SFS 2009:923 Förordning om ändring i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i f�rordningen (1996:1515) med instruktion f�r Regeringskansliet; utf�rdad den 3 september 2009. Regeringen f�reskriver att 20, 43 och 49 �� f�rordningen (1996:1515) med instruktion f�r Regeringskansliet 1 samt bilagan till f�rordningen ska ha f�ljande lydelse. F�rordningen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna f�rordning tr�der i kraft. Regeringskansliets uppgifter 1 � Regeringskansliet har till uppgift att bereda regerings�renden och att i �vrigt bitr�da regeringen och statsr�den i deras verksamhet. Myndighetsf�rordningen (2007:515) ska inte till�mpas p� Regerings- kansliet. F�rordning (2007:1294). Regeringskansliets organisation 2 � I Regeringskansliet ing�r Statsr�dsberedningen (SB), Justitiedepartementet (Ju), Utrikesdepartementet (UD), F�rsvarsdepartementet (F�), Socialdepartementet (S), Finansdepartementet (Fi), Utbildningsdepartementet (U), Jordbruksdepartementet (Jo), Milj�departementet (M), N�ringsdepartementet (N), Integrations- och j�mst�lldhetsdepartementet (IJ), Kulturdepartementet (Ku), Arbetsmarknadsdepartementet (A), och Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning (FA). Vad som s�gs i denna f�rordning om departement g�ller ocks� Statsr�ds- beredningen och f�rvaltningsavdelningen, om n�got annat inte framg�r av sammanhanget. F�rordning (2006:1427). 1 F�rordningen omtryckt 2008:66. SFS 2009:923 Utkom fr�n trycket den 15 september 2009 Omtryck </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2009:923 Regeringskansliet och utrikesf�rvaltningen 3 � Utrikesf�rvaltningen best�r av Utrikesdepartementet och utrikesrepre- sentationen. I utrikesrepresentationen ing�r 1. beskickningar, delegationer vid internationella organisationer och kar- ri�rkonsulat (utlandsmyndigheter), 2. Svenska institutet i Alexandria, samt 3. honor�rkonsulat och konsularagenturer. F�reskrifter om utrikesrepresentationen finns i f�rordningen (1992:247) med instruktion f�r utrikesrepresentationen. F�rordning (1998:1217). 4 � Utrikesrepresentationen lyder under Regeringskansliet. Regeringskansliet beslutar i fr�gor som r�r personalen i utrikesrepresenta- tionen och i andra fr�gor som r�r utrikesrepresentationens administration, om n�got annat inte �r s�rskilt f�reskrivet. Regeringskansliet f�r �verl�mna �t en utlandsmyndighet att avg�ra �ren- den eller grupper av �renden som enligt f�reskrifter i en annan f�rordning ska pr�vas av Regeringskansliet. F�rordning (2008:66). Regeringskansliets ledning 5 � Statsministern �r chef f�r Regeringskansliet. Statsministern utser bland statsr�den en ers�ttare som tj�nstg�r som Regeringskansliets chef n�r stats- ministern har f�rhinder. Ers�ttaren intr�der �ven i �vrigt som Regerings- kansliets chef i den utstr�ckning som statsministern best�mmer. N�r b�de statsministern och ers�ttaren har f�rhinder, sk�ts chefens upp- gifter av den som statsministern eller ers�ttaren best�mmer. Departementens ledning Chef f�r departement 6 � Chef f�r ett departement �r det statsr�d som statsministern utser enligt 7 kap. 1 � regeringsformen. 7 � Statsministern �r chef f�r Statsr�dsberedningen. 8 � Chef f�r Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning �r f�rvaltningschefen i Statsr�dsberedningen. Chefstj�nstem�n 9 � Chefstj�nstem�n i departementen �r statssekreterarna, kabinettssekrete- raren, expeditionscheferna och r�ttscheferna. Chefstj�nstem�n i Statsr�dsberedningen �r statssekreterarna, f�rvaltnings- chefen, r�ttschefen, chefen f�r kansliet f�r samordning av EU-fr�gor, chefs- tj�nstemannen f�r krishantering och personaldirekt�ren. Chefstj�nstem�n �r ocks� utrikesr�den i Utrikesdepartementet, budget- chefen och finansr�den i Finansdepartementet samt planeringschefen i Justi- tiedepartementet. F�rordning (2008:66). </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2009:923 Huvudm�n 10 � I departementen finns huvudm�n f�r olika sakomr�den. Regeringskansliets internrevision 11 � I Statsr�dsberedningen finns Regeringskansliets internrevision. F�rordning (2002:1045). Regeringskansliets krisberedskap 11 a � Chefen f�r varje departement ansvarar f�r krishanteringsf�rm�gan i departementet. Departementschefen ska uppdra �t en chefstj�nsteman i departementet att n�rmast under departementschefen ansvara f�r att departementet har en kris- hanteringsplan och en krishanteringsorganisation. I Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning kan uppdraget i st�llet ges till en annan tj�nsteman �n en chefstj�nsteman. F�rordning (2008:66). 11 b � I Statsr�dsberedningen finns en s�rskild chefstj�nsteman f�r kris- hantering. Under chefstj�nstemannen finns ett kansli f�r krishantering. F�rordning (2008:66). 11 c � Den chefstj�nsteman f�r krishantering som finns i Statsr�dsbered- ningen ansvarar f�r utveckling, samordning och uppf�ljning av krishante- ringen i Regeringskansliet samt n�dv�ndiga f�rberedelser f�r detta. Chefs- tj�nstemannen f�r i det syftet ge ut riktlinjer och annat material. F�rordning (2008:66). 11 d � F�r krishantering finns det en grupp f�r strategisk samordning. Gruppen best�r av statssekreterare i de departement vars verksamhets- omr�den ber�rs av en allvarlig h�ndelse eller en uppkommen situation. Gruppen leds av den statssekreterare som n�rmast under statsministern leder och f�rdelar arbetet i Statsr�dsberedningen eller den statssekreterare som han eller hon utser. Med statssekreterare avses �ven kabinettssekreteraren. F�rordning (2008:66). 11 e � F�rvaltningschefens ansvar f�r administrativa fr�gor enligt 47 � g�ller �ven vid krishantering. F�rordning (2008:66). 11 f � F�rvaltningschefen ansvarar f�r de f�rberedelser som beh�vs i Regeringskansliet f�r att riksdagen, statschefen och regeringen ska kunna fullg�ra sina uppgifter n�r de yttre omst�ndigheterna g�r det om�jligt eller ol�mpligt att anv�nda ordinarie verksamhetsformer. F�rvaltningschefen ska i denna fr�ga samverka med Riksdagsf�rvaltningen och Kungl. Hovstaterna. F�rordning (2008:66). </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2009:923 F�rdelning av regerings�renden mellan departement 12 � F�rvaltnings�renden och lagstiftnings�renden f�rdelas mellan depar- tementen p� det s�tt som anges i bilagan till denna f�rordning. Av bilagan framg�r ocks� till vilka departement myndigheter och andra organ h�r. �renden om f�rordningar ska handl�ggas i det departement som motsva- rande f�rvaltnings�renden h�r till. Andra f�rvaltnings- och lagstiftnings�renden ska handl�ggas i det depar- tement som �r l�mpligast med h�nsyn till �rendets natur. F�rordning (2008:66). 13 � Om ett �rende faller inom flera departements verksamhetsomr�den, ska det handl�ggas i det departement dit �rendet huvudsakligen h�r. F�rordning (2008:66). Beredning av regerings�renden Ansvaret f�r beredning av regerings�renden 14 � Departementschefen ansvarar f�r beredningen av regerings�renden i departementet. F�r beredningen av regerings�renden som enligt ett f�rord- nande enligt 7 kap. 5 � regeringsformen ska f�redras av ett annat statsr�d- ansvarar dock det f�redragande statsr�det. F�rordning (2008:66). Gemensam beredning 15 � Regerings�renden som faller inom flera departements verksamhets- omr�den ska beredas i samr�d med �vriga ber�rda statsr�d. Detta g�ller ocks� inom ett departement n�r ett �rende ber�r mer �n ett statsr�d. F�rordning (2008:66). Vem som f�r beg�ra in f�rklaringar, upplysningar och yttranden 16 � Regeringskansliet f�r beg�ra in f�rklaringar, upplysningar och yttran- den i regerings�renden. I en arbetsordning eller i s�rskilda beslut ska det n�rmare best�mmas vem som f�r g�ra detta. F�rordning (2008:66). �renden som r�r Regeringskansliet och som avg�rs av regeringen 17 � Regeringen beslutar om f�rdelningen av anslagsmedel mellan depar- tementen. Regeringen beslutar ocks� i andra �vergripande fr�gor som r�r Regeringskansliet och som �r av s�rskild vikt. Best�mmelser om att regeringen beslutar om vissa anst�llningar m.m. finns i 34, 35, 37 och 54 ��. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2009:923 �renden som avg�rs av Regeringskansliet Utl�mnande av allm�n handling 18 � Fr�gor om att l�mna ut allm�nna handlingar som f�rvaras i Regeringskansliet pr�vas inom det departement som f�rvarar handlingarna, om n�got annat inte �r s�rskilt f�reskrivet. I tveksamma fall eller om s�kan- den beg�r det, ska en s�dan fr�ga pr�vas av ett statsr�d i departementet eller n�r det g�ller handlingar hos Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning av ett statsr�d i Statsr�dsberedningen. Fr�gan f�r ocks� �verl�mnas till reger- ingens pr�vning. F�rordning (2008:66). Avskrivning och �verl�mnande av �renden 19 � Regeringskansliet f�r avskriva ett �rende i vilket en framst�llning till regeringen har �terkallats. Detta g�ller ocks� n�r ett �verklagande av en myndighets beslut har f�rfallit enligt 28 � f�rsta stycket f�rvaltningslagen (1986:223). Regeringskansliet f�r �ven till en annan myndighet �verl�mna en framst�llning som �r st�lld till regeringen i ett �rende som uppenbarligen ska avg�ras av den andra myndigheten. F�rordning (2008:66). �renden som r�r Europeiska unionen eller internationella organisationer 20 � Regeringskansliet ska 1. utse Sveriges ombud och andra representanter vid f�rhandlingar med annan stat eller vid f�rhandlingar med och m�ten inom internationella organisationer, 2. utse Sveriges representanter i det l�pande arbetet inom Europeiska unionens r�d samt f�resl� och utse Sveriges representanter i kommitt�er under Europeiska gemenskapernas kommission, 3. besvara formella underr�ttelser fr�n kommissionen och i �vrigt upplysa kommissionen om hur Sverige har uppfyllt de f�rpliktelser som f�ljer av Sveriges medlemskap i unionen, 4. best�mma vem som ska delta i arbetet inom St�ndiga representanternas kommitt�, 5. besvara motiverade yttranden fr�n kommissionen, 6. anm�la f�rslag till f�rfattningar i enlighet med informationsf�rfaranden som f�ljer av Sveriges medlemskap i unionen eller av andra internationella �verenskommelser, 7. avge svenska svar och kommentarer inom f�rfaranden som f�ljer av Sveriges medlemskap i unionen eller av andra internationella �verenskom- melser, 8. vara den nationella s�kerhetsmyndighet som ansvarar f�r att uppr�tth�lla s�kerheten f�r sekretessbelagda uppgifter enligt Europeiska r�dets s�kerhets- f�reskrifter samt enligt Sveriges �taganden om detta i �verenskommelser med V�steuropeiska unionen och Nato inom ramen f�r samarbetet Partnerskap f�r fred, och 9. besvara en utl�ndsk beg�ran om inspektion, utv�rderingsbes�k eller observationsflygning som f�ljer av �taganden inom Organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa (OSSE) enligt Wiendokumentet den 16 november 1999 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2009:923 om f�rtroende- och s�kerhetsskapande �tg�rder och f�rdraget om observations- flygningar den 23 mars 1992. F�rordning (2009:923). Utl�ndsk representation i Sverige 21 � Regeringskansliet beslutar om agremang f�r beskickningschefer, erk�nnande av konsuler och f�rhandsgodk�nnande av f�rsvarsattach�er. Regeringskansliet beslutar �ven i fr�gor som g�ller underr�ttelse till en s�ndande stat om att beskickningschefen eller en medlem av beskickningens diplomatiska personal �r persona non grata eller att n�gon annan medlem av beskickningspersonalen inte �r �nskv�rd. Detta g�ller ocks� underr�ttelse till en s�ndande stat om att en konsul �r persona non grata eller att n�gon annan medlem av konsulatspersonalen inte �r �nskv�rd. Regeringskansliet f�r �verl�mna s�dana fr�gor till regeringens pr�vning. Fordringar som uppkommit genom konsul�rt ekonomiskt bist�nd 22 � Regeringskansliet f�retr�der staten som fordrings�gare vid och utom domstol i fr�ga om fordringar som har uppkommit genom bist�nd enligt lagen (2003:491) om konsul�rt ekonomiskt bist�nd. F�rordning (2003:1112). Arbetsf�rdelningen i ett departement Statssekreteraren och kabinettssekreteraren 23 � Arbetet inom ett departement leds n�rmast under departementschefen och �vriga statsr�d i departementet av statssekreteraren. I Utrikesdepar- tementet har kabinettssekreteraren denna uppgift. Statssekreteraren och kabinettssekreteraren ska fr�mst svara f�r planering och samordning i depar- tementet och i f�rh�llande till andra samh�llsorgan samt vaka �ver att arbetet bedrivs i �verensst�mmelse med planeringen. F�rordning (2008:66). Expeditionschefen 24 � Expeditionschefen ska vaka �ver lagenlighet, f�ljdriktighet och enhet- lighet vid beredningen av �renden, utom i fr�ga om lagar och andra f�rfatt- ningar, samt slutligt granska koncepten till regeringens beslut. I Utrikesdepartementet har r�ttschefen dessa uppgifter. R�ttschefen i Utrikes- departementet ska vaka �ver lagenlighet, f�ljdriktighet och enhetlighet �ven i utrikesrepresentationens verksamhet. F�rordning (2008:66). R�ttschefen 25 � R�ttschefen ska svara f�r att f�rslag till lagar och andra f�rfattningar utarbetas samt vaka �ver lagenlighet, f�ljdriktighet och enhetlighet vid beredningen av f�rfattnings�renden. R�ttschefen svarar vidare f�r den slutliga granskningen av f�rslagen. R�ttschefen ska, utom i Justitie- och Finansdepartementen, svara f�r att lagstiftnings- och andra f�rfattnings�renden, som faller inom flera departe- </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2009:923 ments verksamhetsomr�den eller som ber�r mer �n ett statsr�d, bereds gemensamt enligt 15 �. F�rordning (2008:66). 26 � R�ttschefen i Statsr�dsberedningen ska svara s�rskilt f�r s�dan sam- ordning inom Regeringskansliet i r�ttsliga och spr�kliga fr�gor som fr�mjar enhetlighet och h�g kvalitet i lagstiftning och f�rvaltning. R�ttschefen kan i det syftet ge ut handb�cker, riktlinjer och annat material. S�dant material kan riktas �ven till myndigheter under regeringen. R�ttschefen ska vidare uppm�rksamma m�jligheten att delegera �renden till myndigheter under regeringen. Den chefstj�nsteman i Justitiedepartementet som �r utgivare av Svensk f�rfattningssamling ska i samverkan med r�ttschefen i Statsr�dsberedningen vaka �ver lagenlighet, f�ljdriktighet och enhetlighet i f�rfattningsf�rslag, f�rslag till riksdagen och kommitt�direktiv samt fr�mja en enhetlig hand- l�ggning av �renden inom Regeringskansliet. De ska b�da medverka till att spr�ket i f�rfattningar och andra beslut blir s� enkelt och klart som m�jligt. F�rordning (2008:66). Budgetchefen 26 a � Budgetchefen i Finansdepartementet ska s�rskilt svara f�r utveck- lingen och f�rvaltningen av verksamhetsst�den f�r budgetering och hante- ring av dokument inom den statliga budgetprocessen (RK Statsbudgetst�d). Budgetchefen kan i det syftet ge ut riktlinjer och annat material. S�dant material kan riktas �ven till myndigheter under regeringen. F�rordning (2008:1388). Gemensamma best�mmelser f�r chefstj�nstem�nnen 27 � Chefstj�nstem�nnen ska bitr�da departementschefen och �vriga stats- r�d i departementet med planering och andra arbetsuppgifter i departemen- tet. De ska �ven bitr�da med att samordna verksamheten i departementet, inom Regeringskansliet och i f�rh�llande till andra samh�llsorgan. De ska vidare bitr�da med arbetsledningen. F�rordning (2008:66). Huvudm�nnen 28 � Varje huvudman ska inom sitt sakomr�de ansvara f�r planering och samordning, �rendenas beh�riga g�ng samt f�r beredning och f�redragning inf�r departementschefen eller ett annat statsr�d. �ven i �vrigt ska huvud- mannen ansvara f�r arbetet inom sitt sakomr�de. Huvudmannen svarar f�r uppr�ttandet av koncept till regeringens beslut, riktigheten av uppgifterna i koncepten samt f�r att den handling som expedieras st�mmer �verens med regeringens beslut. Detta g�ller dock inte i fr�ga om lagar och andra f�rfatt- ningar. Huvudmannen ska h�lla departementschefen, �vriga statsr�d i departe- mentet och chefstj�nstem�nnen underr�ttade om arbetets g�ng och f�r dem an- m�la fr�gor som �r av principiell betydelse eller annars av st�rre vikt. Huvud- mannen ska f�lja de direktiv som chefstj�nstem�nnen ger och �ven i �vrigt </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2009:923 samverka med dessa och med de andra huvudm�nnen. Huvudmannen ska med uppm�rksamhet f�lja f�rh�llandena inom sitt sakomr�de. Huvudmannen svarar, i den utstr�ckning detta inte �r r�ttschefens uppgift, f�r att �renden bereds gemensamt i Regeringskansliet. F�rordning (2008:66). 