1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152);
utfärdad den 26 februari 2009.
Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 1 kap. 7 och 7 a §§, 2 kap. 2 och
4 §§, 4 kap. 5, 6 och 10 §§, 5 kap. 7 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 3 §, 9 kap. 1 § och
12 kap. 4 § samt rubriken till 9 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
ska ha följande lydelse.
1 kap.
7 §2 Allmän fastighetstaxering ska ske vartannat år enligt bestämmelserna
i 2� 15 kap. och i följande ordning.
�&r 2003 och därefter vart sjätte år taxeras småhusenheter,
år 2005 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter,
år 2007 och därefter vart sjätte år hyreshusenheter, industrienheter, elpro-
duktionsenheter och specialenheter samt
år 2013 och därefter vart sjätte år ägarlägenhetsenheter.
7 a §3 Förenklad fastighetstaxering ska ske för hyreshusenheter, småhus-
enheter, ägarlägenhetsenheter och lantbruksenheter. Sådan taxering sker en-
ligt bestämmelserna i 2� 10 och 12� 14 kap. och i följande ordning.
�&r 2004 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter,
år 2006 och därefter vart sjätte år småhusenheter,
år 2008 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter samt
år 2010 och därefter vart sjätte år ägarlägenhetsenheter.
2 kap.
2 §4 Byggnader ska indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.
Småhus
Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer.
Till sådan byggnad ska höra komplementhus såsom ga-
rage, förråd och annan mindre byggnad.
1 Prop. 2008/09:83, bet. 2008/09:SkU21, rskr. 2008/09:171.
2 Senaste lydelse 2001:1218.
3 Senaste lydelse 2001:1218.
4 Senaste lydelse 2003:1201.
SFS 2009:105
Utkom från trycket
den 10 mars 2009
2
SFS 2009:105
Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst
tio familjer ska tillhöra byggnadstypen småhus, om bygg-
naden ligger på fastighet med åkermark, betesmark, skogs-
mark eller skogsimpediment.
Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet eller ett
tredimensionellt fastighetsutrymme kan inte utgöra småhus.
� garlägenhet
Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet och som
är inrättad till bostad åt en enda familj.
Hyreshus
Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer el-
ler till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Bygg-
nad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till hy-
reshus och som behövs för verksamheten, ska utgöra hy-
reshus.
Byggnad som är inrättad till bostad och som hör till en tre-
dimensionell fastighet ska utgöra hyreshus om den är inrät-
tad till bostad åt fler än en enda familj. Byggnad som är in-
rättad till bostad och som hör till ett tredimensionellt fast-
ighetsutrymme ska utgöra hyreshus.
Till hyreshus ska dock inte räknas byggnad som är inrättad
till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den ingår
i lantbruksenhet.
Ekonomi-
Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och
byggnad
som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall,
loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.
Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk
eller skogsbruk.
Kraftverks-
Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av
byggnad
elektrisk starkström. � ven byggnad för vattenreglering, för
lagring av bränsle och annan byggnad för produktionen
utgör kraftverksbyggnad.
Industri-
Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och
byggnad
som inte utgör kraftverksbyggnad.
Special-
Med specialbyggnad avses
byggnad
Försvars-
Byggnad som används för försvarsändamål
byggnad
eller ekonomisk försvarsberedskap, om
byggnaden inte är en fristående industriell
anläggning. � ven mässbyggnad ska utgöra
försvarsbyggnad.
3
SFS 2009:105
Kommunika- Garage, hangar, lokstall, terminal, stations-
tionsbyggnad byggnad, expeditionsbyggnad, vänthall,
godsmagasin, reparationsverkstad och lik-
nande, om byggnaden används för allmänna
kommunikationsändamål.
Byggnad som används i Statens järnvägars,
Luftfartsverkets, Banverkets, Teracom Ak-
tiebolags, Sveriges Radio Aktiebolags, Sve-
riges Television Aktiebolags och Sveriges
Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet.
Distributions- Byggnad som ingår i överförings- eller
byggnad
distributionsnätet för gas, värme, elektricitet
eller vatten.
Värme-
Byggnad för produktion och distribution av
central
varmvatten för uppvärmning, dock inte så-
dan anläggning som även är inrättad för
produktion av elektrisk starkström för yr-
kesmässig distribution.
Renings-
Vattenverk, avloppsreningsverk, anlägg-
anläggning
ning för förvaring av radioaktivt avfall, sop-
station och liknande samt pumpstation som
hör till sådan anläggning. Som reningsan-
läggning avses inte anläggning där verk-
samheten i allt väsentligt utgör ett led i en
industriell process.
Vård-
Byggnad som används för sjukvård, miss-
byggnad
missbrukarvård, omsorger om barn och
ungdom, kriminalvård, åldringsvård eller
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda.
