SFS 2008:803 Inkomstskattelag (1999:1229)

080803.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

Svensk författningssamling

Inkomstskattelag (1999:1229);

AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER

1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig
inkomstskatt

Innehåll

1 §

I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt.

I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. I

2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa ter-
mer och uttryck används i denna lag.

Skattskyldighet

2 §

Bestämmelser om skattskyldighet finns i 3–7 kap.

Skatter

3 §

Fysiska personer ska betala

1. kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster i in-

komstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på förvärvsinkomster),

2. statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital (skatt på kapi-

talinkomster), och

3. statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond (expansions-

fondsskatt).

Juridiska personer ska betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomst-

slaget näringsverksamhet

. Lag (2007:1419).

4 §

Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av

beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt i form av kommunal-
skatt till hemortskommunen och, om hemortskommunen ingår i ett lands-
ting, landstingsskatt till det landstinget. Vad som avses med hemortskom-
mun framgår av 65 kap. 3 §.

Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattnings-

året ska betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till

utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2–4
tillämpas dock bestämmelserna i första stycket.

Lag (2007:1419).

Lagen senast ändrad 2008:335.

SFS 2008:803

Omtryck

SFS 2008:803

Underlaget för skatten

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster

5 §

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas på den be-

skattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet mins-

kas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt
hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.

Från den taxerade förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomst-

avdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är
den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Lag (2007:1419).

Fysiska personers skatt på kapitalinkomster

6 §

Fysiska personers skatt på kapitalinkomster ska beräknas på överskot-

tet i inkomstslaget kapital

. Lag (2007:1419).

Juridiska personers skatt

7 §

Juridiska personers skatt ska beräknas på den beskattningsbara in-

komsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna

avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är
den taxerade och den beskattningsbara inkomsten.

För sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller

kraven i 7 kap. 7 § första stycket minskas den taxerade inkomsten med
grundavdrag. Det belopp som återstår är den beskattningsbara inkomsten.

Lag (2007:1419).

Bestämmelser för olika inkomstslag

8 §

Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika inkomstslagen

finns för

– inkomstslaget tjänst i 10–12 kap.,
– inkomstslaget näringsverksamhet i 13–40 kap., och
– inkomstslaget kapital i 41 och 42 kap.

Lag (2005:1136).

Gemensamma bestämmelser

9 §

Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om grundavdrag i

63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap

. Lag (2002:322).

10 §

Bestämmelser finns om

– vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,
– vissa utgifter som inte ska dras av i 9 kap.,
– kapitalvinster och kapitalförluster i 44–54 kap.,
– insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap.,
– fåmansföretag och fåmanshandelsbolag i 56 och 57 kap.,
– pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap.,
– pensionssparavdrag i 59 kap.,

SFS 2008:803

– familjebeskattning i 60 kap., och
– värdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap.

Lag (2007:1419).

Skattens beräkning

11 §

Bestämmelser om hur skatten ska beräknas samt om skattereduktion

för underskott av kapital, arbetsinkomst, allmän pensionsavgift och sjöin-
komst finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumule-
rad inkomst finns i 66 kap.

Lag (2007:1419).

Taxeringsår

12 §

Taxeringsåret är det kalenderår då taxeringsbeslut om den årliga taxe-

ringen för ett beskattningsår ska meddelas enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen
(1990:324).

Lag (2007:1419).

Beskattningsår

Fysiska personer

13 §

Beskattningsåret är för fysiska personer kalenderåret före taxerings-

året.

Om en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt bokförings-

lagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalen-
deråret och har följt bestämmelserna i 3 kap. bokföringslagen, är beskatt-
ningsåret för näringsverksamheten i stället det räkenskapsår som slutat när-
mast före taxeringsåret.

Om en enskild näringsidkare för över hela eller en del av näringsverksam-

heten till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, avslutas beskatt-
ningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den över-
förda näringsverksamheten enligt god redovisningssed ska tas upp i det
övertagande företagets räkenskaper.

Lag (2007:1419).

Inkomster i handelsbolag

14 §

Inkomster i ett svenskt handelsbolag ska tas upp vid den taxering då

handelsbolaget skulle ha taxerats om det hade varit skattskyldigt. För del-
ägare som är fysiska personer gäller detta dock bara sådana inkomster som
inte ska tas upp i inkomstslaget kapital.

Lag (2007:1419).

Juridiska personer

15 §

Beskattningsåret är för juridiska personer det räkenskapsår som slutat

närmast före taxeringsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen
(1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret före taxeringsåret alltid
beskattningsår.

I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificerade

fusioner och fissioner.

SFS 2008:803

Hänvisning till andra lagar

16 §

Bestämmelser om

– skyldighet att lämna uppgifter till Skatteverket till ledning för taxe-

ringen finns i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgif-
ter,

– förfarandet för att fastställa underlaget för skatten finns i taxeringslagen

(1990:324), och

– hur skatten bestäms, debiteras, redovisas och betalas finns i skattebetal-

ningslagen (1997:483).

Lag (2003:669).

17 §

Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i

– lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
– lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artis-

ter m.fl.,

– lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, och
– kupongskattelagen (1970:624).

2 kap. Definitioner och förklaringar

Var det finns definitioner och förklaringar

1 §

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till

hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och
förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck

samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan an-
givna paragrafer:

aktiebolag i 4 §
aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §
andelsbyte i 48 a kap. 2 §
aktiv näringsverksamhet i 23 §
andelshus i 16 §
barn i 21 §
begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §
begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §
beskattningsår i 1 kap. 13–15 §§ och 37 kap. 19 §
byggnadsinventarier i 19 kap. 19–21 §§
delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §
delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i

39 a kap. 5 §

delägarrätt i 48 kap. 2 §
dödsbo i 4 kap., se också 3 §
egenavgifter i 26 §
ekonomisk förening i 4 b §
europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §
fast driftställe i 29 §
fastighet i 6 §
fastighetsägare i 7 §
fission i 37 kap. 5 §
fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§

SFS 2008:803

fusion i 37 kap. 3 §
fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§
fåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§
fåmanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§
företagsledare i 56 kap. 6 §
försäkringsaktiebolag i 4 §
förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §
handelsbolag i 5 kap., se också 3 §
hyreshusenhet i 15 §
i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §
industrienhet i 15 §
inventarier i 18 kap. 1 §
investmentföretag i 39 kap. 15 §
juridisk person i 3 §
kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §
kapitaltillgång i 25 kap. 3 §
kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §
kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i

25 kap. 3–5 §§

koncern (svensk) i 5 §
kooperativ förening i 39 kap. 21 §
kvalificerad andel i 57 kap. 4–7 §§
kvalificerad fission i 37 kap. 6 §,
kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §
lagertillgång i 17 kap. 3 §
lantbruksenhet i 15 §
livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §
lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5–8 §§
makar i 20 §
markanläggning i 20 kap. 2 §
markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§
marknadsvärdet i 61 kap. 2 §
marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 §
medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §
näringsbetingad andel i 24 kap. 13 §
näringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§
näringsbostadsrätt i 19 §
näringsfastighet i 14 §
närstående i 22 §
obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3–5 §§
obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §
omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §
option i 44 kap. 12 §
partiell fission i 38 a kap. 2 §
passiv näringsverksamhet i 23 §
pension i 10 kap. 5 §
pensionsförsäkring i 58 kap. 2 §
pensionssparkonto i 58 kap. 21 §
prisbasbelopp i 27 §
privatbostad i 8–12 §§

SFS 2008:803

privatbostadsfastighet i 13 §
privatbostadsföretag i 17 §
privatbostadsrätt i 18 §
rörelse i 24 §
sambor i 20 §
sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst i 10 kap.

7 §

sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§
skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §
skatteavtal i 35 §
skattemässigt värde i 31–33 §§
småhus i 15 §
småhusenhet i 15 §
statslåneräntan i 28 §
svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §
svensk koncern i 5 §
Sverige i 30 §
taxeringsenhet i 15 §
taxeringsvärde i 15 §
taxeringsår i 1 kap. 12 §
termin i 44 kap. 11 §
underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §
uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 §
utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §
utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §
utländskt bolag i 5 a §
uttagsbeskattning i 22 kap. 7 §
verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §
verksamhetsgren i 25 §
vinstandelslån i 24 kap. 5 §
återföring av avdrag i 34 §.

Lag (2006:1422).

Utländska motsvarigheter

2 §

De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande ut-

ländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att
bara svenska företeelser avses.

Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen,

landsting, kommuner och kommunalförbund.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

2 a §

Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska ekono-

miska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid ingången av ett
beskattningsår ska staten vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag an-
ses som medlem under hela beskattningsåret.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Juridisk person

3 §

Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas på

– dödsbon,
– svenska handelsbolag, eller
– juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap.

6 § andra stycket.

Bestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på investe-

ringsfonder.

Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skatt-

skyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.

Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska

ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §.

I vilka fall utländska associationer anses som eller behandlas som juri-

diska personer framgår av 6 kap. 8 §.

Lag (2007:1419).

Aktiebolag

4 §

Europabolag och försäkringsaktiebolag räknas som aktiebolag.

Lag

(2004:494).

Kreditinstitut

4 a §

Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknads-

företag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Lag (2004:438).

Ekonomisk förening

4 b §

Europakooperativ räknas som ekonomiska föreningar.

Lag

(2006:619).

Svensk koncern

5 §

Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller andra nä-

ringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern.

Utländskt bolag

5 a §

Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas

i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som
gäller för svenska aktiebolag.

Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör

hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har
ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster,
om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrät-
ten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.

Lag (2003:1086).

SFS 2008:803

Fastighet

6 §

Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom. Det-

samma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i 2 kap. 2 och 3 §§
jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.

Vad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastig-

het eller är samfällt för flera fastigheter.

Vad som sägs om fastighet gäller också tomträtt.

Lag (2003:1202).

Fastighetsägare

7 §

Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på det sätt som

anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) räknas som fastig-
hetsägare.

Privatbostad

8 §

Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används

eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för
permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bo-
stad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används
eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för
permanent boende eller som fritidsbostad.

Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett

privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd
att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent
boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid till-
lämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.

9 §

Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lant-

bruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid tillämpningen av
45 kap. 33 § och 47 kap.

Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än

två familjer räknas inte som privatbostad.

Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som pri-

vatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och ny-
byggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fas-
tighetstaxeringslagen (1979:1152).

Lag (2006:1520).

10 §

Frågan om en bostad ska räknas som privatbostad under ett visst ka-

lenderår ska bestämmas på grundval av förhållandena vid årets utgång. Om
bostaden överlåts under året, ska i stället förhållandena på överlåtelsedagen
vara avgörande.

Lag (2007:1419).

11 §

Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte

längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå räknas som privatbostad
under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren
begär annat. Om bostaden övergår till en ny ägare under kalenderåret däref-
ter, ska den räknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året
också, om han inte begär annat.

SFS 2008:803

Första stycket tillämpas också om det, i samband med att en bostad över-

går till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträf-
far något som gör att bostaden inte längre ska räknas som privatbostad.

Lag

(2007:1419).

12 §

Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privat-

bostad, ska den räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret
efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fortfarande är av
sådant slag att den kan vara en privatbostad.

Lag (2007:1419).

Privatbostadsfastighet

13 §

Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att småhuset är

en privatbostad,

1. småhus med mark som utgör småhusenhet,
2. småhus på annans mark, och
3. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet.
Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att

bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken gäller vad som sägs
om privatbostad i 10–12 §§.

Näringsfastighet

14 §

Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privatbostads-

fastighet.

Småhus, småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet,
taxeringsenhet och taxeringsvärde

15 §

Med småhus, småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruks-

enhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som
avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxe-

ringslagen.

Andelshus

16 §

Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller flera, antingen

direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är av-
sedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare.

Privatbostadsföretag

17 §

Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller

ett svenskt aktiebolag vars verksamhet

1. till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare

tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget,
eller

SFS 2008:803

2. uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina medlemmar

eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga
räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.

Med privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47 kap.

också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Lag (2006:1520).

Privatbostadsrätt

18 §

Med privatbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag, om

den till andelen knutna bostaden är en privatbostad.

Näringsbostadsrätt

19 §

Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett privatbostadsföre-

tag som inte är en privatbostadsrätt.

Makar och sambor

20 §

Bestämmelser om makar ska tillämpas också på sambor som tidigare

har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn.

Lag (2007:1419).

Barn

21 §

Styvbarn och fosterbarn räknas som barn.

Närstående

22 §

Med närstående avses

– make,
– förälder,
– mor- och farförälder,
– avkomling och avkomlings make,
– syskon, syskons make och avkomling, och
– dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda perso-

nerna är delägare i.

Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.

Aktiv och passiv näringsverksamhet

23 §

Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken

den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig om-
fattning.

Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Själv-

ständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands anses alltid som passiv
näringsverksamhet.

SFS 2008:803

Rörelse

24 §

Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta

medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepap-
per eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet
dock till rörelsen.

Verksamhetsgren

25 §

Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig

för att avskiljas till en självständig rörelse.

Egenavgifter

26 §

Bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på egenav-

gift enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) utan också på

– särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på

vissa förvärvsinkomster, och

– allmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Lag (2007:1419).

Prisbasbelopp

27 §

Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp som enligt 1 kap. 6 § la-

gen (1962:381) om allmän försäkring gällde för året före taxeringsåret.

Statslåneräntan

28 §

Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den statslåneränta som

Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten
infaller.

Fast driftställe

29 §

Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande

plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt
– plats för företagsledning,
– filial,
– kontor,
– fabrik,
– verkstad,
– gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av

naturtillgångar,

– plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och
– fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.
Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått

och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens inneha-
vare, anses fast driftställe också finnas här.

SFS 2008:803

Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon

bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär
eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens
vanliga näringsverksamhet.

Sverige

30 §

Med Sverige avses Sveriges land- och sjöterritorium och varje annat

område utanför Sveriges territorialvatten inom vilket Sverige, i överens-
stämmelse med folkrättens allmänna regler och avtal med utländska stater,
har rätt att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar.

Skattemässigt värde

31 §

Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående arbeten, kund-

fordringar och liknande tillgångar avses det värde som tillgången tas upp till
vid beräkningen av resultatet av en näringsverksamhet.

I fråga om fastigheter ska hänsyn tas till värdeminskningsavdrag som har

gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna.

Lag (2007:1419).

32 §

Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det omkostnads-

belopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats.

I fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid beräkning av

omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i
45 kap. 13 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Sådana
gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första stycket
1–4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. ska återföras vid en avyttring
av fastigheten ska minska anskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 §
och 45 kap. 16 § ska inte tillämpas.

I fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid beräkning

av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i
46 kap. 11 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift.

Lag

(2007:1419).

33 §

Med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet

minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

Första stycket ska tillämpas på patent och andra sådana rättigheter som

räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från nå-
gon annan.

Lag (2007:1419).

Återföring

34 §

Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som motsvarar ett

gjort avdrag tas upp som intäkt.

Skatteavtal

35 §

Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av dubbelbe-

skattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts

SFS 2008:803

av Sverige med en annan stat eller utländsk jurisdiktion, om inte annat anges
eller framgår av sammanhanget.

Lag (2004:985).

AVD. II SKATTSKYLDIGHET

3 kap. Fysiska personer

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller för fysiska personer.

Det finns bestämmelser om
– obegränsat skattskyldiga i 3–16 §§,
– begränsat skattskyldiga i 17–21 §§, och
– skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska inkomster

i 22 och 23 §§.

För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap.
I 7 kap. 21 § finns bestämmelser om att ägare av vissa fastigheter inte är

skattskyldiga för inkomst av fastigheten.

2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för

– delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juri-

diska personer i 5 kap.,

– delägare i vissa samfälligheter i 6 kap. 6 § andra stycket, och
– delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i

39 a kap.

Lag (2003:1086).

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

3 § Följande personer är obegränsat skattskyldiga:

1. Den som är bosatt i Sverige.
2. Den som stadigvarande vistas i Sverige.
3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har va-

rit bosatt här.

Första stycket gäller inte sådana personer med anknytning till utländsk

stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2–4 är begränsat skattskyl-
diga.

4 § Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat,
svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt
karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller kon-
sulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegrän-
sat skattskyldig.

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och barn

under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk medbor-
gare.

5 § Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon annan
som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är obegränsat
skattskyldig om

SFS 2008:803

– artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet

och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett Eu-
ropeiskt universitetsinstitut ska tillämpas på honom,

– han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig, och
– han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst vistas i en annan

stat inom Europeiska unionen.

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make som inte

utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och
underhåller.

En sådan person som avses i första eller andra stycket ska vid tillämpning

av ett skatteavtal mellan den stat där personen vistas och Sverige anses ha
hemvist i Sverige.

Lag (2007:1419).

6 § I artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet
och privilegier till fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemen-
samt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna
finns bestämmelser om var gemenskapernas tjänstemän och de andra perso-
ner som artikeln enligt protokollet ska tillämpas på, ska anses bosatta.

Lag

(2007:1419).

7 § För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har
väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:

– om han är svensk medborgare,
– hur länge han var bosatt här,
– om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,
– om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,
– om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,
– om han har sin familj här,
– om han bedriver näringsverksamhet här,
– om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som,

direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet
här,

– om han har en fastighet här, och
– liknande förhållanden.
Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha

väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknyt-
ning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under
minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.

Lag

(2007:1419).

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

8 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina in-
komster i Sverige och från utlandet.

Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands

9 § En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att
han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för inkomst
av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet

SFS 2008:803

(sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att inkoms-
ten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gäl-
lande skatteavtal.

Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma

land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna
inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller admi-
nistrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ett-
årsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, landsting, kommuner
eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport.

Lag

(2007:1249).

10 § Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte
infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid för
vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara
längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen
varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår.

11 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställning om-
bord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.

12 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning
ombord på fartyg.

Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakli-

gen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen om

– vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolv-

månadersperiod, och

– arbetsgivaren hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samar-

betsområdet.

Med oceanfart avses
– fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid

Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader
nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira, och

– fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden
– Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs

denna longitud till 48 grader nordlig bredd

. Lag (2005:898).

13 § Om den skattskyldige när han började anställningen utomlands på
goda grunder kunde anta att han på grund av bestämmelserna i 9 § eller 12 §
andra stycket inte skulle vara skattskyldig för inkomsten av anställningen
men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som
medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet inte finns, ska
han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade förhållandena beror på om-
ständigheter som han inte kunnat råda över och en beskattning skulle fram-
stå som uppenbart oskälig.

Lag (2007:1419).

14 §

Har upphävts genom lag (2004:654).

SFS 2008:803

Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul

15 § En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst av sin
tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om han är svensk eller
utländsk medborgare.

Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset

16 § Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag som anvi-
sas av staten.

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

17 § Följande personer är begränsat skattskyldiga:

1. Den som inte är obegränsat skattskyldig.
2. Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i

Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal. Detta
gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och var begränsat skatt-
skyldig när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess
personal.

3. Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i 2, om ma-

ken eller barnet bor hos denne och inte är svensk medborgare.

4. Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i 2, om

han bor hos denne och inte är svensk medborgare.

Innebörden av begränsad skattskyldighet

18 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i

1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster
som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den
lagen,

2. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe el-

ler en fastighet i Sverige,

3. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att

en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av
ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,

4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter,
5. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser

ett fast driftställe eller en näringsfastighet i Sverige,

6. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastig-

het eller en privatbostadsrätt i Sverige,

7. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på

en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus
eller en del av ett hus i Sverige,

8. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt

enligt 47 kap., och

9. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i

svenska ekonomiska föreningar.

SFS 2008:803

Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att

materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till in-
komstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast drift-
ställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett
fast driftställe här.

Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 9 gäller inte för

sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 §

2–4.

Lag

(2007:1419).

19 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på
sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid nå-
got tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregå-
ende tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats
här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska
tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapital-
vinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget närings-
verksamhet.

Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar delägarrätter enligt

48 kap. 2 §, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade
juridiska personer. Andelar i investeringsfonder omfattas dock inte.

Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att
1. delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i ut-

landet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats un-
der tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige,
och

2. delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som

avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga för-
värvet.

Vad som sägs i tredje stycket tillämpas inte i fråga om delägarrätter som

getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska
handelsbolag.

Lag (2007:1122).

20 § En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp ska dras av,
om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en mot-
svarande kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbelopp.

Lag

(2007:1419).

Skattskyldighet enligt andra lagar

21 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

– lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
– lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artis-

ter m.fl., och

– kupongskattelagen (1970:624).

Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster

22 § Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt enligt pen-
sionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något

SFS 2008:803

mål om äktenskapsskillnad, är han – i stället för förvärvaren – skattskyldig
under hela sin livstid för de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock
inte om överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt understöd till
förvärvaren om han hade lämnat sådant.

23 § Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd eller liknande
periodisk inkomst, är överlåtaren – i stället för förvärvaren – skattskyldig för
utfallande belopp. Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha
haft rätt till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva och bi-
behålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om han hade betalat ut
det.

Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första stycket för del-

ägarna i handelsbolaget.

4 kap. Dödsbon

Dödsåret

1 § Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.

Det som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas under

dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

Senare beskattningsår

2 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skatt-
skyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser
som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer, om det inte finns
särskilda bestämmelser för dödsbon.

3 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyl-
dig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som
gäller för utländska bolag.

5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska
intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska
personer

1 § Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster.
Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna.

Lag (2007:1419).

2 § Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska ekonomiska
intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning (EEG) nr
2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegruppe-
ringar (EEIG)

Vad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt om del-

ägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i fråga om europe-
iska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i
dem.

2 EGT L 199, 31.7.1985, s. 1–9 (Celex 31985R2137).

SFS 2008:803

2 a § Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person är skattskyldiga för personens inkomster. Med en

i utlandet

delägarbeskattad juridisk person avses en utländsk juridisk person vars in-
komster beskattas hos delägare i den utländska stat där personen hör hemma.
Lag (2003:1086).

3 § Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje obegränsat skatt-
skyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska beskat-
tas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den
juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej.

När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas
– 3 kap. för fysiska personer,
– 4 kap. för dödsbon, och
– 6 kap. för juridiska personer.

Lag (2007:1419).

6 kap. Juridiska personer

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna i 6 § andra
stycket gäller också för fysiska personer.

Det finns bestämmelser om
– obegränsat skattskyldiga i 3–6 §§,
– begränsat skattskyldiga i 7–18 §§, och
– skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.
I 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa

ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap. finns bestämmelser om un-
dantag från skattskyldighet för vissa stiftelser, ideella föreningar, registre-
rade trossamfund och andra juridiska personer.

Lag (2004:614).

2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för

– delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juri-

diska personer i 5 kap.,

– delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och
– delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i

39 a kap.

Lag (2003:1086).

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

3 § Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på grund av sin
registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte
eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska per-
soner.

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

4 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina in-
komster i Sverige och från utlandet.

SFS 2008:803

Svenska investeringsfonder

5 § Svenska investeringsfonder är skattskyldiga för inkomst av tillgångar
som ingår i fonden.

Lag (2004:66).

Samfälligheter

6 § Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller
på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller reglerings-
samfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfäl-
lighetens inkomster enligt 4 §.

Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på

liknande sätt för att förvalta andra samfälligheter än sådana som avses i
första stycket, är inte själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadspos-
terna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för
varje delägare motsvarar hans andel.

Lag (2000:1341).

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

7 § Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.

8 § Med

utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt

lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,

1. den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,
2. den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och
3. enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögen-

hetsmassa.

Även om villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda ska bestämmel-

serna om utländska juridiska personer tillämpas också på utländska associa-
tioner som

1. bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan gene-

ralrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska för-
säkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, eller

2. bedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige enligt samma lag som av-

ses i 1.

Lag (2008:134).

9 § Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas också på utländska
stater och utländska menigheter.

I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som gäller för ut-

ländska bolag ska tillämpas på vissa dödsbon.

Lag (2007:1419).

10 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

10 a § Utländska investeringsfonder är begränsat skattskyldiga.

Lag

(2004:66).

SFS 2008:803

Innebörden av begränsad skattskyldighet

11 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för

1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjande-

rätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, och

3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska före-

ningar.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att mate-

riella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett
fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet
med ett fast driftställe här.

En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle

ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst.

Lag (2007:1419).

12 § Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den del av in-
komsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska personen är skattskyl-
diga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §.

Lag (2003:1086).

13 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

14 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

15 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

16 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

Utländska investeringsfonder

16 a § Utländska investeringsfonder är skattskyldiga för inkomst av

– fastighet i Sverige, och
– tillgångar som är hänförliga till det fasta driftstället i Sverige och som

ingår i fonden.