29 � I f�rfattningsfr�gor ska huvudm�nnen samarbeta med r�ttschefen. F�rordning (2008:66). Vem som beslutar i �renden som avg�rs av Regeringskansliet Myndighetschefens beslutander�tt 30 � �renden som inte �r regerings�renden och som inte ska avg�ras av en departementschef enligt 31 eller 33 � eller av personalansvarsn�mnden avg�rs av Regeringskansliets chef. �renden som inte beh�ver avg�ras av Regeringskansliets chef f�r avg�ras av chefen f�r ett departement, av ett annat statsr�d eller av en tj�nsteman eller en grupp av tj�nstem�n i Regeringskansliet. Hur detta ska ske anges i en arbetsordning f�r myndigheten eller i s�rskilda beslut. F�rordning (2008:66). Departementschefens beslutander�tt 31 � Chefen f�r ett departement ska f�reskriva eller f�r s�rskilda fall besluta om indelningen av departementet i sakomr�den, chefstj�nstem�n- nens och huvudm�nnens uppgifter och f�rdelningen av arbetet mellan dem samt formerna i �vrigt f�r verksamheten i departementet. �renden som inte beh�ver avg�ras av departementschefen f�r avg�ras av ett annat statsr�d eller av en tj�nsteman i Regeringskansliet. Hur detta ska ske anges i en arbetsordning f�r departementet eller i s�rskilda beslut. F�rordning (2008:66). Arbetsordning 32 � Regeringskansliet ska besluta de ytterligare f�reskrifter som beh�vs f�r dess organisation och formerna f�r dess verksamhet. S�dana f�reskrifter kan tas in i en arbetsordning f�r myndigheten eller i arbetsordningar f�r departementen. F�rordning (2008:66). Avvikelser fr�n best�mmelser om arbetsf�rdelningen i ett departement 33 � Chefen f�r ett departement f�r f�reskriva eller f�r s�rskilda fall besluta om avvikelser fr�n de best�mmelser om arbetsf�rdelningen i ett departement som finns i denna f�rordning eller som har beslutats enligt 31 �. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2009:923 Personaladministration Vem som beslutar om anst�llning och l�n 34 � Regeringen beslutar om anst�llning i Regeringskansliet av statssekre- terare, kabinettssekreterare, f�rvaltningschef, expeditionschef, r�ttschef, chef f�r kansliet f�r samordning av EU-fr�gor, chefstj�nsteman f�r kris- hantering i Statsr�dsberedningen, personaldirekt�r, budgetchef, finansr�d, utrikesr�d, inspekt�r, protokollchef, ambassad�r, generaldirekt�r, departe- mentsr�d och chef f�r Regeringskansliets internrevision. Detta g�ller ocks� anst�llning som generalkonsul, minister, ambassadr�d och konsul, om det i anst�llningen ing�r att vara chef f�r en utlandsmyndighet. �vriga anst�llningar beslutas av Regeringskansliet. F�rordning (2008:66). 35 � I de fall d�r regeringen fattar beslut om anst�llning fastst�ller reger- ingen l�nen. L�nen f�r inspekt�r, protokollchef, ambassad�r, departements- r�d och chef f�r Regeringskansliets internrevision fastst�lls dock av Reger- ingskansliet. Detta g�ller ocks� f�r den som �r generalkonsul, minister, am- bassadr�d eller konsul, om det i anst�llningen ing�r att vara chef f�r en utlandsmyndighet. I �vriga fall fastst�ller Regeringskansliet l�nen. F�rordning (2008:66). Anst�llningsf�rordningens till�mpning 36 � Vid anst�llning av kanslisekreterare, departementssekreterare, avdel- ningsdirekt�r, kanslir�d, �mnesr�d eller sakkunnig samt vid anst�llning med placering i utrikesf�rvaltningen beh�ver Regeringskansliet inte informera om anst�llningen enligt 6 � anst�llningsf�rordningen (1994:373). Ett meddelande om att n�gon har anst�llts ska genast l�mnas till dem som har s�kt anst�llningen. F�rordning (2008:66). Tj�nstg�ringsort 37 � Regeringen beslutar om tj�nstg�ringsort f�r de tj�nstem�n som �r placerade i utrikesf�rvaltningen och som �r anst�llda genom beslut av reger- ingen. Anst�llningens l�ngd 38 � Den som �r expeditionschef, r�ttschef, chef f�r kansliet f�r samord- ning av EU-fr�gor, chefstj�nsteman f�r krishantering i Statsr�dsberedning- en, personaldirekt�r, budgetchef, finansr�d, utrikesr�d, inspekt�r, protokoll- chef, ambassad�r, departementsr�d eller chef f�r Regeringskansliets intern- revision anst�lls tills vidare. Anst�llningen f�r dock begr�nsas till att g�lla till en viss tidpunkt. Detta g�ller ocks� den som �r generalkonsul, minister, ambassadr�d eller konsul, om det i anst�llningen ing�r att vara chef f�r en utlandsmyndighet. F�rvaltningschefen anst�lls f�r en best�md tid. F�rordning (2008:66). </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2009:923 Upps�gning 39 � N�r det g�ller anst�llningar som beslutas av regeringen pr�var reger- ingen fr�gor om upps�gning enligt lagen (1982:80) om anst�llningsskydd. Detta g�ller ocks� i fr�ga om anst�llning som planeringschef i Justitie- departementet. F�rordning (1998:1631). Personalansvarsn�mnden 40 � Regeringskansliets personalansvarsn�mnd best�r av den statssekrete- rare som n�rmast under statsministern leder och f�rdelar arbetet i Statsr�ds- beredningen, f�rvaltningschefen, r�ttschefen i Statsr�dsberedningen, personaldirekt�ren, den r�ttschef som svarar f�r lagstiftnings�renden om anst�llningsskydd, expeditionschefen i det ber�rda departementet eller den chefstj�nsteman d�r som best�ms i en arbetsordning samt tre personal- f�retr�dare. Statssekreteraren �r ordf�rande i n�mnden. N�mnden �r beslutf�r n�r ordf�randen och minst fyra andra ledam�ter �r n�rvarande. F�rordning (2005:166). 41 � Personalansvarsn�mnden pr�var f�ljande fr�gor f�r anst�llda i Rege- ringskansliet eller i en kommitt� och f�r svenska medborgare som �r anst�ll- da vid en utlandsmyndighet: 1. skiljande fr�n anst�llning p� grund av personliga f�rh�llanden, dock inte i fr�ga om provanst�llning, 2. disciplinansvar, 3. �talsanm�lan, 4. avst�ngning. 42 � Personalf�retr�darna i personalansvarsn�mnden utses p� det s�tt som anges i 9 � personalf�retr�darf�rordningen (1987:1101), om n�got annat inte best�mts i kollektivavtal. Personalf�retr�dare f�r endast den vara som �r anst�lld i Regeringskansliet. Utrikesf�rvaltningens antagningsn�mnd 43 � Innan n�gon anst�lls som handl�ggare ska Utrikesf�rvaltningens antagningsn�mnd h�ras om den s�kandes l�mplighet f�r tj�nstg�ring utom- lands, om det i anst�llningen ing�r att tj�nstg�ra inom utrikes- representationen. Detta g�ller dock inte f�r anst�llning som minister, kansli- r�d, ambassadr�d eller konsul eller om i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder n�got annat. F�reskrifter om n�mnden finns i f�rordningen (1991:360) med instruktion f�r Utrikesf�rvaltningens antagningsn�mnd. F�rordning (2009:923). </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2009:923 Vem som ut�var arbetsgivarens befogenheter enligt centrala kollektivavtal 43 a � N�r det g�ller anst�llda i Regeringskansliet, utrikesrepresentationen och kommitt�erna ut�var Regeringskansliet arbetsgivarens befogenheter enligt centrala kollektivavtal, om n�got annat inte f�ljer av f�rordningen (1996:1524) med regeringens arbetsgivarnyckel. F�rordning (1997:80). F�redragande i Lagr�det 44 � Beh�rig att f�redra �renden inf�r Lagr�det �r den som �r eller har varit hovr�tts- eller kammarr�ttsassessor och den som Regeringskansliet utser f�r ett visst fall. Ekonomiadministration 45 � Regeringskansliet ska till�mpa de ekonomiadministrativa best�m- melser som g�ller f�r myndigheter under regeringen, om regeringen inte beslutar n�got annat. Regeringskansliet ska dock inte l�mna resultatredovisning eller budget- underlag enligt f�rordningen (2000:605) om �rsredovisning och budget- underlag. �rsredovisningen ska skrivas under av f�rvaltningschefen. Underskriften inneb�r ett intyg att �rsredovisningen ger en r�ttvisande bild av kostnader, int�kter och myndighetens ekonomiska st�llning. F�rordning (2007:1294). F�rvaltningsavdelningens, f�rvaltningschefens och personaldirekt�rens uppgifter 46 � Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning ska ge st�d och service �t departementen, utrikesrepresentationen och kommitt�erna i administrativa fr�gor. F�rvaltningsavdelningen f�r sk�ta begr�nsade f�rvaltningsuppgifter �t andra statliga myndigheter efter avtal om detta mellan Regeringskansliet och den andra myndigheten. F�rordning (2008:66). 47 � F�rvaltningschefen har ansvar f�r administrativa fr�gor som r�r flera departement eller flera kommitt�er inom olika departements verksamhets- omr�den. F�rordning (2006:1427). 47 a � Under f�rvaltningschefen har personaldirekt�ren ansvar f�r Reger- ingskansliets personalpolitik. Personaldirekt�ren ska s�rskilt verka f�r enhetlighet inom Regeringskansliet i personalfr�gor. F�rordning (2008:66). Registratorskontor 48 � I varje departement finns ett registratorskontor. Registratorskontoren ska h�llas �ppna vardagar klockan 09.0016.00. Om arbetstiden en viss dag �r kortare �n normalt eller om den till en viss dag f�rlagda arbetstiden f�r arbetas in enligt best�mmelser i ett kollektivavtal, f�r �ppeth�llandet inskr�nkas till tv� timmar, om det kan ske utan v�sentlig ol�genhet. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2009:923 Tiden d� registratorskontoren h�lls �ppna ska ges till k�nna p� l�mpligt s�tt. Inskr�nkning i tiden b�r ges till k�nna minst en vecka i f�rv�g. F�rordning (2008:66). Diarium 49 � F�r registrering av allm�nna handlingar ska det i varje departement finnas ett eller flera diarier som f�rs med hj�lp av automatisk databehandling. Ett diarium f�r bara inneh�lla s�dana uppgifter som anges i 5 kap. 2 och 4 �� offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och uppgifter som i �vrigt beh�vs f�r �rendets beredning. Expeditionschefen har tillsyn �ver diarief�ringen. I Statsr�dsberedningen har r�ttschefen denna uppgift. Vid Utrikesdepartementet och Regeringskans- liets f�rvaltningsavdelning ansvarar den tj�nsteman f�r tillsynen som best�ms i en arbetsordning. F�rordning (2009:923). Personuppgiftsombud 50 � Expeditionschefen eller den tj�nsteman som best�ms i en arbets- ordning ska vara personuppgiftsombud enligt personuppgiftslagen (1998:204). F�rordning (2008:66). Dokumentation av beslut 51 � I fr�ga om varje beslut av Regeringskansliet ska det finnas ett proto- koll eller n�gon annan handling som anger vad beslutet inneh�ller, n�r beslu- tet fattades och vem som fattade beslutet. F�rordning (2008:66). F�rteckning �ver �nnu inte avgjorda �renden 52 � Departementen ska vid varje �rsskifte uppr�tta f�rteckningar �ver alla �renden som har v�ckts f�r mer �n ett �r sedan och som �nnu inte har avgjorts. F�rteckningarna ska l�mnas till r�ttschefen i Statsr�dsberedningen senast den 1 februari. F�rordning (2008:66). Regeringskansliets arkiv Delarkiv och centralarkiv 53 � Regeringskansliets arkiv �r indelat i ett delarkiv f�r varje departement och ett centralarkiv. Delarkivet f�r ett departement ska best� av handlingar fr�n regeringens och Regeringskansliets verksamhet inom departementets omr�de. Arkivhandlingar fr�n delarkiven l�mnas till centralarkivet med j�mna mellanrum. F�rordning (2008:66). Kansliarkivarien 54 � I Regeringskansliet finns en kansliarkivarie, som utses av regeringen. Kansliarkivarien har ett �vergripande ansvar f�r att de m�l f�r arkivbild- </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2009:923 ningen som anges i arkivlagen (1990:782) uppn�s i Regeringskansliet. Kansliarkivarien ska verka f�r enhetlighet inom Regeringskansliet i fr�gor om arkivbildning, arkivv�rd, gallring av allm�nna handlingar och utl�ning av arkivhandlingar. Kansliarkivarien ska samr�da med Riksarkivet i arkivfr�gor som har principiell betydelse. F�rordning (2008:66). Tillsyn 55 � Varje expeditionschef �r arkivansvarig och har tillsyn �ver arkivbild- ning, arkivv�rd, gallring av allm�nna handlingar och utl�ning av arkivhand- lingar i sitt departement. I Statsr�dsberedningen har r�ttschefen denna upp- gift. I Utrikesdepartementet och Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning �r den tj�nsteman arkivansvarig som best�ms i en arbetsordning. Kansliarkivarien �r arkivansvarig f�r centralarkivet. F�rordning (1999:323). �verl�mnande av arkivhandlingar till Riksarkivet 56 � Regeringskansliet ska l�mna �ver arkivhandlingar till Riksarkivet vid de tidpunkter som kansliarkivarien och Riksarkivet kommer �verens om. F�rordning (2008:66). �terl�mnande av ingivna handlingar 57 � Handlingar i ett �rende som har slutbehandlats f�r �terl�mnas till den som gett in handlingen bara om det �r l�mpligt med h�nsyn till allm�nna arkivsynpunkter och �vriga omst�ndigheter. Utl�ning av arkivhandlingar 58 � F�reskrifter om att arkivhandlingar f�r l�nas ut till myndigheter f�r tj�nste�ndam�l finns i arkivf�rordningen (1991:446). Ytterligare f�reskrifter 59 � Regeringskansliet ska meddela de ytterligare f�reskrifter som beh�vs om diarief�ring, arkivbildning, arkivv�rd, gallring av allm�nna handlingar och utl�ning av arkivhandlingar hos myndigheten. F�rordning (2008:66). Tillsyn �ver diarief�ring och arkiv inom utrikesrepresentationen 60 � Regeringskansliet ska ha tillsyn �ver diarief�ring och arkiv inom utrikesrepresentationen och f�r ocks� besluta f�reskrifter om utrikes- representationens diarief�ring, arkivbildning, arkivv�rd, gallring av allm�nna handlingar och utl�ning av arkivhandlingar. F�rordning (2008:66). </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2009:923 �rendef�rteckningar inf�r regeringssammantr�den 61 � Regeringskansliet f�r l�mna ut �rendef�rteckningar som uppr�ttas d�r inf�r regeringssammantr�den. F�r att fortl�pande tillhandah�lla pappers- exemplar av s�dana f�rteckningar enligt en st�ende best�llning f�r Rege- ringskansliet ta ut en �rlig avgift av best�llaren. Avgiften �r 4 000 kr och f�r tas ut i f�rskott. Internrevision 62 � Regeringskansliets internrevision ska f�lja de f�reskrifter om intern revision som anges i denna instruktion. Regeringskansliets internrevision ska utf�ra internrevision av all verksam- het inom Regeringskansliet, kommitt�v�sendet och utrikesrepresentationen. F�rordning (2008:66). 63 � Regeringskansliets internrevision ska sj�lvst�ndigt granska hur Regeringskansliets interna styrning och kontroll samt hur de ekonomiska redovisningsskyldigheterna fullg�rs. Internrevisionen ska bedrivas i enlighet med god sed f�r internrevision. En internrevisor f�r utf�ra andra uppgifter �n de som anges i f�rsta stycket endast om det �r f�renligt med god sed f�r internrevision och inte hindrar internrevisionen. F�rordning (2008:66). 64 � Regeringskansliet ska besluta om en revisionsplan f�r internrevisionen. Revisionsplanen ska grundas p� en analys av risken f�r v�sentliga fel i den granskade verksamheten. F�rordning (2008:66). 65 � Regeringskansliets internrevision ska redovisa sina iakttagelser och slutsatser till f�rvaltningschefen. F�rordning (2008:66). �verklagande 66 � Regeringskansliets beslut i administrativa �renden f�r inte �ver- klagas. F�rordning (2007:1294). 1. Denna f�rordning 2 tr�der i kraft den 1 januari 1997. 2. Genom f�rordningen upph�vs departementsf�rordningen (1982:1177), f�rordningen (1996:728) med instruktion f�r Utrikesdepartementet, f�rordningen (1988:1147) med instruktion f�r Regeringskansliets f�rvaltningskontor, f�rordningen (1992:157) om arkiv hos Regeringskansliet, revisionsf�rordningen (1985:606) f�r Regeringskansliet. 