SFS 2008:990 Lag om företagshypotek
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om företagshypotek;
utfärdad den 20 november 2008.
Enligt riksdagens beslut
1
föreskrivs följande.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 §
Med företagshypotek avses en säkerhetsrätt enligt bestämmelserna i
denna lag.
2 §
En näringsidkare som vill upplåta företagshypotek i sin näringsverk-
samhet har rätt att få inskrivning av ett visst belopp i verksamheten (före-
tagsinteckning). Bevis om inteckningen kallas företagsinteckningsbrev.
Det som sägs om näringsidkare i denna lag gäller även den som avser att
utöva näringsverksamhet men som ännu inte har påbörjat verksamheten. Om
en näringsidkare avlider, träder dödsboet i näringsidkarens ställe.
3 §
Ett företagshypotek upplåts genom att näringsidkaren överlämnar före-
tagsinteckningsbrevet som säkerhet för en fordran.
4 §
Ett konkursbo kan inte beviljas företagsinteckning och kan inte heller
upplåta företagshypotek.
2 kap. Företagshypotek
Egendom som omfattas av företagshypotek
1 §
Ett företagshypotek omfattar näringsidkarens lösa egendom i den mån
egendomen hör till den intecknade verksamheten.
Företagshypoteket omfattar inte
1. kassa- och bankmedel,
2. aktier och andra finansiella instrument, avsedda för allmän omsättning,
3. egendom som kan vara föremål för panträtt på grund av inteckning,
eller
4. egendom som varken kan utmätas eller ingå i konkurs.
1
Prop. 2007/08:161, bet. 2008/09:CU5, rskr. 2008/09:34.
SFS 2008:990
Utkom från trycket
den 2 december 2008
2
SFS 2008:990
2 §
Om en intecknad verksamhet överlåts, omfattar företagshypoteket
överlåtarens fordran på ersättning till den del denna avser egendom som om-
fattades av hypoteket vid överlåtelsen.
Förföljelserätt
3 §
Om en intecknad verksamhet överlåts och det i överlåtelsen ingår
egendom som omfattas av företagshypoteket, gäller hypoteket i egendomen
hos förvärvaren. Om förvärvaren överlåter egendomen eller upplåter sär-
skild rätt i den eller om egendomen skadas eller tas i anspråk genom expro-
priation eller liknande förfarande, omfattar företagshypoteket förvärvarens
fordran på ersättning. Företagshypoteket ger företräde till betalning framför
ett hypotek i samma egendom som grundar sig på upplåtelse av förvärvaren.
Borgenären förlorar sin rätt enligt första stycket, om han eller hon inte
inom sex månader från det att överlåtaren eller förvärvaren har underrättat
honom eller henne om överlåtelsen och senast inom arton månader från det
att verksamheten frånträddes väcker talan mot förvärvaren om betalning ur
egendomen och anmäler det till inskrivningsmyndigheten.
Det som sägs i denna paragraf om förvärvaren gäller också förvärvarens
dödsbo.
4 §
Bestämmelserna i 3 § ska tillämpas också när den intecknade verksam-
heten och egendom som omfattas av ett företagshypotek övergår till någon
annan genom skifte av handelsbolags tillgångar eller genom bodelning av
någon annan anledning än näringsidkarens död.
Borgenärens rätt till betalning på grund av företagshypotek
5 §
En borgenär som har företagshypotek för sin fordran har rätt att vid ut-
mätning eller i konkurs, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt
lag, få betalt för fordringen ur egendom som omfattas av hypoteket upp till
företagsinteckningsbrevets belopp.
I den mån inteckningsbrevets belopp inte räcker till betalning, har borge-
nären rätt att få betalt ur egendomen genom ett tillägg. Tillägget får inte
överstiga femton procent av inteckningsbrevets belopp samt ränta på detta
belopp från den dag då egendomen utmättes eller konkursansökningen gjor-
des. Räntan beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar den av Riks-
banken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen
(1975:635), ökad med fyra procentenheter.
En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om inteckningsbre-
vet utgör säkerhet för borgenären i andra hand.
6 §
Överlämnas flera företagsinteckningsbrev som säkerhet för en fordran
och har inteckningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter
varandra, ska bestämmelserna i 5 § om inteckningsbrevets belopp avse in-
teckningsbrevens sammanlagda belopp.
