SFS 2009:191 Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder;

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i f�rordningen (2007:481) om st�d f�r landsbygdsutvecklings�tg�rder; utf�rdad den 12 mars 2009. Regeringen f�reskriver i fr�ga om f�rordningen (2007:481) om st�d f�r landsbygdsutvecklings�tg�rder dels att 1 kap. 4, 8, 10, 10 a, 18, 21 och 33 ��, 2 kap. 1, 6, 27, 30, 32 och 33 ��, 3 kap. 1 �, 4 kap. 8 �, 5 kap. 2, 4, 7, 9, 10, 12 och 14 ��, 6 kap. 1 och 3 ��, 7 kap. 1 och 2 �� samt bilagorna 1 och 4 ska ha f�ljande lydelse, dels att det i f�rordningen ska inf�ras en ny paragraf, 1 kap. 8 a �, av f�ljande lydelse. 1 kap. 4 � 1 I denna f�rordning f�rst�s med beh�rig myndighet: den myndighet som pr�var fr�gor om st�d, betesmark: ett jordbruksskifte som inte �r l�mpligt att pl�ja och som anv�nds till bete, med undantag av mark som anv�nds f�r renn�ringsverk- samhet, brukningsenhet: produktionsenhet inom ett jordbruksf�retag som har f�r driften gemensamma byggnader, jordbrukare: en fysisk eller juridisk person eller en grupp av s�dana personer, oavsett gruppens eller dess medlemmars juridiska st�llning, som bedriver jordbruksverksamhet, jordbrukarhush�ll: ett hush�ll som utg�rs av alla personer som bor p� samma fastighet och har gemensam hush�llning, d�r minst en person bedriver jordbruksverksamhet, jordbruksf�retag: samtliga produktionsenheter som drivs av en jordbru- kare inom Sveriges gr�nser, jordbruksmark: den areal som upptas av �kermark, sl�tter�ng eller betesmark, jordbruksverksamhet: produktion, uppf�dning eller odling av jordbruks- produkter, inklusive tr�dg�rdsprodukter, inbegripet sk�rd, mj�lkning, upp- f�dning och h�llande av djur f�r animalieproduktion eller annan produktion, eller verksamhet f�r att h�lla marken i god jordbruksh�vd och bevara milj�n enligt artikel 2 i r�dets f�rordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om uppr�ttande av gemensamma best�mmelser f�r system f�r direktst�d f�r jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om uppr�ttande 1 Senaste lydelse 2008:65. SFS 2009:191 Utkom fr�n trycket den 24 mars 2009 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2009:191 av vissa st�dsystem f�r jordbrukare, om �ndring av f�rordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upph�vande av f�rordning (EG) nr 1782/2003 2, klassificeringsfel: fel som inneb�r att f�rekomsten av st�dber�ttigande landskapselement eller renvallar och renst�ngsel �r mindre �n vad st�dmot- tagaren har s�kt st�d eller s�kt utbetalning av st�d f�r, LAG-grupp: en lokal utvecklingsgrupp inom leaderdimensionen som av- ses i artikel 62 i r�dets f�rordning (EG) nr 1698/2005 och som godk�nts av l�nsstyrelsen, landsbygdsprogram: landsbygdsprogrammet f�r Sverige �r 20072013 som avses i artikel 15 i r�dets f�rordning (EG) nr 1698/2005, leaderdimensionen: st�d som genomf�rs enligt artikel 6165 i r�dets f�rordning (EG) nr 1698/2005, lokal utvecklingsstrategi: en utvecklingsstrategi som utarbetats av en LAG-grupp och godk�nts av l�nsstyrelsen, mikrof�retag: f�retag som anses som mikrof�retag enligt kommissionens rekommendation (2003/361/EG) av den 6 maj 2003 om definitionen av mikrof�retag samt sm� och medelstora f�retag 3, m�tfel: fel som inneb�r att arealen m�tt i hektar eller antalet djur m�tt i djurenheter avviker fr�n vad st�dmottagaren har s�kt st�d eller s�kt utbetal- ning av st�d f�r, nationell strategi f�r landsbygdsutveckling: den nationella strategiska plan f�r Sverige som avses i artikel 11 i r�dets f�rordning (EG) nr 1698/ 2005, renn�ringsf�retag: fysiska eller juridiska personer som bedriver renn�- ringsverksamhet, renn�ringshush�ll: ett hush�ll som utg�rs av alla personer som bor p� samma fastighet och har gemensam hush�llning, d�r minst en person bedri- ver renn�ringsverksamhet, renn�ringsverksamhet: verksamhet som f�r bedrivas av sameby med st�d av renn�ringslagen (1971:437), skogsmark: mark som anses som skogsmark enligt 2 � skogsv�rdslagen (1979:429), sl�tter�ng: ett jordbruksskifte som inte �r l�mpligt att pl�ja och som p� eftersommaren anv�nds f�r sl�tter med klippande eller sk�rande redskap eller f�r s�dan sl�tter kompletterad med bete eller l�vt�kt, tr�d- och buskmark: mark som anses som tr�d- och buskmark enligt 2 � skogsv�rdslagen, villkorsfel: fel som inneb�r att st�dmottagaren brutit mot n�got sk�tselvill- kor eller annat villkor som g�ller f�r st�det, �kermark: mark som anv�nds eller kan anv�ndas till v�xtodling eller bete, och som �r l�mplig att pl�ja, och �goslagsfel: fel som inneb�r att det �goslag som st�dmottagaren har s�kt st�d eller s�kt utbetalning av st�d f�r avviker fr�n det faktiska �goslaget. 2 EUT L 130, 31.1.2009, s. 16 (Celex 32009R0073). 3 EUT L 124, 20.5.2003, s. 36 (Celex 32003H0361). </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2009:191 8 � 4 L�nsstyrelsen och Sametinget ska efter samr�d med ber�rda myndig- heter, kommuner och organisationer utarbeta genomf�randestrategier f�r de �tg�rder som avses i 2 kap. 16 och 17 ��, 4 och 5 kap., 6 kap. 1, 2 och 4 �� samt 7 kap. F�rsta stycket g�ller inte om n�got annat f�ljer av 8 a �. Genomf�randestrategierna ska godk�nnas av Jordbruksverket. 8 a � Jordbruksverket ska utarbeta en genomf�randestrategi f�r �tg�rder som avser investeringsst�d till biogasanl�ggningar. 10 � 5 L�nsstyrelsen pr�var fr�gor om st�d enligt denna f�rordning om inte annat f�ljer av andra eller tredje stycket eller av 10 a �. Skogsstyrelsen pr�var fr�gor om st�d enligt 2 kap. 3033 �� och st�d enligt 6 kap. s�vitt avser kompetensutveckling betr�ffande skogsbruk. Sametinget pr�var fr�gor om st�d enligt 2 kap. 1517 �� samt 4, 5 och 6 kap. s�vitt avser st�d till renn�ringsf�retag och annan verksamhet med an- knytning till rensk�tsel eller annat samiskt n�rings-, kultur- eller samh�llsliv. 10 a � 6 Fr�gor om st�d enligt 2 kap. 19 och 20 �� samt 6 kap. 3 � pr�vas av Jordbruksverket. Detsamma g�ller fr�gor om st�d till projekt enligt 4 kap. 14 och 15 ��, 5 kap. eller 6 kap. 1, 2 och 4 ��, om insatsen �r av riksomfat- tande karakt�r eller avser st�djande och kompletterande verksamhet till den genomf�randestrategi som avses i 8 eller 8 a �, och inte faller inom Skogs- styrelsens eller Sametingets ansvarsomr�de. 18 � 7 Jordbruksverket samordnar kontrollen �ver efterlevnaden av r�dets f�rordning (EG) nr 1698/2005, kommissionens f�rordning (EG) nr 1974/ 2006, kommissionens f�rordning (EG) nr 1975/2006 och denna f�rordning, f�rutom n�r det g�ller st�d enligt 2 kap. 3033 �� d� Skogsstyrelsen sam- ordnar kontrollen. L�nsstyrelsen, Jordbruksverket och Sametinget genomf�r den administra- tiva kontrollen enligt artikel 11 i f�rordningen (EG) nr 1975/2006 �ver st�d inom sina respektive ansvarsomr�den. L�nsstyrelsen och Sametinget genomf�r kontrollen p� plats enligt artikel 12 i f�rordningen (EG) nr 1975/2006 �ver st�d inom sina respektive ansvarsomr�den. L�nsstyrelsen genomf�r �ven kontrollen p� plats n�r det g�ller st�d enligt 2 kap. 19 � f�r vilka Jordbruksverket �r beh�rig myndig- het. L�nsstyrelsen, Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomf�r den administrativa kontrollen enligt artikel 26 i f�rordningen (EG) nr 1975/ 2006 �ver st�d inom sina respektive ansvarsomr�den. Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomf�r kontrollen p� plats enligt artikel 27 i f�rordningen (EG) nr 1975/2006 �ver st�d inom sina respektive ansvarsomr�den. Jordbruksverket genomf�r �ven kontrollen p� plats n�r det g�ller st�d enligt 4, 5, 6 och 7 kap. f�r vilka l�nsstyrelsen �r beh�rig myndighet. 4 Senaste lydelse 2008:65. 5 Senaste lydelse 2008:65. 6 Senaste lydelse 2008:65. 7 Senaste lydelse 2008:65. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2009:191 Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomf�r kontrollen i ef- terhand enligt artikel 30 i f�rordningen (EG) nr 1975/2006. Jordbruksverket genomf�r �ven kontrollen i efterhand n�r det g�ller st�d enligt 4, 5, 6 och 7 kap. f�r vilka l�nsstyrelsen �r beh�rig myndighet. 21 � 8 Fullt st�d enligt 2 kap. 919 och 2129 �� f�r endast utbetalas till den som p� hela brukningsenheten respekterar kraven i artiklarna 5 och 6 i samt bilagorna II och III till r�dets f�rordning (EG) nr 73/2009 och de f�re- skrifter som meddelats med st�d av 2 kap. f�rordningen (2004:760) om EG:s direktst�d f�r jordbrukare, m.m. Ut�ver vad som s�gs i f�rsta stycket f�r fullt st�d enligt 2 kap. 919 och 2129 �� endast utbetalas till den som p� hela brukningsenheten respekterar de minimikrav p� anv�ndning av g�dselmedel och v�xtskyddsmedel som Jordbruksverket f�reskriver. Vid pr�vningen av om de krav som omfattas av f�rsta och andra styckena �r uppfyllda ska beaktas resultatet av den kontroll som bedrivs av den kom- mun eller myndighet som har ansvaret f�r kontrollen �ver den lagstiftning som utg�r krav enligt f�rsta och andra styckena. 33 � 9 Skogsstyrelsen f�r efter samr�d med Jordbruksverket och de organi- sationer som har representanter i �vervakningskommitt�n meddela ytterli- gare f�reskrifter om st�d, st�dbelopp, st�dber�ttigande kostnader, ans�k- ningsf�rfarande, inneh�ll i ans�kan, inneh�ll i aff�rsplaner och projektpla- ner, utbetalning, kontroll, minskning av st�d och verkst�llighet av denna f�r- ordning n�r det g�ller st�d enligt 2 kap. 3033 �� och st�d enligt 6 kap. i fr�ga om kompetensutveckling betr�ffande skogsbruk. 2 kap. 1 � 10 St�d f�r l�mnas �rligen under f�ruts�ttning att st�dmottagaren under en �tagandeperiod av minst fem �r �tar sig att vidta s�dana �tg�rder eller be- driva s�dan odling som avses i 1116, 1819 och 2129 ��. F�r st�d f�r �tg�rder som avses i 13 � f�r �tagandet f�rl�ngas med fem �r i taget, dock l�ngst till dess att den samlade �tagandeperioden uppg�r till 20 �r. St�d enligt 9 � f�r bara l�mnas till jordbrukare som �tar sig att forts�tta bedriva jordbruk inom st�domr�det under fem �r fr�n och med den f�rsta st�dutbetalningen. S�dant jordbruk ska varje �r omfatta minst 3 hektar. Den beh�riga myndigheten f�r prioritera mellan och inom inkomna ans�kningar enligt 1617 och 3033 ��. Vid prioriteringen ska syftet med st�det samt den genomf�randestrategi som avses i 1 kap. 8 eller 8 a � beaktas. Vid prioriteringen av ans�kningar enligt 3033 �� ska s�rskild vikt l�ggas vid betydelsen f�r sm� f�retag. St�d enligt 17 � l�mnas inte f�r insatser som staten eller en kommun enligt lag eller annan f�rfattning ska s�rja f�r. En projektplan ska ing� i ans�kan om st�d enligt 17 och 20 ��. 8 Senaste lydelse 2008:65. 9 Senaste lydelse 2008:65. 10 Senaste lydelse 2008:65. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2009:191 6 � 11 St�d l�mnas inte 1. f�r sk�tsel�tg�rder som omfattas av kraven i artiklarna 5 och 6 i samt bilagorna II och III till r�dets f�rordning (EG) nr 73/2009 och de f�reskrifter som meddelats med st�d av 2 kap. f�rordningen (2004:760) om EG:s direkt- st�d f�r jordbrukare, m.m., 2. f�r sk�tsel�tg�rder som omfattas av de minimikrav p� anv�ndning av g�dselmedel och v�xtskyddsmedel som Jordbruksverket f�reskriver om en- ligt 1 kap. 21 �, 3. f�r sk�tsel�tg�rder inom omr�den skyddade med st�d av milj�balken f�r vilka �tg�rder det l�mnas ers�ttning med statliga medel f�r natur- eller kulturv�rd, och 4. f�r �tg�rder som st�dmottagaren annars �r skyldig att genomf�ra enligt lag eller annan f�rfattning. F�r areal som tagits ur produktion och som omfattas av EG:s system f�r direktst�d f�r st�d endast l�mnas enligt 14 eller 21 � samt enligt 24 � f�r od- ling av ett�riga v�xter f�r industri- och energi�ndam�l. 27 � St�d enligt 26 � f�r l�mnas till brukare vars hela v�xtodling respek- tive hela djurh�llning inom ers�ttningsformen omfattas av certifiering f�r ekologisk produktion. Om hela v�xtodlingen inom ers�ttningsformen inte omfattas av certifiering ers�tts v�xtodlingen med 75 procent av de belopp som anges i bilaga 1 under �r 2007 och 2008 och med 50 procent av de belopp som anges i bilaga 1 f�r tiden d�refter. Om hela djurh�llningen inom ers�ttningsformen inte omfattas av certifiering ers�tts djurh�llningen med 75 procent av de belopp som anges i bilaga 1 under 2007 och 2008 och med 50 procent av de belopp som anges i bilaga 1 f�r tiden d�refter. Med certifierad produktion avses s�dan v�xtodling eller djurh�llning, inklusive v�xtodling och djurh�llning under karens, som kontrolleras av ett godk�nt kontrollorgan enligt r�dets f�rordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och m�rkning av ekologiska produkter och om upph�vande av r�dets f�rordning (EEG) nr 2092/91 12. 30 � 13 St�d f�r l�mnas till skogs�gare f�r insatser p� skogsmark och tr�d- och buskmark som f�rst�rker markens natur- eller kulturv�rden. St�d f�r �ven l�mnas f�r insatser som kan fr�mja de sociala v�rdena p� mark som har h�ga natur- eller kulturv�rden. St�d f�r l�mnas f�r s�dana insatser som avses i bilaga 1, punkten 3. St�d l�mnas i form av ers�ttning f�r m�lklassning av best�nd, manuella insatser, maskinella insatser och materiella kostnader. 32 � St�d f�r l�mnas till skogs�gare i G�taland och Svealand f�r merkost- nader f�r nyanl�ggning och �terskapande av �dell�vskog p� marker d�r detta anses l�mpligt. St�d enligt f�rsta stycket f�r l�mnas med h�gst 100 procent av kostna- derna f�r markberedning, ink�p av plantor, plantering och st�ngsling, och med h�gst 60 procent av kostnaderna f�r gallring och r�jning. Ers�ttningen 11 Senaste lydelse 2008:65. 12 EUT L 189, 20.7. 2007, s. 1 (Celex 32007R0834). 13 Senaste lydelse 2008:65. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2009:191 f�r dock inte �verstiga 20 300 kr per hektar nyanlagd eller �terskapad �del- l�vskog. 33 � St�d enligt 32 � betalas endast ut f�r nyanl�ggning eller �terskapande som genomf�rts i enlighet med en av Skogsstyrelsen godk�nd projektplan. 3 kap. 1 � St�d som l�mnas enligt 4, 5 och 6 kap. ska vara f�renliga med en s�dan genomf�randestrategi som avses i 1 kap. 8 eller 8 a �. Jordbruksverket och Skogsstyrelsen f�r i enskilda fall g�ra undantag fr�n f�rsta stycket f�r verksamhet som �r av riksomfattande karakt�r eller kom- pletterar eller st�djer flera s�dana genomf�randestrategier som avses i 1 kap. 8 � eller 8 a �. 