innan pensionsspararen fyller
55 år.

Utbetalning får dock göras tidigare om pensionsspararen enligt lagen

25 § Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än fem år. Om pen-
sionssparavtalet ska upphöra när pensionsspararen fyller 65 år, får pensio-
nen dock inte betalas ut under kortare tid än tre år. Pensionen ska under de
första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle
eller med stigande belopp. Pensionen ska upphöra när pensionsspararen dör,
även om den bestämda utbetalningstiden inte har löpt ut.

Lag (2007:1419).

26 § Förmånstagare till ålderspension får inte sättas in.

Efterlevandepension

27 § Efterlevandepension får betalas ut bara till

1. person som varit pensionsspararens make eller sambo, och
2. barn till pensionsspararen eller till person som avses i 1.
Förmånstagare till efterlevandepension ska vara en sådan person som av-

ses i första stycket.

Lag (2007:1419).

28 § Efterlevandepension får betalas ut bara så länge den efterlevande le-
ver. Pensionen ska under de första fem åren betalas ut med samma belopp
vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp.

Efterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte upphöra

förrän fem år förflutit från den försäkrades död med följande undantag:

277

SFS 2008:803

1. Om pensionsspararen har dött mindre än fem år före den tidpunkt då ut-

betalningarna annars skulle ha upphört, får efterlevandepensionen upphöra
vid sistnämnda tidpunkt.

2. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år har påbör-

jats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.

Lag (2007:1419).

Sparande i fondpapper m.m.

29 § För sparande i fondpapper som avses i 1 kap. 2 § 8 lagen (1993:931)
om individuellt pensionssparande och inlåning i utländsk valuta ska det vid
bedömningen enligt 25 och 28 §§ av utbetalningarnas storlek under de första
fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på fond-
papperens eller den utländska valutans kursutveckling.

Lag (2008:134).

Pensionssparavtalets utformning

30 § Pensionssparavtalet ska innehålla villkor att rätten enligt avtalet eller
tillgångarna på pensionssparkontot inte får pantsättas eller belånas samt de
villkor i övrigt som avgör om ett avtal är ett pensionssparavtal. Avtalet får
inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna om pensions-
sparavtal i detta kapitel.

Pensionssparavtalet får inte ändras på sådant sätt att det inte längre upp-

fyller de föreskrifter som anges för ett sådant avtal i lag.

Lag (2007:1419).

Överlåtelse av pensionssparkonto

31 § Rätt till behållning på pensionssparkonto får överlåtas bara

– på grund av utmätning, ackord eller konkurs, eller
– på det sätt som anges i 4 kap. 12 och 16 §§ lagen (1993:931) om indivi-

duellt pensionssparande.

Avslutning av konto i förtid

32 § Ett pensionssparkonto får avslutas genom en utbetalning i förtid vid
den tidpunkt pensionen får börja betalas ut, om behållningen då uppgår till
högst 30 procent av prisbasbeloppet. Utbetalning i förtid får också ske om

1. behållningen på kontot uppgår till högst ett prisbasbelopp,
2. kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande,

och

3. inbetalning på kontot inte har gjorts under de senaste tio åren.
I andra fall får Skatteverket medge att kontot avslutas genom en utbetal-

ning i förtid, om pensionsspararen är på obestånd och genom en utbetalning
kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt
finns synnerliga skäl.

Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap.

§ äktenskapsbalken av pensionsspararens tillgodohavande.

Lag

(2006:554).

278

SFS 2008:803

Avskattning av pensionssparkonto

33 § Behållning på pensionssparkonto ska tas upp i inkomstslaget tjänst
(avskattning) till den del pensionssparavtalet upphör att gälla enligt 4 kap. 6
eller 14 § eller 6 kap. 5 § lagen (1993:931) om individuellt pensionsspa-
rande eller till den del behållningen tas i anspråk på grund av utmätning,
ackord eller konkurs.

Med behållning på pensionssparkonto avses marknadsvärdet på tillgång-

arna på kontot efter avräkning för den skatt enligt lagen (1990:661) om av-
kastningsskatt på pensionsmedel som avser kontot.

Avskattningen ska ske när pensionssparavtalet upphör att gälla för till-

gångarna.

Lag (2007:1419).

Överklagande

34 § Skatteverkets beslut enligt 5, 9, 10, 18, 24 eller 32 § får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande
till kammarrätten.

Lag (2003:669).

59 kap. Pensionssparavdrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om avdrag för premier för pensions-
försäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag).

Villkor för avdragsrätt

2 § Pensionssparavdrag får göras bara för

– premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger, och
– inbetalningar på pensionsspararens eget pensionssparkonto.
Avdrag får inte göras för pensionsförsäkring som förvärvats genom bo-

delning under äktenskapet utan att det pågått något mål om äktenskapsskill-
nad.

Pensionssparavdrag får inte göras för försäkring som ägs av arbetsgivare.

I fråga om avdrag för sådan försäkring gäller bestämmelserna i 28 kap.

Beräkning av pensionssparavdrag

Avdragsgrundande inkomster

3 § Den skattskyldiges högsta pensionssparavdrag ska beräknas med ut-
gångspunkt i hans avdragsgrundande inkomster. Beräkningen ska grundas
på antingen beskattningsårets eller det föregående beskattningsårets inkom-
ster.

Lag (2007:1419).

4 § Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de avdragsgrun-
dande inkomsterna. Med

avdragsgrundande inkomst avses

1. överskott av aktiv näringsverksamhet beräknat före
– pensionssparavdraget,

279

SFS 2008:803

– avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensions-

sparavdrag, och

– avdrag för avsättning för egenavgifter, och
2. överskott i inkomstslaget tjänst minskat med sådana lån, utdelningar

och kapitalvinster som enligt 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § eller 57 kap. ska tas
upp i inkomstslaget tjänst.

Lag (2007:1419).

5 § Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 12 000 kronor med till-
lägg enligt andra och tredje styckena.

För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skatt-

skyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten,
dock högst 10 prisbasbelopp.

För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget

35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.

Lag (2007:1406).

Flera näringsverksamheter

6 § Om den skattskyldige har avdragsgrundande inkomst av aktiv närings-
verksamhet från flera näringsverksamheter, får pensionssparavdraget inte
överstiga det avdrag som kunnat göras om inkomsten avsett en enda närings-
verksamhet.

Avdrag ett senare beskattningsår

7 § Om en premie eller en inbetalning helt eller delvis inte får dras av en-
ligt 3–6 §§, ska återstående belopp dras av nästa beskattningsår. Avdrag ska
då i första hand göras för de betalningar som görs det beskattningsåret. Det
sammanlagda avdraget får inte vara större än som följer av 3–6 §§ för sist-
nämnda beskattningsår.

Lag (2007:1419).

Dispens

Beslut om dispens

8 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionsspar-
avdrag görs med ett högre belopp än som följer av 3–7 §§. Bestämmelser om
detta finns i 9–12 §§.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv-

ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lag (2003:669).

Tjänst

9 § För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget
tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket
medge pensionssparavdrag med högst samma belopp som för sådana inkom-
ster som avses i 5 § andra stycket. För skattskyldiga som fått särskild ersätt-
ning i samband med att en anställning upphört och som inte har ett betryg-
gande pensionsskydd, får Skatteverket medge avdrag med ett högre belopp.
Lag (2007:1406).

280

SFS 2008:803

Näringsverksamhet som upphör

10 § För skattskyldiga som har bedrivit näringsverksamhet direkt eller in-
direkt, som har upphört med driften av denna och som inte har skaffat sig ett
betryggande pensionsskydd under verksamhetstiden, får Skatteverket medge
att pensionssparavdrag beräknas också på

– inkomst i inkomstslaget kapital i form av kapitalvinster vid avyttring av

näringsverksamheten minskade med motsvarande kapitalförluster,

– överskott av passiv näringsverksamhet före pensionssparavdrag, och
– sådana utdelningar och kapitalvinster som enligt 50 kap. 7 § eller

57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst.

Avdraget ska beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige

bedrivit näringsverksamheten, dock högst tio år. Vid beräkningen ska hän-
syn tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter
till pensionssparavdrag.

Lag (2007:1419).

11 § Pensionssparavdrag som avses i 10 § får inte överstiga ett belopp som
för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger prisbasbeloppet för det
år då driften av näringsverksamheten upphörde. Det får inte heller överstiga
summan för beskattningsåret av sådan inkomst i inkomstslaget kapital som
avser vinst med anledning av avyttring av näringsverksamheten och av över-
skottet av näringsverksamheten före

– pensionssparavdraget,
– avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensions-

sparavdrag, och

– avdrag för avsättning för egenavgifter.

Dödsbon

12 § Om Skatteverket enligt 58 kap. 9 § medger att ett dödsbo tecknar
pensionsförsäkring, ska verket också besluta med vilket belopp pensions-
sparavdrag för försäkringen högst får göras. Detta belopp ska beräknas med
tillämpning av bestämmelserna i 10 och 11 §§.

Lag (2007:1419).

Avdrag i inkomstslag eller allmänt avdrag

13 § Pensionssparavdrag som grundar sig på överskott av en näringsverk-
samhet eller inkomst i inkomstslaget kapital ska göras i inkomstslaget nä-
ringsverksamhet och annat pensionssparavdrag ska göras som allmänt av-
drag, om inte annat sägs i 14 eller 15 §.

Lag (2007:1419).

14 § Om den skattskyldige ska göra pensionssparavdrag både i inkomsts-
laget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till 12 000
kronor fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna av-
drag.

Lag (2008:134).

15 § Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att andelar i
ett fåmansföretag avyttrats, ska i första hand göras som allmänt avdrag. Det
allmänna avdraget får dock inte uppgå till högre belopp än den del av kapi-
talvinsten som ska tas upp i inkomstslaget tjänst och får inte heller överstiga

281

SFS 2008:803

överskottet i inkomstslaget tjänst. Om inte hela pensionssparavdraget ska
göras som allmänt avdrag, ska återstående del dras av i inkomstslaget kapi-
tal.

Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att andelar i ett

fåmanshandelsbolag avyttrats, ska alltid göras i inkomstslaget kapital.

Lag

(2007:1419).

Avdrag för begränsat skattskyldiga

16 § Pensionssparavdrag får göras av den som är obegränsat skattskyldig.
Sådant avdrag får också göras av den som är begränsat skattskyldig enligt
3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om dennes överskott av förvärvsinkom-
ster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande,
utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret

ska göra de avdrag som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsin-
komster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslu-
tande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock pen-
sionssparavdrag göras för hela året.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i inkomstslaget ka-

pital.

Lag (2007:1419).

Begränsning av pensionssparavdrag som allmänt avdrag

17 § När pensionssparavdrag görs som allmänt avdrag får det inte i något
fall överstiga skillnaden mellan

– summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet, och
– andra allmänna avdrag än pensionssparavdrag.
Belopp som inte får dras av enligt första stycket ska dras av senare be-

skattningsår, dock senast det sjätte beskattningsåret efter det då betalningen
gjordes.

Avdrag får inte något beskattningsår göras med högre belopp än som

anges i första stycket. Avdrag ska i första hand göras för det aktuella be-
skattningsårets betalningar.

Lag (2007:1419).

AVD. X VISSA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

60 kap. Familjebeskattning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om ersättning till barn och make för
utfört arbete samt om uppdelning av inkomster i övrigt inom familjen.

Bestämmelser om
– ersättning till barn och make i enskild näringsverksamhet samt i in-

komstslagen tjänst och kapital finns i 2 och 3 §§,

– makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet finns i

4–11 §§, och

– fåmansföretag och fåmanshandelsbolag finns i 12–14 §§.

282

SFS 2008:803

Enskild näringsverksamhet samt inkomstslagen tjänst och kapital

Ersättning till barn

2 § Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges barn under 16 år
får inte dras av i enskild näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och
kapital. Avdrag för ersättning för arbete som utförs av barn som har fyllt
16 år får inte överstiga marknadsmässig ersättning för arbetsinsatsen.

Ersättning som enligt första stycket inte får dras av, ska inte tas upp hos

barnet.

Lag (2007:1419).

Ersättning till make

3 § Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges make får inte
dras av i enskild näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och kapital.

Ersättning som enligt första stycket inte får dras av, ska inte tas upp hos

maken.

Lag (2007:1419).

Makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet

Företagsledande och medhjälpande make

4 § Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet och den ena
är företagsledande make medan den andra är medhjälpande make, tillämpas
6–9 och 11 §§. Om båda eller ingen av dem är företagsledande make tilläm-
pas 10 och 11 §§.

5 § En make anses som företagsledande make om denna make med hänsyn
till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en le-
dande ställning i näringsverksamheten. En make som inte har en sådan le-
dande ställning anses som medhjälpande make.

Verksamhet med en företagsledande och en medhjälpande make

6 § Om den ena maken är företagsledande make och den andra är med-
hjälpande make, anses näringsverksamheten bedriven av den företagsle-
dande maken. Hela överskottet eller underskottet ska tas upp hos den före-
tagsledande maken, om annat inte framgår av 7–9 §§.

Lag (2007:1419).

7 § Makarna får fördela inkomsten så, att en del av överskottet av närings-
verksamheten, beräknat utan avdrag för avsättning för egenavgifter, tas upp
hos den medhjälpande maken. Denna del får inte överstiga vad som motsva-
rar marknadsmässig ersättning för den medhjälpande makens arbete, ökad
med den makens sjukpenning och annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §.

8 § Om den medhjälpande maken äger del i näringsverksamheten eller i
det kapital som är nedlagt i näringsverksamheten, får den maken ta upp yt-
terligare en del av överskottet. Denna del får inte överstiga vad som motsva-
rar skälig avkastning på grund av äganderätten eller kapitalinsatsen.

283

SFS 2008:803

9 § Avdrag för avsättning för egenavgifter ska göras hos vardera maken
för sig.

Lag (2007:1419).

Gemensamt bedriven verksamhet

10 § Om båda eller ingen av makarna är företagsledande makar anses de
bedriva näringsverksamheten gemensamt. Vardera maken ska ta upp den del
av intäkterna och kostnaderna i verksamheten som är skälig med hänsyn till
makens arbete och övriga insatser i verksamheten.

Lag (2007:1419).

Expansionsfond och räntefördelning

11 § Deltar makar tillsammans i enskild näringsverksamhet, ska kapitalun-
derlaget för expansionsfond och för räntefördelning delas upp mellan dem
på grundval av deras delar av kapitalet i verksamheten.

Lag (2007:1419).

Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

12 § Om ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag betalar ersättning för
arbete som utförs av företagsledarens eller företagsledarens makes barn un-
der 16 år, ska ersättningen tas upp av den av makarna som har den högsta in-
komsten från företaget. Om makarna har lika stor inkomst från företaget, ska
den äldsta maken ta upp ersättningen.

Om barnet har fyllt 16 år, ska barnet ta upp ersättningen till den del den är

marknadsmässig. För överskjutande del tillämpas första stycket.

Lag

(2007:1419).

13 § Om den ena maken är företagsledare i ett fåmansföretag eller fåmans-
handelsbolag och den andra maken inte är företagsledare där, ska den make
som inte är företagsledare ta upp ersättning för arbete som den maken utför i
företaget till den del den är marknadsmässig. Överskjutande del ska tas upp
av företagsledaren.

Lag (2007:1419).

14 § I fråga om ett barn som är delägare i ett fåmanshandelsbolag där bar-
nets förälder eller förälders make är företagsledare och i fråga om en make
som är delägare i ett fåmanshandelsbolag där den andra maken är företagsle-
dare, gäller följande för beräkningen av resultatet från handelsbolaget.

Till den del inkomsten motsvarar ersättning för utfört arbete tillämpas 12

och 13 §§.

Till den del inkomsten motsvarar skälig avkastning på kapitalinsatsen i

bolaget ska den tas upp hos delägaren. Resterande del ska tas upp hos före-
tagsledaren. Om delägaren är ett barn och båda makarna har inkomst från
bolaget, tillämpas dock bestämmelserna i 12 §.

Lag (2007:1419).

61 kap. Värdering av inkomster i annat än pengar

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– marknadsvärde i 2 §,
– kostförmån och bostadsförmån i 3–4 §§,

284

SFS 2008:803

– bilförmån i 5–11 §§,
– reseförmån med inskränkande villkor i 12–14 §§,
– ränteförmån i 15–17 §§, och
– justering av förmånsvärde i 18–21 §§.

Lag (2007:1249).

Marknadsvärde

2 § Inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet om inte
annat följer av övriga bestämmelser i detta kapitel.

Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige skulle ha fått

betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller för-
måner mot kontant betalning.

I fråga om tillgångar eller tjänster från den egna näringsverksamheten av-

ses med marknadsvärde det pris som näringsidkaren skulle ha fått om till-
gången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till
den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga.

Lag

(2007:1419).

Kostförmån och bostadsförmån

3 § Kostförmån ska för en hel dag beräknas till ett belopp – avrundat till
närmaste femtal kronor – som motsvarar 250 procent av genomsnittspriset i
Sverige för en normal lunch. Förmånsvärdet för lunch eller middag är
40 procent av värdet för kostförmån för en hel dag. Förmånsvärdet för fru-
kost är 20 procent av värdet för kostförmån för en hel dag.

Om en anställds kostnader för en måltid är lägre än det belopp som mot-

svarar förmånsvärdet enligt första stycket på grund av att arbetsgivaren bi-
drar till kostnaderna för denna, ska förmånen behandlas som en kostförmån
med ett värde som motsvarar mellanskillnaden.

Lag (2007:1419).

3 a § Värdet av bostadsförmån och kostförmån som en fysisk person får av
en annan fysisk person och som ges ut i dennes hushåll ska beräknas till

– 600 kronor för hel kalendermånad eller 20 kronor per dag för del av ka-

lendermånad för bostad, och

– 50 kronor för två eller flera måltider per dag.
En fri måltid per dag ska inte tas upp.

Lag (2007:1419).

4 § Om den skattskyldige lämnar ersättning för kostförmånen eller bo-
stadsförmånen, ska förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 3
eller 3 a § minskat med vad han har betalat.

Lag (2007:1419).

Bilförmån

5 § Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för ett kalenderår beräk-
nas till summan av

– 0,317 prisbasbelopp,
– ett ränterelaterat belopp, och
– ett prisrelaterat belopp.

285

SFS 2008:803

Det ränterelaterade beloppet ska beräknas till 75 procent av statslånerän-

tan vid utgången av november andra året före taxeringsåret multiplicerat
med bilmodellens nybilspris.