7 §
Borgenärens rätt till betalning ur egendomen gäller även om ford-
ringen har preskriberats eller inte har anmälts av borgenären efter kallelse på
okända borgenärer.
3
SFS 2008:990
8 §
En borgenär som har företagshypotek som säkerhet för sin fordran har
rätt att söka betalning ur egendom som omfattas av företagshypoteket trots
att fordringen inte är förfallen till betalning, om
1. den intecknade verksamheten eller en väsentlig del av den överlåts,
upphör eller övergår till någon annan genom skifte av handelsbolags till-
gångar eller genom bodelning av någon annan anledning än näringsidkarens
död, eller
2. egendomen till följd av vanvård, naturhändelse eller av någon annan
därmed jämförlig orsak försämras eller minskas så att säkerhetens värde går
ned väsentligt.
Vid utmätning av egendom som omfattas av företagshypotek har inteck-
ningsborgenären rätt till betalning ur egendomen enligt 8 kap. utsöknings-
balken även om fordringen inte är förfallen till betalning.
Företagshypotekets förhållande till kvarstad
9 §
Företagshypotek omfattar inte kvarstadsbelagd egendom, om inteck-
ningen söks samma dag som kvarstadsbeslutet meddelas eller senare. Hävs
kvarstaden, gäller dock företagshypoteket även i den egendomen såvida den
inte är utmätt eller tagen i anspråk genom betalningssäkring.
3 kap. Företagsinteckning
Inteckningens omfattning
1 §
En företagsinteckning beviljas i all den näringsverksamhet som nä-
ringsidkaren vid varje tid utövar i Sverige.
Inteckningars företräde
2 §
Bestämmelser om den förmånsrätt som följer med företagsinteckning
finns i förmånsrättslagen (1970:979).
3 §
En företagsinteckning ger företräde i förhållande till annan företagsin-
teckning i den tidsföljd i vilken inteckningarna söks. Inteckningar som söks
på samma inskrivningsdag ger lika rätt, om inte annat följer av 4 kap. 13 §.
Inteckningars och inteckningsbrevs giltighet i vissa fall
4 §
Om egendom som omfattas av företagshypotek har blivit utmätt och
inteckningsborgenären har tillerkänts betalning ur egendomen, är företagsin-
teckningen utan verkan till ett belopp som motsvarar vad som har erhållits
på företagsinteckningsbrevets belopp. Detsamma gäller om borgenären har
tillerkänts betalning ur sådan egendom i konkurs.
5 §
Om en företagsinteckning blir utan verkan, är även företagsinteck-
ningsbrevet utan verkan. Ändras i annat fall en inteckning, får intecknings-
brevet verkan i enlighet med inteckningens ändrade innehåll.
Dödning av förkommet inteckningsbrev medför inte att inteckningen blir
utan verkan.
4
SFS 2008:990
4 kap. Inskrivningsförfarandet
Företagsinteckningsregister och inskrivningsmyndighet
1 §
För inskrivning enligt denna lag ska det föras ett register med hjälp av
automatiserad behandling, benämnt företagsinteckningsregistret. Detta ska
ge offentlighet åt den information som ingår i registret.
Regeringen meddelar föreskrifter om registrets innehåll, närmare ändamål
och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt person-
uppgiftslagen (1998:204).
Regeringen får meddela föreskrifter om expeditionsavgifter för bevis om
inskrivningsåtgärd.
2 §
Ärenden om företagsinteckning eller annan införing i företagsinteck-
ningsregistret på grund av bestämmelse i denna lag eller annan författning
(inskrivningsärenden) handläggs av en för landet gemensam inskrivnings-
myndighet. Regeringen bestämmer vilken myndighet som ska vara inskriv-
ningsmyndighet.
Handläggningen av inskrivningsärenden
3 §
Vid behandlingen hos inskrivningsmyndigheten av inskrivningsären-
den tillämpas inte bestämmelserna i 10 § andra stycket, 27 och 28 §§ för-
valtningslagen (1986:223). Av 37 a och 37 b §§ lagen (1984:404) om stäm-
pelskatt vid inskrivningsmyndigheter framgår att inskrivningsmyndigheten
ska ompröva beslut om stämpelskatt i vissa fall.
Ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden ska vara skriftliga.
4 §
Inskrivningsärenden tas upp på en inskrivningsdag. Inskrivningsdag
hålls till klockan tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag som
inte är helgdag. Med helgdag avses även midsommarafton, julafton och ny-
årsafton. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be-
sluta att en inskrivningsdag ska ställas in, om det finns särskilda skäl till det.