4 kap. 8 � St�d f�r l�mnas till jordbrukare f�r plantering av fler�riga energigr�dor avsedda f�r energi�ndam�l av arterna salix, hybridasp eller poppel p� jord- bruksmark med ett maximalt sk�rdeintervall p� 20 �r eller mindre, med h�gst 40 procent av de st�dber�ttigande utgifterna och h�gst 4 000 kr per hektar. Efter s�rskild pr�vning kan ytterligare st�d motsvarande h�gst 40 procent av de st�dber�ttigande kostnaderna och h�gst 12 000 kr per hektar beviljas med avseende p� st�dber�ttigande investeringar f�r st�ngsling. St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas f�r plantering p� betesmarker och sl�tter�ngar. 5 kap. 2 � St�d f�r l�mnas till lokala, regionala eller nationella akt�rer med minst 20 och h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kostnaderna f�r att genom- f�ra projekt som bidrar till att f�rb�ttra f�ruts�ttningarna f�r en konkurrens- kraftig diversifiering eller p�skynda en h�llbar utveckling av nya aff�rs- och verksamhetsid�er i jordbruks- eller renn�ringsf�retag. St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet sprids till flera olika akt�rer. Projekt enligt f�rsta stycket f�r inte avse prim�rproduktion. 4 � St�d f�r l�mnas till lokala, regionala eller nationella akt�rer med minst 20 och h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kostnaderna f�r att genom- f�ra projekt som bidrar till att f�rb�ttra f�ruts�ttningarna f�r ett konkurrens- kraftigt f�retagande f�r mikrof�retag p� landsbygden eller p�skynda en h�ll- bar utveckling av nya aff�rs- och verksamhetsid�er. St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet sprids till flera olika akt�rer. 7 � St�d f�r l�mnas till lokala, regionala eller nationella akt�rer med anknytning till landsbygdsturism med minst 20 och h�gst 100 procent av de </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2009:191 st�dber�ttigande kostnaderna f�r att genomf�ra projekt som bidrar till att f�rb�ttra f�ruts�ttningarna f�r en konkurrenskraftig turismn�ring p� lands- bygden eller p�skynda en h�llbar utveckling av nya aff�rs- och verksamhets- id�er som r�r landsbygdsturism. St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet sprids p� flera olika akt�rer. 9 � St�d f�r l�mnas till lokala, regionala eller nationella akt�rer med minst 20 och h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kostnaderna f�r att genom- f�ra lokala projekt som bidrar till att f�rb�ttra f�ruts�ttningarna f�r lokal kommersiell eller offentlig service samt lokala kultur- eller fritidsaktiviteter. St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet sprids till flera olika akt�rer. 10 � St�d enligt 8 och 9 �� f�r endast l�mnas till insatser som bed�ms vara v�sentliga f�r en h�llbar lokal, social och ekonomisk utveckling. St�d l�mnas inte om st�d har beviljats enligt f�rordningen (2000:284) om st�d f�r kommersiell service. St�d f�r investeringar i sm�skalig lokal infrastruktur f�r endast l�mnas i glest befolkade omr�den d�r f�ruts�ttningar f�r annan finansiering bed�ms saknas. 12 � St�d f�r l�mnas till lokala eller regionala akt�rer med minst 20 och h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kostnaderna f�r att genomf�ra lokala projekt som bidrar till 1. att f�rb�ttra villkoren f�r f�retagande och boende i bygden, 2. att allm�nt st�rka en bygds attraktionskraft, eller 3. ett h�llbart nyttjande av bygdens resurser. St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet sprids till flera olika akt�rer. 14 � St�d f�r l�mnas till lokala, regionala eller nationella akt�rer eller mark�gare med minst 20 och h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kost- naderna f�r att genomf�ra projekt som bidrar till att 1. f�rb�ttra f�ruts�ttningarna f�r ett bevarande av natur- och kulturarvet p� landsbygden eller f�r att �ka dess attraktionskraft, eller 2. utreda fr�gor om underh�ll, restaurering och h�jning av attraktionskraf- ten hos natur- och kulturarvet p� landsbygden. St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet sprids p� flera olika akt�rer. 6 kap. 1 � St�d f�r l�mnas med minst 20 och h�gst 100 procent av kostnaderna till personer som �r verksamma inom jordbruk, renn�ring, skogsbruk eller f�r�dling f�r kompetensutvecklings�tg�rder som syftar till </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2009:191 1. att f�rb�ttra milj�n och landskapet, 2. f�retagsutveckling f�r att stimulera till att utveckla befintliga och nya produkter och verksamheter, eller 3. att fr�mja kunskaps�verf�ring fr�n och information om forsknings- och utvecklingsarbete. St�d enligt f�rsta stycket f�r �ven l�mnas f�r andra kompetensutvecklings- �tg�rder som �r f�renliga med den nationella strategin f�r landsbygdsutveck- ling, den genomf�randestrategi som avses i 1 kap. 8 eller 8 a � eller, om kompetensutvecklings�tg�rden genomf�rs enligt leaderdimensionen, den lokala utvecklingsstrategi som g�ller inom det omr�de som avses i 1 kap. 9 �. St�d f�r �ven l�mnas till akt�rer som anordnar s�dana kompetensutveck- lings�tg�rder som avses i f�rsta eller andra stycket. 3 � 14 St�d f�r l�mnas till akt�rer som anordnar r�dgivningsinsatser om f�- reskrivna verksamhetskrav samt god jordbruksh�vd och goda milj�f�rh�l- landen enligt artiklarna 5 och 6 i samt bilagorna II och III till r�dets f�rord- ning (EG) nr 73/2009 och f�r r�dgivning om regler om arbetarskydd som grundar sig p� gemenskapslagstiftningen. St�d enligt f�rsta stycket f�r l�mnas med de begr�nsningar som framg�r av bilagan till r�dets f�rordning (EG) nr 1698/2005. 7 kap. 1 � St�d inom ramen f�r leaderdimensionen f�r l�mnas till akt�rer vilkas verksamhet bedrivs inom ett omr�de som avses i 1 kap. 9 � med minst 20 och h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kostnaderna f�r projekt som bidrar till att genomf�ra den lokala utvecklingsstrategi som g�ller inom omr�det. St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet sprids till flera akt�rer. 2 � St�d till interregionala och transnationella samarbetsprojekt inom ramen f�r leaderdimensionen f�r l�mnas till akt�rer vilkas verksamhet bedrivs inom ett omr�de som avses i 1 kap. 9 � med minst 20 och h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kostnaderna. St�d enligt f�rsta stycket f�r endast l�mnas d� en av de samarbetande par- terna �r en LAG-grupp som godk�nts enligt 1 kap. 9 �. St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet sprids till flera akt�rer. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 april 2009. De nya best�mmelserna ska dock till�mpas f�r tid fr�n och med den 1 januari 2009. P� regeringens v�gnar ESKIL ERLANDSSON Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet) 14 �ndringen inneb�r bland annat att tredje stycket upph�vs. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2009:191 Bilaga 1 15 St�dbelopp och st�dsatser avseende st�d f�r �tg�rder f�r en f�rb�ttring av milj�n och landskapet 1. Kompensationsbidrag i mindre gynnade omr�den Kompensationsbidrag f�r l�mnas med h�gst f�ljande belopp per hektar. 