3. I fr�ga om revision f�r r�kenskaps�ret 1995/96 ska revisionsf�rord- ningen (1985:606) f�r Regeringskansliet fortfarande till�mpas. 4. I fr�ga om �verklagande av beslut som har meddelats f�re ikrafttr�- dandet g�ller �ldre f�reskrifter. 2 1996:1515. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2009:923 Denna f�rordning 3 tr�der i kraft den 1 oktober 2001. Best�mmelserna i 45 � i sin nya lydelse till�mpas dock f�r tid fr�n och med den 1 januari 2001. Denna f�rordning 4 tr�der i kraft den 1 januari 2004. Best�mmelsen i 22 � i sin nya lydelse till�mpas dock f�r tid fr�n och med den 1 september 2003. I fr�ga om fordringar som har uppkommit genom bist�nd enligt lagen (1973:137) om ekonomiskt bist�nd till svenska medborgare i utlandet m.m. g�ller alltj�mt 22 � i sin �ldre lydelse. Denna f�rordning 5 tr�der i kraft den 1 oktober 2009. P� regeringens v�gnar FREDRIK REINFELDT Thomas Str�mgren (Statsr�dsberedningen) 3 2001:644. 4 2003:1112. 5 2009:923. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2009:923 Bilaga 6 1 Statsr�dsberedningen 1.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller regeringen, Regeringskansliet, kommitt�v�sendet, med undantag av kommitt�ber�ttelsen, europeiska integrationsfr�gor av horisontell karakt�r, med undantag av fr�gor om Europeiska unionens utvidgning, anv�ndningen av de flygplan som staten anskaffat f�r statschefens och den h�gsta civila och milit�ra ledningens resor. 1.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller europeiska integrationsfr�gor av horisontell karakt�r, med undantag av fr�gor om Europeiska unionens utvidgning. 1.3 Myndigheter m.fl. Svenska institutet f�r europapolitiska studier, Harpsundsn�mnden. 2 Justitiedepartementet 2.1 F�rvaltnings�renden 7 F�rvaltnings�renden som g�ller riksdagen med undantag av �renden om Utrikesn�mnden, grundlagarna, kommitt�ber�ttelsen, spr�kv�rd i f�rvaltningen, rikets vapen och flagga, vallagen (2005:837), folkomr�stningslagen (1979:369), lagen (1991:1559) med f�reskrifter p� tryckfrihetsf�rordningens och yttrandefrihetsgrundlagens omr�den, rikets judiciella indelning samt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, domstolsv�sendet, arrenden�mnderna, hyresn�mnderna, r�ttshj�lp, dispasch�rverksamhet, fastighetsregistreringen, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, Sveriges advokatsamfund, �klagarv�sendet, polisv�sendet, 6 Senaste lydelse 2008:1388. 7 �ndringen inneb�r att orden "tillst�nd till �ktenskap", "tillst�nd till f�rr�ttande av vigsel inom annat trossamfund �n Svenska kyrkan", "kreditupplysningslagen (1973:1173)" och "inkassolagen (1974:182)" har tagits bort ur f�rteckningen. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2009:923 allm�n ordning och s�kerhet, allm�nna sammankomster, �tal f�r brott, f�rordnande av domstol, utl�mning och �verl�mnande f�r brott, internationell r�ttslig hj�lp i brott- m�l, internationellt samarbete r�rande lagf�ring f�r brott, kriminalv�rd, internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom, fideikommissf�rfattningar, dock inte f�rl�ngning av fideikommiss eller inl�sen av fideikommissegendom av kulturhistoriska sk�l, n�d i brottm�l, abolition, upph�vande av domstols dom eller beslut om utvisning p� grund av brott, det r�ttsmedicinska och det r�ttspsykiatriska unders�kningsv�sendet, lagen (1971:796) om internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande adoption, lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande �ktenskap och f�rmynderskap, f�rordningen (1931:429) om vissa internatio- nella r�ttsf�rh�llanden r�rande �ktenskap, adoption och f�rmynderskap, lagen (1988:1321) om nordiska r�ttsf�rh�llanden r�rande f�rvaltarskap en- ligt f�r�ldrabalken m.m., europabolag, aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag och ekonomiska f�reningar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, stiftelselagen (1994:1220), i den m�n s�dana �renden inte tillh�r n�got annat departement, �rsredovisningslagen (1995:1554), datalagen (1973:289), lagen (1960:729) om upphovsr�tt till litter�ra och konstn�rliga verk, lagen (1980:612) om medling i vissa upphovsr�ttstvister, vapenlagen (1996:67), passlagen (1978:302) n�r det g�ller passmyndigheter inom riket, r�ttsinformationsfr�gor, utgivning av f�rfattningssamling, flyktingar, mottagande av asyls�kande, utl�nningars r�tt att vistas i landet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement. 2.2 Lagstiftnings�renden a. Lagstiftnings�renden som g�ller grundlagarna, riksdagsordningen, andra konstitutionella �mnen, allm�nt f�rvaltningsr�ttsliga �mnen, statligt partist�d. b. Lagstiftnings�renden som inte h�r till n�got annat departement och som g�ller �mnen som avses i 8 kap. 2 och 3 �� regeringsformen, processr�ttsliga �mnen. c. Lagstiftnings�renden som g�ller revisorer och revisionsbolag, utl�nningars r�tt att vistas i landet, mottagande av asyls�kande m.fl. 2.3 Myndigheter m.fl. H�gsta domstolen, hovr�tterna, tingsr�tterna, Regeringsr�tten, kammarr�tterna, l�nsr�tterna, Lagr�det, </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2009:923 Justitiekanslern, arrenden�mnderna, hyresn�mnderna, Domstolsverket, Domarn�mnden, Notarien�mnden, R�ttshj�lpsn�mnden, R�ttshj�lpsmyndigheten, �klagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, den lokala polisorganisationen, S�kerhets- och integritetsskyddsn�mnden, Kriminalv�rden, Kriminalv�rdsn�mnden, �vervakningsn�mnderna, Brottsf�rebyggande r�det, Brottsoffermyndigheten, R�ttsmedicinalverket, Fideikommissn�mnden, Genteknikn�mnden, Revisorsn�mnden, Valmyndigheten, Migrationsverket, Datainspektionen, Stiftelsen f�r r�ttsinformation. 3 Utrikesdepartementet 3.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller rikets f�rh�llande till och �verenskommelser med andra stater och mellan- folkliga organisationer, rikets gr�nser, Utrikesn�mnden, svenska beskickningar och konsulat samt delegationer vid internationella organisationer, utl�ndska beskickningar och konsulat i Sverige samt s�dana organ eller organisationer som avses i bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, svenska medborgares r�tt och b�sta i fr�mmande l�nder, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, lagen (2003:491) om konsul�rt ekonomiskt bist�nd, m�l vid den europeiska domstolen f�r de m�nskliga r�ttigheterna, klagom�l mot Sverige inf�r andra internationella organ f�r �vervakning av efterlevnaden av konventioner som r�r m�nskliga r�ttigheter, �renden vid EG-kommissionen och EFTA:s �vervakningsmyndighet samt m�l vid EG-domstolen, EG:s f�rstainstansr�tt, Europeiska unionens perso- naldomstol och EFTA-domstolen, m�l och �renden inf�r �vriga internationella domstolar d�r Sverige �r part, utseende av svenska ledam�ter i internationella domstolar samt i andra internationella organ f�r �vervakning av efterlevnaden av konventioner som r�r m�nskliga r�ttigheter, </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2009:923 passlagen (1978:302) n�r det g�ller passmyndigheter i utlandet samt n�r det g�ller diplomatpass och tj�nstepass, UD-viseringar, information om Sverige i utlandet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, samordning av fr�gor som r�r genomf�randet av politiken om global utveckling, internationellt utvecklingssamarbete, samarbete som avser st�d till l�nderna i Central- och �steuropa, regionala utvecklingsbanker, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, V�rldsbanksgruppen, s�vitt �rendena r�r utvecklingspolitiska aspekter av V�rldsbankens agerande, nordiska samarbetsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, europeiska integrationsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, utrikeshandel och handelspolitik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, allm�nna tull- och handelsavtalet (GATT) och v�rldshandelsorganisa- tionen (WTO), internationella tull- och handelsf�rhandlingar, befrielse fr�n tull, Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner, vissa internationella handels- och r�varufr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, f�rbud mot tillverkning och utf�rsel av krigsmateriel m.m., exportkontrollfr�gor avseende produkter med s�v�l civil som milit�r anv�ndning, multinationella f�retag och internationella investeringar, fr�mjande av utl�ndska investeringar i Sverige, allm�nna fr�gor om teknisk provning och kontroll samt standardisering, genomf�randet av EG:s inre marknad, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, exportfr�mjande �tg�rder, statsst�dda exportkrediter och exportkreditgarantier, internationella �verenskommelser om allm�nna villkor f�r exportkrediter, handelskamrar. 3.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller rikets gr�nser, Utrikesn�mnden, immunitet och privilegier, bist�nd till svenska medborgare i utlandet, </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2009:923 europeiska integrationsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, utrikeshandel, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departe- ment, det europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES), i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, allm�nna tull- och handelsavtalet (GATT) och v�rldshandelsorganisa- tionen (WTO), befrielse fr�n tull, vissa internationella sanktioner, kontroll �ver tillverkningen av krigsmateriel och f�rbud mot utf�rsel av krigsmateriel m.m., exportkontrollfr�gor avseende produkter med s�v�l civil som milit�r an- v�ndning, obligatorisk kontroll genom teknisk provning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, genomf�randet av EG:s inre marknad, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, exportfr�mjande �tg�rder, statsst�dda exportkrediter och exportkreditgarantier, auktorisation av handelskamrar. 3.3 Myndigheter m.fl. 8 Svenska beskickningar och konsulat samt delegationer vid internationella organisationer, Svenska institutet i Alexandria, Utrikesf�rvaltningens antagningsn�mnd, Folke Bernadotteakademin, Styrelsen f�r internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Institutet f�r utv�rdering av internationellt utvecklingssamarbete, Nordiska afrikainstitutet, Svenska institutet, Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), Inspektionen f�r strategiska produkter, Stiftelsen �stekonomiska Institutet, Institutet f�r Japanstudier, Styrelsen f�r ackreditering och teknisk kontroll, Sveriges Standardiseringsr�d, Myndigheten f�r utl�ndska investeringar i Sverige, Kommerskollegium, Exportkreditn�mnden, Sveriges exportr�d, handelssekreterare, auktoriserade handelskamrar, AB Svensk Exportkredit, Swedfund International AB. 8 �ndringen inneb�r bl.a. att orden svenska ledam�ter av permanenta skiljedomstolen i Haag har tagits bort ur f�rteckningen. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2009:923 4 F�rsvarsdepartementet 4.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller det milit�ra f�rsvaret, fr�gor h�rande till officersutbildning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, bi- och multilateralt f�rsvars- och materielsamarbete, tilltr�de till Sveriges territorium, tillst�nd f�r �rlogsbes�k, flygning med milit�ra luftfartyg och tj�nstg�ring utomlands, lagen (1974:613) om handl�ggningen av vissa regerings�renden, �taganden inom Organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa (OSSE) enligt Wiendokumentet den 16 november 1999 om f�rtroende- och s�kerhetsskapande �tg�rder, dokumentet om Global informationsl�mning den 28 november 1994, dokumentet om Uppf�randekoden den 6 december 1994 och f�rdraget om observationsflygningar den 23 mars 1992, i den m�n s�dana �renden inte h�r till Utrikesdepartementet, Europeiska f�rsvarsbyr�n (EDA), befolkningsskydd, skydd mot olyckor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, sj��vervakning och milj�r�ddningstj�nst, utredningar av luft- och sj�fartsolyckor, olyckor med sp�rbunden trafik, andra allvarliga olyckor samt olyckor i milit�r verksamhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, psykologiskt f�rsvar, kommunernas beredskap, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, f�rsvarsunderr�ttelseverksamhet, signalskydd, totalf�rsvarsplikt, transport av farligt gods, frivillig verksamhet f�r st�d �t totalf�rsvaret, samordning av samh�llets krisberedskap inklusive totalf�rsvar, brandfarliga och explosiva varor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement. 4.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller h�jd beredskap, totalf�rsvarsplikt, utlandsstyrkan inom F�rsvarsmakten, s�ndande av v�pnad styrka utomlands, lagen (1974:613) om handl�ggningen av vissa regerings�renden, befolkningsskydd, skydd mot olyckor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, f�rfogande, ransonering, f�rsvarsunderr�ttelseverksamhet, skydd f�r f�rsvaret, gr�ns�vervakning i krig, </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2009:923 kommunernas och landstingens beredskap, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, Kustbevakningens medverkan i polisi�r �vervakning, transport av farligt gods, brandfarliga och explosiva varor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement. 4.3 Myndigheter m.fl. F�rsvarsmakten, F�rsvarets materielverk, F�rsvarets radioanstalt, Myndigheten f�r samh�llsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Totalf�rsvarets forskningsinstitut, Totalf�rsvarets pliktverk, F�rsvarets underr�ttelsen�mnd, Rikshemv�rnsr�det, Signalspaningsn�mnden Riksv�rderingsn�mnden, Totalf�rsvarets folkr�ttsr�d, Nationella upplysningsbyr�n enligt Gen�vekonventionerna, organisationer f�r frivillig f�rsvarsverksamhet, Krigsvetenskapsakademien, �rlogsmannas�llskapet, Stiftelsen G�ll�fsta utbildningscentrum, s�dana stiftelser f�r v�lg�rande �ndam�l som h�r till F�rsvarsmakten, Granskningsn�mnden f�r f�rsvarsuppfinningar, Statens haverikommission, Delegationen f�r folkr�ttslig granskning av vapenprojekt. 5 Socialdepartementet 5.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller allm�n f�rs�kring, delpensionsf�rs�kring, arbetsskadef�rs�kring, statligt personskadeskydd, allm�n �lderpensionsf�rs�kring och allm�n efterlevandepensionsf�rs�k- ring med undantag av Premiepensionsmyndighetens verksamhet och f�rvalt- ning av premiepensionskapital, �ldref�rs�rjningsst�d, sjukl�n, ekonomiska �tg�rder till st�d �t barnfamiljer, efterlevandest�d till barn, internationella adoptioner, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, barnpolitik, innefattande samordning och utveckling av fr�gor som r�r barnets r�ttigheter och andra barnfr�gor, som inte h�r till n�got annat depar- tement, </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2009:923 bostadsbidrag och bostadstill�gg, bostadsanpassningsbidrag, socialtj�nst, innefattande omsorger om barn och ungdom, �ldreomsorg, handikappomsorg, missbrukarv�rd samt annat socialt bist�nd, samordning av handikappolitiken, h�lso- och sjukv�rd, habilitering och rehabilitering, hj�lpmedelsf�rs�rj- ning, tandv�rd, abort, fastst�llande av k�nstillh�righet och annan medicinsk verksamhet, h�lso- och sjukv�rdspersonalens yrkesut�vning, l�kemedel, medicintekniska produkter, kosmetika och medel f�r f�delsekontroll, apoteksv�sendet, st�d och service till vissa funktionshindrade, assistansers�ttning, handikappers�ttning och v�rdbidrag, bilst�d till personer med funktionshinder, ers�ttning f�r n�rst�endev�rd, samordning av folkh�lsopolitiken, alkohol, tobak, narkotika, dopning och dopningsmedel, f�rbud mot vissa h�lsofarliga varor, h�lsoskydd och smitt- skydd, Allm�nna arvsfonden, sociala och medicinska fr�gor i �vrigt som inte h�r till n�got annat depar- tement, f�rh�llandet till V�rldsh�lsoorganisationen (WHO). 5.