Det prisrelaterade beloppet ska beräknas till 9 procent av bilmodellens ny-

bilspris, om detta uppgår till högst 7,5 prisbasbelopp. Om bilmodellens ny-
bilspris är högre, ska det prisrelaterade beloppet beräknas till summan av
9 procent av 7,5 prisbasbelopp och 20 procent av den del av nybilspriset som
överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Lag (2007:1419).

6 § Med bilmodell avses bilar av samma märke, variant och tillverk-
ningsår.

Med bilmodellens nybilspris avses det pris som bilen hade när den intro-

ducerades på den svenska marknaden. Om ett sådant introduktionspris änd-
ras efter kort tid, avses med nybilspris det justerade priset. Om det inte finns
något nybilspris, anses som nybilspris för bilmodellen det pris som det kan
antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska markna-
den när den var ny.

Lag (2001:908).

7 § För en bilmodell som är sex år eller äldre, ska nybilspriset anses vara
det högsta av

– det verkliga nybilspriset och anskaffningsutgiften för extrautrustning

enligt 6 och 8 §§, och

– fyra prisbasbelopp.

Lag (2007:1419).

8 § Vid beräkning av förmånsvärdet ska anskaffningsutgiften för eventuell
extrautrustning som ingår i förmånen läggas till nybilspriset. Detta gäller
dock inte om nybilspriset beräknats enligt 7 §.

Lag (2007:1419).

8 a § Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elek-
tricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och diesel-
olja och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämför-
bara bil utan sådan teknik, ska förmånsvärdet sättas ned till en nivå som
motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

I stället för vad som sägs i första stycket om storleken på nedsättningen av

förmånsvärdet ska detta värde tas upp till

1. 60 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen, om bilen är ut-

rustad med teknik för drift med elektricitet eller med annan gas än gasol, el-
ler

2. 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen om bilen är ut-

rustad med teknik för drift med alkohol.

En nedsättning av förmånsvärdet får göras enligt andra stycket 1 med

högst 16 000 kronor och enligt andra stycket 2 med högst 8 000 kronor för
helt år i förhållande till den jämförbara bilen.

Lag (2007:1419).

9 § För den som kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under ett
kalenderår ska förmånsvärdet beräknas till 75 procent av det värde som be-
räknats enligt 5–8 a §§.

För en förmån som den skattskyldige haft under bara en del av året, ska

värdet sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte
haft förmånen.

Lag (2007:1419).

286

SFS 2008:803

10 § Om det i bilförmånen ingår förmån av drivmedel för förmånsbilen,
ska denna förmån beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av den
mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala kör-
sträcka under den tid den skattskyldige har varit skattskyldig för bilförmå-
nen. Om han gör sannolikt att den mängd drivmedel som han har förbrukat
vid privat körning är lägre, ska marknadsvärdet för drivmedelsförmånen sät-
tas ned i motsvarande mån.

Lag (2007:1419).

11 § Om den skattskyldige lämnar ersättning för bilförmånen, ska för-
månsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 5–10 §§ minskat med
vad han betalat.

Om den skattskyldige haft bilförmån bara i ringa omfattning ska förmå-

nen värderas till noll.

Lag (2007:1419).

Reseförmån med inskränkande villkor

12 § Om den skattskyldige har reseförmåner på grund av anställning eller
särskilt uppdrag inom rese- eller trafikbranschen, ska om resorna är förenade
med inskränkande villkor, värdet av resorna beräknas enligt bestämmelserna
i 13 § när reseförmånen avser flyg och 14 § när reseförmånen avser inrikes
tåg.

Med inskränkande villkor avses villkor som
– innebär att resan får göras bara under vissa tider, på vissa avgångar eller

under förutsättning att det finns plats vid resans avgång, och

– är väsentligt sämre än för resor som säljs på den allmänna marknaden.

Lag (2007:1419).

13 § En flygresa med sådana inskränkande villkor att resan får göras bara
om det finns plats vid avgången ska värderas till 40 procent av det lägsta
normalt förekommande pris som en konsument har fått betala för motsva-
rande resa utan inskränkande villkor under perioden från och med oktober
andra året före beskattningsåret till och med september året före beskatt-
ningsåret. Flygresor med andra inskränkande villkor ska värderas till
75 procent av nämnda pris.

När det lägsta normalt förekommande priset för en motsvarande resa utan

inskränkande villkor ska bestämmas, ska en jämförelse göras med priser för
flygresor med samma destinationsort eller, om en sådan jämförelse är svår
att göra, med en likartad resesträcka.

Lag (2007:1419).

14 § Årskort som avser inrikes tågresor ska värderas till 5 procent av det
pris som en konsument får betala för ett årskort som ger rätt till motsvarande
resor utan inskränkande villkor under beskattningsåret. För barn som under
beskattningsåret fyller 16, 17 eller 18 år ska årskortet värderas till 50 procent
av detta värde. För barn som under beskattningsåret fyller högst 15 år ska
årskortet värderas till noll.

Lag (2007:1419).

Ränteförmån

15 § Värdet av ränteförmån vid lån i svensk valuta med en fast räntesats
eller med en räntesats som står i fast förhållande till marknadsräntan för

287

SFS 2008:803

motsvarande lån ska beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåne-
räntan när lånet togs upp plus en procentenhet och den avtalade räntesatsen.
Lag (2007:1419).

16 § Värdet av ränteförmån vid annat lån i svensk valuta än lån som avses
i 15 § ska beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid ut-
gången av november året före beskattningsåret plus en procentenhet och den
avtalade räntan för beskattningsåret.

Om statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret har änd-

rats med minst två procentenheter sedan utgången av november året före be-
skattningsåret, ska förmånens värde för tiden juli–december under beskatt-
ningsåret beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid ut-
gången av maj under beskattningsåret plus en procentenhet och den avtalade
räntan.

Lag (2007:1419).

17 § För ränteförmåner vid lån i utländsk valuta ska 15 och 16 §§ tilläm-
pas med den ändringen att i stället för statslåneräntan ska närmast motsva-
rande ränta för lån i den aktuella valutan användas.

Lag (2007:1419).

Särskilda bestämmelser om vissa datorförmåner

17 a § Har upphävts genom lag (2007:1249).

Justering av förmånsvärde

18 § Värdet av kostförmån och bostadsförmån enligt 3 och 3 a §§ samt bil-
förmån enligt 5–9 §§ ska justeras uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga
skäl.

Lag (2007:1419).

19 § Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses

– att bilen använts som arbetsredskap,
– att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i verksamhe-

ten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begrän-
sad i mer än ringa utsträckning, eller

– att det finns liknande omständigheter.

Lag (2001:1175).

19 a §

Har upphävts genom lag (2006:1497).

19 b § Värdet av bilförmån ska justeras nedåt när en bil ingår i en större
grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för att prova ut ny eller för-
bättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet
inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet.

Lag (2007:1419).

20 § Värdet av en tjänstebostad som är större än vad den skattskyldige och
hans familj behöver ska beräknas som värdet av en normal bostad för dem.
Detta gäller dock bara om bostadens storlek beror på den skattskyldiges re-
presentationsskyldighet eller på annat sätt beror på tjänsten.

Lag

(2007:1419).

SFS 2008:803

288

SFS 2008:803

21 § Om en praktikant eller motsvarande får kostförmån, bostadsförmån
eller liknande förmån och inte får någon annan ersättning eller bara obetyd-
lig annan ersättning, ska förmånens värde justeras till skäligt belopp.

Lag

(2007:1419).

AVD. XI ALLMÄNNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH
SJÖINKOMSTAVDRAG

62 kap. Allmänna avdrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om allmänna avdrag för

– underskott i 2–4 §§,
– debiterade egenavgifter i 5 §,
– utländska socialförsäkringsavgifter i 6 §,
– periodiska understöd i 7 §, och
– pensionssparande i 8 §.
Bestämmelser om allmänna avdrag för begränsat skattskyldiga finns i 9 §.

Underskott

2 § Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag
i den omfattning som anges i 3 och 4 §§.

Avdrag får inte göras till den del underskottet dras av enligt 42 kap. 34 §,

45 kap. 32 § eller 46 kap. 17 §.

Kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag och sådan delägare i

ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare förbehållit sig
ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser får inte göra avdrag i vidare ut-
sträckning än som anges i 14 kap. 14 och 15 §§.

3 § Allmänt avdrag får göras för underskott det beskattningsår den skatt-
skyldige börjar bedriva näringsverksamheten (startåret) och de fyra följande
beskattningsåren. Avdrag får vart och ett av åren göras med högst
100 000 kronor.

Avdrag får inte göras om
1. den skattskyldige någon gång under de fem beskattningsåren närmast

före startåret direkt eller indirekt bedrivit liknande näringsverksamhet, eller

2. en fastighet på ägarens begäran enligt 2 kap. 9 § ingår i näringsverk-

samheten i stället för att vara privatbostadsfastighet.

Den som förvärvar en näringsverksamhet från en närstående inträder i den

närståendes skattemässiga situation när det gäller rätten till avdrag. Detta
gäller dock inte om förvärvet sker genom köp, byte eller liknande förvärv
från den skattskyldiges förälder eller far- eller morförälder.

4 § För näringsverksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande
avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får allmänt avdrag för
underskott göras utan de begränsningar som anges i 3 §. Avdrag får göras
bara till den del underskottet överstiger avdraget enligt 40 kap. för föregå-
ende beskattningsårs underskott.

289

SFS 2008:803

Avdrag enligt första stycket får göras bara om den skattskyldige under

den period som omfattar beskattningsåret och de tre föregående beskatt-
ningsåren har haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. Vid bedöm-
ningen ska även intäkter som räknas till inkomstslaget tjänst beaktas.

Lag

(2007:1419).

Debiterade egenavgifter

5 § Allmänt avdrag ska göras för debiterade egenavgifter som inte ska dras
av i något av inkomstslagen. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande be-
lopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras.
Lag (2007:1419).

Utländska socialförsäkringsavgifter

6 § Allmänt avdrag ska göras för obligatoriska utländska socialförsäk-
ringsavgifter under förutsättning att

1. den avgiftsgrundande intäkten ska tas upp som intäkt för beskattnings-

året i Sverige, och

2. den skattskyldige på grund av utfört arbete enligt slutligt fastställd de-

bitering eller liknande ska betala avgifterna

– i överensstämmelse med den konvention som avses i lagen (2004:114)

om nordisk konvention om social trygghet, eller

– till följd av att den skattskyldige enligt rådets förordning (EEG) nr

1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygg-
het när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom
gemenskapen

10 ska omfattas av ett annat lands lagstiftning om social trygg-

het.

Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget

tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras.

Lag (2007:1419).

Periodiska understöd

7 § Allmänt avdrag ska göras för periodiska understöd och andra perio-
diska utbetalningar under beskattningsåret som inte ska dras av i något av in-
komstslagen, om utbetalningen

1. avser skadestånd,
2. avser fastställt underhållsbidrag till make eller tidigare make,
3. görs till en tidigare anställd,
4. görs på grund av föreskrift i testamente, eller
5. görs från juridiska personer och dödsbon utan att vara ersättning för av-

yttrade tillgångar.

Avdrag för skadestånd vid personskada ska göras bara med belopp som

avser ersättning för förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt
eller för förlorat underhåll.

Vad som sägs i första stycket 2–5 gäller inte utbetalningar till mottagare

som är under 18 år eller som inte avslutat sin utbildning. Bestämmelser om

10 EGT L 149, 5.7.1971, s. 2 (Celex 31971R1408).

290

SFS 2008:803

att periodiska utbetalningar till hushållsmedlemmar inte ska dras av finns i
9 kap. 3 §.

Lag (2007:1419).

Pensionssparande

8 § Allmänt avdrag ska göras för beskattningsårets premier för pensions-
försäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den utsträckning
som anges i 59 kap.

Lag (2007:1419).

Begränsat skattskyldiga

9 § Rätt till avdrag som avses i 5–7 §§ har de som är obegränsat skattskyl-
diga. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap.
18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i
Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs
av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret,

har rätt till de avdrag som avser den tiden. Om deras överskott av förvärvsin-
komster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslu-
tande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock all-
männa avdrag göras för hela året.

Att vad som sägs i första och andra styckena även gäller för avdrag enligt

8 § framgår av 59 kap. 16 §.

Lag (2007:1419).

63 kap. Grundavdrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om grundavdrag.

Lag (2002:322).

Fysiska personer

2 § Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av
beskattningsåret och haft förvärvsinkomst har rätt till grundavdrag beräknat
enligt 3–5 §§. De som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första
stycket 1 eller 2 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3 och 5 §§, om de-
ras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande
eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i
Sverige.

Dödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då dödsfallet inträf-

fade.

Avdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

Lag (2007:1419).

3 § För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret
eller begränsat skattskyldiga uppgår grundavdraget till följande belopp.

291

SFS 2008:803

Lag (2005:826).

4 § För dem som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskatt-
ningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje ka-
lendermånad eller del av kalendermånad som de är obegränsat skattskyldiga.

Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i an-

dra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av
förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 3 § tillämpas.

Lag

(2007:1419).

4 a §

Har upphävts genom lag (2006:1344).

5 § Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges sammanlagda
överskott av aktiv näringsverksamhet och av tjänst, minskat med hans all-
männa avdrag.

Vid denna beräkning ska överskottet av tjänst minskas med sådana lån,

kapitalvinster och utdelningar som enligt 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § eller
57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst.

Vidare ska vid beräkningen de allmänna avdragen minskas med sådana

avdrag som på grund av dispens enligt 59 kap. 8 och 10–12 §§ grundas på

– överskott av passiv näringsverksamhet, eller
– sådana kapitalvinster och utdelningar som enligt 50 eller 57 kap. ska tas

upp i inkomstslaget tjänst.

Lag (2007:1419).

6 §

Har upphävts genom lag (2002:322).

7 §

Har upphävts genom lag (2002:322).

8 §

Har upphävts genom lag (2002:322).

9 §

Har upphävts genom lag (2002:322).

10 §

Har upphävts genom lag (2002:322).

Taxerad förvärvsinkomst

Grundavdrag

överstiger inte 0,99 prisbasbelopp

0,423 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte 2,72 pris-
basbelopp

0,423 prisbasbelopp ökat med 20 pro-
cent av det belopp med vilket den tax-
erade förvärvsinkomsten överstiger
0,99 prisbasbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-
basbelopp

0,77 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte 7,88 pris-
basbelopp

0,77 prisbasbelopp minskat med 10
procent av det belopp med vilket den
taxerade förvärvsinkomsten översti-
ger 3,11 prisbasbelopp

överstiger 7,88 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

SFS 2008:803

292

SFS 2008:803

Ideella föreningar

11 § Ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven
i 7 kap. 7 § första stycket har rätt till grundavdrag med 15 000 kronor.

64 kap. Sjöinkomstavdrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– sjöinkomstavdragets storlek i 2 §,
– sjöinkomst i 3 och 4 §§,
– anställning på EES-handelsfartyg i 5 §, och
– fartområden i 6 §.

Lag (2007:764).

Sjöinkomstavdragets storlek

2 § Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret har rätt
till sjöinkomstavdrag med

– 36 000 kronor vid anställning på fartyg som till övervägande del går i

fjärrfart, och

– 35 000 kronor vid anställning på annat fartyg.
Skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret

har rätt till sjöinkomstavdrag för varje dag som de haft sjöinkomst med en
trehundrasextiofemtedel av beloppen enligt första stycket.

Avdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Lag (2007:1419).

Sjöinkomst

3 § Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan ersätt-
ning till den som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman och som
är anställd i redarens tjänst på ett EES-handelsfartyg. Med anställning hos
redare likställs anställning hos en annan arbetsgivare som redaren anlitar
som entreprenör.

Med sjöinkomst avses också inkomster som uppbärs av
1. den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant när ett fartyg

byggs eller biträder när fartyget utrustas och som senare ska tillträda en be-
fattning på fartyget, och

2. den som före leveransen av ett fartyg som är under byggnad och innan

han börjar tjänstgöra ombord, inställer sig på fartyget för att lära känna det
och dess tekniska utrustning m.m.

Första och andra styckena gäller bara om fartyget har en bruttodräktighet

på minst 100 och till övervägande del används i fjärrfart eller närfart.

Lag

(2008:134).

4 § Lön eller annan ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som
anställs för att tillträda en befattning på ett visst fartyg, anses som sjöin-
komst av anställningen på fartyget.

Ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som mönstrar av ett

visst fartyg för att tillträda en befattning på ett annat fartyg som tillhör
samma redare, anses som sjöinkomst av anställningen på det förra fartyget.

293

SFS 2008:803

Anställning på ett EES-handelsfartyg

5 § Med anställning på ett EES-handelsfartyg avses anställning på ett far-
tyg som är registrerat i ett fartygsregister i en stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet (EES) och som används till handelssjöfart eller be-
fordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med
handelssjöfarten. Om fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till en redare
som inte hör hemma inom EES, anses sjömannen anställd på ett EES-han-
delsfartyg bara om han är anställd hos fartygets ägare eller hos en arbetsgi-
vare som ägaren anlitar.

Med anställning på ett EES-handelsfartyg likställs anställning på ett han-

delsfartyg som är registrerat i en stat utanför EES och som en redare som hör
hemma inom EES hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos re-
daren eller hos en arbetsgivare som redaren anlitar.

Lag (2007:764).

Fartområden

6 § Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.

Med inre fart avses fart inom landet till övervägande del i hamnar eller på

floder, kanaler, insjöar, inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.

Med närfart avses
– linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid

kusterna, och

– linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska ham-

nar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm–Lindesnäs eller bortom
Cuxhaven.

Lag (2005:347).

AVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN

65 kap. Skatteberäkningen

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av statlig och kommu-
nal inkomstskatt. Bestämmelser om avrundning av skatten finns i 23 kap.
1 § skattebetalningslagen (1997:483).

Gränsbelopp

2 § Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst
100 kronor.

Fysiska personer

Kommunal inkomstskatt

3 § För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del
av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skatte-
satser för kommunalskatt och landstingsskatt som gäller i hemortskommu-
nen för året före taxeringsåret multiplicerad med den beskattningsbara för-
värvsinkomsten.

294

SFS 2008:803

Med hemortskommun avses hemortskommunen enligt 22 kap. 1 a § skat-

tebetalningslagen (1997:483) för året före taxeringsåret. Med hemortskom-
mun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret. Om den
döde hade bytt folkbokföringsort efter den 1 november året före dödsåret,
ska dock hemortskommunen för dödsboet från och med andra taxeringsåret
efter dödsåret anses vara den kommun där den döde hade sin senaste rätta
folkbokföringsort.