15 Senaste lydelse 2008:65. St�domr�de Markanv�ndning St�dbelopp inom inter- vallen areal 090 ha 90 ha 1 och F 23 och 4a 4b 5a 5b 1, 23 och F 4a 13 och F bete och sl�ttervall p� �ker samt betesmark bete och sl�ttervall p� �ker samt betesmark bete och sl�ttervall p� �ker samt betesmark bete och sl�ttervall p� �ker samt betesmark bete och sl�ttervall p� �ker samt betesmark spannm�l spannm�l potatis 2 550 kr 1 950 kr 950 kr 1 350 kr 760 kr 1 000 kr 500 kr 1 750 kr 1 275 kr 975 kr 475 kr 675 kr 380 kr 500 kr 250 kr 875 kr </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2009:191 2. Milj�v�nligt jordbruk �tg�rd Region �rlig ers�ttningsniv� Ers�ttning f�r vallod- ling Hela landet St�domr�de 13 St�domr�de 4 St�domr�de 5a, 5b St�domr�de 5c, 5m Grunders�ttning: 300 kr/ha Till�ggsers�ttning: 1 800 kr/ha Till�ggsers�ttning: 700 kr/ha Till�ggsers�ttning: 250 kr/ha Till�ggsers�ttning: 400 kr/ha Sk�tsel av betesmark Hela landet Allm�nna v�rden: 1 100 kr/ha S�rskilda v�rden: 2 500 kr/ha Kompletterande insatser: l�vt�kt: 100 kr/styck, dock h�gst 2 000 kr/ha Sk�tsel av sl�tter�ng Hela landet Allm�nna v�rden: 1 100 kr/ha S�rskilda v�rden: 3 500 kr/ha Kompletterande insatser: l�vt�kt: 100 kr/styck, dock h�gst 2 000 kr/ha efterbete: 700 kr/ha liesl�tter: 7 000 kr/ha F�bodbete och f�bod i bruk F�bodbete: 700 kr/ha F�bod i bruk: 3 000 kr/ha f�r 6 ha, extra f�bod i fler- f�bodsystem ger 0,25 f�- bod i bruk Alvarbete Skogsbete �land och Gotland Hela landet 850 kr/ha 1 800 kr/ha Sk�tsel av v�tmarker Hela landet Inom st�domr�de 9 i Sk�ne, Blekinge och Hallands l�n Grunders�ttning: Betesmark och �vrig mark: 1 500 kr/ha �kermark: 3 000 kr/ha F�rh�jd ers�ttning: �ker- mark: 4 000 kr/ha Natur- och kulturmilj�er i odlingslandskapet Hela landet Grunders�ttning: 100 kr /elementtyp Grupp 1: 6 kr/10 meter 2: 26 kr/10 meter 3: 58 kr/10 meter 4: 60 kr/st 5: 180 kr/st 6: 2 000 kr/ha </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2009:191 Natur- och kultur- milj�er i rensk�tsel- omr�det Rensk�tselomr�det Renvallar: 6 300 kr/ha Renst�ngsel: 20 kr/meter Resor: 640 kr/element f�r avst�nd till och med 75 km, 1 275 kr/element f�r avst�nd �ver 75 km, dock h�gst fem element/ �tagande Traditionell odling av bruna b�nor �land 1 400 kr/ha Utrotningshotade husdjursraser Hela landet Fast ers�ttning: 800 kr/ djurslag och bes�ttning Linder�dssvin: 1 500 kr/ djurenhet �vriga raser: 1 000 kr/ djurenhet Minskat kv�ve- l�ckage St�domr�de 5c, 5m och 9 i Sk�ne, Ble- kinge, Kalmar, Got- lands, Hallands och V�stra G�talands l�n samt st�domr�de 5a och 5b i Hallands och V�stra G�talands l�n F�nggr�da: 800 kr/ha V�rbearbetning: 300 kr/ha Kombination av f�nggr�da och v�rbearbetning p� samma mark: 1 300 kr/ha Skyddszoner St�domr�de 5 och 9 1 000 kr/ha Milj�skydds�tg�rder Hela landet St�dbelopp inom interval- len areal 050 ha 50300 ha 200 kr/ha 80 kr/ha Ekologiska produk- tionsmetoder certi- fierad produktion Hela landet Spannm�l: 1 300 kr/ha Proteingr�dor: 1 300 kr/ha Sp�nadslin: 1 300 kr/ha Foderbetor: 1 300 kr/ha �vriga gr�dor utom vall- gr�s och vallbaljv�xter: 1 300 kr/ha Oljev�xter: 2 200 kr/ha Oljelin: 2 200 kr/ha Bruna b�nor: 2 200 kr/ha Konserv�rter: 2 200 kr/ha Fr�vall: 2 200 kr/ha Potatis: 5 000 kr/ha Sockerbetor: 5 000 kr/ha Gr�nsaker: 5 000 kr/ha Frukt och b�r: 7 500 kr/ha Ers�ttning per djurenhet: 1 600 kr </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2009:191 3. �tg�rder f�r h�llbart utnyttjande av skogsmark �tg�rd Region Ers�ttningsniv� �tg�rder f�r att bevara och utveckla skogens bio- logiska m�ngfald R�ja, rensa, m�rka upp stig/vandringsled/sten- mur Upps�ttning av st�ngsel f�r att gynna l�vskogs- milj�er �terst�lla mindre flottled Hamling, frihuggning av naturv�rdestr�d Skapa d�d ved T�ppa igen dike Frihugga och rensa kul- turmilj� fr�n tr�d och ris Restaurera skoglig kultur- milj�byggnad Skapa utblick/sikthugg- ning Naturv�rdsbr�nning, >30 % av virkesvolymen kvar Hela landet M�lklassning: h�gst 75 kr/ha Manuella insatser: h�gst 3 000 kr/ha Maskinella insatser: h�gst 4 000 kr/ha 975 kr /100 meter 6 800 kr /100 meter 2 100 kr/100 meter 310 kr/tr�d 80 kr/tr�d 950 kr/dikespropp 1 100 kr/objekt 3 700 kr/objekt 780 kr/objekt 24 000 kr/objekt + 6 400 kr=hektar </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2009:191 4. Regionalt prioriterade ers�ttningar �tg�rd Maximal �rlig ers�ttningsniv� Regionala sk�tselinsatser Regionala markklasser Komplement till milj�ers�ttning f�r betesmarker och sl�tter�ngar Mosaikbetesmarker och andra gr�s- fattiga marker: 2 000 kr/ha. Restaurering av sl�tter�ngar och be- tesmarker: 3 600 kr/ha. Regionala kompletterande insatser: S�rskild sk�tsel av f�bodbete: 1 200 kr/ha Br�nning: 800 kr/ha S�rskild h�hantering p� sl�tter�ng: 1 700 kr/ha Bete och sl�tter p� sv�rtillg�ngliga platser: 1 000 kr/ha Komplement till milj�ers�ttning f�r natur- och kulturmilj�er i odlings- landskapet Regionala kompletterande insatser S�rskild sk�tsel av landskapselement/ Sk�tsel av landskapselement med s�rskilda v�rden 12 kr/m: �ppet dike, Renar mellan �kerskiften, Jordvall, Gropvall, Bruk- ningsv�g, Stenmurar, Tr�g�rdesg�r- dar, L�plantering 116 kr/m: F�gata med stenmur eller tr�g�rdesg�rd 120 kr/st: Odlingsr�sen och stentip- par, Fornl�mningslokaler, Byggnads- grunder, Brunnar, K�llor, All�er, So- lit�rtr�d, Hamlade pilar som ing�r i rader eller h�ckar, Hamlade tr�d. 360 kr/st: Sm�vatten, �kerholmar, �verloppsbyggnader, Liten sv�rbru- kad �ker under 0,1 ha </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2009:191 Bilaga 4 1 M�jliga kombinationer av insatser inom �tg�rden milj�v�nligt jordbruk * Insatserna kan kombineras p� samma f�retag men inte p� samma mark � Insatserna kan kombineras p� samma mark - Insatserna �r inte m�jliga att kombineras 1 Senaste lydelse 2008:65. Extensiv vall- odling f�r milj�n och det �ppna landskapet Biologisk m�ngfald och kultur- milj�v�rden i betesmar- ker, sl�tter- �ngar och v�tmarker V�rdefulla natur- och kulturmilj�er i odlings- landskapet V�rdefulla natur- och kulturmilj�er i rensk�tsel- omr�dena Bruna b�nor p� �land Minskat kv�ve- l�ckage Skydds- zoner mot vattendrag Milj�- skydds- �tg�rder Ekolo- giska produk- tions- former Extensiv vall- odling f�r mil- j�n och det �ppna land- skapet * � * * v�rbearbetn. � �vrigt * * * � Biologisk m�ngfald och kulturmilj�- v�rden i betes- marker, sl�tter- �ngar och v�tmarker * * * * * * * * V�rdefulla natur- och kulturmilj�er i odlings- landskapet � * * � � � � � V�rdefulla natur- och kulturmilj�er i rensk�tsel- omr�dena * * * Bruna b�nor p� �land * * � * * * * Minskat kv�vel�ckage v�rbearbetn. � �vrigt * * � * - * � � Skyddszoner mot vattendrag * * � * * * * Milj�skydds- �tg�rder * * � * � * * Ekologiska produktions- former � * � * � * * - 16 16 </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2009:191 M�jliga kombinationer av insatser inom Utvald milj� �ker- ogr�s Biotr�da Ob�rgad spann- m�ls- sk�rd S�rskild sk�tsel element- land- skapsele- ment H�han- tering Br�nning S�rskild sk�tsel f�- bod Sv�rtillg. gr�s-mar- ker Mosaik- marker Restau- rering R�jning same- visten �kerogr�s * * x * * * * * * o Biotr�da * * x * * * * * * o Ob�rgad * * x * * * * * * o S�rskild sk�t- sel element- landskaps- element x x x - x x * * * * o H�hantering * * * x * * * * * o br�nning * * * x * - * * x * o S�rskild sk�t- sel f�bod * * * * * * * * * o Sv�rtillg. gr�smarker * * * x * * * * x o Mosaikmarker * * * x * x * * - * o Restaurering * * * * * * * x * o R�jning same- visten * * * * * * * * * * * g�r inte att kombinera p� samma mark o g�r inte att kombinera p� samma f�retag x g�r att kombinera p� samma mark </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om �ndring i f�rordningen (2007:481) om st�d f�r
landsbygdsutvecklings�tg�rder;

