SFS 2009:113 Lag om ändring i firmalagen (1974:156)

090113.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i firmalagen (1974:156);

utfärdad den 26 februari 2009.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs2 i fråga om firmalagen (1974:156)
dels att 15 och 19�20 b §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 18 b�18 g §§, av

följande lydelse.

15 §3 Om ett näringskännetecken eller dess användning strider mot goda
seder eller allmän ordning eller är vilseledande, får domstolen vid vite för-
bjuda innehavaren att använda kännetecknet.

Ett sådant förbud får även meddelas, om någon gör eller medverkar till in-

trång i någon annans rätt till näringskännetecken (firmaintrång).

Talan om förbud får föras av var och en som lider skada av kännetecknet

eller dess användning. Talan om förbud enligt första stycket får föras även
av den myndighet som regeringen bestämmer och av sammanslutning av be-
rörda näringsidkare.

Om käranden visar sannolika skäl för att firmaintrång, eller medverkan till

intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom
att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensam-
rätten till näringskännetecknet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden
intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett så-
dant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett
dröjsmål skulle medföra risk för skada.

Bestämmelserna i andra�fjärde styckena tillämpas också i fråga om försök

eller förberedelse till intrång.

Förbud enligt fjärde stycket får meddelas endast om käranden ställer sä-

kerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar kä-
randen förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller
henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsök-
ningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts
av svaranden.

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats en-

ligt fjärde stycket fortfarande ska bestå.

1 Prop. 2008/09:67, bet. 2008/09:NU11, rskr. 2008/09:176.

2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om sä-

kerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 195, 2.6.2004, s. 16, Ce-

lex 32004L0048).

3 Senaste lydelse 1996:850.

SFS 2009:113
Utkom från trycket
den 10 mars 2009

background image

2

SFS 2009:113

I fråga om överklagande av beslut enligt fjärde eller sjätte stycket samt i

fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestäm-
melser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet eller,

om detta meddelats enligt första stycket, av den myndighet som regeringen
bestämmer. Talan ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal
för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med
sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.

18 b § Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett fir-
maintrång får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som
anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distribu-
tionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller (informationsföreläg-
gande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av den som har lidit in-
trånget. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utred-
ning av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna.

Skyldigheten att lämna information omfattar den som
1. har gjort eller medverkat till intrånget,
2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller,
3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller,
4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikations-

tjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget, eller

5. har identifierats av någon som anges i 2�4 såsom delaktig i tillverk-

ningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst
som intrånget gäller.

Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan

särskilt avse

1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och an-

dra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna,

2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och
3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits

eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänster-
na.

Bestämmelserna i första�tredje styckena tillämpas också i fråga om försök

eller förberedelse till intrång.

18 c § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åt-
gärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär
för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.

Skyldigheten att lämna information enligt 18 b § omfattar inte uppgifter

vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne
närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig
handling.

I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur

mottagna personuppgifter får behandlas.

18 d § Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den dom-
stol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig dom-
stol det som föreskrivs i 24 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om
tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om

background image

3

SFS 2009:113

inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan
ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sö-

kandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som
gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får över-
klagas särskilt.

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än

den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden
tillämpas. För prövning av frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap.
rättegångsbalken. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för
sina rättegångskostnader.

Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläg-

gandet och ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för
brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en
sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande.

18 e § Den som på grund av bestämmelserna i 18 b § andra stycket 2�5 har
förelagts att enligt första stycket samma paragraf lämna information har rätt
till skälig ersättning för kostnader och besvär. Ersättningen ska betalas av
den som har framställt yrkandet om informationsföreläggande.

Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst och som till

följd av ett informationsföreläggande har lämnat ut information som avses i
6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska sända en
skriftlig underrättelse om detta till den som uppgifterna gäller tidigast efter
en månad och senast efter tre månader från det att informationen lämnades
ut. Kostnaden för underrättelsen ersätts enligt första stycket.

18 f § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får person-
uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 18 § behandlas om
detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras
gällande eller försvaras.

18 g § På yrkande av käranden får domstolen, i mål om intrång, ålägga den
som har gjort eller medverkat till intrånget att bekosta lämpliga åtgärder för
att sprida information om domen i målet.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök eller

förberedelse till intrång.

