SFS 2009:46 Förordning om kapitaltillskott till solventa banker m.fl.

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om kapitaltillskott till solventa banker m.fl.; utf�rdad den 9 februari 2009. Regeringen f�reskriver f�ljande. Inledande best�mmelser 1 � I denna f�rordning finns det best�mmelser om kapitaltillskott till sol- venta institut som enligt lagen (2008:814) om statligt st�d till kreditinstitut l�mnas f�r att st�rka kreditf�rs�rjningen i syfte att motverka en risk f�r all- varlig st�rning av det finansiella systemet i Sverige. 2 � Med institut avses i denna f�rordning dels bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker, dels kreditmarknadsbolag som har betydande utl�ning p� den svenska marknaden mot s�kerhet i form av pantr�tt i fast egendom, tomtr�tt eller bostadsr�tt eller som har en betydande andel av den utl�ning p� den svenska marknaden som riktar sig mot kommuner. 3 � Kapitaltillskott f�r l�mnas till ett institut efter ans�kan hos Riksg�lds- kontoret. Riksg�ldskontoret f�r ocks� ta upp ett �rende om kapitaltillskott utan n�gon ans�kan. 4 � Avtal och beslut om kapitaltillskott ing�s respektive fattas av Riks- g�ldskontoret. Riksg�ldskontoret ska �verl�mna avtalet till regeringen f�r godk�nnande innan ett beslut om kapitaltillskott fattas. F�ruts�ttningar f�r att l�mna kapitaltillskott 5 � Kapitaltillskott f�r endast l�mnas till institut som har 1. s�te i Sverige, och 2. en kapitalbas som uppfyller de krav som f�reskrivs i 2 kap. 1 � lagen (2006:1371) om kapitalt�ckning och stora exponeringar j�mf�rd med 5 � la- gen (2006:1372) om inf�rande av lagen (2006:1371) om kapitalt�ckning och stora exponeringar. Om tv� eller flera institut ing�r i en och samma koncern enligt aktiebo- lagslagen (2005:551), f�r kapitaltillskott endast l�mnas till ett av dessa institut. Om ett av instituten �r moderbolag till n�got av de andra instituten, ska kapitaltillskottet l�mnas till moderbolaget. SFS 2009:46 Utkom fr�n trycket den 9 februari 2009 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2009:46 6 � Kapitaltillskott f�r l�mnas i samband med eller efter det att ett avtal en- ligt 12 � har ing�tts med institutet. Former av kapitaltillskott 7 � Kapitaltillskott f�r l�mnas i form av aktiekapital eller l�n som uppfyller villkoren f�r att ing� i ett instituts kapitalbas som prim�rt kapital enligt lagen (2006:1371) om kapitalt�ckning och stora exponeringar. 8 � Kapitaltillskott f�r l�mnas om Riksg�ldskontoret deltar i en mark- nadstransaktion och d�rigenom f�rv�rvar aktier eller skuldf�rbindelser i s�- dan omfattning att vederlaget f�r dessa motsvarar h�gst 70 procent av det belopp som emissionen g�ller och �terstoden f�rv�rvas av andra investerare. Med marknadstransaktion avses ett erbjudande att p� marknadsm�ssiga vill- kor f�rv�rva aktier eller skuldf�rbindelser som emitteras av ett institut. F�rv�rv av aktier eller skuldf�rbindelser enligt f�rsta stycket f�r g�ras ef- ter att Riksg�ldskontoret 1. p� f�rhand har best�mt den andel som f�rv�rvet avser, eller 2. har l�mnat en garanti att f�rv�rva den andel som inte f�rv�rvas av andra investerare. Riksg�ldskontoret f�r f�r ett garanti�tagande enligt andra stycket 2 ta ut en avgift. Avgiften ska vara marknadsm�ssig. 9 � Kapitaltillskott f�r l�mnas �ven i andra fall �n de som avses i 8 �, om Riksg�ldskontoret deltar i en riktad emission och d�rigenom f�rv�rvar aktier eller skuldf�rbindelser i form av konvertibler. Riksg�ldskontoret ska utforma de emissionsvillkor som ska g�lla om aktier eller konvertibler f�rv�rvas enligt f�rsta stycket. Riksg�ldskontoret ska utforma villkoren med h�nsyn till statens risk samt f�r att tillvarata statens r�tt och s�kerst�lla behovet av kontroll och uppf�ljning. Omfattningen av kapitaltillskott 10 � Det kapitaltillskott som staten l�mnar enligt denna f�rordning till ett institut f�r uppg� till h�gst det belopp som motsvarar en �kning med tv� pro- centenheter av institutets kapitalt�ckningsgrad per den 31 december 2008, om tillskottet hade gjorts vid den tidpunkten. Med kapitalt�ckningsgrad av- ses �tta procent av den kapitalt�ckningskvot som institutet har rapporterat till Finansinspektionen enligt f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 43 lagen (2006:1371) om kapitalt�ckning och stora exponeringar. F�r tv� eller flera institut som ing�r i en och samma koncern enligt aktie- bolagslagen (2005:551) ska det h�gsta belopp som f�r l�mnas i kapitaltill- skott enligt f�rsta stycket motsvara summan av de belopp som ber�knats f�r respektive institut, �ven om tillskott enligt 5 � andra stycket l�mnas endast till ett institut. 11 � Det kapitaltillskott som staten l�mnar enligt denna f�rordning f�r sammanlagt uppg� till h�gst 50 miljarder kronor. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2009:46 Villkor f�r kapitaltillskott 12 � Villkoren f�r ett kapitaltillskott ska regleras genom avtal mellan insti- tutet och staten genom Riksg�ldskontoret. 13 � Riksg�ldskontoret f�r inte ing� ett avtal som avses i 12 � om det inte finns villkor i avtalet som 1. f�rhindrar en otillb�rlig anv�ndning av det statliga kapitaltillskottet i institutets marknadsf�ring, 2. s�kerst�ller att f�ljande g�ller under 2009 och 2010 f�r de fem ledande befattningshavare i institutet som har den h�gsta sammanlagda ers�ttningen a) fast l�n eller andra fasta ers�ttningar till en viss befattningshavare f�r f�r den aktuella befattningen inte �verstiga den ers�ttningsniv� som beslu- tats f�re den 9 februari 2009, b) r�rlig ers�ttning, d�ribland �verl�telse av v�rdepapper och uppl�telse av r�tt att i framtiden f�rv�rva v�rdepapper fr�n institutet p� annat s�tt �n ge- nom deltagande i s�dana l�ngsiktiga incitamentsprogram som l�per �ver minst tv� �r och riktar sig till en vid krets av h�ga befattningshavare eller an- dra anst�llda i institutet, f�r inte beslutas under tiden den 9 februari 2009 den 31 december 2010, annat �n n�r det g�ller fastst�llande av r�rlig ers�tt- ning som ska ber�knas f�r tid f�re den 1 januari 2009 till f�ljd av tidigare in- g�ngna avtal, och omst�ndigheter h�nf�rliga till tiden den 9 februari 2009 den 31 december 2010 f�r inte beaktas n�r r�rlig ers�ttning ska ber�knas till f�ljd av tidigare ing�ngna avtal, och inga r�rliga ers�ttningar som beslutats f�re den 9 februari 2009 eller fastst�llts under tiden den 9 februari 2009den 31 december 2010 f�r verkst�llas eller utbetalas under denna tid, samt c) f�r avtal om avg�ngsvederlag ska inte g�lla f�rm�nligare villkor �n en- ligt g�llande riktlinjer f�r anst�llningsvillkor f�r ledande befattningshavare i f�retag med statligt �gande, och 3. syftar till att arvoden till styrelseledam�ter och annan ers�ttning f�r sty- relseuppdrag under 2009 och 2010 begr�nsas till h�gst den niv� som beslu- tats f�re den 9 februari 2009. 14 � Om det finns synnerliga sk�l, f�r Riksg�ldskontoret i ett enskilt fall ing� avtal trots att de villkor som anges i 13 � 2 och 3 inte �r uppfyllda. 15 � En konvertibel som avses i 9 � ska vara f�renad med f�ljande villkor. 1. L�net ska l�pa med en r�nta som �r fast. R�ntebetalningen ska dock ske endast om det finns utdelningsbara medel tillg�ngliga i institutet. Om det inte finns utdelningsbara medel tillg�ngliga vid en tidpunkt n�r r�nteutbetal- ning ska g�ras, f�r en r�nteutbetalning som g�rs vid en senare tidpunkt inte omfatta r�nta som bel�per p� den tid under vilken det inte har gjorts n�gon r�nteutbetalning av denna anledning. 2. L�net ska f� tas i anspr�k f�r att �terst�lla institutets eget kapital, om Finansinspektionen genom beslut har till�tit det och institutet enligt en upp- r�ttad kontrollbalansr�kning annars skulle vara likvidationspliktigt. I avtalet f�r det tas in villkor om att l�net �ven, efter beslut av Finansinspektionen, f�r tas i anspr�k i andra fall. Villkoren f�r l�net ska dock syfta till att de medel som tagits i anspr�k ska �terbetalas till staten av institutet i den takt det kan ske med disponibla vinstmedel enligt fastst�lld balansr�kning. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2009:46 3. L�net ska f� �terbetalas av institutet fem �r efter det att l�net togs upp, om Finansinspektionen genom beslut har till�tit det. L�net ska dock f� �ter- betalas tidigare, om Finansinspektionen finner att det finns s�rskilda sk�l och genom beslut har till�tit det. �terbetalning ska ske med nominellt belopp, uppr�knat med en faktor som motsvarar en betydande andel av den eventu- ella �kning av institutets marknadsv�rde som har skett under l�nets l�ptid. 4. L�net ska konverteras till aktier, om �terbetalning inte sker fem �r efter det att l�net togs upp. 5. Konvertering ska ske till en kurs som best�ms vid tidpunkten f�r emis- sionen av skuldf�rbindelser. 16 � Villkoren f�r priss�ttning av kapitaltillskott som l�mnas i form av ak- tiekapital eller l�n ska utformas av Riksg�ldskontoret. Om Riksg�ldskontoret deltar i en marknadstransaktion enligt 8 �, ska vill- koren vara marknadsm�ssiga och staten delta p� samma villkor som �vriga investerare. Om Riksg�ldskontoret f�rv�rvar aktier eller konvertibler enligt 9 �, ska priss�ttningen g�ras utifr�n en modell som avspeglar risken i det emitterande institutet och avkastningen p� liknande finansiella instrument under normala marknadsf�rh�llanden. 17 � Riksg�ldskontoret f�r inte ing� avtal om kapitaltillskott som inneb�r att priss�ttningen enligt 16 � tredje stycket �r s�dan att den underskrider den avkastning som f�ljer av en ber�kning enligt Europeiska centralbankens rikt- linjer f�r priss�ttning av kapitaltillskott. F�rvaltning av aktier och skuldf�rbindelser 18 � Riksg�ldskontoret ska f�rvalta aktier och skuldf�rbindelser som sta- ten f�rv�rvar i samband med att kapitaltillskott l�mnas. Riksg�ldskontoret f�r besluta om avveckling av statens �gande av s�dana aktier och skuldf�r- bindelser. Regeringen f�r dock i ett enskilt fall besluta att aktier eller skuldf�rbindel- ser ska f�rvaltas av Regeringskansliet. I ett s�dant fall beslutar regeringen �ven n�r statens �gande av aktierna eller skuldf�rbindelserna ska avvecklas. Dr�jsm�lsr�nta 19 � Riksg�ldskontoret ska s�kerst�lla att det i ett avtal med ett institut tas in villkor som inneb�r att institutet ska betala dr�jsm�lsr�nta om det inte be- talar avgift enligt 8 � tredje stycket eller r�nta enligt 15 � 1 i r�tt tid. Dr�js- m�lsr�ntan ska ber�knas per �r enligt en r�ntefot som motsvarar den av Riks- banken fastst�llda, vid varje tid g�llande referensr�ntan enligt 9 � r�ntelagen (1975:635) med ett till�gg av �tta procentenheter. Uppf�ljning av l�mnat kapitaltillskott 20 � Riksg�ldskontoret ska l�pande f�lja utvecklingen i de institut som har f�tt kapitaltillskott och bevaka att villkoren f�r tillskottet uppfylls. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2009:46 Skyldighet att l�mna upplysningar 21 � I 8 kap. 1 � lagen (2008:814) om statligt st�d till kreditinstitut finns best�mmelser om att ett institut �r skyldigt att l�mna de upplysningar som beh�vs. Om Riksg�ldskontoret beg�r det, ska uppgifterna ha granskats av en revisor som utsetts av institutet i enlighet med 4 a kap. 1 � sparbankslagen (1987:619) respektive 7 a kap. 1 � lagen (1995:1570) om medlemsbanker el- ler, n�r det g�ller bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag, 9 kap. 8 � aktie- bolagslagen (2005:551). Ytterligare f�reskrifter 22 � Riksg�ldskontoret f�r meddela de f�reskrifter som beh�vs f�r verk- st�lligheten av denna f�rordning. Denna f�rordning tr�der i kraft den 17 februari 2009. Kapitaltillskott en- ligt f�rordningen f�r inte l�mnas efter den 17 augusti 2009. P� regeringens v�gnar MATS ODELL Mats Walberg (Finansdepartementet) </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning

om kapitaltillskott till solventa banker m.fl.;

utf�rdad den 9 februari 2009.

Regeringen f�reskriver f�ljande.

Inledande best�mmelser
1 � I denna f�rordning finns det best�mmelser om kapitaltillskott till sol-
venta institut som enligt lagen (2008:814) om statligt st�d till kreditinstitut
l�mnas f�r att st�rka kreditf�rs�rjningen i syfte att motverka en risk f�r all-
varlig st�rning av det finansiella systemet i Sverige.

2 � Med institut avses i denna f�rordning dels bankaktiebolag, sparbanker
och medlemsbanker, dels kreditmarknadsbolag som har betydande utl�ning
p� den svenska marknaden mot s�kerhet i form av pantr�tt i fast egendom,
tomtr�tt eller bostadsr�tt eller som har en betydande andel av den utl�ning p�
den svenska marknaden som riktar sig mot kommuner.

3 � Kapitaltillskott f�r l�mnas till ett institut efter ans�kan hos Riksg�lds-
kontoret. Riksg�ldskontoret f�r ocks� ta upp ett �rende om kapitaltillskott
utan n�gon ans�kan.

4 � Avtal och beslut om kapitaltillskott ing�s respektive fattas av Riks-
g�ldskontoret. Riksg�ldskontoret ska �verl�mna avtalet till regeringen f�r
godk�nnande innan ett beslut om kapitaltillskott fattas.

F�ruts�ttningar f�r att l�mna kapitaltillskott
5 � Kapitaltillskott f�r endast l�mnas till institut som har

1. s�te i Sverige, och
2. en kapitalbas som uppfyller de krav som f�reskrivs i 2 kap. 1 � lagen

(2006:1371) om kapitalt�ckning och stora exponeringar j�mf�rd med 5 � la-
gen (2006:1372) om inf�rande av lagen (2006:1371) om kapitalt�ckning och
stora exponeringar.

Om tv� eller flera institut ing�r i en och samma koncern enligt aktiebo-

lagslagen (2005:551), f�r kapitaltillskott endast l�mnas till ett av dessa
institut. Om ett av instituten �r moderbolag till n�got av de andra instituten,
ska kapitaltillskottet l�mnas till moderbolaget.