En ansökan eller anmälan som har kommit in efter klockan tolv en viss
dag anses gjord på nästföljande inskrivningsdag.
5 §
Hos inskrivningsmyndigheten förs dagbok över inskrivningsärendena.
Handlingarna i sådana ärenden förs samman i akter.
Har sökanden eller någon annan lämnat en uppgift eller förklaring av be-
tydelse för ärendets prövning eller har en särskild utredning gjorts i ärendet,
ska detta antecknas i akten. I akten tas även upp förelägganden och andra be-
slut som inte ska föras in i företagsinteckningsregistret.
6 §
Om det är nödvändigt för utredningen, får ett inskrivningsärende skju-
tas upp till en viss senare inskrivningsdag.
Om ett ärende skjuts upp, får sökanden föreläggas att lägga fram den ut-
redning eller de uppgifter som behövs. Ansökningen får förklaras förfallen,
om sökanden inte följer föreläggandet. Föreläggandet ska innehålla en upp-
lysning om detta.
Ett inskrivningsärende får vidare skjutas upp till en viss senare inskriv-
ningsdag, om ärendet med hänsyn till beskaffenhet eller omfattning inte
5
SFS 2008:990
lämpligen kan prövas omedelbart. Ett ärende som har skjutits upp av denna
anledning ska tas upp till prövning senast på femte inskrivningsdagen efter
den inskrivningsdag då ansökningen gjordes.
7 §
Ett beslut ska föras in i företagsinteckningsregistret, om beslutet inne-
bär att en ansökan i ett inskrivningsärende bifalls, avslås eller förklaras för-
fallen eller att ett ärende skjuts upp. Skälen för beslutet ska antecknas i akten
eller i dagboken, om beslutet innebär att ansökningen inte bifalls.
Ett beslut som ska föras in i registret meddelas genom införandet och ska
anses ha det innehåll som framgår av registret.
8 §
Om ett beslut i ett inskrivningsärende har gått emot sökanden eller nå-
gon annan, ska denne genast underrättas om beslutet. I underrättelsen ska
anges de skäl för beslutet som har antecknats i akten eller i dagboken och
vad den som vill överklaga beslutet ska göra.
9 §
Om ett inskrivningsärende enligt beslut av domstol ska tas upp till ny
handläggning av inskrivningsmyndigheten, ska det ske genast efter det att
beslutet har kommit myndigheten till handa.
Inteckningsansökan
10 §
En ansökan om företagsinteckning ska innehålla uppgift om det be-
lopp på vilket inteckningen ska lyda.
Inteckningens belopp ska anges i svenska kronor eller i sådan utländsk va-
luta för vilken det löpande finns tillgång till en tillförlitlig kurs för växling
mellan den aktuella valutan och svenska kronor.
Sökanden ska lämna styrkt uppgift om namn eller firma och person- eller
organisationsnummer. Om uppgifterna redan finns registrerade hos inskriv-
ningsmyndigheten behöver sökanden inte styrka dessa.
11 §
En ansökan om företagsinteckning ska avslås, om
1. bestämmelserna i 3 § andra stycket eller 10 § inte har följts, eller
2. sökanden är i konkurs eller försätts i konkurs den inskrivningsdag då
inteckningen söks.
12 §
Om det inte finns något som hindrar det, ska företagsinteckning be-
viljas och företagsinteckningsbrev utfärdas på grund av inteckningen.
Bestämmelser om utfärdande av nytt inteckningsbrev i stället för inteck-
ningsbrev som har dödats finns i lagen (1927:85) om dödande av förkom-
men handling.
13 §
En företagsinteckning som skulle medföra lika företrädesrätt som en
annan inteckning ska vid inskrivningen förklaras gälla efter den andra in-
teckningen, om sökanden begär det. En inteckning som sätts efter en annan
inteckning gäller också efter en inteckning med lika rätt som eller bättre rätt
än den andra inteckningen, även om detta inte anges i beslutet.
6
SFS 2008:990
Inteckningsåtgärder
14 §
Ett företagsinteckningsbrev får på ansökan av den vars egendom in-
tecknats och efter medgivande av inteckningsbrevets innehavare bytas ut
mot två eller flera nya inteckningsbrev (utbyte). I fråga om de nya inteck-
ningsbrevens inbördes företrädesrätt gäller 13 §.