utf�rdad den 12 mars 2009.

Regeringen f�reskriver i fr�ga om f�rordningen (2007:481) om st�d f�r

landsbygdsutvecklings�tg�rder

dels att 1 kap. 4, 8, 10, 10 a, 18, 21 och 33 ��, 2 kap. 1, 6, 27, 30, 32 och

33 ��, 3 kap. 1 �, 4 kap. 8 �, 5 kap. 2, 4, 7, 9, 10, 12 och 14 ��, 6 kap. 1 och
3 ��, 7 kap. 1 och 2 �� samt bilagorna 1 och 4 ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i f�rordningen ska inf�ras en ny paragraf, 1 kap. 8 a �, av

f�ljande lydelse.

1 kap.

4 �

I denna f�rordning f�rst�s med

beh�rig myndighet: den myndighet som pr�var fr�gor om st�d,
betesmark: ett jordbruksskifte som inte �r l�mpligt att pl�ja och som

anv�nds till bete, med undantag av mark som anv�nds f�r renn�ringsverk-
samhet,

brukningsenhet: produktionsenhet inom ett jordbruksf�retag som har f�r

driften gemensamma byggnader,

jordbrukare: en fysisk eller juridisk person eller en grupp av s�dana

personer, oavsett gruppens eller dess medlemmars juridiska st�llning, som
bedriver jordbruksverksamhet,

jordbrukarhush�ll: ett hush�ll som utg�rs av alla personer som bor p�

samma fastighet och har gemensam hush�llning, d�r minst en person
bedriver jordbruksverksamhet,

jordbruksf�retag: samtliga produktionsenheter som drivs av en jordbru-

kare inom Sveriges gr�nser,

jordbruksmark: den areal som upptas av �kermark, sl�tter�ng eller

betesmark,

jordbruksverksamhet: produktion, uppf�dning eller odling av jordbruks-

produkter, inklusive tr�dg�rdsprodukter, inbegripet sk�rd, mj�lkning, upp-
f�dning och h�llande av djur f�r animalieproduktion eller annan produktion,
eller verksamhet f�r att h�lla marken i god jordbruksh�vd och bevara milj�n
enligt artikel 2 i r�dets f�rordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009
om uppr�ttande av gemensamma best�mmelser f�r system f�r direktst�d f�r
jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om uppr�ttande

1 Senaste lydelse 2008:65.

SFS 2009:191

Utkom fr�n trycket
den 24 mars 2009

SFS 2009:191

av vissa st�dsystem f�r jordbrukare, om �ndring av f�rordningarna (EG) nr
1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upph�vande
av f�rordning (EG) nr 1782/2003

klassificeringsfel: fel som inneb�r att f�rekomsten av st�dber�ttigande

landskapselement eller renvallar och renst�ngsel �r mindre �n vad st�dmot-
tagaren har s�kt st�d eller s�kt utbetalning av st�d f�r,

LAG-grupp: en lokal utvecklingsgrupp inom leaderdimensionen som av-

ses i artikel 62 i r�dets f�rordning (EG) nr 1698/2005 och som godk�nts av
l�nsstyrelsen,

landsbygdsprogram: landsbygdsprogrammet f�r Sverige �r 20072013

som avses i artikel 15 i r�dets f�rordning (EG) nr 1698/2005,

leaderdimensionen: st�d som genomf�rs enligt artikel 6165 i r�dets

f�rordning (EG) nr 1698/2005,

lokal utvecklingsstrategi: en utvecklingsstrategi som utarbetats av en

LAG-grupp och godk�nts av l�nsstyrelsen,

mikrof�retag: f�retag som anses som mikrof�retag enligt kommissionens

rekommendation (2003/361/EG) av den 6 maj 2003 om definitionen av
mikrof�retag samt sm� och medelstora f�retag

m�tfel: fel som inneb�r att arealen m�tt i hektar eller antalet djur m�tt i

djurenheter avviker fr�n vad st�dmottagaren har s�kt st�d eller s�kt utbetal-
ning av st�d f�r,

nationell strategi f�r landsbygdsutveckling: den nationella strategiska

plan f�r Sverige som avses i artikel 11 i r�dets f�rordning (EG) nr 1698/
2005,

renn�ringsf�retag: fysiska eller juridiska personer som bedriver renn�-

ringsverksamhet,

renn�ringshush�ll: ett hush�ll som utg�rs av alla personer som bor p�

samma fastighet och har gemensam hush�llning, d�r minst en person bedri-
ver renn�ringsverksamhet,

renn�ringsverksamhet: verksamhet som f�r bedrivas av sameby med st�d

av renn�ringslagen (1971:437),

skogsmark: mark som anses som skogsmark enligt 2 � skogsv�rdslagen

(1979:429),

sl�tter�ng: ett jordbruksskifte som inte �r l�mpligt att pl�ja och som p�

eftersommaren anv�nds f�r sl�tter med klippande eller sk�rande redskap
eller f�r s�dan sl�tter kompletterad med bete eller l�vt�kt,

tr�d- och buskmark: mark som anses som tr�d- och buskmark enligt 2 �

skogsv�rdslagen,

villkorsfel: fel som inneb�r att st�dmottagaren brutit mot n�got sk�tselvill-

kor eller annat villkor som g�ller f�r st�det,

�kermark: mark som anv�nds eller kan anv�ndas till v�xtodling eller bete,

och som �r l�mplig att pl�ja, och

�goslagsfel: fel som inneb�r att det �goslag som st�dmottagaren har s�kt

st�d eller s�kt utbetalning av st�d f�r avviker fr�n det faktiska �goslaget.

2 EUT L 130, 31.1.2009, s. 16 (Celex 32009R0073).

3 EUT L 124, 20.5.2003, s. 36 (Celex 32003H0361).

SFS 2009:191

8 �

L�nsstyrelsen och Sametinget ska efter samr�d med ber�rda myndig-

heter, kommuner och organisationer utarbeta genomf�randestrategier f�r de
�tg�rder som avses i 2 kap. 16 och 17 ��, 4 och 5 kap., 6 kap. 1, 2 och 4 ��
samt 7 kap.

F�rsta stycket g�ller inte om n�got annat f�ljer av 8 a �.
Genomf�randestrategierna ska godk�nnas av Jordbruksverket.

8 a �

Jordbruksverket ska utarbeta en genomf�randestrategi f�r �tg�rder

som avser investeringsst�d till biogasanl�ggningar.

10 �

L�nsstyrelsen pr�var fr�gor om st�d enligt denna f�rordning om inte

annat f�ljer av andra eller tredje stycket eller av 10 a �.

Skogsstyrelsen pr�var fr�gor om st�d enligt 2 kap. 3033 �� och st�d

enligt 6 kap. s�vitt avser kompetensutveckling betr�ffande skogsbruk.

Sametinget pr�var fr�gor om st�d enligt 2 kap. 1517 �� samt 4, 5 och 6

kap. s�vitt avser st�d till renn�ringsf�retag och annan verksamhet med an-
knytning till rensk�tsel eller annat samiskt n�rings-, kultur- eller samh�llsliv.

10 a �

6 Fr�gor om st�d enligt 2 kap. 19 och 20 �� samt 6 kap. 3 � pr�vas

av Jordbruksverket. Detsamma g�ller fr�gor om st�d till projekt enligt 4 kap.
14 och 15 ��, 5 kap. eller 6 kap. 1, 2 och 4 ��, om insatsen �r av riksomfat-
tande karakt�r eller avser st�djande och kompletterande verksamhet till den
genomf�randestrategi som avses i 8 eller 8 a �, och inte faller inom Skogs-
styrelsens eller Sametingets ansvarsomr�de.

18 �

Jordbruksverket samordnar kontrollen �ver efterlevnaden av r�dets

f�rordning (EG) nr 1698/2005, kommissionens f�rordning (EG) nr 1974/
2006, kommissionens f�rordning (EG) nr 1975/2006 och denna f�rordning,
f�rutom n�r det g�ller st�d enligt 2 kap. 3033 �� d� Skogsstyrelsen sam-
ordnar kontrollen.

L�nsstyrelsen, Jordbruksverket och Sametinget genomf�r den administra-

tiva kontrollen enligt artikel 11 i f�rordningen (EG) nr 1975/2006 �ver st�d
inom sina respektive ansvarsomr�den.

L�nsstyrelsen och Sametinget genomf�r kontrollen p� plats enligt artikel

12 i f�rordningen (EG) nr 1975/2006 �ver st�d inom sina respektive
ansvarsomr�den. L�nsstyrelsen genomf�r �ven kontrollen p� plats n�r det
g�ller st�d enligt 2 kap. 19 � f�r vilka Jordbruksverket �r beh�rig myndig-
het.

L�nsstyrelsen, Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomf�r

den administrativa kontrollen enligt artikel 26 i f�rordningen (EG) nr 1975/
2006 �ver st�d inom sina respektive ansvarsomr�den.

Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomf�r kontrollen p�

plats enligt artikel 27 i f�rordningen (EG) nr 1975/2006 �ver st�d inom sina
respektive ansvarsomr�den. Jordbruksverket genomf�r �ven kontrollen p�
plats n�r det g�ller st�d enligt 4, 5, 6 och 7 kap. f�r vilka l�nsstyrelsen �r
beh�rig myndighet.

4 Senaste lydelse 2008:65.

5 Senaste lydelse 2008:65.

6 Senaste lydelse 2008:65.

7 Senaste lydelse 2008:65.

SFS 2009:191

Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomf�r kontrollen i ef-

terhand enligt artikel 30 i f�rordningen (EG) nr 1975/2006. Jordbruksverket
genomf�r �ven kontrollen i efterhand n�r det g�ller st�d enligt 4, 5, 6 och 7
kap. f�r vilka l�nsstyrelsen �r beh�rig myndighet.