Annan byggnad än som nu har nämnts ska
utgöra vårdbyggnad, om den används som
hem åt personer som behöver institutionell
vård eller tillsyn.
Bad-, sport- Byggnad som används för bad, sport, idrott
och idrotts-
och liknande, om allmänheten har tillträde
anläggning
till anläggningen.
Skol-
Byggnad som används för undervisning
byggnad
eller forskning vid
skola som anordnas av staten
skola som anordnas med statsbidrag och
skola vars undervisning står under statlig
tillsyn.
4
SFS 2009:105
Byggnad som används som elevhem eller
skolhem för elever vid sådana skolor.
Kultur-
Byggnad som används för kulturellt ända-
byggnad
mål såsom teater, biograf, museum och lik-
nande.
Ecklesiastik- Kyrka eller annan byggnad som används
byggnad
för religiös verksamhet.
Krematorium och annan byggnad som an-
vänds för begravningsverksamhet.
Allmän
Byggnad som tillhör staten, kommun eller
byggnad
annan menighet och som används för all-
män styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning
eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad
med likartad användning. Som allmän
byggnad ska inte anses byggnad som an-
vänds för statens affärsdrivande verksam-
het.
�vrig
Byggnad som inte ska utgöra någon av de tidigare nämnda
byggnad
byggnadstyperna.
4 §5 Mark ska indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är
vattentäckt ska indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte på-
verkas av förekomsten av byggnad som ska rivas (saneringsbyggnad) eller
av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle
uppgå till 50 000 kronor.
Tomtmark
Mark som upptas av småhus, ägarlägenhet, hyreshus,
kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller
övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplags-
plats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslut-
ning till sådan byggnad.
Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyres-
hus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad
eller övrig byggnad, ska i sin helhet utgöra tomtmark, om
fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som
inte överstiger två hektar. Detta ska dock inte gälla om
fastighetens mark till någon del ska taxeras tillsammans
med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.
Vad nu har sagts om tomtmark ska också gälla mark till
obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål
under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre
tillbaka i tiden ska marken utgöra tomtmark endast om det
är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall ska obe-
5 Senaste lydelse 2001:1218.
5
SFS 2009:105
byggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt
detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och
det inte är uppenbart att bebyggelsen inte ska genomföras.
Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd
enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen
(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra
stycket.
Täktmark
Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen
(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken gäl-
ler. Med täkttillstånd ska jämställas pågående täkt. Bygg-
nad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar inte att
marken indelas som täktmark.
�&kermark
Mark som används eller lämpligen kan användas till växt-
odling eller bete och som är lämplig att plöjas.
Betesmark
Mark som används eller lämpligen kan användas till bete
och som inte är lämplig att plöjas.
Skogsmark
Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i
väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Mark
där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt
eller mot att fjällgränsen flyttas ned.
Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad ska dock
inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda
förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.
Mark ska anses lämplig för virkesproduktion, om den en-
ligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i ge-
nomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar.
Skogsim-
Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan pro-
pediment
duktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har för-
utsättningar att bära skog.
�vrig mark
Mark som inte ska utgöra något av de tidigare nämnda
ägoslagen.
4 kap.
5 §6 Taxeringsenhet ska omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av
följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena, och
ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet
1. småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet)
2. ägarlägenhet och tomtmark för sådan byggnad (ägarlägenhetsenhet)
3. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)
4. industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för sådana byggnader, vat-
tenverk på annans grund samt sådan fiskefastighet som avses i 10 § lagen
(1970:995) om införande av nya jordabalken (industrienhet)
6 Senaste lydelse 2000:244.
6
SFS 2009:105
5. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark (in-
dustrienhet)
6. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)
7. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpedi-
ment (lantbruksenhet)
8. kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverksbyggnad och fallrätt samt
taxeringsenhet vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andels- eller
ersättningskraft (elproduktionsenhet).
Småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med
åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment, ska ingå i den lant-
bruksenhet som omfattar marken.
Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter
under punkterna 1� 8 i första stycket. �vrig mark ska i regel ingå i lant-
bruksenhet. I annat fall ska övrig mark taxeras tillsammans med den tomt-
mark eller täktmark som ligger närmast. Har övrig mark stor omfattning och
saknar den samband med annan mark, som har samma ägare, ska den dock
bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består av endast övrig mark,
betecknas industrienhet, om den ligger till övervägande del inom tätort, och
lantbruksenhet, om den ligger till övervägande del utanför sådan ort.
6 §7 I småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet, specialenhet och
industrienhet ska endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en
ekonomisk enhet.
Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogs-
bruk ska bilda egen lantbruksenhet.
