SFS 2009:907 Förordning om miljöledning i statliga myndigheter

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om milj�ledning i statliga myndigheter; utf�rdad den 16 juli 2009. Regeringen f�reskriver f�ljande. 1 � Denna f�rordning �r meddelad med st�d av 8 kap. 13 � regeringsfor- men. Definitioner 2 � I denna f�rordning avses med indirekt milj�p�verkan: en negativ eller positiv f�r�ndring i milj�n som uppkommer som ett resultat av att n�gon annan �n myndigheten vidtar en �t- g�rd som en f�ljd av att myndigheten har meddelat f�reskrifter eller fattat n�got annat beslut, gett r�d, genomf�rt utbildning eller l�mnat information, och direkt milj�p�verkan: en negativ eller positiv f�r�ndring i milj�n som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte �r in- direkt milj�p�verkan. Skyldighet att ha ett milj�ledningssystem 3 � En myndighet som anges i bilaga 1 ska inom ramen f�r sitt ordinarie uppdrag ha ett milj�ledningssystem som integrerar milj�h�nsyn i myndighe- tens verksamhet s� att man beaktar verksamhetens direkta och indirekta milj�p�verkan p� ett systematiskt s�tt. En myndighet vars verksamhet medf�r en betydande milj�p�verkan b�r registrera sig enligt Europarlamentets och r�dets f�rordning (EG) nr 761/ 2001 av den 19 mars 2001 (EMAS) 1 eller certifiera sig enligt standarden ISO 14001. Om det av bilaga 1 framg�r att myndigheten f�r ha ett f�renklat milj�led- ningssystem, �r det tillr�ckligt att milj�ledningssystemet avser verksamhe- tens direkta milj�p�verkan. 1 EGT L 114, 24.4.2001, s. 1 (Celex 32001R0761). SFS 2009:907 Utkom fr�n trycket den 28 juli 2009 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2009:907 Milj�utredning 4 � Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att den milj�p�verkan som verk- samhetens interna och externa verksamhet kan ge upphov till �r utredd (mil- j�utredning). Milj�utredningen ska h�llas aktuell genom att den ses �ver och uppdateras vid v�sentliga f�r�ndringar i verksamheten eller minst vart femte �r. Utred- ningen ska inneh�lla uppgifter om de milj�krav i lag och annan f�rfattning som r�r verksamheten. 5 � Milj�utredningen ska ligga till grund f�r milj�ledningssystemets in- riktning och utformning. 6 � Om myndigheten har ett f�renklat milj�ledningssystem men milj�ut- redningen visar att verksamheten kan ge upphov till betydande indirekt milj�- p�verkan, ska milj�ledningssystemet omfatta denna indirekta milj�p�ver- kan. Milj�policy och milj�m�l 7 � Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten har en milj�po- licy och fastst�llda milj�m�l f�r verksamheten. Milj�m�len ska vara m�tbara i den m�n som det �r praktiskt m�jligt att m�ta m�len och hur de uppn�tts. Milj�m�len ska h�llas aktuella genom att de ses �ver och uppdateras minst vart tredje �r. 8 � Milj�policyn och milj�m�len ska bidra till en h�llbar utveckling och till att n� de nationella milj�kvalitetsm�len. Handlingsplan, ansvarsf�rdelning och rutiner 9 � Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten har en hand- lingsplan f�r arbetet med att n� milj�m�len. De resurser, tillv�gag�ngss�tt och tidsramar som g�ller f�r arbetet ska framg� av handlingsplanen. 10 � Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten tydligt anger den ansvarsf�rdelning som ska g�lla i arbetet med att f�lja milj�policyn och n� milj�m�len. Ansvarsf�rdelningen ska framg� av handlingsplanen. 11 � Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten har s�dana dokumenterade rutiner f�r styrningen av verksamheten som 1. s�kerst�ller att milj�policyn och g�llande milj�regler f�ljs, 2. bidrar till att minska negativ milj�p�verkan s� l�ngt m�jligt, och 3. bidrar till att n� myndighetens milj�m�l. 12 � Handlingsplanen, ansvarsf�rdelningen och rutinerna ska inneb�ra att arbetet med att f�lja handlingsplanen och n� milj�m�len dokumenteras, re- dovisas, f�ljs upp och revideras s� att arbetet fortl�pande f�rb�ttras. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2009:907 Milj�anpassad upphandling 13 � Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten milj�anpassar sina upphandlingar i den m�n en s�dan anpassning �r m�jlig. Verktyg f�r milj�anpassningen 14 � Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten genom informa- tion och utbildning fortl�pande utvecklar personalens kompetens och med- vetenhet om milj�h�nsyn i det egna arbetet. 