SFS 2009:46
Utkom fr�n trycket
den 9 februari 2009

SFS 2009:46

6 � Kapitaltillskott f�r l�mnas i samband med eller efter det att ett avtal en-
ligt 12 � har ing�tts med institutet.

Former av kapitaltillskott
7 � Kapitaltillskott f�r l�mnas i form av aktiekapital eller l�n som uppfyller
villkoren f�r att ing� i ett instituts kapitalbas som prim�rt kapital enligt lagen
(2006:1371) om kapitalt�ckning och stora exponeringar.

8 � Kapitaltillskott f�r l�mnas om Riksg�ldskontoret deltar i en mark-
nadstransaktion och d�rigenom f�rv�rvar aktier eller skuldf�rbindelser i s�-
dan omfattning att vederlaget f�r dessa motsvarar h�gst 70 procent av det
belopp som emissionen g�ller och �terstoden f�rv�rvas av andra investerare.
Med marknadstransaktion avses ett erbjudande att p� marknadsm�ssiga vill-
kor f�rv�rva aktier eller skuldf�rbindelser som emitteras av ett institut.

F�rv�rv av aktier eller skuldf�rbindelser enligt f�rsta stycket f�r g�ras ef-

ter att Riksg�ldskontoret

1. p� f�rhand har best�mt den andel som f�rv�rvet avser, eller
2. har l�mnat en garanti att f�rv�rva den andel som inte f�rv�rvas av andra

investerare.

Riksg�ldskontoret f�r f�r ett garanti�tagande enligt andra stycket 2 ta ut

en avgift. Avgiften ska vara marknadsm�ssig.

9 � Kapitaltillskott f�r l�mnas �ven i andra fall �n de som avses i 8 �, om
Riksg�ldskontoret deltar i en riktad emission och d�rigenom f�rv�rvar aktier
eller skuldf�rbindelser i form av konvertibler.

Riksg�ldskontoret ska utforma de emissionsvillkor som ska g�lla om

aktier eller konvertibler f�rv�rvas enligt f�rsta stycket. Riksg�ldskontoret
ska utforma villkoren med h�nsyn till statens risk samt f�r att tillvarata
statens r�tt och s�kerst�lla behovet av kontroll och uppf�ljning.

Omfattningen av kapitaltillskott
10 � Det kapitaltillskott som staten l�mnar enligt denna f�rordning till ett
institut f�r uppg� till h�gst det belopp som motsvarar en �kning med tv� pro-
centenheter av institutets kapitalt�ckningsgrad per den 31 december 2008,
om tillskottet hade gjorts vid den tidpunkten. Med kapitalt�ckningsgrad av-
ses �tta procent av den kapitalt�ckningskvot som institutet har rapporterat till
Finansinspektionen enligt f�reskrifter meddelade med st�d av 13 kap. 1 � 43
lagen (2006:1371) om kapitalt�ckning och stora exponeringar.

F�r tv� eller flera institut som ing�r i en och samma koncern enligt aktie-

bolagslagen (2005:551) ska det h�gsta belopp som f�r l�mnas i kapitaltill-
skott enligt f�rsta stycket motsvara summan av de belopp som ber�knats f�r
respektive institut, �ven om tillskott enligt 5 � andra stycket l�mnas endast
till ett institut.

11 � Det kapitaltillskott som staten l�mnar enligt denna f�rordning f�r
sammanlagt uppg� till h�gst 50 miljarder kronor.

SFS 2009:46

Villkor f�r kapitaltillskott
12 � Villkoren f�r ett kapitaltillskott ska regleras genom avtal mellan insti-
tutet och staten genom Riksg�ldskontoret.