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller allm�n f�rs�kring, delpensionsf�rs�kring, arbetsskadef�rs�kring, statligt personskadeskydd, allm�n �lderpensionsf�rs�kring och allm�n efterlevandepensionsf�rs�k- ring med undantag av Premiepensionsmyndighetens verksamhet och f�rvalt- ning av premiepensionskapital, �ldref�rs�rjningsst�d, sjukl�n, ekonomiska �tg�rder till st�d �t barnfamiljer, efterlevandest�d till barn, internationella adoptioner, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, barnpolitik, innefattande samordning och utveckling av fr�gor som r�r barnets r�ttigheter och andra barnfr�gor, som inte h�r till n�got annat depar- tement, bostadsbidrag och bostadstill�gg, bostadsanpassningsbidrag, socialtj�nst, h�lso- och sjukv�rd, habilitering och rehabilitering, hj�lpmedelsf�rs�rj- ning, tandv�rd, abort, fastst�llande av k�nstillh�righet och annan medicinsk verksamhet, h�lso- och sjukv�rdspersonalens yrkesut�vning, l�kemedel, medicintekniska produkter, kosmetika och medel f�r f�delsekontroll, apoteksv�sendet, st�d och service till vissa funktionshindrade, assistansers�ttning, handikappers�ttning och v�rdbidrag, </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2009:923 bilst�d till personer med funktionshinder, ers�ttning f�r n�rst�endev�rd, Allm�nna arvsfonden med undantag av s�dana fr�gor som regleras i �rv- dabalken, samordning av folkh�lsopolitiken, alkohol och tobak, med undantag av s�dana fr�gor som regleras i tull- och skattelagstiftningen, narkotika med undantag av narkotikastrafflagstiftning, dopning och dopningsmedel, f�rbud mot vissa h�lsofarliga varor och smittskydd. 5.3 Myndigheter m.fl. F�rs�kringskassan, Socialstyrelsen, L�kemedelsverket, H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd, Smittskyddsinstitutet, Statens folkh�lsoinstitut, Statens beredning f�r medicinsk utv�rdering, Provinsiall�karstiftelsen, Statens institutionsstyrelse, Myndigheten f�r handikappolitisk samordning, Hj�lpmedelsinstitutet, ideell f�rening, Myndigheten f�r internationella adoptionsfr�gor, Barnombudsmannen, Forskningsr�det f�r arbetsliv och socialvetenskap, Stiftelsen WHO Collaborating Centre on International Drug Monitoring, Stiftelsen f�r v�rd- och allergiforskning, Alkoholsortimentsn�mnden, Arvsfondsdelegationen, Tandv�rds- och l�kemedelsf�rm�nsverket, Apoteket Omstrukturering Aktiebolag, Apoteket Aktiebolag, Apotekens Service Aktiebolag, Systembolaget Aktiebolag. 6 Finansdepartementet 6.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller de allm�nna riktlinjerna f�r den ekonomiska politiken och den principiella inriktningen av finanspolitiska �tg�rder, �vergripande valutapolitiska beslut, prisreglering, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departe- ment, budgetregleringen samt den allm�nna f�rvaltningen och redovisningen av statsmedlen, ekonomisk styrning, �vergripande l�nepolitiska fr�gor inom statsf�rvaltningen, statens uppl�ning och statsskuldsf�rvaltning, </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2009:923 f�rvaltning av statliga l�n och aktier samt fonder och fonderade medel, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, myndigheternas �rsredovisningar, del�rsrapporter och budgetunderlag, statlig revision, internationellt ekonomiskt samarbete, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, V�rldsbanksgruppen, Europar�dets utvecklingsbank, Europeiska invester- ingsbanken, Europeiska utvecklingsbanken, Internationella valutafonden, Nordiska investeringsbanken och Parisklubben, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, beskattningen, socialavgifter och allm�n pensionsavgift, Kronofogdemyndigheten, folkbokf�ringen, tullv�sendet, avgifter, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, det samh�llsekonomiska utrymmet f�r kommunal verksamhet samt �ver- gripande fr�gor om finansieringsprincipen, offentlig upphandling, k�p och f�rs�ljning av statens mark och byggnader, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, f�rvaltning av statens mark, byggnader och egendom i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, finansiella f�retag, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, krigsf�rs�kring, krigsskadeers�ttning, lotterier, totalisatorspel, l�nsstyrelserna, l�nsindelningen, kommunal ekonomi, allm�nna statliga bidrag samt bidrag fr�n och avgifter till staten f�r kom- munalekonomisk utj�mning, kungliga hov- och slottsstaten, allm�nna fr�gor om statsf�rvaltningen, �vergripande fr�gor om styrning, ledning och organisation av statlig verk- samhet samt rationalisering inom statsf�rvaltningen, statistik, �vergripande fr�gor om informationsteknik (IT) inom statlig f�rvaltning, statlig lokalf�rs�rjning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, arbets- och anst�llningsvillkor i offentlig anst�llning, personalpolitiska fr�gor inom statsf�rvaltningen, Sveriges indelning i kommuner och landsting, kommuner, landsting, kommunalf�rbund, samh�llsinformation, bostadsf�rs�rjningsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, bostadsfinansiering, allm�nnyttiga bostadsf�retag. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2009:923 6.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller statliga och kommunala skatter, socialavgifter och allm�n pensionsavgift, Premiepensionsmyndighetens verksamhet och f�rvaltningen av premie- pensionskapital, statens uppl�ning och skuldf�rvaltning, statsbudgeten, statlig revision, offentlig upphandling, taxering, uppb�rd, indrivning, folkbokf�ring, det samh�llsekonomiska utrymmet f�r kommunal verksamhet samt �ver- gripande fr�gor om finansieringsprincipen, skattebrott, s�rskilda tv�ngs�tg�rder i beskattningsf�rfarandet, betalningss�kring f�r skatter, tullar och avgifter, f�rm�nsr�tt f�r skattefordringar, preskription av skattefordringar, finansmarknaden, allm�nna pensionsfonderna, prisreglering, kontof�ring av finansiella instrument, n�ringsr�ttslig reglering av finansiella f�retag och beredskapslagstiftning f�r dessa f�retag, ins�ttningsgaranti och investerarskydd, penningtv�tt, Riksbanken, lotterier, lagstiftning om anordnande av visst automatspel, l�nsstyrelserna, �ndrad regional ansvarsf�rdelning, kommunal ekonomi, allm�nna statliga bidrag samt bidrag fr�n och avgifter till staten f�r kom- munalekonomisk utj�mning, statistik, arbetstagare i offentliga anst�llningar, Sveriges indelning i kommuner och landsting, kommuner, landsting, kommunalf�rbund, bostadsf�rs�rjningsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, allm�nnyttiga bostadsf�retag. 6.3 Myndigheter m.fl. 9 Riksg�ldskontoret, Tullverket, Statens fastighetsverk, 9 �ndringen inneb�r bl.a. att Statens personadressregistern�mnd har tagits bort ur f�r- teckningen. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2009:923 Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Krigsf�rs�kringsn�mnden, Skatteverket, Forskarskatten�mnden, Skatter�ttsn�mnden, Kronofogdemyndigheten, Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska r�det, Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket, allm�nna pensionsfonderna, Styrelsen f�r Sveriges allm�nna hypoteksbank, Styrelsen f�r sparbankernas s�kerhetskassa, Lotteriinspektionen, Bokf�ringsn�mnden, l�nsstyrelserna, Premiepensionsmyndigheten, Kammarkollegiet, Statens skaderegleringsn�mnd, Statskontoret, Statistiska centralbyr�n, Statens utlandsl�nen�mnd, Statens �verklaganden�mnd, Statens ansvarsn�mnd, Kompetensr�det f�r utveckling i staten, Pr�vningsn�mnden f�r st�d till kreditinstitut, Offentliga sektorns s�rskilda n�mnd, Trygghetsstiftelsen, Statens pensionsverk, Statens tj�nstepensions- och grupplivn�mnd, Skiljen�mnden i vissa trygghetsfr�gor, Stiftelsen Statsh�lsan, Stipendiestiftelsen f�r studier av japanskt n�ringsliv, Statens bostadskreditn�mnd, Statens bostadsomvandling AB, AB Svenska Spel. 7 Utbildningsdepartementet 7.1 F�rvaltnings�renden 10 F�rvaltnings�renden som g�ller det offentliga skolv�sendet och d�rtill anslutande s�rskilda utbildnings- former samt motsvarande utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar, frist�ende skolor och f�rskoleklass i enskild verksamhet, f�rskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt motsvarande enskild verk- samhet, uppdragsutbildning inom det offentliga skolv�sendet, 10�ndringen inneb�r bl.a. att orden utbildning vid Nationellt centrum f�r flexibelt l�rande har tagits bort ur f�rteckningen. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2009:923 kompletterande utbildningar, frivilligt folkbildningsarbete, utbildning inom yrkesh�gskolan, kvalificerad yrkesutbildning, h�gskoleutbildning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, uppdragsutbildning vid universitet och h�gskolor, forskning och vetenskaplig verksamhet i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, �vergripande forskningspolitiska fr�gor, studiest�d och andra studiesociala fr�gor, �vergripande Unescofr�gor. 7.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller det offentliga skolv�sendet och d�rtill anslutande s�rskilda utbildnings- former, frist�ende skolor och f�rskoleklass i enskild verksamhet, f�rskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt motsvarande enskild verk- samhet, uppdragsutbildning inom det offentliga skolv�sendet, utbildning inom yrkesh�gskolan, kvalificerad yrkesutbildning, h�gskoleutbildning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, forskning som inte h�r till n�got annat departement, studiest�d och andra studiesociala fr�gor, pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar. 7.3 Myndigheter m.fl. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolv�sendets �verklaganden�mnd, huvudm�n inom det offentliga skolv�sendet, Sameskolstyrelsen, frist�ende skolor, enskilda anordnare av f�rskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, Myndigheten f�r yrkesh�gskolan, Internationella programkontoret f�r utbildningsomr�det, Folkbildningsr�det, H�gskoleverket, Verket f�r h�gskoleservice, �verklaganden�mnden f�r h�gskolan, H�gskolans avskiljanden�mnd, statliga universitet och h�gskolor, som inte h�r till n�got annat departe- ment, Kungl. biblioteket, </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2009:923 Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet, Vetenskapsr�det, regionala etikpr�vningsn�mnder, Centrala etikpr�vningsn�mnden, Polarforskningssekretariatet, Institutet f�r rymdfysik, Stiftelsen Institutet f�r framtidsstudier, Kungl. Vetenskapsakademien, Nobelstiftelsen, Centrala studiest�dsn�mnden, �verklaganden�mnden f�r studiest�d, Svenska Unescor�det, utbildningsanstalter med enskild huvudman som inte h�r till n�got annat departement, akademier samt vittra och l�rda samfund som inte h�r till n�got annat departement, stiftelser f�r �ndam�l som departementet eller myndighet som h�r till departementet ska tillgodose. 8 Jordbruksdepartementet 8.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller jordbruket och tr�dg�rdsn�ringen, beredskapen f�r livsmedelsf�rs�rjning, uts�deskontroll, v�xtskydd, v�xtf�r�dling, v�xtf�r�dlarr�tt, husdjursavel, djurens h�lso- och sjukv�rd, djurskydd, foder, livsmedelskontroll, veterin�rv�sendet, yrkesfisket, fritidsfisket, fiskev�rden, renn�ringen, anv�ndning av avgifter enligt lagen (1998:812) med s�rskilda best�m- melser om vattenverksamhet eller motsvarande �ldre best�mmelser s�vitt avser bygdeavgifter till fr�mjande av renn�ringen samt fiskeavgifter, h�gskoleutbildning och forskning samt vetenskaplig verksamhet i �vrigt p� departementets omr�de, jakt och viltv�rd, skogsbruk, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), fr�gor inom ramen f�r EU:s r�dsarbetsgrupp f�r r�varor (PROBA). 8.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller marknadsreglering av jordbruksprodukter, skydd f�r beteckningar p� jord- bruksprodukter och livsmedel, milj�- och strukturst�d till jordbruk, ekolo- gisk odling, </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2009:923 sk�tsel av jordbruksmark, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, sambruksf�reningar, �gofred, f�rv�rv av jordbruksfastigheter, i den m�n �renden om s�dana f�rv�rv inte h�r till n�got annat departement, beredskapen f�r livsmedelsf�rs�rjning, uts�deskontroll, v�xtskydd, husdjurskontroll, djursjukdomar, djurskydd, foder, livsmedel, veterin�rernas yrkesut�vning, r�tt till fiske, bevarande och f�rvaltning av fiskresurserna, struktur�tg�r- der f�r fiskerin�ringen, marknadsreglering av fisk och fiskprodukter, renn�ring, indragning av str��ngar, jakt och viltv�rd, Sametinget, skogsbruk, virkesm�tning, allm�nningar, kronotorp. 8.3 Myndigheter m.fl. 11 Lantbruksr�d, lantbruksattach�er, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, distriktsveterin�rorganisationen, djurf�rs�ksetiska n�mnderna, Veterin�ra ansvarsn�mnden, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterin�rmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, besiktningsveterin�rorganisationen, Fiskeriverket, Stiftelsen JTI Institutet f�r jordbruks- och milj�teknik, Skogs- och lantbruksakademien, Svenska FAO-kommitt�n, Styrelsen f�r samefonden, Sametinget. 9 Milj�departementet 9.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller milj�balken, bl.a. fr�gor om naturv�rd, biologisk m�ngfald och skydd av naturen, vatten- och luftv�rd, vattenverksamhet, milj�farlig verksamhet, avfallshantering och kretsloppsfr�gor, kemikaliekontroll samt fr�gor om genteknik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, friluftsliv, 11�ndringen inneb�r att Livsmedelsekonomiska institutet har tagits bort ur f�rteck- ningen. </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2009:923 milj�forskning, milj�fr�gor som kr�ver s�rskild samordning, avgasfr�gor f�r motorfordon och arbetsmaskiner, handel med utsl�ppsr�tter, flexibla mekanismer och andra klimatpolitiska styrmedel, lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet och lagen (1976:997) om vattenf�rbund, i den m�n s�dana �renden inte tillh�r n�got annat departement, meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska unders�kningar, str�lskydd, k�rnteknisk verksamhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, geotekniska unders�kningar, markanv�ndning och bebyggelse, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, tillst�nd till expropriation, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, tillst�nd till f�rk�p enligt f�rk�pslagen (1967:868), lantm�teriet, landskaps- och fastighetsinformation, byggprodukter, byggnadsverk och till dessa h�rande anordningar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, byggforskning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departe- ment, h�llbar stadsutveckling, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, statliga investeringsbidrag f�r en ekologiskt h�llbar samh�llsutveckling samt klimatinvesteringsprogram. 9.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller milj�balken, s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, flottning i Torne och Muonio gr�ns�lvar, svensk-norsk vattenr�ttskonvention, gr�ns�lvs�verenskommelse mellan Sverige och Finland, utnyttjande av vattenkraft vid krig, vattenf�rbund, Sveriges ekonomiska zon, verksamhet i Antarktis, avgasfr�gor f�r motorfordon och arbetsmaskiner, handel med utsl�ppsr�tter, flexibla mekanismer och andra klimatpolitiska styrmedel, str�lskydd, k�rnteknisk verksamhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, atomansvarighet, planl�ggning, markanv�ndning och bebyggelse, f�rk�p av fast egendom, allm�nna vatten- och avloppsanl�ggningar, </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2009:923 byggprodukter, byggnadsverk och till dessa h�rande anordningar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, byggfelsf�rs�kring, statliga investeringsbidrag till klimatinvesteringsprogram. 