15 � Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten s� l�ngt det �r m�jligt anv�nder en energieffektiv informationsteknik som verktyg f�r att milj�anpassa sin verksamhet. Myndigheten ska i samma syfte �ven utarbeta en m�tes- och resepolicy. 16 � Best�mmelser om �tg�rder f�r effektiv anv�ndning av energi f�r myndigheter finns i f�rordningen (2009:893) om energieffektiva �tg�rder f�r myndigheter. �rlig uppf�ljning och redovisning 17 � Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten �rligen genom- f�r interna milj�revisioner f�r att kontrollera att myndigheten f�ljer g�llande milj�regler och andra styrande dokument f�r myndighetens milj�ledning och milj�arbete. 18 � Myndigheten ska �rligen g�ra en genomg�ng av milj�ledningssyste- met och f�lja upp resultatet av arbetet s� att 1. det framg�r hur v�l myndigheten har lyckats med att f�lja milj�policyn och n� milj�m�len, och 2. det finns underlag f�r beslut om det framtida milj�ledningsarbetet. 19 � F�r uppf�ljningen enligt 18 � ska myndigheten 1. utf�ra den kontroll och g�ra de m�tningar av verksamhetens milj�- p�verkan som beh�vs, 2. utv�rdera hur handlingsplanen enligt 9 � har fungerat, och 3. utv�rdera hur g�llande milj�regler har f�ljts. 20 � Myndigheten ska �rligen redovisa milj�ledningsarbetet enligt formu- l�ret i bilaga 2. Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och i sam- band med myndighetens �rsredovisning ges in till det departement i Reger- ingskansliet som myndigheten h�r till och till Naturv�rdsverket. Att inr�tta ett milj�ledningssystem f�r f�rsta g�ngen 21 � En myndighet som inr�ttar ett milj�ledningssystem f�r f�rsta g�ngen ska inom �tta m�nader fr�n det att myndigheten enligt denna f�rordning blev skyldig att ha ett milj�ledningssystem </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2009:907 1. ha en projektplan f�r inr�ttandet som inneh�ller en tidsplan f�r inr�tt- andet samt uppgifter om hur inr�ttandet �r avsett att organiseras och vilka som �r ansvariga f�r det arbetet, och 2. redovisa en milj�utredning enligt 4 �, den milj�policy och de milj�m�l som avses i 7 �, den handlingsplan som avses i 9 � samt hur milj�led- ningssystemet �r avsett att integreras i den ordinarie verksamheten. Redovisningen enligt f�rsta stycket 2 ska ges in till det departement i Re- geringskansliet som myndigheten h�r till och till Naturv�rdsverket. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2010. 2. Om en statlig myndighet genom ett s�rskilt beslut f�re den 1 januari 2010 har f�tt i uppdrag av regeringen att inf�ra eller ha ett milj�ledningssys- tem eller att f�lja riktlinjer f�r redovisning av arbete med milj�ledning, ska myndigheten anses ha fullf�ljt uppdraget genom att f�lja best�mmelserna i denna f�rordning. P� regeringens v�gnar ANDREAS CARLGREN Anders Lillienau (Milj�departementet) </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2009:907 Bilaga 1 Denna bilaga inneh�ller en f�rteckning �ver de myndigheter som enligt 3 � ska ha ett milj�ledningssystem. Beteckningen (F) efter myndighetens namn inneb�r att myndigheten f�r ha ett s�dant f�renklat milj�ledningssystem som avses i 3 � tredje stycket. Myndigheter som h�r till Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsdomstolen Arbetsf�rmedlingen Arbetsmilj�verket Institutet f�r arbetsmarknadspolitisk utv�rdering (F) R�det f�r Europeiska socialfonden i Sverige (F) Myndigheter som h�r till Finansdepartementet Arbetsgivarverket E-delegationen Ekonomistyrningsverket Finansinspektionen (F) Fortifikationsverket Kammarkollegiet Konjunkturinstitutet Kronofogdemyndigheten Lotteriinspektionen (F) l�nsstyrelserna Riksg�ldskontoret (F) Skatteverket Statens bostadskreditn�mnd (F) Statens fastighetsverk Statens pensionsverk Statistiska centralbyr�n Statskontoret Tullverket Myndigheter som h�r till F�rsvarsdepartementet F�rsvarets materielverk F�rsvarets radioanstalt Kustbevakningen Myndigheten f�r samh�llsskydd och beredskap Statens haverikommission (F) Totalf�rsvarets forskningsinstitut Totalf�rsvarets pliktverk </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2009:907 Myndigheter som h�r till Integrations- och j�mst�lldhetsdepartementet Allm�nna reklamationsn�mnden (F) Diskrimineringsombudsmannen Konsumentverket Ungdomsstyrelsen