SFS 2009:105 Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152);

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152); utf�rdad den 26 februari 2009. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs att 1 kap. 7 och 7 a ��, 2 kap. 2 och 4 ��, 4 kap. 5, 6 och 10 ��, 5 kap. 7 �, 6 kap. 2 �, 7 kap. 3 �, 9 kap. 1 � och 12 kap. 4 � samt rubriken till 9 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska ha f�ljande lydelse. 1 kap. 7 �2 Allm�n fastighetstaxering ska ske vartannat �r enligt best�mmelserna i 215 kap. och i f�ljande ordning. �r 2003 och d�refter vart sj�tte �r taxeras sm�husenheter, �r 2005 och d�refter vart sj�tte �r lantbruksenheter, �r 2007 och d�refter vart sj�tte �r hyreshusenheter, industrienheter, elpro- duktionsenheter och specialenheter samt �r 2013 och d�refter vart sj�tte �r �garl�genhetsenheter. 7 a �3 F�renklad fastighetstaxering ska ske f�r hyreshusenheter, sm�hus- enheter, �garl�genhetsenheter och lantbruksenheter. S�dan taxering sker en- ligt best�mmelserna i 210 och 1214 kap. och i f�ljande ordning. �r 2004 och d�refter vart sj�tte �r taxeras hyreshusenheter, �r 2006 och d�refter vart sj�tte �r sm�husenheter, �r 2008 och d�refter vart sj�tte �r lantbruksenheter samt �r 2010 och d�refter vart sj�tte �r �garl�genhetsenheter. 2 kap. 2 �4 Byggnader ska indelas i de byggnadstyper som anges i det f�ljande. Sm�hus Byggnad som �r inr�ttad till bostad �t en eller tv� familjer. Till s�dan byggnad ska h�ra komplementhus s�som ga- rage, f�rr�d och annan mindre byggnad. 1 Prop. 2008/09:83, bet. 2008/09:SkU21, rskr. 2008/09:171. 2 Senaste lydelse 2001:1218. 3 Senaste lydelse 2001:1218. 4 Senaste lydelse 2003:1201. SFS 2009:105 Utkom fr�n trycket den 10 mars 2009 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2009:105 Byggnad som �r inr�ttad till bostad �t minst tre och h�gst tio familjer ska tillh�ra byggnadstypen sm�hus, om bygg- naden ligger p� fastighet med �kermark, betesmark, skogs- mark eller skogsimpediment. Byggnad som h�r till en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme kan inte utg�ra sm�hus. �garl�genhet Byggnad som h�r till en tredimensionell fastighet och som �r inr�ttad till bostad �t en enda familj. Hyreshus Byggnad som �r inr�ttad till bostad �t minst tre familjer el- ler till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Bygg- nad med f�rr�dsutrymme, som ligger i anslutning till hy- reshus och som beh�vs f�r verksamheten, ska utg�ra hy- reshus. Byggnad som �r inr�ttad till bostad och som h�r till en tre- dimensionell fastighet ska utg�ra hyreshus om den �r inr�t- tad till bostad �t fler �n en enda familj. Byggnad som �r in- r�ttad till bostad och som h�r till ett tredimensionellt fast- ighetsutrymme ska utg�ra hyreshus. Till hyreshus ska dock inte r�knas byggnad som �r inr�ttad till bostad �t minst tre och h�gst tio familjer, om den ing�r i lantbruksenhet. Ekonomi- Byggnad som �r inr�ttad f�r jordbruk eller skogsbruk och byggnad som inte �r inr�ttad f�r bostads�ndam�l, s�som djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och v�xthus. V�xthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk. Kraftverks- Byggnad som �r inr�ttad f�r kommersiell produktion av byggnad elektrisk starkstr�m. �ven byggnad f�r vattenreglering, f�r lagring av br�nsle och annan byggnad f�r produktionen utg�r kraftverksbyggnad. Industri- Byggnad som �r inr�ttad f�r industriell verksamhet och byggnad som inte utg�r kraftverksbyggnad. Special- Med specialbyggnad avses byggnad F�rsvars- Byggnad som anv�nds f�r f�rsvars�ndam�l byggnad eller ekonomisk f�rsvarsberedskap, om byggnaden inte �r en frist�ende industriell anl�ggning. �ven m�ssbyggnad ska utg�ra f�rsvarsbyggnad. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2009:105 Kommunika- Garage, hangar, lokstall, terminal, stations- tionsbyggnad byggnad, expeditionsbyggnad, v�nthall, godsmagasin, reparationsverkstad och lik- nande, om byggnaden anv�nds f�r allm�nna kommunikations�ndam�l. Byggnad som anv�nds i Statens j�rnv�gars, Luftfartsverkets, Banverkets, Teracom Ak- tiebolags, Sveriges Radio Aktiebolags, Sve- riges Television Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet. Distributions- Byggnad som ing�r i �verf�rings- eller byggnad distributionsn�tet f�r gas, v�rme, elektricitet eller vatten. V�rme- Byggnad f�r produktion och distribution av central varmvatten f�r uppv�rmning, dock inte s�- dan anl�ggning som �ven �r inr�ttad f�r produktion av elektrisk starkstr�m f�r yr- kesm�ssig distribution. Renings- Vattenverk, avloppsreningsverk, anl�gg- anl�ggning ning f�r f�rvaring av radioaktivt avfall, sop- station och liknande samt pumpstation som h�r till s�dan anl�ggning. Som reningsan- l�ggning avses inte anl�ggning d�r verk- samheten i allt v�sentligt utg�r ett led i en industriell process. V�rd- Byggnad som anv�nds f�r sjukv�rd, miss- byggnad missbrukarv�rd, omsorger om barn och ungdom, kriminalv�rd, �ldringsv�rd eller omsorger om psykiskt utvecklingsst�rda. Annan byggnad �n som nu har n�mnts ska utg�ra v�rdbyggnad, om den anv�nds som hem �t personer som beh�ver institutionell v�rd eller tillsyn. Bad-, sport- Byggnad som anv�nds f�r bad, sport, idrott och idrotts- och liknande, om allm�nheten har tilltr�de anl�ggning till anl�ggningen. Skol- Byggnad som anv�nds f�r undervisning byggnad eller forskning vid skola som anordnas av staten skola som anordnas med statsbidrag och skola vars undervisning st�r under statlig tillsyn. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2009:105 Byggnad som anv�nds som elevhem eller skolhem f�r elever vid s�dana skolor. Kultur- Byggnad som anv�nds f�r kulturellt �nda- byggnad m�l s�som teater, biograf, museum och lik- nande. Ecklesiastik- Kyrka eller annan byggnad som anv�nds byggnad f�r religi�s verksamhet. Krematorium och annan byggnad som an- v�nds f�r begravningsverksamhet. Allm�n Byggnad som tillh�r staten, kommun eller byggnad annan menighet och som anv�nds f�r all- m�n styrelse, f�rvaltning, r�ttsv�rd, ordning eller s�kerhet samt fritidsg�rd och byggnad med likartad anv�ndning. Som allm�n byggnad ska inte anses byggnad som an- v�nds f�r statens aff�rsdrivande verksam- het. �vrig Byggnad som inte ska utg�ra n�gon av de tidigare n�mnda byggnad byggnadstyperna. 4 �5 Mark ska indelas i de �goslag som anges i det f�ljande. Mark som �r vattent�ckt ska indelas endast om den �r t�ktmark. Indelningen f�r inte p�- verkas av f�rekomsten av byggnad som ska rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsv�rde inte skulle uppg� till 50 000 kronor. Tomtmark Mark som upptas av sm�hus, �garl�genhet, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller �vrig byggnad samt tr�dg�rd, parkeringsplats, upplags- plats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslut- ning till s�dan byggnad. Mark till fastighet, som �r bebyggd med sm�hus, hyres- hus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller �vrig byggnad, ska i sin helhet utg�ra tomtmark, om fastigheten ligger i ett �goskifte och har en total areal som inte �verstiger tv� hektar. Detta ska dock inte g�lla om fastighetens mark till n�gon del ska taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap. Vad nu har sagts om tomtmark ska ocks� g�lla mark till obebyggd fastighet, som har bildats f�r byggnads�ndam�l under de senaste tv� �ren. Har fastigheten bildats l�ngre tillbaka i tiden ska marken utg�ra tomtmark endast om det �r uppenbart att den f�r bebyggas. I �vriga fall ska obe- 5 Senaste lydelse 2001:1218. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2009:105 byggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utg�r kvartersmark f�r enskilt bebyggande och det inte �r uppenbart att bebyggelsen inte ska genomf�ras. Detsamma g�ller om det finns giltigt bygglov eller tillst�nd enligt ett f�rhandsbesked enligt plan- och bygglagen (1987:10), avseende s�dan byggnad som anges i andra stycket. T�ktmark Mark f�r vilken t�kttillst�nd enligt 18 � naturv�rdslagen (1964:822), vattenlagen (1983:291) eller milj�balken g�l- ler. Med t�kttillst�nd ska j�mst�llas p�g�ende t�kt. Bygg- nad p� t�ktomr�de f�r t�ktens utnyttjande hindrar inte att marken indelas som t�ktmark. �kermark Mark som anv�nds eller l�mpligen kan