9.3 Myndigheter m.fl. 12 Naturv�rdsverket, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Stiftelsen Institutet f�r Vatten- och Luftv�rdsforskning, Stiftelsen f�r Milj�strategisk forskning, Stiftelsen f�r Internationella institutet f�r industriell milj�ekonomi vid Lunds universitet, Stockholms internationella milj�institut, Finsk-svenska gr�ns�lvskommissionen, Str�ls�kerhetsmyndigheten, de lokala s�kerhetsn�mnderna vid k�rntekniska anl�ggningar, K�rnavfallsr�det, Statens geotekniska institut, Boverket, Lantm�teriet, Statens va-n�mnd, Forskningsr�det f�r milj�, areella n�ringar och samh�llsbyggande, Milj�skadef�rs�kringens skaden�mnd, Swedesurvey AB, Aktiebolaget Svenska Milj�styrningsr�det. 10 N�ringsdepartementet 10.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller de allm�nna riktlinjerna f�r n�ringspolitiken och andra �vergripande n�ringspolitiska fr�gor, allm�nna fr�gor om anv�ndningen av informationsteknik (IT), i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, infrastruktur f�r informationsteknik (IT), elektronisk kommunikation, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, j�rnv�gar, sp�rv�gar och tunnelbanor, postkommunikationer, v�gar, broar och f�rjor, v�gtrafik, fordons utrustning och beskaffenhet, f�rarbeh�righet samt kommunikationsv�sendet i �vrigt till lands, bidrag till kollektiv persontrafik, upphandling av persontrafik, transportbidrag, �verlastavgift, 12 �ndringen inneb�r bl.a. att Fonden f�r fukt- och m�gelskador har tagits bort ur f�rteckningen. </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2009:923 sj�fart, farleder och hamnar, s�kerheten p� fartyg, �tg�rder mot vat- tenf�rorening fr�n fartyg, bef�l p� handelsfartyg och fiskefartyg, skeppsm�t- ning, sj�karteverksamhet, lotsning, fyrar, sj�r�ddning, statens isbrytarverk- samhet samt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, kanaler samt anst�llning och m�nstring av sj�m�n, V�rldssj�fartsuniversitetet, luftfart, marktj�nster p� flygplatser, transport- och kommunikationsforskning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, distribution av radioprogram, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, mark och byggnader f�r Statens j�rnv�gar, Banverket, V�gverket, Sj�- fartsverket och Luftfartsverket, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, arbetstid och arbetsmilj� p� transportomr�det, tillst�nd enligt 8 kap. 37 � andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) och 6 kap. 11 � andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar, tillst�nd enligt 2 � fj�rde stycket och 9 � lagen (1992:160) om utl�ndska filialer m.m., tillst�nd enligt 8 kap. 9 och 30 �� aktiebolagslagen (2005:551) och 6 kap. 4 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar, allt i den m�n s�dana �ren- den inte h�r till n�got annat departement, tillst�nd enligt 2 kap. 37 � fj�rde stycket lagen (1980:1102) om handels- bolag och enkla bolag samt 4 � lagen (1994:1927) om europeiska ekono- miska intressegrupperingar, fr�gor om f�retag som ber�r allm�nna utvecklingsbetingelser m.m., i den m�n s�dana fr�gor inte h�r till n�got annat departement, n�ringsfrihet, konkurrens- och marknadsfr�gor, offentligt st�d till n�ringslivet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, regelf�renkling, regional tillv�xtpolitik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, samt samordning av s�dana �renden, EG:s struktur- och regionalpolitik samt fr�gor r�rande regional utveck- lingsplanering inom EU, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, industriell design, mineralfr�gor, geologisk unders�kning, behovsmotiverad forskning och utveckling samt utveckling av innova- tionssystem, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, rymdverksamhet och fj�rranalysverksamhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, m�tteknisk verksamhet, m�tt och vikt, �delmetallkontroll, patent, skydd f�r varum�rken, m�nster och namn, turism, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, kooperativa fr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat de- partement, </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 2009:923 program, elcertifikat och andra styrmedel f�r energitillf�rsel och energi- hush�llning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, energif�rs�rjning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat de- partement, energianv�ndning med undantag f�r s�dant sektorsvis ansvar f�r energi- hush�llning som h�r till n�got annat departement, energiforskning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat depar- tement, kommunal energiplanering, s�kerhet inom elenergiomr�det, beredskap inom energiomr�det, damms�kerhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departe- ment. 10.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller j�rnv�gar, sp�rv�gar och tunnelbana samt j�rnv�gs-, sp�rv�gs- och tunnel- banetrafik, postkommunikation, elektronisk kommunikation, informationsteknik (IT), i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, v�gar och v�gtrafik, v�gavgifter, sj�fart, s�kerheten p� fartyg, �tg�rder mot vattenf�rorening fr�n fartyg, luftfart, marktj�nster p� flygplatser, utredning av olyckor, arbetstid och arbetsmilj� p� transportomr�det, mineralhantering, kontinentalsockeln, sand-, grus- och stent�kt inom vissa allm�nna vattenomr�den, n�ringspolitiska fr�gor i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, konkurrensf�rh�llanden i n�ringsverksamhet, n�ringsfrihet, regelf�renkling, regionala tillv�xtfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, EG:s struktur- och regionalpolitik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, m�tt, vikt, �delmetallkontroll, utl�ndska filialer, program, elcertifikat och andra styrmedel f�r energitillf�rsel och energi- hush�llning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, energif�rs�rjning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, elektriska anl�ggningar, andra anl�ggningar f�r energi�ndam�l eller energi i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departe- ment, civilt totalf�rsvar n�r det g�ller energi. </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 2009:923 Lagstiftning av civillags natur i transportr�ttsliga fr�gor liksom lagen (1951:649) om straff f�r vissa trafikbrott h�r dock till Justitiedepartementet. 10.3 Myndigheter m.fl. Post- och telestyrelsen, Statens j�rnv�gar, Banverket, V�gverket, Rikstrafiken, Statens v�g- och transportforskningsinstitut, Sj�fartsverket, Rederin�mnden, Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Statens institut f�r kommunikationsanalys, Konkurrensverket, Sveriges geologiska unders�kning, Rymdstyrelsen, Patent- och registreringsverket, Patentbesv�rsr�tten, Bolagsverket, Svenska skeppshypotekskassan, Kungl. Ingenj�rsvetenskapsakademien, Terminologicentrum TNC, Svensk f�rening f�r informationsspecialister, regionala utvecklingsbolag, Stiftelsen Norrlandsfonden, Stiftelsen Industrifonden, Verket f�r innovationssystem, Oljekrisn�mnden, Aff�rsverket svenska kraftn�t, Els�kerhetsverket, Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen, Tillv�xtverket, Myndigheten f�r tillv�xtpolitiska utv�rderingar och analyser, av staten helt eller delvis �gda bolag som inte h�r till n�got annat departe- ment. 11 Integrations- och j�mst�lldhetsdepartementet 11.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller medborgarnas inflytande och delaktighet i samh�llet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, demokrati och allm�nna val, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 2009:923 samordning och utveckling av fr�gor om de m�nskliga r�ttigheterna p� nationell niv�, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departe- ment, diskriminering p� grund av k�n, k�ns�verskridande identitet eller uttryck, etnisk tillh�righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sex- uell l�ggning eller �lder, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, fr�mlingsfientlighet, rasism, homofobi och andra former av intolerans, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, fr�gor p� nationell niv� om situationen f�r homo-, bi- och transsexuella och personer med k�ns�verskridande identitet eller uttryck, i den m�n s�da- na �renden inte h�r till n�got annat departement, samt samordning och utveckling av s�dana fr�gor, nationella minoriteter i Sverige, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�- got annat departement, samt samordning och utveckling av s�dana fr�gor, allm�nna fr�gor om folkr�relsers, f�reningars och liknande sammanslut- ningars f�ruts�ttningar, bidrag till allm�nna samlingslokaler, samordning och utveckling av ungdomspolitiska fr�gor, invandrares etablering i det svenska samh�llet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, samordning och utveckling av integrationspolitiska fr�gor, svenskt medborgarskap, �vers�ttare och tolkar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, urban utveckling, marknadsf�ring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardi- seringsarbetet, resegarantier samt konsumentskydd och konsumentpolitiska fr�gor i �vrigt, i den m�n s�dana fr�gor inte h�r till n�got annat departement, samordning och utveckling av j�mst�lldhetspolitiska fr�gor. 11.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller diskriminering p� grund av k�n, k�ns�verskridande identitet eller uttryck, etnisk tillh�righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sex- uell l�ggning eller �lder, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, nationella minoriteter i Sverige, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�- got annat departement, invandrares etablering i det svenska samh�llet och andra integra- tionspolitiska fr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat de- partement, svenskt medborgarskap, �vers�ttare och tolkar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, marknadsf�ring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardi- seringsarbetet, resegarantier samt konsumentskydd och konsumentpolitiska fr�gor i �vrigt, i den m�n s�dana fr�gor inte h�r till n�got annat departement. </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 SFS 2009:923 11.3 Myndigheter m.fl. 13 Diskrimineringsombudsmannen, N�mnden mot diskriminering, Ungdomsstyrelsen, Marknadsdomstolen, Konsumentverket med Konsumentombudsmannen, Allm�nna reklamationsn�mnden, Fastighetsm�klarn�mnden, Resegarantin�mnden, Milj�m�rkning Sverige AB. 12 Kulturdepartementet 12.1 F�rvaltnings�renden 14 F�rvaltnings�renden som g�ller idrott, ers�ttningar och bidrag till konstn�rer, teater, dans och musik, bibliotek, arkitektur, form, design och bildkonst, bidrag till icke-statliga kulturlokaler och till konstn�rlig utsmyckning, hemsl�jd, arkiv, kulturmilj�, museer, film och videogram, dagspress och tidskrifter, litteratur, radio och television, st�d till regional kulturverksamhet, nya medietj�nster, insatser mot skadliga inslag i medier, svenska spr�ket, internationellt kulturellt samarbete, allt i den m�n ovann�mnda �renden inte h�r till n�got annat departement, f�rl�ngning av fideikommiss eller inl�sen av fideikommissegendom av kulturhistoriska sk�l, trossamfund, begravningsv�sendet. 13 �ndringen inneb�r bl.a. att Ombudsmannen mot diskriminering p� grund av sexuell l�ggning, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, J�mst�lldhetsombudsmannen, J�mst�lldhetsn�mnden och Handikappombudsmannen har tagits bort ur f�rteckningen. 14 �ndringen inneb�r bl.a. att orden fr�gor om anv�ndningen av informationsteknik (IT) inom kulturomr�det har tagits bort ur f�rteckningen. </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 SFS 2009:923 12.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller idrott, arkivfr�gor, kulturmilj�fr�gor, f�rhandsgranskning av filmer och videogram, radio och television med undantag av lagstiftning om missbruk av yttran- defriheten, svenska spr�ket, bibliotek, i den m�n s�dana �randen inte h�r till n�got annat departement, trossamfund, begravningsv�sendet. 12.3 Myndigheter m.fl. 15 Statens kulturr�d, Konstn�rsn�mnden, Styrelsen f�r Sveriges f�rfattarfond, Riksteatern, Stiftelsen Svenska rikskonserter, regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, Musikaliska akademien, l�nsbibliotek, Statens konstr�d, Akademien f�r de fria konsterna, Stiftelsen Framtidens kultur, N�mnden f�r hemsl�jdsfr�gor, Riksarkivet, landsarkiven, Institutet f�r spr�k och folkminnen, Riksantikvarie�mbetet, Statens historiska museer, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Moderna museet, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens maritima museer, Statens f�rsvarshistoriska museer, Statens museer f�r v�rldskultur, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Arbetets museum, regionala museer, 15 �ndringen inneb�r bl.a. att Svenskt biografiskt lexikon har tagits bort ur f�rteck- ningen. </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 SFS 2009:923 �vriga museer som inte h�r till n�got annat departement, Riksutst�llningar, Statens biografbyr�, Stiftelsen Svenska filminstitutet, Presst�dsn�mnden, Taltidningsn�mnden, Stiftelsen f�r l�ttl�st nyhetsinformation och litteratur, stiftelser med kulturella �ndam�l som departementet eller myndighet som h�r till departementet ska tillgodose, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Granskningsn�mnden f�r radio och TV, Radio- och TV-verket, N�mnden f�r statligt st�d till trossamfund, Forum f�r levande historia, Kungl. Operan aktiebolag, Kungl. Dramatiska Teatern aktiebolag, Voksen�sen A/S. 13 Arbetsmarknadsdepartementet 13.1 F�rvaltnings�renden F�rvaltnings�renden som g�ller arbetsf�rmedling, arbetsmarknadspolitiska program och andra arbets- marknadspolitiska fr�gor, arbetsl�shetsers�ttning, arbetsanpassning, arbetslivsinriktad rehabilitering samt andra arbetsmark- nadspolitiska fr�gor som g�ller personer med funktionshinder som medf�r nedsatt arbetsf�rm�ga, statlig l�negaranti vid konkurs, arbetsmilj� och arbetstid, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, arbetsr�tt och andra arbetslivsfr�gor f�r arbetsmarknaden i dess helhet, utom s�vitt avser s�rskilda best�mmelser om offentlig anst�llning, Internationella arbetsorganisationen (ILO), Europeiska sociala stadgan, utveckling inom arbetslivsomr�det, EG:s strukturpolitik avseende Europeiska socialfonden inom EG:s struk- turfonder. 13.2 Lagstiftnings�renden Lagstiftnings�renden som g�ller arbetsf�rmedling, arbetsmarknadspolitik, arbetsl�shetsers�ttning, arbetsanpassning, arbetslivsinriktad rehabilitering och andra arbets- marknadspolitiska fr�gor som g�ller personer med funktionshinder som medf�r nedsatt arbetsf�rm�ga, statlig l�negaranti vid konkurs, arbetsmilj� och arbetstid, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement, </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 SFS 2009:923 Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009 f�rhandlingar, kollektivavtal, facklig verksamhet, medbest�mmande, styrelserepresentation f�r de anst�llda samt andra kollektivt arbetsr�ttsliga fr�gor, anst�llningsskydd, ledighet fr�n anst�llning, semester och andra fr�gor om enskilda anst�llningsavtal, utom s�vitt avser s�rskilda best�mmelser om offentlig anst�llning, arbetstagares uppfinningar, arbetstvister, EG:s strukturpolitik avseende Europeiska socialfonden inom EG:s struk- turfonder. 13.3 Myndigheter m.fl. R�det f�r Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-r�det), Arbetsf�rmedlingen, Stiftelsen utbildning Nordkalotten, Arbetsmilj�verket, Arbetsdomstolen, Medlingsinstitutet, Statens n�mnd f�r arbetstagares uppfinningar, N�mnden f�r styrelserepresentationsfr�gor, ILO-kommitt�n, Institutet f�r arbetsmarknadspolitisk utv�rdering, Inspektionen f�r arbetsl�shetsf�rs�kringen. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om �ndring i f�rordningen (1996:1515) med
instruktion f�r Regeringskansliet;