Lag (2004:66).

Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst

17 § Regeringen får befria en utländsk stat från skattskyldighet för in-
komst av en fastighet som är avsedd för den utländska statens beskickning
eller konsulat i Sverige. Detta gäller dock bara om den utländska staten åtar
sig att medge motsvarande befrielse.

Skattskyldighet enligt andra lagar

18 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

– lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artis-

ter m.fl., och

– kupongskattelagen (1970:624).

SFS 2008:803

Skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster

19 § Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid överlåtelse av
rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst gäller också för
juridiska personer.

6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i
form av royalty och avgift

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får ersättning i
form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller imma-
teriella tillgångar utnyttjas.

Lag (2004:614).

Huvudregel

2 § Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om de villkor
som anges i 3–6 §§ är uppfyllda.

Lag (2004:614).

Villkor

Betalaren

3 § Betalaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges
i bilaga 6 a.1, och vara

– obegränsat skattskyldig, eller
– begränsat skattskyldig samt bedriva näringsverksamhet från ett fast

driftställe här.

Lag (2007:1419).

Mottagaren

4 § Mottagaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som
anges i bilaga 6 a.1, samt

1. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU)

anses höra hemma där och inte enligt ett skatteavtal ha hemvist utanför EU,

2. utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de skatter som

anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i huvudsak likartad skatt som
införts efter den 26 juni 2003, och

3. ta emot ersättningen för egen del.

Lag (2007:1419).

5 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av ersätt-
ningen har ett fast driftställe utanför Europeiska unionen och den rättighet
eller tillgång som ersättningen avser faktiskt hänför sig till det fasta drift-
stället.

Lag (2004:614).

Intressegemenskap

6 § Betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha intressegemenskap.

Med intressegemenskap enligt första stycket avses att

SFS 2008:803

1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företa-

get, eller

2. minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av ett annat före-

tag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen.

Lag

(2007:1419).

Oriktig prissättning

7 §

Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats mellan sins-

emellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel bara på
det belopp som hade betalats om företagen inte hade haft intressegemen-
skap.

Lag (2004:614).

7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade
trossamfund och andra juridiska personer

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för

– staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §,
– stiftelser i 3–6 §§,
– ideella föreningar i 7–13 §§,
– registrerade trossamfund i 14 §,
– vissa andra juridiska personer i 15–20 §§, och
– ägare av vissa fastigheter i 21 §.
I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster

som de är skattskyldiga för enligt 3 eller 6 kap.

Helt undantagna juridiska personer

2 § Helt undantagna från skattskyldighet är

1. staten,
2. landsting, kommuner och kommunalförbund,
3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-

fästelse m.m., och

4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell sam-

ordning av rehabiliteringsinsatser.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestäm-

melser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser.

Lag (2004:790).

Stiftelser

Skattskyldighet

3 § En stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av sådan näringsverksam-
het som avses i 13 kap. 1 §, om stiftelsen uppfyller

– ändamålskravet i 4 §,
– verksamhetskravet i 5 §, och
– fullföljdskravet i 6 §.
En stiftelse som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig

för kapitalvinster och kapitalförluster.

SFS 2008:803

Särskilda bestämmelser om pensionsstiftelser finns i 2 § och om vissa

andra stiftelser i 15–18 §§.

Ändamålskravet

4 § Stiftelsen ska ha till huvudsakligt ändamål att

1. främja vård och uppfostran av barn,
2. lämna bidrag för undervisning eller utbildning,
3. bedriva hjälpverksamhet bland behövande,
4. främja vetenskaplig forskning,
5. främja nordiskt samarbete, eller
6. stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myn-

dighet.

Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjer eller bestämda per-

soner.

Lag (2007:1419).

Verksamhetskravet

5 § Stiftelsen ska i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott
som uteslutande tillgodose sådant ändamål som anges i 4

§.

Lag

(2007:1419).

Fullföljdskravet

6 § Stiftelsen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet
som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar.

Ideella föreningar

Skattskyldighet

7 § En ideell förening är skattskyldig bara för inkomst av sådan närings-
verksamhet som avses i 13 kap. 1 §, om föreningen uppfyller

– ändamålskravet i 8 §,
– verksamhetskravet i 9 §,
– fullföljdskravet i 10–12 §§, och
– öppenhetskravet i 13 §.
En förening som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig

för

1. kapitalvinster och kapitalförluster,
2. sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet

eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till hu-
vudsaklig del kommer från

– verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som

avses i 8 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål, eller

– verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt ar-

bete, eller

3. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen och som

används i föreningens verksamhet på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fas-
tighetstaxeringslagen (1979:1152).

SFS 2008:803

Särskilda bestämmelser om vissa ideella föreningar finns i 15–17 §§.

Ändamålskravet

8 § Föreningen ska ha till huvudsakligt syfte att främja sådana ändamål
som anges i 4 § eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgö-
rande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella
ändamål.

Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjers, föreningens med-

lemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.

Lag

(2007:1419).

Verksamhetskravet

9 § Föreningen ska i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott
som uteslutande tillgodose sådana ändamål som anges i 8 §.

Lag (2007:1419).

Fullföljdskravet

10 § Föreningen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet
som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar.

Lag

(2007:1419).

11 § Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet i 10 § för en
förening som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är
avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening avser
att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten
på en fastighet som används av föreningen.

Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med

villkor att föreningen ska ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt
som föreningen kan bli skyldig att betala på grund av omprövning av taxe-
ringarna för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 12 §.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv-

ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lag (2008:134).

12 § Om föreningen inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda
investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, är fören-
ingen skattskyldig som om undantaget inte hade medgetts.

Öppenhetskravet

13 § Föreningen får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte
finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av före-
ningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat.

Registrerade trossamfund

14 § Bestämmelserna om ideella föreningar i 7–13 §§ tillämpas också i
fråga om registrerade trossamfund.

SFS 2008:803

Vissa andra juridiska personer

15 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst av så-
dan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:

– sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyrkan,

i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för Svenska
kyrkans verksamhet,

– sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte,
– barmhärtighetsinrättningar, och
– hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämt.

En juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skatt-

skyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.

16 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på
grund av innehav av fastigheter:

– akademier,
– allmänna undervisningsverk,
– sådana sammanslutningar av studerande vid svenska universitet och

högskolor som de studerande enligt lag eller annan författning är skyldiga att
vara medlemmar i, samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med
ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt författningen
ansvarar för,

– regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om be-

slutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd
till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,

– arbetslöshetskassor,
– personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pen-

sionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd
vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

– stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare

och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till friställda ar-
betstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit upp-
sagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkning, före-
tagsnedläggning eller rationalisering av företags verksamhet eller med ända-
mål att lämna permitteringslöneersättning, och

– bolag eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att

lämna permitteringslöneersättning.

Lag (2004:790).

17 § Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst
på grund av innehav av fastigheter:

– Aktiebolaget Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som bara be-

driver spelverksamhet,

– Aktiebolaget Trav och Galopp,
– Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
– Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling

m.m.,

– Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag,
– Dag Hammarskjölds minnesfond,
– Fonden för industriellt samarbete med u-länder,

SFS 2008:803

– Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete,
– Handelsprocedurrådet,
– Industri- och nyföretagarfonden,
– Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga

ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,

– Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö,
– Nobelstiftelsen,
– Norrlandsfonden,
– Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam sä-

kerhet,

– Right Livelihood Award Stiftelsen,
– SSR – Sveriges Standardiseringsråd, så länge dess vinstmedel används

till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna,

– Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,
– Stiftelsen Industricentra,
– Stiftelsen industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland,
– Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveck-

ling,

– Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin –

PROTEKO,

– Stiftelsen Samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stockholm

och de sex motsvarande stiftelserna med säte i Luleå, Umeå, Uppsala, Lin-
köping, Göteborg och Lund,

– Stiftelsen Svenska Filminstitutet,
– Stiftelsen Sveriges Nationaldag,
– Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet,
– Stiftelsen UV-huset,
– Stiftelsen ÖV-huset,
– Svenska bibelsällskapets bibelfond,
– Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,
– Svenska skeppshypotekskassan,
– Svenska UNICEF-kommittén,
– Sveriges exportråd, och
– TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes

minne.

Lag (2005:798).

18 § Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i 15–17 §§ till-
lämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Om det finns
särskilda krav när det gäller verksamheten eller liknande, tillämpas bestäm-
melserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verk-
samhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. När
det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock
det.

Lag (2007:1419).

19 § Understödsföreningar är skattskyldiga bara för inkomst på grund av
innehav av sådan fastighet som inte förvaltas i livförsäkringsverksamhet.

Med understödsförening avses också europakooperativ som bedriver mot-

svarande verksamhet.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestäm-

melser om avkastningsskatt för understödsföreningar.

Lag (2006:619).

SFS 2008:803

20 § Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet för in-
komst som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s för-
ordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.

Ägare av vissa fastigheter

21 § Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxe-
ringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för inkomst från sådan använd-
ning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxe-
ringslagen ska anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbygg-
nad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning.

Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 § fastighetstaxerings-

lagen är inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten
som avses i den paragrafen.

Annan ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxe-

ringslagen än en sådan ideell förening eller ett sådant registrerat trossamfund
som uppfyller kraven i 7 § första stycket är inte skattskyldig för inkomst av
fastigheten i den utsträckning den används för ändamål som avses i den pa-
ragrafen.

Lag (2007:1419).

AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE
AVDRAGSGILLA UTGIFTER

8 kap. Inkomster som är skattefria

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster är skattefria
vid inkomstbeskattningen.

Arv, gåva m.m.

2 § Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria.

Lotterivinster och tävlingsvinster

3 § Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska premie-
obligationer är skattefria.

Detsamma gäller vinster i utländska lotterier som avses i 1 § andra stycket

lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

Lag (2003:349).

4 § Tävlingsvinster är skattefria om de

– inte hänför sig till anställning eller uppdrag,
– inte består av kontanter eller liknande, och
– avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent

av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.

Stipendier

5 § Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Sti-
pendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de

SFS 2008:803

– inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbeta-

larens räkning, och

– inte betalas ut periodiskt.
Av 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är skattefria.
Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte ska tas upp som in-

komst finns i 11 kap. 47 §

. Lag (2007:1419).

Räntor

6 § Räntor enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag är
skattefria.

7 § Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser
är skattefria:

– 40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyn-

digheter,

– 5 kap. 21 § tullagen (2000:1281), och
–

kap. 2 och 12–14

§§ skattebetalningslagen (1997:483).

Lag

(2004:1346).

8 § Räntor som enligt bestämmelserna i 8 kap. 4 § 1 och 2 lagen (2001:1227)
om självdeklarationer och kontrolluppgifter inte anges i kontrolluppgifter är
skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte
uppgår till 500 kronor.

Lag (2001:1242).

Barnbidrag

9 § Följande bidrag är skattefria:

– allmänt barnbidrag enligt lagen (1947:529) om allmänt barnbidrag,
– förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
– bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska

barn,

– underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd, och
– efterlevandestöd till barn enligt lagen (2000:461) om efterlevandepen-

sion och efterlevandestöd till barn.

Lag (2002:213).

Bostadsbidrag

10 § Följande bidrag är skattefria:

– bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
– bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer

m.fl., och

– kommunalt bostadstillägg till handikappade.

Lag (2001:766).

Bistånd

11 § Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (2001:853) om
äldreförsörjningsstöd och liknande ersättningar är skattefria.

Lag (2001:857).

SFS 2008:803

12 § Bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
är skattefria.

Introduktionsersättningar för flyktingar

13 § Introduktionsersättningar enligt lagen (1992:1068) om introduktions-
ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar är skattefria.

Ersättningar på grund av kapitalförsäkring

14 § Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring är skatte-
fria.

Av 44 kap. 40 § framgår att en kapitalvinst vid avyttring av en kapitalför-

säkring inte ska tas upp.

Lag (2007:1122).

Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.

Försäkringsersättningar

15 § Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut på grund av
en försäkring som inte tecknats i samband med tjänst är skattefria. Detta gäl-
ler dock inte ersättningar

1. i form av pension,
2. i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §, eller
3. på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller skadeståndsför-

säkring om ersättningen avser förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som
intäkt.

Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter den försäk-

rade det skadestånd som han har rätt till för personskada vid överfall och lik-
nande.

Bestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom m.m. som

grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §. Bestämmelser om er-
sättningar som betalas ut på grund av avtalsgruppsjukförsäkring finns i
11 kap. 20 § och 15 kap. 9 §.

Offentliga ersättningar

16 § Handikappersättning enligt lagen (1998:703) om handikappersättning
och vårdbidrag och ersättning för merutgifter för resor enligt 3 kap. 7 a § la-
gen (1962:381) om allmän försäkring är skattefria.

Lag (2000:797).

17 § Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till
handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om
bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas
bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap.

Lag (2004:790).

18 § Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommu-
nala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skattefria.

SFS 2008:803

19 § Assistansersättningar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning
och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria.

20 § Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom statens riskgarantier
för totalförsvarspliktiga samt de som tjänstgör i Polisens utlandsstyrka och
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten är skattefria.

Lag (2002:1006).

Ersättningar till arbetsgivare

21 § Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt
3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring
har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria,
om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras av.

Lag

(2007:1419).

Ersättningar vid sakskador

22 § Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller lik-
nande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock inte till den del

– ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat

sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet, eller

– ersättningen betalas ut på grund av insättningsgaranti, investerarskydd

eller försäkring enligt 55 kap. och avser ersättning för ränta eller för finan-
siella instrument.

I 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i första

stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastighet.

23 § Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när ett fartyg för-
olyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas från redare till arbetstagare
som har sjöinkomst.

Återbäring på grund av försäkring

24 § Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på grund av en för-
säkring är skattefria, om premien för försäkringen inte får dras av. Detta gäl-
ler dock inte utbetalningar på grund av pensionsförsäkringar eller sådana
sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst.

Underhåll till patient eller till intagen

25 § Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på kriminalvårds-
anstalt och liknande ersättningar är skattefria.

Begravningshjälp

26 § Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp behandlas inte
tjänstepension som avser tid efter den pensionsberättigades död.

SFS 2008:803

SFS 2008:803

Ersättningar vid inställelse i domstol

27 § Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av allmänna
medel till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skatte-
fria till den del ersättningen utgör reseersättning, traktamente eller ersättning
för tidsspillan. Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.

Bär-, svamp- och kottplockning

28 § Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som
den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett be-
skattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plocknings-
verksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller
liknande förmån i inkomstslaget tjänst.

Lag (2006:1354).

Blodgivning m.m.

29 § Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod, modersmjölk eller
organ är skattefria.

Hittelön m.m.

30 § Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställ-
ning eller uppdrag:

1. hittelön,
2. ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och
3. ersättning till den som har bidragit till eller avsett att bidra till
– att förebygga brott,
– att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller
– att föremål tas i beslag.

Lag (2003:1194).

Ersättningar vid självförvaltning

31 § Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får
för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öp-
pet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhand-
lingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett
annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller
dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna bostadens andel av
den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att
samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma
belopp.

Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning för avdrag

på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag
och liknande sammanslutningar.

SFS 2008:803

9 kap. Utgifter som inte får dras av

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som inte får dras
av.

Levnadskostnader m.m.

2 § Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras
av.

Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter

till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är
medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.

3 § Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar till perso-
ner i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.

Svenska allmänna skatter

4 § Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas
bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt.

Lag

(2007:1406).

Utgifter för vissa skattefria inkomster

5 § Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal
eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv
av inkomsten dras av.

Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ett ut-

ländskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt
24 kap. 17 §.

Lag (2007:1419).

Bär-, svamp- och kottplockning

6 § Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp och kot-
tar får dras av bara till den del utgifterna överstiger sådana inkomster som
inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.

Räntor och avgifter

7 § Följande räntor och avgifter får inte dras av:

– räntor enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395),
– avgifter enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

och

– räntor enligt 36 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

Lag (2001:359).

8 § Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte
dras av:

– 5 kap. 8 § vägtrafikskattelagen (2006:227) eller 8 § lagen (2006:228)

med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,

SFS 2008:803

– 5 kap. 14–18 §§ tullagen (2000:1281), och
– 19 kap. 2 och 4–9 §§ skattebetalningslagen (1997:483).
Dröjsmålsavgifter beräknade enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift

får inte dras av.

Lag (2006:238).

Sanktionsavgifter

9 § Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte dras av.

Mutor

10 § Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får inte dras av.

Arbetsgivaransvar

11 § Belopp som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 12 kap. 1 §
skattebetalningslagen (1997:483) får inte dras av.

AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST

10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst

Avgränsningen av inkomstslaget

1 § Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av
tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet
eller kapital.

Med tjänst avses
1. anställning,
2. uppdrag, och
3. annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.
Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avyttring

av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte ska räknas till inkomst-
slaget näringsverksamhet och om

– tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bear-

betas av den skattskyldige, eller

– det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skatt-

skyldige tillverkat eller bearbetat tillgången.

Lag (2007:1419).

2 § Som tjänst behandlas rätt till

1. pension,
2. livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster som

inte är ersättning för avyttrade tillgångar,

3. ersättning på grund av sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som

tecknats i samband med tjänst,

4. engångsbelopp på grund av personskada,
5. undantagsförmåner, och
6. sådana förmåner som avses i 11 kap. 30 § andra stycket, 31–36 och

46 §§.

Lag (2002:213).

SFS 2008:803

3 § Till inkomstslaget tjänst räknas

1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som

anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,

2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning

som anges i 50 kap. 7 §,

3. penninglån i strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagslagen (2005:551)

eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap.

19 och 19 a §§,

5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §,

och

6. avskattning av avtal om tjänstepension enligt bestämmelserna i 58 kap.

19 och 19 a §§.

Lag (2008:134).

4 § Till inkomstslaget tjänst räknas inte

1. räntor på skulder för utbildning eller på andra skulder för tjänsten, och
2. vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från detta.
Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och utgifter på grund

av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) likställs med ägande vid beskattningen, även om fastigheten
innehas som en löneförmån.

Definitioner

Pension

5 § Med pension avses ersättningar som betalas ut

1. som inkomstgrundad ålderspension och premiepension till efterlevande

enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

2. som garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension,
3. som efterlevandepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepen-

sion och efterlevandestöd till barn,

4. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring,
5. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller
6. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i

28 kap. 2 § andra stycket.

Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionsspar-

konto

1. till pensionsspararen,
2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,
3. till den som fått rätten till pension genom bodelning,
4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande

jämkats, eller

5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.
I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och

pensionssparkonton.

Lag (2005:1170).

SFS 2008:803

Periodiskt understöd

6 § Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån
från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid
eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda
personer.

Lag (2007:1419).

Försäkring tecknad i samband med tjänst

7 § En sjuk- eller olycksfallsförsäkring anses ha tecknats i samband med
tjänst om arbetsgivaren ska betala premierna för försäkringen och anmälan
görs till försäkringsbolaget om att försäkringen tecknats i samband med
tjänst.

Lag (2007:1419).

Beskattningstidpunkten

Intäkter

8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan dispone-
ras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del.

Lag

(2007:1419).

9 § Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 § ska tas
upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige disponerar över års-
kortet.

Lag (2007:1419).

10 § Förmån av drivmedel ska räknas till månaden efter den då förmånen
kommit den skattskyldige till del.

Lag (2007:1419).

11 § Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på
förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då
förvärvet sker.

Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i

framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på
förmånliga villkor, tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten
utnyttjas eller överlåts. Upphör den skattskyldige att vara bosatt i Sverige
eller att stadigvarande vistas här ska förmånen tas upp det beskattningsår då
detta sker och till den del förmånen då kunnat utnyttjas.

Lag (2007:1419).

12 § Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för

– avskattning av pensionsförsäkring i 58 kap. 19 §, och
– avskattning av pensionssparkonto i 58 kap. 33 §.

Lag (2001:1176).

Kostnader

13 § Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyl-
dige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.

Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för verksamhet som

bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

14 § Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skatte-
betalningslagen (1997:483) ska dras av som kostnad det beskattningsår då
skatten debiteras.

Lag (2007:1419).

15 § Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en sådan rätt som
avses i 11 § andra stycket, har betalat en ersättning för förmånen, ska utgif-
ten dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen ska tas upp som in-
täkt. Avdraget får dock inte överstiga förmånens värde. Om rätten inte ut-
nyttjas, ska utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då rätten
att förvärva värdepapper inte längre kan göras gällande.

Lag (2007:1419).

Resultatet

16 § Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna
minskas med kostnadsposterna.

Underskott som uppkommer vid beräkningen ska dras av som kostnad det

följande beskattningsåret.

Lag (2007:1419).

11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst

Huvudregel

1 § Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla
andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om
inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.

I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget närings-

verksamhet om

– mervärdesskatt i 15 kap. 6 §,
– återföring av avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 §, och
– förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §.
Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.

Lag (2007:1419).

Förmåner vid tjänsteresa och vid representation

2 § Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och frukost
på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa
ska inte tas upp, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller
övernattningen. Förmån av kost vid representation ska inte heller tas upp.
För intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfäl-
liga och kortvariga.

Förmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa ska inte tas

upp.

Lag (2007:1419).

Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst

3 § Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som tjänstgör i väp-
nad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands ska inte tas upp.

Lag

(2007:1419).

SFS 2008:803

Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst

4 § Förmån av resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för sådan
resa ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har far-
tyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg
som går i närfart med fastställd tidtabell. Vad som avses med närfart framgår
av 64 kap. 6 §.

Lag (2007:1419).

5 § Förmån av logi ombord på fartyg ska inte tas upp hos skattskyldiga
som har sjöinkomst.

Lag (2007:1419).

Tryggande av tjänstepension

6 § Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga pension ska
inte tas upp hos arbetstagaren.

Lag (2007:1419).

7 §

Har upphävts genom lag (2006:1344).

Varor och tjänster av begränsat värde

8 § Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren ska
inte tas upp om

– varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige

ska kunna utföra sina arbetsuppgifter,

– förmånen är av begränsat värde för den anställde, och
– förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan

i anställningen.

Lag (2007:1419).

Kläder

9 § Förmån av uniform och andra arbetskläder ska inte tas upp, om förmå-
nen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan an-
vändas privat.

Lag (2007:1419).

Statsministerns tjänstebostad

10 § Statsministerns förmån av tjänstebostad ska inte tas upp, om statsmi-
nistern till sin privata disposition har en annan bostad som är inrättad för
permanentboende.

Lag (2007:1419).

Statsråds resa med statsrådsbil

10 a § Ett statsråds förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp.

Lag

(2007:1419).

Personalvårdsförmåner

11 § Personalvårdsförmåner ska inte tas upp. Med personalvårdsförmåner
avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört ar-
bete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller lik-

SFS 2008:803

nande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet
som det är fråga om.

Som personalvårdsförmåner räknas inte
1. rabatter,
2. förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning,
3. förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller
4. andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplat-

ser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem.

Lag

(2007:1419).

12 § Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana förfriskningar
och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som
måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.

Lag

(2003:745).

Rabatter

13 § Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från arbetsgivaren eller
något annat företag i samma koncern ska inte tas upp, om varan eller tjäns-
ten ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten

– är en direkt ersättning för utfört arbete,
– överstiger den största rabatt som en konsument kan få på affärsmässiga

grunder,

– uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i branschen,

eller

– lämnas på sådant sätt som anges i 11 § 2–4.

Lag (2007:1419).

Gåvor till anställda

14 § Följande förmåner ska inte tas upp:

1. julgåvor av mindre värde till anställda,
2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller
3. minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger

10 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss
ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör, dock vid
högst ett tillfälle förutom när anställningen upphör.

Första stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar.

Lag (2007:1419).

Förvärv av aktier

15 § Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett lägre pris än mark-
nadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern
ska inte tas upp, om

1. aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma villkor som

för den anställde av andra än dels bolagets anställda och aktieägare, dels an-
ställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern,

2. bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i andra

bolag i samma koncern inte sammanlagt förvärvar mer än 20 procent av det
totala antalet utbjudna aktier, och

SFS 2008:803

3. den anställde på grund av anställningen inte förvärvar aktier för ett be-

lopp som överstiger 30 000 kronor.

Beräkningen enligt första stycket 2 ska även omfatta sådana aktier för

vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än
de anställda och aktieägarna. Vad som sägs om aktier gäller också konver-
tibler, vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis, skuldebrev förenade med option
och liknande värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier.

Med anställda likställs styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

Lag

(2007:1419).