10 §8 Marksamfällighet eller anläggningssamfällighet ska utgöra en taxe-
ringsenhet, om den förvaltas av juridisk person. Detta gäller dock inte om
fastigheterna, som har del i samfälligheten, uteslutande eller så gott som ute-
slutande är småhusfastigheter eller ägarlägenhetsfastigheter. Detta gäller inte
heller samfällighet, som avser enskild väg eller dike eller som har ett ringa
ekonomiskt värde.
I en elproduktionsenhet får inte kraftverksbyggnad, mark eller mark-
anläggning ingå som tillhör mer än ett av följande slag av kraftverk: vatten-
kraftverk, kärnkraftverk, kraftvärmeverk, kondenskraftverk, gasturbin eller
vindkraftverk.
Regleringsanläggning huvudsakligen avsedd för vattenkraftsändamål ska
inte utgöra en taxeringsenhet utan beaktas vid taxeringen av de vattenkraft-
verk som har nytta av anläggningen.
5 kap.
7 §9 Vid taxeringen ska följande delvärden bestämmas.
För småhus-, ägarlägenhets-, hyreshus-, industri- och elproduktionsenhet:
1. Byggnadsvärde
Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsenheten.
7 Senaste lydelse 1994:1909.
8 Senaste lydelse 1999:630.
9 Senaste lydelse 1999:630.
7
SFS 2009:105
2. Markvärde
Markvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark, täktmark, fallrätt
och markanläggningar.
För lantbruksenhet:
1. Bostadsbyggnadsvärde
Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till taxerings-
enheten.
2. Ekonomibyggnadsvärde
Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till
taxeringsenheten.
3. Tomtmarksvärde
Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.
4. Jordbruksvärde
Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark och
markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.
5. Skogsbruksvärde
Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med växande
skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogsbruk.
6. Skogsimpedimentsvärde
Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till
taxeringsenheten.
6 kap.
2 §10 Varje småhus, ägarlägenhet, hyreshus, industribyggnad och övrig
byggnad med värde av minst 50 000 kronor ska utgöra en värderingsenhet,
om inte annat anges i 3 eller 5 §.
Komplementhus på småhusenheten ska i regel ingå i samma värderings-
enhet som det mest värdefulla småhuset på taxeringsenheten.
Småhus, hyreshus, industribyggnader och övriga byggnader vilkas värde
inte uppgår till 50 000 kronor, ska ingå i samma värderingsenhet som den
mest värdefulla byggnaden inom samma tomt. Uppgår den mest värdefulla
byggnadens värde inte till 50 000 kronor ska samtliga byggnader inom tom-
ten utgöra en värderingsenhet.
7 kap.
3 §11 För byggnader och ägoslag som avses i 8� 15 kap. ska taxeringsvärde
bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa ska för varje värderings-
enhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträck-
ning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse för mark-
nadsvärdet.
För övriga värdefaktorer ska riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i
förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.
Värdefaktorer, som särskilt ska beaktas vid riktvärdets bestämmande, ska,
utom såvitt avser de under punkterna 1� 5 angivna värdefaktorerna, indelas i
klasser.
10 Senaste lydelse 1992:1666.
11 Senaste lydelse 2001:1218.
8
SFS 2009:105
Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00
Edita Västra Aros, Västerås 2009
1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad med
ledning av en avkastningsberäkning, tomtmark, åkermark, betesmark, skogs-
mark och skogsimpediment.
2. Hyra för hyreshus och ägarlägenhet.
3. �&teranskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad på in-
dustrienhet värderad med ledning av en produktionskostnadsberäkning.
4. �&rligt uttag av täktmark.
5. Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för vat-
tenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.
De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje
värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet ska redovisas på karta, i
tabell eller på annat sätt.
Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.
9 kap. Riktvärde för hyreshus och ägarlägenhet
1 §12 Riktvärdet för hyreshus ska utgöra värdet av en värderingsenhet avse-
ende ett eller flera hyreshus eller del av hyreshus.
Vad som sägs i detta kapitel om hyreshus gäller även ägarlägenhet.
12 kap.
4 §13 Riktvärden för tomtmark för hyreshus och ägarlägenhet ska inom
varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för följande värde-
faktorer.
Storlek
Med storlek avses värderingsenhetens byggrätt i kvadrat-
meter.
Typ av
Med typ av bebyggelse avses det ändamål bebyggelsen på
bebyggelse
värderingsenheten är avsedd för, antingen bostäder eller
lokaler.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2009.
På regeringens vägnar
ANDERS BORG
Fredrik Löfstedt
(Finansdepartementet)
12 Senaste lydelse 1992:1666.
13 Senaste lydelse 1992:1666.