anv�ndas till v�xt- odling eller bete och som �r l�mplig att pl�jas. Betesmark Mark som anv�nds eller l�mpligen kan anv�ndas till bete och som inte �r l�mplig att pl�jas. Skogsmark Mark som �r l�mplig f�r virkesproduktion och som inte i v�sentlig utstr�ckning anv�nds f�r annat �ndam�l. Mark d�r det b�r finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fj�llgr�nsen flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad ska dock inte anses som skogsmark, om den p� grund av s�rskilda f�rh�llanden inte b�r tas i anspr�k f�r virkesproduktion. Mark ska anses l�mplig f�r virkesproduktion, om den en- ligt vedertagna bed�mningsgrunder kan producera i ge- nomsnitt minst en kubikmeter virke om �ret per hektar. Skogsim- Mark som inte �r l�mplig f�r virkesproduktion utan pro- pediment duktionsh�jande �tg�rder men som b�r skog eller har f�r- uts�ttningar att b�ra skog. �vrig mark Mark som inte ska utg�ra n�got av de tidigare n�mnda �goslagen. 4 kap. 5 �6 Taxeringsenhet ska omfatta byggnadstyper och �goslag enligt en av f�ljande kombinationer, om inte annat s�gs i andra och tredje styckena, och ha en av f�ljande beteckningar f�r typ av taxeringsenhet 1. sm�hus och tomtmark f�r s�dan byggnad (sm�husenhet) 2. �garl�genhet och tomtmark f�r s�dan byggnad (�garl�genhetsenhet) 3. hyreshus och tomtmark f�r s�dan byggnad (hyreshusenhet) 4. industribyggnad, �vrig byggnad, tomtmark f�r s�dana byggnader, vat- tenverk p� annans grund samt s�dan fiskefastighet som avses i 10 � lagen (1970:995) om inf�rande av nya jordabalken (industrienhet) 6 Senaste lydelse 2000:244. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2009:105 5. t�ktmark samt industribyggnad och �vrig byggnad p� s�dan mark (in- dustrienhet) 6. specialbyggnad och tomtmark f�r s�dan byggnad (specialenhet) 7. ekonomibyggnad, �kermark, betesmark, skogsmark och skogsimpedi- ment (lantbruksenhet) 8. kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverksbyggnad och fallr�tt samt taxeringsenhet vars v�rde till �verv�gande del utg�rs av r�tt till andels- eller ers�ttningskraft (elproduktionsenhet). Sm�hus och tomtmark f�r s�dan byggnad som ligger p� fastighet med �kermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment, ska ing� i den lant- bruksenhet som omfattar marken. Saneringsbyggnad och �vrig mark kan ing� i samtliga taxeringsenheter under punkterna 18 i f�rsta stycket. �vrig mark ska i regel ing� i lant- bruksenhet. I annat fall ska �vrig mark taxeras tillsammans med den tomt- mark eller t�ktmark som ligger n�rmast. Har �vrig mark stor omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma �gare, ska den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som best�r av endast �vrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger till �verv�gande del inom t�tort, och lantbruksenhet, om den ligger till �verv�gande del utanf�r s�dan ort. 6 �7 I sm�husenhet, �garl�genhetsenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet ska endast ing� egendom som ligger samlad och som utg�r en ekonomisk enhet. V�xthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogs- bruk ska bilda egen lantbruksenhet. 10 �8 Marksamf�llighet eller anl�ggningssamf�llighet ska utg�ra en taxe- ringsenhet, om den f�rvaltas av juridisk person. Detta g�ller dock inte om fastigheterna, som har del i samf�lligheten, uteslutande eller s� gott som ute- slutande �r sm�husfastigheter eller �garl�genhetsfastigheter. Detta g�ller inte heller samf�llighet, som avser enskild v�g eller dike eller som har ett ringa ekonomiskt v�rde. I en elproduktionsenhet f�r inte kraftverksbyggnad, mark eller mark- anl�ggning ing� som tillh�r mer �n ett av f�ljande slag av kraftverk: vatten- kraftverk, k�rnkraftverk, kraftv�rmeverk, kondenskraftverk, gasturbin eller vindkraftverk. Regleringsanl�ggning huvudsakligen avsedd f�r vattenkrafts�ndam�l ska inte utg�ra en taxeringsenhet utan beaktas vid taxeringen av de vattenkraft- verk som har nytta av anl�ggningen. 5 kap. 7 �9 Vid taxeringen ska f�ljande delv�rden best�mmas. F�r sm�hus-, �garl�genhets-, hyreshus-, industri- och elproduktionsenhet: 1. Byggnadsv�rde Byggnadsv�rde �r v�rdet av de byggnader som h�r till taxeringsenheten. 