SFS 2009:176 Lag om ändring i riksdagsordningen;

090176.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i riksdagsordningen;

utfärdad den 12 mars 2009.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen2

dels att tilläggsbestämmelsen 9.7.1 ska upphöra att gälla,
dels att i 9 kap. 8 § och tilläggsbestämmelsen 7.2.2 ordet ⬝kammarsekre-

terare⬝ i olika böjningsformer ska bytas ut mot ⬝riksdagsdirektör⬝ i motsva-
rande form,

dels att 3 kap. 11 §, 6 kap. 1 §, 9 kap. 1 och 7 §§, 10 kap. 3 § och tilläggs-

bestämmelserna 1.5.2, 3.1.1, 3.6.1, 3.8.1, 3.9.1, 5.6.2, 6.1.1, 6.4.1, 7.4.4,
9.1.1 samt rubrikerna närmast före 9 kap. 1 och 7 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny tilläggsbestämmelse, 2.1.1, av följan-

de lydelse.

1.5.2

Om talmannen är förhindrad att närvara inträder någon av de vice talmännen
som ordförande vid sammanträden med riksdagsstyrelsen.

Riksdagen utser tio ersättare för de valda ledamöterna av riksdagsstyrel-

sen. Frånvarande ledamots plats intas av ersättare som tillhör samma parti-
grupp. Varje partigrupp utser en personlig ersättare för sin särskilda företrä-
dare.

Riksdagsstyrelsen sammanträder inom stängda dörrar. Om styrelsen vill

inhämta upplysningar av någon som inte tillhör styrelsen, får den kalla ho-
nom eller henne till sammanträde. De vice talmännen, de av de särskilda fö-
reträdarna för partigrupperna som inte är ledamöter av styrelsen samt riks-
dagsdirektören får delta i styrelsens överläggningar.

2.1.1

Vid ledningen av kammarens sammanträden biträds talmannen av en kam-
marsekreterare.

1 Framst. 2008/09:RS1, bet. 2008/09:KU14, rskr. 2008/09:180.

2 Riksdagsordningen omtryckt 2007:726.

SFS 2009:176

Utkom från trycket
den 24 mars 2009

background image

2

SFS 2009:176

3.1.1

En proposition ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett
sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts tillgänglig för leda-
möterna i tryckt form.

3.6.1

En skrivelse ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett
sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts tillgänglig för leda-
möterna i tryckt form.

3.8.1

En framställning eller en redogörelse från ett riksdagsorgan ges in till kam-
markansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren
efter det att den har gjorts tillgänglig för ledamöterna i tryckt form.

3.9.1

En motion ges in till kammarkansliet senast klockan 16.30 sista motions-
dagen. Motioner bör innehålla uppgift om den partigrupp som motionären
tillhör.

Talmannen anmäler motionerna för kammaren.

3 kap.

11 §

Motioner med anledning av en proposition, en skrivelse, en framställ-

ning eller en redogörelse får väckas inom femton dagar från den dag då pro-
positionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen anmäldes i kam-
maren. Om en proposition eller en framställning måste behandlas skynd-
samt, får riksdagen, om den anser att det finns synnerliga skäl, på förslag av
regeringen eller det riksdagsorgan som lämnat framställningen besluta om
kortare motionstid. Om det finns särskilda skäl, får riksdagen på förslag av
talmannen besluta att förlänga motionstiden.

5.6.2

Vid en omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de ledamöter
som vill rösta för ja-propositionen att resa sig och riktar därefter samma upp-
maning till de ledamöter som vill rösta för nej-propositionen.

Vid en omröstning med omröstningsapparat registreras hur varje ledamot

har röstat.

Vid en omröstning med namnupprop uppmanar talmannen två ledamöter

att ta plats vid talmansbordet för att föra anteckningar över omröstningen.
Vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter valkretsvis.
Något av följande svar ska avges: ja, nej, avstår.

background image

3

SFS 2009:176

6 kap.

1 §

En interpellation ska ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en

motivering. Talmannen beslutar att en interpellation får framställas. Om tal-
mannen anser att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, ska
han eller hon vägra tillstånd till att interpellationen framställs och ange skäl
för detta beslut. Om kammaren ändå begär att interpellationen ska få fram-
ställas ska talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgöran-
de. Talmannen får inte vägra tillstånd till interpellationen om utskottet har
förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag.

En interpellation besvaras av ett statsråd inom två veckor från det att den

överlämnats till statsrådet. Om kammaren under tvåveckorsperioden gör ett
uppehåll i sitt arbete, förlängs tiden med vad som motsvarar uppehållet.

Om ett svar inte lämnas inom den tid som har angetts i andra stycket, ska

statsrådet meddela riksdagen varför svaret uteblir eller anstår. Meddelandet
får inte följas av överläggning.

En interpellation faller om den inte har besvarats vid det riksmöte då den

väcktes.