Lag (2007:1419).

4 § För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela be-
skattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskatt-
ningsbara förvärvsinkomsten.

För begränsat skattskyldiga fysiska personer enligt 3 kap. 18 § första

stycket 1 är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för
kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas för be-
skattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk

stats beskickning som avses i 3

kap. 17

§ 2–4 tillämpas 3

§.

Lag

(2004:1139).

Statlig inkomstskatt

5 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara
förvärvsinkomster

– 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som

överstiger en nedre skiktgräns, och

– 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som

överstiger en övre skiktgräns.

Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på

306

000

kronor vid 2007 års taxering och en övre skiktgräns på

460 600 kronor vid 2007 års taxering.

Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgrän-

serna för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i
juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxe-
ringsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen
före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt
hundratal kronor.

Lag (2005:826).

6 § För dödsbon ska den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster be-
räknas enligt 5 § med följande ändringar.

Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet

inträffade är skatten på förvärvsinkomsten, utöver vad som sägs i 5 §,
20 procent av hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till ett be-
lopp som motsvarar den nedre skiktgränsen i 5 §.

Lag (2007:1419).

7 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster
30 procent av överskottet i inkomstslaget kapital.

8 § Expansionsfondsskatten är 28 procent av det belopp som dras av vid
avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs, ska ett

295

SFS 2008:803

belopp som motsvarar 28 procent av minskningen av expansionsfonden till-
godoräknas vid debiteringen av slutlig skatt.

Lag (2007:1419).

Skattereduktion

9 § Om det uppkommer ett underskott av kapital, ska skatten minskas med
30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor
och med 21 procent av det återstående underskottet (skattereduktion).

Lag

(2007:1419).

9 a § Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela be-
skattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 9 b eller 9 c § för arbetsin-
komster. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap.
18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i
Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs
av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Med arbetsinkomster avses i detta kapitel sådana inkomster som anges i

2 kap. 3 och 4 §§, 5 § 11, 15 och 16, 6 § första stycket 1, 2, 3 och 5 samt 7, 8
och 10 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med undan-
tag för sådana inkomster som avses i 2 kap. 14–16 §§ samma lag. Som ar-
betsinkomst avses även inkomst från självständig näringsverksamhet som
bedrivs utomlands, om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning har ar-
betat i verksamheten.

Vid beräkningen av skattereduktionen ska arbetsinkomsterna utgöras av
– överskott i inkomstslaget tjänst, och
– överskott i inkomstslaget näringsverksamhet minskat med sjukpenning

eller annan ersättning som anges i 15 kap. 8 §.

Arbetsinkomsterna ska minskas med allmänna avdrag enligt 62 kap. och

sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. samt avrundas nedåt till helt hundratal kro-
nor.

Lag (2007:1248).

9 b § För dem som vid beskattningsårets ingång inte fyllt 65 år uppgår
skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 9 a § till
följande belopp.

Arbetsinkomst som beskattas i
Sverige

Skattereduktion

överstiger inte 0,91 prisbasbelopp

skillnaden mellan arbetsinkomsterna
och grundavdraget, multiplicerad med
skattesatsen för kommunal inkomst-
skatt

överstiger 0,91 men inte 2,72 pris-
basbelopp

skillnaden mellan å ena sidan sum-
man av 0,91 prisbasbelopp och 20
procent av arbetsinkomsterna mellan
0,91 och 2,72 prisbasbelopp och å an-
dra sidan grundavdraget, multiplice-
rad med skattesatsen för kommunal
inkomstskatt

296

SFS 2008:803

Lag (2007:1248).

9 c § För dem som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år uppgår skattere-
duktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 9 a § till föl-
jande belopp.

Lag (2007:1248).

överstiger 2,72 men inte 7,00 pris-
basbelopp

skillnaden mellan å ena sidan sum-
man av 1,272 prisbasbelopp och 3,30
procent av arbetsinkomsterna mellan
2,72 och 7,00 prisbasbelopp och å an-
dra sidan grundavdraget, multiplice-
rad med skattesatsen för kommunal
inkomstskatt

överstiger 7,00 prisbasbelopp

skillnaden mellan 1,413 prisbasbe-
lopp och grundavdraget, multiplicerad
med skattesatsen för kommunal in-
komstskatt

Arbetsinkomst som beskattas i
Sverige

Skattereduktion

överstiger inte 1,79 prisbasbelopp

skillnaden mellan arbetsinkomsterna
och grundavdraget, multiplicerad med
skattesatsen för kommunal inkomst-
skatt

överstiger 1,79 men inte 2,72 pris-
basbelopp

skillnaden mellan å ena sidan sum-
man av 1,79 prisbasbelopp och 20
procent av arbetsinkomsterna mellan
1,79 och 2,72 prisbasbelopp och å an-
dra sidan grundavdraget, multiplice-
rad med skattesatsen för kommunal
inkomstskatt

överstiger 2,72 men inte 7,00 pris-
basbelopp

skillnaden mellan å ena sidan sum-
man av 1,976 prisbasbelopp och 3,30
procent av arbetsinkomsterna mellan
2,72 och 7,00 prisbasbelopp och å an-
dra sidan grundavdraget, multiplice-
rad med skattesatsen för kommunal
inkomstskatt

överstiger 7,00 prisbasbelopp

skillnaden mellan 2,117 prisbasbe-
lopp och grundavdraget, multiplicerad
med skattesatsen för kommunal in-
komstskatt

Arbetsinkomst som beskattas i
Sverige

Skattereduktion

297

SFS 2008:803

9 d § Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga endast under en
del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 9 a–9 c §§ med en
tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit
obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermå-
nad eller del därav under vilken de varit obegränsat skattskyldiga.

Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i

andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott
av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 9 a–9 c §§ till-
lämpas utan de begränsningar som anges i första stycket.

Lag (2007:1419).

10 § Skattereduktion ska göras för allmän pensionsavgift enligt lagen
(1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret.

Lag

(2007:1419).

11 § För skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret,
ska skattereduktion göras med 14 000 kronor vid anställning på fartyg som
till övervägande del går i fjärrfart och med 9 000 kronor vid anställning på
annat fartyg. För skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av be-
skattningsåret är skattereduktionen för varje dag som sjöinkomsten uppbärs
en trehundrasextiofemtedel av dessa belopp. Vad som avses med närfart och
fjärrfart framgår av 64 kap. 6 §.

Lag (2007:1419).

11 a §

Har upphävts genom lag (2006:1344).

11 b §

Har upphävts genom lag (2006:1344).

11 c §

Har upphävts genom lag (2006:1344).

12 § Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomst-
skatt, mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastig-
hetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om
kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 9 a–9 d §§ ska dock räk-
nas av endast mot kommunal inkomstskatt.

Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsin-

komst och underskott av kapital i nu nämnd ordning.

Lag (2007:1419).

Hänvisningar

13 § Bestämmelser om skatteberäkning inom familjen i fåmansföretags-
förhållanden finns i 57 kap. 36 §.

Bestämmelser om särskild skatteberäkning i vissa fall för inkomst som

hänför sig till minst två beskattningsår finns i 66 kap.

Lag (2007:1406).

Juridiska personer

14 § För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 28 procent av
den beskattningsbara inkomsten.

För investeringsfonder är skatten i stället 30 procent.

Lag (2004:66).

298

SFS 2008:803

Gemensamma bestämmelser

15 § Om en skattskyldig beskattats för samma inkomst både i Sverige och
utomlands, får regeringen, för att undanröja eller lindra dubbelbeskatt-
ningen, helt eller delvis medge befrielse från statlig inkomstskatt, om det
finns ömmande omständigheter eller annars synnerliga skäl.

16 § I lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt finns bestämmel-
ser om avräkning av utländsk skatt för obegränsat skattskyldiga och i vissa
fall för begränsat skattskyldiga.

Lag (2000:1341).

66 kap. Skatt på ackumulerad inkomst

Förutsättningar för särskild skatteberäkning

Huvudregler

1 § Om en fysisk person ett visst beskattningsår får en förvärvsinkomst
som tjänats in under minst två beskattningsår eller på något annat sätt hänför
sig till minst två beskattningsår (ackumulerad inkomst), får en särskild be-
räkning av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster göras enligt be-
stämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna gäller inte för dödsbon efter
det tredje beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade.

2 § Särskild skatteberäkning ska göras bara om den skattskyldige begär
det. Skatteberäkningen ska omfatta all ackumulerad inkomst i ett inkomst-
slag. Ackumulerad inkomst som uppkommit i ett annat inkomstslag får däre-
mot undantas vid skatteberäkningen. Om den ackumulerade inkomsten hän-
för sig till inkomst av näringsverksamhet gäller vad som sagts om inkomst-
slag för varje näringsverksamhet.

Lag (2008:134).

3 § I inkomstslaget tjänst får särskild skatteberäkning göras för all acku-
mulerad inkomst med undantag av sådant engångsbelopp till följd av per-
sonskada som avses i 11 kap. 38 § eller 39 § första stycket första meningen.

I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras bara

för inkomster som avses i 18–21 §§.

Lag (2002:1006).

Spärregler

4 § Särskild skatteberäkning får göras bara om nettobeloppet av den acku-
mulerade inkomsten enligt 6 och 7 §§ uppgår till minst 50 000 kronor och
den beskattningsbara förvärvsinkomsten, inklusive nettobeloppet, överstiger
den nedre skiktgränsen enligt 65 kap. 5 § med minst 50 000 kronor.

Omfattar den särskilda skatteberäkningen flera nettobelopp, ska deras

sammanlagda nettobelopp vara minst 50 000 kronor.

Lag (2007:1419).

Den särskilda beräkningen

Underlagen för beräkningen

5 § Vid den särskilda skatteberäkningen ska skatten beräknas dels på net-
tobeloppet av varje ackumulerad inkomst, dels på den beskattningsbara för-

299

SFS 2008:803

värvsinkomsten för beskattningsåret minskad med nettobeloppen. Summan
av skattebeloppen utgör beskattningsårets statliga inkomstskatt på förvärvs-
inkomster.

Vid beräkningen av skatten på nettobeloppet av en ackumulerad inkomst

ska nettobeloppet delas upp i så många lika stora belopp som motsvarar det
antal år som inkomsten hänför sig till (årsbelopp), dock högst tio. Skatten på
ett årsbelopp utgörs av den skatteökning som uppkommer om beloppet läggs
till en genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst beräknad enligt
11–15 §§. Det på så sätt framräknade skattebeloppet multipliceras med anta-
let årsbelopp och utgör skatten på nettobeloppet av den ackumulerade in-
komsten.

Lag (2007:1419).

Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst

6 § Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst är

– den ackumulerade inkomsten minskad med sådana utgifter för dess för-

värvande som ska dras av samma beskattningsår, eller

– den till statlig inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten, om

denna är lägre.

När nettobeloppet av en ackumulerad inkomst beräknas av skogsbruk ska

intäkt av skogsbruk minskas med skogsavdrag som görs samma beskatt-
ningsår.

Lag (2007:1419).

7 § När en inkomst avser avyttring av en tillgång som kan vara föremål för
värdeminskningsavdrag, anses som nettobelopp skillnaden mellan ersätt-
ningen och tillgångens skattemässiga värde.

För inkomst genom avyttring av djur i jordbruk och renskötsel anses som

nettobelopp skillnaden mellan djurens marknadspris vid beskattningsårets
ingång och deras skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets
utgång.

Fördelningstiden i vissa fall

8 § Engångsbelopp som ersättning för årlig pension ska i allmänhet anses
hänföra sig till tio år.

Intäkt av skogsbruk ska anses hänföra sig till det antal år som motsvarar

förhållandet mellan nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten och vär-
det av ett års skogstillväxt på fastigheten.

Inkomst i ett svenskt handelsbolag ska inte anses hänföra sig till tid innan

den skattskyldige förvärvade andelen utom i sådana fall som avses i 9 §.

Lag

(2007:1419).

9 § Har en efterlevande make som ensam dödsbodelägare tagit över en nä-
ringsverksamhet eller en andel i ett svenskt handelsbolag vid den andra ma-
kens död, anses han, om han begär det, ha bedrivit näringsverksamheten el-
ler innehaft andelen även under den tid som den andra maken innehade den.
Detta gäller dock bara för sådana beskattningsår då makarna varit gifta hela
eller en del av året.

300

SFS 2008:803

10 § Om det antal år som den ackumulerade inkomsten hänför sig till inte
kan utredas, ska inkomsten anses hänföra sig till tre år, om inte särskilda om-
ständigheter föranleder något annat.

Lag (2007:1419).

Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten

11 § Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten räknas fram
med utgångspunkt i summan av den beskattningsbara förvärvsinkomsten för
taxeringsåret, minskad med nettobeloppen av de ackumulerade inkomsterna
och de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för så många av de närmast fö-
regående taxeringsåren att det sammanlagda antalet år motsvarar antalet års-
belopp.

12 § I fråga om taxeringsår då den skattskyldige inte taxerats på grund av
att han ändrat räkenskapsår eller varit begränsat skattskyldig, ska den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten tas upp till noll.

Om det för ett taxeringsår fattats beslut om två taxeringar för den skatt-

skyldige på grund av att han ändrat räkenskapsår, ska dessa taxeringar be-
handlas som två skilda taxeringsår.

Lag (2007:1419).

Justering av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten

13 § Om en ackumulerad inkomst helt eller delvis hänför sig till tid före
beskattningsåret, ska den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkom-
sten justeras enligt bestämmelserna i 14 och 15 §§. Justering ska dock inte
göras om den ackumulerade inkomsten hänför sig till bara två år.

Lag

(2007:1419).

14 § Om en ackumulerad inkomst hänför sig enbart till beskattningsåret
och tid dessförinnan, ska den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsin-
komsten ökas med ett belopp som motsvarar den nedre skiktgränsens för-
ändring mellan

1. det närmast föregående taxeringsåret och det aktuella taxeringsåret, om

den ackumulerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra beskattningsår,

2. det andra taxeringsåret före taxeringsåret och det aktuella taxeringsåret,

om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår,

3. det tredje taxeringsåret före taxeringsåret och det aktuella taxeringsåret,

om den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår,
eller

4. det fjärde taxeringsåret före taxeringsåret och det aktuella taxeringsåret,

om den ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio beskattningsår.
Lag (2007:1419).

15 § Hänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter be-
skattningsåret, men till sammanlagt högst tio år, ska justering göras bara om
antalet år till och med beskattningsåret överstiger antalet år efter beskatt-
ningsåret med minst tre. Justering ska göras enligt 14 § som om inkomsten
fördelade sig på så många förflutna år som överstiger antalet kommande år.

Hänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter beskatt-

ningsåret, men till sammanlagt mer än tio år, ska först antalet år före och ef-

301

SFS 2008:803

ter minskas proportionellt så att summan blir tio och skillnaden avrundas till
helt tal. Därefter ska justeringen för skiktgränsens förändring göras på det
sätt som sägs i första stycket.

Lag (2007:1419).

Beräkning av skatten

16 § Skatten på den ackumulerade inkomsten ska beräknas enligt den skat-
teskala som gäller det beskattningsår då den ska tas upp till beskattning.

Lag

(2007:1419).

17 § Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår får flera
olika ackumulerade inkomster som hänför sig till olika antal år, ska inkom-
sterna fördelas, oberoende av varandra, på de år som de hänför sig till. Skat-
ten ska beräknas i sådan ordning att den först beräknas på den ackumulerade
inkomst som hänför sig till tio eller flera år och sist på den som hänför sig till
minst antal år. Vid beräkning av skatten på varje ackumulerad inkomst ska
till den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten läggas ett årsbe-
lopp av de tidigare fördelade ackumulerade inkomsterna. Detta gäller även
beträffande ackumulerade inkomster som hänför sig till tid efter beskatt-
ningsåret.

Lag (2007:1419).

Inkomstslaget näringsverksamhet

18 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras
för ackumulerad inkomst i form av

1. sådana inkomster genom vetenskaplig, litterär eller konstnärlig verk-

samhet eller annan personlig, självständig näringsutövning som inte medför
avdrag på grund av insättning på upphovsmannakonto,

2. inkomster vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, firmanamn

och andra liknande rättigheter av goodwills natur,

3. ersättning som den skattskyldige får för att flytta från en lokal som an-

vänds i näringsverksamheten,

4. återföring av värdeminskningsavdrag m.m. avseende näringsfastigheter

enligt 26 kap. 2, 8, 9 eller 13 §,

5. återföring av avdrag för utgifter för förbättrande reparationer och un-

derhåll avseende näringsbostadsrätter enligt 26 kap. 10, 11 eller 13 §,

6. engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt,

dock inte upplåtelse av rätt att avverka skog, eller servitutsrätt och vid över-
låtelse av nyttjanderätt, och

7. ersättning vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken och inkomster

för en fastighetsägare som avser värdet av sådan förbättring som en nyttjan-
derättshavare bekostat.

19 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras
för ackumulerad inkomst i form av

1. försäkringsersättning, skadestånd eller liknande ersättning för inkomst-

bortfall,

2. ersättning för tillgångar som tas i anspråk genom expropriation eller an-

nars under sådana förhållanden att ianspråktagandet måste anses som en
tvångsavyttring,

302

SFS 2008:803

3. försäkringsersättning eller annan ersättning för skada genom brand el-

ler annan olyckshändelse på byggnader, markanläggningar eller växande
skog, och

4. inkomster genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverk-

ningen var nödvändig på grund av brand, stormfällning, torka, insektsskador
eller liknande eller på grund av vattenuppdämning eller framdragande av
kraftledning.

Särskild skatteberäkning får inte göras om inkomsten medför avdrag för

avsättning till ersättningsfond eller avdrag på grund av insättning på skogs-
konto.

20 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras
för ackumulerad inkomst i form av

1. engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet

samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt under förutsättning
att avyttringen eller avlösningen skett i samband med att näringsverksamhet
överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling,

2. inkomster vid avyttring av maskiner och andra inventarier i samband

med att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i
verksamhetens avveckling, och

3. inkomster vid avyttring av djur i jordbruk och renskötsel i samband

med att djurskötseln upphör.

Vad som sägs i första stycket 1 och 2 om att näringsverksamhet överlåts,

läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling ska gälla
även för en av flera verksamheter i en näringsverksamhet.

Med inkomst vid avyttring likställs i fall som avses i första stycket 2 och 3

försäkringsersättning och annan skadeersättning vid förlust av sådana till-
gångar, om ersättningen inte föranleder avdrag för avsättning till ersättnings-
fond.