7 Senaste lydelse 1994:1909. 8 Senaste lydelse 1999:630. 9 Senaste lydelse 1999:630. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2009:105 2. Markv�rde Markv�rde �r v�rdet av taxeringsenhetens tomtmark, t�ktmark, fallr�tt och markanl�ggningar. F�r lantbruksenhet: 1. Bostadsbyggnadsv�rde Bostadsbyggnadsv�rde �r v�rdet av de sm�hus som h�r till taxerings- enheten. 2. Ekonomibyggnadsv�rde Ekonomibyggnadsv�rde �r v�rdet av de ekonomibyggnader som h�r till taxeringsenheten. 3. Tomtmarksv�rde Tomtmarksv�rde �r v�rdet av taxeringsenhetens tomtmark. 4. Jordbruksv�rde Jordbruksv�rde �r v�rdet av taxeringsenhetens �kermark, betesmark och markanl�ggningar, som anv�nds eller beh�vs f�r v�xtodling. 5. Skogsbruksv�rde Skogsbruksv�rde �r v�rdet av taxeringsenhetens skogsmark med v�xande skog och markanl�ggningar, som anv�nds eller beh�vs f�r skogsbruk. 6. Skogsimpedimentsv�rde Skogsimpedimentsv�rde �r v�rdet av de skogsimpediment som h�r till taxeringsenheten. 6 kap. 2 �10 Varje sm�hus, �garl�genhet, hyreshus, industribyggnad och �vrig byggnad med v�rde av minst 50 000 kronor ska utg�ra en v�rderingsenhet, om inte annat anges i 3 eller 5 �. Komplementhus p� sm�husenheten ska i regel ing� i samma v�rderings- enhet som det mest v�rdefulla sm�huset p� taxeringsenheten. Sm�hus, hyreshus, industribyggnader och �vriga byggnader vilkas v�rde inte uppg�r till 50 000 kronor, ska ing� i samma v�rderingsenhet som den mest v�rdefulla byggnaden inom samma tomt. Uppg�r den mest v�rdefulla byggnadens v�rde inte till 50 000 kronor ska samtliga byggnader inom tom- ten utg�ra en v�rderingsenhet. 7 kap. 3 �11 F�r byggnader och �goslag som avses i 815 kap. ska taxeringsv�rde best�mmas med utg�ngspunkt i riktv�rden. Dessa ska f�r varje v�rderings- enhet best�mmas f�r kombinationer av v�rdefaktorer, som i n�gon utstr�ck- ning varierar inom v�rdeomr�det och som har s�rskild betydelse f�r mark- nadsv�rdet. F�r �vriga v�rdefaktorer ska riktv�rdet best�mmas med utg�ngspunkt i f�rh�llanden som i genomsnitt eller i huvudsak r�der inom v�rdeomr�det. V�rdefaktorer, som s�rskilt ska beaktas vid riktv�rdets best�mmande, ska, utom s�vitt avser de under punkterna 15 angivna v�rdefaktorerna, indelas i klasser. 10 Senaste lydelse 1992:1666. 11 Senaste lydelse 2001:1218. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2009:105 Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009 1. Storlek f�r sm�hus, industribyggnad och �vrig byggnad v�rderad med ledning av en avkastningsber�kning, tomtmark, �kermark, betesmark, skogs- mark och skogsimpediment. 2. Hyra f�r hyreshus och �garl�genhet. 3. �teranskaffningskostnad f�r industribyggnad och �vrig byggnad p� in- dustrienhet v�rderad med ledning av en produktionskostnadsber�kning. 4. �rligt uttag av t�ktmark. 5. Normal�rsproduktion, utnyttjandetid, fler�rsreglering och �lder f�r vat- tenkraftverk samt effekt f�r v�rmekraftverk. De uppgifter om v�rdeniv�n m.m. (riktv�rdeangivelse) som inom varje v�rdeomr�de erfordras f�r att best�mma riktv�rdet ska redovisas p� karta, i tabell eller p� annat s�tt. Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata. 9 kap. Riktv�rde f�r hyreshus och �garl�genhet 1 �12 Riktv�rdet f�r hyreshus ska utg�ra v�rdet av en v�rderingsenhet avse- ende ett eller flera hyreshus eller del av hyreshus. Vad som s�gs i detta kapitel om hyreshus g�ller �ven �garl�genhet. 12 kap. 4 �13 Riktv�rden f�r tomtmark f�r hyreshus och �garl�genhet ska inom varje v�rdeomr�de best�mmas f�r skilda f�rh�llanden f�r f�ljande v�rde- faktorer. Storlek Med storlek avses v�rderingsenhetens byggr�tt i kvadrat- meter. Typ av Med typ av bebyggelse avses det �ndam�l bebyggelsen p� bebyggelse v�rderingsenheten �r avsedd f�r, antingen bost�der eller lokaler. Denna lag tr�der i kraft den 1 maj 2009. P� regeringens v�gnar ANDERS BORG Fredrik L�fstedt (Finansdepartementet) 12 Senaste lydelse 1992:1666. 13 Senaste lydelse 1992:1666. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om �ndring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152);