6.1.1

En interpellation ges in till kammarkansliet. Talmannen anmäler utan dröjs-
mål vid ett sammanträde med kammaren beslut att interpellationen ska eller
inte ska få framställas. Om talmannen har medgett att interpellationen får
framställas, överlämnar talmannen utan dröjsmål interpellationen till statsrå-
det.

Talmannen fastställer efter samråd med de särskilda företrädarna för par-

tigrupperna den dag under ett riksmöte då interpellationer senast får ges in
till kammarkansliet för besvarande före ett uppehåll i kammararbetet som är
längre än en månad.

Interpellationen ska redovisas i riksdagens protokoll.

6.4.1

En skriftlig fråga ges in till kammarkansliet. Talmannen anmäler utan dröjs-
mål vid ett sammanträde med kammaren beslut att frågan ska eller inte ska
få framställas. Om talmannen har medgett att frågan får framställas, låter tal-
mannen utan dröjsmål statsrådet få del av frågan.

Det skriftliga svaret lämnas till kammarkansliet som överlämnar svaret till

den ledamot som ställt frågan.

De skriftliga frågor som under en vecka getts in senast klockan 10 på fre-

dagen besvaras senast klockan 12 på onsdagen i följande vecka.

Under längre uppehåll i kammarens arbete än en månad får talmannen be-

sluta att svaren lämnas inom fjorton dagar efter det att frågorna framställts.
Talmannen fattar sitt beslut efter samråd med de särskilda företrädarna för
partigrupperna. Om ett svar inte lämnas inom denna tid, ska statsrådet med-
dela kammarkansliet när frågan kommer att besvaras eller att den inte kom-
mer att besvaras.

background image

4

SFS 2009:176

7.4.4

Vid val med slutna sedlar uppmanar talmannen fem ledamöter att ta plats vid
talmansbordet. Av dessa ska tre biträda när valsedlarna öppnas och granskas
och två föra anteckningar över valet.

Ledamöterna ropas upp i den ordning som anges i tilläggsbestämmelse

5.6.2. När en ledamot ropas upp, ska han eller hon gå fram till talmansbordet
och lämna sin valsedel till talmannen.

Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen och an-

tecknats av den tjänstgörande kammarsekreteraren och de två ledamöterna,
jämförs anteckningarna över valet.

Talmannen fastställer resultatet av valet och tillkännager det för kamma-

ren.

9 kap.

Riksdagsdirektör

1 §

Kammaren utser en riksdagsdirektör. Riksdagsdirektören låter föra

protokollet vid sammanträden med kammaren. Han eller hon expedierar
riksdagens beslut och biträder i övrigt talmannen i riksdagsarbetet.
Riksdagsdirektören är också chef för riksdagsförvaltningen och sekreterare i
krigsdelegationen.

Val av riksdagsdirektör äger rum vid början av riksmötet närmast efter ett

ordinarie val till riksdagen och gäller för tiden till dess ett nytt val av riks-
dagsdirektör förrättas. Valet ska beredas.

Vid val med slutna sedlar är den vald som får tre fjärdedelar eller fler av

de avgivna rösterna. Om en sådan röstövervikt inte uppnås, förrättas ett nytt
val. Om inte heller då någon får tre fjärdedelar eller fler av de avgivna rös-
terna sker en ny beredning av valet.

9.1.1

Valet av riksdagsdirektör ska beredas av en grupp bestående av talmannen
och de särskilda företrädarna för partigrupperna.

Bistånd med sakuppgifter

7 §

3 Riksdagens ledamöter och organ ska ha tillgång till bibliotek och rätt

till bistånd i övrigt med sakuppgifter för riksdagsarbetet.

10 kap.

3 §

Utskotten ska följa arbetet i Europeiska unionen inom de ämnes-

områden som för varje utskott anges i 4 kap. 4�6 §§ med tillhörande till-
läggsbestämmelser.

Regeringen ska överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i Eu-

ropeiska unionen som utskotten bestämmer. Utskottet får besluta att dessa
överläggningar ska äga rum offentligt. I övrigt tillämpas bestämmelserna om

3 �ndringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

background image

5

SFS 2009:176

slutna och öppna utskottssammanträden i 4 kap. 13 § med tilläggsbestäm-
melser.

Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, ska utskottet besluta

att överlägga med regeringen enligt andra stycket. Utskottet får avslå en så-
dan begäran om den begärda åtgärden skulle fördröja frågans behandling så
att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet ska i så fall i sitt protokoll re-
dovisa skälen till att begäran har avslagits.

Beträffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att

lämna upplysningar i EU-frågor till utskotten finns bestämmelser i 4 kap.
11 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
2. �ldre bestämmelser gäller fortfarande för en studieresa som beslutats

före den 1 april 2009.

På regeringens vägnar

FREDRIK REINFELT

BEATRICE ASK
(Justitiedepartementet)

background image

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2009