För inkomst som avses i första stycket 1 och 2 får särskild skatteberäkning

för ackumulerad inkomst göras endast under förutsättning att det vid be-
skattningsårets utgång finns kvar inventarier av bara obetydlig omfattning
som inte har avyttrats eller arrenderats ut. Vidare krävs att avdrag som har
gjorts för avsättning till ersättningsfond har återförts eller att fonden tagits i
anspråk vid nämnda tidpunkt.

Lag (2007:1419).

21 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras
för ackumulerad inkomst i form av

1. avdrag för avsättning till periodiseringsfond som återförs enligt 30 kap.

9 § 1 eller 10 § 1,

2. avdrag för avsättning till ersättningsfond som återförs på grund av att

näringsverksamheten överlåtits eller lagts ned, och

3. avdrag för avsättning till expansionsfond som återförs enligt 34 kap. 16

eller 17 §.

22 § Om ackumulerad inkomst uppkommer i näringsverksamhet som en-
ligt 60 kap. 6 § bedrivs av den ena maken med den andra som medhjälpande,
anses den ackumulerade inkomsten ingå i den inkomst som ska beskattas
hos den make som bedriver näringsverksamheten.

Lag (2007:1419).

303

SFS 2008:803

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag

11 meddelas i lagen

(1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).

Denna lag

12 träder i kraft den 10 mars 2000 och tillämpas första gången

vid 2002 års taxering.

1. Denna lag

13 träder i kraft den 1 juli 2000 i fråga om 23 kap. 16 § och i

övrigt den 1 januari 2001.

2. De äldre bestämmelserna i 15 kap. 6 § och 16 kap. 16 § gäller fortfa-

rande i fråga om mervärdesskatt som återförts eller borde ha återförts före
ikraftträdandet.

3. Den nya bestämmelsen i 23 kap. 16 § tillämpas på överlåtelser den

30 mars 2000 eller senare.

1. Denna lag

14 träder i kraft den 1 juli 2000.

2. Om inte det säljande och det köpande företaget begär annat, skall den

nya lydelsen av 25 kap. 23 § bara tillämpas om andelarna i det köpande före-
taget delas ut efter ikraftträdandet.

3. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet och som

taxeras vid 2002 års taxering skall 48 kap. 19–22, 24 och 27 §§ i sin äldre ly-
delse tillämpas på avyttringar som skett före ikraftträdandet till den del detta
leder till lägre skatt.

Denna lag

15 träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången

vid 2002 års taxering.

Denna lag

16 träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på förmån som

getts ut efter ikraftträdandet.

1. Denna lag

17 träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första

gången vid 2002 års taxering.

2. Äldre bestämmelser skall dock gälla i fråga om beslut som meddelats

av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om beskatt-
ning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.

3. I fråga om arbetstagare som vid ikraftträdandet av denna lag påbörjat

sådant arbete som avses i 11 kap. 22 § skall prövningen av en ansökan ske
med utgångspunkt i förhållandena vid arbetets början.

Om en sådan ansökan bifalls, gäller inte ett beslut som före ikraftträdandet

av lagen (2000:1162) om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskatte-
nämnden meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen
(1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i
Sverige för tid som det nya beslutet avser.

11 1999:1229.

12 2000:78.

13 2000:502.

14 2000:540.

15 2000:797.

16 2000:1002.

17 2000:1161.

304

SFS 2008:803

Denna lag

18 träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser tilläm-

pas i fråga om ränta enligt 31 eller 33 §§ tullagen (1994:1550).

1. Denna lag

19 träder i kraft den 1 januari 2001.

2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 33 § skall tillämpas om utvecklingsersätt-

ning enligt lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan
20 och 24 år betalats ut efter ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser i 11 kap. 36 § skall tillämpas om ersättningar som

avses där betalats ut efter ikraftträdandet.

4. Äldre bestämmelser i 40 kap. 6 § skall tillämpas på beskattningsår som

påbörjats före den 1 januari 2001.

5. Bestämmelsen i 12 kap. 3 § tredje stycket tillämpas i dess äldre lydelse

i fråga om beslut som meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upp-
hävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt
arbete i Sverige.

Denna lag

20 träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid

2002 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om ränta som
bestämts enligt bestämmelserna i 52, 52 a, 55 eller 61 § lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt.

1. Denna lag

21 träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången

vid 2002 års taxering.

2. Den äldre lydelsen av 9 kap. 7 § gäller fortfarande för räntor enligt den

upphävda studiestödslagen (1973:349).

3. Den äldre lydelsen av 11 kap. 34 § gäller fortfarande i fråga om studie-

stöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller en-
ligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).

Denna lag

22 träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser tilläm-

pas fortfarande beträffande bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.

1. Denna lag

23 träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första

gången vid 2003 års taxering om inte annat följer av punkterna 2–3.

2. De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2004

års taxering.

3. Äldre bestämmelser i 63 kap. 3 § gäller vid beräkning av grundavdrag

vid 2003 års taxering, dock skall 0,293 prisbasbelopp tillämpas i stället för
0,27 prisbasbelopp och 0,5505 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,5275
prisbasbelopp.

18 2000:1305.

19 2000:1341.

20 2001:329.

21 2001:359.

22 2001:766.

23 2001:842.

305

SFS 2008:803

Denna lag

24 träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången

vid 2003 års taxering. De äldre bestämmelserna i 61 kap. 5–7 §§ gäller fort-
farande i fråga om bilar tillverkade före den 1 januari 2002.

Denna lag

25 träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången

vid 2003 års taxering.

1. Denna lag

26 träder i kraft den 1 januari 2002.

2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 2003 års taxering.
3. Bestämmelserna i 61 kap. 8 a § andra och tredje styckena tillämpas till

och med 2012 års taxering.

Lag (2006:1497).

1. Denna lag

27 träder i kraft den 1 januari 2002 och skall tillämpas första

gången vid 2003 års taxering om inte något annat anges i punkterna 2–8.

2. Bestämmelserna i 7 kap. 17 §, 10 kap. 12 §, 16 kap. 17 §, 29 kap. 3 §,

42 kap. 16 §, 43 kap. 12 §, 49 kap. 18 och 26 §§ och 58 kap. 18 § i deras nya
lydelse skall tillämpas första gången vid 2002 års taxering.

3. Bestämmelserna i 16 kap. 18 § i deras nya lydelse skall tillämpas på ut-

ländska skatter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet.

4. Bestämmelserna i 23 kap. 11 § i deras nya lydelse skall tillämpas på

överlåtelser efter den 1 februari 2001.

5. Bestämmelserna i 48 kap. 17 a § skall tillämpas på avyttringar efter den

1 februari 2001.

6. Bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 17 kap. 16 §, 25 kap. 2 och 21 §§, 37 kap.

2 och 31 §§, 43 kap. 11 §, 44 kap. 2 och 27 §§, 49 kap. 1, 2, 12, 14, 19, 24,
27 och 28 §§, 56 kap. 8 § och 57 kap. 13 § i deras nya lydelse samt bestäm-
melserna i 48 a kap. skall tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet. Om
den skattskyldige begär det skall bestämmelserna i 48 a kap. dock tillämpas
redan vid 2002 års taxering.

7. I fråga om uppskovsbelopp avseende mottagna andelar som erhållits

enligt äldre bestämmelser gäller bestämmelserna i 49 kap. 19 § i deras ly-
delse före ikraftträdandet. Bestämmelserna i 48 a kap. 10 § andra stycket
skall tillämpas även när uppskov erhållits enligt bestämmelserna i 49 kap. i
deras lydelse före ikraftträdandet.

8. Bestämmelserna i 57 kap. 3–5 §§ i deras nya lydelse skall tillämpas på

utdelningar på kvalificerade andelar och kapitalvinster vid avyttring av så-
dana andelar efter den 1 februari 2001.

1. Denna lag

28 träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första

gången vid 2003 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om
beskattningsår som börjat före ikraftträdandet.

2. Om överskott av verksamheten i ett utländskt skadeförsäkringsföretag

tidigare har beräknats enligt 39 kap. 10 § gäller följande. Tillgångar som fö-
retaget innehar vid ingången av det beskattningsår då de nya bestämmel-

24 2001:908.

25 2001:1168.

26 2001:1175.

27 2001:1176.

28 2001:1185.

306

SFS 2008:803

serna tillämpas första gången skall tas upp till då gällande marknadsvärden.
Förpliktelser vid samma tidpunkt skall tas upp till belopp varmed de vid en
marknadsmässig bedömning belastar verksamheten vid nämnda tidpunkt.
För förpliktelser med anledning av ingångna försäkringsavtal skall dock vär-
det beräknas enligt de grunder som gäller för beräkning av försäkringstek-
niska avsättningar enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § samt 2 § första och
femte styckena försäkringsrörelselagen (1982:713).

Denna lag

29 träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på avytt-

ringar den 1 januari 2001 och senare.

Denna lag

30 träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången

vid 2002 års taxering om inte annat följer av a–c.

a) Den nya lydelsen av 1 kap. 16 § tillämpas första gången vid 2003 års

taxering såvitt avser skyldigheten att lämna självdeklaration.

b) Bestämmelsen i 48 kap. 7 § andra stycket i sin äldre lydelse tillämpas

på avyttringar som skett före ikraftträdandet om detta leder till lägre skatt.

c) Bestämmelsen i 48 kap. 7 § tredje stycket i sin nya lydelse tillämpas på

avyttringar efter ikraftträdandet.

1. Denna lag

31 träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första

gången vid 2004 års taxering.

2. Vid tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket skall med pension även

efter ikraftträdandet avses ersättningar som betalas ut som särskild efterle-
vandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn samt sådana ersättningar
som fortfarande kan utges på grund av lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring i form av folkpension.

Denna lag

32 träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången

vid 2004 års taxering.

Denna lag

33 träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången

vid 2004 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om ränta
som bestämts enligt bestämmelserna i 5 kap. 12 eller 13 § lagen (1984:151)
om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag

34 träder i kraft den 1 juli 2002 och tillämpas på andelsavytt-

ringar efter den 3 april 2002. Den nya bestämmelsen i 49 a kap. 4 § tredje
stycket andra meningen tillämpas dock på andelsavyttringar efter ikraftträ-
dandet.

1. Denna lag

35 träder i kraft den 1 juli 2002.

29 2001:1221.

30 2001:1242.

31 2002:213.

32 2002:322.

33 2002:429.

34 2002:536.

35 2002:540.

307

SFS 2008:803

2. Vid tillämpningen av den nu upphävda bestämmelsen i 48 kap. 26 §

tredje stycket skall även ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag eller en
sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte är undantagen från skatt-
skyldighet enligt 7 kap. omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde.

3. De nya bestämmelserna i 48 kap. 26 och 27 §§ tillämpas på kapitalför-

luster på delägarrätter som avyttrats den 7 december 2001 eller senare. De
nya bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på delägarrätter som
avyttrats före den 7 december 2001 men där den omständighet som utlöser
en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den 6 december
2001.

4. De nya bestämmelserna i 50 kap. 12 och 13 §§ tillämpas på kapitalför-

luster på andelar i svenska handelsbolag som avyttrats den 7 december 2001
eller senare. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 50 kap. 12 och 13 §§
beaktas inte värdeförändringar på delägarrätter som avyttrats före den
7 december 2001 försåvitt inte avyttringen omfattas av bestämmelserna om
uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 §. De nya bestämmelserna tilläm-
pas också på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som avytt-
rats före den 7 december 2001 men där den omständighet som utlöser en
uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den 6 december
2001.

5. De nya bestämmelserna i 52 kap. 8 § tillämpas på kapitalförluster på

andelar i utländska juridiska personer som anges i 6 kap. 14 § och som av-
yttrats den 16 april 2002 eller senare. Vid tillämpningen av bestämmelserna
i 52 kap. 8 § beaktas inte värdeförändringar på delägarrätter som avyttrats
före den 16 april 2002 försåvitt inte avyttringen omfattas av bestämmelserna
om uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 §. De nya bestämmelserna till-
lämpas också på kapitalförluster på andelar som avyttrats före den 16 april
2002 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt
25 kap. 30 § inträffat efter den 15 april 2002.

6. Om den skattskyldige begär det skall vid tillämpning av punkterna 3–5

tidpunkten den 7 december 2001 och den 16 april 2002 respektive den 6 de-
cember 2001 och den 15 april 2002 i stället avse den 1 december 2002 res-
pektive den 30 november 2002.

Första stycket gäller inte
a. en kapitalförlust på en delägarrätt som helt eller delvis förvärvats mot

ersättning i form av en andel i det köpande företaget,

b. en kapitalförlust på en delägarrätt som avses i a hos ett företag i intres-

segemenskap med det förvärvande företaget och som överlåtits till företaget
i intressegemenskap,

c. en kapitalförlust på en andel i ett företag i intressegemenskap till den

del förlusten motsvarar en värdenedgång på en delägarrätt som avses i a och
som överlåtits till företaget i intressegemenskap, eller

d. en kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag eller på en andel

i en utländsk juridisk person som anges i 6 kap. 14 § till den del förlusten
motsvarar en värdenedgång på en delägarrätt som avses i a även i fall som
inte följer av c.

Om kapitalförlusten redan har utnyttjats av en annan juridisk person med

stöd av bestämmelsen i 48 kap. 26 § i sin nya lydelse skall begäran enligt
första stycket avse både den hos vilken förlusten uppstått och den som ut-
nyttjat förlusten.

SFS 2008:803

308

SFS 2008:803

Med företag i intressegemenskap avses i denna punkt ett företag som ett

annat företag, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har
ett väsentligt inflytande i eller om företagen står under i huvudsak gemen-
sam ledning.

Lag (2003:224).

1. Denna lag

36 träder i kraft den 1 januari 2003.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt utbildningsbidrag

som avser tid före ikraftträdandet.

1. Denna lag

37 träder i kraft den 1 januari 2003.

2. De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2004

års taxering.

1. Denna lag

38 träder i kraft den 1 januari 2003.

2. Bestämmelserna i 8 kap. 20 § tillämpas första gången i fråga om Poli-

sens utlandsstyrka vid 2001 års taxering och i övrigt vid 2003 års taxering.

3. Bestämmelserna i 11 kap. 14 § tillämpas första gången vid 2002 års

taxering.

4. Bestämmelserna i 11 kap. 35 § tillämpas första gången vid 2004 års

taxering.

1. Denna lag

39 träder i kraft den 1 januari 2003 och skall tillämpas på an-

delsbyten, fusioner och fissioner samt verksamhetsöverlåtelser efter den
31 december 2002.

2. I fråga om uppskovsbelopp med anledning av avyttring av en andel före

ikraftträdandet gäller alltjämt äldre bestämmelser i 48 a kap. och 49 kap.
samt den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid
andelsbyten om inte annat anges i punkterna 3 och 4.

3. Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett byte av andelar och

ett uppskovsbelopp har fördelats enligt äldre bestämmelser skall, om den
skattskyldige begär det, uppskovsbeloppet avseende mottagna andelar inte
tas upp till beskattning trots att andelarna avyttrats på annat sätt än genom ett
byte av andelar. I stället skall bestämmelserna i 48 a kap. och 57 kap. i deras
lydelse efter ikraftträdandet tillämpas. En begäran om att uppskovsbeloppet
inte skall tas upp skall avse samtliga mottagna andelar.

4. Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett byte av andelar före

ikraftträdandet och det skulle ha funnits förutsättningar för uppskov med be-
skattningen, skall bestämmelserna i punkten 3 tillämpas om den skattskyl-
dige begär det. Punkten 3 skall också tillämpas på den skattskyldiges begä-
ran om den skattskyldige har tagit upp uppskovsbeloppet till beskattning helt
eller delvis.

Denna lag

40 träder i kraft den 1 maj 2003 och tillämpas första gången vid

2004 års taxering.

36 2002:627.

37 2002:972.

38 2002:1006.

39 2002:1143.

40 2003:118.

309

SFS 2008:803

1. Denna lag

41 träder i kraft den 1 juli 2003. Om inte annat följer av punk-

terna 2–14 tillämpas de nya bestämmelserna på beskattningsår som börjar
efter den 31 december 2003. Äldre bestämmelser tillämpas på beskatt-
ningsår som påbörjats tidigare.

2. De nya bestämmelserna i 20 a kap. tillämpas om skattskyldighet inträ-

der under ett beskattningsår som börjar den 1 januari 2004 eller senare.

3. De nya bestämmelserna tillämpas på kapitalvinst och kapitalförlust på

grund av avyttringar efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser skall tilläm-
pas på kapitalvinster och kapitalförluster på grund av avyttringar före ikraft-
trädandet.

Bestämmelserna i 25 a kap. 24 § tillämpas i fråga om andelar i ett svenskt

handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som en fy-
sisk person förvärvar efter ikraftträdandet.

Bestämmelserna i 25 a kap. 25 § tillämpas på avyttringar efter ikraftträ-

dandet.

Lag (2003:1086).

4. De upphävda bestämmelserna i 25 kap. 6–27 §§ tillämpas på avytt-

ringar före ikraftträdandet. Har uppskov med beskattningen av en kapi-
talvinst på en andel erhållits enligt de upphävda bestämmelserna i 25 kap.
6–27 §§ eller är förutsättningarna för sådant uppskov uppfyllda vid avytt-
ringen och fram till ikraftträdandet, skall kapitalvinsten inte tas upp som in-
täkt efter ikraftträdandet. Detta gäller dock inte om det avyttrande företaget
är ett svenskt handelsbolag eller om det avyttrade företaget är ett svenskt
handelsbolag, eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. I dessa fall
skall även fortsättningsvis tillämpas äldre bestämmelser om när en kapital-
vinst skall tas upp.

Om det avyttrande företaget är ett svenskt handelsbolag, skall dock en ka-

pitalvinst för vilken uppskov har erhållits enligt de upphävda bestämmel-
serna i 25 kap. 6–27 §§ inte tas upp om den avyttrade andelen avyttras efter
ikraftträdandet, och

a. kapitalvinsten inte skall tas upp enligt reglerna i 25 a kap., eller
b. ersättningen skall tas upp som kapitalvinst enligt bestämmelsen om

skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.

Lag (2003:1086).

5. Om ett företag som omedelbart före ikraftträdandet var ett förvaltnings-

företag enligt den äldre lydelsen av 24 kap. 14 § efter ikraftträdandet men
före utgången av 2004 avyttrar en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening för en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet, till en
delägare som är en fysisk person och som även var delägare i företaget den
30 juni 2003, skall uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte
ske.