utf�rdad den 26 februari 2009.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs att 1 kap. 7 och 7 a ��, 2 kap. 2 och

4 ��, 4 kap. 5, 6 och 10 ��, 5 kap. 7 �, 6 kap. 2 �, 7 kap. 3 �, 9 kap. 1 � och
12 kap. 4 � samt rubriken till 9 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
ska ha f�ljande lydelse.

1 kap.
7 �2 Allm�n fastighetstaxering ska ske vartannat �r enligt best�mmelserna
i 215 kap. och i f�ljande ordning.

�r 2003 och d�refter vart sj�tte �r taxeras sm�husenheter,
�r 2005 och d�refter vart sj�tte �r lantbruksenheter,
�r 2007 och d�refter vart sj�tte �r hyreshusenheter, industrienheter, elpro-

duktionsenheter och specialenheter samt

�r 2013 och d�refter vart sj�tte �r �garl�genhetsenheter.

7 a �3 F�renklad fastighetstaxering ska ske f�r hyreshusenheter, sm�hus-
enheter, �garl�genhetsenheter och lantbruksenheter. S�dan taxering sker en-
ligt best�mmelserna i 210 och 1214 kap. och i f�ljande ordning.

�r 2004 och d�refter vart sj�tte �r taxeras hyreshusenheter,
�r 2006 och d�refter vart sj�tte �r sm�husenheter,
�r 2008 och d�refter vart sj�tte �r lantbruksenheter samt
�r 2010 och d�refter vart sj�tte �r �garl�genhetsenheter.

2 kap.
2 �4 Byggnader ska indelas i de byggnadstyper som anges i det f�ljande.

Sm�hus

Byggnad som �r inr�ttad till bostad �t en eller tv� familjer.
Till s�dan byggnad ska h�ra komplementhus s�som ga-
rage, f�rr�d och annan mindre byggnad.

1 Prop. 2008/09:83, bet. 2008/09:SkU21, rskr. 2008/09:171.

2 Senaste lydelse 2001:1218.

3 Senaste lydelse 2001:1218.

4 Senaste lydelse 2003:1201.

SFS 2009:105
Utkom fr�n trycket
den 10 mars 2009

SFS 2009:105

Byggnad som �r inr�ttad till bostad �t minst tre och h�gst
tio familjer ska tillh�ra byggnadstypen sm�hus, om bygg-
naden ligger p� fastighet med �kermark, betesmark, skogs-
mark eller skogsimpediment.

Byggnad som h�r till en tredimensionell fastighet eller ett
tredimensionellt fastighetsutrymme kan inte utg�ra sm�hus.

�garl�genhet

Byggnad som h�r till en tredimensionell fastighet och som
�r inr�ttad till bostad �t en enda familj.

Hyreshus

Byggnad som �r inr�ttad till bostad �t minst tre familjer el-
ler till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Bygg-
nad med f�rr�dsutrymme, som ligger i anslutning till hy-
reshus och som beh�vs f�r verksamheten, ska utg�ra hy-
reshus.

Byggnad som �r inr�ttad till bostad och som h�r till en tre-
dimensionell fastighet ska utg�ra hyreshus om den �r inr�t-
tad till bostad �t fler �n en enda familj. Byggnad som �r in-
r�ttad till bostad och som h�r till ett tredimensionellt fast-
ighetsutrymme ska utg�ra hyreshus.

Till hyreshus ska dock inte r�knas byggnad som �r inr�ttad
till bostad �t minst tre och h�gst tio familjer, om den ing�r
i lantbruksenhet.

Ekonomi-

Byggnad som �r inr�ttad f�r jordbruk eller skogsbruk och

byggnad

som inte �r inr�ttad f�r bostads�ndam�l, s�som djurstall,
loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och v�xthus.

V�xthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk
eller skogsbruk.

Kraftverks-

Byggnad som �r inr�ttad f�r kommersiell produktion av

byggnad

elektrisk starkstr�m. �ven byggnad f�r vattenreglering, f�r
lagring av br�nsle och annan byggnad f�r produktionen
utg�r kraftverksbyggnad.

Industri-

Byggnad som �r inr�ttad f�r industriell verksamhet och

byggnad

som inte utg�r kraftverksbyggnad.

Special-

Med specialbyggnad avses

byggnad

F�rsvars-

Byggnad som anv�nds f�r f�rsvars�ndam�l

byggnad

eller ekonomisk f�rsvarsberedskap, om
byggnaden inte �r en frist�ende industriell
anl�ggning. �ven m�ssbyggnad ska utg�ra
f�rsvarsbyggnad.

SFS 2009:105

Kommunika- Garage, hangar, lokstall, terminal, stations-
tionsbyggnad byggnad, expeditionsbyggnad, v�nthall,

godsmagasin, reparationsverkstad och lik-
nande, om byggnaden anv�nds f�r allm�nna
kommunikations�ndam�l.

Byggnad som anv�nds i Statens j�rnv�gars,
Luftfartsverkets, Banverkets, Teracom Ak-
tiebolags, Sveriges Radio Aktiebolags, Sve-
riges Television Aktiebolags och Sveriges
Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet.

Distributions- Byggnad som ing�r i �verf�rings- eller
byggnad

distributionsn�tet f�r gas, v�rme, elektricitet
eller vatten.

V�rme-

Byggnad f�r produktion och distribution av

central

varmvatten f�r uppv�rmning, dock inte s�-
dan anl�ggning som �ven �r inr�ttad f�r
produktion av elektrisk starkstr�m f�r yr-
kesm�ssig distribution.