Myndigheter som h�r till Jordbruksdepartementet Fiskeriverket Livsmedelsverket Sametinget Skogsstyrelsen Statens jordbruksverk Statens veterin�rmedicinska anstalt Sveriges lantbruksuniversitet Myndigheter som h�r till Justitiedepartementet Brottsf�rebyggande r�det (F) Brottsoffermyndigheten (F) Datainspektionen (F) Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten Justitiekanslern (F) Kriminalv�rden Link�pings tingsr�tt Migrationsverket Revisorsn�mnden (F) Rikspolisstyrelsen R�ttsmedicinalverket Valmyndigheten (F) �klagarmyndigheten Myndigheter som h�r till Kulturdepartementet Arkitekturmuseet Granskningsn�mnden f�r radio och TV (F) Institutet f�r spr�k och folkminnen (F) Konstn�rsn�mnden (F) Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet Moderna museet Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde Naturhistoriska riksmuseet Radio- och TV-verket Riksantikvarie�mbetet Riksarkivet inkl. landsarkiven (F) Riksutst�llningar Statens biografbyr� (F) </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2009:907 Statens f�rsvarshistoriska museer Statens historiska museer Statens konstr�d (F) Statens kulturr�d (F) Statens maritima museer Statens museer f�r v�rldskultur Statens musiksamlingar Talboks- och punktskriftsbiblioteket (F) Myndigheter som h�r till Milj�departementet Boverket Forskningsr�det f�r milj�, areella n�ringar och samh�llsbyggande Kemikalieinspektionen Lantm�teriet Naturv�rdsverket Statens geotekniska institut Statens va-n�mnd (F) Str�ls�kerhetsmyndigheten Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Myndigheter som h�r till N�ringsdepartementet Aff�rsverket svenska kraftn�t Banverket Bolagsverket Els�kerhetsverket (F) Energimarknadsinspektionen Konkurrensverket Luftfartsverket Myndigheten f�r tillv�xtpolitiska utredningar och analyser Patent- och registreringsverket Post- och telestyrelsen Rikstrafiken (F) Rymdstyrelsen Sj�fartsverket Statens energimyndighet Statens institut f�r kommunikationsanalys Statens v�g- och transportforskningsinstitut Sveriges geologiska unders�kning Tillv�xtverket Transportstyrelsen Verket f�r innovationssystem (Vinnova) V�gverket Myndigheter som h�r till Socialdepartementet Barnombudsmannen (F) Forskningsr�det f�r arbetsliv och socialvetenskap (F) F�rs�kringskassan </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2009:907 H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd (F) L�kemedelsverket Myndigheten f�r handikappolitisk samordning (Handisam) (F) Myndigheten f�r internationella adoptionsfr�gor (F) Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens beredning f�r medicinsk utv�rdering (F) Statens folkh�lsoinstitut Statens institutionsstyrelse Tandv�rds- och l�kemedelsf�rm�nsverket Myndigheter som h�r till Utbildningsdepartementet Blekinge tekniska h�gskola Centrala studiest�dsn�mnden Dansh�gskolan (F) Dramatiska institutet (F) F�rsvarsh�gskolan Gymnastik- och idrottsh�gskolan (F) G�teborgs universitet H�gskolan Dalarna H�gskolan i Bor�s H�gskolan i G�vle H�gskolan i Halmstad H�gskolan i Kalmar H�gskolan i Sk�vde H�gskolan Kristianstad H�gskolan p� Gotland H�gskolan V�st H�gskoleverket Institutet f�r rymdfysik Internationella programkontoret f�r utbildningsomr�det (F) Karlstads universitet Karolinska institutet Konstfack Kungl. biblioteket Kungl. Konsth�gskolan Kungl. Musikh�gskolan i Stockholm (F) Kungl. Tekniska h�gskolan Link�pings universitet Lule� tekniska universitet Lunds universitet Malm� h�gskola Mittuniversitetet Myndigheten f�r yrkesh�gskolan (F) M�lardalens h�gskola Operah�gskolan i Stockholm (F) Polarforskningssekretariatet Sameskolstyrelsen (F) Specialpedagogiska skolmyndigheten </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2009:907 Statens skolinspektion Statens skolverk Stockholms universitet S�dert�rns h�gskola Teaterh�gskolan i Stockholm (F) Ume� universitet Uppsala universitet Verket f�r h�gskoleservice (F) Vetenskapsr�det (F) V�xj� universitet �rebro universitet �verklaganden�mnden f�r studiest�d (F) Myndigheter som h�r till Utrikesdepartementet Exportkreditn�mnden Folke Bernadotteakademien (F) Inspektionen f�r strategiska produkter (F) Institutet f�r utv�rdering av internationellt utvecklingsarbete (Sadev) (F) Kommerskollegium Myndigheten f�r utl�ndska investeringar i Sverige (ISA) (F) Nordiska Afrikainstitutet (F) Styrelsen f�r ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen f�r internationellt utvecklingssamarbete Svenska institutet </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2009:907 Bilaga 2 FORMUL�R F�R REDOVISNING AV MILJ�LEDNINGSARBETE Del 1 Milj�ledningssystemet 1. �r myndigheten milj�certifierad? Ja ISO14001 Ja Emas Nej 2. Hur lyder myndighetens milj�policy? 