1
Svensk författningssamling
Förordning
om miljöledning i statliga myndigheter;
utfärdad den 16 juli 2009.
Regeringen föreskriver följande.
1 §
Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 13 § regeringsfor-
men.
Definitioner
2 §
I denna förordning avses med
indirekt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som
uppkommer som ett resultat av att någon annan än myndigheten vidtar en åt-
gärd som en följd av att myndigheten har meddelat föreskrifter eller fattat
något annat beslut, gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information,
och
direkt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som
uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är in-
direkt miljöpåverkan.
Skyldighet att ha ett miljöledningssystem
3 §
En myndighet som anges i bilaga 1 ska inom ramen för sitt ordinarie
uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighe-
tens verksamhet så att man beaktar verksamhetens direkta och indirekta
miljöpåverkan på ett systematiskt sätt.
En myndighet vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan bör
registrera sig enligt Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/
2001 av den 19 mars 2001 (EMAS)
1 eller certifiera sig enligt standarden ISO
14001.
Om det av bilaga 1 framgår att myndigheten får ha ett förenklat miljöled-
ningssystem, är det tillräckligt att miljöledningssystemet avser verksamhe-
tens direkta miljöpåverkan.
1 EGT L 114, 24.4.2001, s. 1 (Celex 32001R0761).
SFS 2009:907
Utkom från trycket
den 28 juli 2009
2
SFS 2009:907
Miljöutredning
4 §
Miljöledningssystemet ska innebära att den miljöpåverkan som verk-
samhetens interna och externa verksamhet kan ge upphov till är utredd (mil-
jöutredning).
Miljöutredningen ska hållas aktuell genom att den ses över och uppdateras
vid väsentliga förändringar i verksamheten eller minst vart femte år. Utred-
ningen ska innehålla uppgifter om de miljökrav i lag och annan författning
som rör verksamheten.
5 §
Miljöutredningen ska ligga till grund för miljöledningssystemets in-
riktning och utformning.
6 §
Om myndigheten har ett förenklat miljöledningssystem men miljöut-
redningen visar att verksamheten kan ge upphov till betydande indirekt miljö-
påverkan, ska miljöledningssystemet omfatta denna indirekta miljöpåver-
kan.
Miljöpolicy och miljömål
7 §
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har en miljöpo-
licy och fastställda miljömål för verksamheten.
Miljömålen ska vara mätbara i den mån som det är praktiskt möjligt att
mäta målen och hur de uppnåtts.
Miljömålen ska hållas aktuella genom att de ses över och uppdateras
minst vart tredje år.
8 §
Miljöpolicyn och miljömålen ska bidra till en hållbar utveckling och
till att nå de nationella miljökvalitetsmålen.
Handlingsplan, ansvarsfördelning och rutiner
9 §
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har en hand-
lingsplan för arbetet med att nå miljömålen.
De resurser, tillvägagångssätt och tidsramar som gäller för arbetet ska
framgå av handlingsplanen.
10 §
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten tydligt anger
den ansvarsfördelning som ska gälla i arbetet med att följa miljöpolicyn och
nå miljömålen. Ansvarsfördelningen ska framgå av handlingsplanen.
11 §
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har sådana
dokumenterade rutiner för styrningen av verksamheten som
1. säkerställer att miljöpolicyn och gällande miljöregler följs,
2. bidrar till att minska negativ miljöpåverkan så långt möjligt, och
3. bidrar till att nå myndighetens miljömål.
12 §
Handlingsplanen, ansvarsfördelningen och rutinerna ska innebära att
arbetet med att följa handlingsplanen och nå miljömålen dokumenteras, re-
dovisas, följs upp och revideras så att arbetet fortlöpande förbättras.
3
SFS 2009:907
Miljöanpassad upphandling
13 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten miljöanpassar
sina upphandlingar i den mån en sådan anpassning är möjlig.
Verktyg för miljöanpassningen
14 §
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten genom informa-
tion och utbildning fortlöpande utvecklar personalens kompetens och med-
vetenhet om miljöhänsyn i det egna arbetet.
15 §
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten så långt det är
möjligt använder en energieffektiv informationsteknik som verktyg för att
miljöanpassa sin verksamhet. Myndigheten ska i samma syfte även utarbeta
en mötes- och resepolicy.
16 §
Bestämmelser om åtgärder för effektiv användning av energi för
myndigheter finns i förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för
myndigheter.
�&rlig uppföljning och redovisning
17 §
Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten årligen genom-
för interna miljörevisioner för att kontrollera att myndigheten följer gällande
miljöregler och andra styrande dokument för myndighetens miljöledning
och miljöarbete.
18 §
Myndigheten ska årligen göra en genomgång av miljöledningssyste-
met och följa upp resultatet av arbetet så att
1. det framgår hur väl myndigheten har lyckats med att följa miljöpolicyn
och nå miljömålen, och
2. det finns underlag för beslut om det framtida miljöledningsarbetet.