utf�rdad den 3 september 2009.

Regeringen f�reskriver att 20, 43 och 49 �� f�rordningen (1996:1515)

med instruktion f�r Regeringskansliet

1 samt bilagan till f�rordningen ska ha

f�ljande lydelse.

F�rordningen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag

d� denna f�rordning tr�der i kraft.

Regeringskansliets uppgifter

1 �

Regeringskansliet har till uppgift att bereda regerings�renden och att i

�vrigt bitr�da regeringen och statsr�den i deras verksamhet.

Myndighetsf�rordningen (2007:515) ska inte till�mpas p� Regerings-

kansliet. F�rordning (2007:1294).

Regeringskansliets organisation

2 �

I Regeringskansliet ing�r

Statsr�dsberedningen (SB),
Justitiedepartementet (Ju),
Utrikesdepartementet (UD),
F�rsvarsdepartementet (F�),
Socialdepartementet (S),
Finansdepartementet (Fi),
Utbildningsdepartementet (U),
Jordbruksdepartementet (Jo),
Milj�departementet (M),
N�ringsdepartementet (N),
Integrations- och j�mst�lldhetsdepartementet (IJ),
Kulturdepartementet (Ku),
Arbetsmarknadsdepartementet (A), och
Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning (FA).
Vad som s�gs i denna f�rordning om departement g�ller ocks� Statsr�ds-

beredningen och f�rvaltningsavdelningen, om n�got annat inte framg�r av
sammanhanget. F�rordning (2006:1427).

1 F�rordningen omtryckt 2008:66.

SFS 2009:923

Utkom fr�n trycket
den 15 september 2009
Omtryck

SFS 2009:923

Regeringskansliet och utrikesf�rvaltningen

3 �

Utrikesf�rvaltningen best�r av Utrikesdepartementet och utrikesrepre-

sentationen.

I utrikesrepresentationen ing�r
1. beskickningar, delegationer vid internationella organisationer och kar-

ri�rkonsulat (utlandsmyndigheter),

2. Svenska institutet i Alexandria, samt
3. honor�rkonsulat och konsularagenturer.
F�reskrifter om utrikesrepresentationen finns i f�rordningen (1992:247)

med instruktion f�r utrikesrepresentationen. F�rordning (1998:1217).

4 �

Utrikesrepresentationen lyder under Regeringskansliet.