3. N�r har myndigheten senast uppdaterat sin milj�utredning? 4. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt p�verkan p� milj�n? 5. Vilka m�l har myndigheten uppr�ttat f�r de aktiviteter som har betydande p�verkan p� milj�n? 6. Vilka �tg�rder har myndigheten vidtagit f�r att n� dessa m�l? 7. Redovisa hur v�l m�len har uppfyllts. 8. Vilka �tg�rder har myndigheten vidtagit f�r att ge de anst�llda den kun- skap de beh�ver f�r att ta milj�h�nsyn i arbetet? 9. P� vilket s�tt har myndigheten anv�nt informationsteknik i syfte att minska sin energif�rbrukning (t.ex. IT-system f�r att styra och reglera belys- ning, v�rme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.)? 10. P� vilket s�tt har myndigheten anv�nt informationsteknik i syfte att minska antalet tj�nsteresor (t.ex. telefon, webb, videom�ten)? Del 2 Uppf�ljning av milj�ledningsarbetets effekter 1. Tj�nsteresor och �vriga transporter 1.1 Utsl�pp av koldioxid i kilogram, totalt och per �rsarbetskraft, fr�n a) flygresor under 50 mil, b) bilresor som g�rs i tj�nsten (inkluderar egen bil, tj�nstebil, hyrbil, lea- sad bil, taxi), c) t�gresor, d) bussresor, och e) maskiner och �vriga fordon som anv�nds i myndighetsverksamheten. 1.2 Sammanlagda utsl�pp av koldioxid i kilogram, totalt och per �rsarbets- kraft, enligt 1.1 ae. 1.3 Utsl�pp av koldioxid i kilogram f�r flygresor �ver 50 mil, totalt och per �rsarbetskraft. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2009:907 1.4 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har p�verkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsf�r�ndringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och n�r myndigheten planerar att �tg�rda dessa. 1.5 Hur �r uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppf�ljnings- m�tten, ange vad som g�ller f�r respektive m�tt)? Eget uppf�ljningssystem Leverant�rsuppgifter Uppskattning (f�rklara p� vilket s�tt) 1.6 Uppf�ljningsm�tten i svaren p� fr�gorna �r baserade p�: Schablonlista som Naturv�rdsverket tillhandah�ller Uppgifter som tagits fram p� annat s�tt, n�mligen: 2. Energianv�ndning 2.1 �rlig energianv�ndning i kilowattimmar totalt, per �rsarbetskraft och per kvadratmeter uppdelat p� a) verksamhetselektricitet, och b) �vrig energianv�ndning 2.2 Sammanlagd �rlig energianv�ndning, totalt, per �rsarbetskraft och per kvadratmeter enligt 2.1 a och b. 2.3 �r v�rmef�rbrukningen normal�rskorrigerad? Ja Nej 2.4 Andel f�rnybar energi av den totala energianv�ndningen (anges i pro- cent). 2.5 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har p�verkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsf�r�ndringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och n�r myndigheten planerar att �tg�rda dessa. 2.6 Hur �r uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppf�ljnings- m�tten, ange vad som g�ller f�r respektive m�tt)? Eget uppf�ljningssystem Leverant�rsuppgifter Uppskattning (f�rklara p� vilket s�tt) 3. Milj�krav i upphandling 3.1 Andel registrerade anskaffningar (upphandling och ink�p) d�r milj�krav st�llts av det totala antalet registrerade anskaffningar per �r (anges i procent). </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2009:907 Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009 3.2 Ekonomiskt v�rde av registrerade anskaffningar med milj�krav av det totala v�rdet av registrerade anskaffningar per �r. 3.3 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har p�verkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsf�r�ndringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och n�r myndigheten planerar att �tg�rda dessa. 3.4 Hur �r uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppf�ljnings- m�tten, ange vad som g�ller f�r respektive m�tt)? Eget uppf�ljningssystem Leverant�rsuppgifter Uppskattning (f�rklara p� vilket s�tt) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om milj�ledning i statliga myndigheter;