Renings-

Vattenverk, avloppsreningsverk, anl�gg-

anl�ggning

ning f�r f�rvaring av radioaktivt avfall, sop-
station och liknande samt pumpstation som
h�r till s�dan anl�ggning. Som reningsan-
l�ggning avses inte anl�ggning d�r verk-
samheten i allt v�sentligt utg�r ett led i en
industriell process.

V�rd-

Byggnad som anv�nds f�r sjukv�rd, miss-

byggnad

missbrukarv�rd, omsorger om barn och
ungdom, kriminalv�rd, �ldringsv�rd eller
omsorger om psykiskt utvecklingsst�rda.
Annan byggnad �n som nu har n�mnts ska
utg�ra v�rdbyggnad, om den anv�nds som
hem �t personer som beh�ver institutionell
v�rd eller tillsyn.

Bad-, sport- Byggnad som anv�nds f�r bad, sport, idrott
och idrotts-

och liknande, om allm�nheten har tilltr�de

anl�ggning

till anl�ggningen.

Skol-

Byggnad som anv�nds f�r undervisning

byggnad

eller forskning vid

skola som anordnas av staten
skola som anordnas med statsbidrag och
skola vars undervisning st�r under statlig

tillsyn.

SFS 2009:105

Byggnad som anv�nds som elevhem eller
skolhem f�r elever vid s�dana skolor.

Kultur-

Byggnad som anv�nds f�r kulturellt �nda-

byggnad

m�l s�som teater, biograf, museum och lik-
nande.

Ecklesiastik- Kyrka eller annan byggnad som anv�nds
byggnad

f�r religi�s verksamhet.

Krematorium och annan byggnad som an-
v�nds f�r begravningsverksamhet.

Allm�n

Byggnad som tillh�r staten, kommun eller

byggnad

annan menighet och som anv�nds f�r all-
m�n styrelse, f�rvaltning, r�ttsv�rd, ordning
eller s�kerhet samt fritidsg�rd och byggnad
med likartad anv�ndning. Som allm�n
byggnad ska inte anses byggnad som an-
v�nds f�r statens aff�rsdrivande verksam-
het.

�vrig

Byggnad som inte ska utg�ra n�gon av de tidigare n�mnda

byggnad

byggnadstyperna.

4 �5 Mark ska indelas i de �goslag som anges i det f�ljande. Mark som �r
vattent�ckt ska indelas endast om den �r t�ktmark. Indelningen f�r inte p�-
verkas av f�rekomsten av byggnad som ska rivas (saneringsbyggnad) eller
av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsv�rde inte skulle
uppg� till 50 000 kronor.

Tomtmark

Mark som upptas av sm�hus, �garl�genhet, hyreshus,
kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller
�vrig byggnad samt tr�dg�rd, parkeringsplats, upplags-
plats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslut-
ning till s�dan byggnad.

Mark till fastighet, som �r bebyggd med sm�hus, hyres-

hus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad
eller �vrig byggnad, ska i sin helhet utg�ra tomtmark, om
fastigheten ligger i ett �goskifte och har en total areal som
inte �verstiger tv� hektar. Detta ska dock inte g�lla om
fastighetens mark till n�gon del ska taxeras tillsammans
med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark ska ocks� g�lla mark till

obebyggd fastighet, som har bildats f�r byggnads�ndam�l
under de senaste tv� �ren. Har fastigheten bildats l�ngre
tillbaka i tiden ska marken utg�ra tomtmark endast om det
�r uppenbart att den f�r bebyggas. I �vriga fall ska obe-

5 Senaste lydelse 2001:1218.

SFS 2009:105

byggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt
detaljplan utg�r kvartersmark f�r enskilt bebyggande och
det inte �r uppenbart att bebyggelsen inte ska genomf�ras.
Detsamma g�ller om det finns giltigt bygglov eller tillst�nd
enligt ett f�rhandsbesked enligt plan- och bygglagen
(1987:10), avseende s�dan byggnad som anges i andra
stycket.

T�ktmark

Mark f�r vilken t�kttillst�nd enligt 18 � naturv�rdslagen
(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller milj�balken g�l-
ler. Med t�kttillst�nd ska j�mst�llas p�g�ende t�kt. Bygg-
nad p� t�ktomr�de f�r t�ktens utnyttjande hindrar inte att
marken indelas som t�ktmark.

�kermark

Mark som anv�nds eller l�mpligen kan anv�ndas till v�xt-
odling eller bete och som �r l�mplig att pl�jas.

Betesmark

Mark som anv�nds eller l�mpligen kan anv�ndas till bete
och som inte �r l�mplig att pl�jas.

Skogsmark

Mark som �r l�mplig f�r virkesproduktion och som inte i
v�sentlig utstr�ckning anv�nds f�r annat �ndam�l. Mark
d�r det b�r finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt
eller mot att fj�llgr�nsen flyttas ned.