Regeringskansliet beslutar i fr�gor som r�r personalen i utrikesrepresenta-

tionen och i andra fr�gor som r�r utrikesrepresentationens administration,
om n�got annat inte �r s�rskilt f�reskrivet.

Regeringskansliet f�r �verl�mna �t en utlandsmyndighet att avg�ra �ren-

den eller grupper av �renden som enligt f�reskrifter i en annan f�rordning
ska pr�vas av Regeringskansliet. F�rordning (2008:66).

Regeringskansliets ledning

5 �

Statsministern �r chef f�r Regeringskansliet. Statsministern utser bland

statsr�den en ers�ttare som tj�nstg�r som Regeringskansliets chef n�r stats-
ministern har f�rhinder. Ers�ttaren intr�der �ven i �vrigt som Regerings-
kansliets chef i den utstr�ckning som statsministern best�mmer.

N�r b�de statsministern och ers�ttaren har f�rhinder, sk�ts chefens upp-

gifter av den som statsministern eller ers�ttaren best�mmer.

Departementens ledning

Chef f�r departement

6 �

Chef f�r ett departement �r det statsr�d som statsministern utser enligt

7 kap. 1 � regeringsformen.

7 �

Statsministern �r chef f�r Statsr�dsberedningen.

8 �

Chef f�r Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning �r f�rvaltningschefen

i Statsr�dsberedningen.

Chefstj�nstem�n

9 �

Chefstj�nstem�n i departementen �r statssekreterarna, kabinettssekrete-

raren, expeditionscheferna och r�ttscheferna.

Chefstj�nstem�n i Statsr�dsberedningen �r statssekreterarna, f�rvaltnings-

chefen, r�ttschefen, chefen f�r kansliet f�r samordning av EU-fr�gor, chefs-
tj�nstemannen f�r krishantering och personaldirekt�ren.

Chefstj�nstem�n �r ocks� utrikesr�den i Utrikesdepartementet, budget-

chefen och finansr�den i Finansdepartementet samt planeringschefen i Justi-
tiedepartementet. F�rordning (2008:66).

SFS 2009:923

Huvudm�n

10 �

I departementen finns huvudm�n f�r olika sakomr�den.

Regeringskansliets internrevision

11 �

I Statsr�dsberedningen finns Regeringskansliets internrevision.

F�rordning (2002:1045).

Regeringskansliets krisberedskap

11 a �

Chefen f�r varje departement ansvarar f�r krishanteringsf�rm�gan i

departementet.

Departementschefen ska uppdra �t en chefstj�nsteman i departementet att

n�rmast under departementschefen ansvara f�r att departementet har en kris-
hanteringsplan och en krishanteringsorganisation. I Regeringskansliets
f�rvaltningsavdelning kan uppdraget i st�llet ges till en annan tj�nsteman �n
en chefstj�nsteman. F�rordning (2008:66).

11 b �

I Statsr�dsberedningen finns en s�rskild chefstj�nsteman f�r kris-

hantering. Under chefstj�nstemannen finns ett kansli f�r krishantering.
F�rordning (2008:66).

11 c �

Den chefstj�nsteman f�r krishantering som finns i Statsr�dsbered-

ningen ansvarar f�r utveckling, samordning och uppf�ljning av krishante-
ringen i Regeringskansliet samt n�dv�ndiga f�rberedelser f�r detta. Chefs-
tj�nstemannen f�r i det syftet ge ut riktlinjer och annat material. F�rordning
(2008:66).

11 d �

F�r krishantering finns det en grupp f�r strategisk samordning.

Gruppen best�r av statssekreterare i de departement vars verksamhets-

omr�den ber�rs av en allvarlig h�ndelse eller en uppkommen situation.
Gruppen leds av den statssekreterare som n�rmast under statsministern leder
och f�rdelar arbetet i Statsr�dsberedningen eller den statssekreterare som
han eller hon utser. Med statssekreterare avses �ven kabinettssekreteraren.
F�rordning (2008:66).

11 e �

F�rvaltningschefens ansvar f�r administrativa fr�gor enligt 47 �

g�ller �ven vid krishantering. F�rordning (2008:66).

11 f �

F�rvaltningschefen ansvarar f�r de f�rberedelser som beh�vs i

Regeringskansliet f�r att riksdagen, statschefen och regeringen ska kunna
fullg�ra sina uppgifter n�r de yttre omst�ndigheterna g�r det om�jligt eller
ol�mpligt att anv�nda ordinarie verksamhetsformer. F�rvaltningschefen ska
i denna fr�ga samverka med Riksdagsf�rvaltningen och Kungl. Hovstaterna.
F�rordning (2008:66).

SFS 2009:923

F�rdelning av regerings�renden mellan departement

12 �

F�rvaltnings�renden och lagstiftnings�renden f�rdelas mellan depar-

tementen p� det s�tt som anges i bilagan till denna f�rordning. Av bilagan
framg�r ocks� till vilka departement myndigheter och andra organ h�r.

�renden om f�rordningar ska handl�ggas i det departement som motsva-

rande f�rvaltnings�renden h�r till.

Andra f�rvaltnings- och lagstiftnings�renden ska handl�ggas i det depar-

tement som �r l�mpligast med h�nsyn till �rendets natur. F�rordning
(2008:66).

13 �

Om ett �rende faller inom flera departements verksamhetsomr�den,

ska det handl�ggas i det departement dit �rendet huvudsakligen h�r.
F�rordning (2008:66).

Beredning av regerings�renden

Ansvaret f�r beredning av regerings�renden

14 �

Departementschefen ansvarar f�r beredningen av regerings�renden i

departementet. F�r beredningen av regerings�renden som enligt ett f�rord-
nande enligt 7 kap. 5 � regeringsformen ska f�redras av ett annat statsr�d-
ansvarar dock det f�redragande statsr�det. F�rordning (2008:66).

Gemensam beredning

15 �

Regerings�renden som faller inom flera departements verksamhets-

omr�den ska beredas i samr�d med �vriga ber�rda statsr�d.

Detta g�ller ocks� inom ett departement n�r ett �rende ber�r mer �n ett

statsr�d. F�rordning (2008:66).

Vem som f�r beg�ra in f�rklaringar, upplysningar och yttranden

16 �

Regeringskansliet f�r beg�ra in f�rklaringar, upplysningar och yttran-

den i regerings�renden. I en arbetsordning eller i s�rskilda beslut ska det
n�rmare best�mmas vem som f�r g�ra detta. F�rordning (2008:66).

�renden som r�r Regeringskansliet och som avg�rs av
regeringen

17 �

Regeringen beslutar om f�rdelningen av anslagsmedel mellan depar-

tementen. Regeringen beslutar ocks� i andra �vergripande fr�gor som r�r
Regeringskansliet och som �r av s�rskild vikt.

Best�mmelser om att regeringen beslutar om vissa anst�llningar m.m.

finns i 34, 35, 37 och 54 ��.

SFS 2009:923

�renden som avg�rs av Regeringskansliet

Utl�mnande av allm�n handling

18 �

Fr�gor om att l�mna ut allm�nna handlingar som f�rvaras i

Regeringskansliet pr�vas inom det departement som f�rvarar handlingarna,
om n�got annat inte �r s�rskilt f�reskrivet. I tveksamma fall eller om s�kan-
den beg�r det, ska en s�dan fr�ga pr�vas av ett statsr�d i departementet eller
n�r det g�ller handlingar hos Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning
av ett statsr�d i Statsr�dsberedningen. Fr�gan f�r ocks� �verl�mnas till reger-
ingens pr�vning. F�rordning (2008:66).

Avskrivning och �verl�mnande av �renden

19 �

Regeringskansliet f�r avskriva ett �rende i vilket en framst�llning till

regeringen har �terkallats. Detta g�ller ocks� n�r ett �verklagande av en
myndighets beslut har f�rfallit enligt 28 � f�rsta stycket f�rvaltningslagen
(1986:223). Regeringskansliet f�r �ven till en annan myndighet �verl�mna
en framst�llning som �r st�lld till regeringen i ett �rende som uppenbarligen
ska avg�ras av den andra myndigheten. F�rordning (2008:66).

�renden som r�r Europeiska unionen eller internationella organisationer

20 �

Regeringskansliet ska

1. utse Sveriges ombud och andra representanter vid f�rhandlingar med

annan stat eller vid f�rhandlingar med och m�ten inom internationella
organisationer,

2. utse Sveriges representanter i det l�pande arbetet inom Europeiska

unionens r�d samt f�resl� och utse Sveriges representanter i kommitt�er
under Europeiska gemenskapernas kommission,

3. besvara formella underr�ttelser fr�n kommissionen och i �vrigt upplysa

kommissionen om hur Sverige har uppfyllt de f�rpliktelser som f�ljer av
Sveriges medlemskap i unionen,

4. best�mma vem som ska delta i arbetet inom St�ndiga representanternas

kommitt�,

5. besvara motiverade yttranden fr�n kommissionen,
6. anm�la f�rslag till f�rfattningar i enlighet med informationsf�rfaranden

som f�ljer av Sveriges medlemskap i unionen eller av andra internationella
�verenskommelser,

7. avge svenska svar och kommentarer inom f�rfaranden som f�ljer av

Sveriges medlemskap i unionen eller av andra internationella �verenskom-
melser,

8. vara den nationella s�kerhetsmyndighet som ansvarar f�r att uppr�tth�lla

s�kerheten f�r sekretessbelagda uppgifter enligt Europeiska r�dets s�kerhets-
f�reskrifter samt enligt Sveriges �taganden om detta i �verenskommelser med
V�steuropeiska unionen och Nato inom ramen f�r samarbetet Partnerskap f�r
fred, och

9. besvara en utl�ndsk beg�ran om inspektion, utv�rderingsbes�k eller

observationsflygning som f�ljer av �taganden inom Organisationen f�r s�kerhet
och samarbete i Europa (OSSE) enligt Wiendokumentet den 16 november 1999

SFS 2009:923

om f�rtroende- och s�kerhetsskapande �tg�rder och f�rdraget om observations-
flygningar den 23 mars 1992. F�rordning (2009:923).

Utl�ndsk representation i Sverige

21 �

Regeringskansliet beslutar om agremang f�r beskickningschefer,

erk�nnande av konsuler och f�rhandsgodk�nnande av f�rsvarsattach�er.

Regeringskansliet beslutar �ven i fr�gor som g�ller underr�ttelse till en

s�ndande stat om att beskickningschefen eller en medlem av beskickningens
diplomatiska personal �r persona non grata eller att n�gon annan medlem av
beskickningspersonalen inte �r �nskv�rd. Detta g�ller ocks� underr�ttelse till
en s�ndande stat om att en konsul �r persona non grata eller att n�gon annan
medlem av konsulatspersonalen inte �r �nskv�rd. Regeringskansliet f�r
�verl�mna s�dana fr�gor till regeringens pr�vning.

Fordringar som uppkommit genom konsul�rt ekonomiskt bist�nd

22 �

Regeringskansliet f�retr�der staten som fordrings�gare vid och utom

domstol i fr�ga om fordringar som har uppkommit genom bist�nd enligt lagen
(2003:491) om konsul�rt ekonomiskt bist�nd. F�rordning (2003:1112).

Arbetsf�rdelningen i ett departement

Statssekreteraren och kabinettssekreteraren

23 �

Arbetet inom ett departement leds n�rmast under departementschefen

och �vriga statsr�d i departementet av statssekreteraren. I Utrikesdepar-
tementet har kabinettssekreteraren denna uppgift. Statssekreteraren och
kabinettssekreteraren ska fr�mst svara f�r planering och samordning i depar-
tementet och i f�rh�llande till andra samh�llsorgan samt vaka �ver att arbetet
bedrivs i �verensst�mmelse med planeringen. F�rordning (2008:66).

Expeditionschefen

24 �

Expeditionschefen ska vaka �ver lagenlighet, f�ljdriktighet och enhet-

lighet vid beredningen av �renden, utom i fr�ga om lagar och andra f�rfatt-
ningar, samt slutligt granska koncepten till regeringens beslut.

I Utrikesdepartementet har r�ttschefen dessa uppgifter. R�ttschefen i Utrikes-

departementet ska vaka �ver lagenlighet, f�ljdriktighet och enhetlighet �ven i
utrikesrepresentationens verksamhet. F�rordning (2008:66).

R�ttschefen

25 �

R�ttschefen ska svara f�r att f�rslag till lagar och andra f�rfattningar

utarbetas samt vaka �ver lagenlighet, f�ljdriktighet och enhetlighet vid
beredningen av f�rfattnings�renden.

R�ttschefen svarar vidare f�r den slutliga granskningen av f�rslagen.
R�ttschefen ska, utom i Justitie- och Finansdepartementen, svara f�r att

lagstiftnings- och andra f�rfattnings�renden, som faller inom flera departe-

SFS 2009:923

ments verksamhetsomr�den eller som ber�r mer �n ett statsr�d, bereds
gemensamt enligt 15 �. F�rordning (2008:66).

26 �

R�ttschefen i Statsr�dsberedningen ska svara s�rskilt f�r s�dan sam-

ordning inom Regeringskansliet i r�ttsliga och spr�kliga fr�gor som fr�mjar
enhetlighet och h�g kvalitet i lagstiftning och f�rvaltning. R�ttschefen kan i
det syftet ge ut handb�cker, riktlinjer och annat material. S�dant material
kan riktas �ven till myndigheter under regeringen. R�ttschefen ska vidare
uppm�rksamma m�jligheten att delegera �renden till myndigheter under
regeringen.

Den chefstj�nsteman i Justitiedepartementet som �r utgivare av Svensk

f�rfattningssamling ska i samverkan med r�ttschefen i Statsr�dsberedningen
vaka �ver lagenlighet, f�ljdriktighet och enhetlighet i f�rfattningsf�rslag,
f�rslag till riksdagen och kommitt�direktiv samt fr�mja en enhetlig hand-
l�ggning av �renden inom Regeringskansliet. De ska b�da medverka till att
spr�ket i f�rfattningar och andra beslut blir s� enkelt och klart som m�jligt.
F�rordning (2008:66).