Rätt att förvärva värdepapper

16 § Har en sådan förmån i form av en rätt att i framtiden förvärva värde-
papper som avses i 10 kap. 11 § andra stycket helt eller delvis tjänats in ge-
nom verksamhet utomlands, ska förmånen inte tas upp till den del som den
hade kunnat utnyttjas innan den skattskyldige blev bosatt i Sverige eller sta-
digvarande vistades här. En förmån som utnyttjas här ska i första hand anses
ha tjänats in genom verksamhet utomlands.

Om en förmån tagits upp som intäkt enligt 10 kap. 11 § andra stycket

andra meningen och förmånen utnyttjas eller överlåts sedan den skattskyl-
dige åter blir bosatt här eller åter stadigvarande vistas här, ska förmånen inte
tas upp till den del den beskattats tidigare.

Lag (2007:1419).

Utbildning vid omstrukturering m.m.

17 § Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av väsentlig
betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta ska
inte tas upp hos den som riskerar att bli arbetslös på grund av omstrukture-
ring, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet.

Första stycket gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmanshandels-

bolag, om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget eller när-
stående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare,
gäller första stycket inte förmån till sådana anställda som är närstående till
arbetsgivaren.

Lag (2007:1419).

Hälso- och sjukvård

18 § Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om förmånen avser

– vård i Sverige som inte är offentligt finansierad, eller
– vård utomlands.
Följande förmåner ska inte heller tas upp
– läkemedel vid vård utomlands,
– företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering,
– vaccination som betingas av tjänsten, och
– tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till tjäns-

tens krav för Försvarsmaktens submarina eller flygande personal och för
andra med i huvudsak liknande arbetsförhållanden.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Grupplivförsäkringar m.m.

19 § Förmån av grupplivförsäkring ska inte tas upp.

Om en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt förmånligare

än vad som gäller för statligt anställda, ska den dock tas upp till den del den
lämnas enligt förmånligare grunder än vad som gäller för statligt anställda.

Ersättningar som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring har tecknats

för anställdas räkning och som motsvarar ersättning på grund av gruppliv-
försäkring ska bara tas upp till den del beloppet väsentligt överstiger vad
som betalas ut för statligt anställda.

Lag (2007:1419).

Gruppsjukförsäkringar

20 § Förmån av gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kol-
lektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer ska inte tas upp.
Ersättning som betalas ut på grund av en sådan försäkring ska däremot tas
upp.

Lag (2007:1419).

Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands m.m.

21 § Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad personal vid en
statlig myndighet ska inte tas upp, om ersättningen eller förmånen är föran-
ledd av stationeringen och avser

1. bostad på stationeringsorten,
2. avgift för barns deltagande i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg

eller liknande och avgift för barnets måltider där, dock endast till den del av-
giften överstiger den avgift som normalt tillämpas för sådan verksamhet i
Sverige,

3. avgift för barns skolgång i grundskola, gymnasieskola eller liknande

och avgift för barnets skolmåltider,

4. egna och familjemedlemmars resor till och från stationeringsorten,

dock högst fyra resor per person och kalenderår,

5. medföljandetillägg för make, maka eller sambo, som på grund av sta-

tioneringen går miste om egen förvärvsinkomst, till den del tillägget inte
överstiger en tolftedel av tre och ett halvt prisbasbelopp per månad, och

6. merkostnadstillägg till den del det inte överstiger ett belopp som mot-

svarar den normala ökningen av levnadskostnaderna för den anställde och
för medföljande familjemedlemmar när det gäller livsmedel, transporter och
andra merkostnader på stationeringsorten.

Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och

förmån av bostad från Styrelsen för Stockholms internationella fredsforsk-
ningsinstitut (SIPRI) ska inte tas upp av sådana forskare vid SIPRI som

– är utländska medborgare,
– är kontraktsanställda på bestämd tid, och
– vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatta i Sverige.

Lag

(2007:1419).

21 a §

Har upphävts genom lag (2006:5).

SFS 2008:803

Ersättningar till utländska experter, forskare eller andra
nyckelpersoner

22 § Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan
del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersätt-
ningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser

1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå

att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,

2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inrikt-

ning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att
rekrytera inom landet, eller

3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckel-

position i ett företag.

Första stycket gäller bara om
– arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast

driftställe i Sverige,

– arbetstagaren inte är svensk medborgare,
– arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon

gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbör-
jas, och

– vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas bara under de tre första åren

av den tidsbegränsade vistelsen.

Lag (2007:1419).

23 § Bestämmelserna i 22 § gäller

1. 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbe-

tet, och

2. ersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av vistelsen i

Sverige har haft för

– flyttning till eller från Sverige,
– egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hem-

land, dock högst två resor per person och kalenderår, och

– avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller lik-

nande.

Som lön behandlas även sådana ersättningar i samband med sjukdom som

avses i 30 § 1, 2 och 4 samt 42 § under förutsättning att ersättningen helt
eller till huvudsaklig del grundar sig på inkomst av arbete.

Lag (2000:1161).

23 a § Frågan om förutsättningarna enligt 22 § är uppfyllda prövas av
Forskarskattenämnden.

Lag (2000:1161).

Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret

24 § Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska total-
försvaret ska tas upp.

Lag (2007:1419).

25 § Totalförsvarspliktigas dagersättningar och tillägg till sådana ersätt-
ningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildnings-
premier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag ska inte tas upp.

SFS 2008:803

Familjebidrag till totalförsvarspliktiga ska tas upp bara om bidraget beta-

las ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses tillfalla den totalförsvars-
pliktige, även om bidraget betalas ut till någon annan. Familjebidrag i form
av näringsbidrag ska tas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs av
en juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som den värnpliktige
inte är delägare i, och i annat fall i inkomstslaget näringsverksamhet.

Första och andra styckena tillämpas också för annan personal vid det

svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder som gäller för totalför-
svarspliktiga.

Lag (2007:1419).

Resa vid anställningsintervju

26 § Förmån av resa till eller från anställningsintervju ska inte tas upp om
resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbets-
området. Detta gäller också ersättning för sådan resa till den del ersättningen
inte överstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med egen bil, inte
överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.

Lag (2007:1419).

Inställelse- och arbetsresor

26 a § Förmån av särskild resa i samband med att den skattskyldige börjar
eller slutar en tjänst ska inte tas upp om

– andra intäkter som ska tas upp inte erhålls på grund av tjänsten, och
– resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samar-

betsområdet.

Vad som sägs i första stycket gäller också för förmån av resa mellan bo-

staden och arbetsplatsen om inte resan även föranletts av inkomstgivande ar-
bete i en verksamhet som bedrivs av någon som, på sätt som anges i 20 kap.
23 §, är närstående till eller står i intressegemenskap med den som lämnar
eller får förmånen.

Första och andra styckena gäller också ersättning för resan, förutsatt att

ersättningen inte överstiger utgifterna för resan eller, när det gäller resa med
egen bil, avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.

Lag (2007:1419).

Flyttningsersättningar

27 § Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av
byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort ska inte tas upp, om er-
sättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersätt-
ningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med
egen bil, ska denna ersättning dock tas upp som intäkt till den del den över-
stiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.

Som utgift för flyttning räknas utgifter för emballering, packning, trans-

port och uppackning av den skattskyldiges och hans familjs bohag och öv-
riga lösa saker, transport av den skattskyldige och hans familj från den
gamla till den nya bostadsorten samt liknande utgifter. Som utgift för flytt-
ning räknas däremot inte andra utgifter i samband med flyttningen såsom ut-
gifter för resor till och från arbetsplatsen, hemresor, dubbel bosättning och
förlust vid försäljning av bostad eller andra tillgångar.

SFS 2008:803

Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter ska inte tas

upp.

Ersättning till personal vid en statlig myndighet för andra utgifter eller

merkostnader än som avses i första och andra stycket ska inte tas upp, om ut-
gifterna eller merkostnaderna uppkommer som en nödvändig följd av en för-
flyttning till eller från en stationeringsort utomlands eller mellan orter i ut-
landet.

Lag (2007:1419).

Ersättningar till företrädare i Europaparlamentet

28 § De fasta resekostnads- och traktamentsersättningar som Europaparla-
mentet betalar till sina företrädare där ska tas upp bara till den del ersätt-
ningen kan antas väsentligt överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka.
Lag (2007:1419).

Ersättningar vid arbetskonflikt

29 § Ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från den organisa-
tion som han tillhör ska inte tas upp.

Lag (2007:1419).

Sjukpenning m.m.

30 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp om
de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:

1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om all-

män försäkring,

2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt person-
skadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
4. smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbä-

rare, och

5. ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller

olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring.

Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring ska tas upp.

Lag (2007:1419).

Föräldrapenning och vårdbidrag

31 § Följande ersättningar i samband med vård ska tas upp:

1. föräldrapenningförmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-

ring,

2. ersättningar enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för

närståendevård, och

3. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbi-

drag.

Vårdbidrag ska dock inte tas upp till den del det utgör ersättning för mer-

utgifter.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

32 § Särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensions-
tillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn
ska inte tas upp.

Vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag

ska inte tas upp.

Lag (2008:311).

Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet

Utvecklingsersättningar till ungdomar

33 § Utvecklingsersättningar enligt lagen (2000:625) om arbetsmarknads-
politiska program ska inte tas upp.

Lag (2007:1419).

Studiestöd

34 § Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:

1. utbildningsbidrag för doktorander, och
2. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar

(TUFF).

Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäl-

ler också

1. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten

för

– kortare studier om funktionshinder,
– kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpas-

sade för personer med funktionshinder, och

– studier inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, eller
2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfa-

betisering i samiska.

Lag (2008:227).

Bidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl.

35 § Stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. ska
inte tas upp om det lämnas till deltagare i

1. arbetslivsinriktad rehabilitering,
2. de arbetsmarknadspolitiska programmen
– arbetsmarknadsutbildning,
– arbetspraktik,
– jobb- och utvecklingsgarantin, om insatsen består i annat än stöd till

start av näringsverksamhet,

– ungdomsinsatser,
– förberedande insatser, eller
– projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning.
Första stycket gäller även sådant stöd som lämnas till deltagarens ledsa-

gare eller till elever med funktionshinder vid utbildning i grundskola, gym-
nasieskola eller motsvarande utbildning.

Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av funk-

tionshinder som lämnas till elever i utbildning för döva eller hörselskadade
eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdo-
mar (Rh-anpassad utbildning) ska inte tas upp.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Ersättningar vid arbetslöshet

36 § Följande ersättningar i samband med arbetslöshet ska tas upp:

1. dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, och
2. aktivitetsstöd som betalas ut enligt bestämmelser som beslutats av re-

geringen eller av statlig myndighet till den som tar del av ett arbetsmark-
nadspolitiskt program och till andra som är likställda med dem när det gäller
rätt till sådant stöd.

Lag (2007:1419).

Livräntor

37 § Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller olycksfall på grund av
försäkringar som inte har tecknats i samband med tjänst och inte heller är
trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller försäkring enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Som intäkt ska den del av livräntans
belopp tas upp som framgår av följande tabell, nämligen om livräntetagaren
under beskattningsåret fyllt:
högst 35 år

80 %

36 till och med 47 år

70 %

48 ” ” ” 56 år

60 %

57 ” ” ” 63 år

50 %

64 ” ” ” 69 år

40 %

70 ” ” ” 76 år

30 %

77 ” ” ” 86 år

20 %

minst 87 år

10 %

Andra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i första

stycket ska tas upp till den del de avser ersättning för förlorad inkomst som
skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll.

Lag (2007:1419).

Engångsbelopp

38 § Om engångsbelopp på grund av personskada avser ersättning för
framtida förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt, ska
60 procent av beloppet tas upp. Om någon får två eller flera sådana belopp
till följd av samma personskada, gäller detta för varje belopp. För samma
personskada får dock den del som inte tas upp som intäkt inte överstiga
15 prisbasbelopp för det år som engångsbeloppet kunde disponeras.

Lag

(2007:1419).

39 § Om en livränta eller del av en livränta som betalas till följd av person-
skada och som ska tas upp som intäkt byts ut mot ett engångsbelopp, tilläm-
pas bestämmelserna i 38 §. Vid utbyte av annan livränta eller del av en liv-
ränta som ska tas upp som intäkt ska hela engångsbeloppet tas upp.

Engångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en livränta än

sådana som avses i första stycket ska inte tas upp. Detta gäller också en-
gångsbelopp vid utbyte av sådan livränta som avses i 37 § första stycket.
Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Barnpension

40 § Barnpension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och ef-
terlevandestöd till barn ska bara tas upp till den del pensionen för varje må-
nad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pen-
sion efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandeliv-
ränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 7 kap. 10 och 11 §§ lagen
om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn medfört minskning av
efterlevandestöd till barn och sådan del av barnpensionen som inte ska tas
upp.

Lag (2007:1419).

Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk

41 § Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av pension eller liv-
ränta från arbetsgivare när denne står självrisk enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring be-
handlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt sistnämnda lag.

Ersättningar för sjukvårdsutgifter

42 § Ersättning för utgifter för sjukvård utomlands eller inom den icke of-
fentligt finansierade vården i Sverige ska tas upp bara om ersättningen beta-
las i form av livränta på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som
tecknats i samband med tjänst.

Lag (2007:1419).

Utländska pensionsförsäkringar

43 § Pension från en sådan försäkring som enligt 58 kap. 5 § anses som
pensionsförsäkring ska inte tas upp till den del den skattskyldige

1. inte fått göra avdrag för premier som han betalat för försäkringen, eller
2. förmånsbeskattats för försäkringen utan att ha fått göra ett motsvarande

avdrag.

Första stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras på grund av be-

stämmelserna i 59 kap. 3–11 och 17 §§.

Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning både i

Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller liknande
skattelättnad utomlands.

Lag (2007:1419).

Egenavgifter

44 § I 12 kap. 36 § och 62 kap. 5 § finns bestämmelser om ändrad debite-
ring och återföring av avdrag för egenavgifter och i 62 kap. 6 § bestämmel-
ser om ändrad debitering av utländska socialförsäkringsavgifter.

Förbjudna lån

45 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagsla-
gen (2005:551) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfäs-
telse m.m., ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos låntagaren eller hos en
fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare,
om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Marie Curie-stipendier

46 § Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller
indirekt av Europeiska gemenskaperna ska tas upp.

Lag (2007:1419).

Periodiska understöd

47 § Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster ska inte tas
upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller 62 kap. 7 § inte får dra av det
utbetalade beloppet.

Som inkomst ska inte heller tas upp sådana periodiska understöd som be-

talas ut från en stiftelse som är undantagen från skattskyldighet enligt 7 kap.
3–6 §§ eller från en ideell förening som har till uppgift att främja de ändamål
som anges i 7 kap. 4 §, om föreningen uppfyller övriga villkor i 7 kap.
7–13 §§ för undantag helt eller delvis från skattskyldighet. Detta gäller dock
bara om utbetalningen görs för att fullfölja något av de ändamål som anges i
7 kap. 4 §.

Lag (2007:1419).

Ersättning till dagbarnvårdare

48 § Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av en kommun
ska inte tas upp till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamhe-
ten.

Lag (2007:1419).

12 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst

Huvudregel

1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kost-
nad om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap.

I detta kapitel finns bestämmelser om att också vissa andra utgifter som

har samband med tjänsten ska dras av.

I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget närings-

verksamhet om

– avdrag för utgifter för representation i 16 kap. 2 §,
– mervärdesskatt i 16 kap. 16 §, och
– avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§.

Lag (2007:1419).

Inskränkningar i avdragsrätten

Beloppsgränser

2 § Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan någon be-
loppsmässig begränsning, nämligen utgifter

– vid tjänsteresor enligt 5–17 §§,
– vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt

18–22 och 31 §§,

– för hemresor enligt 24 och 31 §§,
– för egenavgifter enligt 36 §, och
– i hobbyverksamhet enligt 37 §.

SFS 2008:803

Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som före-

tas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil.

Utgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan bostaden och

arbets- och utbildningsplatsen enligt 26–31 §§ ska dras av bara till den del
kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 8 000 kronor.
Övriga utgifter ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattnings-
året sammanlagt överstiger 5 000 kronor.

Lag (2007:1419).

Utgifter för vissa skattefria ersättningar

3 § Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21, 26 a,
27 § fjärde stycket eller 28 § inte ska tas upp, får de utgifter som ersätt-
ningen är avsedd att täcka inte dras av.

Om den skattskyldige får sådant skattefritt stöd eller bidrag vid utbildning

eller arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket
och 35 §, får de utgifter som stödet eller bidraget är avsett att täcka inte dras
av.

Avdrag får inte heller göras för utgifter som täcks av sådana ersättningar

till

1. utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner som enligt

11 kap. 22 § och 23 § första stycket 2 inte ska tas upp, och

dagbarnvårdare som enligt 11 kap. 48

§ inte ska tas upp.

Lag

(2007:1419).

Skattskyldiga med sjöinkomst

4 § Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag som avses i
6–24 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana skattskyldiga anses ha sitt tjänste-
ställe på det fartyg där de arbetar.

Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil

5 § Utgifter för tjänsteresor med egen bil ska dras av med 1 krona och
85 öre för varje kilometer.

Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar

samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, ska utgifter för
dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat driv-
medel med 95 öre för varje kilometer.

Lag (2007:1388).

Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor

Övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten

6 § Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund av att han
i tjänsten vistas utanför sin vanliga verksamhetsort, ska dras av i den ut-
sträckning som följer av 7–17 §§. Avdrag ska göras bara vid resor som är
förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Som
ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för måltider
samt diverse småutgifter.

SFS 2008:803

När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma

ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte längre bestämmelserna i
första stycket. I stället bedöms rätten till avdrag för ökade levnadskostnader
enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete i 18–22 §§. En tjänsteresa anses
pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet för-
läggs till en annan ort under minst fyra veckor.

Med arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om den hu-

vudsakliga delen av arbetet utförs för honom.

Lag (2007:1419).

6 a § När en riksdagsledamot befinner sig på tjänsteresa i Stockholm som
ett led i utövandet av sitt uppdrag gäller inte bestämmelserna i 14, 16 och
18–22 §§. I stället ska avdrag för ökade levnadskostnader göras enligt föl-
jande.

Om riksdagsledamoten fått ersättning för ökade utgifter för måltider och

diverse småutgifter (stockholmstraktamente) för en tjänsteresa till Stock-
holm, ska avdrag göras med 50 procent av ett maximibelopp för varje hel
och för varje halv dag som tagits i anspråk för resan. Detta gäller oavsett om
den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor till Stockholm
under beskattningsåret varit större än det sammanlagda avdraget beräknat
enligt vad nu sagts och oavsett om arbetet varit förlagt till Stockholm under
längre tid än tre månader i en följd.

Om riksdagsledamoten inte fått stockholmstraktamente ska avdrag inte

göras för ökade levnadskostnader i Stockholm.

Lag (2007:1419).

Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe

7 § Med

vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från

den skattskyldiges tjänsteställe.

Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50 kilome-

ter från den skattskyldiges bostad.

8 §

Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av

sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela ti-
den växlar, anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar
arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänste-
ställe.

Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för

vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande bran-
scher, anses bostaden som tjänsteställe.

För riksdagsledamöter, reservofficerare samt nämndemän, jurymän och

andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdom-
stol, hyresnämnd, skattenämnd eller arrendenämnd anses bostaden som
tjänsteställe.

Med bostad anses för riksdagsledamöter bostaden på hemorten.

Lag

(2006:992).

9 §

Har upphävts genom lag (2001:908).

SFS 2008:803

Maximibelopp och normalbelopp

10 § Vid beräkningen av avdraget används för tjänsteresa i Sverige ett
maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett normalbelopp. Avdraget be-
räknas för hel eller halv dag.

Som hel dag behandlas också avresedagen om resan påbörjas före

kl. 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00. Som halv dag
behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00 eller senare och hem-
komstdagen om resan avslutas kl. 19.00 eller tidigare.

11 §

Maximibeloppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat till när-

maste tiotal kronor.

Normalbeloppet för varje land motsvarar den normala ökningen av lev-

nadskostnaderna under en hel dag för frukost, lunch och middag som består
av en rätt på restaurang av normal standard samt för småutgifter. Om det
finns särskilda skäl, får normalbeloppet avse ökade utgifter för måltider på
en restaurang av bättre standard.

Vistelse i mer än ett land

12 § Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i
mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller för vistelse i det land
där han uppehållit sig den längsta delen av dagen (06.00–24.00).

Avdrag för logi

13 § Utgift för logi ska dras av. Kan den skattskyldige inte visa vilken ut-
gift han har haft, ska ett halvt maximibelopp per natt dras av vid tjänsteresa i
Sverige och ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands.

Lag

(2007:1419).

Avdrag för måltider och småutgifter

14 § Om den skattskyldige fått ersättning för ökade utgifter för måltider
och småutgifter (dagtraktamente) för en tjänsteresa i Sverige, ska avdrag gö-
ras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett maximibelopp
och för varje halv dag med ett halvt maximibelopp.

Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samt-

liga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än
det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett be-
lopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.

Lag (2007:1419).

15 § Om den skattskyldige fått dagtraktamente för en tjänsteresa utom-
lands, ska avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med
ett normalbelopp och för varje halv dag med ett halvt normalbelopp.

Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit

större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som
motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

16 § Om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör sannolikt att
han haft ökade utgifter för måltider och småutgifter, ska avdrag göras för
varje hel dag med ett maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett
normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. För varje halv dag ska avdrag göras
med ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett halvt nor-
malbelopp vid tjänsteresa utomlands.

Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samt-

liga tjänsteresor i Sverige under beskattningsåret i en och samma tjänst varit
större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stäl-
let ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.

Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa utomlands

varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp
som motsvarar den faktiska utgiftssökningen dras av.

Lag (2007:1419).

Minskat avdrag på grund av kostförmåner

17 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 6 och 7–16 §§ ska minskas
med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock
inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 §
inte ska tas upp.

Avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter enligt 6 a § ska inte

minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått.

Lag

(2007:1419).

Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid
dubbel bosättning m.m.

Tillfälligt arbete på annan ort

18 § Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt ar-
bete på en annan ort än den där han har sin bostad ska dras av bara om

1. arbetet avser en kortare tid,
2. arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller

sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten,

3. arbetet ska bedrivas på flera olika platser, eller
4. det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den

skattskyldige bör flytta till arbetsorten.

Uppdrag som statsråd ska behandlas som ett sådant arbete som avses i 2.

Lag (2007:1419).

Dubbel bosättning

19 § Ökade levnadskostnader ska dras av om

– den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en ny bostadsort,

och

– en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj har be-

hållits på den tidigare bostadsorten.

Lag (2007:1249).

SFS 2008:803

Ytterligare förutsättningar för avdrag

20 § Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ ska dras av bara om den
skattskyldige övernattar på arbetsorten och avståndet mellan bostadsorten
och arbetsorten är längre än 50 kilometer.

Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ i form av ökade utgifter för

måltider och småutgifter på arbetsorten får dras av bara för den första måna-
den av vistelsen på arbetsorten. Detta gäller dock inte för skattskyldiga som
under de tre första månaderna av vistelsen på arbetsorten gjort avdrag enligt
6–17 §§.

Övriga ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under längst två år.

Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvs-
verksamhet, får avdrag göras under sammanlagt längst fem år. Andra ökade
levnadskostnader än ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsor-
ten ska dock dras av för längre tid om synnerliga skäl talar för det.

Lag

(2007:1249).

Beräkningen av avdragen

21 § Ökade utgifter för logi ska dras av med ett belopp som motsvarar den
faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på annan ort gäller dock bestämmel-
serna i 13 §, om logiutgiften inte kan visas.

Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dras av an-

tingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som beräknas
enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas för

1. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort av-

drag enligt 6–17 §§ och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till
ett belopp som motsvarar denna ersättning,

– för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maximibe-

loppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av normal-
beloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och

– för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per hel

dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet per
hel dag om arbetsorten ligger utomlands,

2. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort av-

drag enligt 6–17 §§ och som inte får ersättning från arbetsgivaren, till 30
procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och
till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utom-
lands,

3. skattskyldiga som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av maximibe-

loppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 50 procent av nor-
malbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och

4. skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av maximibe-

loppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av nor-
malbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.

Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1 ska i den angivna ti-

den räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av en-
ligt bestämmelserna i 6–17 §§.

Lag (2007:1249).

SFS 2008:803

Minskat avdrag på grund av kostförmåner

22 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 18–21 §§ ska minskas med
värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte så-
dana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte
ska tas upp.

Lag (2007:1419).

23 §

Har upphävts genom lag (2001:908).

Hemresor

24 § När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än
den där han eller hans familj bor, ska utgifter för hemresor dras av, om av-
ståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag
får göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för resor mel-
lan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Avdraget ska beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skäliga

utgifter för flygresa och utgifter för tågresa ska dock dras av.

Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, ska utgifter för

resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av med det
belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 27 och
29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil som en närstående
till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för.

Lag

(2007:1419).

Inställelseresor

25 § Utgifter för särskilda resor i samband med att den skattskyldige börjar
eller slutar en tjänst ska dras av om resorna företagits mellan två platser
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelserna i 24 §
andra och tredje styckena tillämpas också för sådana avdrag.

Lag

(2007:1419).

Arbetsresor

26 § Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsre-
sor) ska dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skatt-
skyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel.

Lag

(2007:1419).

27 § Utgifter för arbetsresor med egen bil ska dras av om avståndet mellan
bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att
den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna trans-
portmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Utgifter för arbetsresor med egen bil ska också dras av om bilen används i

tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst
60 dagar under året, ska utgifterna dras av för alla de dagar som bilen an-
vänts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om kör-
sträckan är minst 300 mil per år.

Avdrag ska göras med 1 krona och 85 öre för varje kilometer.

SFS 2008:803

Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt skatt enligt lagen (2004:629)

om trängselskatt ska också dras av.

Lag (2007:1388).

28 § Bestämmelserna i 27 § första stycket tillämpas inte om allmänna
transportmedel saknas.

29 § För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil ska utgifter
för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26–28 §§. I stället för vad
som sägs i 27 § tredje stycket ska utgifter för dieselolja dras av med 65 öre
för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje ki-
lometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil som en
närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig
för.

Lag (2007:1388).

30 § Bestämmelserna i 27 § första–tredje styckena tillämpas inte för skatt-
skyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp tvingas använda
egen bil eller sin förmånsbil. De tillämpas inte heller för skattskyldiga som
tvingas använda en större bil på grund av skrymmande last.

Utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.

31 § Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan åt-
gärd enligt 11 kap. 17 § ska göra avdrag enligt 26–30 §§ för utgifter för re-
sor mellan bostaden och platsen för utbildningen eller åtgärden.

Om skattskyldiga som avses i första stycket får ersättning för ökade lev-

nadskostnader och för utgifter för hemresor, ska avdrag göras för ökade lev-
nadskostnader enligt de regler som gäller för tillfälligt arbete på annan ort
enligt 18 § och för utgifter för hemresor enligt 24 §. Avdraget för ökade lev-
nadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen ersättning eller de
schablonbelopp som anges i 21 §.

Har den skattskyldiges anställning upphört på grund av uppsägning får

avdrag inte göras för tid efter första året efter uppsägningstidens utgång.

Lag

(2007:1419).

Skyddsutrustning och skyddskläder

32 § Utgifter för skyddsutrustning och skyddskläder som behövs för tjäns-
ten ska dras av. Till skyddsutrustning hör hjälmar, skyddsglasögon, hörsel-
skydd och skor med stålhätta. Med skyddskläder avses sådana kläder som
har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen eller mekaniska skador
eller mot väta, värme eller kyla som huvudsakligen beror på annat än klimat-
förhållanden.

Lag (2007:1419).

Förluster på grund av redovisningsskyldighet

33 § Förluster på grund av ersättnings- eller återbetalningsskyldighet för
medel som den skattskyldige är redovisningsskyldig för i sin tjänst ska dras
av. Detta gäller dock inte om ersättnings- eller återbetalningsskyldigheten
beror på att den skattskyldige har förskingrat medel eller begått något annat
brott.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Pensionsutgifter

34 § Avgifter som den skattskyldige betalar i samband med tjänsten för sin
egen eller efterlevandes pension på annat sätt än genom försäkring, ska dras
av bara om pensionen är utformad så att den överensstämmer med villkoren
i 58 kap. 4–16 b §§ för en pensionsförsäkring.

Lag (2008:134).

35 §

Har upphävts genom lag (2001:1168).

Egenavgifter

36 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser inkomster i
inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas
upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras.

Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med

högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket. Avdra-
get ska dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid be-
skattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året
fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till be-
skattning det följande beskattningsåret.

Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt

2 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension är inkomst
av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som ska dras av från
dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och
rehabiliteringspenning och liknade ersättningar som avses i 2 kap. 6 § första
stycket 4 i den nämnda lagen.

Lag (2007:1419).

Hobbyverksamhet

37 § I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men som inte
ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får avdrag för beskattnings-
årets kostnader inte göras med större belopp än som motsvarar beskattnings-
årets intäkter.

I sådan verksamhet ska avdrag göras även för något av de fem föregående

beskattningsårens kostnader till den del dessa överstigit det årets intäkter
och inte kunnat dras av tidigare. Avdrag får dock inte göras med högre be-
lopp än vad som återstår av intäkterna efter avdrag för beskattningsårets
kostnader.

Lag (2007:1419).

AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET

13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet

Huvudregler

1 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på
grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverk-
samhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverknings-

rätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter,

SFS 2008:803

privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverk-
samhet.

Lag (2002:536).

1 a § I 27 kap. finns bestämmelser om att den som innehar vissa tillgångar
anses bedriva näringsverksamhet i form av byggnadsrörelse eller handel
med fastigheter. Där finns också bestämmelser om vad som räknas som
tomtrörelse.

I 49 a kap. finns bestämmelser om att kapitalvinsten när en fysisk person

avyttrar en andel i ett skalbolag i vissa fall ska räknas till inkomstslaget nä-
ringsverksamhet.

Lag (2007:1419).

Juridiska personer

2 § För juridiska personer räknas inkomster och utgifter på grund av inne-
hav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförlus-
ter till inkomstslaget näringsverksamhet, även om inkomsterna eller utgif-
terna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 1 §.

3 § Penninglån som lämnas till en juridisk person i strid med 21 kap.
1–7 §§ aktiebolagslagen (2005:551) eller 11 § lagen (1967:531) om tryg-
gande av pensionsutfästelse m.m., räknas till inkomstslaget näringsverksam-
het.

Lag (2005:1142).

Handelsbolag

4 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller också inkomster och utgifter hos
svenska handelsbolag.

För delägare som är fysiska personer räknas handelsbolagets kapital-

vinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter
inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital samt
handelsbolagets penninglån som avses i 3 § till inkomstslaget tjänst.

5 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas också ett belopp som
motsvarar kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt
handelsbolag i de särskilda fall som anges i 51 kap.

Enskilda näringsidkare

Kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och
näringsbostadsrätter

6 § För enskilda näringsidkare räknas kapitalvinster och kapitalförluster på
näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget närings-
verksamhet utan till inkomstslaget kapital.

Om näringsidkaren begär det, ska dock kapitalvinster på näringsfastighe-

ter vid sådana avyttringar som enligt 31 kap. 5 § medför rätt till avdrag för
avsättning till ersättningsfond räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.
Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Vissa tillgångar och skulder

7 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och så-
dana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverk-
samheten för enskilda näringsidkare.

De ska dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är
– lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande till-

gångar,

– inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,
– tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet en-

ligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och tillgodohavandet hör till
näringsverksamheten,

– fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som ska

tas upp i näringsverksamheten,

– andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna be-

tingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av så-
dana andelar, eller

– fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen

förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättighe-

ter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de
inte förvärvats från någon annan.

Lag (2007:1419).

8 § För enskilda näringsidkare ska en skuld inte räknas till näringsverk-
samheten, om skulden hänför sig till tillgångar som enligt 7 § inte ska räknas
som tillgångar i näringsverksamheten.

Lag (2007:1419).

Rabatt och pristillägg

9 § Även om en andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening enligt
7 § inte räknas som en tillgång i näringsverksamheten, ska utdelning från ak-
tiebolaget eller den ekonomiska föreningen räknas till inkomstslaget närings-
verksamhet, om utdelningen lämnas i förhållande till köp (rabatt) eller försälj-
ningar (pristillägg) som gjorts i näringsverksamheten.

Lag (2007:1419).

Samfälligheter

10 § Om en näringsfastighet har del i en sådan samfällighet som avses i
6 kap. 6 § första stycket, räknas utdelning från samfälligheten för enskilda
näringsidkare till inkomstslaget näringsverksamhet.

Om en näringsfastighet har del i en annan samfällighet än en sådan som

avses i 6 kap. 6 § första stycket, tillämpas för enskilda näringsidkare bestäm-
melserna i 4 § i stället för bestämmelserna i 6–8 §§. Samfällighetens kapital-
vinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter
räknas dock till inkomstslaget näringsverksamhet, om den fastighet som har
del i samfälligheten är en lagertillgång.

SFS 2008:803

Royalty m.m.

11 § Den som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående av-
gift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas, anses bedriva
näringsverksamhet. Om royaltyn eller avgiften grundar sig på anställning
eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverk-
samhet, räknas den dock inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till
inkomstslaget tjänst.

Lag (2004:614).

Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster

12 § För en fysisk person som är skattskyldig enligt de särskilda bestäm-
melserna i 39 a kap. för delägare i vissa utländska juridiska personer med
lågbeskattade inkomster räknas dennes andel av den utländska juridiska per-
sonens alla inkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverksamhet.

Lag

(2003:1086).

14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– beskattningstidpunkten i 2–9 §§,
– gemensam eller särskild beräkning i 10–15 §§,
– anskaffningsvärde efter karaktärsbyte i 16 §,
– överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl. i 17 och 18 §§,
– oriktig prissättning m.m. i 19 och 20 §§, och
– hur man beräknar resultatet i 21 och 22 §§.

Beskattningstidpunkten

Bokföringsmässiga grunder

2 § Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.

Vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgif-

ter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god
redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller
även skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt

6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), ska vid beräkningen av resultatet
inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskatt-
ningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något an-
nat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga
grunder. För räntor gäller detta dock endast om de sammanlagda räntein-
komsterna eller de sammanlagda ränteutgifterna uppgår till högst 5 000 kro-
nor.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Balansposter

3 § Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar, skulder och
avsättningar ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattnings-
årets utgång.

Värdet av ingående lager och andra balansposter ska tas upp till samma

belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång.

Lag

(2007:1419).

Räkenskaperna

4 § Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa läggas till
grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten.

Reserv i lager och liknande ska beaktas bara vid tillämpning av 17 kap.

4 och 5 §§ samt 27 § andra stycket.

Lag (2007:1419).

Justeringar

5 § Det redovisade resultatet ska justeras om en intäkts- eller kostnadspost
hänförs till ett visst beskattningsår i strid med bestämmelserna i 2 §. Motsva-
rande justering ska göras ett tidigare eller senare beskattningsår, om det be-
hövs för att undvika att någon intäkts- eller kostnadspost utelämnas eller
räknas dubbelt.

Lag (2007:1419).

6 § Även om lager, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tas
upp till ett för lågt belopp eller avsättningar, leverantörsskulder eller lik-
nande till ett för högt belopp, ska resultatet inte justeras till den del mellan-
skillnaden motsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag på andra
tillgångar än lagertillgångar som den skattskyldige skulle ha kunnat göra en-
ligt denna lag. Detta gäller dock bara om den skattskyldige begär det.

Lag

(2007:1419).

Karaktärsbyte

7 § Om en tillgång som innehas av den skattskyldige och som hör till in-
komstslaget kapital blir tillgång i den skattskyldiges näringsverksamhet, ska
de justeringar göras som behövs för att inte någon intäkt eller kostnad ska
utelämnas eller dubbelräknas.

Lag (2007:1419).

Fordringar och skulder i utländsk valuta

8 § Fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk valuta, som
inte tas upp till det verkliga värdet enligt 17 kap. 20 §, ska värderas till kur-
sen vid beskattningsårets utgång. Om det finns ett terminskontrakt eller nå-
gon annan liknande valutasäkringsåtgärd för en sådan post, ska posten tas
upp till det värde som motiveras av valutasäkringen under förutsättning att

– samma värde används i räkenskaperna, och
– värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.

SFS 2008:803

Om den säkrade posten är sådant lager som tas upp till anskaffningsvärdet

enligt 17 kap. 20 § ska inte första strecksatsen i första stycket tillämpas.

Lag

(2007:1419).

Kapitalvinster och kapitalförluster

9 § Bestämmelser om beskattningstidpunkten för kapitalvinster och kapi-
talförluster finns i 44 kap. 26–32 §§.

Gemensam eller särskild beräkning

Juridiska personer

10 § All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas som
en enda näringsverksamhet. Om den juridiska personen är delägare i ett
svenskt handelsbolag, ska även handelsbolagets verksamhet räknas in i den
juridiska personens näringsverksamhet.

I 11 § finns bestämmelser om underskott från vissa utländska juridiska

personer. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommandit-
bolag och vissa andra handelsbolag.

Lag (2007:1419).

11 § Underskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk person får dras
av bara om den juridiska personen hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet eller i ett område som anges i bilaga 39 a och
som inte omfattas av där angivna undantag.

Underskott som inte får dras av på grund av bestämmelserna i första

stycket, ska dras av vid beräkning av den utländska juridiska personens re-
sultat det följande beskattningsåret.

Lag (2007:1419).

Fysiska personer

12 § All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räk-
nas som en enda näringsverksamhet. Om han bedriver självständig närings-
verksamhet utomlands, räknas dock all sådan verksamhet som en egen nä-
ringsverksamhet.

13 § För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska handels-
bolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen näringsverk-
samhet. Om ett handelsbolag bedriver självständig näringsverksamhet utom-
lands, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.

Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handelsbolag,

ska verksamheten i det handelsbolaget räknas in i det ägande bolagets nä-
ringsverksamhet. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från
kommanditbolag och vissa andra handelsbolag.

Lag (2007:1419).

13 a § Kapitalvinst som enligt 49 a kap. ska tas upp som överskott av pas-
siv näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag
räknas som en egen näringsverksamhet.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Underskott för kommanditdelägare och vissa andra handelsbolagsdelägare

14 § En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag får inte dra av
underskott från kommanditbolaget till den del summan av avdraget och de
avdrag som gjorts tidigare beskattningsår skulle överstiga ett belopp som
motsvarar vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.

En delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare

har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser ska dra av
sammanlagt högst ett belopp som motsvarar hans ansvar.

Lag (2007:1419).

15 § Underskott som inte ska dras av på grund av bestämmelserna i 14 §,
ska dras av vid beräkning av resultatet från bolaget det följande beskatt-
ningsåret.

Lag (2007:1419).

Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte

16 § Om en tillgång avskattats enligt bestämmelserna i 41 kap. 6 §, ska
den anses ha återanskaffats mot en ersättning som motsvarar marknadsvär-
det. Vid karaktärsbyte i annat fall ska som anskaffningsvärde anses anskaff-
ningsutgiften ökad med utgifter för förbättring och minskad med sådana av-
drag som har gjorts för anskaffning, värdeminskning och liknande.

I 18 kap. 10 §, 19 kap. 16 § och 20 kap. 14 § finns bestämmelser om vär-

deminskningsavdrag för byggnads- och markinventarier, byggnader och
markanläggningar i sådana fall.

Lag (2007:1419).

Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.

17 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter den huvud-
sakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, ett
landsting eller en kommun, ska bestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma
gäller om överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del innehas,
direkt eller indirekt, av staten, ett landsting eller en kommun.

Bestämmelserna i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser inom en

svensk koncern. De tillämpas inte heller om överlåtelsen framstår som ett
normalt led i företagets verksamhet.

Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts, ska hän-

syn tas till hela den näringsverksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit
vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt verksam-
hetens allmänna art och inriktning.

Lag (2007:1419).

18 § En beräkning av resultatet görs som om ett beskattningsår hade avslu-
tats i och med överlåtelsen. Vid beräkningen får de tillgångar som finns kvar
efter överlåtelsen inte tas upp till ett högre värde än marknadsvärdet.

Om denna beräkning resulterar i ett underskott, anses resultatet vara noll,

och den återstående delen av beskattningsåret behandlas då som ett särskilt
beskattningsår. I annat fall beräknas resultatet för hela beskattningsåret efter
vanliga regler.

Sådana underskott för ett tidigare beskattningsår än överlåtelseåret som

inte har kunnat dras av det följande beskattningsåret på grund av bestämmel-
serna i 40 kap., får inte dras av ett senare beskattningsår än det då överlåtel-
sen sker.

SFS 2008:803

Oriktig prissättning m.m.

19 § Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att vill-
kor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan
oberoende näringsidkare, ska resultatet beräknas till det belopp som det
skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara
om

1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte ska be-

skattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund
av ett skatteavtal,

2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressege-

menskap mellan parterna, och

3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra

skäl än ekonomisk intressegemenskap.

Lag (2007:1419).

20 § Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses föreligga om

– en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervak-

ningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags ka-
pital, eller

– samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervak-

ningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.

Resultatet

21 § Överskott och underskott i en näringsverksamhet ska beräknas genom
att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.

Särskilda bestämmelser om makar som tillsammans deltar i näringsverk-

samhet finns i 60 kap.

Lag (2007:1419).

22 § Bestämmelser om att underskott ska dras av samma beskattningsår
finns i fråga om

– kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 45 kap. 32 §, och
– kapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i 46 kap. 17 §.
Bestämmelser om att underskott får dras av samma beskattningsår finns i

fråga om

– delägare i andelshus i 42 kap. 33 §,
– nystartad verksamhet i 62 kap. 3 §, och
– litterär eller konstnärlig verksamhet m.m. i 62 kap. 4 §.
Bestämmelser om att underskott ska dras av ett senare beskattningsår

finns i fråga om

– avdrag i näringsverksamheten följande år i 37 och 40 kap., och
– avdrag för kvarstående underskott av avslutad näringsverksamhet i

42 kap. 34 §.

Lag (2007:1419).

15 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet

Huvudregel

1 § Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av till-
gångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten ska
tas upp som intäkt.

SFS 2008:803

SFS 2008:803

Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om inkomster i

8, 17–39, 44–46, 48, 49–52, 55 och 60 kap.

Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.

Lag (2007:1419).

Medlemsavgifter

2 § Föreningar ska inte ta upp medlemsavgifter som intäkt.

Lag

(2007:1419).

Förbjudna lån

3 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagsla-
gen (2005:551) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfäs-
telse m.m., ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos låntagaren eller hos en
juridisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare,
om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Lag (2007:1419).

Förmåner för delägare i privatbostadsföretag

4 § Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige har i
egenskap av delägare i ett privatbostadsföretag ska inte tas upp. Utgifter i
näringsverksamheten som hänför sig till utnyttjandet ska ändå dras av.

Lag

(2007:1419).

Ersättningar från personalstiftelser

5 § Ersättning som en arbetsgivare får från en personalstiftelse ska tas upp.
Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överföring till
stiftelsen som arbetsgivaren inte fått dra av. Om en sådan överföring gjorts,
ska mottagen ersättning i första hand anses avse denna.

Lag (2007:1419).

Mervärdesskatt

6 § Vad som motsvarar utgående skatt enligt mervärdesskattelagen
(1994:200) ska inte tas upp. I 16 kap. 16 § finns bestämmelser om avdrag för
det fall att skatten ändå har tagits upp samt för det fall denna sätts ned.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av

mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdes-
skattelagen, ska beloppet tas upp till den del de utgifter som avdraget avser
har dragits av omedelbart vid taxeringen.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av

mervärdesskatt har dragit av ingående skatt på grund av jämkning enligt
8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen, ska summan av jämk-
ningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden tas upp till den del
jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av ome-
delbart vid taxeringen.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Återföring av vissa avdrag

7 § I 16 kap. 3 § finns bestämmelser om återföring av avdrag för framtida
garantiutgifter.

I 16 kap. 17, 18 och 29 §§ finns bestämmelser om återföring av avdrag för

avsättning för egenavgifter och vid nedsättning av skatter och avgifter.

Sjukpenning m.m.

8 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp, om de
grundar sig på förvärvsinkomst på grund av näringsverksamhet:

1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om all-

män försäkring,

2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt person-
skadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, och

3. smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbä-

rare.

Lag (2007:1419).

Grupplivförsäkringar m.m.

9 § Förmån av grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygg-
hetsförsäkring vid arbetsskada ska inte tas upp, om försäkringen grundar sig
på avtal som träffats mellan försäkringsföretag och Lantbrukarnas riksför-
bund åren 1978 och 1986, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund år
1986, Sveriges fiskares riksförbund år 1983 respektive Svenska samernas
riksförbund år 1986. Ersättningar som betalas ut på grund av sådana avtals-
gruppsjukförsäkringar och trygghetsförsäkringar ska däremot tas upp.

Lag

(2007:1419).

Inkomster i samfällighet

10 § Har en näringsfastighet del i en annan svensk samfällighet än sådan
som avses i 6 kap. 6 § första stycket, behöver fastighetens andel av samfäl-
lighetens intäkter och kostnader inte tas upp, om intäkterna med mindre än
600 kronor överstiger de utgifter som omedelbart ska dras av som kostnad.

Första stycket gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster.

Lag

(2007:1419).

16 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet

Huvudregel

1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kost-
nad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana
utgifter.

Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om avdrag i 9,

17–25 a, 28–40, 44–46, 48, 49–52, 55 och 60 kap.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Representation

2 § Utgifter för representation och liknande ändamål ska dras av bara om
de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslu-
tande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller lik-
nande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte
överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter för lunch, middag eller
supé får avdraget inte överstiga 90 kronor per person och måltid med tillägg
för mervärdesskatt till den del denna inte ska dras av enligt 8 kap. eller åter-
betalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen (1994:200).

Lag (2007:1419).

Framtida garantiutgifter

Avdrag

3 § Framtida garantiutgifter ska dras av enligt bestämmelserna i 4 eller 5 §
med belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka risker med anledning
av garantiåtagandena vid beskattningsårets utgång. Avdraget ska återföras
det följande beskattningsåret.

Lag (2007:1419).

Schablonregeln

4 § Avdraget för framtida garantiutgifter får inte överstiga kostnaderna un-
der beskattningsåret på grund av garantiåtaganden bortsett från förändringen
av avsättningen för framtida garantiutgifter. Om garantitiden är kortare än
två år, får avdraget inte överstiga så många tjugofjärdedelar av det samman-
lagda beloppet av kostnader som garantitiden utgör i månader. Brutet må-
nadstal bortfaller.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska avdraget

justeras i motsvarande mån.

Lag (2007:1419).

Utredningsregeln

5 § Avdrag ska göras med ett högre belopp än som följer av 4 §, om ett be-
tydligt större avdrag är motiverat med hänsyn till att

– näringsverksamheten är nystartad,
– garantiåtagandena avser ett eller ett fåtal mycket stora tillverkningsob-

jekt eller arbeten,

– en betydande ökning av garantiåtagandenas omfattning skett under be-

skattningsåret,

– produktsammansättningen avsevärt ändrats under året,
– en väsentlig del av garantiåtagandena avser en tid som betydligt översti-

ger två år, eller

– någon annan liknande omständighet finns.

Lag (2007:1419).

Utbränt kärnbränsle

6 § Företag som driver en kärnkraftsanläggning ska dra av belopp som
sätts av i räkenskaperna för att täcka sådana utgifter för framtida hantering
av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall och liknande som avser verksam-
heten före beskattningsårets utgång. Detsamma gäller företag som mot för-

SFS 2008:803

skottsbetalning åtar sig att svara för framtida utgifter för sådan hantering.
Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret.

Avdrag enligt första stycket får inte göras för hanteringsutgifter som före-

taget kan räkna med att få ersättning för enligt 15 § lagen (2006:647) om fi-
nansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verk-
samhet.

Lag (2008:335).

Utgifter för fusion eller fission

7 § Utgifter som överlåtande och övertagande företag har i samband med
fusion eller fission ska dras av.

Lag (2007:1419).

Organisationsutgifter

8 § Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och för-
ändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning ska
dras av. Utgifter som en ekonomisk förening har i samband med förändring
av föreningens medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för fören-
ingens förvaltning ska dras av.

Lag (2007:1419).

Forskning och utveckling

9 § Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få bety-
delse för näringsverksamheten ska dras av. Detta gäller även utgifter för att
få information om sådan forskning och utveckling.

Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa till-

gångar ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på
utgifter som avses i första stycket.

Lag (2007:1419).

Bidrag till Tekniska museet

10 § Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet ska dras av.

Lag (2007:1419).

Avgifter och bidrag till Svenska Filminstitutet

11 § Avdrag ska göras för sådana avgifter och bidrag till Stiftelsen
Svenska Filminstitutet som avses i ett avtal som träffats den 15 september
2005 mellan å ena sidan staten och å andra sidan Sveriges Biografägareför-
bund, Folkets Hus och Parker, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Film-
uthyrareförening u.p.a., Svenska Filmdistributörers Förening u.p.a., Fören-
ingen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Television AB, TV 4 AB (publ.),
Modern Times Group MTG AB, Kanal 5 AB och C More Entertainment
AB.