Förvärvaren skall inte beskattas i inkomstslaget kapital på grund av för-

värvet. En förvärvare som inte beskattats på grund av förvärvet skall anses
ha anskaffat andelen för det skattemässiga värdet hos företaget. Medför för-
värvet att ett belopp tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren enligt be-
stämmelserna i 57 kap., skall anskaffningsutgiften för andelen anses utgöras
av summan av det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget och det
belopp som skall tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren.

41 2003:224.

310

SFS 2008:803

6. Om ett fåmansföretag eller ett dotterföretag till ett fåmansföretag efter

ikraftträdandet men före utgången av 2004 avyttrar en fastighet, som någon
gång under tre år före avyttringen till huvudsaklig del har använts som bo-
stad för en delägare eller en närstående till en delägare i fåmansföretaget, till
en delägare som är en fysisk person och som även var delägare i fåmansföre-
taget den 30 juni 2003 för en ersättning som motsvarar det skattemässiga
värdet, skall uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte ske. Be-
stämmelsen om återföring av avdrag i 26 kap. 2 § första stycket 5 skall inte
tillämpas på utgifter för förbättrande reparationer och underhåll som ned-
lagts före utgången av 2000.

Förvärvaren skall inte beskattas i inkomstslaget kapital på grund av för-

värvet. En förvärvare som inte beskattats på grund av förvärvet skall anses
ha anskaffat fastigheten för det skattemässiga värdet hos det överlåtande fö-
retaget. Medför förvärvet att ett belopp tas upp i inkomstslaget tjänst hos
förvärvaren enligt bestämmelserna i 57 kap., skall anskaffningsutgiften för
fastigheten anses utgöras av summan av det skattemässiga värdet hos det
överlåtande företaget och det belopp som tas upp i inkomstslaget tjänst hos
förvärvaren.

Det som sägs om fastighet gäller även en andel i ett privatbostadsföretag.
7. Bestämmelsen i 25 a kap. 10 § andra stycket 2 tillämpas inte om ande-

len eller den aktiebaserade delägarrätten har avyttrats före ikraftträdandet.

8. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 25 a kap. 20 § beaktas inte vär-

deförändringar på tillgångar som avyttrats före ikraftträdandet. Detsamma
gäller förpliktelser som upphört före ikraftträdandet.

9. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 43 kap. 2 § 2 i sin nya lydelse

skall det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 december 2003 ut-
göra det första av de fyra räkenskapsår som bedömningen kan utgå ifrån. För
tidigare räkenskapsår tillämpas bestämmelsen i sin tidigare lydelse.

10. Bestämmelserna i 48 kap. 26 och 27 §§ i deras äldre lydelser tillämpas

även i fortsättningen på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före
ikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kunnat utnyttjas. Bestämmel-
serna i 48 kap. 26 och 27 §§ i deras äldre lydelser tillämpas även i fortsätt-
ningen på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före ikraftträdandet
men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt
25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat efter ikraftträdandet.

11. Bestämmelserna i 49 kap. 19 a § tillämpas inte om den avyttring som

uppskovet avser har skett under perioden den 1 januari 2001 – den 30 juni
2003 och, om bestämmelserna i 25 a kap. hade varit tillämpliga, ersättningen
skulle ha tagits upp som kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbe-
skattning i 25 a kap. 9 §.

Om det säljande företaget är ett svenskt handelsbolag skall ett uppskovs-

belopp enligt 49 kap. inte tas upp om en mottagen andel avyttrats genom en
koncernintern avyttring före den 1 oktober 2002, och

a. en kapitalvinst vid en efterföljande avyttring inte skall tas upp enligt be-

stämmelserna i 25 a kap., eller

b. ersättningen vid den efterföljande avyttringen skall tas upp som kapital-

vinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.

Den upphävda bestämmelsen i 49 kap. 22 § tillämpas även fortsättnings-

vis på efterföljande koncerninterna avyttringar före ikraftträdandet.

311

SFS 2008:803

12. De upphävda bestämmelserna i 50 kap. 12 och 13 §§ tillämpas även i

fortsättningen på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som av-
yttrats före ikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kunnat utnyttjas.
De tillämpas fortsättningsvis också på kapitalförluster på andelar som avytt-
rats före ikraftträdandet men där den omständighet som utlöser en uppskju-
ten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat efter ikraftträ-
dandet. Vid tillämpning av den upphävda bestämmelsen i 50 kap. 12 § skall
hänvisningen i tredje stycket till 6 kap. 14 § i stället avse 5 kap. 2 a §.

Lag

(2003:1086).

13. Den upphävda bestämmelsen i 52 kap. 8 § tillämpas även i fortsätt-

ningen på kapitalförluster på andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk
person som avyttrats före ikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kun-
nat utnyttjas. Den tillämpas fortsättningsvis också på kapitalförluster på an-
delar som avyttrats före ikraftträdandet men där den omständighet som utlö-
ser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat
efter ikraftträdandet. Vid tillämpning av den upphävda bestämmelsen i
52 kap. 8 § skall hänvisningen till 6 kap. 14 § i stället avse 5 kap. 2 a §.

Lag

(2003:1086).

14.

Den nya bestämmelsen i övergångsbestämmelserna till lagen

(2002:540) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) tillämpas första
gången vid 2002 års taxering.

Denna lag

42 träder i kraft den 1 juli 2003. De nya bestämmelserna tilläm-

pas på lantmäteriförrättningsutgifter som är hänförliga till tid efter år 2002.

Denna lag

43 träder i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas första gången vid

2004 års taxering.

1. Denna lag

44 träder i kraft den 1 januari 2004.

2. Äldre föreskrifter i 7 kap. 11 § första stycket och 31 kap. 19 § andra

stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.

3. Äldre föreskrifter i 7 kap. 11 § tredje stycket, 24 kap. 9 § andra stycket,

31 kap. 27 §, 36 kap. 5 § andra stycket, 58 kap. 34 § och 59 kap. 8 § andra
stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före
ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla
Skatteverket.

Denna lag

45 träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången

vid 2005 års taxering.

1. Denna lag

46 träder i kraft den 1 januari 2004.

2. De nya bestämmelserna i 65 kap. 5 § tillämpas första gången vid 2005

års taxering. Äldre föreskrifter gäller dock vid 2005 års taxering i fråga om
skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla

42 2003:342.

43 2003:349.

44 2003:669.

45 2003:745.

46 2003:825.

312

SFS 2008:803

som har givit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före den
23 september 2003.

Denna lag

47 träder i kraft den 1 januari 2004. Bestämmelsen i 26 kap. 12 §

i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar som skett efter den 31 december
2003. I övrigt tillämpas lagen första gången vid 2002 års taxering.

Denna lag

48 träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången

vid 2004 års taxering.

1. Denna lag

49 träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas, med undan-

tag av bestämmelsen i 2 kap. 2 a §, på beskattningsår som börjar efter ut-
gången av år 2003. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på beskatt-
ningsår som påbörjats tidigare.

2. Om en utländsk stat blivit medlem i Europeiska ekonomiska samarbets-

området under ett beskattningsår, skall vid tillämpning av 2 kap. 2 a § vad
som sägs om kapitaltillskott i 40 kap. 16 § tillämpas första gången på be-
skattningsår som påbörjas efter att staten blivit medlem.

3. Om en utländsk juridisk person hör hemma och är skattskyldig till in-

komstskatt i Belgien och enligt tillstånd meddelat före den 1 januari 2001
bedriver verksamhet i detta land genom en centre de coordination/ coördina-
tiecentrum enligt Kunglig förordning nr 187 (Arrêté Royal no 187 relatif à la
création de centres de coordination/Koninklijk Besluit nr. 187 betreffende de
oprichting van coördinatiecentra) av den 30 december 1982 med ändringar
vidtagna senast den 1 januari 1993 och om verksamheten består i finansie-
ring av andra företag och nettoinkomsten från denna verksamhet huvudsak-
ligen beror på transaktioner med företag som hör hemma och är skattskyl-
diga till inkomstskatt i Belgien, får företagens nettoinkomst och skatt som
företagen betalar på nettoinkomsten tas med vid bedömningen av om den ut-
ländska juridiska personen uppfyller villkoren i 39 a kap. 5 §.

Detta gäller bara om
– delägaren, direkt eller indirekt, den 1 januari 2001 innehade och under

hela det aktuella beskattningsåret innehar mer än 90 procent av både den ut-
ländska juridiska personens och de utländska företagens kapital eller röster,

– medel som den utländska juridiska personen lånar ut till ett företag i

Belgien inte till mer än ringa del, direkt eller indirekt, vidareutlånas till före-
tag i annan stat,

– delägaren eller ett svenskt företag med vilket delägaren är i intressege-

menskap inte, direkt eller indirekt, vid nämnda datum eller senare har lämnat
kapitaltillskott till den utländska juridiska personen, och

– nettoinkomsten i den utländska juridiska personen inte till mer än ringa

del, direkt eller indirekt, beror på transaktioner med delägaren eller svenska
företag med vilka delägaren är i intressegemenskap.

47 2003:1074.

48 2003:1075.

49 2003:1086.

313

SFS 2008:803

1. Denna lag

50 träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första

gången på det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003.

2. Vid tillämpning av 17 kap. 20 § får kreditinstitut och värdepappersbo-

lag som avses i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och vär-
depappersbolag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga
värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december
2005.

Lag (2004:438).

1. Denna lag

51 träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första

gången vid 2005 års taxering, om inte annat anges i 2–4.

2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 7 § tillämpas i fråga om datorutrustning

som tillhandahålls den anställde före utgången av juni månad 2004 enligt av-
tal mellan arbetsgivaren och den anställde som ingåtts före den 1 januari
2004.

3. Äldre bestämmelser i 16 kap. 22 § gäller för utgifter för tandvård som

utförts före den 1 januari 2004.

4. De nya bestämmelserna i 28 kap. 26 § tillämpas på avtal om överta-

gande av ansvaret för pensionsutfästelser som ingåtts efter den 25 september
2003.

Denna lag

52 träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången

vid 2005 års taxering.

Denna lag

53 träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången

vid 2005 års taxering.

1. Denna lag

54 träder i kraft den 1 januari 2004.

2. De nya föreskrifterna i 15 kap. 10 §, 39 kap. 26 § och 42 kap. 29 § till-

lämpas första gången vid 2005 års taxering.

3. De nya föreskrifterna i 47 kap. 5, 5 a, 5 b och 7–9 §§ tillämpas första

gången vid 2004 års taxering.

Denna lag

55 träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången

vid 2005 års taxering.

1. Denna lag

56 träder i kraft den 1 april 2004.

2. Vad som sägs i 2 kap. 3 §, 6 kap. 5, 10 a och 16 a §§, 17 kap. 15 §,

24 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 39 kap. 1, 14 och 20 §§, 42 kap. 8 §, 44 kap. 6 §,
48 kap. 2, 7, 18 och 21 §§, 65 kap. 14 § om investeringsfonder skall också
gälla sådana värdepappersfonder som förvaltas av fondbolag eller annan
fondförvaltare som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen

50 2003:1102.

51 2003:1194.

52 2003:1200.

53 2003:1202.

54 2003:1206.

55 2003:1214.

56 2004:66.

314

SFS 2008:803

(2004:46) om investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder.

Denna lag

57 träder i kraft den 8 oktober 2004. De nya bestämmelserna i

20 a kap. 1 § tillämpas dock bara på fusioner och fissioner som genomförs
efter ikraftträdandet.

Denna lag

58 träder i kraft den 1 juli 2004 och tillämpas i fråga om överfö-

ringar efter den 29 januari 2004.

1. Denna lag

59 träder i kraft den 1 juli 2004.

2. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § och 13 kap. 11 § i deras nya lydelse samt

bestämmelserna i 6 a kap. och i de nya bilagorna 6 a.1 och 6 a.2 tillämpas på
ersättningar som hänför sig till tiden efter utgången av år 2003.

3. Bilagorna 24.1, 24.2, 37.1 och 37.2 i deras nya lydelse tillämpas första

gången på det beskattningsår som påbörjas närmast före den 1 maj 2004.

Denna lag

60 träder i kraft den 1 januari 2005. Lagen tillämpas första

gången vid 2006 års taxering.

Denna lag

61 träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången

vid 2008 års taxering.

1. Denna lag

62 träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Bestämmelserna i 7 kap. 2 och 16 §§ tillämpas första gången vid 2006

års taxering.

3. Äldre bestämmelser i 8 kap. 17 och 21 §§ tillämpas beträffande bidrag

och ersättningar som betalats ut före ikraftträdandet.

Denna lag

63 träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskatt-

ningsår som börjar efter utgången av år 2004.

1. Denna lag

64 träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Den nya bestämmelsen i 7 kap. 17 § tillämpas första gången vid 2004

års taxering.

3. De nya bestämmelserna i 43 kap. 7 §, 48 a kap. 8 a och 10 §§ samt

57 kap. 11 a och 12 §§ tillämpas på andelsbyten som skett efter den
31 december 2002. Bestämmelserna tillämpas också om den skattskyldige
har begärt att punkterna 3 och 4 i övergångsbestämmelserna till lagen
(2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) skall tillämpas på
ett andelsbyte som skett före den 1 januari 2003.

57 2004:494.

58 2004:498.

59 2004:614.

60 2004:634.

61 2004:654.

62 2004:790.

63 2004:985.

64 2004:1040.

315

SFS 2008:803

Denna lag

65 träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången

vid 2006 års taxering. Äldre föreskrifter i 65 kap. 5 § tillämpas dock såvitt
avser skiktgränserna vid 2006 års taxering i fråga om skattskyldig med in-
komst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit över-
skott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången av 2004.

Denna lag

66 träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas, utom såvitt av-

ser punkten 3 i övergångsbestämmelserna till (2001:1175), första gången vid
2006 års taxering.

1. Denna lag

67 träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskatt-

ningsår som börjar efter utgången av år 2004 om inte annat anges i punkt 2
eller 3.

2. I fråga om utdelning på andelar tillämpas de nya bestämmelserna på ut-

delning som tas emot efter utgången av år 2004.

3. I fråga om utdelning på andelar i företag som anges i bilaga 24.1 i dess

lydelse den 1 juli 2004 tillämpas de nya bestämmelserna även på utdelning
som tagits emot efter den 30 april 2004.

1. Denna lag

68 träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första

gången vid 2006 års taxering.

2. Bestämmelsen i 1 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på överföringar

efter utgången av år 2004.

3. Bestämmelsen i 34 kap. 18 § i sin nya lydelse tillämpas på övertagan-

den efter utgången av år 2004.

1. Denna lag

69 träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första

gången på beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2004.

2. Vid tillämpningen av 17 kap. 20 § får försäkringsföretag använda net-

toförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskatt-
ningsår som avslutas senast den 31 december 2005.

Denna lag

70 träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskatt-

ningsår som påbörjas efter utgången av år 2004.

Denna lag

71 träder i kraft den 1 januari 2005. De nya bestämmelserna om

elcertifikat tillämpas dock första gången på beskattningsår som påbörjas ef-
ter utgången av år 2004.

65 2004:1055.

66 2004:1139.

67 2004:1147.

68 2004:1149.

69 2004:1181.

70 2004:1323.

71 2004:1332.

316

SFS 2008:803

Denna lag

72 träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser i 8 kap.

7 § om ränta enligt 58 b § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall
fortfarande tillämpas.

1. Denna lag

73 träder i kraft den 1 januari 2006.

2. De nya bestämmelserna gäller även för försäkringar som har tecknats

före år 1976.

Denna lag

74 träder i kraft den 1 juni 2005 och tillämpas på avyttringar ef-

ter ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär det skall de nya bestämmel-
serna dock tillämpas även på avyttringar som skett dessförinnan men efter
den 30 juni 2003.

1. Denna lag

75 träder i kraft den 1 juli 2005.

2. Äldre bestämmelser i 62 kap. 6 § tillämpas i fråga om avgifter som be-

talas i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen
(1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om
social trygghet.

Denna lag

76 träder i kraft den 1 december 2005 och tillämpas första

gången vid 2005 års taxering.

Denna lag

77 träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången

vid 2007 års taxering. Äldre föreskrifter i 65 kap. 5 § tillämpas dock såvitt
avser skiktgränserna vid 2007 års taxering i fråga om skattskyldig med in-
komst av näringsverksamhet i vilken det ingår förvärvskälla som gett över-
skott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången av 2005.

Denna lag

78 träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången

vid 2007 års taxering.

1. Denna lag

79 träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas om inte an-

nat följer av punkt 2 första gången vid 2007 års taxering.

2. I fråga om andelar i en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt ak-

tiebolag som är en bostadsrättsförening, bostadsförening eller ett bostadsak-
tiebolag och som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privat-
bostadsföretag skall äldre bestämmelser tillämpas till och med utgången av
år 2008.

3. Om det vid utgången av år 2005 finns sparat lättnadsutrymme enligt

den upphävda 43 kap. 6 § får detta föras över till kommande beskattningsår
och utnyttjas under beskattningsåren 2006–2010 i inkomstslaget kapital en-

72 2004:1346.

73 2005:121.

74 2005:269.

75 2005:347.

76 2005:798.

77 2005:826.

78 2005:898.

79 2005:1136.

317

SFS 2008:803

ligt vad som anges i denna punkt. Dessa beskattningsår skall utdelning tas
upp bara till den del den överstiger sparat lättnadsutrymme. Om utdelningen
understiger sparat lättnadsutrymme, skall skillnaden föras vidare som sparat
lättnadsutrymme till nästa beskattningsår. Av en kapitalvinst på en andel
som uppkommer under beskattningsåren 2006–2010 skall bara ett belopp
som överstiger det sparade lättnadsutrymmet tas upp. Detta gäller inte om
kapitalvinsten skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet en-
ligt 49 a kap. Om en andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente,
gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare äga-
rens sparade lättnadsutrymme. Om en andel avyttras genom ett andelsbyte
och villkoren i 48 a kap. för framskjuten beskattning är uppfyllda, skall spa-
rat lättnadsutrymme som hänför sig till de avyttrade andelarna fördelas på de
mottagna andelarna. Om de mottagna andelarna inte är kvalificerade och
hänför sig till ett företag som är marknadsnoterat, skall det sparade lättnads-
utrymmet i stället läggas till anskaffningsutgiften vid beräkning av omkost-
nadsbeloppet för de mottagna andelarna.