utf�rdad den 16 juli 2009.

Regeringen f�reskriver f�ljande.

1 �

Denna f�rordning �r meddelad med st�d av 8 kap. 13 � regeringsfor-

men.

Definitioner

2 �

I denna f�rordning avses med

indirekt milj�p�verkan: en negativ eller positiv f�r�ndring i milj�n som

uppkommer som ett resultat av att n�gon annan �n myndigheten vidtar en �t-
g�rd som en f�ljd av att myndigheten har meddelat f�reskrifter eller fattat
n�got annat beslut, gett r�d, genomf�rt utbildning eller l�mnat information,
och

direkt milj�p�verkan: en negativ eller positiv f�r�ndring i milj�n som

uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte �r in-
direkt milj�p�verkan.

Skyldighet att ha ett milj�ledningssystem

3 �

En myndighet som anges i bilaga 1 ska inom ramen f�r sitt ordinarie

uppdrag ha ett milj�ledningssystem som integrerar milj�h�nsyn i myndighe-
tens verksamhet s� att man beaktar verksamhetens direkta och indirekta
milj�p�verkan p� ett systematiskt s�tt.

En myndighet vars verksamhet medf�r en betydande milj�p�verkan b�r

registrera sig enligt Europarlamentets och r�dets f�rordning (EG) nr 761/
2001 av den 19 mars 2001 (EMAS)

1 eller certifiera sig enligt standarden ISO

14001.

Om det av bilaga 1 framg�r att myndigheten f�r ha ett f�renklat milj�led-

ningssystem, �r det tillr�ckligt att milj�ledningssystemet avser verksamhe-
tens direkta milj�p�verkan.

1 EGT L 114, 24.4.2001, s. 1 (Celex 32001R0761).

SFS 2009:907

Utkom fr�n trycket
den 28 juli 2009

SFS 2009:907

Milj�utredning

4 �

Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att den milj�p�verkan som verk-

samhetens interna och externa verksamhet kan ge upphov till �r utredd (mil-
j�utredning).

Milj�utredningen ska h�llas aktuell genom att den ses �ver och uppdateras

vid v�sentliga f�r�ndringar i verksamheten eller minst vart femte �r. Utred-
ningen ska inneh�lla uppgifter om de milj�krav i lag och annan f�rfattning
som r�r verksamheten.

5 �

Milj�utredningen ska ligga till grund f�r milj�ledningssystemets in-

riktning och utformning.

6 �

Om myndigheten har ett f�renklat milj�ledningssystem men milj�ut-

redningen visar att verksamheten kan ge upphov till betydande indirekt milj�-
p�verkan, ska milj�ledningssystemet omfatta denna indirekta milj�p�ver-
kan.

Milj�policy och milj�m�l

7 �

Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten har en milj�po-

licy och fastst�llda milj�m�l f�r verksamheten.

Milj�m�len ska vara m�tbara i den m�n som det �r praktiskt m�jligt att

m�ta m�len och hur de uppn�tts.

Milj�m�len ska h�llas aktuella genom att de ses �ver och uppdateras

minst vart tredje �r.

8 �

Milj�policyn och milj�m�len ska bidra till en h�llbar utveckling och

till att n� de nationella milj�kvalitetsm�len.

Handlingsplan, ansvarsf�rdelning och rutiner

9 �

Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten har en hand-

lingsplan f�r arbetet med att n� milj�m�len.

De resurser, tillv�gag�ngss�tt och tidsramar som g�ller f�r arbetet ska

framg� av handlingsplanen.

10 �

Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten tydligt anger

den ansvarsf�rdelning som ska g�lla i arbetet med att f�lja milj�policyn och
n� milj�m�len. Ansvarsf�rdelningen ska framg� av handlingsplanen.

11 �

Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten har s�dana

dokumenterade rutiner f�r styrningen av verksamheten som

1. s�kerst�ller att milj�policyn och g�llande milj�regler f�ljs,
2. bidrar till att minska negativ milj�p�verkan s� l�ngt m�jligt, och
3. bidrar till att n� myndighetens milj�m�l.

12 �

Handlingsplanen, ansvarsf�rdelningen och rutinerna ska inneb�ra att

arbetet med att f�lja handlingsplanen och n� milj�m�len dokumenteras, re-
dovisas, f�ljs upp och revideras s� att arbetet fortl�pande f�rb�ttras.

SFS 2009:907

Milj�anpassad upphandling

13 � Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten milj�anpassar
sina upphandlingar i den m�n en s�dan anpassning �r m�jlig.

Verktyg f�r milj�anpassningen

14 �

Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten genom informa-

tion och utbildning fortl�pande utvecklar personalens kompetens och med-
vetenhet om milj�h�nsyn i det egna arbetet.

15 �

Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten s� l�ngt det �r

m�jligt anv�nder en energieffektiv informationsteknik som verktyg f�r att
milj�anpassa sin verksamhet. Myndigheten ska i samma syfte �ven utarbeta
en m�tes- och resepolicy.

16 �

Best�mmelser om �tg�rder f�r effektiv anv�ndning av energi f�r

myndigheter finns i f�rordningen (2009:893) om energieffektiva �tg�rder f�r
myndigheter.

�rlig uppf�ljning och redovisning

17 �

Milj�ledningssystemet ska inneb�ra att myndigheten �rligen genom-

f�r interna milj�revisioner f�r att kontrollera att myndigheten f�ljer g�llande
milj�regler och andra styrande dokument f�r myndighetens milj�ledning
och milj�arbete.