Lag (2007:1419).

Bidrag till utvecklingsbolag

12 § Bidrag som lämnas utan villkor till ett regionalt utvecklingsbolag
eller dess moderbolag ska dras av, om utvecklingsbolaget med stöd av 1 §
lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått
rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Avgifter till arbetsgivarorganisationer

13 § Avgifter till arbetsgivarorganisationer ska dras av till den del de avser
medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad avgifterna avser får grun-
das på uppgifter i organisationens budget, om inte särskilda skäl talar mot
det. Vid denna bedömning ska avgifterna i första hand anses bli använda för
annat än konfliktändamål.

Lag (2007:1419).

Avsättning till personalstiftelser

14 § Belopp som förs över till en personalstiftelse enligt lagen (1967:531)
om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska dras av.

Lag (2007:1419).

Arbetsrättsliga skadestånd

15 § Skadestånd får inte dras av, om de grundas på lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet eller någon annan lag som gäller förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare och avser annat än ekonomisk skada.

Mervärdesskatt

16 § Sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som
medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt 10 kap. nämnda
lag får inte dras av.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av

mervärdesskatt har återfört ingående skatt på grund av jämkning enligt
8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen, ska summan av jämk-
ningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden dras av till den del
jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av ome-
delbart vid taxeringen.

Mervärdesskatt ska dras av om skatten avser utgående skatt som i strid

med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som intäkt och som har betalats
in till staten. Om denna mervärdesskatt sätts ned ska motsvarande del av av-
draget återföras.

Lag (2007:1419).

Särskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel

17 § Särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamheten ska
dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned, ska motsvarande del av avdraget
återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.

Avkastningsskatt som beräknas på avsättning i balansräkning med till-

lämpning av 3 § femte stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel ska dras av. Om skatten sätts ned, ska motsvarande del av av-
draget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. Om skatten sätts
ned genom avräkning av utländsk skatt, hindrar detta inte att hela skattebe-
loppet dras av.

Andra stycket tillämpas också på avkastningsskatt som med tillämpning

av 3 § tionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel beräknas
på värdet av ett avtal om tjänstepension med villkor som innebär att det ut-

SFS 2008:803

ländska tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse en-
ligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

I 29–31 §§ finns bestämmelser om egenavgifter.

Lag (2008:134).

Utländska skatter

18 § Betald utländsk skatt ska dras av enligt bestämmelserna i 19 §. Skatt
som avser inkomster som beskattats i en utländsk stat och som inte ska tas
upp som intäkt i Sverige ska dock inte dras av. Inte heller skatt som avser in-
komster som ska undantas från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal
ska dras av.

Återbetalas skatten, ska motsvarande del av avdraget återföras.

Lag

(2007:1419).

19 § Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten ska dras av.

Allmän skatt till en utländsk stat, utom sådan som belöper sig på lågbe-

skattade inkomster som beskattas enligt 39 a kap., ska dras av, om den har
betalats av en obegränsat skattskyldig person eller en begränsat skattskyldig
person med fast driftställe i Sverige på inkomster som anses ha sitt ursprung
i den utländska staten. Med allmän skatt till en utländsk stat likställs skatt till
en utländsk delstat, provins eller kommun.

Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de in-

komster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte om
skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt.

Lag (2007:1419).

Förluster av kontanta medel

20 § Förluster av kontanta medel genom brott får dras av bara om det klart
framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Avdrag för förlust av
kontanta medel genom stöld eller rån får inte göras med större belopp än vad
som motsvarar normalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det
inte finns särskilda skäl.

Lantmäteriförrättningsutgifter

20 a § Lantmäteriförrättningsutgifter för omarrondering som är ett led i
jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering ska dras av omedelbart.
Lag (2007:1419).

Brandförsäkringar för all framtid

21 § Om en brandförsäkring tas för all framtid och premien enligt försäk-
ringsavtalet betalas på en gång, ska bara fem procent av premien dras av.

Om premien enligt försäkringsavtalet i stället ska betalas under ett be-

stämt antal år med lika stort belopp varje år, ska avdrag göras vart och ett av
dessa år enligt följande tabell:

SFS 2008:803

Det hela antal år från avtalets ingående

Avdrag i procent av den

under vilka premien ska betalas

för året betalda premien

högst 4 år ……………………………………...

5 %

5 till och med 7 år ……………………….....

10 %

8 ” ” ”

10 år ……………………….....

15 %

11 ” ” ”

13 år ……………………….....

20 %

14 ” ” ”

16 år ……………………….....

25 %

17 ” ” ”

19 år ……………………….....

30 %

20 ” ” ”

23 år ……………………….....

35 %

minst 24 år

40 %

Lag (2007:1419).

Hälso- och sjukvård m.m.

22 § Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt
finansierad får inte dras av. Utgifterna ska dock dras av om de avser en an-
ställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag
som inte omfattas av den offentligt finansierade vården enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller någon annan svensk författning.

Utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands ska dras av om

de uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.

Lag

(2007:1419).

23 § Utgifter för företagshälsovård, för vaccinationer som betingas av nä-
ringsverksamheten och för sådan nödvändig tandbehandling som avses i
11 kap. 18 § ska dras av.

Lag (2007:1419).

24 § Utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska dras av,
om arbetsgivaren ska svara för dem enligt 22 kap. lagen (1962:381) om all-
män försäkring eller rehabiliteringen syftar till att den anställde ska kunna
fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter ska också göras av en
enskild näringsidkare eller av en delägare i ett svenskt handelsbolag, om re-
habiliteringen syftar till att han ska kunna fortsätta sitt förvärvsarbete. Även
utgifter för förebyggande behandling ska dras av, om behandlingen har ett
sådant syfte.

Lag (2007:1419).

Grupplivförsäkringar

25 § Premie för grupplivförsäkring som en näringsidkare tecknar för egen
del ska dras av.

Om försäkringsersättningen utfaller efter väsentligt förmånligare grunder

än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för statligt anställda, ska bara
den del av premien dras av som kan anses motsvara förmåner enligt grupp-
livförsäkring för statligt anställda.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Reseskyddsförsäkringar

26 § Premie för reseskyddsförsäkring avseende resor som en näringsidkare
gör i näringsverksamheten ska dras av.

Lag (2007:1419).

Utgifter för resor med egen bil

27 § Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i närings-
verksamheten ska dras av med 1 krona och 85 öre för varje kilometer. Detta
gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten.

Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som ska uttagsbeskattas

för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten
och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, ska
utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för
annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer.

Lag (2007:1388).

Arbetsresor

28 § I fråga om utgifter för resor till och från arbetsplatsen och begräns-
ning i avdragsrätten för sådana utgifter tillämpas bestämmelserna i 12 kap. 2
och 26–30 §§. Om den skattskyldige har utgifter för sådana resor både i in-
komstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet, ska begräns-
ningen avse de sammanlagda utgifterna och i första hand medföra en minsk-
ning av avdraget i inkomstslaget tjänst.

Lag (2007:1419).

Ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamheten

28 a § Om den skattskyldige har ökade levnadskostnader på grund av så-
dana resor i näringsverksamheten som är förenade med övernattning utanför
den vanliga verksamhetsorten, tillämpas bestämmelserna om ökade levnads-
kostnader vid tjänsteresor i 12 kap. 7 §, 8 § första och andra styckena samt
10–13 och 16 §§. Vad som sägs i dessa bestämmelser om tjänsteresa ska i
stället avse resa i näringsverksamheten.

När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma

ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte första stycket längre. En
resa i näringsverksamheten anses pågå i en följd om den inte bryts av uppe-
håll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra
veckor.

Lag (2007:1419).

Ökade levnadskostnader för yrkesfiskare

28 b § En yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är
förenade med övernattning utanför hemorten ska dra av sina ökade levnads-
kostnader på grund av vistelsen utanför hemorten.

Lag (2007:1419).

Egenavgifter

29 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser näringsverk-
samheten. Om avgifterna sätts ned ska motsvarande del av avdraget åter-
föras det beskattningsår då debiteringen ändras.

SFS 2008:803

Avdrag ska dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka egen-

avgifterna för beskattningsåret. Avdraget ska återföras det följande beskatt-
ningsåret.

Lag (2007:1419).

30 § Avdrag enligt 29 § andra stycket ska beräknas på ett underlag som
motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med

1. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och
2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap. 3–5, 15

och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana in-

komster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 20
procent.

Lag (2007:1419).

31 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget för egenavgifter be-
räknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.

Lag

(2007:1419).

Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

32 § Premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionsspar-
konton ska dras av i den omfattning som anges i 59 kap.

Lag (2007:1419).

33 §

Har upphävts genom lag (2001:1168).

Arbete i bostaden

34 § Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin
bostad i näringsverksamheten, ska en skälig del av utgifterna för hyra, värme
m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden ska dras av, om
de direkt orsakas av näringsverksamheten.

Lag (2007:1419).

35 § Om en enskild näringsidkare arbetar i sin bostad minst 800 timmar
under beskattningsåret, får han dra av utgifter för bostaden, även om något
särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kronor per år
om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet
och med 4 000 kronor per år i annat fall. Är beskattningsåret längre eller
kortare än tolv månader ska timantalet och beloppet justeras.

I antalet arbetade timmar får bara sådant arbete räknas med som det med

hänsyn till arbetets karaktär är motiverat att utföra i bostaden. Även tillfäl-
ligt arbete som räknas till inkomstslaget tjänst får räknas med om det har
nära samband med näringsverksamheten. Arbete som utförs av den skatt-
skyldiges barn får räknas med bara om barnet har fyllt 16 år. Arbete som ut-
förs av den skattskyldiges make får räknas med bara om makarna driver
verksamheten gemensamt.

Lag (2007:1419).

Utgifter innan en näringsverksamhet startar

36 § När en fysisk person startar enskild näringsverksamhet ska han det
första beskattningsåret dra av även sådana utgifter i verksamheten som han

SFS 2008:803

haft före starten. Han ska dra av utgifter som han har haft under det kalen-
derår som näringsverksamheten påbörjas och det föregående kalenderåret
om utgifterna är av det slaget att omedelbart avdrag för dem ska göras i en
näringsverksamhet.

Utgifterna får inte dras av till den del de
1. dragits av på annat sätt,
2. räknas in i anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften för tillgångar

som tillförs näringsverksamheten när denna påbörjas, eller

3. motsvarar inkomster som har uppkommit i verksamheten under den tid

som avses i första stycket och som inte har tagits upp som intäkt.

Avdraget får göras bara om det klart framgår att förutsättningarna för av-

drag är uppfyllda.

Lag (2007:1419).

17 kap. Lager och pågående arbeten

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– definitioner i 2 §,
– lager i 3–22 f §§, och
– pågående arbeten i 23–32 §§.

Lag (2006:620).

Definitioner

2 § Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och återanskaffnings-
värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 9 § andra–fjärde styckena
årsredovisningslagen (1995:1554) eller i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a §

andra stycket årsredovisningslagen.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt

6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det
värde som följer av god redovisningssed.

Lag (2006:908).

Lager

Huvudregler

3 § En tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning (lagertill-
gång) får inte tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och
nettoförsäljningsvärdet, om inte annat följer av 4 eller 4 a §. Om det finns
särskilda skäl, får återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag
för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§
årsredovisningslagen (1995:1554) användas i stället för nettoförsäljnings-
värdet. Särskilda bestämmelser om djur i jordbruk och renskötsel finns i 5 §.
Bestämmelser om nedskrivning på rätt till leverans finns i 22 §.

När anskaffningsvärdet bestäms, ska de lagertillgångar som finns kvar i

lagret vid beskattningsårets utgång anses vara de som anskaffats eller tillver-
kats senast.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

4 § Lagret får tas upp till lägst 97 procent av lagertillgångarnas samman-
lagda anskaffningsvärde. Detta gäller dock inte lager av

1. fastigheter och liknande tillgångar,
2. aktier, obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar,
3. elcertifikat, samt
4. utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläpps-

minskningar.

Lag (2006:620).

4 a § Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt
6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), behöver något värde på lagertill-
gångarna inte tas upp om lagrets sammanlagda värde uppgår till högst 5 000
kronor.

Lag (2006:908).

Djur

5 § Djur i jordbruk och renskötsel anses alltid som lagertillgångar. Djur-
lager får inte tas upp till lägre värde än 85 procent av den genomsnittliga
produktionsutgiften för djur av det slag och den ålderssammansättning som
det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre
värde än som motsvarar djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde.

Om den genomsnittliga produktionsutgiften uppenbarligen inte motsvarar

anskaffningsvärdet, t.ex. för särskilt dyrbara avelsdjur, ska djuret tas upp till
lägst 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings-
värdet.

Lag (2007:1419).

Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall

6 § För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar i dotter-
bolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som anskaffningsvärde så stor del av
anskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget som motsvarar den föränd-
ring i marknadsvärdet som utdelningen medför för dessa aktier. Anskaff-
ningsvärdet för aktierna i moderbolaget ska minskas i motsvarande mån.

Om den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga aktier i mo-

derbolaget lämnar ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som
anskaffningsvärde. Om någon ersättning inte lämnas, är anskaffningsvärdet
noll

. Lag (2007:1419).

Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall

7 § För aktier som förvärvas genom utskiftning från en ekonomisk före-
ning vid en sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som
avses i 42 kap. 20 §, ska som anskaffningsvärde anses anskaffningsvärdet
för andelarna i den förening som skiftar ut aktierna.

Lag (2007:1419).

Partiella fissioner

7 a § För andelar som tas emot vid en partiell fission anses som anskaff-
ningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för andelarna i det överlåtande
företaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som den partiella

SFS 2008:803

fissionen medför för dessa andelar. Anskaffningsvärdet för andelarna i det
överlåtande företaget ska minskas i motsvarande mån.

Lag (2007:1419).

Vissa andra andelsförvärv

8 § Om någon förvärvar aktier i ett svenskt aktiebolag och det inte är up-
penbart att han genom förvärvet får en tillgång av verkligt och särskilt värde
med hänsyn till hans näringsverksamhet, gäller bestämmelserna i 9 och
10 §§.

9 § Aktierna får inte på grund av en nedgång i deras värde tas upp till lägre
värde än anskaffningsvärdet, om nedgången beror på utdelning till förvärva-
ren av medel som fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte
motsvarar tillskjutet belopp. Om aktierna, innan sådana medel delas ut, har
tagits upp till ett lägre värde än anskaffningsvärdet, får de vid utgången av
det beskattningsår då utdelningen sker inte tas upp till ett lägre värde än det
skattemässiga värdet vid ingången av samma år, med tillägg av ett belopp
som motsvarar skillnaden mellan anskaffningsvärdet och nämnda värde,
dock högst av det utdelade beloppet.

10 § Om sådan utdelning som avses i 9 § sker utan att det skattemässiga
värdet på aktierna påverkas och detta medför att den skattskyldige efter
överlåtelse av aktierna eller upplösning av bolaget redovisar en förlust, ska
förlusten minskas med ett belopp som motsvarar utdelningen.

Lag

(2007:1419).

11 § Vad som sägs om aktier i 8–10 §§ gäller även andelar i svenska eko-
nomiska föreningar. Med tillskjutet belopp avses då inbetald insats. Bestäm-
melserna gäller också vid förvärv av andelar i utländska juridiska personer
och tillämpas i detta fall även om förvärvaren får en tillgång av verkligt och
särskilt värde.

12 § Vid tillämpning av 9–11 §§ anses i första hand andra medel än sådana
som motsvarar tillskjutet belopp ha delats ut.

Fusioner och fissioner

13 § I 37 kap. 29 § finns bestämmelser om vad som gäller vid kvalifice-
rade fusioner och fissioner, om andelarna i det överlåtande företaget är la-
gertillgångar hos det övertagande företaget.

Delägarrätter i före detta investmentföretag

14 § I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om anskaffningsvärdet för ande-
larna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som tidi-
gare har varit ett investmentföretag men som inte längre anses som ett sådant
företag, i fall då avskattning sker hos delägaren.

SFS 2008:803

Sammanläggning och delning av investeringsfonder

15 § Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 §
lagen (2004:46) om investeringsfonder ska inte leda till att delägarna ska ta
upp en intäkt.

Efter en sådan ombildning anses som anskaffningsvärde för de nya ande-

larna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna.
Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad
fond, ska det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas
på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid del-
ningen.

Bestämmelser om fonderna finns i 39 kap. 20 §.

Lag (2007:1419).

Uppskovsgrundande andelsbyten

16 § I 49 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattningen vid
uppskovsgrundande andelsbyten

. Lag (2001:1176).

Försäkringsföretag

17 § Ett försäkringsföretags placeringstillgångar enligt lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag ska behandlas som lagertillgångar.
Andra placeringstillgångar än sådana finansiella instrument som ska värde-
ras enligt 20–20 c §§ får vid beskattningen tas upp till det lägsta av anskaff-
ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet även om de tagits upp till ett högre
värde i räkenskaperna.

Lag (2007:1419).

18 § Vad som sägs i 17 § gäller inte för kontorsfastigheter som huvudsak-
ligen är avsedda för försäkringsrörelsen och inte heller för andelar i dotter-
företag och intresseföretag.

Finansiella instrument

19 § Med

finansiellt instrument avses i 19 a–20 c §§ detsamma som i

4 kap. 14 a och 14 c §§ årsredovisningslagen (1995:1554).

Lag (2007:552).

19 a § Med

företag i intressegemenskap avses i 20–20 c §§

– företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och
– i fråga om företag som, direkt eller indirekt, äger andel i ett handelsbo-

lag, företaget och handelsbolaget.

Ett företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är

skattskyldigt i Sverige för sådan verksamhet där lager av finansiella instru-
ment ingår. I fråga om handelsbolag ska i stället gälla att delägaren är skatt-
skyldig i Sverige för sådan verksamhet.

Lag (2007:1419).

20 § Lager av finansiella instrument ska tas upp till det verkliga värdet.
Lagret får dock tas upp till det samlade anskaffningsvärdet om samtliga fö-
retag som ingår i samma intressegemenskap tar upp sina respektive lager av
finansiella instrument till det samlade anskaffningsvärdet.

SFS 2008:803

Ett finansiellt instrument som har ett negativt värde ska anses ingå i lag-

ret, om det skulle ha varit lager om det hade haft ett positivt värde.

Lag

(2007:1419).

20 a § Om det i ett lager av finansiella instrument ingår säkringsinstru-
ment, ska dessa tas upp till anskaffningsvärdet. Med säkringsinstrument av-
ses i denna paragraf ett finansiellt instrument som säkrar andra poster i före-
taget än sådana som är lager och som i räkenskaperna får redovisas enligt
principerna för säkringsredovisning.

Lag (2007:1419).

20 b § För finansiella instrument som tas upp till anskaffningsvärdet enligt
20 och 20 a §§ ska detta värde bestämmas utan hänsyn till överlåtelser mel-
lan företag som ingår i samma intressegemenskap.

Lag (2007:1419).

20 c § Om ett finansiellt instrument som ingår i lagret överlåts med förlust
till ett företag i samma intressegemenskap och det finansiella instrumentet
inte är lager hos den nye ägaren får förlusten dras av som kostnad först när

1. det inträffar en omständighet som gör att tillgången inte längre existerar

eller inte längre innehas av ett företag som ingår i intressegemenskapen,
eller

2. tillgången återigen blir lager hos ett företag i intressegemenskapen

. Lag

(2003:1102).

Höjning av lagervärdet vid viss utdelning

21 § Det värde som tillgångarna har tagits upp till enligt 17 och 20–
20 b §§ ska höjas till den del företaget har delat ut medel eller på något annat
sätt förfogat över vinst på ett sätt som inte lagligen hade kunnat ske om till-
gångarna tagits upp till samma värde i räkenskaperna som vid beskatt-
ningen.

Lag (2007:1419).

Kontraktsnedskrivning

22 § Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av
lagertillgångar som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning).
Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid be-
skattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett be-
lopp som motsvarar skillnaden.

Elcertifikat och utsläppsrätter m.m.

22 a § Elcertifikat behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige

1. innehar en sådan anläggning som berättigar den skattskyldige att bli

tilldelad elcertifikat enligt 2 kap. lagen (2003:113) om elcertifikat, eller

2. i näringsverksamhet är kvotpliktig enligt 4 kap. lagen om elcertifikat.

Lag (2006:983).

22 b § Utsläppsrätter behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige
driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad
utsläppsrätter enligt 3 kap. lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

SFS 2008:803

Utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar be-

handlas som lagertillgångar om den skattskyldige

1. har tilldelats sådana, eller
2. driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige att bli till-

delad utsläppsrätter enligt 3 kap. lagen om handel med utsläppsrätter.

Lag

(2006:620).

22 c § Med

företag i intressegemenskap avses i 22 d–f §§

– företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och
– i fråga om handelsbolag, handelsbolaget och ett annat företag som ingår

i samma koncern som bolaget.

Ett företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är

skattskyldigt i Sverige för innehav av eller kapitalvinst på elcertifikat, ut-
släppsrätter, utsläppsminskningsenheter eller certifierade utsläppsminsk-
ningar. I fråga om handelsbolag ska i stället gälla att delägaren är skattskyl-
dig i Sverige för sådant innehav eller sådan vinst.

Lag (2007:1419).

22 d § Sådana skattskyldiga som avses i 22 a § och företag som ingår i
samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av el-
certifikat till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaff-
ningsvärdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respek-
tive lager av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet.

Lag (2007:1419).

22 e § Sådana skattskyldiga som avses i 22 b § och företag som ingår i
samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av ut-
släppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminsk-
ningar till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaffnings-
värdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive la-
ger av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet.

Lag (2007:1419).

22 f § Om sammanlagda utsläpp eller kvotplikter inte motsvaras av inne-
havda utsläppsrätter eller elcertifikat vid beskattningsårets utgång, får av-
drag bara göras för den skuld som motsvarar mellanskillnaden. Avdraget ska
återföras det följande beskattningsåret. De sammanlagda avdragen hos före-
tag i intressegemenskapen får uppgå högst till ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive kvotplikter och fö-
retagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive elcertifikat.

Om den skattskyldige får använda utsläppsminskningsenheter eller certi-

fierade utsläppsminskningar för att fullgöra sin skyldighet att överlämna ut-
släppsrätter motsvarande sammanlagda utsläpp enligt lagen (2004:1199) om
handel med utsläppsrätter, ska de vid tillämpningen av första stycket anses
utgöra utsläppsrätter.

Lag (2007:1419).

Pågående arbeten

Huvudregler

23 § Den redovisning som gjorts i räkenskaperna av pågående arbeten i
byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller konsultrörelse ska följas vid be-

SFS 2008:803

skattningen om den inte strider mot bestämmelserna i 24–32 §§.

Lag

(2007:1419).

24 § Inkomsten av de pågående arbetena ska beräknas för

– arbeten på löpande räkning enligt 26, 31 och 32 §§, och
– arbeten till fast pris enligt 27–32 §§.
En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt

6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078) får tillämpa bestämmelserna om
arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast
pris.

Lag (2007:1419).

Löpande räkning eller fast pris

25 § Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslu-
tande eller så gott som uteslutande grundar sig på ett på förhand bestämt ar-
vode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och de eventuella faktiska ut-
gifterna för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Löpande räkning

26 § Värdet av pågående arbeten som utförs på löpande räkning behöver
inte tas upp som tillgång. I stället ska de belopp som den skattskyldige under
beskattningsåret fakturerar för arbetena tas upp som intäkt.

Lag (2007:1419).

Fast pris

27 § Pågående arbeten som utförs till fast pris och som inte har slutredovi-
sats får inte tas upp till ett lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet
och nettoförsäljningsvärdet.

För byggnads-, anläggnings- och hantverksrörelse får de pågående arbe-

tena trots bestämmelserna i första stycket tas upp till lägst 97 procent av det
sammanlagda anskaffningsvärdet.

Lag (2003:1102).

28 § Om den skattskyldige får ersättning för arbeten som avses i 27 §, ska
beloppet inte tas upp som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning
arbetet utförs

. Lag (2007:1419).

29 § Vid beräkning av anskaffningsvärdet för pågående arbeten ska värdet
av sådan arbetsinsats som utförts av den skattskyldige, dennes make eller
barn under 16 år inte beaktas.

Om uppdragstagaren är ett svenskt handelsbolag, ska värdet av den ar-

betsinsats som utförts av delägare i handelsbolaget inte beaktas.

Lag

(2007:1419).