4. Om sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 överstiger gränsbeloppet,

skall utdelning utöver sparat lättnadsutrymme tas upp i inkomstslaget tjänst.

5. Om sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 överstiger sparat utdelnings-

utrymme, tillämpas bestämmelserna i 57 kap. 21 § på kapitalvinst som över-
stiger sparat lättnadsutrymme.

6. Sparat utdelningsutrymme för tid före den 1 januari 2006 skall beräk-

nas enligt reglerna i det upphävda 57 kap. Sådant sparat utdelningsutrymme
skall anses som sparat utdelningsutrymme enligt denna lag.

7. Om andelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7 § första eller andra

stycket i lydelse vid 2007 års taxering eller 57 kap. 7–7 b §§ i lydelse enligt
lagen (2006:1422) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) avyttras till
ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren direkt eller indirekt
äger andel i, skall sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 fördelas på sälja-
rens andelar i fåmansföretaget som förvärvat andelarna direkt eller indirekt.
Lag (2006:1422).

8. Äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a § tillämpas på andelsbyten som

skett före den 1 januari 2006.

9. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 42 kap. 15 a § andra stycket an-

dra strecksatsen, skall det räkenskapsår som börjar närmast efter den
30 december 2003 utgöra det första av de fyra räkenskapsår som bedöm-
ningen kan utgå ifrån. För tidigare räkenskapsår skall i stället gälla att före-
taget direkt eller genom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapi-
talandel på tjugofem procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebo-
lag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person.

10. Vinst som efter ikraftträdandet uppkommer vid nedsättning av aktie-

kapital genom inlösen enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen
(1975:1385), skall behandlas som vinst vid minskning av aktiekapital med
indragning enligt 57 kap. 2 §.

1. Denna lag

80 träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första

gången vid 2007 års taxering.

80 2005:1142.

318

SFS 2008:803

2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre be-

stämmelser för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdan-
det.

1. Denna lag

81 träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första

gången vid 2007 års taxering.

2. 16 kap. 11 § i sin äldre lydelse tillämpas på avgifter och bidrag som

lämnats för tid före ikraftträdandet. I dessa fall skall vad som sägs om av-
dragsrätt även gälla för sådana avgifter och bidrag som avses i ett avtal som
träffats den 29 april 1999 mellan å ena sidan staten och å andra sidan Sveri-
ges Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Riks-
föreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a., Föreningen
Sveriges Filmproducenter, Sveriges Television AB och TV 4 AB (publ.).

Denna lag

82 träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre föreskrifter gäller fort-

farande i fråga om en begäran av en skogsvårdsstyrelse.

Denna lag

83 träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången

vid 2007 års taxering.

1. Denna lag

84 träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första

gången vid 2008 års taxering.

2. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas på ersättningar och förmåner

som utbetalats på grund av en utlandsstationering som har tillträtts före den
1 januari 2007. Från och med den 1 september 2009 skall denna lag tilläm-
pas på samtliga ersättningar och förmåner som utbetalats på grund av en ut-
landsstationering, oavsett när stationeringen tillträddes.

Denna lag

85 träder i kraft den 1 maj 2006 och tillämpas första gången vid

2007 års taxering. Bestämmelsen i sin äldre lydelse tillämpas dock i fråga
om räntor som bestämts enligt 60 § i den upphävda fordonsskattelagen
(1988:327).

Denna lag

86 träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första gången vid

2007 års taxering. Vid 2007 års taxering skall dock tilläggsbeloppet enligt
63 kap. 4 a § vara 5 000 kronor i stället för 2 500 kronor.

Denna lag

87 träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första gången vid

2007 års taxering.

1. Denna lag

88 träder i kraft den 18 augusti 2006.

81 2005:1146.

82 2005:1166.

83 2005:1170.

84 2006:5.

85 2006:238.

86 2006:424.

87 2006:614.

88 2006:619.

319

SFS 2008:803

2. Bestämmelsen i 37 kap. 26 § i sin nya lydelse tillämpas på fusioner

som genomförs efter ikraftträdandet.

3. Bestämmelsen i 39 kap. 23 § i sin nya lydelse tillämpas på utdelning

som lämnas efter ikraftträdandet.

4. Bestämmelserna i 39 kap. 24 a § och 42 kap. 21 a § i sina nya lydelser

tillämpas på insatsemissioner som tillgodoförs efter ikraftträdandet.

5. Bestämmelsen i 42 kap. 15 a § i sin nya lydelse tillämpas på utdelning

som lämnas efter ikraftträdandet. Den tillämpas även på kapitalvinst på ak-
tier och andelar som avyttras efter ikraftträdandet.

1. Denna lag

89 träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas på beskatt-

ningsår som avslutas efter den 30 juni 2006. Bestämmelsen i 29 kap. 2 § i
sin nya lydelse tillämpas i fråga om utsläppsminskningsenheter och certifie-
rade utsläppsminskningar som tilldelats före ikraftträdandet bara om den
skattskyldige begär det.

2. Om beskattningsåret avslutas efter den 31 maj 2006 men före den 1 juli

2006, tillämpas bestämmelserna i denna lag om den skattskyldige begär det.

Denna lag

90 träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången

vid 2009 års taxering.

Denna lag

91 träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas på beskatt-

ningsår som börjar efter den 31 december 2006.

1. Denna lag

92 träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första

gången på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2006.

2. En skattskyldig som till följd av 4 kap. 6 § andra stycket lagen

(2003:113) om elcertifikat i sin lydelse före den 1 januari 2007 var registre-
rad för att hantera kvotplikten skall anses som kvotpliktig för tiden fram till
och med tidpunkten för annullering av elcertifikat enligt lagen om elcertifi-
kat i dess lydelse från och med den 1 januari 2007.

Denna lag

93 träder i kraft den 2 oktober 2006 och tillämpas första gången

för valperioden 2006–2010.

1. Denna lag

94 träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första

gången vid 2008 års taxering.

2. Äldre bestämmelser i 63 kap. 4 a § gäller alltjämt för den del av be-

skattningsåret som infaller före ikraftträdandet.

3. De nya bestämmelserna i 39 kap. 25 och 26 §§ tillämpas på beskatt-

ningsår som påbörjats efter ikraftträdandet. Har beskattningsåret påbörjats
före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

4. I fråga om sådan datorutrustning som avses i punkt 2 av övergångsbe-

stämmelserna till lagen (2003:1194) om ändring i inkomstskattelagen

89 2006:620.

90 2006:650.

91 2006:908.

92 2006:983.

93 2006:992.

94 2006:1344.

320

SFS 2008:803

(1999:1229) skall bestämmelsen i 61 kap. 17 a § tillämpas med undantag för
andra strecksatsen i paragrafen.

5. Vid 2007 års taxering skall 65 kap. 11 a–11 c §§ inte tillämpas på av-

gift till fackförening, arbetslöshetskassa eller motsvarande som betalas efter
den 8 december 2006 och belöper sig på tid efter den 31 december 2006.
Lag (2006:1518).

Denna lag

95 träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången

vid 2008 års taxering.

1. Denna lag

96 träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första

gången vid 2008 års taxering.

2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre be-

stämmelser för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdan-
det.

3. De nya bestämmelserna om partiella fissioner tillämpas på ombild-

ningar efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 37 kap. 30 a §, 38 kap.
20 §, 38 a kap. 22 §, 48 a kap. 17 § och 49 kap. 32 § tillämpas på ombild-
ningar och förfaranden efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i
23 kap. 23 a § tillämpas på överlåtelser efter ikraftträdandet. De nya bestäm-
melserna i 38 kap. 17 a och 17 b §§ tillämpas på verksamhetsavyttringar ef-
ter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 49 kap. 3 a § tillämpas på förfa-
randen efter ikraftträdandet.

4. Uppskovsbelopp som anges i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till

lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och som
avser en andel i det överlåtande företaget vid en partiell fission fördelas mel-
lan de mottagna andelarna och andelarna i det överlåtande företaget på det
sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 48 kap. 18 a §. Sådant upp-
skovsbelopp skall tas upp som intäkt senast det beskattningsår då äganderät-
ten till andelen övergår till någon annan eller andelen upphör att existera.

5. Om en kvalificerad andel till vilken det hör ett tjänstebelopp enligt

äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a § eller ett tjänstebelopp som har fördelats
enligt bestämmelserna i 57 kap. 7 § enligt dess äldre lydelse avyttras eller
upphör att existera gäller följande. Den del av en kapitalvinst som skall tas
upp i inkomstslaget tjänst skall inte överstiga tjänstebeloppet eller det tjäns-
tebelopp som har fördelats. Det sagda gäller inte om andelen är kvalificerad
enligt 57 kap. 4 § eller 6 § första stycket.

6. Vad som sägs om tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyten i

57 kap. 7 c § andra stycket gäller även för tjänstebelopp enligt äldre bestäm-
melser i 48 a kap. 8 a §.

7. Vad som sägs i 48 kap. 18 e § tredje stycket och 48 a kap. 8 c § tredje

stycket om tjänstebelopp enligt 48 kap. 18 d § och tjänstebelopp enligt
48 a kap. 8 b § skall också gälla för tjänstebelopp som beräknats enligt äldre
bestämmelser i 48 a kap. 8 a §.

8. Vad som sägs i 48 a kap. 16 §, 57 kap. 7 § tredje stycket, 7 a och

7 b §§, 15 § tredje stycket samt 23 a § om andelar som är kvalificerade en-

95 2006:1354.

96 2006:1422.

321

SFS 2008:803

ligt 57 kap. 7–7 b §§ gäller även för andelar som är kvalificerade enligt
57 kap. 7 § första eller andra stycket enligt äldre lydelse.

1. Denna lag

97 träder i kraft den 1 januari 2007.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rekryteringsbidrag

som har lämnats enligt den upphävda lagen (2002:624) om rekryteringsbi-
drag till vuxenstuderande.

Denna lag

98 träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången

vid 2008 års taxering.

1. Denna lag

99 träder i kraft den 1 februari 2007 och tillämpas på avytt-

ringar som skett efter ikraftträdandet.

2. De nya bestämmelserna får tillämpas på avyttringar som skett under ti-

den 1 januari 2006–31 januari 2007 om den skattskyldige begär det.

3. Kapitalvinster som omfattas av uppskov enligt äldre bestämmelser i

47 kap., den upphävda lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med be-
skattning av realisationsvinst eller den upphävda lagen (1978:970) om upp-
skov med beskattning av realisationsvinst skall efter denna lags ikraftträ-
dande anses som uppskovsbelopp.

1. Denna lag

100 träder i kraft den 1 juli 2007 och tillämpas första gången

vid 2008 års taxering.

2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas bestäm-

melserna i bilagorna 6 a.1, 6 a.2, 24.1, 24.2, 37.1 och 37.2 i sina nya lydelser
för den del av beskattningsåret som avser tid före ikraftträdandet men efter
den 31 december 2006. På begäran av skattskyldig tillämpas dock bilagorna
i sina äldre lydelser på den del av beskattningsåret som avser tid före ikraft-
trädandet men efter den 31 december 2006.

1. Denna lag

101 träder i kraft den 2 juli 2007.

2. För den som deltagit i aktivitetsgarantin gäller 11 kap. 35 § i sin äldre

lydelse.

Denna lag

102 träder i kraft den 1 juli 2007 och tillämpas första gången vid

2009 års taxering.

1. Denna lag

103 träder i kraft den 1 november 2007 och tillämpas första

gången vid 2008 års taxering.

2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre be-

stämmelser för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdan-
det. Det som sägs i första meningen tillämpas inte för bestämmelsen i
17 kap. 19 §.

97 2006:1471.

98 2006:1497.

99 2006:1520.

100 2007:350.

101 2007:394.

102 2007:471.

103 2007:552.

322

SFS 2008:803

Denna lag

104 träder i kraft den 1 augusti 2007 och tillämpas första gången

vid 2008 års taxering.

1. Denna lag

105 träder i kraft den 1 januari 2008.

2. De nya bestämmelserna tillämpas på avyttringar och överlåtelser samt

sammanläggningar och delningar som skett efter den 31 december 2007.

3. De nya bestämmelserna tillämpas på utdelning som lämnats efter den

31 december 2007.

Denna lag

106 träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången

vid 2009 års taxering.

1. Denna lag

107 träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första

gången vid 2009 års taxering om inte annat följer av punkterna 3 och 4.

2. Om en skattskyldig påbörjat en dubbel bosättning innan de nya bestäm-

melserna i 12 kap. 19–21 §§ träder i kraft, ska tiden för avdrag räknas från
den tidpunkt när den dubbla bosättningen påbörjades.

3. Den upphävda bestämmelsen i 61 kap. 17 a § och bestämmelsen i

61 kap. 1 § i dess äldre lydelse tillämpas alltjämt vid 2009 års taxering på
förmån som erhålls under 2008. Vid tillämpningen av den upphävda bestäm-
melsen ska dock värdet beräknas till 4 800 kronor i stället för 2 400 kronor.

4. I fråga om sådan datorutrustning som avses i punkt 2 av övergångsbe-

stämmelserna till lagen (2003:1194) om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) ska den upphävda bestämmelsen i 61 kap. 17 a § tillämpas allt-
jämt vid 2009 års taxering på förmån som erhålls under 2008 med undantag
för andra strecksatsen i paragrafen. Vid tillämpningen av bestämmelsen ska
dock värdet beräknas till 4 800 kronor i stället för 2 400 kronor.

1. Denna lag

108 träder i kraft den 1 januari 2008. Bestämmelserna tilläm-

pas första gången vid 2009 års taxering och, i fall som avses i punkten 2 an-
dra meningen, även vid 2008 års taxering.

2. I fråga om sådana kapitalvinster som avses i 50 kap. 7 § och 57 kap.

21 § första stycket första meningen och andra stycket och som hänför sig till
avyttringar av andelar under tiden den 1 januari 2008–den 31 december
2009 tillämpas i stället vad som sägs i punkterna 3–10. Dessa bestämmelser
får också tillämpas på avyttringar som skett under 2007, om den skattskyl-
dige begär det. Bestämmelserna tillämpas dock inte på avyttringar, direkt el-
ler indirekt, av tillgångar som avses i 57 kap. 2 § andra stycket.

3. Vid tillämpningen av 50 kap. 7 § ska, av den del av vinsten som avses i

paragrafens första stycke, hälften tas upp i inkomstslaget tjänst och hälften i
inkomstslaget kapital, om inte annat följer av punkterna 4 och 5.

4. Punkten 3 gäller inte vid avyttringar till
a) en eller flera närstående,

104 2007:618.

105 2007:1122.

106 2007:1248.

107 2007:1249.

108 2007:1251.

323

SFS 2008:803

b) ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren eller närstå-

ende, direkt eller indirekt, äger eller inom tre år efter avyttringen förvärvar
andelar i, eller

c) en annan juridisk person som säljaren eller närstående, direkt eller indi-

rekt, har eller inom tre år efter avyttringen får ett väsentligt inflytande i.

Punkten 3 gäller dock i fall som avses i första stycket b) om säljaren, di-

rekt eller indirekt, inte äger några andelar och närstående med sina förvärv
kommer att äga endast en ringa del av kapitalet och får bara ett ringa infly-
tande i företaget eller bolaget.

5. Punkten 3 gäller inte heller om
a) säljaren eller närstående inom tre år före eller inom tre år efter avytt-

ringen förvärvat eller förvärvar, direkt eller indirekt, övervägande delen av
tillgångarna i det företag som handelsbolaget, direkt eller indirekt, äger eller
ägt andelar i, eller

b) någon annan juridisk person förvärvat tillgångar eller andelar i det

nyssnämnda företaget och säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, har
eller inom tre år efter den juridiska personens förvärv får ett väsentligt infly-
tande i denna juridiska person.

6. Vid tillämpningen av 57 kap. 21 § första stycket ska den del av vinsten

som avses i första meningen till hälften tas upp i inkomstslaget tjänst och till
hälften i inkomstslaget kapital, om inte annat följer av punkterna 7–9. Vi-
dare gäller att den del av kapitalvinsten som avses i paragrafens andra stycke
upp till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan omkostnadsbeloppet be-
räknat enligt 25–35 §§ och omkostnadsbeloppet beräknat enligt 44 kap. 14 §
i sin helhet ska tas upp i inkomstslaget kapital.

7. Punkten 6 gäller inte vid avyttring till
a) en eller flera närstående,
b) sådant fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren eller när-

stående, direkt eller indirekt, äger eller inom tre år efter avyttringen förvär-
var andelar i, eller

c) annan juridisk person som säljaren eller närstående, direkt eller indi-

rekt, har eller inom tre år efter avyttringen får ett väsentligt inflytande i.

Punkten 6 gäller dock i fall som avses i första stycket b) om säljaren, di-

rekt eller indirekt, inte äger några andelar och närstående med sina förvärv
kommer att äga endast en ringa del av kapitalet och får bara ett ringa infly-
tande i företaget eller bolaget.

8. Punkten 6 gäller inte heller om
a) säljaren eller närstående inom tre år före eller inom tre år efter avytt-

ringen förvärvat eller förvärvar, direkt eller indirekt, övervägande delen av
tillgångarna i det avyttrade företaget, eller

b) någon annan juridisk person förvärvat tillgångar eller andelar i det

nyssnämnda företaget och säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, har
eller inom tre år från den juridiska personens förvärv får ett väsentligt infly-
tande i den juridiska personen.

9. Bestämmelsen i punkt 7 ska inte tillämpas om den skattskyldige begär

det och

a) han eller hon har avyttrat samtliga andelar i företaget direkt till en eller

flera avkomlingar, avkomlings make eller till ett företag som helt ägs av en
eller flera av dessa personer, och

324

SFS 2008:803

b) verksamheten, direkt eller indirekt, ska drivas vidare av förvärvaren el-

ler förvärvarna utan avbrott under de närmast efter avyttringen följande tre
åren.

Om det inom tre år efter avyttringen visar sig att verksamheten inte drivs

vidare enligt vad som sägs i första stycket b eller det framgår av omständig-
heterna att verksamheten inte kommer att drivas vidare som sägs där, ska be-
stämmelserna i punkten 7 tillämpas. Det som har sagts nu gäller dock inte
om verksamheten inte kan drivas vidare på grund av dödsfall, långvarig
sjukdom eller av något annat synnerligt skäl.