18 �

Myndigheten ska �rligen g�ra en genomg�ng av milj�ledningssyste-

met och f�lja upp resultatet av arbetet s� att

1. det framg�r hur v�l myndigheten har lyckats med att f�lja milj�policyn

och n� milj�m�len, och

2. det finns underlag f�r beslut om det framtida milj�ledningsarbetet.

19 �

F�r uppf�ljningen enligt 18 � ska myndigheten

1. utf�ra den kontroll och g�ra de m�tningar av verksamhetens milj�-

p�verkan som beh�vs,

2. utv�rdera hur handlingsplanen enligt 9 � har fungerat, och
3. utv�rdera hur g�llande milj�regler har f�ljts.

20 �

Myndigheten ska �rligen redovisa milj�ledningsarbetet enligt formu-

l�ret i bilaga 2.

Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och i sam-

band med myndighetens �rsredovisning ges in till det departement i Reger-
ingskansliet som myndigheten h�r till och till Naturv�rdsverket.

Att inr�tta ett milj�ledningssystem f�r f�rsta g�ngen

21 �

En myndighet som inr�ttar ett milj�ledningssystem f�r f�rsta g�ngen

ska inom �tta m�nader fr�n det att myndigheten enligt denna f�rordning blev
skyldig att ha ett milj�ledningssystem

SFS 2009:907

1. ha en projektplan f�r inr�ttandet som inneh�ller en tidsplan f�r inr�tt-

andet samt uppgifter om hur inr�ttandet �r avsett att organiseras och vilka
som �r ansvariga f�r det arbetet, och

2. redovisa en milj�utredning enligt 4 �, den milj�policy och de milj�m�l

som avses i 7 �, den handlingsplan som avses i 9 � samt hur milj�led-
ningssystemet �r avsett att integreras i den ordinarie verksamheten.

Redovisningen enligt f�rsta stycket 2 ska ges in till det departement i Re-

geringskansliet som myndigheten h�r till och till Naturv�rdsverket.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2010.
2. Om en statlig myndighet genom ett s�rskilt beslut f�re den 1 januari

2010 har f�tt i uppdrag av regeringen att inf�ra eller ha ett milj�ledningssys-
tem eller att f�lja riktlinjer f�r redovisning av arbete med milj�ledning, ska
myndigheten anses ha fullf�ljt uppdraget genom att f�lja best�mmelserna i
denna f�rordning.

P� regeringens v�gnar

ANDREAS CARLGREN

Anders Lillienau
(Milj�departementet)

SFS 2009:907

Bilaga 1

Denna bilaga inneh�ller en f�rteckning �ver de myndigheter som enligt 3 �
ska ha ett milj�ledningssystem.

Beteckningen (F) efter myndighetens namn inneb�r att myndigheten f�r

ha ett s�dant f�renklat milj�ledningssystem som avses i 3 � tredje stycket.

Myndigheter som h�r till Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsdomstolen
Arbetsf�rmedlingen
Arbetsmilj�verket
Institutet f�r arbetsmarknadspolitisk utv�rdering (F)
R�det f�r Europeiska socialfonden i Sverige (F)

Myndigheter som h�r till Finansdepartementet

Arbetsgivarverket
E-delegationen
Ekonomistyrningsverket
Finansinspektionen (F)
Fortifikationsverket
Kammarkollegiet
Konjunkturinstitutet
Kronofogdemyndigheten
Lotteriinspektionen (F)
l�nsstyrelserna
Riksg�ldskontoret (F)
Skatteverket
Statens bostadskreditn�mnd (F)
Statens fastighetsverk
Statens pensionsverk
Statistiska centralbyr�n
Statskontoret
Tullverket

Myndigheter som h�r till F�rsvarsdepartementet

F�rsvarets materielverk
F�rsvarets radioanstalt
Kustbevakningen
Myndigheten f�r samh�llsskydd och beredskap
Statens haverikommission (F)
Totalf�rsvarets forskningsinstitut
Totalf�rsvarets pliktverk

SFS 2009:907

Myndigheter som h�r till Integrations- och
j�mst�lldhetsdepartementet

Allm�nna reklamationsn�mnden (F)
Diskrimineringsombudsmannen
Konsumentverket
Ungdomsstyrelsen

Myndigheter som h�r till Jordbruksdepartementet

Fiskeriverket
Livsmedelsverket
Sametinget
Skogsstyrelsen
Statens jordbruksverk
Statens veterin�rmedicinska anstalt
Sveriges lantbruksuniversitet

Myndigheter som h�r till Justitiedepartementet

Brottsf�rebyggande r�det (F)
Brottsoffermyndigheten (F)
Datainspektionen (F)
Domstolsverket
Ekobrottsmyndigheten
Justitiekanslern (F)
Kriminalv�rden
Link�pings tingsr�tt
Migrationsverket
Revisorsn�mnden (F)
Rikspolisstyrelsen
R�ttsmedicinalverket
Valmyndigheten (F)
�klagarmyndigheten