13 � Riksg�ldskontoret f�r inte ing� ett avtal som avses i 12 � om det inte
finns villkor i avtalet som

1. f�rhindrar en otillb�rlig anv�ndning av det statliga kapitaltillskottet i

institutets marknadsf�ring,

2. s�kerst�ller att f�ljande g�ller under 2009 och 2010 f�r de fem ledande

befattningshavare i institutet som har den h�gsta sammanlagda ers�ttningen

a) fast l�n eller andra fasta ers�ttningar till en viss befattningshavare f�r

f�r den aktuella befattningen inte �verstiga den ers�ttningsniv� som beslu-
tats f�re den 9 februari 2009,

b) r�rlig ers�ttning, d�ribland �verl�telse av v�rdepapper och uppl�telse

av r�tt att i framtiden f�rv�rva v�rdepapper fr�n institutet p� annat s�tt �n ge-
nom deltagande i s�dana l�ngsiktiga incitamentsprogram som l�per �ver
minst tv� �r och riktar sig till en vid krets av h�ga befattningshavare eller an-
dra anst�llda i institutet, f�r inte beslutas under tiden den 9 februari 2009
den 31 december 2010, annat �n n�r det g�ller fastst�llande av r�rlig ers�tt-
ning som ska ber�knas f�r tid f�re den 1 januari 2009 till f�ljd av tidigare in-
g�ngna avtal, och omst�ndigheter h�nf�rliga till tiden den 9 februari 2009
den 31 december 2010 f�r inte beaktas n�r r�rlig ers�ttning ska ber�knas till
f�ljd av tidigare ing�ngna avtal, och inga r�rliga ers�ttningar som beslutats
f�re den 9 februari 2009 eller fastst�llts under tiden den 9 februari 2009den
31 december 2010 f�r verkst�llas eller utbetalas under denna tid, samt

c) f�r avtal om avg�ngsvederlag ska inte g�lla f�rm�nligare villkor �n en-

ligt g�llande riktlinjer f�r anst�llningsvillkor f�r ledande befattningshavare i
f�retag med statligt �gande, och

3. syftar till att arvoden till styrelseledam�ter och annan ers�ttning f�r sty-

relseuppdrag under 2009 och 2010 begr�nsas till h�gst den niv� som beslu-
tats f�re den 9 februari 2009.

14 � Om det finns synnerliga sk�l, f�r Riksg�ldskontoret i ett enskilt fall
ing� avtal trots att de villkor som anges i 13 � 2 och 3 inte �r uppfyllda.

15 � En konvertibel som avses i 9 � ska vara f�renad med f�ljande villkor.

1. L�net ska l�pa med en r�nta som �r fast. R�ntebetalningen ska dock ske

endast om det finns utdelningsbara medel tillg�ngliga i institutet. Om det
inte finns utdelningsbara medel tillg�ngliga vid en tidpunkt n�r r�nteutbetal-
ning ska g�ras, f�r en r�nteutbetalning som g�rs vid en senare tidpunkt inte
omfatta r�nta som bel�per p� den tid under vilken det inte har gjorts n�gon
r�nteutbetalning av denna anledning.

2. L�net ska f� tas i anspr�k f�r att �terst�lla institutets eget kapital, om

Finansinspektionen genom beslut har till�tit det och institutet enligt en upp-
r�ttad kontrollbalansr�kning annars skulle vara likvidationspliktigt. I avtalet
f�r det tas in villkor om att l�net �ven, efter beslut av Finansinspektionen, f�r
tas i anspr�k i andra fall. Villkoren f�r l�net ska dock syfta till att de medel
som tagits i anspr�k ska �terbetalas till staten av institutet i den takt det kan
ske med disponibla vinstmedel enligt fastst�lld balansr�kning.

SFS 2009:46

3. L�net ska f� �terbetalas av institutet fem �r efter det att l�net togs upp,

om Finansinspektionen genom beslut har till�tit det. L�net ska dock f� �ter-
betalas tidigare, om Finansinspektionen finner att det finns s�rskilda sk�l och
genom beslut har till�tit det. �terbetalning ska ske med nominellt belopp,
uppr�knat med en faktor som motsvarar en betydande andel av den eventu-
ella �kning av institutets marknadsv�rde som har skett under l�nets l�ptid.