10. Som tillgångar avses vid tillämpningen av punkterna 5 och 8 inte kon-

tanter, värdepapper och liknande tillgångar. Som tillgångar räknas dock an-
delar i företag i intressegemenskap samt värdepapper som är lager i värde-
pappersrörelse enligt 49 a kap. 7 § andra stycket 2 eller tredje stycket. Om
företag i intressegemenskap innehar kontanter, värdepapper och liknande
tillgångar, ska värdet av dessa tillgångar vid tillämpning av punkterna 5 och
8 inte räknas med vid beräkningen av värdet på andelen i intresseföretaget.
Vid denna beräkning ska så stor del av värdet beaktas som svarar mot äga-
randelen i intresseföretaget.

Med företag i intressegemenskap avses i första stycket ett företag som ett

annat företag, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har
ett väsentligt inflytande i.

Denna lag

109 träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på beskatt-

ningsår som börjar efter den 31 december 2007.

1. Denna lag

110 träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första

gången vid 2009 års taxering.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före

ikraftträdandet.

Denna lag

111 träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången

vid 2009 års taxering.

1. Denna lag

112 träder i kraft den 1 januari 2008.

2. De nya bestämmelserna i 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 § och 33 kap. 10 §, utom

strecksatsen om kommunal fastighetsavgift, tillämpas första gången vid
2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidi-
gare års taxeringar.

3. De nya bestämmelserna i 33 kap. 10 § strecksatsen om kommunal fast-

ighetsavgift, 65 kap. 13 och 66 kap. 2 § tillämpas första gången vid 2009 års
taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års
taxeringar.

4. De nya bestämmelserna i 59 kap. 5, 9 och 14 §§ tillämpas första gången

vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och
tidigare års taxeringar. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före

109 2007:1254.

110 2007:1342.

111 2007:1388.

112 2007:1406.

325

SFS 2008:803

ikraftträdandet tillämpas 59 kap. 5, 9 och 14 §§ i deras äldre lydelser för för-
säkringspremier som betalats respektive insättningar på pensionssparkonton
som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om pre-
mier och insättningar som betalats respektive satts in efter ikraftträdandet
gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet
beräknat enligt bestämmelsen i sin nya lydelse överstiger avdraget för pre-
mier som betalats respektive insättningar som gjorts före ikraftträdandet.

Denna lag

113 träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången

vid 2009 års taxering. 47 kap. 7–9 a §§ i sin nya lydelse tillämpas på avytt-
ringar som skett efter ikraftträdandet.

1. Denna lag

114 träder i kraft den 1 januari 2008.

2. Bestämmelserna i deras nya lydelser tillämpas även i fråga om ersätt-

ning som Insättningsgarantinämnden betalat ut före lagens ikraftträdande.

1. Denna lag

115 träder i kraft den 1 maj 2008.

2. Bestämmelserna i 6 kap. 8 § och 39 kap. 2 § i sina nya lydelser tilläm-

pas på beskattningsår som påbörjas efter den 30 april 2008. På begäran av
den skattskyldige får bestämmelserna i sin nya lydelse tillämpas även i fråga
om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet, dock tidigast med av-
seende på 2007 års taxering.

3. Lagen tillämpas på försäkringsavtal som ingåtts efter den 1 februari

2007. Bestämmelserna i 58 kap. 16 a § andra och tredje styckena tillämpas
dock först från och med lagens ikraftträdande. Försäkringsavtal, som ingås
efter den 1 februari 2007 men före den 1 maj 2008, ska för att anses som
pensionsförsäkringsavtal senast den 31 maj 2008 uppfylla villkoren i 58 kap.
16 a §. Ett sådant åtagande som avses i 58 kap. 16 a § andra stycket i dess
nya lydelse ska därvid ha kommit in till Skatteverket senast sistnämnda dag.

4. För försäkringsavtal som ingåtts före den 2 februari 2007 ska äldre be-

stämmelser fortfarande gälla. Vid överföring av värdet i ett sådant avtal,
samt vid överlåtelse eller överföring av ett sådant försäkringsavtal till en an-
nan försäkringsgivare eller verksamhetsgren hos samma försäkringsgivare,
gäller dock vad som stadgas i punkterna 5, 6, 8 och 9.

5. Bestämmelsen i 58 kap. 18 § tredje stycket andra och tredje mening-

arna ska inte tillämpas på en överföring av värdet i en pensionsförsäkring
som tecknats före den 2 februari 2007 och som genomförs efter den 1 febru-
ari 2007 men före den 1 maj 2008.

6. Bestämmelsen i 58 kap. 18 § tredje stycket andra och tredje mening-

arna ska tillämpas vid en överföring av värdet i en pensionsförsäkring som
tecknats före den 2 februari 2007 till en försäkring som är en pensionsför-
säkring enligt 58 kap. 2 § i dess nya lydelse, om överföringen görs efter den
30 april 2008.

7. Vid avskattning enligt 58 kap. 19 a § på grund av omständighet som in-

träffat efter den 1 februari 2007 men före den 1 maj 2008, ska inkomsten
multipliceras med talet 1,2 i stället för 1,5.

113 2007:1419.

114 2007:1449.

115 2008:134.

326

SFS 2008:803

8. Vid avskattning enligt 58 kap. 19 § på grund av överlåtelse eller över-

föring av försäkringsavtal efter den 1 februari 2007 men före den 1 maj
2008, ska inkomsten beräknas enligt bestämmelsen i dess äldre lydelse.

9. Lagen tillämpas i fråga om överlåtelse av ett försäkringsavtal som teck-

nats före den 2 februari 2007 till en annan försäkringsgivare eller överföring
av ett sådant försäkringsavtal från en enhet hos försäkringsgivaren till en an-
nan enhet, om överlåtelsen eller överföringen genomförs efter den 31 de-
cember 2008. Försäkringsavtalet ska efter en sådan överlåtelse eller överfö-
ring anses ha ingåtts vid den tidpunkt då ansvaret för försäkringen övergår
på den nya försäkringsgivaren respektive när försäkringen förts över. För-
säkringsavtalet ska från den tidpunkten uppfylla villkoren i 58 kap. 16 a §.

10. Vad som ovan anges i övergångsbestämmelserna beträffande försäk-

ringsavtal gäller i tillämpliga delar också för avtal om tjänstepension.

1. Denna lag

116 träder i kraft den 1 juli 2008.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före

ikraftträdandet.

Bilaga 6 a.1

Associationsformer som avses i 6 a kap. 3 och 4 §§:

– bolag som enligt belgisk rättsordning kallas ”naamloze vennootschap”/

”société anonyme”, ”commanditaire vennootschap op aandelen”/”société en
commandite par actions” eller ”besloten vennootschap met beperkte aanspra-
kelijkheid”/”société privée à responsabilité limitée” och sådana offentlig-
rättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler,

– bolag som enligt dansk rättsordning kallas ”aktieselskab” eller ”anparts-

selskab”,

– bolag som enligt tysk rättsordning kallas ”Aktiengesellschaft”, ”Kom-

manditgesellschaft auf Aktien”, ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”
eller ”bergrechtliche Gewerkschaft”,

– bolag som enligt grekisk rättsordning kallas ”

ανω´νυμη εταιρι´α”,

– bolag som enligt spansk rättsordning kallas ”sociedad anónima”, ”socie-

dad comanditaria por acciones” eller ”sociedad de responsabilidad limitada”
och de offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler,

– bolag som enligt fransk rättsordning kallas ”société anonyme”, ”société

en commandite par actions” eller ”société à responsabilité limitée” och in-
dustriella och affärsdrivande offentliga organ och företag,

– bolag som enligt irländsk rättsordning kallas ”public companies limited

by shares or by guarantee” eller ”private companies limited by shares or by
guarantee” och organ registrerade enligt ”Industrial and Provident Societies
Acts” eller hypotekskassor registrerade enligt ”Building Societies Acts”,

– bolag som enligt italiensk rättsordning kallas ”società per azioni”,

”società in accomandita per azioni” eller ”società a responsabilità limitata”
och offentliga och privata organ som bedriver industriell verksamhet eller
affärsverksamhet,

– bolag som enligt luxemburgsk rättsordning kallas ”société anonyme”,

”société en commandite par actions” eller ”société à responsabilité limitée”,

– bolag som enligt nederländsk rättsordning kallas ”naamloze vennoot-

schap” eller ”besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”,

116 2008:227.

327

SFS 2008:803

– bolag som enligt österrikisk rättsordning kallas ”Aktiengesellschaft”

eller ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”,

– handelsföretag eller de bolag som är bildade enligt civillagstiftning och

som har handelsföretagsform, kooperativ och offentliga företag, vilka är bil-
dade i enlighet med portugisisk rättsordning,

– bolag som enligt finsk rättsordning kallas ”osakeyhtiö/aktiebolag”,

”osuuskunta/andelslag”, ”säästöpankki/sparbank” eller ”vakuutusyhtiö/för-
säkringsbolag”,

– bolag som enligt svensk rättsordning kallas ”aktiebolag” eller ”försäk-

ringsaktiebolag”,

– bolag som är bildade enligt brittisk rättsordning,
– bolag som enligt tjeckisk rättsordning kallas ”akciová spole

nost”,

”spole

nost s ruením omezeným”, ”veřejná obchodní spolenost”,

”komanditní spole

nost” eller ”drustvo”,

– bolag som i estnisk rättsordning kallas ”täisühing”, ”usaldusühing”,

”osaühing”, ”aktsiaselts” eller ”tulundusühistu”,

– bolag som är bildade enligt cypriotisk rättsordning, dvs. bolag som är

bildade enligt bolagslagen, offentliga företag samt andra organ som enligt
inkomstskattelagen är att anse som bolag,

– bolag som enligt lettisk rättsordning kallas ”akciju sabiedrība” eller

”sabiedrība ar ierobe

otu atbildību”,

– bolag som är bildade enligt litauisk rättsordning,
– bolag som enligt ungersk rättsordning kallas ”közkereseti társaság”,

”betéti társaság”, ”közös vállalat”, ”korlátolt felelősségű társaság”, ”részvé-
nytársaság”, ”egyesülés”, ”közhasznú társaság” eller ”szövetkezet”,

– bolag som enligt maltesisk rättsordning kallas ”Kumpaniji ta' Responsa-

bilita' Limitata” eller ”Soc

˙ jetajiet in akkomandita li l-kapital tag hom maq-

sum f'azzjonijiet”,

– bolag som enligt polsk rättsordning kallas ”spółka akcyjna” eller ”spółka

z ograniczon odpowiedzialnoci ”,

–

bolag som enligt slovensk rättsordning kallas ”delniška dru

ba”,

”komanditna delniška dru

ba”, ”komanditna druba”, ”druba z omejeno

odgovornostjo” eller ”dru

ba z neomejeno odgovornostjo”,

– bolag som enligt slovakisk rättsordning kallas ”akciová spolo

nost’”,

”spolo

nost’ s ruením obmedzeným”, ”komanditná spolonost’”, ”verejná

obchodná spolo

nost’” eller ”drustvo”,

–

bolag som enligt bulgarisk rättsordning kallas ”

сьбирателното

дружество”, командитното дружество”, ”дружеството с ограничена

отговорност”, ”акционерното дружество”, ”командитното дружест-

во с акции”, ”кооперации”, ”кооперативни съюзи” eller ”държавни

предприятия” som bildats i enlighet med bulgarisk lagstiftning och som
bedriver kommersiell verksamhet, och

– bolag som enligt rumänsk rättsordning kallas ”societăţi pe acţiuni”,

”societăţi ıˆn comandită pe acţiuni” eller ”societăţi cu răspundere limitată”.
Lag (2007:350).

328

SFS 2008:803

Bilaga 6 a. 2

Skatter som avses i 6 a kap. 4 §:

– impôt des sociétés/vennootschapsbelasting eller impôt des non-rési-

dents/belasting der niet-verblijfhouders i Belgien,

– selskabsskat i Danmark,
– Körperschaftsteuer i Tyskland,
– qoy eirodlasoy molij

ω´m pqorω´ pxm i Grekland,

– impuesto sobre sociedades eller impuesto sobre la renta de no residentes

i Spanien,

– impôt sur les sociétés i Frankrike,
– corporation tax i Irland,
– imposta sul reddito delle persone giuridiche i Italien,
– impôt sur le revenu des collectivités i Luxemburg,
– vennootschapsbelasting i Nederländerna,
– Körperschaftsteuer i Österrike,
– imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas i Portugal,
– yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland,
– statlig inkomstskatt i Sverige,
– corporation tax i Förenade kungariket,
– Danˇ z příjmu° právnických i Tjeckien,
– Tulumaks i Estland,
– qoy Eirodlasoy i Cypern,
– Uzņe- mumu ienākuma nodoklis i Lettland,
– Pelno mokestis i Litauen,
– Társasági adó i Ungern,
– Taxxa fuq l-income i Malta,
– Podatek dochodowy od osób prawnych i Polen,
– Davek od dobi

ka pravnih oseb i Slovenien,

– Danˇ z príjmov právnických osôb i Slovakien,
–

корпоративен данък i Bulgarien, och

– impozit pe profit, impozitul pe veniturile obţinute din Romaˆnia de nere-

zidenţi i Rumänien. Lag (2007:350).

Bilaga 24.1

Associationsformer som avses i 24 kap. 16 § andra stycket 1:

– bolag som enligt belgisk rättsordning kallas ”société anonyme”/ ”naam-

loze vennootschap”, ”société en commandite par actions”/ ”commanditaire
vennootschap op aandelen”, ”société privée à responsabilité limitée”/ ”be-
sloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”, ”société coopérative à
responsabilité limitée”/”coöperatieve vennootschap met beperkte aansprake-
lijkheid”, ”société coopérative à responsabilité illimitée”/ ”coöperatieve
vennootschap met onbeperkte aansprakelijkheid”, ”société en nom collec-
tif”/ ”vennootschap onder firma” eller ”société en commandite simple”/ ”ge-
wone commanditaire vennootschap” samt offentliga företag som antagit nå-
gon av de ovannämnda associationsformerna och andra bolag som bildats i
enlighet med belgisk lagstiftning och som omfattas av belgisk bolagsskatt,

– bolag som enligt dansk rättsordning kallas ”aktieselskab” eller ”anparts-

selskab” och andra enligt bolagsskattelagen skattepliktiga bolag, i den ut-

329

SFS 2008:803

sträckning deras beskattningsbara inkomst beräknas och beskattas enligt de
allmänna skatterättsliga bestämmelserna för ”aktieselskaber”,

– bolag som enligt tysk rättsordning kallas ”Aktiengesellschaft”, ”Kom-

manditgesellschaft auf Aktien”, ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”,
”Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit”, ”Erwerbs- und Wirtschaftsge-
nossenschaft” eller ”Betrieb gewerblicher Art von juristischen Personen des
öffentlichen Rechts” och andra bolag som bildats i enlighet med tysk lag-
stiftning och som omfattas av tysk bolagsskatt,

– bolag som enligt grekisk rättsordning kallas ”am

ω´ mtlg esaiqeía” eller

”esaiqeía peqi

ωqirle´mgy etht´mgy (E..E.)” samt andra bolag som bil-

dats i enlighet med grekisk lagstiftning och som omfattas av grekisk bolags-
skatt,

– bolag som enligt spansk rättsordning kallas ”sociedad anónima”, ”socie-

dad comanditaria por acciones” eller ”sociedad de responsabilidad limitada”
samt de offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler och
andra associationsformer som bildats i enlighet med spansk lagstiftning och
som omfattas av spansk bolagsskatt (Impuesto sobre Sociedades),

– bolag som enligt fransk rättsordning kallas ”société anonyme”, ”société

en commandite par actions”, ”société à responsabilité limitée”, ”société par
actions simplifiée”, ”société d'assurance mutuelle”, ”caisse d'épargne et de
prévoyance”, ”société civile” som automatiskt omfattas av bolagsskatt,
”coopérative” eller ”union de coopératives”, samt industriella och affärsdri-
vande offentliga organ och företag och andra bolag som bildats i enlighet
med fransk lagstiftning och som omfattas av fransk bolagsskatt,

– bolag som bildats enligt irländsk rätt eller som i irländsk rätt betraktas

som bolag och organ som registrerats enligt Industrial and Provident Socie-
ties Act, ”building societies” som bildats enligt Building Societies Acts eller
”trustee savings banks” i den mening som avses i Trustee Savings Banks Act
från 1989,

– bolag som enligt italiensk rättsordning kallas ”società per azioni”, ”so-

cietà in accomandita per azioni”, ”società a responsabilità limitata”, ”società
cooperativa” eller ”società di mutua assicurazione” och offentliga och pri-
vata organ vars verksamhet helt och hållet eller huvudsakligen är av kom-
mersiell karaktär,

– bolag som enligt luxemburgsk rättsordning kallas ”société anonyme”,

”société en commandite par actions”, ”société à responsabilité limitée”, ”so-
ciété coopérative”, ”société coopérative organisée comme une société ano-
nyme”, ”association d'assurances mutuelles”, ”association d'épargne-pen-
sion” eller ”entreprise de nature commerciale, industrielle ou minière de
l'Etat, des communes, des syndicats de communes, des établissements pu-
blics et des autres personnes morales de droit public” samt andra bolag som
bildats i enlighet med luxemburgsk lagstiftning och som omfattas av luxem-
burgsk bolagsskatt,

– bolag som enligt nederländsk rättsordning kallas ”naamloze vennoot-

schap”, ”besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”, ”open
commanditaire vennootschap”, ”coöperatie”, ”onderlinge waarborgmaat-
schappij”, ”fonds voor gemene rekening”, ”vereniging op coöperatieve
grondslag” eller ”vereniging welke op onderlinge grondslag als verzekeraar
of kredietinstelling optreedt” samt andra bolag som bildats i enlighet med
nederländsk lagstiftning och som omfattas av nederländsk bolagsskatt,

330

SFS 2008:803

– handelsföretag eller bolag som är bildade enligt civillagstiftning och

som har handelsföretagsform, kooperativ och offentliga företag, bildade i
enlighet med portugisisk rätt,

– bolag som bildats enligt lagstiftningen i Förenade konungariket Storbri-

tannien och Nordirland,

– bolag som enligt österrikisk rättsordning kallas ”Aktiengesellschaft”,

”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”, ”Versicherungsverein auf Gegen-
seitigkeit”, ”Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaft”, ”Betrieb gewerbli-
cher Art von Körperschaften des öffentlichen Rechts” eller ”Sparkasse”
samt andra bolag som bildats i enlighet med österrikisk lagstiftning och som
omfattas av österrikisk bolagsskatt,