Myndigheter som h�r till Kulturdepartementet

Arkitekturmuseet
Granskningsn�mnden f�r radio och TV (F)
Institutet f�r spr�k och folkminnen (F)
Konstn�rsn�mnden (F)
Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet
Moderna museet
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
Naturhistoriska riksmuseet
Radio- och TV-verket
Riksantikvarie�mbetet
Riksarkivet inkl. landsarkiven (F)
Riksutst�llningar
Statens biografbyr� (F)

SFS 2009:907

Statens f�rsvarshistoriska museer
Statens historiska museer
Statens konstr�d (F)
Statens kulturr�d (F)
Statens maritima museer
Statens museer f�r v�rldskultur
Statens musiksamlingar
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (F)

Myndigheter som h�r till Milj�departementet

Boverket
Forskningsr�det f�r milj�, areella n�ringar och samh�llsbyggande
Kemikalieinspektionen
Lantm�teriet
Naturv�rdsverket
Statens geotekniska institut
Statens va-n�mnd (F)
Str�ls�kerhetsmyndigheten
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Myndigheter som h�r till N�ringsdepartementet

Aff�rsverket svenska kraftn�t
Banverket
Bolagsverket
Els�kerhetsverket (F)
Energimarknadsinspektionen
Konkurrensverket
Luftfartsverket
Myndigheten f�r tillv�xtpolitiska utredningar och analyser
Patent- och registreringsverket
Post- och telestyrelsen
Rikstrafiken (F)
Rymdstyrelsen
Sj�fartsverket
Statens energimyndighet
Statens institut f�r kommunikationsanalys
Statens v�g- och transportforskningsinstitut
Sveriges geologiska unders�kning
Tillv�xtverket
Transportstyrelsen
Verket f�r innovationssystem (Vinnova)
V�gverket

Myndigheter som h�r till Socialdepartementet

Barnombudsmannen (F)
Forskningsr�det f�r arbetsliv och socialvetenskap (F)
F�rs�kringskassan

SFS 2009:907

H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd (F)
L�kemedelsverket
Myndigheten f�r handikappolitisk samordning (Handisam) (F)
Myndigheten f�r internationella adoptionsfr�gor (F)
Smittskyddsinstitutet
Socialstyrelsen
Statens beredning f�r medicinsk utv�rdering (F)
Statens folkh�lsoinstitut
Statens institutionsstyrelse
Tandv�rds- och l�kemedelsf�rm�nsverket

Myndigheter som h�r till Utbildningsdepartementet

Blekinge tekniska h�gskola
Centrala studiest�dsn�mnden
Dansh�gskolan (F)
Dramatiska institutet (F)
F�rsvarsh�gskolan
Gymnastik- och idrottsh�gskolan (F)
G�teborgs universitet
H�gskolan Dalarna
H�gskolan i Bor�s
H�gskolan i G�vle
H�gskolan i Halmstad
H�gskolan i Kalmar
H�gskolan i Sk�vde
H�gskolan Kristianstad
H�gskolan p� Gotland
H�gskolan V�st
H�gskoleverket
Institutet f�r rymdfysik
Internationella programkontoret f�r utbildningsomr�det (F)
Karlstads universitet
Karolinska institutet
Konstfack
Kungl. biblioteket
Kungl. Konsth�gskolan
Kungl. Musikh�gskolan i Stockholm (F)
Kungl. Tekniska h�gskolan
Link�pings universitet
Lule� tekniska universitet
Lunds universitet
Malm� h�gskola
Mittuniversitetet
Myndigheten f�r yrkesh�gskolan (F)
M�lardalens h�gskola
Operah�gskolan i Stockholm (F)
Polarforskningssekretariatet
Sameskolstyrelsen (F)
Specialpedagogiska skolmyndigheten

SFS 2009:907

Statens skolinspektion
Statens skolverk
Stockholms universitet
S�dert�rns h�gskola
Teaterh�gskolan i Stockholm (F)
Ume� universitet
Uppsala universitet
Verket f�r h�gskoleservice (F)
Vetenskapsr�det (F)
V�xj� universitet
�rebro universitet
�verklaganden�mnden f�r studiest�d (F)

Myndigheter som h�r till Utrikesdepartementet

Exportkreditn�mnden
Folke Bernadotteakademien (F)
Inspektionen f�r strategiska produkter (F)
Institutet f�r utv�rdering av internationellt utvecklingsarbete (Sadev) (F)
Kommerskollegium
Myndigheten f�r utl�ndska investeringar i Sverige (ISA) (F)
Nordiska Afrikainstitutet (F)
Styrelsen f�r ackreditering och teknisk kontroll
Styrelsen f�r internationellt utvecklingssamarbete
Svenska institutet

SFS 2009:907

Bilaga 2

FORMUL�R F�R REDOVISNING AV
MILJ�LEDNINGSARBETE

Del 1 Milj�ledningssystemet

1. �r myndigheten milj�certifierad?
Ja ISO14001 Ja Emas Nej

2. Hur lyder myndighetens milj�policy?

3. N�r har myndigheten senast uppdaterat sin milj�utredning?

4. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt
p�verkan p� milj�n?