4. L�net ska konverteras till aktier, om �terbetalning inte sker fem �r efter

det att l�net togs upp.

5. Konvertering ska ske till en kurs som best�ms vid tidpunkten f�r emis-

sionen av skuldf�rbindelser.

16 � Villkoren f�r priss�ttning av kapitaltillskott som l�mnas i form av ak-
tiekapital eller l�n ska utformas av Riksg�ldskontoret.

Om Riksg�ldskontoret deltar i en marknadstransaktion enligt 8 �, ska vill-

koren vara marknadsm�ssiga och staten delta p� samma villkor som �vriga
investerare.

Om Riksg�ldskontoret f�rv�rvar aktier eller konvertibler enligt 9 �, ska

priss�ttningen g�ras utifr�n en modell som avspeglar risken i det emitterande
institutet och avkastningen p� liknande finansiella instrument under normala
marknadsf�rh�llanden.

17 � Riksg�ldskontoret f�r inte ing� avtal om kapitaltillskott som inneb�r
att priss�ttningen enligt 16 � tredje stycket �r s�dan att den underskrider den
avkastning som f�ljer av en ber�kning enligt Europeiska centralbankens rikt-
linjer f�r priss�ttning av kapitaltillskott.

F�rvaltning av aktier och skuldf�rbindelser
18 � Riksg�ldskontoret ska f�rvalta aktier och skuldf�rbindelser som sta-
ten f�rv�rvar i samband med att kapitaltillskott l�mnas. Riksg�ldskontoret
f�r besluta om avveckling av statens �gande av s�dana aktier och skuldf�r-
bindelser.

Regeringen f�r dock i ett enskilt fall besluta att aktier eller skuldf�rbindel-

ser ska f�rvaltas av Regeringskansliet. I ett s�dant fall beslutar regeringen
�ven n�r statens �gande av aktierna eller skuldf�rbindelserna ska avvecklas.

Dr�jsm�lsr�nta
19 � Riksg�ldskontoret ska s�kerst�lla att det i ett avtal med ett institut tas
in villkor som inneb�r att institutet ska betala dr�jsm�lsr�nta om det inte be-
talar avgift enligt 8 � tredje stycket eller r�nta enligt 15 � 1 i r�tt tid. Dr�js-
m�lsr�ntan ska ber�knas per �r enligt en r�ntefot som motsvarar den av Riks-
banken fastst�llda, vid varje tid g�llande referensr�ntan enligt 9 � r�ntelagen
(1975:635) med ett till�gg av �tta procentenheter.

Uppf�ljning av l�mnat kapitaltillskott
20 � Riksg�ldskontoret ska l�pande f�lja utvecklingen i de institut som har
f�tt kapitaltillskott och bevaka att villkoren f�r tillskottet uppfylls.

SFS 2009:46

Skyldighet att l�mna upplysningar
21 � I 8 kap. 1 � lagen (2008:814) om statligt st�d till kreditinstitut finns
best�mmelser om att ett institut �r skyldigt att l�mna de upplysningar som
beh�vs. Om Riksg�ldskontoret beg�r det, ska uppgifterna ha granskats av en
revisor som utsetts av institutet i enlighet med 4 a kap. 1 � sparbankslagen
(1987:619) respektive 7 a kap. 1 � lagen (1995:1570) om medlemsbanker el-
ler, n�r det g�ller bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag, 9 kap. 8 � aktie-
bolagslagen (2005:551).

Ytterligare f�reskrifter
22 � Riksg�ldskontoret f�r meddela de f�reskrifter som beh�vs f�r verk-
st�lligheten av denna f�rordning.

Denna f�rordning tr�der i kraft den 17 februari 2009. Kapitaltillskott en-

ligt f�rordningen f�r inte l�mnas efter den 17 augusti 2009.

P� regeringens v�gnar

MATS ODELL

Mats Walberg
(Finansdepartementet)

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2009:46 Förordning om kapitaltillskott till solventa banker m.fl.

Om Lagboken.se