21 �

Fullt st�d enligt 2 kap. 919 och 2129 �� f�r endast utbetalas till

den som p� hela brukningsenheten respekterar kraven i artiklarna 5 och 6 i
samt bilagorna II och III till r�dets f�rordning (EG) nr 73/2009 och de f�re-
skrifter som meddelats med st�d av 2 kap. f�rordningen (2004:760) om EG:s
direktst�d f�r jordbrukare, m.m.

Ut�ver vad som s�gs i f�rsta stycket f�r fullt st�d enligt 2 kap. 919 och

2129 �� endast utbetalas till den som p� hela brukningsenheten respekterar
de minimikrav p� anv�ndning av g�dselmedel och v�xtskyddsmedel som
Jordbruksverket f�reskriver.

Vid pr�vningen av om de krav som omfattas av f�rsta och andra styckena

�r uppfyllda ska beaktas resultatet av den kontroll som bedrivs av den kom-
mun eller myndighet som har ansvaret f�r kontrollen �ver den lagstiftning
som utg�r krav enligt f�rsta och andra styckena.

33 �

Skogsstyrelsen f�r efter samr�d med Jordbruksverket och de organi-

sationer som har representanter i �vervakningskommitt�n meddela ytterli-
gare f�reskrifter om st�d, st�dbelopp, st�dber�ttigande kostnader, ans�k-
ningsf�rfarande, inneh�ll i ans�kan, inneh�ll i aff�rsplaner och projektpla-
ner, utbetalning, kontroll, minskning av st�d och verkst�llighet av denna f�r-
ordning n�r det g�ller st�d enligt 2 kap. 3033 �� och st�d enligt 6 kap. i
fr�ga om kompetensutveckling betr�ffande skogsbruk.

2 kap.

1 �

St�d f�r l�mnas �rligen under f�ruts�ttning att st�dmottagaren under

en �tagandeperiod av minst fem �r �tar sig att vidta s�dana �tg�rder eller be-
driva s�dan odling som avses i 1116, 1819 och 2129 ��. F�r st�d f�r
�tg�rder som avses i 13 � f�r �tagandet f�rl�ngas med fem �r i taget, dock
l�ngst till dess att den samlade �tagandeperioden uppg�r till 20 �r.

St�d enligt 9 � f�r bara l�mnas till jordbrukare som �tar sig att forts�tta

bedriva jordbruk inom st�domr�det under fem �r fr�n och med den f�rsta
st�dutbetalningen. S�dant jordbruk ska varje �r omfatta minst 3 hektar.

Den beh�riga myndigheten f�r prioritera mellan och inom inkomna

ans�kningar enligt 1617 och 3033 ��. Vid prioriteringen ska syftet med
st�det samt den genomf�randestrategi som avses i 1 kap. 8 eller 8 a �
beaktas. Vid prioriteringen av ans�kningar enligt 3033 �� ska s�rskild vikt
l�ggas vid betydelsen f�r sm� f�retag.

St�d enligt 17 � l�mnas inte f�r insatser som staten eller en kommun

enligt lag eller annan f�rfattning ska s�rja f�r.

En projektplan ska ing� i ans�kan om st�d enligt 17 och 20 ��.

8 Senaste lydelse 2008:65.

9 Senaste lydelse 2008:65.

10 Senaste lydelse 2008:65.

SFS 2009:191

6 �

St�d l�mnas inte

1. f�r sk�tsel�tg�rder som omfattas av kraven i artiklarna 5 och 6 i samt

bilagorna II och III till r�dets f�rordning (EG) nr 73/2009 och de f�reskrifter
som meddelats med st�d av 2 kap. f�rordningen (2004:760) om EG:s direkt-
st�d f�r jordbrukare, m.m.,

2. f�r sk�tsel�tg�rder som omfattas av de minimikrav p� anv�ndning av

g�dselmedel och v�xtskyddsmedel som Jordbruksverket f�reskriver om en-
ligt 1 kap. 21 �,

3. f�r sk�tsel�tg�rder inom omr�den skyddade med st�d av milj�balken

f�r vilka �tg�rder det l�mnas ers�ttning med statliga medel f�r natur- eller
kulturv�rd, och

4. f�r �tg�rder som st�dmottagaren annars �r skyldig att genomf�ra enligt

lag eller annan f�rfattning.

F�r areal som tagits ur produktion och som omfattas av EG:s system f�r

direktst�d f�r st�d endast l�mnas enligt 14 eller 21 � samt enligt 24 � f�r od-
ling av ett�riga v�xter f�r industri- och energi�ndam�l.

27 �

St�d enligt 26 � f�r l�mnas till brukare vars hela v�xtodling respek-

tive hela djurh�llning inom ers�ttningsformen omfattas av certifiering f�r
ekologisk produktion. Om hela v�xtodlingen inom ers�ttningsformen inte
omfattas av certifiering ers�tts v�xtodlingen med 75 procent av de belopp
som anges i bilaga 1 under �r 2007 och 2008 och med 50 procent av de
belopp som anges i bilaga 1 f�r tiden d�refter. Om hela djurh�llningen inom
ers�ttningsformen inte omfattas av certifiering ers�tts djurh�llningen med 75
procent av de belopp som anges i bilaga 1 under 2007 och 2008 och med 50
procent av de belopp som anges i bilaga 1 f�r tiden d�refter.

Med certifierad produktion avses s�dan v�xtodling eller djurh�llning,

inklusive v�xtodling och djurh�llning under karens, som kontrolleras av ett
godk�nt kontrollorgan enligt r�dets f�rordning (EG) nr 834/2007 av den 28
juni 2007 om ekologisk produktion och m�rkning av ekologiska produkter
och om upph�vande av r�dets f�rordning (EEG) nr 2092/91

12.

30 �

St�d f�r l�mnas till skogs�gare f�r insatser p� skogsmark och tr�d-

och buskmark som f�rst�rker markens natur- eller kulturv�rden. St�d f�r
�ven l�mnas f�r insatser som kan fr�mja de sociala v�rdena p� mark som har
h�ga natur- eller kulturv�rden. St�d f�r l�mnas f�r s�dana insatser som avses
i bilaga 1, punkten 3.

St�d l�mnas i form av ers�ttning f�r m�lklassning av best�nd, manuella

insatser, maskinella insatser och materiella kostnader.

32 �

St�d f�r l�mnas till skogs�gare i G�taland och Svealand f�r merkost-

nader f�r nyanl�ggning och �terskapande av �dell�vskog p� marker d�r detta
anses l�mpligt.

St�d enligt f�rsta stycket f�r l�mnas med h�gst 100 procent av kostna-

derna f�r markberedning, ink�p av plantor, plantering och st�ngsling, och
med h�gst 60 procent av kostnaderna f�r gallring och r�jning. Ers�ttningen

11 Senaste lydelse 2008:65.

12 EUT L 189, 20.7. 2007, s. 1 (Celex 32007R0834).

13 Senaste lydelse 2008:65.

SFS 2009:191

f�r dock inte �verstiga 20 300 kr per hektar nyanlagd eller �terskapad �del-
l�vskog.

33 �

St�d enligt 32 � betalas endast ut f�r nyanl�ggning eller �terskapande

som genomf�rts i enlighet med en av Skogsstyrelsen godk�nd projektplan.

3 kap.

1 �

St�d som l�mnas enligt 4, 5 och 6 kap. ska vara f�renliga med en s�dan

genomf�randestrategi som avses i 1 kap. 8 eller 8 a �.

Jordbruksverket och Skogsstyrelsen f�r i enskilda fall g�ra undantag fr�n

f�rsta stycket f�r verksamhet som �r av riksomfattande karakt�r eller kom-
pletterar eller st�djer flera s�dana genomf�randestrategier som avses i 1 kap.
8 � eller 8 a �.

4 kap.

8 �

St�d f�r l�mnas till jordbrukare f�r plantering av fler�riga energigr�dor

avsedda f�r energi�ndam�l av arterna salix, hybridasp eller poppel p� jord-
bruksmark med ett maximalt sk�rdeintervall p� 20 �r eller mindre, med
h�gst 40 procent av de st�dber�ttigande utgifterna och h�gst 4 000 kr per
hektar. Efter s�rskild pr�vning kan ytterligare st�d motsvarande h�gst 40
procent av de st�dber�ttigande kostnaderna och h�gst 12 000 kr per hektar
beviljas med avseende p� st�dber�ttigande investeringar f�r st�ngsling.

St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas f�r plantering p� betesmarker

och sl�tter�ngar.

5 kap.