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad ska dock

inte anses som skogsmark, om den p� grund av s�rskilda
f�rh�llanden inte b�r tas i anspr�k f�r virkesproduktion.

Mark ska anses l�mplig f�r virkesproduktion, om den en-

ligt vedertagna bed�mningsgrunder kan producera i ge-
nomsnitt minst en kubikmeter virke om �ret per hektar.

Skogsim-

Mark som inte �r l�mplig f�r virkesproduktion utan pro-

pediment

duktionsh�jande �tg�rder men som b�r skog eller har f�r-
uts�ttningar att b�ra skog.

�vrig mark

Mark som inte ska utg�ra n�got av de tidigare n�mnda
�goslagen.

4 kap.
5 �6 Taxeringsenhet ska omfatta byggnadstyper och �goslag enligt en av
f�ljande kombinationer, om inte annat s�gs i andra och tredje styckena, och
ha en av f�ljande beteckningar f�r typ av taxeringsenhet

1. sm�hus och tomtmark f�r s�dan byggnad (sm�husenhet)
2. �garl�genhet och tomtmark f�r s�dan byggnad (�garl�genhetsenhet)
3. hyreshus och tomtmark f�r s�dan byggnad (hyreshusenhet)
4. industribyggnad, �vrig byggnad, tomtmark f�r s�dana byggnader, vat-

tenverk p� annans grund samt s�dan fiskefastighet som avses i 10 � lagen
(1970:995) om inf�rande av nya jordabalken (industrienhet)

6 Senaste lydelse 2000:244.

SFS 2009:105

5. t�ktmark samt industribyggnad och �vrig byggnad p� s�dan mark (in-

dustrienhet)

6. specialbyggnad och tomtmark f�r s�dan byggnad (specialenhet)
7. ekonomibyggnad, �kermark, betesmark, skogsmark och skogsimpedi-

ment (lantbruksenhet)

8. kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverksbyggnad och fallr�tt samt

taxeringsenhet vars v�rde till �verv�gande del utg�rs av r�tt till andels- eller
ers�ttningskraft (elproduktionsenhet).

Sm�hus och tomtmark f�r s�dan byggnad som ligger p� fastighet med

�kermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment, ska ing� i den lant-
bruksenhet som omfattar marken.

Saneringsbyggnad och �vrig mark kan ing� i samtliga taxeringsenheter

under punkterna 18 i f�rsta stycket. �vrig mark ska i regel ing� i lant-
bruksenhet. I annat fall ska �vrig mark taxeras tillsammans med den tomt-
mark eller t�ktmark som ligger n�rmast. Har �vrig mark stor omfattning och
saknar den samband med annan mark, som har samma �gare, ska den dock
bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som best�r av endast �vrig mark,
betecknas industrienhet, om den ligger till �verv�gande del inom t�tort, och
lantbruksenhet, om den ligger till �verv�gande del utanf�r s�dan ort.

6 �7 I sm�husenhet, �garl�genhetsenhet, hyreshusenhet, specialenhet och
industrienhet ska endast ing� egendom som ligger samlad och som utg�r en
ekonomisk enhet.

V�xthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogs-

bruk ska bilda egen lantbruksenhet.

10 �8 Marksamf�llighet eller anl�ggningssamf�llighet ska utg�ra en taxe-
ringsenhet, om den f�rvaltas av juridisk person. Detta g�ller dock inte om
fastigheterna, som har del i samf�lligheten, uteslutande eller s� gott som ute-
slutande �r sm�husfastigheter eller �garl�genhetsfastigheter. Detta g�ller inte
heller samf�llighet, som avser enskild v�g eller dike eller som har ett ringa
ekonomiskt v�rde.

I en elproduktionsenhet f�r inte kraftverksbyggnad, mark eller mark-

anl�ggning ing� som tillh�r mer �n ett av f�ljande slag av kraftverk: vatten-
kraftverk, k�rnkraftverk, kraftv�rmeverk, kondenskraftverk, gasturbin eller
vindkraftverk.

Regleringsanl�ggning huvudsakligen avsedd f�r vattenkrafts�ndam�l ska

inte utg�ra en taxeringsenhet utan beaktas vid taxeringen av de vattenkraft-
verk som har nytta av anl�ggningen.

5 kap.
7 �9 Vid taxeringen ska f�ljande delv�rden best�mmas.

F�r sm�hus-, �garl�genhets-, hyreshus-, industri- och elproduktionsenhet:
1. Byggnadsv�rde
Byggnadsv�rde �r v�rdet av de byggnader som h�r till taxeringsenheten.

7 Senaste lydelse 1994:1909.

8 Senaste lydelse 1999:630.

9 Senaste lydelse 1999:630.

SFS 2009:105

2. Markv�rde
Markv�rde �r v�rdet av taxeringsenhetens tomtmark, t�ktmark, fallr�tt

och markanl�ggningar.