30 § Om den skattskyldige utför ett arbete till fast pris för någon annans
räkning, ska värdet av arbetet beräknas efter vad som är skäligt, om det finns
intressegemenskap mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren och det
finns anledning att anta att bestämmelserna i 27–29 §§ utnyttjats för att den
skattskyldige eller uppdragsgivaren ska få en obehörig skatteförmån.

Lag

(2007:1419).

SFS 2008:803

Underlåtenhet att slutredovisa eller fakturera

31 § Om den skattskyldige i betydande omfattning har låtit bli att slutredo-
visa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slut-
redovisas eller faktureras, ska de belopp som skäligen hade kunnat slutredo-
visas eller faktureras tas upp som intäkt.

Lag (2007:1419).

Justering

32 § Om den skattskyldige gör sannolikt att det belopp som enligt bestäm-
melserna i detta kapitel ska tas upp som intäkt av pågående arbeten översti-
ger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, ska intäkten i
skälig utsträckning justeras nedåt.

Lag (2007:1419).

Hänvisningar

33 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för lager och på-
gående arbeten finns när det gäller

– beskattningsinträde i 20 a kap.,
– uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
– underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
– näringsbidrag i 29 kap. 7 §,
– ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
– förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.

10 och 11 §§.

Lag (2006:1422).

18 kap. Inventarier

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för maskiner och andra inventa-
rier som är avsedda för stadigvarande bruk. Att byggnads- och markinventa-
rier behandlas som inventarier framgår av 19 kap. 19 § och 20 kap. 15 §.

Som inventarier behandlas också
1. koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och

liknande rättigheter som förvärvats från någon annan, och

2. anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser en nyttighet som

är knuten till en fastighet och inte till ägaren personligen.

Reparation och underhåll

2 § Utgifter för reparation och underhåll av inventarier får dras av omedel-
bart.

SFS 2008:803

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

3 § Utgifter för att anskaffa inventarier ska dras av genom årliga värde-
minskningsavdrag. Avdragen beräknas enligt bestämmelserna i 13–22 §§
om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.

Värdeminskningsavdrag ska inte göras för sådana konstverk och andra

tillgångar som kan antas ha ett bestående värde.

Lag (2007:1419).

Omedelbart avdrag

4 § För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekono-
misk livslängd på högst tre år, får hela utgiften dras av omedelbart. Detta
gäller dock inte sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.

5 § Om inventarier avyttras, förloras, utrangeras eller tas ut ur närings-
verksamheten samma beskattningsår som de anskaffas, ska hela utgiften
dras av omedelbart.

Lag (2007:1419).

Nyttjanderättshavares avdragsrätt

6 § I 19 kap. 27 och 28 §§ finns bestämmelser om arrendators och annan
nyttjanderättshavares anskaffning av inventarier.

Anskaffningsvärde

7 § Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de för-
värvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. Om inven-
tarierna förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som an-
skaffningsvärde.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt

6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det
värde som följer av god redovisningssed

. Lag (2006:908).

8 § Om inventarierna ingår i en näringsverksamhet som den skattskyldige
förvärvar genom bodelning med anledning av makes död eller genom arv
eller testamente, anses det skattemässiga värde som gällde för den tidigare
ägaren som anskaffningsvärde, om inte särskilda skäl talar emot det.

9 § Om avdrag för kontraktsnedskrivning har gjorts enligt 23 §, är anskaff-
ningsvärdet utgiften för förvärvet minskad med avdraget.

10 § Av 14 kap. 16 § om avskattning vid karaktärsbyte framgår hur an-
skaffningsvärdet ska bestämmas för inventarier som förs över till en närings-
verksamhet från ägarens privategendom.

Om avskattning inte sker i fråga om byggnads- eller markinventarier som

hör till en fastighet som var privatbostadsfastighet under det föregående be-
skattningsåret, är anskaffningsvärdet för dessa inventarier den ursprungliga
anskaffningsutgiften minskad med 20 procent för varje beskattningsår som

SFS 2008:803

den skattskyldige innehaft inventarierna och fastigheten har varit en privat-
bostadsfastighet.

Lag (2007:1419).

11 § Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller
ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit
åtgärder för att den skattskyldige ska kunna tillgodoräkna sig ett högre an-
skaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har
gjorts för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaff-
ningsvärdet justeras i skälig mån.

Lag (2007:1419).

Hänvisningar

12 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för inventarier finns
när det gäller

– beskattningsinträde i 20 a kap.,
– uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
– underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
– näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
– ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 och 20 §§,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
– förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.

10 och 11 §§

. Lag (2006:1422).

Räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning

Huvudregel

13 § Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår göras vid rä-
kenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och vid restvärdesavskriv-
ning med högst 25 procent per år av avskrivningsunderlaget. Om avskriv-
ningsunderlaget uppgår till högst 5 000 kronor, får en enskild näringsidkare
som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen
(1999:1078) i stället göra värdeminskningsavdrag med ett belopp som mot-
svarar hela avskrivningsunderlaget.

Avskrivningsunderlaget består av följande:
1. värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets utgång
– vid räkenskapsenlig avskrivning värdet enligt balansräkningen, och
– vid restvärdesavskrivning det skattemässiga värdet,
2. ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som anskaffats un-

der beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhör nä-
ringsverksamheten,

3. minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§.
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska värde-

minskningsavdraget justeras i motsvarande mån.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning

14 § Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning får tillämpas bara
om den skattskyldige haft ordnad bokföring som avslutats med årsbokslut
och om avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet.

Första stycket gäller inte vid beräkning av nettoinkomsten eller deläga-

rens andel av lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 6 och 13 §§.

Lag

(2003:1086).

Avyttringar

15 § Ett särskilt avdrag får göras om inventarier som anskaffats före be-
skattningsårets ingång avyttras under beskattningsåret eller den skattskyl-
dige har rätt till försäkringsersättning för sådana inventarier på grund av att
de gått förlorade under beskattningsåret. Avdraget motsvarar den intäkt som
uppkommer med anledning av avyttringen eller försäkringsfallet. Avdraget
får dock inte överstiga avskrivningsunderlaget enligt 13 § före avdraget.

Särskilt hög utgift

16 § Om en särskilt hög utgift för inventarier beror på att de anskaffas för
att utnyttjas under en tillfällig konjunktur eller liknande, får merutgiften dras
av under anskaffningsåret.

Kompletteringsregel

17 § Oavsett vad som föreskrivs i 13, 15 och 16 §§ får vid räkenskapsenlig
avskrivning dras av ett så högt belopp att det skattemässiga värdet inte över-
stiger anskaffningsvärdet av inventarierna minskat med en beräknad årlig
avskrivning med 20 procent. Avdraget får göras särskilt för varje sådant slag
av inventarier som avses i 1 § första stycket, andra stycket 1 respektive
andra stycket 2.

Justering för ändrad mervärdesskatt

17 a § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har jämkat av-
drag för ingående skatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskatte-
lagen (1994:200), gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena till den
del det jämkade beloppet avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i
anskaffningsvärdet för inventarier.

Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den räken-

skapsenliga avskrivningsmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 §
justeras med det belopp som gäller enligt god redovisningssed. Vid beräk-
ning enligt 17 § ska anskaffningsvärdet justeras med motsvarande belopp.

Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt restvärdes-

metoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med summan av
jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden

. Lag (2007:1419).

17 b § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovis-
ningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mer-

SFS 2008:803

värdesskattelagen (1994:200), ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § res-
pektive anskaffningsvärdet enligt 17 § minskas med det avdragna beloppet
till den del detta avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaff-
ningsvärdet för inventarier.

Lag (2007:1419).

17 c § Om justering enligt 17 a eller b §§ medför att avskrivningsunderla-
get enligt 13 § blir negativt, ska detta anses vara noll. Ett belopp som mot-
svarar det negativa beloppet ska i stället tas upp som intäkt.

Lag

(2007:1419).

Lågt verkligt värde

18 § Om det skattemässiga värdet skulle komma att överstiga det verkliga
värdet på inventarierna, får ytterligare avdrag göras med ett belopp som mot-
svarar skillnaden.

Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från värdet på sådana in-

ventarier vars anskaffningsutgifter dragits av omedelbart med stöd av 4 §
första meningen.

Lag (2007:1419).

För stora avskrivningar i räkenskaperna

19 § Vid räkenskapsenlig avskrivning gäller följande, om avskrivning har
gjorts med högre belopp i räkenskaperna än vad som godtagits vid beskatt-
ningen. Värdet på inventarierna enligt balansräkningen vid beskattningsårets
utgång ska ligga till grund för beräkning av avskrivningsunderlaget för nästa
beskattningsår. Det överskjutande beloppet ska i stället dras av genom av-
skrivning med 20 procent per år, räknat från och med beskattningsåret efter
det år avskrivning gjordes med ett för högt belopp.

Lag (2007:1419).

Övergång till räkenskapsenlig avskrivning

20 § Vid övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska vid tillämpning av
13 § andra stycket 1 inventariernas skattemässiga värde vid det föregående
beskattningsårets utgång anses som värdet enligt balansräkningen, om årsre-
dovisning eller årsbokslut inte har upprättats.

Om årsredovisning eller årsbokslut upprättats och värdet på inventarierna

inte stämmer överens med det skattemässiga värdet, tillämpas bestämmel-
serna i 21 och 22 §§

. Lag (2007:1419).

21 § Efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska särskilt avdrag
göras för sådana avskrivningar som har gjorts i räkenskaperna före över-
gången men som inte har dragits av vid beskattningen. Ett sådant belopp
dras av genom avskrivning med 20 procent per år räknat från och med det
första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas.

Lag

(2007:1419).

22 § Om en skattskyldig före övergången till räkenskapsenlig avskrivning
har gjort högre värdeminskningsavdrag vid beskattningen än i räkenska-
perna, ska skillnaden mellan värdet enligt balansräkningen och inventarier-
nas skattemässiga värde tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det första

SFS 2008:803

beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas eller, om den skatt-
skyldige begär det, fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de
två följande beskattningsåren.

Lag (2007:1419).

Kontraktsnedskrivning

23 § Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av
inventarier som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning). Av-
drag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid beskatt-
ningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp
som motsvarar mellanskillnaden.

Första stycket gäller inte för sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra

stycket.

19 kap. Byggnader

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– byggnader i 2–25 §§, och
– nyttjanderättshavares förbättringar och anskaffningar av byggnader,

markanläggningar och inventarier i 26–29 §§.

Reparation och underhåll samt vissa ändringsarbeten

Huvudregel

2 § Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av ome-
delbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning.

Utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses nor-

mala i den skattskyldiges näringsverksamhet behandlas som utgifter för re-
paration och underhåll. Hit räknas inte åtgärder som innebär en väsentlig
förändring av byggnaden.

I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om reparation och underhåll i

samband med statliga räntebidrag.

Lag (2003:1074).

Andelshus

3 § En delägare i ett andelshus får inte dra av utgifter för reparation och
underhåll av andelshuset omedelbart till den del hans andel av utgifterna
överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde året före
taxeringsåret.

Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av ome-

delbart ska räknas in i anskaffningsvärdet.

Lag (2007:1419).

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

4 § Utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom årliga värde-
minskningsavdrag.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

5 § Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan efter
en viss procentsats per år på byggnadens anskaffningsvärde. Procentsatsen
ska bestämmas med hänsyn till byggnadens ekonomiska livslängd. Beräk-
ningen ska göras från den tidpunkt då byggnaden färdigställs eller förvärvas
eller i fråga om en förbättring från den tidpunkt den färdigställs.

Lag

(2007:1419).

Omedelbart avdrag

6 § Om en byggnad är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgif-
ten dras av omedelbart.

Utrangering

7 § Utrangeras en byggnad, ska avdrag göras för den del av anskaffnings-
värdet som inte har dragits av tidigare.

Lag (2007:1419).

Anskaffningsvärde

Huvudregler

8 § Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaffningsvärdet
utgiften för att uppföra den.

9 § Om en byggnad förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, är
anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet.

I 18 § finns bestämmelser om förvärv av byggnad genom arv, gåva m.m.

Byggnadsinventarier och ledningar

10 § I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål
än bostadsändamål ska inte utgifter för byggnadsinventarier räknas in. Vad
som menas med byggnadsinventarier framgår av 19–21 §§.

Av 20 kap. 16 § framgår att ledningar för vatten m.m. i vissa fall inte an-

ses som markinventarier utan som byggnad.

Lag (2007:1419).

Förvärv av byggnad med mark

11 § Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den ligger
på, anses så stor del av ersättningen för fastigheten avse byggnaden som det
värde för byggnaden som fastställts vid fastighetstaxeringen utgör av fastig-
hetens hela taxeringsvärde. Har något taxeringsvärde inte fastställts, ska be-
räkningen göras med tillämpning av bestämmelserna för fastighetstaxering.

Ingår sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 § jordabalken i förvär-

vet, ska den del av ersättningen som avser dessa räknas bort före beräk-
ningen enligt första stycket.

Om det belopp som avser byggnaden enligt beräkningen i första stycket

även omfattar byggnadsinventarier, utgörs anskaffningsvärdet för byggna-
den av beloppet minskat med ersättningen för dessa inventarier.

Lag

(2008:335).

SFS 2008:803

12 § Anskaffningsvärdet för byggnaden ska justeras om den del av ersätt-
ningen för fastigheten som enligt beräkningen i 11 § avser annat än byggna-
den och byggnadsinventarierna mera avsevärt över- eller understiger värdet
av mark, skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som förvärvas.

Har fastigheten del i en samfällighet som är en särskild taxeringsenhet,

ska fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde beaktas vid beräk-
ningen enligt 11 §, om inkomsterna i samfälligheten beskattas hos del-
ägarna

. Lag (2007:1419).

Förbättringar m.m.

13 § I anskaffningsvärdet ska också räknas in

1. utgifter för till- eller ombyggnad,
2. sådant värde av en nyttjanderättshavares förbättringar som enligt 29 §

ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet för fastighetsäga-
ren, och

3. utgifter för reparation och underhåll som inte har kunnat dras av på

grund av bestämmelserna i 3 § om andelshus eller i 24 och 25 §§ om statligt
räntebidrag.

Lag (2007:1419).

Justering av anskaffningsvärdet

14 § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har jämkat av-
drag för ingående skatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskatte-
lagen (1994:200), ska anskaffningsvärdet justeras med summan av jämk-
ningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden till den del jämkningen
avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för
en byggnad.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av

mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdes-
skattelagen, ska anskaffningsvärdet minskas med det avdragna beloppet till
den del avdraget avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i an-
skaffningsvärdet för en byggnad.

Lag (2007:1419).

14 a § Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person
eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vid-
tagit åtgärder för att denne ska kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaff-
ningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts
för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaffningsvär-
det justeras i skälig mån.

Lag (2007:1419).

Hänvisningar

15 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för byggnader finns
när det gäller

SFS 2008:803

– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
– förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.

10 och 11 §§.

Lag (2006:1422).

Karaktärsbyte

16 § Om en byggnad har varit privatbostad under tidigare beskattningsår
och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminsk-
ning ha gjorts med 1,5 procent av anskaffningsvärdet varje beskattningsår
som byggnaden varit privatbostad.

Arbeten i byggnadsrörelse

17 § Som utgifter för arbeten i byggnadsrörelse ska anses det belopp som
tas upp som intäkt enligt 27 kap. 8 §.

Lag (2007:1419).

Arv, gåva m.m.

18 § Om en byggnad förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning
eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemäs-
siga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana
förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.

Byggnadsinventarier

19 § Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör i en bygg-
nad som är avsedda att direkt tjäna den näringsverksamhet som bedrivs i
byggnaden. Hit räknas inte sådana anordningar som är nödvändiga för bygg-
nadens allmänna användning.

För byggnadsinventarier gäller vad som sägs om inventarier.

20 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande
är avsedd för både en byggnads användning i näringsverksamheten och
byggnadens allmänna användning, ska anskaffningsvärdet fördelas mellan
byggnadsinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken
ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna an-
vändning.

En ledning hänförs i sin helhet till byggnadsinventarier, om anskaffnings-

värdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om an-
skaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens all-
männa användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden.

Lag

(2007:1419).

21 § En konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts vid fastig-
hetstaxeringen hänförs till byggnadsinventarier, om konstruktionen helt eller
delvis utgör en maskin eller ett redskap.

SFS 2008:803

Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag

22 § Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i
18 kap.

Statliga räntebidrag

23 § Bestämmelser om statliga räntebidrag för bostadsändamål finns i
29 kap. 14 §.

Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag

24 § Utgifter för reparation och underhåll som utförs i samband med en
ombyggnad för vilken statligt räntebidrag beviljats, ska dras av omedelbart
bara till den del dessa utgifter tillsammans med utgifterna för ombyggnad
överstiger den i bidragshänseende godkända eller beräknade utgiften (bi-
dragsunderlaget).

Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av ome-

delbart ska räknas in i anskaffningsvärdet.

Lag (2007:1419).

25 § Om bidragsunderlaget ändras genom ett senare beslut, ska rätten till
omedelbart avdrag bedömas på grundval av det nya beslutet.

Innebär beslutet att ytterligare belopp ska dras av omedelbart, ska under-

laget för värdeminskningsavdrag minskas med detta belopp. Om värde-
minskningsavdrag tidigare har gjorts på grundval av detta belopp, ska det
omedelbara avdraget minskas med värdeminskningsavdragen.

Innebär beslutet att omedelbart avdrag tidigare har gjorts med för högt be-

lopp, ska underlaget för värdeminskningsavdrag ökas med det överskjutande
beloppet. Samma belopp ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverk-
samhet. De värdeminskningsavdrag som skulle ha gjorts tidigare år ska räk-
nas av från intäkten.

Rättelse ska ske det beskattningsår då det nya beslutet meddelas.

Lag

(2007:1419).

Nyttjanderättshavarens förbättringar

Nyttjanderättshavarens beskattning

26 § Om en nyttjanderättshavare har utgifter för ny-, till- eller ombyggnad
eller annan liknande förbättring av en fastighet som han innehar med nytt-
janderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som utförs, ska
nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter genom årliga värdeminsknings-
avdrag. Avdraget ska beräknas enligt avskrivningsplan till högst fem procent
per år. För täckdiken får dock avdraget beräknas till högst tio procent per år.

Är byggnaden eller markanläggningen avsedd att användas bara ett fåtal

år, får hela utgiften dras av omedelbart.

Lag (2007:1419).

27 § Om en nyttjanderättshavare har utgifter för att anskaffa byggnadsin-
ventarier, markinventarier eller andra inventarier som han innehar med nytt-
janderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som anskaffas,

SFS 2008:803

ska nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter enligt bestämmelserna i
18 kap.

Lag (2007:1419).

28 § Om en nyttjanderättshavare får ersättning av fastighetsägaren för för-
bättringar eller anskaffningar som avses i 26 eller 27 §, ska ersättningen tas
upp hos nyttjanderättshavaren. Denne ska samtidigt dra av den del av an-
skaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare, dock inte med högre be-
lopp än ersättningen.

En nyttjanderättshavare ska det beskattningsår då nyttjanderätten upphör

dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare.

Lag

(2007:1419).

Fastighetsägarens beskattning

29 § Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande för-
bättring som avses i 26 § och som bekostats av en nyttjanderättshavare ska
tas upp som intäkt för fastighetsägaren det beskattningsår då nyttjanderätts-
havarens rätt till fastigheten upphör, om förbättringen utförts under den tid
som fastighetsägaren ägt fastigheten. Om fastigheten övergått till en ny
ägare genom arv, gåva eller på liknande sätt ska intäkten i stället tas upp av
den nya ägaren. Intäkten ska beräknas på grundval av förbättringens värde
vid den tidpunkt då nyttjanderätten upphör.

Lag (2007:1419).

20 kap. Markanläggningar och substansminskning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– markanläggningar i 2–16 §§,
– frukt- och bärodlingar i 17–19 §§, och
– substansminskning i 20–28 §§.
Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i

18 kap.

Definition

2 § Med markanläggningar avses anordningar eller anläggningar som inte
är byggnader eller inventarier och som är avsedda att användas i fastighets-
ägarens näringsverksamhet, t.ex. vägar, kanaler, hamninlopp, parkerings-
platser, fotbollsplaner och planteringar. Brunnar, källare och tunnlar räknas
som markanläggningar till den del de inte räknas som byggnad. Som mark-
anläggningar räknas också sådana arbeten som behövs för att marken ska
göras plan eller fast.

Lag (2007:1419).

Reparation och underhåll

3 § Utgifter för reparation och underhåll av en markanläggning får dras av
omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskriv-
ning.

Lag (2003:1074).

SFS 2008:803

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

4 § Utgifter för att anskaffa en markanläggning ska dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag.

Lag (2007:1419).

5 § Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan till
högst tio procent per år av anskaffningsvärdet för täckdiken och skogsvägar
och till högst fem procent per år av anskaffningsvärdet för andra markan-
läggningar. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då anläggningen fär-
digställs.

Lag (2007:1419).

6 § Avdrag ska göras bara för utgifter för markanläggningar som anskaffas
under tid då den skattskyldige är ägare till fastigheten, om inte annat följer
av 12 § eller av någon av de bestämmelser som nämns i 13 §. Motsvarande
gäller om ett svenskt handelsbolag är ägare till fastigheten.

Lag

(2007:1419).

7 § När en fastighet övergår till en ny ägare genom köp, byte eller på lik-
nande sätt, ska överlåtaren dra av den del av anskaffningsvärdet för markan-
läggningen som inte har dragits av tidigare. Detta gäller också när den nä-
ringsverksamhet som bedrivs på fastigheten läggs ned och fastighetens
markanläggningar därför saknar värde för fastighetens ägare.

I 12 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag vid arv, gåva m.m.

Lag (2007:1419).

Omedelbart avdrag

8 § Om en anläggning är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela ut-
giften dras av omedelbart.

Nyttjanderättshavares avdragsrätt

9 § I 19 kap. 26–29 §§ finns bestämmelser om nyttjanderättshavares an-
skaffning av markanläggningar.

Anskaffningsvärde

Markinventarier

10 § I anskaffningsvärdet för en markanläggning ska inte utgifter för
markinventarier räknas in. Vad som menas med markinventarier framgår av
15 och 16 §§.

Lag (2007:1419).

Markanläggning som anskaffas av den skattskyldige

11 § Anskaffningsvärdet för en markanläggning är den skattskyldiges ut-
gifter för att anskaffa eller förbättra anläggningen.

SFS 2008:803

Som anskaffningsvärde räknas också sådant värde av nyttjanderättshava-

res förbättringsutgifter som enligt 19 kap. 29 § ska tas upp som intäkt för
fastighetsägaren.

Lag (2007:1419).

Arv, gåva m.m.

12 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning
eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemäs-
siga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana
förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.

Hänvisningar

13 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för markanläggningar
finns när det gäller

– beskattningsinträde i 20 a kap.,
– näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
– ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och
– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §.

Lag (2006:1422).

Karaktärsbyte

14 § Om den fastighet som markanläggningen hör till varit privatbostads-
fastighet under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt
41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts varje beskattningsår
som fastigheten varit privatbostadsfastighet.

Markinventarier

15 § Som markinventarier räknas en markanläggning eller del av markan-
läggning som är avsedd att tillsammans med inventarier användas i den nä-
ringsverksamhet som bedrivs på fastigheten. Som markinventarier räknas
också ledningar samt stängsel och liknande avspärrningsanordningar.

För markinventarier gäller vad som sägs om inventarier.

16 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande
är avsedd för både den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten och en
byggnads allmänna användning, ska anskaffningsvärdet fördelas mellan
markinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken led-
ningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna använd-
ning.

En ledning hänförs i sin helhet till markinventarier, om anskaffningsvär-

det till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om an-
skaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens all-
männa användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden.

Lag

(2007:1419).

SFS 2008:803

Frukt- och bärodlingar

17 § Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för frukt- eller
bärodling får dras av antingen under anskaffningsåret eller genom årliga vär-
deminskningsavdrag.

18 § Värdeminskningsavdrag ska beräknas enligt avskrivningsplan efter
en viss procentsats per år på frukt- eller bärodlingens anskaffningsvärde.
Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till den tid odlingen anses kunna
utnyttjas. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då odlingen färdigställs.
Lag (2007:1419).

19 § Bestämmelserna i 7 och 12 §§ tillämpas också på frukt- och bärod-
lingar.

Avdrag för substansminskning

Förutsättningar för avdrag

20 § Avdrag får göras för substansminskning vid utvinning av naturtill-
gångar på en fastighet som är kapitaltillgång.