– bolag som enligt finsk rättsordning kallas ”osakeyhtiö/aktiebolag”,

”osuuskunta/andelslag”, ”säästöpankki/sparbank” eller ”vakuutusyhtiö/för-
säkringsbolag”,

– bolag som i tjeckisk rättsordning kallas “akciová spole

nost” eller “spo-

nost s ruením omezeným”,

– bolag som i estnisk rättsordning kallas “täisühing”, “usaldusühing”,

“osaühing”, “aktsiaselts” eller “tulundusühistu”,

– i cypriotisk rättsordning “esaiqeíey” enligt definitionen i inkomst-

skattelagstiftningen,

– bolag som enligt lettisk rättsordning kallas “akciju sabiedrība” eller “sa-

biedrība ar ierobe

otu atbildību”,

– bolag som är bildade enligt litauisk rättsordning,
– bolag som i ungersk rättsordning kallas “közkereseti társaság”, “betéti

társaság”, “közös vállalat”, “korlátolt felelősségű társaság”, “részvénytár-
saság”, “egyesülés” eller “szövetkezet”,

– bolag som enligt maltesisk rättsordning kallas “Kumpaniji ta' Responsa-

bilita' Limitata” eller “Soc

˙jetajiet en commandite li l-kapital tag hom maq-

sum f'azzjonijiet”,

– bolag som enligt polsk rättsordning kallas “spółka akcyjna” eller

“spółka z ograniczon odpowiedzialnos´ci ”,

– bolag som enligt slovensk rättsordning kallas ”delni

ka druba”,

”komanditna dru

ba” eller ”druba z omejeno odgovornostjo”,

– bolag som enligt slovakisk rättsordning kallas ”akciová spolo

nost’”,

”spolo

nost’ s ruením obmedzeným” eller ”komanditná spolonost’”,

– bolag som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den

8 oktober 2001 om stadga för europabolag

117 och rådets direktiv 2001/86/EG

av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad
gäller arbetstagarinflytande

118 samt europakooperativ som bildats enligt rå-

dets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för euro-
peiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) och rådets direktiv 2003/72/
EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska koope-
rativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande

119,

–

bolag som enligt bulgarisk rättsordning kallas ”

сьбирателното

дружество”, командитното дружество”, ”дружеството с ограничена

отговорност”, ”акционерното дружество”, ”командитното дружест-

117 EGT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

118 EGT L 294, 10.11.2001, s. 22 (Celex 32001L0086).

119 EGT L 207, 18.8.2003, s. 25 (Celex 32003L0072).

331

SFS 2008:803

во с акции”, ”неперсонифицирано дружество”, ”кооперации”,
”

кооперативни съюзи” eller ”дружавни предприятия” som bildats i

enlighet med bulgarisk lagstiftning och som bedriver kommersiell verksam-
het, och

– bolag som enligt rumänsk rättsordning kallas ”societăţi pe acţiuni”, ”so-

cietăţi ıˆn comandită pe acţiuni” eller ”societăţi cu răspundere limitată”. Lag
(2007:350).

Bilaga 24.2

Skatter som avses i 24 kap. 16 § andra stycket 3:

– impôt des sociétés/vennootschapsbelasting i Belgien,
– selskabsskat i Danmark,
– Körperschaftsteuer i Tyskland,
– uqoy

eirodlasoy

molij

ω´m pqorω´ pxm jeqdorjopijo

vaqajsqa i Grekland,

– impuesto sobre sociedades i Spanien,
– impôt sur les sociétés i Frankrike,
– corporation tax i Irland,
– imposta sul reddito delle persone giuridiche i Italien,
– impôt sur le revenu des collectivités i Luxemburg,
– vennootschapsbelasting i Nederländerna,
– imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas i Portugal,
– corporation tax i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
– Körperschaftsteuer i Österrike,
– yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland,
– statlig inkomstskatt i Sverige,
– Dan

ˇ z prˇíjmuº právnických i Tjeckien,

– Tulumaks i Estland,
– qoy Eirodlasoy i Cypern,
– uzņe- mumu ienākuma nodoklis i Lettland,
– Pelno mokestis i Litauen,
– Társasági adó, osztalékadó i Ungern,
– Taxxa fuq l-income i Malta,
– Podatek dochodowy od osób prawnych i Polen,
– Davek od dobi

ka pravnih oseb i Slovenien,

– dan

ˇ z príjmov právnických osôb i Slovakien,

–

корпоративен данък i Bulgarien, och

– impozit pe profit i Rumänien.

Lag (2007:350).

Bilaga 37.1

Associationsformer som avses i 37 kap. 9 § 3 och 30 a § första stycket,
38 kap. 3 § första stycket 3 och 20 § första stycket, 38 a kap. 4 § första
stycket 3 och 22 § första stycket, 48 a kap. 6 § 3 och 17 § första stycket samt
49 kap. 9 § 3 och 32 § första stycket:

– bolag som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den

8 oktober 2001 om stadga för europabolag och rådets direktiv 2001/86/EG
av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad
gäller arbetstagarinflytande samt europakooperativ som bildats enligt rådets
förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska

332

SFS 2008:803

kooperativa föreningar (SCE-föreningar) och rådets direktiv 2003/72/EG av
den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa
föreningar med avseende på arbetstagarinflytande,

– bolag som enligt belgisk rättsordning kallas ”société anonyme”/”naam-

loze vennootschap”, ”société en commandite par actions”/”commanditaire
vennootschap op aandelen”, ”société privée à responsabilité limitée”/”beslo-
ten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”, ”société coopérative à
responsabilité limitée”/”coöperatieve vennootschap met beperkte aansprake-
lijkheid”, ”société coopérative à responsabilité illimitée”/”coöperatieve ven-
nootschap met onbeperkte aansprakelijkheid”, ”société en nom collectif”/
”vennootschap onder firma”, ”société en commandite simple”/”gewone
commanditaire vennootschap”, offentliga företag som antagit någon av de
ovannämnda associationsformerna samt andra bolag som bildats i enlighet
med belgisk lagstiftning och som omfattas av belgisk bolagsskatt,

– bolag som enligt tjeckisk rättsordning kallas ”akciová spole

nost” eller

”spole

nost s ruením omezeným”,

– bolag som enligt dansk rättsordning kallas ”aktieselskab” eller ”anparts-

selskab” samt andra enligt bolagsskattelagen skattepliktiga bolag, i den ut-
sträckning deras beskattningsbara inkomst beräknas och beskattas enligt de
allmänna skatterättsliga bestämmelserna för ”aktieselskaber”,

– bolag som enligt tysk rättsordning kallas ”Aktiengesellschaft”, ”Kom-

manditgesellschaft auf Aktien”, ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”,
”Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit”, ”Erwerbs- und Wirtschaftsge-
nossenschaft”, ”Betriebe gewerblicher Art von juristischen Personen des öf-
fentlichen Rechts” samt andra bolag som bildats enligt tysk lag och som om-
fattas av tysk bolagsskatt,

– bolag som enligt estnisk rättsordning kallas ”täisühing”, ”usaldu-

sühing”, ”osaühing”, ”aktsiaselts” eller ”tulundusühistu”,

– bolag som enligt grekisk rättsordning kallas ”am

ω´ mtlg esaiqeía” eller

”esaiqeía peqioqirle´mgy etht´mgy (E..E.)”,

– bolag som enligt spansk rättsordning kallas ”sociedad anónima”, ”socie-

dad comanditaria por acciones” eller ”sociedad de responsabilidad limitada”
samt offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler,

– bolag som enligt fransk rättsordning kallas ”société anonyme”, ”société

en commandite par actions”, ”société à responsabilité limitée”, ”sociétés par
actions simplifiées”, ”sociétés d'assurances mutuelles”, ”caisses d'épargne et
de prévoyance”, ”sociétés civiles”, som automatiskt omfattas av bolagsskatt,
”coopératives” eller ”unions de coopératives”, industriella och affärsdri-
vande offentliga organ och företag samt andra bolag som bildats i enlighet
med fransk lagstiftning och som omfattas av fransk bolagsskatt,

– bolag som bildats enligt irländsk rätt eller som i irländsk rätt betraktas

som bolag, organ som registrerats enligt Industrial and Provident Societies
Act, ”building societies” som bildats enligt Building Societies Acts samt
”trustee savings banks” i den mening som avses i Trustee Savings Banks Act
från 1989,

– bolag som enligt italiensk rättsordning kallas ”società per azioni”, ”so-

cietà in accomandita per azioni”, ”società a responsabilità limitata”, ”società
cooperativa” eller ”società di mutua assicurazione” samt privata och offent-
liga organ vars verksamhet helt och hållet eller huvudsakligen är av kom-
mersiell karaktär,

333

SFS 2008:803

– bolag som enligt cypriotisk rättsordning kallas ”esaiqeíey” enligt defi-

nitionen i inkomstskattelagarna,

– bolag som enligt lettisk rättsordning kallas ”akciju sabiedrība” eller ”sa-

biedrība ar ierobe

otu atbildību”,

– bolag som bildats enligt litauisk rättsordning,
– bolag som enligt luxemburgsk rättsordning kallas ”société anonyme”,

– bolag som enligt ungersk rättsordning kallas ”közkereseti társaság”,

”betéti társaság”, ”közös vállalat”, ”korlátolt felelősségű társaság”, ”részvé-
nytársaság”, ”egyesülés”, ”közhasznú társaság” eller ”szövetkezet”,

– bolag som enligt maltesisk rättsordning kallas ”Kumpaniji ta’ Re-

sponsabilita Limitata” eller ”Soc

˙jetajiet en commandite li l-kapital tag hom

maqsum f’azzjonijiet”,

– bolag som enligt nederländsk rättsordning kallas ”naamloze vennoot-

– bolag som enligt österrikisk rättsordning kallas ”Aktiengesellschaft”,

”Gesellschaft mit beschränkter Haftung” eller ”Erwerbs- und Wirtschaftsge-
nossenschaften”,

– bolag som enligt polsk rättsordning kallas ”spółka akcyjna” eller

”spółka z ograniczon odpowiedzialnos´ci ”,

– handelsrättsliga bolag eller civilrättsliga bolag i kommersiell form samt

andra juridiska personer som bedriver handel eller industriell verksamhet,
bildade enligt portugisisk rättsordning,

– bolag som enligt slovensk rättsordning kallas ”delni

ka druba”,

”komanditna dru

ba” eller ”druba z omejeno odgovornostjo”,

– bolag som enligt slovakisk rättsordning kallas ”akciová spolo

nost’”,

”spolo

nost’ s ruením obmedzeným” eller ”komanditná spolonost’”,

– bolag som enligt finsk rättsordning kallas ”osakeyhtiö/aktiebolag”,

”osuuskunta/andelslag”, ”säästöpankki/sparbank” eller ”vakuutusyhtiö/för-
säkringsbolag”,

– bolag som bildats enligt lagstiftningen i Förenade kungariket,

–

bolag som enligt bulgarisk rättsordning kallas ”

сьбирателното

дружество”, командитното дружество”, ”дружеството с ограничена

отговорност”, ”акционерното дружество”, ”командитното дружест-

во с акции”, ”кооперации”, ”кооперативни съюзи” eller ”държавни

предприятия” som bildats i enlighet med bulgarisk lagstiftning och som
bedriver kommersiell verksamhet, och

334

SFS 2008:803

– bolag som enligt rumänsk rättsordning kallas ”societăţi pe acţiuni”, ”so-

cietăţi ıˆn comandită pe acţiuni” eller ”societăţi cu răspundere limitată”. Lag
(2007:350).

Bilaga 37.2

Skatter som avses i 37 kap. 9 § 3 och 30 a § första stycket, 38 kap. 3 § första
stycket 3 och 20 § första stycket, 38 a kap. 4 § första stycket 3 och 22 § för-
sta stycket, 48 a kap. 6 § 3 och 17 § första stycket samt 49 kap. 9 § 3 och
32 § första stycket:

– impôt des sociétés/vennootschapsbelasting i Belgien,
– selskabsskat i Danmark,
– Körperschaftsteuer i Tyskland,
– uqoy

eirodlasoy

molij

ω´m pqorω´ pxm jeqdorjopijo

vaqajsqa i Grekland,

– impuesto sobre sociedades i Spanien,
– impôt sur les sociétés i Frankrike,
– corporation tax i Irland,
– imposta sul reddito delle società i Italien,
– impôt sur le revenu des collectivités i Luxemburg,
– vennootschapsbelasting i Nederländerna,
– imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas i Portugal,
– corporation tax i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
– Körperschaftsteuer i Österrike,
– yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland,
– statlig inkomstskatt i Sverige,
– Dan

ˇ z prˇíjmuº právnických i Tjeckien,

– Tulumaks i Estland,
– qoy Eirodlasoy i Cypern,
– uzņe- mumu ienākuma nodoklis i Lettland,
– Pelno mokestis i Litauen,
– Társasági adó i Ungern,
– Taxxa fuq l-income i Malta,
– Podatek dochodowy od osób prawnych i Polen,
– Davek od dobi

ka pravnih oseb i Slovenien,

– dan

ˇ z príjmov právnických osôb i Slovakien,

–

корпоративен данък, i Bulgarien, och

– impozit pe profit i Rumänien.

Lag (2007:350).

Bilaga 39 a

Områden som avses i 39 a kap. 7 §:

1. Afrika, med undantag av
– Djibouti,
– Liberia,
– Marocko, vad avser sådan inkomst från bank- och finansieringsrörelse,

annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas
med den normala inkomstskatten där samt inkomst från coordination cent-
res, och

– Seychellerna,

335

SFS 2008:803

2. Amerika, men bara vad avser
– Amerikas förenta stater,
– Argentina,
– Barbados,
– Belize, med undantag av inkomst som inte beskattas med den normala

inkomstskatten där,

– Bolivia,
– Brasilien,
– Chile,
– Colombia,
– Costa Rica, med undantag av inkomst som inte beskattas där på grund

av att inkomsten inte anses härröra därifrån,

– Cuba,
– Dominikanska Republiken,
– El Salvador,
– Ecuador,
– Falklandsöarna,
– Franska Guyana,
– Guatemala,
– Guyana,
– Haiti,
– Honduras,
– Jamaica,
– Kanada, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte be-

skattas med den normala inkomstskatten där,

– Mexiko,
– Nicaragua,
– Panama, med undantag av inkomst som inte beskattas där på grund av

att inkomsten inte anses härröra därifrån,

– Paraguay,
– Peru,
– Saint Pierre och Miquelon,
– Surinam,
– Trinidad och Tobago,
– Uruguay, och
– Venezuela,
3. Asien, med undantag av
– Bahrain,
– Brunei Darussalam, vad avser inkomst som inte beskattas med den nor-

mala inkomstskatten där,

– Cypern, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan fi-

nansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,

– Förenade arabemiraten,
– Hong Kong SAR, vad avser inkomst som inte beskattas där på grund av

att inkomsten inte anses härröra därifrån,

– Libanon, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan

finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,

– Macao SAR,
– Maldiverna,

336

SFS 2008:803

Thomson Förlag AB, tel. 08-587 671 00

Elanders, Vällingby 2008

– Singapore, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse,

annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas
med den normala inkomstskatten där,

– Thailand, vad avser inkomst från bankverksamhet som inte beskattas

med den normala inkomstskatten där, och

– Turkiet, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse,

annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas
med den normala inkomstskatten där,

4. Europa, med undantag av
– Andorra,
– Belgien, vad avser inkomst från centres de coordination/coördinatie-

centra och finansiella inkomster från verksamhet för vilken förhandsbesked
om s.k. informellt kapital har meddelats,

– Brittiska kanalöarna,
– Bulgarien, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan

finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,

– Estland, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan

finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,

– Gibraltar,
– Irland, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan fi-

nansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,

– Isle of Man,
– Liechtenstein,
– Luxemburg, vad avser inkomst från försäkringsverksamhet som anges i

39 a kap. 7 § andra stycket 2,

– Monaco,
– Montenegro, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrö-

relse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte be-
skattas med den normala inkomstskatten där,

– Nederländerna, vad avser inkomst från finansiell verksamhet som anges

i 39 a kap. 7 § andra stycket 1 om avsättning kan göras till en särskild riskre-
serv,

– San Marino, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrö-

relse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte be-
skattas med den normala inkomstskatten där,

– Schweiz, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan

finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,

– Turkiet, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse,

annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas
med den normala inkomstskatten där, och

– Ungern, vad avser sådan inkomst från bank- och finansieringsrörelse,

annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas
med den normala inkomstskatten där,

5. Oceanien, men bara vad avser
– Australien, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte be-

skattas med den normala inkomstskatten där,

– Hawaii, och
– Nya Zeeland.

Lag (2007:1254).

Namn	Ändamål	Typ
.JpLogin	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Session	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
EPiStateMarker	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Antiforgery.#	Förebygger Cross-Site Request Forgery (CSRF) attacker.	Skydd mot förfalskade förfrågningar
__cf_bm	Kaka som används för att hämta teckensnitt.	Teckensnitt
jp-cookies	Denna kaka används för att hålla reda på vilka kakor som användaren accepterat att vi lagrar.	Godkännande av kakor
FedAuth	Denna kaka sätts för användare som använder federerad inloggning.	Federerad inloggning
CourseEvaluations	Denna kaka sätts för användare som skickat in kursutvärderingar.	Kursutvärderingar

Namn	Ändamål	Typ
JP_Download	Denna kaka håller reda på om användaren har lämnat sin e-postadress när den ska ladda ner en fil från den publika sajten.	Filnedladdning
ExamStudentId	Kakan möjliggör för webbkursexamintioner för användare utan personligt konto.	Webbkursexaminationer
JSESSIONID	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
_fanplay_session	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
lang	Sparar språkval för Twitter-flödet.	Twitter
_gali	Denna kaka används för att särskilja användare.	Google Analytics
form.apsis.one	Denna kaka används för inbäddade formulär.	Form Apsis One
mediaflow	Kaka som kan användas. Mediaflow används för uppspelning av video	Mediaflow

Namn	Ändamål	Typ
_ga	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gid	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gat	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_hjIncludedInSample	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
_hjid	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
www.uc.se	Används för risksigillet i sidfoten på publik sajt.	Upplysningscentralen (UC)
Apsis One	Används för att analysera användarbeteende och skräddarsy marknadsföring.	Apsis One

Namn	Ändamål	Typ
test_cookie	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
IDE	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
3135848f46	Kaka för att spara IP-adresser för att identifiera företag eller organisationer som besöker webbsidan.	ProspectEye (Apsis Lead)

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2008:803 Inkomstskattelag (1999:1229)

Om Lagboken.se