19 §
För uppföljningen enligt 18 § ska myndigheten
1. utföra den kontroll och göra de mätningar av verksamhetens miljö-
påverkan som behövs,
2. utvärdera hur handlingsplanen enligt 9 § har fungerat, och
3. utvärdera hur gällande miljöregler har följts.
20 §
Myndigheten ska årligen redovisa miljöledningsarbetet enligt formu-
läret i bilaga 2.
Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och i sam-
band med myndighetens årsredovisning ges in till det departement i Reger-
ingskansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket.
Att inrätta ett miljöledningssystem för första gången
21 §
En myndighet som inrättar ett miljöledningssystem för första gången
ska inom åtta månader från det att myndigheten enligt denna förordning blev
skyldig att ha ett miljöledningssystem
4
SFS 2009:907
1. ha en projektplan för inrättandet som innehåller en tidsplan för inrätt-
andet samt uppgifter om hur inrättandet är avsett att organiseras och vilka
som är ansvariga för det arbetet, och
2. redovisa en miljöutredning enligt 4 §, den miljöpolicy och de miljömål
som avses i 7 §, den handlingsplan som avses i 9 § samt hur miljöled-
ningssystemet är avsett att integreras i den ordinarie verksamheten.
Redovisningen enligt första stycket 2 ska ges in till det departement i Re-
geringskansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Om en statlig myndighet genom ett särskilt beslut före den 1 januari
2010 har fått i uppdrag av regeringen att införa eller ha ett miljöledningssys-
tem eller att följa riktlinjer för redovisning av arbete med miljöledning, ska
myndigheten anses ha fullföljt uppdraget genom att följa bestämmelserna i
denna förordning.
På regeringens vägnar
ANDREAS CARLGREN
Anders Lillienau
(Miljödepartementet)
5
SFS 2009:907
Bilaga 1
Denna bilaga innehåller en förteckning över de myndigheter som enligt 3 §
ska ha ett miljöledningssystem.
Beteckningen ⬝(F)⬝ efter myndighetens namn innebär att myndigheten får
ha ett sådant förenklat miljöledningssystem som avses i 3 § tredje stycket.
Myndigheter som hör till Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsdomstolen
Arbetsförmedlingen
Arbetsmiljöverket
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (F)
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (F)
Myndigheter som hör till Finansdepartementet
Arbetsgivarverket
E-delegationen
Ekonomistyrningsverket
Finansinspektionen (F)
Fortifikationsverket
Kammarkollegiet
Konjunkturinstitutet
Kronofogdemyndigheten
Lotteriinspektionen (F)
länsstyrelserna
Riksgäldskontoret (F)
Skatteverket
Statens bostadskreditnämnd (F)
Statens fastighetsverk
Statens pensionsverk
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Tullverket
Myndigheter som hör till Försvarsdepartementet
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Kustbevakningen
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Statens haverikommission (F)
Totalförsvarets forskningsinstitut
Totalförsvarets pliktverk
6
SFS 2009:907
Myndigheter som hör till Integrations- och
jämställdhetsdepartementet
Allmänna reklamationsnämnden (F)
Diskrimineringsombudsmannen
Konsumentverket
Ungdomsstyrelsen
Myndigheter som hör till Jordbruksdepartementet
Fiskeriverket
Livsmedelsverket
Sametinget
Skogsstyrelsen
Statens jordbruksverk
Statens veterinärmedicinska anstalt
Sveriges lantbruksuniversitet
Myndigheter som hör till Justitiedepartementet
Brottsförebyggande rådet (F)
Brottsoffermyndigheten (F)
Datainspektionen (F)
Domstolsverket
Ekobrottsmyndigheten
Justitiekanslern (F)
Kriminalvården
Linköpings tingsrätt
Migrationsverket
Revisorsnämnden (F)
Rikspolisstyrelsen
Rättsmedicinalverket
Valmyndigheten (F)
�&klagarmyndigheten
Myndigheter som hör till Kulturdepartementet
Arkitekturmuseet
Granskningsnämnden för radio och TV (F)
Institutet för språk och folkminnen (F)
Konstnärsnämnden (F)
Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet
Moderna museet
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
Naturhistoriska riksmuseet
Radio- och TV-verket
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet inkl. landsarkiven (F)
Riksutställningar
Statens biografbyrå (F)
7
SFS 2009:907
Statens försvarshistoriska museer
Statens historiska museer
Statens konstråd (F)
Statens kulturråd (F)
Statens maritima museer
Statens museer för världskultur
Statens musiksamlingar
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (F)
Myndigheter som hör till Miljödepartementet
Boverket
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Kemikalieinspektionen
Lantmäteriet
Naturvårdsverket
Statens geotekniska institut
Statens va-nämnd (F)
Strålsäkerhetsmyndigheten
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Myndigheter som hör till Näringsdepartementet
Affärsverket svenska kraftnät
Banverket
Bolagsverket
Elsäkerhetsverket (F)
Energimarknadsinspektionen
Konkurrensverket
Luftfartsverket
Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser
Patent- och registreringsverket
Post- och telestyrelsen
Rikstrafiken (F)
Rymdstyrelsen
Sjöfartsverket
Statens energimyndighet
Statens institut för kommunikationsanalys
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Sveriges geologiska undersökning
Tillväxtverket
Transportstyrelsen
Verket för innovationssystem (Vinnova)
Vägverket
Myndigheter som hör till Socialdepartementet
Barnombudsmannen (F)
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (F)
Försäkringskassan
8
SFS 2009:907
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (F)
Läkemedelsverket
Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) (F)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (F)
Smittskyddsinstitutet
Socialstyrelsen
Statens beredning för medicinsk utvärdering (F)
Statens folkhälsoinstitut
Statens institutionsstyrelse
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Myndigheter som hör till Utbildningsdepartementet
Blekinge tekniska högskola
Centrala studiestödsnämnden
Danshögskolan (F)
Dramatiska institutet (F)
Försvarshögskolan
Gymnastik- och idrottshögskolan (F)
Göteborgs universitet
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan på Gotland
Högskolan Väst
Högskoleverket
Institutet för rymdfysik
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (F)
Karlstads universitet
Karolinska institutet
Konstfack
Kungl. biblioteket
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (F)
Kungl. Tekniska högskolan
Linköpings universitet
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Malmö högskola
Mittuniversitetet
Myndigheten för yrkeshögskolan (F)
Mälardalens högskola
Operahögskolan i Stockholm (F)
Polarforskningssekretariatet
Sameskolstyrelsen (F)
Specialpedagogiska skolmyndigheten
9
SFS 2009:907
Statens skolinspektion
Statens skolverk
Stockholms universitet
Södertörns högskola
Teaterhögskolan i Stockholm (F)
Umeå universitet
Uppsala universitet
Verket för högskoleservice (F)
Vetenskapsrådet (F)
Växjö universitet
�rebro universitet
�verklagandenämnden för studiestöd (F)
Myndigheter som hör till Utrikesdepartementet
Exportkreditnämnden
Folke Bernadotteakademien (F)
Inspektionen för strategiska produkter (F)
Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingsarbete (Sadev) (F)
Kommerskollegium
Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (ISA) (F)
Nordiska Afrikainstitutet (F)
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Svenska institutet
10
SFS 2009:907
Bilaga 2
FORMUL� R F�R REDOVISNING AV
MILJ�LEDNINGSARBETE
Del 1 Miljöledningssystemet
1. � r myndigheten miljöcertifierad?
Ja ISO14001 Ja Emas Nej
2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy?
3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning?
4. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt
påverkan på miljön?
5. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande
påverkan på miljön?
6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål?
7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts.
8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kun-
skap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet?
9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att
minska sin energiförbrukning (t.ex. IT-system för att styra och reglera belys-
ning, värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.)?
10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att
minska antalet tjänsteresor (t.ex. telefon, webb, videomöten)?
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter
1. Tjänsteresor och övriga transporter
1.1 Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, från
a) flygresor under 50 mil,
b) bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, lea-
sad bil, taxi),
c) tågresor,
d) bussresor, och
e) maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten.
1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbets-
kraft, enligt 1.1 a� e.
1.3 Utsläpp av koldioxid i kilogram för flygresor över 50 mil, totalt och per
årsarbetskraft.
11
SFS 2009:907
1.4 Beskrivning av insamlat resultat:
a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning,
t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när
myndigheten planerar att åtgärda dessa.
1.5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljnings-
måtten, ange vad som gäller för respektive mått)?
Eget uppföljningssystem
Leverantörsuppgifter
Uppskattning (förklara på vilket sätt)
1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på:
Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller
Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen:
2. Energianvändning
2.1 �&rlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per
kvadratmeter uppdelat på
a) verksamhetselektricitet, och
b) övrig energianvändning
2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per
kvadratmeter enligt 2.1 a och b.
2.3 � r värmeförbrukningen normalårskorrigerad?
Ja Nej
2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i pro-
cent).
2.5 Beskrivning av insamlat resultat:
a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning,
t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när
myndigheten planerar att åtgärda dessa.
2.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljnings-
måtten, ange vad som gäller för respektive mått)?
Eget uppföljningssystem
Leverantörsuppgifter
Uppskattning (förklara på vilket sätt)
3. Miljökrav i upphandling
3.1 Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav
ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent).
12
SFS 2009:907
Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00
Edita Västra Aros, Västerås 2009
3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det
totala värdet av registrerade anskaffningar per år.
3.3 Beskrivning av insamlat resultat:
a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning,
t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när
myndigheten planerar att åtgärda dessa.
3.4 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljnings-
måtten, ange vad som gäller för respektive mått)?
Eget uppföljningssystem
Leverantörsuppgifter
Uppskattning (förklara på vilket sätt)