2 �

St�d f�r l�mnas till lokala, regionala eller nationella akt�rer med minst

20 och h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kostnaderna f�r att genom-
f�ra projekt som bidrar till att f�rb�ttra f�ruts�ttningarna f�r en konkurrens-
kraftig diversifiering eller p�skynda en h�llbar utveckling av nya aff�rs- och
verksamhetsid�er i jordbruks- eller renn�ringsf�retag.

St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte

att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet
sprids till flera olika akt�rer.

Projekt enligt f�rsta stycket f�r inte avse prim�rproduktion.

4 �

St�d f�r l�mnas till lokala, regionala eller nationella akt�rer med minst

20 och h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kostnaderna f�r att genom-
f�ra projekt som bidrar till att f�rb�ttra f�ruts�ttningarna f�r ett konkurrens-
kraftigt f�retagande f�r mikrof�retag p� landsbygden eller p�skynda en h�ll-
bar utveckling av nya aff�rs- och verksamhetsid�er.

St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte

att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet
sprids till flera olika akt�rer.

7 �

St�d f�r l�mnas till lokala, regionala eller nationella akt�rer med

anknytning till landsbygdsturism med minst 20 och h�gst 100 procent av de

SFS 2009:191

st�dber�ttigande kostnaderna f�r att genomf�ra projekt som bidrar till att
f�rb�ttra f�ruts�ttningarna f�r en konkurrenskraftig turismn�ring p� lands-
bygden eller p�skynda en h�llbar utveckling av nya aff�rs- och verksamhets-
id�er som r�r landsbygdsturism.

St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte

att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet
sprids p� flera olika akt�rer.

9 �

St�d f�r l�mnas till lokala, regionala eller nationella akt�rer med minst

20 och h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kostnaderna f�r att genom-
f�ra lokala projekt som bidrar till att f�rb�ttra f�ruts�ttningarna f�r lokal
kommersiell eller offentlig service samt lokala kultur- eller fritidsaktiviteter.

St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte

att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet
sprids till flera olika akt�rer.

10 �

St�d enligt 8 och 9 �� f�r endast l�mnas till insatser som bed�ms vara

v�sentliga f�r en h�llbar lokal, social och ekonomisk utveckling.

St�d l�mnas inte om st�d har beviljats enligt f�rordningen (2000:284) om

st�d f�r kommersiell service.

St�d f�r investeringar i sm�skalig lokal infrastruktur f�r endast l�mnas i

glest befolkade omr�den d�r f�ruts�ttningar f�r annan finansiering bed�ms
saknas.

12 �

St�d f�r l�mnas till lokala eller regionala akt�rer med minst 20 och

h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kostnaderna f�r att genomf�ra
lokala projekt som bidrar till

1. att f�rb�ttra villkoren f�r f�retagande och boende i bygden,
2. att allm�nt st�rka en bygds attraktionskraft, eller
3. ett h�llbart nyttjande av bygdens resurser.
St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte

att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet
sprids till flera olika akt�rer.

14 �

St�d f�r l�mnas till lokala, regionala eller nationella akt�rer eller

mark�gare med minst 20 och h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kost-
naderna f�r att genomf�ra projekt som bidrar till att

1. f�rb�ttra f�ruts�ttningarna f�r ett bevarande av natur- och kulturarvet

p� landsbygden eller f�r att �ka dess attraktionskraft, eller

2. utreda fr�gor om underh�ll, restaurering och h�jning av attraktionskraf-

ten hos natur- och kulturarvet p� landsbygden.

St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte

att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet
sprids p� flera olika akt�rer.

6 kap.

1 �

St�d f�r l�mnas med minst 20 och h�gst 100 procent av kostnaderna

till personer som �r verksamma inom jordbruk, renn�ring, skogsbruk eller
f�r�dling f�r kompetensutvecklings�tg�rder som syftar till

SFS 2009:191

1. att f�rb�ttra milj�n och landskapet,
2. f�retagsutveckling f�r att stimulera till att utveckla befintliga och nya

produkter och verksamheter, eller

3. att fr�mja kunskaps�verf�ring fr�n och information om forsknings- och

utvecklingsarbete.

St�d enligt f�rsta stycket f�r �ven l�mnas f�r andra kompetensutvecklings-

�tg�rder som �r f�renliga med den nationella strategin f�r landsbygdsutveck-
ling, den genomf�randestrategi som avses i 1 kap. 8 eller 8 a � eller, om
kompetensutvecklings�tg�rden genomf�rs enligt leaderdimensionen, den
lokala utvecklingsstrategi som g�ller inom det omr�de som avses i 1 kap. 9 �.

St�d f�r �ven l�mnas till akt�rer som anordnar s�dana kompetensutveck-

lings�tg�rder som avses i f�rsta eller andra stycket.

3 �

St�d f�r l�mnas till akt�rer som anordnar r�dgivningsinsatser om f�-

reskrivna verksamhetskrav samt god jordbruksh�vd och goda milj�f�rh�l-
landen enligt artiklarna 5 och 6 i samt bilagorna II och III till r�dets f�rord-
ning (EG) nr 73/2009 och f�r r�dgivning om regler om arbetarskydd som
grundar sig p� gemenskapslagstiftningen.

St�d enligt f�rsta stycket f�r l�mnas med de begr�nsningar som framg�r

av bilagan till r�dets f�rordning (EG) nr 1698/2005.

7 kap.

1 �

St�d inom ramen f�r leaderdimensionen f�r l�mnas till akt�rer vilkas

verksamhet bedrivs inom ett omr�de som avses i 1 kap. 9 � med minst 20 och
h�gst 100 procent av de st�dber�ttigande kostnaderna f�r projekt som bidrar
till att genomf�ra den lokala utvecklingsstrategi som g�ller inom omr�det.

St�d enligt f�rsta stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte

att endast fr�mja dess egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet
sprids till flera akt�rer.

2 �

St�d till interregionala och transnationella samarbetsprojekt inom

ramen f�r leaderdimensionen f�r l�mnas till akt�rer vilkas verksamhet
bedrivs inom ett omr�de som avses i 1 kap. 9 � med minst 20 och h�gst 100
procent av de st�dber�ttigande kostnaderna.

St�d enligt f�rsta stycket f�r endast l�mnas d� en av de samarbetande par-

terna �r en LAG-grupp som godk�nts enligt 1 kap. 9 �. St�d enligt f�rsta
stycket f�r inte l�mnas till ett enskilt f�retag med syfte att endast fr�mja dess
egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet sprids till flera akt�rer.

Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 april 2009. De nya best�mmelserna

ska dock till�mpas f�r tid fr�n och med den 1 januari 2009.

P� regeringens v�gnar

ESKIL ERLANDSSON

Mats Wiberg
(Jordbruksdepartementet)

14 �ndringen inneb�r bland annat att tredje stycket upph�vs.

SFS 2009:191

Bilaga 1

St�dbelopp och st�dsatser avseende st�d f�r �tg�rder f�r en
f�rb�ttring av milj�n och landskapet

1. Kompensationsbidrag i mindre gynnade omr�den

Kompensationsbidrag f�r l�mnas med h�gst f�ljande belopp per hektar.

15 Senaste lydelse 2008:65.

St�domr�de

Markanv�ndning

St�dbelopp inom inter-
vallen areal

090 ha

90 ha

1 och F

23 och 4a

1, 23 och F
4a
13 och F

bete och sl�ttervall p� �ker
samt betesmark
bete och sl�ttervall p� �ker
samt betesmark
bete och sl�ttervall p� �ker
samt betesmark
bete och sl�ttervall p� �ker
samt betesmark
bete och sl�ttervall p� �ker
samt betesmark
spannm�l
spannm�l
potatis

2 550 kr

1 950 kr

950 kr

1 350 kr

760 kr

1 000 kr
500 kr
1 750 kr

1 275 kr

975 kr

475 kr

675 kr

380 kr

500 kr
250 kr
875 kr

SFS 2009:191

2. Milj�v�nligt jordbruk

�tg�rd

Region

�rlig ers�ttningsniv�

Ers�ttning f�r vallod-
ling

Hela landet

St�domr�de 13

St�domr�de 4

St�domr�de 5a, 5b

St�domr�de 5c, 5m

Grunders�ttning:
300 kr/ha
Till�ggsers�ttning:
1 800 kr/ha
Till�ggsers�ttning:
700 kr/ha
Till�ggsers�ttning:
250 kr/ha
Till�ggsers�ttning:
400 kr/ha

Sk�tsel av betesmark Hela landet

Allm�nna v�rden:
1 100 kr/ha
S�rskilda v�rden:
2 500 kr/ha
Kompletterande insatser:
l�vt�kt: 100 kr/styck, dock
h�gst 2 000 kr/ha

Sk�tsel av sl�tter�ng

Hela landet

Allm�nna v�rden:
1 100 kr/ha
S�rskilda v�rden:
3 500 kr/ha
Kompletterande insatser:
l�vt�kt: 100 kr/styck, dock
h�gst 2 000 kr/ha
efterbete: 700 kr/ha
liesl�tter: 7 000 kr/ha