I fråga om rätten till avdrag för substansminskning anses, trots bestäm-

melsen i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), en fastighetsägare
som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot engångsersättning som ägare
till täktmarken även efter upplåtelsen.

Inträffad substansminskning

21 § Vid substansminskning på grund av utvinning av en naturtillgång får
avdrag göras med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har
gjorts tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för
hela tillgången som belöper sig på utvinningen före beskattningsårets ut-
gång.

Framtida substansminskning

22 § Om en fastighetsägare genom ett skriftligt avtal har upplåtit rätt till
utvinning av naturtillgångar och har fått betalt för framtida utvinning, ska
avdrag göras för belopp som sätts av i räkenskaperna för framtida substans-
minskning. Högst den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången får
dras av som kan anses avse den återstående utvinning som fastighetsägaren
har fått betalt för. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret.

Lag

(2007:1419).

23 § Avdrag enligt 22 § ska inte göras, om upplåtelseavtalet har ingåtts
mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare i intressege-
menskap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemen-
sam ledning). Som närstående till en fysisk person räknas här, utöver vad
som sägs i 2 kap. 22 §, sådana fåmansföretag och fåmanshandelsbolag där
den fysiska personen eller någon närstående till honom är företagsledare

SFS 2008:803

eller, direkt eller indirekt, äger andelar. Vad som sägs om fysiska personer
gäller inte dödsbon.

Lag (2007:1419).

Anskaffningsvärde m.m.

24 § Anskaffningsvärdet för en naturtillgång som har förvärvats genom
köp, byte eller på liknande sätt ska beräknas med utgångspunkt i utgiften för
förvärvet.

Om fastigheten har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning

eller på liknande sätt, ska anskaffningsvärdet beräknas med utgångspunkt i
utgiften vid närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv.

Lag

(2007:1419).

25 § Om den skattskyldige begär det, ska som anskaffningsvärde anses det
omkostnadsbelopp som han skulle ha kunnat använda, om han när utvin-
ningen började hade avyttrat täktmarken mot en ersättning som motsvarade
marknadsvärdet. Anskaffningsvärdet för naturtillgången får dock inte tas
upp till högre belopp än 75 procent av täktmarkens marknadsvärde vid
samma tidpunkt.

Lag (2007:1419).

26 § Om tillstånd enligt lag eller annan författning har getts för utvinning
av en naturtillgång, ska anskaffningsvärdet beräknas bara för det område
som omfattas av tillståndet och, vid tillämpning av 25 §, på grundval av för-
hållandena när utvinningen började på detta område.

Lag (2007:1419).

27 §

I anskaffningsvärdet ska, förutom belopp som har beräknats enligt

24–26 §§, räknas in utgifter för naturtillgångens exploatering till den del ut-
gifterna inte har dragits av tidigare och inte heller ingår i det omkostnadsbe-
lopp som avses i 25 §.

Lag (2007:1419).

28 § Om en fastighet där en naturtillgång har börjat utvinnas övergår till
en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt,
inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det
gäller avdrag för substansminskning.

20 a kap. Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid
beskattningsinträde

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beräkning av anskaff-
ningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser som in-
går i verksamheten vid

beskattningsinträdet om

1. en fysisk eller juridisk persons inkomst av en näringsverksamhet eller

del av en näringsverksamhet inte har beskattats på grund av att personen inte
har varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skattskyldighet
inträder,

2. inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskat-

tad juridisk person inte har beskattats i Sverige på grund av att delägaren inte
varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skyldighet inträder,

SFS 2008:803

3. verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med lågbeskattade

inkomster och delägaren inte varit skattskyldig för personens inkomst ome-
delbart före beskattningsåret,

4. inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige på grund av

ett skatteavtal och undantaget upphör,

5. en tillgång eller förpliktelse förs över från en näringsverksamhet eller

del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte beskattas i Sverige till
samma persons näringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars in-
komst beskattas här, eller

6. en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion eller fission från

en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte
tidigare har beskattats i Sverige.

Vid tillämpning av första stycket 6 ska vad som sägs om anskaffnings-

värde i 3 §, anskaffningsutgift, förbättringsutgift och innehavsår i 4 §, an-
skaffningsutgift och förbättringsutgift i 5 § samt värdering av förpliktelse i
8 §, avse förhållandena i det överlåtande företaget.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet som undanta-

gits från skattskyldighet enligt 7 kap.

Lag (2007:1419).

Anskaffningstidpunkt

2 § Tillgångar ska anses ha anskaffats vid beskattningsinträdet.

Lag

(2007:1419).

Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift

Lager m.m.

3 § Som anskaffningsvärde för lagertillgångar, pågående arbeten, kund-
fordringar och liknande tillgångar ska anses det lägsta av anskaffningsvärdet
och det verkliga värdet vid beskattningsinträdet. De lagertillgångar som
finns kvar vid beskattningsinträdet ska anses ha anskaffats eller tillverkats
senast. Med anskaffningsvärde och verkligt värde avses detsamma som i
17 kap. 2 §

. Lag (2007:1419).

Inventarier, byggnader och markanläggningar

4 § Om utgiften för en tillgång ska dras av genom värdeminskningsavdrag,
ska tillgången anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaff-
ningsutgiften ökad med förbättringsutgifter och minskad med beräknade
värdeminskningsavdrag för varje innehavsår med

– 20 procent för inventarier,
– 4 procent för byggnader,
– 10 procent för täckdiken och skogsvägar, och
– 5 procent för andra markanläggningar.
Anskaffningsvärdet får dock inte beräknas till högre belopp än marknads-

värdet eller lägre belopp än noll.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

SFS 2008:803

Övriga tillgångar

5 § Andra tillgångar än sådana som avses i 3 och 4 §§ ska anses ha anskaf-
fats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med förbätt-
ringsutgifter. Om marknadsvärdet är lägre, ska tillgången i stället anses an-
skaffad för detta värde.

Lag (2007:1419).

Förvärv genom arv, gåva m.m.

6 § Om en tillgång har förvärvats genom arv, testamente, gåva eller bodel-
ning eller på liknande sätt, ska tillgången vid tillämpning av bestämmelserna
i 2–5 §§ anses ha förvärvats genom närmast föregående köp, byte eller lik-
nande förvärv.

Lag (2007:1419).

Avskattning i utlandet

7 § Om överföringen av en tillgång har medfört att ett belopp som ska
motsvara tillgångens marknadsvärde har tagits upp till beskattning i en an-
nan stat, ska tillgången anses ha anskaffats för detta belopp. Detta gäller
dock bara om den andra staten ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet eller är en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inne-
håller en artikel om informationsutbyte som är tillämplig på den aktuella till-
gången eller näringsverksamheten.

Lag (2007:1419).

Förpliktelser

8 § En förpliktelse ska värderas till det belopp varmed den enligt en mark-
nadsmässig bedömning belastar verksamheten vid beskattningsinträdet. Den
får dock inte tas upp till ett lägre belopp än vad den tagits upp till i räkenska-
perna.

Lag (2007:1419).

21 kap. Skogsfrågor

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– ersättningar för avverkningsrätt i 2 §,
– anläggning av skog och diken i 3 §,
– skogsavdrag i 4–19 §§, och
– skogskonto och skogsskadekonto i 21–40 §§.
Vad som avses med skogsbruk framgår av 22 §.

Ersättningar för avverkningsrätt under flera år

2 § Om ersättning för avverkningsrätt till skog ska betalas under flera år,
får den som har rätt till ersättningen som intäkt varje år ta upp den del som
betalas under året.

Lag (2007:1419).

SFS 2008:803

Anläggning av skog och diken

3 § Utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar skogs-
bruk ska dras av omedelbart.

Bestämmelser om skogsvägar och andra markanläggningar finns i 20 kap.

Lag (2007:1419).

Skogsavdrag

Huvudregler

4 § Avdrag på grund av avyttring av skog (skogsavdrag) på en fastighet i
Sverige som är taxerad som lantbruksenhet och är en kapitaltillgång får gö-
ras enligt bestämmelserna i 5–19 §§.

Skogsavdrag får inte göras på grund av en intäkt som tas upp till beskatt-

ning efter det att all skogsmark som ingår i näringsverksamheten har förvär-
vats av en ny ägare.

5 § Skogsavdrag ska beräknas med utgångspunkt i skogens anskaffnings-
värde, avdragsutrymmet och den avdragsgrundande skogsintäkten.

Lag

(2007:1419).

6 § Anskaffningsvärdet är det värde som enligt 12–19 §§ avser skog och
skogsmark vid förvärv av en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet.

Avdragsutrymmet är det högsta belopp som fastighetsägaren får dra av

under innehavstiden.

Avdragsgrundande skogsintäkt är summan av beskattningsårets intäkt på

grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets
intäkt på grund av avyttring eller uttag av skogsprodukter. Med skogsintäkt
avses också försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Avdragsutrymmet och avdragets storlek för juridiska personer

7 § En juridisk person får under innehavstiden göra skogsavdrag med
högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Avdrag för ett visst beskattningsår
får göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdrags-
grundande skogsintäkten.

Avdragsutrymmet och avdragets storlek för handelsbolag

8 § För svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 7 §. Avdraget
ska beräknas för bolaget.

Lag (2007:1419).

Avdragsutrymmet och avdragets storlek för fysiska personer

9 § En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra skogsavdrag
med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Med undantag för rationalise-
ringsförvärv enligt 10 § får avdrag för ett visst beskattningsår göras med
högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogs-
intäkten.

SFS 2008:803

Om ett dödsbo förvärvar fastigheter efter dödsfallet, tillämpas i stället för

första stycket och 10 § bestämmelserna i 7 §

. Lag (2000:1341).

10 § En enskild näringsidkare får göra skogsavdrag med högst ett belopp
som motsvarar hela den avdragsgrundande skogsintäkten, om han förvärvat
fastigheten genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom fastighetsreg-
lering eller klyvning och förvärvet är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets
yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv). Det sammanlagda avdragsbe-
loppet får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som avser ra-
tionaliseringsförvärvet. Avdrag enligt denna paragraf får göras bara det be-
skattningsår när fastigheten förvärvas och de följande fem beskattningsåren.

Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tid-

punkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970:988)
eller, om den skattskyldige begär det och fastighetsbildning sökts, den tid-
punkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal.

Beloppsgränser

11 § Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000 kronor och
bara med helt hundratal kronor. Om skogsbruket bedrivs i form av ett enkelt
bolag eller under samäganderätt får dock avdraget för varje delägare uppgå
till lägst 3 000 kronor, om ett beräknat avdrag för hela den gemensamt be-
drivna verksamheten skulle ha uppgått till minst 15 000 kronor.

Beloppsgränserna i första stycket gäller inte avdrag som ett visst beskatt-

ningsår omfattar hela det återstående avdragsutrymmet.

Anskaffningsvärde vid köp m.m.

12 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, an-
ses som anskaffningsvärde så stor del av ersättningen för fastigheten som
den del av fastighetens taxeringsvärde som avser skogsbruket utgör av hela
taxeringsvärdet vid förvärvet. Till skogsbruket räknas skogsmark med väx-
ande skog och sådana markanläggningar som används eller behövs för
skogsbruk.

13 § Om bestämmelsen i 12 § inte kan tillämpas eller det är uppenbart att
en tillämpning skulle ge ett värde som avviker från den verkliga ersättningen
för skog och skogsmark, är anskaffningsvärdet det belopp som kan anses
motsvara den verkliga ersättningen.

Har ersättning betalats vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av

att värdet av den skog och skogsmark som har lagts till den skattskyldiges
fastighet överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått
denna, ska ett belopp motsvarande ersättningen anses som anskaffnings-
värde.

Lag (2007:1419).

14 § Om ett företag förvärvar en fastighet från ett annat företag inom
samma svenska koncern, tillämpas bestämmelserna i 16 § andra och tredje
styckena.

SFS 2008:803

15 § Vid rationaliseringsförvärv ska i anskaffningsvärdet räknas in såväl
ersättningen för skog och skogsmark som den del av övriga utgifter med an-
ledning av förvärvet som belöper sig på den förvärvade skogen och skogs-
marken.

Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § ska inte räknas in i

anskaffningsvärdet.

Lag (2007:1419).

Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid arv, gåva m.m.

16 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning
eller på liknande sätt, gäller vid beräkning av förvärvarens avdragsutrymme
följande.

Omfattar förvärvet all skogsmark i den tidigare ägarens näringsverksam-

het, tar förvärvaren över den tidigare ägarens anskaffningsvärde. Förvärva-
ren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren.

Omfattar förvärvet bara en del av skogsmarken, anses som anskaffnings-

värde för förvärvaren så stor del av den tidigare ägarens anskaffningsvärde
som värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av
all skog och skogsmark i dennes näringsverksamhet när förvärvet sker. För-
värvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare
ägaren anses ha gjort på den förvärvade delen.

Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogs-

mark i näringsverksamheten och är det inte fråga om en ideell andel av en
fastighet, anses den nye ägarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme
vara noll.

Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid delavyttring,
allframtidsupplåtelse m.m.

17 § Om en del av den skattskyldiges skogsmark förvärvas av en ny ägare,
anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme minska i
samma proportion som minskningen av värdet av skogen och skogsmarken i
näringsverksamheten. En proportionell minskning ska också göras om vär-
det av fastighetens skog och skogsmark minskar på grund av fastighetsregle-
ring eller klyvning.

Omfattar förvärvet eller minskningen mindre än 20 procent av värdet av

skogen och skogsmarken, och är det inte fråga om en ideell andel av en fast-
ighet, ska den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme dock
inte minskas. Vad som sägs i detta stycke gäller inte sådana förvärv som av-
ses i 14 §.

Lag (2007:1419).

18 § Bestämmelserna i 17 § tillämpas också om

1. en fastighet enligt 27 kap. 11 § blir lagertillgång i en tomtrörelse som

den skattskyldige bedriver, eller

2. den skattskyldige på grund av allframtidsupplåtelse får sådan engångs-

ersättning som avses i 45 kap. 6 § för skog och skogsmark.

Skogen och skogsmarken anses då ha förvärvats av en ny ägare.

100

SFS 2008:803

19 § I 45 kap. 8 § finns bestämmelser om att ersättning för upplåtelse av
avverkningsrätt och avyttrade skogsprodukter i samband med allframtids-
upplåtelse kan behandlas som engångsersättning för denna.

Hänvisningar

20 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för skog finns när det
gäller

– uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
– underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
– förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.

10 och 11 §§.

Lag (2006:1422).

Skogskonto och skogsskadekonto

Huvudregel

21 § En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt)
får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23–40 §§ för belopp som sätts in på
ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto).

Lag

(2004:438).

Skogsbruk

22 § Med skogsbruk avses att den skattskyldige utnyttjar skogen på sin
egen eller en arrenderad lantbruksenhet i Sverige. Som skogsbruk räknas
också avverkning av skog på en lantbruksenhet på grund av en avverknings-
rätt som den skattskyldige har förbehållit sig vid överlåtelse av en fastighet
eller vid fastighetsbildning och avyttring av sådan avverkningsrätt.

Särskilda bestämmelser om skogsskadekonto

23 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får göras bara om storm-
fällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att
mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid
och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från
sådan avverkning.

24 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte göras om den
skattskyldige samma beskattningsår gör avdrag för insättning på skogs-
konto.

Om avdrag för insättning på skogsskadekonto har vägrats därför att förut-

sättningarna enligt 23 § inte varit uppfyllda, får den skattskyldige begära av-
drag för insättning på skogskonto. En sådan begäran ska ha kommit in till
Skatteverket inom sex månader efter det att det beslut meddelades som inne-
bär att den skattskyldige inte har rätt till avdrag för insättning på skogsska-

101

SFS 2008:803

dekonto, om inte längre tid följer av bestämmelserna i taxeringslagen
(1990:324).

Lag (2007:1419).

Avdragets storlek

25 § Om inte annat följer av 26 och 27 §§, får avdrag för insättning på
skogskonto eller skogsskadekonto ett visst beskattningsår motsvara högst
summan av

1. 60 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,
2. 40 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter,

och

3. 40 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.

26 § Om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande hän-
delse medför att en betydande del av skogen bör avverkas i förtid, får den
skattskyldige, till den del intäkten kommer från sådan avverkning, göra av-
drag med högst ett belopp som motsvarar summan av

1. 80 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,
2. 50 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter,

och

3. 50 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.

27 § Belopp som anges i 26 § får dras av också från sådan ersättning för
skog eller skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelser som avses i
45 kap. 8 § och som tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

28 § Vad som sägs i 25–27 §§ tillämpas också på försäkringsersättning för
skog och skogsprodukter.

29 § Om utdelning från en samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första
stycket tas upp som intäkt av näringsverksamheten, ska den del av utdel-
ningen som kommer från intäkt av skogsbruk i samfälligheten under det be-
skattningsår som utdelningen hänför sig till likställas med intäkt av skogs-
bruk som den skattskyldige själv bedrivit.

Lag (2007:1419).

30 § Avdrag får inte göras med så högt belopp att det uppkommer ett un-
derskott.

31 § Avdrag får göras bara om avdragsbeloppet uppgår till minst
5 000 kronor för skogskonto eller 50 000 kronor för skogsskadekonto. Av-
draget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Lag (2007:1419).

Insättning på kontot

32 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på
skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå
sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitu-
tet.

Lag (2004:438).

102

SFS 2008:803

33 § Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett skogskonto eller
skogsskadekonto senast den dag som den skattskyldige enligt lagen
(2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska lämna självde-
klaration.

Lag (2007:1419).

34 § Om den skattskyldige begär avdrag för insättning på skogskonto en-
ligt 24 § andra stycket, anses de medel som satts in på skogsskadekontot
vara insatta på skogskonto den dag då insättningen på skogsskadekontot
gjordes. Detta gäller dock bara om medlen på skogsskadekontot, till den del
de inte redan har tagits ut, har förts över till ett skogskonto när begäran om
avdrag för insättning på skogskonto kommer in till Skatteverket. En överfö-
ring som har skett senare än tio år efter ingången av det år då medlen enligt
33 § senast ska ha satts in beaktas inte.

Lag (2007:1419).

35 § Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto hos
ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för
vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år.

I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns be-

stämmelser om skatt på räntan.

Lag (2004:438).

Uttag från kontot

36 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast
fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående
beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.

Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år har gått från in-

gången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle göras, ska kreditinsti-
tutet betala ut kvarstående medel.

Lag (2007:1419).

37 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto ska tas upp som in-
täkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs.
Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats
ut enligt 36 § andra stycket.

Lag (2007:1419).

Byte av kreditinstitut

38 § Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till ett
annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning
att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i
det mottagande kreditinstitutet.

När kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet lämna det

mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande
kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och
lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Lag

(2007:1419).

Arv, gåva m.m.

39 § Om den skattskyldiges lantbruksenhet övergår till en ny ägare genom
arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, ska medlen på kontona tas

103

SFS 2008:803

upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller dock bara
om fastigheten utgjorde den övervägande delen av näringsverksamheten.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om äganderätten övergår genom

gåva.

Lag (2007:1419).

Överlåtelse och pantsättning

40 § Om avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medel på skogs-
konto eller skogsskadekonto, ska medlen på kontona tas upp som intäkt i in-
komstslaget näringsverksamhet. Det anses inte som överlåtelse eller pant-
sättning att en skattskyldig på begäran av Skogsstyrelsen förbinder sig att
inte förfoga över medlen utan styrelsens tillstånd.

Lag (2007:1419).

22 kap. Uttag ur näringsverksamhet

Innehåll

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid uttag av en tillgång eller en
tjänst ur näringsverksamheten. Det finns bestämmelser om

– vad som avses med uttag i 2–6 §§,
– innebörden av uttagsbeskattning i 7 och 8 §§, och
– när uttagsbeskattning inte ska ske i 9–12 §§.

Lag (2007:1419).

Vad som avses med uttag

2 § Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från
näringsverksamheten för privat bruk eller att han för över den till en annan
näringsverksamhet.

3 § Med uttag avses också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan
ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta
är affärsmässigt motiverat. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag
som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till den skattskyl-
dige eller någon annan.

4 § Bestämmelserna om uttag av en tillgång i 2 och 3 §§ tillämpas också
på uttag av en tjänst om värdet av tjänsten är mer än ringa.

5 § Som uttag räknas också att

1. en näringsverksamhet upphör,
2. skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller

delvis upphör,

3. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan

del om skattskyldighet föreligger för inkomst från den förra delen men inte
för inkomst från den senare delen,

4. inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis inte längre ska

beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal, eller

5. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan

del om den senare delen men inte den förra är undantagen från beskattning i
Sverige på grund av ett skatteavtal.

Lag (2007:1419).

104

SFS 2008:803

6 § I 27 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om uttagsbeskattning i
byggnadsrörelse.

Innebörden av uttagsbeskattning

7 § Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om den avyttras
mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (

uttagsbeskattning).

Uttag i form av användande av bil ska värderas enligt bestämmelserna om

bilförmån i 61 kap. 5–11 §§.

Lag (2007:1419).

8 § Om den skattskyldige tar ut en tillgång eller en tjänst ur en närings-
verksamhet som han bedriver och för över den till en annan sådan närings-
verksamhet ska, om uttagsbeskattning skett, tillgången eller tjänsten anses
förvärvad i den senare näringsverksamheten mot en ersättning som motsva-
rar marknadsvärdet, om uttaget beskattas enligt bestämmelserna i 7 §.

Lag

(2007:1419).

När uttagsbeskattning inte ska ske

9 § Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad som lant-
bruksenhet ska inte uttagsbeskattas, om bränslet används för uppvärmning
av den skattskyldiges privatbostad på fastigheten. Undantaget gäller också i
fråga om sådan bostad som på grund av den skattskyldiges begäran enligt
2 kap. 9 § tredje stycket inte ska räknas som privatbostad.

Lag (2007:1419).

10 § Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § och vid så-
dan utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 § ska uttagsbeskattning inte
ske om marknadsvärdet på andelarna eller aktierna överstiger omkostnads-
beloppet.

Första stycket gäller inte sådana andelar i fastighetsförvaltande företag

som enligt 27 kap. 6 § är lagertillgångar.

Lag (2007:1419).

11 § Bestämmelser om att uttagsbeskattning i vissa fall inte ska ske vid ut-
tag av en tillgång finns i 23 kap. om underprisöverlåtelser.

Lag (2007:1419).

12 § Om uttag av en tjänst har samband med uttag av en tillgång, ska utta-
get av tjänsten inte beskattas om uttaget av tillgången på grund av bestäm-
melsen i 23 kap. 9 § inte ska uttagsbeskattas.

Lag (2007:1419).

13 § Om skattskyldigheten för lågbeskattade inkomster i en utländsk juri-
disk person upphör, ska uttagsbeskattning inte ske.

Lag (2007:1419).

23 kap. Underprisöverlåtelser

Tillämpningsområde

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid underprisöver-
låtelser. Det finns bestämmelser om

– definitioner i 3–8 §§,
– beskattningen vid en underprisöverlåtelse i 9–13 §§, och
– villkor för en underprisöverlåtelse i 14–29 §§.

105

SFS 2008:803

2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om

1. bestämmelserna om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. ska

tillämpas på överlåtelsen,

2. överlåtelsen innebär att sådana andelar i fastighetsförvaltande företag

som är lagertillgångar enligt 27 kap. 6 § delas ut enligt 42 kap. 16 § eller
skiftas ut enligt 42 kap. 20 §, eller

3. marknadsvärdet på tillgången är lika med eller lägre än tillgångens

skattemässiga värde.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte heller om en kapitalvinst vid en

avyttring är skattefri enligt bestämmelserna i 25 a kap. eller ersättningen ska
tas upp som kapitalvinst på grund av bestämmelsen om skalbolagsbeskatt-
ning i 25 a kap. 9 §. Bestämmelserna i 11 och 12 §§ tillämpas dock när en
näringsbetingad andel överlåts utan ersättning eller mot ersättning som un-
derstiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat om

– det förvärvande företaget är ett svenskt aktiebolag, en svensk ekono-

misk förening eller ett utländskt bolag som motsvarar något sådant företag
och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområ-
det,

– det förvärvande företaget inte, direkt eller indirekt, äger andel i det över-

låtande företaget, och

– förutsättningarna i 19 § andra stycket är uppfyllda.

Lag (2007:1419).

Definitioner

3 § Med

underprisöverlåtelse avses överlåtelse av en tillgång utan ersätt-

ning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är
affärsmässigt motiverat, om villkoren i 14–29 §§ är uppfyllda.

4 § Med

företag avses i detta kapitel

1. svenskt aktiebolag,
2. svensk ekonomisk förening,
3. svensk sparbank,
4. svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
5. svensk stiftelse,
6. svensk ideell förening, och
7. utländskt bolag.
Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag.