F�r lantbruksenhet:
1. Bostadsbyggnadsv�rde
Bostadsbyggnadsv�rde �r v�rdet av de sm�hus som h�r till taxerings-

enheten.

2. Ekonomibyggnadsv�rde
Ekonomibyggnadsv�rde �r v�rdet av de ekonomibyggnader som h�r till

taxeringsenheten.

3. Tomtmarksv�rde
Tomtmarksv�rde �r v�rdet av taxeringsenhetens tomtmark.
4. Jordbruksv�rde
Jordbruksv�rde �r v�rdet av taxeringsenhetens �kermark, betesmark och

markanl�ggningar, som anv�nds eller beh�vs f�r v�xtodling.

5. Skogsbruksv�rde
Skogsbruksv�rde �r v�rdet av taxeringsenhetens skogsmark med v�xande

skog och markanl�ggningar, som anv�nds eller beh�vs f�r skogsbruk.

6. Skogsimpedimentsv�rde
Skogsimpedimentsv�rde �r v�rdet av de skogsimpediment som h�r till

taxeringsenheten.

6 kap.
2 �10 Varje sm�hus, �garl�genhet, hyreshus, industribyggnad och �vrig
byggnad med v�rde av minst 50 000 kronor ska utg�ra en v�rderingsenhet,
om inte annat anges i 3 eller 5 �.

Komplementhus p� sm�husenheten ska i regel ing� i samma v�rderings-

enhet som det mest v�rdefulla sm�huset p� taxeringsenheten.

Sm�hus, hyreshus, industribyggnader och �vriga byggnader vilkas v�rde

inte uppg�r till 50 000 kronor, ska ing� i samma v�rderingsenhet som den
mest v�rdefulla byggnaden inom samma tomt. Uppg�r den mest v�rdefulla
byggnadens v�rde inte till 50 000 kronor ska samtliga byggnader inom tom-
ten utg�ra en v�rderingsenhet.

7 kap.
3 �11 F�r byggnader och �goslag som avses i 815 kap. ska taxeringsv�rde
best�mmas med utg�ngspunkt i riktv�rden. Dessa ska f�r varje v�rderings-
enhet best�mmas f�r kombinationer av v�rdefaktorer, som i n�gon utstr�ck-
ning varierar inom v�rdeomr�det och som har s�rskild betydelse f�r mark-
nadsv�rdet.

F�r �vriga v�rdefaktorer ska riktv�rdet best�mmas med utg�ngspunkt i

f�rh�llanden som i genomsnitt eller i huvudsak r�der inom v�rdeomr�det.

V�rdefaktorer, som s�rskilt ska beaktas vid riktv�rdets best�mmande, ska,

utom s�vitt avser de under punkterna 15 angivna v�rdefaktorerna, indelas i
klasser.

10 Senaste lydelse 1992:1666.

11 Senaste lydelse 2001:1218.

SFS 2009:105

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009

1. Storlek f�r sm�hus, industribyggnad och �vrig byggnad v�rderad med

ledning av en avkastningsber�kning, tomtmark, �kermark, betesmark, skogs-
mark och skogsimpediment.

2. Hyra f�r hyreshus och �garl�genhet.
3. �teranskaffningskostnad f�r industribyggnad och �vrig byggnad p� in-

dustrienhet v�rderad med ledning av en produktionskostnadsber�kning.

4. �rligt uttag av t�ktmark.
5. Normal�rsproduktion, utnyttjandetid, fler�rsreglering och �lder f�r vat-

tenkraftverk samt effekt f�r v�rmekraftverk.

De uppgifter om v�rdeniv�n m.m. (riktv�rdeangivelse) som inom varje

v�rdeomr�de erfordras f�r att best�mma riktv�rdet ska redovisas p� karta, i
tabell eller p� annat s�tt.

Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

9 kap. Riktv�rde f�r hyreshus och �garl�genhet
1 �12 Riktv�rdet f�r hyreshus ska utg�ra v�rdet av en v�rderingsenhet avse-
ende ett eller flera hyreshus eller del av hyreshus.

Vad som s�gs i detta kapitel om hyreshus g�ller �ven �garl�genhet.

12 kap.
4 �13 Riktv�rden f�r tomtmark f�r hyreshus och �garl�genhet ska inom
varje v�rdeomr�de best�mmas f�r skilda f�rh�llanden f�r f�ljande v�rde-
faktorer.

Storlek

Med storlek avses v�rderingsenhetens byggr�tt i kvadrat-
meter.

Typ av

Med typ av bebyggelse avses det �ndam�l bebyggelsen p�

bebyggelse

v�rderingsenheten �r avsedd f�r, antingen bost�der eller
lokaler.

Denna lag tr�der i kraft den 1 maj 2009.

P� regeringens v�gnar

ANDERS BORG

Fredrik L�fstedt
(Finansdepartementet)

12 Senaste lydelse 1992:1666.

13 Senaste lydelse 1992:1666.

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2009:105 Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152);

Om Lagboken.se