F�bodbete och f�bod
i bruk

F�bodbete: 700 kr/ha
F�bod i bruk: 3 000 kr/ha
f�r 6 ha, extra f�bod i fler-
f�bodsystem ger 0,25 f�-
bod i bruk

Alvarbete
Skogsbete

�land och Gotland
Hela landet

850 kr/ha
1 800 kr/ha

Sk�tsel av v�tmarker

Hela landet

Inom st�domr�de 9 i
Sk�ne, Blekinge och
Hallands l�n

Grunders�ttning:
Betesmark och �vrig mark:
1 500 kr/ha
�kermark: 3 000 kr/ha
F�rh�jd ers�ttning: �ker-
mark: 4 000 kr/ha

Natur- och
kulturmilj�er
i odlingslandskapet

Hela landet

Grunders�ttning:
100 kr /elementtyp
Grupp 1: 6 kr/10 meter

2: 26 kr/10 meter
3: 58 kr/10 meter
4: 60 kr/st
5: 180 kr/st
6: 2 000 kr/ha

SFS 2009:191

Natur- och kultur-
milj�er i rensk�tsel-
omr�det

Rensk�tselomr�det

Renvallar: 6 300 kr/ha
Renst�ngsel: 20 kr/meter
Resor: 640 kr/element f�r
avst�nd till och med
75 km, 1 275 kr/element
f�r avst�nd �ver 75 km,
dock h�gst fem element/
�tagande

Traditionell odling
av bruna b�nor

�land

1 400 kr/ha

Utrotningshotade
husdjursraser

Hela landet

Fast ers�ttning: 800 kr/
djurslag och bes�ttning
Linder�dssvin: 1 500 kr/
djurenhet
�vriga raser: 1 000 kr/
djurenhet

Minskat kv�ve-
l�ckage

St�domr�de 5c, 5m
och 9 i Sk�ne, Ble-
kinge, Kalmar, Got-
lands, Hallands och
V�stra G�talands l�n
samt st�domr�de 5a
och 5b i Hallands och
V�stra G�talands l�n

F�nggr�da: 800 kr/ha
V�rbearbetning:
300 kr/ha
Kombination av f�nggr�da
och v�rbearbetning p�
samma mark:
1 300 kr/ha

Skyddszoner

St�domr�de 5 och 9

1 000 kr/ha

Milj�skydds�tg�rder

Hela landet

St�dbelopp inom interval-
len areal
050 ha 50300 ha
200 kr/ha 80 kr/ha

Ekologiska produk-
tionsmetoder certi-
fierad produktion

Hela landet

Spannm�l: 1 300 kr/ha
Proteingr�dor:
1 300 kr/ha
Sp�nadslin: 1 300 kr/ha
Foderbetor: 1 300 kr/ha
�vriga gr�dor utom vall-
gr�s och vallbaljv�xter:
1 300 kr/ha
Oljev�xter: 2 200 kr/ha
Oljelin: 2 200 kr/ha
Bruna b�nor: 2 200 kr/ha
Konserv�rter: 2 200 kr/ha
Fr�vall: 2 200 kr/ha
Potatis: 5 000 kr/ha
Sockerbetor: 5 000 kr/ha
Gr�nsaker: 5 000 kr/ha
Frukt och b�r: 7 500 kr/ha
Ers�ttning per djurenhet:
1 600 kr

SFS 2009:191

3. �tg�rder f�r h�llbart utnyttjande av skogsmark

�tg�rd

Region

Ers�ttningsniv�

�tg�rder f�r att bevara
och utveckla skogens bio-
logiska m�ngfald

R�ja, rensa, m�rka upp
stig/vandringsled/sten-
mur
Upps�ttning av st�ngsel
f�r att gynna l�vskogs-
milj�er
�terst�lla mindre flottled
Hamling, frihuggning av
naturv�rdestr�d
Skapa d�d ved
T�ppa igen dike
Frihugga och rensa kul-
turmilj� fr�n tr�d och ris
Restaurera skoglig kultur-
milj�byggnad
Skapa utblick/sikthugg-
ning
Naturv�rdsbr�nning,
>30 % av virkesvolymen
kvar

Hela landet

M�lklassning:
h�gst 75 kr/ha
Manuella insatser: h�gst
3 000 kr/ha
Maskinella insatser:
h�gst 4 000 kr/ha

975 kr /100 meter

6 800 kr /100 meter
2 100 kr/100 meter

310 kr/tr�d
80 kr/tr�d
950 kr/dikespropp

1 100 kr/objekt

3 700 kr/objekt

780 kr/objekt

24 000 kr/objekt +
6 400 kr=hektar

SFS 2009:191

4. Regionalt prioriterade ers�ttningar

�tg�rd

Maximal �rlig ers�ttningsniv�

Regionala sk�tselinsatser

Regionala markklasser

Komplement till milj�ers�ttning f�r
betesmarker och sl�tter�ngar

Mosaikbetesmarker och andra gr�s-
fattiga marker: 2 000 kr/ha.
Restaurering av sl�tter�ngar och be-
tesmarker: 3 600 kr/ha.

Regionala kompletterande insatser:
S�rskild sk�tsel av f�bodbete:
1 200 kr/ha
Br�nning: 800 kr/ha
S�rskild h�hantering p� sl�tter�ng:
1 700 kr/ha
Bete och sl�tter p� sv�rtillg�ngliga
platser: 1 000 kr/ha

Komplement till milj�ers�ttning f�r
natur- och kulturmilj�er i odlings-
landskapet

Regionala kompletterande insatser

S�rskild sk�tsel av landskapselement/
Sk�tsel av landskapselement med
s�rskilda v�rden
12 kr/m: �ppet dike, Renar mellan
�kerskiften, Jordvall, Gropvall, Bruk-
ningsv�g, Stenmurar, Tr�g�rdesg�r-
dar, L�plantering
116 kr/m: F�gata med stenmur eller
tr�g�rdesg�rd
120 kr/st: Odlingsr�sen och stentip-
par, Fornl�mningslokaler, Byggnads-
grunder, Brunnar, K�llor, All�er, So-
lit�rtr�d, Hamlade pilar som ing�r i
rader eller h�ckar, Hamlade tr�d.
360 kr/st: Sm�vatten, �kerholmar,
�verloppsbyggnader, Liten sv�rbru-
kad �ker under 0,1 ha

SFS 2009:191

Bilaga 4

M�jliga kombinationer av insatser inom �tg�rden milj�v�nligt jordbruk

* Insatserna kan kombineras p� samma f�retag men inte p� samma mark
� Insatserna kan kombineras p� samma mark
- Insatserna �r inte m�jliga att kombineras

1 Senaste lydelse 2008:65.

Extensiv

vall-

odling f�r
milj�n och
det �ppna
landskapet

Biologisk
m�ngfald
och kultur-
milj�v�rden
i betesmar-
ker, sl�tter-
�ngar och
v�tmarker

V�rdefulla
natur- och
kulturmilj�er
i odlings-
landskapet

V�rdefulla
natur- och
kulturmilj�er
i rensk�tsel-
omr�dena

Bruna
b�nor
p�
�land

Minskat
kv�ve-
l�ckage

Skydds-
zoner mot
vattendrag

Milj�-
skydds-
�tg�rder

Ekolo-
giska
produk-
tions-
former

Extensiv vall-
odling f�r mil-
j�n och det
�ppna land-
skapet

�

v�rbearbetn.

� �vrigt *

�

Biologisk
m�ngfald och
kulturmilj�-
v�rden i betes-
marker, sl�tter-
�ngar och
v�tmarker

V�rdefulla
natur- och
kulturmilj�er
i odlings-
landskapet

�

V�rdefulla
natur- och
kulturmilj�er
i rensk�tsel-
omr�dena

Bruna b�nor
p� �land

�

Minskat
kv�vel�ckage

v�rbearbetn.

� �vrigt *

�

Skyddszoner
mot vattendrag

�

Milj�skydds-
�tg�rder

�

Ekologiska
produktions-
former

�

SFS 2009:191

M�jliga kombinationer av insatser inom Utvald milj�

�ker-
ogr�s

Biotr�da Ob�rgad

spann-
m�ls-
sk�rd

S�rskild
sk�tsel
element-
land-
skapsele-
ment

H�han-
tering

Br�nning S�rskild

sk�tsel f�-
bod

Sv�rtillg.
gr�s-mar-
ker

Mosaik-
marker

Restau-
rering

R�jning
same-
visten

�kerogr�s

Biotr�da

Ob�rgad

S�rskild sk�t-
sel element-
landskaps-
element

H�hantering

br�nning

S�rskild sk�t-
sel f�bod

Sv�rtillg.
gr�smarker

Mosaikmarker

Restaurering

R�jning same-
visten

* g�r inte att kombinera p� samma mark
o g�r inte att kombinera p� samma f�retag
x g�r att kombinera p� samma mark

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2009:191 Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder;

Om Lagboken.se