Lag

(2001:1185).

5 § Med

svenskt handelsbolag avses i detta kapitel svenskt handelsbolag

som bara har fysiska personer eller andra företag än svenska stiftelser och
svenska ideella föreningar som delägare.

6 § Med

andel avses i detta kapitel andel i sådant företag som anges i 4 §

1, 2 och 7.

7 § I detta kapitel anses innehav av andelar i ett företag som en närings-
verksamhet eller som en verksamhetsgren om förvärvaren efter förvärvet
under samma beskattningsår äger näringsbetingade andelar i företaget.

Lag

(2003:224).

106

SFS 2008:803

8 § Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga in-
ventarier, ska som skattemässigt värde anses en skälig del av hela värdet.
Lag (2007:1419).

Beskattningen vid en underprisöverlåtelse

9 § En underprisöverlåtelse ska inte medföra uttagsbeskattning enligt be-
stämmelserna i 22 kap.

Lag (2007:1419).

10 § Om ersättning inte lämnas med ett belopp som motsvarar minst till-
gångens skattemässiga värde, ska överlåtelsen behandlas som om tillgången
avyttras mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet. Till-
gången anses i sådant fall förvärvad för samma belopp.

Lag (2007:1419).

11 § Om tillgången överlåts av ett företag, ska överlåtelsen inte medföra
att någon som direkt eller indirekt äger en andel i företaget, eller i fråga om
ideella föreningar någon som är medlem i föreningen, ska ta upp skillnaden
mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Överlåtelsen ska
inte heller medföra att skillnaden ska tas upp som intäkt i inkomstslaget
tjänst av

1. förvärvaren,
2. den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget, eller
3. den som indirekt genom innehav av en kvalificerad andel äger en andel

i det förvärvande företaget.

Om tillgången överlåts till en fysisk person och ersättning inte lämnas,

gäller bestämmelserna i första stycket inte för det belopp som motsvarar det
skattemässiga värdet av tillgången. Om ersättning lämnas med belopp som
understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket
inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet
och ersättningen.

Om tillgången överlåts till ett svenskt handelsbolag med fysiska personer

som delägare, tillämpas bestämmelserna i andra stycket på dessa personer.
Lag (2007:1419).

12 § Om tillgången förvärvas av ett företag, ska skillnaden mellan mark-
nadsvärdet och ersättningen inte räknas som utgift för förbättring av en an-
del i företaget eller av en andel i företag som, direkt eller indirekt, äger andel
i det förvärvande företaget.

Om tillgången förvärvas från en andelsägare i företaget gäller följande.

Lämnas inte ersättning för tillgången, gäller bestämmelserna i första stycket
inte det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. Läm-
nas ersättning med belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller
bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden
mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.

Lag (2007:1419).

13 § Avser underprisöverlåtelsen en näringsfastighet som är kapitaltill-
gång eller näringsbostadsrätt, tillämpas inte bestämmelserna i 26 kap. 2 §
första stycket 5 om återföring av utgifter för förbättrande reparationer och
underhåll.

Lag (2000:78).

107

SFS 2008:803

Villkor för en underprisöverlåtelse

Överlåtaren och förvärvaren

14 § Överlåtaren och förvärvaren ska vara en fysisk person, ett företag
eller ett svenskt handelsbolag.

En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening får inte vara förvärvare.

En svensk stiftelse får dock vid ombildning av sparbank till bankaktiebolag
enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) förvärva aktier från sparbanken. Vi-
dare får en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om
undantag från skattskyldighet i 7 kap. förvärva en tillgång från en annan ide-
ell förening.

Ett livförsäkringsföretag får vara förvärvare bara i fråga om tillgångar

som ingår i sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 § ska beskattas enligt
reglerna för skadeförsäkringsföretag.

Lag (2007:1419).

15 § Om överlåtaren är en fysisk person, ska förvärvaren vara en fysisk
person eller ett företag.

Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag med någon fysisk person som

delägare, ska förvärvaren vara en fysisk person eller ett företag.

Lag

(2007:1419).

Skattskyldighet

16 § Förvärvaren ska omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för in-
komst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. En tillgång anses
ingå i en näringsverksamhet bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en
avyttring ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.

Inkomsten av näringsverksamheten eller en del av näringsverksamheten

där tillgången ingår får inte vara undantagen från beskattning på grund av ett
skatteavtal.

Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, gäller det som sägs i första

stycket samtliga delägare i bolaget.

Lag (2007:1419).

När rätt till avdrag för koncernbidrag saknas

17 § Om överlåtaren inte med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till
förvärvaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker, ska överlåta-
rens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en
verksamhet eller en verksamhetsgren överlåtas.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte vid överlåtelse mellan ett

svenskt handelsbolag och ett företag som är delägare i handelsbolaget.

Lag

(2007:1419).

Kvalificerade andelar

18 § Om överlåtaren är en fysisk person och förvärvaren är ett företag, ska
samtliga andelar i företaget vara kvalificerade.

Lag (2007:1419).

108

SFS 2008:803

19 § Om överlåtaren är ett företag och om någon andel i företaget är kvali-
ficerad, ska förvärvaren vara en fysisk person, ett företag eller ett svenskt
handelsbolag med enbart företag som delägare.

Om förvärvaren är ett företag, ska minst samma andel av andelarna i det

förvärvande företaget vara kvalificerade som andelen kvalificerade andelar i
det överlåtande företaget. Med kvalificerad andel avses i detta stycke inte en
sådan marknadsnoterad andel i ett överlåtande företag som anses kvalifice-
rad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §.

Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, ska minst samma andel av

andelarna i vart och ett av de delägande företagen vara kvalificerade som an-
delen kvalificerade andelar i det överlåtande företaget.

Lag (2007:1419).

20 § Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag med någon fysisk person
som delägare och förvärvaren är ett företag, ska samtliga andelar i företaget
vara kvalificerade.

Lag (2007:1419).

21 § Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag med enbart företag som
delägare och om någon andel i något av företagen är kvalificerad, ska förvär-
varen vara en fysisk person eller ett företag. Är förvärvaren ett företag, ska
minst samma andel av andelarna i det förvärvande företaget vara kvalifice-
rade som den största andelen kvalificerade andelar i ett delägande företag i
det överlåtande handelsbolaget.

Lag (2007:1419).

22 § En andel i ett sådant överlåtande eller förvärvande företag som, direkt
eller indirekt, innehas av ett annat företag, ska anses kvalificerad till den del
som svarar mot förhållandet mellan kvalificerade andelar i det andra företa-
get och övriga andelar i det andra företaget.

Lag (2007:1419).

23 § Villkoret i 18–21 §§ om att en andel i ett förvärvande företag ska vara
kvalificerad ska anses uppfyllt även om andelen först efter förvärvet men
under samma år hos samma ägare blir kvalificerad. Lämnas utdelning på an-
delen efter förvärvet men under samma år hos samma ägare, ska andelen
vara kvalificerad vid tidpunkten för utdelningen.

Lag (2007:1419).

23 a § Vid tillämpningen av 18–22 §§ ska en andel i ett förvärvande före-
tag som är kvalificerad bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § inte anses som en
kvalificerad andel. Sådana andelar ska dock anses kvalificerade vid tillämp-
ning av 19 § andra stycket till den del som andelarna i det överlåtande före-
taget är kvalificerade bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §.

Lag (2007:1419).

Underskott hos förvärvaren

24 § Om förvärvaren är en fysisk person, får det under beskattningsåret
före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott i
den näringsverksamhet hos honom som förvärvet avser. Vidare gäller att
personen inte får ha rätt till avdrag för underskott i annan näringsverksamhet
enligt 62 kap. 2–4 §§.

25 § Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, gäller för varje delägare
som är fysisk person att det under beskattningsåret före det beskattningsår då

109

SFS 2008:803

överlåtelsen sker inte får ha uppkommit underskott i den näringsverksamhet
som förvärvet avser. Vidare gäller att delägaren inte får ha rätt till avdrag för
underskott i någon annan näringsverksamhet enligt 62 kap. 2–4 §§.

26 § Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, gäller för varje delägare
som är ett företag att det under beskattningsåret före det beskattningsår då
överlåtelsen sker inte får ha uppkommit underskott hos delägaren eller hos
ett företag till vilket delägaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag av-
seende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Om den som överlåtit till-
gången är delägare i handelsbolaget, gäller villkoret i första meningen dock
inte denne delägare.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om överlåtaren under det

beskattningsår då överlåtelsen sker kan lämna koncernbidrag med avdrags-
rätt till varje delägare med underskott i det förvärvande handelsbolaget. Som
villkor gäller att sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott (

av-

dragsbegränsning) som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § inte
gäller för någon sådan delägare om delägaren får koncernbidrag från överlå-
taren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbegränsning
får inte heller gälla om ett företag, till vilket någon delägare kan med av-
dragsrätt lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller för företa-
get, indirekt via delägaren får koncernbidrag avseende samma beskatt-
ningsår från överlåtaren.

Lag (2000:1341).

27 § Om förvärvaren är ett företag, får det under beskattningsåret före det
beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott hos för-
värvaren eller hos ett företag till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt
lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.

28 § Bestämmelserna i 27 § tillämpas inte om överlåtaren kan med av-
dragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren under det beskattningsår då
överlåtelsen sker.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om en sådan begränsning

av rätt till avdrag för underskott (

avdragsbegränsning) som anges i koncern-

bidragsspärren i 40 kap. 18 § gäller om förvärvaren får koncernbidrag från
överlåtaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbe-
gränsning får inte heller gälla om ett företag, till vilket förvärvaren kan med
avdragsrätt lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller för fö-
retaget, indirekt via förvärvaren får koncernbidrag avseende samma beskatt-
ningsår från överlåtaren.

Lag (2000:1341).

29 § En fysisk person eller ett företag får avstå från att utnyttja underskott
som avses i 24–27 §§. I sådant fall ska det bortses från underskottet vid till-
lämpning av dessa bestämmelser.

Lag (2007:1419).

110

SFS 2008:803

24 kap. Räntor och utdelningar i inkomstslaget
näringsverksamhet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i

inkomstslaget kapital i 2 och 3 §§,

– partiell fission i 3 a §,
– kapitalrabatt på optionslån i 4 §,
– avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i 5–10 §§,
– avdrag för lämnad utdelning i 11 §, och
– skattefria utdelningar i 12–22 §§.
En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsföretag

finns i 15 kap. 4 §.

Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och

liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns i
44 kap. 35 och 37–39 §§.

Lag (2006:1422).

Tillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital

Hänvisningar

2 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i in-
komstslaget kapital om

– utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapital-

andelslån i 42 kap. 15 §,

– utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,
– utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond och lik-

nande förfaranden i 42 kap. 17 §,

– utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,
– utskiftning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19–21 §§,
– emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,
– utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer i 42 kap.

22 §,

– utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat

skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,

– skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §, och
– lotterier i 42 kap. 25 §

. Lag (2006:619).

Utdelning av vissa andelar

3 § Om andelarna i det utdelade bolaget i de fall som avses i 42 kap. 16
eller 20 § blir lagertillgångar hos mottagaren, ska det lägsta av andelarnas
anskaffningsvärde och deras verkliga värde tas upp som intäkt av mottaga-
ren. I 17 kap. 6 och 7 §§ finns bestämmelser om hur anskaffningsvärdet ska
bestämmas i sådana fall.

Lag (2007:1419).

111

SFS 2008:803

Partiell fission

3 a § Vid en partiell fission ska den ersättning som andelsägaren i det
överlåtande företaget erhåller från det övertagande företaget anses som ut-
delning från det överlåtande företaget.

Om andelarna i det överlåtande företaget är kapitaltillgångar hos andels-

ägaren, ska utdelning i form av andelar i det övertagande företaget inte tas
upp.

Om andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos andelsäga-

ren, ska utdelning i form av andelar inte tas upp till ett högre belopp än vad
utdelningen medför i nedskrivning av andelsägarens andelar i det överlå-
tande företaget.

Lag (2007:1419).

Kapitalrabatt på optionslån

4 § Om ett svenskt aktiebolag ger ut skuldebrev som är förenade med köp-
eller teckningsoption avseende aktier, får bolaget inte dra av en sådan skill-
nad mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde som beror på
optionen.

Avdragsrätt för ränta på vinstandelslån

Huvudregler

5 § Ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har ta-
git upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträck-
ning som följer av 6–10 §§.

Med

vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det lån-

tagande företagets utdelning eller vinst och med

vinstandelslån avses ett lån

med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta.

För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser
om avdrag i näringsverksamheten.

Emissioner på den allmänna marknaden

6 § Vinstandelsräntan ska dras av om lånet har bjudits ut till teckning på
den allmänna marknaden.

Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsräntan

dock inte dras av till den del den betalas till någon som

1. är andelsägare i företaget,
2. är företagsledare i företaget,
3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller
4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som anges i

14 kap. 20 §.

Lag (2007:1419).

Riktade emissioner

7 § Om en eller flera personer har fått ensamrätt eller företrädesrätt till
teckning av lånet, ska vinstandelsräntan dras av om ensamrätten eller före-
trädesrätten inte har lämnats till någon som

1. är andelsägare i det låntagande företaget,

112

SFS 2008:803

2. har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §,
3. är företagsledare i företaget om det är ett fåmansföretag,
eller
4. är närstående till en företagsledare eller andelsägare i företaget om det

är ett fåmansföretag.

Lag (2007:1419).

8 § Är andelarna i det låntagande företaget upptagna till handel på en reg-
lerad marknad i Sverige, ska vinstandelsräntan dras av även om de som äger
andelar i företaget har fått en sådan företrädesrätt till teckning av lånet som
har lämnats i förhållande till deras innehav av andelar.

Om räntan ska dras av, ska det sammanlagda värde som genom företrä-

desrätterna kan anses ha tillförts andelsägarna tas upp av företaget. Värdet
ska tas upp som intäkt det beskattningsår då teckningen av lånet avslutas.
Lag (2007:1419).

9 § Skatteverket får medge att vinstandelsräntan dras av även om en eller
flera som äger andelar i företaget har förbehållits rätt till teckning av lånet.
En förutsättning för ett sådant beslut är att lånevillkoren kan antas ha be-
stämts på affärsmässig grund med hänsyn till omständigheterna när lånet
togs upp.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv-

ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lag (2003:669).

10 § Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsrän-
tan inte dras av – även om förutsättningarna för avdrag i 7, 8 eller 9 § är upp-
fyllda – till den del den betalas till någon som

14 kap. 20 §.

Avdrag för lämnad utdelning

11 § Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska dras av finns för

– investmentföretag och investeringsfonder i 39 kap. 14 §,
– kooperativa föreningar i 39 kap. 22–24 §§,
– sambruksföreningar i 39 kap. 28 §,
– samfälligheter i 39 kap. 29 §, och
– Sparbankernas säkerhetskassa i 39 kap. 31 §.

Lag (2007:1419).

Skattefria utdelningar

Definitioner

12 § Med utdelning avses i 13–22 §§ inte

1. utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller pris-

tillägg som den utdelande föreningen ska dra av enligt 39 kap. 22 §, och

113

SFS 2008:803

2. utdelning från en kooperativ förening på förlagsinsatser eller utdelning

till en medlemsfrämjande förening, om den kooperativa föreningen ska dra
av utdelningen enligt 39 kap. 23 §.

Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt ett

skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat, ska företaget vid tillämp-
ning av 13–22 §§ anses som en utländsk juridisk person som hör hemma i
den utländska staten.

Lag (2007:1419).

Näringsbetingad andel

13 § Med

näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en

ekonomisk förening, om den uppfyller villkoren i 14 § och ägs av en sådan
juridisk person (

ägarföretaget) som är

1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är

ett investmentföretag,

2. en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som inte omfattas av

bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,

3. en svensk sparbank,
4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekono-

miska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag
som anges i 1–4.

Lag (2004:1147).

14 § Andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande
förutsättningar:

1. Andelen är inte marknadsnoterad.
2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det

ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga an-
delar i företaget.

3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget

eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organi-
satoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Andelen ska anses vara marknadsnoterad även om marknadsnoteringen

har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion,
fission, likvidation eller konkurs.

En andel i ett privatbostadsföretag anses inte näringsbetingad.

Lag

(2007:1122).

15 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

16 § Om andelen avser ett företag som hör hemma i en utländsk stat som
är medlem i Europeiska unionen ska andelen, under förutsättning att villko-
ren i övrigt i 13 och 14 §§ är uppfyllda, anses näringsbetingad också om
ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapi-
talet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.

Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Euro-

peiska unionen avses ett utländskt företag som

1. bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,

114

SFS 2008:803

2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den

staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanför
gemenskapen, och

3. är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan

valmöjlighet eller rätt till undantag

. Lag (2007:1419).

Utdelning på en näringsbetingad andel

17 § Utdelning på en näringsbetingad andel ska inte tas upp i annat fall än
som anges i 18–20 §§.

Lag (2007:1419).

Utdelning på vissa utländska andelar som inte är näringsbetingade

17 a § Utdelning på en andel som inte är näringsbetingad i ett företag som
hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen ska inte
tas upp i annat fall än som anges i 18–20 §§, under förutsättning att andelen
ägs av ett sådant ägarföretag som anges i 13 § och villkoren i 14 § är upp-
fyllda.

Även om villkoret om röstetal i 14 § 2 inte är uppfyllt gäller första stycket

också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av
andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.

Vid bedömningen av om ett företag hör hemma i en utländsk stat som är

medlem i Europeiska unionen tillämpas bestämmelsen i 16 § andra stycket.
Lag (2007:1419).

Utdelning från investmentföretag

18 § Utdelningen ska tas upp om den lämnas av ett investmentföretag som,
direkt eller genom förmedling av ett eller flera andra investmentföretag, äger
mer än enstaka andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om an-
delarna hade ägts direkt av det företag som äger andelarna i investmentföre-
taget.

Lag (2007:1419).

Utdelning av förvärvade vinstmedel

19 § Om ett företag förvärvar andelar i ett annat företag och det inte är up-
penbart att det förvärvande företaget får en tillgång av verkligt och särskilt
värde med hänsyn till sin näringsverksamhet, ska det ta upp utdelning av så-
dana medel som fanns hos det utdelande företaget vid förvärvet och som inte
motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats hos det utdelande företaget.
Utdelning anses i första hand ske av annat än tillskjutet belopp och inbetald
insats.

Lag (2007:1419).

Villkor avseende tid

20 § Utdelning på en marknadsnoterad andel ska tas upp, om andelen av-
yttras eller upphör att vara näringsbetingad inom ett år från det att andelen
blivit näringsbetingad hos innehavaren. Utdelningen ska tas upp det beskatt-
ningsår då avyttringen sker eller andelen upphör att vara näringsbetingad.

115

SFS 2008:803

Utdelning på en marknadsnoterad andel som avses i 17 a § ska tas upp,

om andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet
blivit uppfyllda. Detsamma gäller för sådan utdelning om förutsättningarna
för skattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om tolv måna-
der hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår
då avyttring sker eller förutsättningarna för skattefrihet inte längre är upp-
fyllda.

Lag (2007:1419).

21 § Vid tillämpning av 20 § ska innehavstiden räknas från det att andelen
tillträds till dess den frånträds. Om ägarföretagets förvärv eller avyttring av
andelen grundas på avtal, ska den anses ha tillträtts respektive frånträtts när
avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet.

Lag

(2007:1419).

22 § Om ett ägarföretag har förvärvat andelar av samma slag och sort vid
olika tidpunkter, ska en senare förvärvad andel anses ha avyttrats före en ti-
digare förvärvad.

En andel som förvärvats genom ny- eller fondemission ska anses ha för-

värvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundats på. Har dessa för-
värvats vid olika tidpunkter, ska den nya andelen anses ha förvärvats vid den
senaste av dessa tidpunkter.

Lag (2007:1419).

25 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget
näringsverksamhet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget nä-

ringsverksamhet i 3–5 §§,

– anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad i

6 §,

– avyttringar med kapitalförlust till ett företag i intressegemenskap med

det säljande företaget i 7–11 §§, och

– kapitalförluster på fastigheter i 12 §.

Lag (2003:224).

Hänvisningar

2 § I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och ka-
pitalförluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns särskilda be-
stämmelser för vissa slag av tillgångar.

Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om
– beskattningsinträde i 20 a kap.,
– uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
– underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
– ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och

116

SFS 2008:803

– förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 10 och 11 §§.

Lag

(2006:1422).

Vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust

3 § Med

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet

avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar.

Med

kapitaltillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamheten än

– lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande till-

gångar,

– inventarier, och
– patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra

stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.

4 § Med kapitalvinst och kapitalförlust avses också vinst och förlust på
grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande
avtal, när det inte är fråga om förpliktelser som är jämförbara med lagertill-
gångar.

5 § Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid
konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.

Anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad

6 § Om en andel eller aktiebaserad delägarrätt upphör att vara näringsbe-
tingad hos ägaren, anses den anskaffad för marknadsvärdet när detta sker. I
fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta bara om villkoren om
innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § skulle ha varit uppfyllda om delägarrätten
hade avyttrats vid denna tidpunkt.

Lag (2003:224).

Avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap

Tillämpningsområde

7 § Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person eller ett
svenskt handelsbolag avyttrar en tillgång till en annan juridisk person eller
ett annat svenskt handelsbolag, ska bestämmelserna i 8–11 §§ tillämpas om
företagen ingår i en intressegemenskap. Med företag i en intressegemenskap
avses vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel moderföretag och
dotterföretag eller företag som står under i huvudsak gemensam ledning.
Lag (2007:1419).

Avdragsförbud

8 § Kapitalförlusten får inte dras av om

1. den avyttrade tillgången är en näringsbetingad andel eller en näringsbe-

tingad aktiebaserad delägarrätt,

2. ersättningen understiger den avyttrade tillgångens marknadsvärde utan

att det är affärsmässigt motiverat, eller

117

SFS 2008:803

3. bestämmelserna i 37 kap. om kvalificerade fusioner och fissioner ska

tillämpas.

Lag (2007:1419).

9 § Om den avyttrade tillgången är en andel i ett företag och detta genom
fusion eller fission helt eller delvis går upp i ett annat företag i intressege-
menskapen, får kapitalförlusten inte dras av.

Lag (2003:224).

Uppskjuten avdragsrätt

10 § I andra fall än som avses i 8 eller 9 § får kapitalförlusten dras av som
kostnad först när det inträffar en omständighet som medför att tillgången
inte längre existerar eller inte längre innehas av en juridisk person eller ett
svenskt handelsbolag som ingår i intressegemenskapen.

Lag (2003:224).

Turordning

11 § Om det är andelar i ett företag som avyttras gäller följande. Om det
köpande företaget vid tidpunkten för det förvärv som avses i 7 § äger ande-
lar av samma slag och sort som de avyttrade andelarna (gamla andelar) eller
om det köpande företaget därefter förvärvar sådana andelar (nya andelar),
ska senare avyttringar som det köpande företaget gör anses ske i följande
ordning:

1. gamla andelar,
2. avyttrade andelar,
3. nya andelar.
Bestämmelserna ska tillämpas också i fråga om andra tillgångar som inte

kan särskiljas från varandra.

Lag (2007:1419).

Kapitalförluster på fastigheter

12 § Om ett företag som enligt 24 kap. 13 § kan inneha en näringsbetingad
andel har gjort en kapitalförlust på en fastighet, får denna dras av bara mot
kapitalvinster på fastigheter. Om en del av en förlust inte kan dras av, får den
dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på fastigheter om var
och en av de juridiska personerna

1. begär det vid samma års taxering, och
2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska per-

sonen.

Till den del en förlust inte kan dras av behandlas den det följande beskatt-

ningsåret som en ny kapitalförlust på fastigheter hos den juridiska person
som haft förlusten.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten under de tre

senaste åren i betydande omfattning har använts för produktions- eller kon-
torsändamål eller liknande hos det avyttrande företaget eller hos ett företag i
intressegemenskap. Om det föreligger särskilda omständigheter tillämpas
inte första stycket trots att fastigheten har använts i mindre omfattning på an-
givet sätt.

Första stycket första meningen, andra och tredje styckena tillämpas på

motsvarande sätt om företaget beskattas för näringsverksamhet i ett handels-
bolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldig-

118

SFS 2008:803

heten för en andel i ett sådant bolag eller sådan utländsk juridisk person
övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna denne. Om skatt-
skyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en fysisk
person tillämpas dock bestämmelsen i 45 kap. 32 a §.

Lag (2003:1086).

13 §