19 §4 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör firmaintrång ska betala
skälig ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet samt ersättning för
den ytterligare skada som intrånget har medfört. När ersättningens storlek
bestäms ska hänsyn särskilt tas till

1. utebliven vinst,
2. vinst som den som har begått intrånget har gjort,
3. skada på näringskännetecknets anseende,
4. ideell skada, och
5. rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås.

4 Senaste lydelse 1994:237.

background image

4

SFS 2009:113

Den som gör firmaintrång utan uppsåt eller oaktsamhet, ska betala ersätt-

ning för utnyttjandet av näringskännetecknet, om och i den mån det är skä-
ligt.

Avser intrånget en firma som är skyddad enbart på grund av registrering,

ska ersättning för det intrång som skett före registreringsdagen betalas en-
dast om intrånget gjorts uppsåtligen.

Rätten till ersättning för skada preskriberas, om talan inte väcks inom fem

år från det skadan uppkom. Rätten till ersättning med anledning av intrång i
firma som är skyddad enbart på grund av registrering preskriberas dock inte
i något fall tidigare än ett år från registreringsdagen.

20 §5 Vid överträdelse av ett vitesförbud som meddelats enligt 15 § första
stycket får en domstol efter vad som är skäligt besluta att näringskänneteck-
en, som i strid mot förbudet förekommer på skyltar, varor, förpackningar, re-
klamtryck, affärshandlingar eller liknande ska utplånas eller ändras så att det
inte längre strider mot goda seder eller allmän ordning eller är vilseledande.
Kan en sådan åtgärd inte ske utan att egendomen på vilken kännetecknet
förekommer förstörs eller ändras på visst sätt, får domstolen besluta om
detta.

Vid överträdelse av ett vitesförbud som meddelats enligt 15 § andra

stycket eller annars vid firmaintrång får en domstol på yrkande av den som
har lidit intrånget, efter vad som är skäligt, besluta att egendom på vilken nä-
ringskännetecken olovligen förekommer ska återkallas från marknaden, änd-
ras eller förstöras eller att någon annan åtgärd ska vidtas med den. Det-
samma gäller i fråga om hjälpmedel som har använts eller varit avsett att an-
vändas vid intrånget.

Om ett vitesförbud överträtts eller om det skäligen kan antas att ett brott

enligt 18 § har begåtts, får egendom som avses i första eller andra stycket tas
i beslag. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål
i allmänhet.

Bestämmelserna i andra och tredje styckena tillämpas också i fråga om

försök eller förberedelse till intrång.

Ett beslut om åtgärd enligt andra stycket får inte innebära att den som har

lidit firmaintrång ska betala ersättning till den som åtgärden riktas mot.

�&tgärder enligt andra stycket ska bekostas av svaranden om det inte finns

särskilda skäl mot detta.

Ett beslut som avses i denna paragraf ska inte meddelas, om förverkande

eller någon åtgärd till förebyggande av missbruk ska beslutas enligt 18 a §
eller enligt brottsbalken.

20 a §6 Om det skäligen kan antas att någon har gjort eller medverkat till
ett intrång, får domstolen för att bevisning ska kunna säkras om intrånget be-
sluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål eller
handlingar som kan antas ha betydelse för en utredning om intrånget
(intrångsundersökning).

5 Senaste lydelse 2005:293.

6 Senaste lydelse 1998:1458.

background image

5

SFS 2009:113

Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för åt-

gärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär
för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om

försök eller förberedelse till intrång.

20 b §7 Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där
rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga
om behörig domstol det som föreskrivs i 24 § för där avsedda mål och i
rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i
rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist
som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av den

som lider skada av kännetecknet eller dess användning. Om rättegång inte är
inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle

att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller
till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att före-
mål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas
undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rätte-

gång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit un-
der rättegång.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
2. Bestämmelserna i 18 b�18 e och 18 g §§ ska inte tillämpas när in-

trånget, eller försöket eller förberedelsen till intrånget, har begåtts före
ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

LENA ADELSOHN LILJEROTH

Christine Lager
(Jusititiedepartementet)

7 Senaste lydelse 1998:1458.

background image

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2009