15 §
Företagsinteckningar som har inbördes lika rätt eller gäller omedel-
bart efter varandra får på ansökan av den vars egendom intecknats och efter
medgivande av företagsinteckningsbrevens innehavare föras samman till en
inteckning (sammanföring). Denna inteckning ska gälla med den förmåns-
rätt som tillkommer den av de sammanförda inteckningarna som har sämsta
rätt. Sammanföring får ske endast om inteckningarna är bestämda i samma
valuta.
En inteckning som avses i första stycket ska förklaras gälla för ett lägre
belopp än det som de sammanförda inteckningarna sammanlagt uppgår till,
om sökanden begär det och inteckningsbrevens innehavare medger det.
16 §
En företagsinteckning får på ansökan av den vars egendom intecknats
och efter medgivande av företagsinteckningsbrevets innehavare sättas ned
efter en annan inteckning (nedsättning). En inteckning som sätts ned efter en
annan inteckning gäller också efter en inteckning med lika rätt som eller
bättre rätt än den andra inteckningen, även om detta inte anges i beslutet.
17 §
På ansökan av den vars egendom intecknats och efter medgivande av
företagsinteckningsbrevets innehavare får en företagsinteckning dödas (död-
ning).
Bestämmelser om dödning av inteckning när inteckningsbrevet har för-
kommit finns i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling.
18 §
I fall då medgivande krävs enligt 14–17 §§ ska företagsintecknings-
brevet lämnas in till inskrivningsmyndigheten.
Anteckning och rättelse i företagsinteckningsregistret
19 §
På ansökan av den som innehar ett företagsinteckningsbrev ska inne-
havet antecknas i företagsinteckningsregistret. Sökanden ska föreläggas att
visa upp inteckningsbrevet, om det finns anledning att anta att sökanden inte
innehar detta. Om någon annan redan är antecknad som innehavare, ska in-
skrivningsmyndigheten sedan det nya innehavet har antecknats ta bort den
tidigare anteckningen och underrätta den vars innehav var antecknat.
En anteckning om innehav ska tas bort, om den vars innehav har anteck-
nats anmäler att innehavet har upphört.
20 §
I företagsinteckningsregistret ska det antecknas när
1. en borgenär enligt 2 kap. 3 § andra stycket har anmält att han eller hon
väckt talan om betalning ur egendom som omfattas av företagshypotek, eller
2. det har anmälts till inskrivningsmyndigheten att betalning vid utmät-
ning eller i konkurs har utfallit på ett företagsinteckningsbrevs belopp.
7
SFS 2008:990
Det kan även i andra fall följa av lag eller annan författning att ett visst
förhållande ska antecknas i registret.
En anteckning i registret ska tas bort, om den uppenbarligen inte längre
har någon betydelse.
21 §
En uppgift som har förts in i företagsinteckningsregistret ska rättas,
om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivnings-
myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till
följd av något tekniskt fel. Det inbördes företrädet mellan inteckningar som
berörs av en rättelse ska bestämmas efter vad som är skäligt, om rättelsen
kan skada den vars egendom har intecknats eller någon innehavare av före-
tagsinteckningsbrev.
Innan rättelse sker, ska inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åt-
gärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet
som avses i 5 kap. 3 § ska ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver
dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt.
En anteckning om ärendet ska göras i registret, om inte beslut meddelas
samma dag som ärendet har tagits upp.
Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204).
22 §
Ett beslut i ett ärende om rättelse meddelas genom att beslutet förs in
i registret. Skälen för beslutet antecknas i akten eller i dagboken. I stället för
bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den uppgift som tidi-
gare förts in ska en ny sådan handling utfärdas.
Den tidigare handlingen ska krävas in, göras obrukbar och behållas av in-
skrivningsmyndigheten. Den som innehar handlingen är skyldig att lämna in
den för detta ändamål. I föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får
vite sättas ut. Vitet döms ut av inskrivningsmyndigheten.
Överklagande
23 §
Ett beslut av inskrivningsmyndigheten i ett inskrivningsärende får
överklagas till tingsrätten av den som beslutet rör, om det har gått honom el-
ler henne emot. Ett beslut som inte är slutligt får överklagas endast i de fall
som avses i 37 § lagen (1996:242) om domstolsärenden. Behörig domstol är
den tingsrätt inom vars domkrets inskrivningsmyndigheten är belägen.