5. Vilka m�l har myndigheten uppr�ttat f�r de aktiviteter som har betydande
p�verkan p� milj�n?

6. Vilka �tg�rder har myndigheten vidtagit f�r att n� dessa m�l?

7. Redovisa hur v�l m�len har uppfyllts.

8. Vilka �tg�rder har myndigheten vidtagit f�r att ge de anst�llda den kun-
skap de beh�ver f�r att ta milj�h�nsyn i arbetet?

9. P� vilket s�tt har myndigheten anv�nt informationsteknik i syfte att
minska sin energif�rbrukning (t.ex. IT-system f�r att styra och reglera belys-
ning, v�rme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.)?

10. P� vilket s�tt har myndigheten anv�nt informationsteknik i syfte att
minska antalet tj�nsteresor (t.ex. telefon, webb, videom�ten)?

Del 2 Uppf�ljning av milj�ledningsarbetets effekter

1. Tj�nsteresor och �vriga transporter

1.1 Utsl�pp av koldioxid i kilogram, totalt och per �rsarbetskraft, fr�n

a) flygresor under 50 mil,
b) bilresor som g�rs i tj�nsten (inkluderar egen bil, tj�nstebil, hyrbil, lea-

sad bil, taxi),

c) t�gresor,
d) bussresor, och
e) maskiner och �vriga fordon som anv�nds i myndighetsverksamheten.

1.2 Sammanlagda utsl�pp av koldioxid i kilogram, totalt och per �rsarbets-
kraft, enligt 1.1 ae.

1.3 Utsl�pp av koldioxid i kilogram f�r flygresor �ver 50 mil, totalt och per
�rsarbetskraft.

SFS 2009:907

1.4 Beskrivning av insamlat resultat:

a) Beskriv vad som har p�verkat resultatet i positiv eller negativ riktning,

t.ex. organisationsf�r�ndringar, trender, nya uppdrag.

b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och n�r

myndigheten planerar att �tg�rda dessa.

1.5 Hur �r uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppf�ljnings-
m�tten, ange vad som g�ller f�r respektive m�tt)?
Eget uppf�ljningssystem
Leverant�rsuppgifter
Uppskattning (f�rklara p� vilket s�tt)

1.6 Uppf�ljningsm�tten i svaren p� fr�gorna �r baserade p�:
Schablonlista som Naturv�rdsverket tillhandah�ller
Uppgifter som tagits fram p� annat s�tt, n�mligen:

2. Energianv�ndning

2.1 �rlig energianv�ndning i kilowattimmar totalt, per �rsarbetskraft och per
kvadratmeter uppdelat p�

a) verksamhetselektricitet, och
b) �vrig energianv�ndning

2.2 Sammanlagd �rlig energianv�ndning, totalt, per �rsarbetskraft och per
kvadratmeter enligt 2.1 a och b.

2.3 �r v�rmef�rbrukningen normal�rskorrigerad?

Ja Nej

2.4 Andel f�rnybar energi av den totala energianv�ndningen (anges i pro-
cent).

2.5 Beskrivning av insamlat resultat:

a) Beskriv vad som har p�verkat resultatet i positiv eller negativ riktning,

t.ex. organisationsf�r�ndringar, trender, nya uppdrag.

b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och n�r

myndigheten planerar att �tg�rda dessa.

2.6 Hur �r uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppf�ljnings-
m�tten, ange vad som g�ller f�r respektive m�tt)?
Eget uppf�ljningssystem
Leverant�rsuppgifter
Uppskattning (f�rklara p� vilket s�tt)

3. Milj�krav i upphandling

3.1 Andel registrerade anskaffningar (upphandling och ink�p) d�r milj�krav
st�llts av det totala antalet registrerade anskaffningar per �r (anges i procent).

SFS 2009:907

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009

3.2 Ekonomiskt v�rde av registrerade anskaffningar med milj�krav av det
totala v�rdet av registrerade anskaffningar per �r.

3.3 Beskrivning av insamlat resultat:

a) Beskriv vad som har p�verkat resultatet i positiv eller negativ riktning,

t.ex. organisationsf�r�ndringar, trender, nya uppdrag.

b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och n�r

myndigheten planerar att �tg�rda dessa.

3.4 Hur �r uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppf�ljnings-
m�tten, ange vad som g�ller f�r respektive m�tt)?
Eget uppf�ljningssystem
Leverant�rsuppgifter
Uppskattning (f�rklara p� vilket s�tt)

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2009:907 Förordning om miljöledning i statliga myndigheter

Om Lagboken.se