Vid överklagande tillämpas lagen om domstolsärenden, om inte annat föl-
jer av denna lag.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.
24 §
Den som vill överklaga ett beslut av inskrivningsmyndigheten ska
göra det skriftligen. Skrivelsen ska lämnas in till inskrivningsmyndigheten.
Om överklagandet avser ett slutligt beslut, ska skrivelsen ha kommit in till
inskrivningsmyndigheten inom tre veckor från den dag då en underrättelse
eller ett bevis om beslutet hölls tillgängligt för sökanden. Skrivelsen får
dock alltid lämnas in inom fyra veckor från den inskrivningsdag då beslutet
meddelades.
I fråga om klagotid för överklagande av ett beslut som avses i 37 § lagen
(1996:242) om domstolsärenden tillämpas bestämmelserna i 38 § första och
andra styckena samma lag.
8
SFS 2008:990
25 §
Om det överklagade beslutet har antecknats i företagsinteckningsre-
gistret, ska uppgift om överklagandet föras in i registret. När det finns ett la-
gakraftvunnet beslut med anledning av överklagandet, ska beslutets innehåll
antecknas i registret.
26 §
Ett beslut i ett ärende om rättelse får överklagas även av den myndig-
het som avses i 5 kap. 3 §.
5 kap. Rätt till ersättning i vissa fall
1 §
Om någon lider skada till följd av ett tekniskt fel i företagsintecknings-
registret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller an-
nan statlig myndighet är ansluten till registret, har han eller hon rätt till er-
sättning av staten.
Ersättningen ska efter skälighet sättas ned eller helt falla bort, om den ska-
delidande har medverkat till förlusten genom eget vållande.
Om personuppgifter i företagsinteckningsregistret har behandlats i strid
med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personupp-
giftslagen (1998:204) tillämplig.
2 §
En rättsägare som avses i 4 kap. 21 § har rätt till ersättning av staten,
om han eller hon lider skada till följd av ett beslut i ett ärende om rättelse.
Ersättning betalas dock inte, om den skadelidande med hänsyn till felets be-
skaffenhet eller andra omständigheter borde ha insett att fel förekommit.
3 §
Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som företräder
staten i ärenden om ersättning enligt 1 eller 2 §.
4 §
Om den som enligt 1 eller 2 § är berättigad till ersättning av staten har
haft rätt att kräva beloppet som skadestånd av någon annan, träder staten in i
rätten mot denne.
Ersättning enligt 1 eller 2 § på grund av domstols dom betalas ut sedan
domen har vunnit laga kraft.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009, då lagen (2003:528) om fö-
retagsinteckning ska upphöra att gälla.
2. I fråga om en företagsinteckning som beviljats före ikraftträdandet gäl-
ler lagen (2003:528) om företagsinteckning fram till den 1 januari 2010. Un-
der år 2009 gäller den upphävda lagen också i övrigt i frågor som berör den
vars egendom omfattas av en företagsinteckning enligt den lagen.
3. Om lagen (2003:528) om företagsinteckning gäller för en företagsin-
teckning när en ansökan om konkurs, företagsrekonstruktion eller utmätning
inkommer till domstolen eller Kronofogdemyndigheten, tillämpas lagen un-
der hela förfarandet.
4. Om en borgenär har väckt talan enligt punkten 3 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (2008:988) om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)
gäller, i stället för vad som sägs i punkten 2 ovan, lagen (2003:528) om före-
tagsinteckning till dess att tre månader förflutit från det att domstolen skilt
sig från målet genom dom eller beslut som vunnit laga kraft.
9
SFS 2008:990
5. När lagen (2003:528) om företagsinteckning inte längre gäller för en
företagsinteckning, ska företagsinteckningen anses som en företagsinteck-
ning enligt denna lag. En upplåten företagsinteckning ska anses vara ett fö-
retagshypotek.
6. En inteckning som är begränsad enligt 3 kap. 1 § andra stycket lagen
(1984:649) om företagshypotek, en regional inteckning enligt 13 § lagen
(1984:650) om införande av lagen om företagshypotek och en inteckning i
näringsverksamhet som flera utövar gemensamt behåller sitt tillämpnings-
område.
På regeringens vägnar
FREDRIK REINFELDT
TOBIAS BILLSTRÖM
(Justitiedepartementet)
Thomson Förlag AB, tel. 08-587 671 00
Elanders, Vällingby 2008