Budgetchefen

26 a �

Budgetchefen i Finansdepartementet ska s�rskilt svara f�r utveck-

lingen och f�rvaltningen av verksamhetsst�den f�r budgetering och hante-
ring av dokument inom den statliga budgetprocessen (RK Statsbudgetst�d).
Budgetchefen kan i det syftet ge ut riktlinjer och annat material. S�dant
material kan riktas �ven till myndigheter under regeringen. F�rordning
(2008:1388).

Gemensamma best�mmelser f�r chefstj�nstem�nnen

27 �

Chefstj�nstem�nnen ska bitr�da departementschefen och �vriga stats-

r�d i departementet med planering och andra arbetsuppgifter i departemen-
tet. De ska �ven bitr�da med att samordna verksamheten i departementet,
inom Regeringskansliet och i f�rh�llande till andra samh�llsorgan. De ska
vidare bitr�da med arbetsledningen. F�rordning (2008:66).

Huvudm�nnen

28 �

Varje huvudman ska inom sitt sakomr�de ansvara f�r planering och

samordning, �rendenas beh�riga g�ng samt f�r beredning och f�redragning
inf�r departementschefen eller ett annat statsr�d. �ven i �vrigt ska huvud-
mannen ansvara f�r arbetet inom sitt sakomr�de. Huvudmannen svarar f�r
uppr�ttandet av koncept till regeringens beslut, riktigheten av uppgifterna i
koncepten samt f�r att den handling som expedieras st�mmer �verens med
regeringens beslut. Detta g�ller dock inte i fr�ga om lagar och andra f�rfatt-
ningar.

Huvudmannen ska h�lla departementschefen, �vriga statsr�d i departe-

mentet och chefstj�nstem�nnen underr�ttade om arbetets g�ng och f�r dem an-
m�la fr�gor som �r av principiell betydelse eller annars av st�rre vikt. Huvud-
mannen ska f�lja de direktiv som chefstj�nstem�nnen ger och �ven i �vrigt

SFS 2009:923

samverka med dessa och med de andra huvudm�nnen. Huvudmannen ska med
uppm�rksamhet f�lja f�rh�llandena inom sitt sakomr�de.

Huvudmannen svarar, i den utstr�ckning detta inte �r r�ttschefens uppgift,

f�r att �renden bereds gemensamt i Regeringskansliet. F�rordning (2008:66).

29 �

I f�rfattningsfr�gor ska huvudm�nnen samarbeta med r�ttschefen.

F�rordning (2008:66).

Vem som beslutar i �renden som avg�rs av Regeringskansliet

Myndighetschefens beslutander�tt

30 �

�renden som inte �r regerings�renden och som inte ska avg�ras av en

departementschef enligt 31 eller 33 � eller av personalansvarsn�mnden
avg�rs av Regeringskansliets chef.

�renden som inte beh�ver avg�ras av Regeringskansliets chef f�r avg�ras

av chefen f�r ett departement, av ett annat statsr�d eller av en tj�nsteman eller
en grupp av tj�nstem�n i Regeringskansliet. Hur detta ska ske anges i en
arbetsordning f�r myndigheten eller i s�rskilda beslut. F�rordning (2008:66).

Departementschefens beslutander�tt

31 �

Chefen f�r ett departement ska f�reskriva eller f�r s�rskilda fall

besluta om indelningen av departementet i sakomr�den, chefstj�nstem�n-
nens och huvudm�nnens uppgifter och f�rdelningen av arbetet mellan dem
samt formerna i �vrigt f�r verksamheten i departementet.

�renden som inte beh�ver avg�ras av departementschefen f�r avg�ras av

ett annat statsr�d eller av en tj�nsteman i Regeringskansliet. Hur detta ska ske
anges i en arbetsordning f�r departementet eller i s�rskilda beslut. F�rordning
(2008:66).

Arbetsordning

32 �

Regeringskansliet ska besluta de ytterligare f�reskrifter som beh�vs

f�r dess organisation och formerna f�r dess verksamhet. S�dana f�reskrifter
kan tas in i en arbetsordning f�r myndigheten eller i arbetsordningar f�r
departementen. F�rordning (2008:66).

Avvikelser fr�n best�mmelser om arbetsf�rdelningen i ett
departement

33 �

Chefen f�r ett departement f�r f�reskriva eller f�r s�rskilda fall

besluta om avvikelser fr�n de best�mmelser om arbetsf�rdelningen i ett
departement som finns i denna f�rordning eller som har beslutats enligt 31 �.

SFS 2009:923

Personaladministration

Vem som beslutar om anst�llning och l�n

34 �

Regeringen beslutar om anst�llning i Regeringskansliet av statssekre-

terare, kabinettssekreterare, f�rvaltningschef, expeditionschef, r�ttschef,
chef f�r kansliet f�r samordning av EU-fr�gor, chefstj�nsteman f�r kris-
hantering i Statsr�dsberedningen, personaldirekt�r, budgetchef, finansr�d,
utrikesr�d, inspekt�r, protokollchef, ambassad�r, generaldirekt�r, departe-
mentsr�d och chef f�r Regeringskansliets internrevision. Detta g�ller ocks�
anst�llning som generalkonsul, minister, ambassadr�d och konsul, om det i
anst�llningen ing�r att vara chef f�r en utlandsmyndighet.

�vriga anst�llningar beslutas av Regeringskansliet. F�rordning

(2008:66).

35 �

I de fall d�r regeringen fattar beslut om anst�llning fastst�ller reger-

ingen l�nen. L�nen f�r inspekt�r, protokollchef, ambassad�r, departements-
r�d och chef f�r Regeringskansliets internrevision fastst�lls dock av Reger-
ingskansliet. Detta g�ller ocks� f�r den som �r generalkonsul, minister, am-
bassadr�d eller konsul, om det i anst�llningen ing�r att vara chef f�r en
utlandsmyndighet.

I �vriga fall fastst�ller Regeringskansliet l�nen. F�rordning (2008:66).

Anst�llningsf�rordningens till�mpning

36 � Vid anst�llning av kanslisekreterare, departementssekreterare, avdel-
ningsdirekt�r, kanslir�d, �mnesr�d eller sakkunnig samt vid anst�llning med
placering i utrikesf�rvaltningen beh�ver Regeringskansliet inte informera
om anst�llningen enligt 6 � anst�llningsf�rordningen (1994:373).

Ett meddelande om att n�gon har anst�llts ska genast l�mnas till dem som

har s�kt anst�llningen. F�rordning (2008:66).

Tj�nstg�ringsort

37 �

Regeringen beslutar om tj�nstg�ringsort f�r de tj�nstem�n som �r

placerade i utrikesf�rvaltningen och som �r anst�llda genom beslut av reger-
ingen.

Anst�llningens l�ngd

38 �

Den som �r expeditionschef, r�ttschef, chef f�r kansliet f�r samord-

ning av EU-fr�gor, chefstj�nsteman f�r krishantering i Statsr�dsberedning-
en, personaldirekt�r, budgetchef, finansr�d, utrikesr�d, inspekt�r, protokoll-
chef, ambassad�r, departementsr�d eller chef f�r Regeringskansliets intern-
revision anst�lls tills vidare. Anst�llningen f�r dock begr�nsas till att g�lla
till en viss tidpunkt. Detta g�ller ocks� den som �r generalkonsul, minister,
ambassadr�d eller konsul, om det i anst�llningen ing�r att vara chef f�r en
utlandsmyndighet.

F�rvaltningschefen anst�lls f�r en best�md tid. F�rordning (2008:66).

SFS 2009:923

Upps�gning

39 �

N�r det g�ller anst�llningar som beslutas av regeringen pr�var reger-

ingen fr�gor om upps�gning enligt lagen (1982:80) om anst�llningsskydd.

Detta g�ller ocks� i fr�ga om anst�llning som planeringschef i Justitie-

departementet. F�rordning (1998:1631).

Personalansvarsn�mnden

40 �

Regeringskansliets personalansvarsn�mnd best�r av den statssekrete-

rare som n�rmast under statsministern leder och f�rdelar arbetet i Statsr�ds-
beredningen, f�rvaltningschefen, r�ttschefen i Statsr�dsberedningen,
personaldirekt�ren, den r�ttschef som svarar f�r lagstiftnings�renden om
anst�llningsskydd, expeditionschefen i det ber�rda departementet eller den
chefstj�nsteman d�r som best�ms i en arbetsordning samt tre personal-
f�retr�dare. Statssekreteraren �r ordf�rande i n�mnden.

N�mnden �r beslutf�r n�r ordf�randen och minst fyra andra ledam�ter �r

n�rvarande. F�rordning (2005:166).

41 �

Personalansvarsn�mnden pr�var f�ljande fr�gor f�r anst�llda i Rege-

ringskansliet eller i en kommitt� och f�r svenska medborgare som �r anst�ll-
da vid en utlandsmyndighet:

1. skiljande fr�n anst�llning p� grund av personliga f�rh�llanden, dock

inte i fr�ga om provanst�llning,

2. disciplinansvar,
3. �talsanm�lan,
4. avst�ngning.

42 �

Personalf�retr�darna i personalansvarsn�mnden utses p� det s�tt som

anges i 9 � personalf�retr�darf�rordningen (1987:1101), om n�got annat inte
best�mts i kollektivavtal.

Personalf�retr�dare f�r endast den vara som �r anst�lld i Regeringskansliet.

Utrikesf�rvaltningens antagningsn�mnd

43 �

Innan n�gon anst�lls som handl�ggare ska Utrikesf�rvaltningens

antagningsn�mnd h�ras om den s�kandes l�mplighet f�r tj�nstg�ring utom-
lands, om det i anst�llningen ing�r att tj�nstg�ra inom utrikes-
representationen. Detta g�ller dock inte f�r anst�llning som minister, kansli-
r�d, ambassadr�d eller konsul eller om i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder
n�got annat.

F�reskrifter om n�mnden finns i f�rordningen (1991:360) med instruktion

f�r Utrikesf�rvaltningens antagningsn�mnd. F�rordning (2009:923).

SFS 2009:923

Vem som ut�var arbetsgivarens befogenheter enligt centrala
kollektivavtal

43 a �

N�r det g�ller anst�llda i Regeringskansliet, utrikesrepresentationen

och kommitt�erna ut�var Regeringskansliet arbetsgivarens befogenheter
enligt centrala kollektivavtal, om n�got annat inte f�ljer av f�rordningen
(1996:1524) med regeringens arbetsgivarnyckel. F�rordning (1997:80).

F�redragande i Lagr�det

44 �

Beh�rig att f�redra �renden inf�r Lagr�det �r den som �r eller har

varit hovr�tts- eller kammarr�ttsassessor och den som Regeringskansliet
utser f�r ett visst fall.

Ekonomiadministration

45 �

Regeringskansliet ska till�mpa de ekonomiadministrativa best�m-

melser som g�ller f�r myndigheter under regeringen, om regeringen inte
beslutar n�got annat.

Regeringskansliet ska dock inte l�mna resultatredovisning eller budget-

underlag enligt f�rordningen (2000:605) om �rsredovisning och budget-
underlag.

�rsredovisningen ska skrivas under av f�rvaltningschefen. Underskriften

inneb�r ett intyg att �rsredovisningen ger en r�ttvisande bild av kostnader,
int�kter och myndighetens ekonomiska st�llning. F�rordning (2007:1294).

F�rvaltningsavdelningens, f�rvaltningschefens och
personaldirekt�rens uppgifter

46 �

Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning ska ge st�d och service �t

departementen, utrikesrepresentationen och kommitt�erna i administrativa
fr�gor.

F�rvaltningsavdelningen f�r sk�ta begr�nsade f�rvaltningsuppgifter �t

andra statliga myndigheter efter avtal om detta mellan Regeringskansliet och
den andra myndigheten. F�rordning (2008:66).

47 �

F�rvaltningschefen har ansvar f�r administrativa fr�gor som r�r flera

departement eller flera kommitt�er inom olika departements verksamhets-
omr�den. F�rordning (2006:1427).

47 a �

Under f�rvaltningschefen har personaldirekt�ren ansvar f�r Reger-

ingskansliets personalpolitik. Personaldirekt�ren ska s�rskilt verka f�r
enhetlighet inom Regeringskansliet i personalfr�gor. F�rordning (2008:66).

Registratorskontor

48 �

I varje departement finns ett registratorskontor. Registratorskontoren

ska h�llas �ppna vardagar klockan 09.0016.00. Om arbetstiden en viss dag
�r kortare �n normalt eller om den till en viss dag f�rlagda arbetstiden f�r
arbetas in enligt best�mmelser i ett kollektivavtal, f�r �ppeth�llandet
inskr�nkas till tv� timmar, om det kan ske utan v�sentlig ol�genhet.

SFS 2009:923

Tiden d� registratorskontoren h�lls �ppna ska ges till k�nna p� l�mpligt

s�tt. Inskr�nkning i tiden b�r ges till k�nna minst en vecka i f�rv�g.
F�rordning (2008:66).

Diarium

49 �

F�r registrering av allm�nna handlingar ska det i varje departement

finnas ett eller flera diarier som f�rs med hj�lp av automatisk databehandling.

Ett diarium f�r bara inneh�lla s�dana uppgifter som anges i 5 kap. 2 och

4 �� offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och uppgifter som i �vrigt
beh�vs f�r �rendets beredning.

Expeditionschefen har tillsyn �ver diarief�ringen. I Statsr�dsberedningen

har r�ttschefen denna uppgift. Vid Utrikesdepartementet och Regeringskans-
liets f�rvaltningsavdelning ansvarar den tj�nsteman f�r tillsynen som best�ms
i en arbetsordning. F�rordning (2009:923).

Personuppgiftsombud

50 �

Expeditionschefen eller den tj�nsteman som best�ms i en arbets-

ordning ska vara personuppgiftsombud enligt personuppgiftslagen
(1998:204). F�rordning (2008:66).

Dokumentation av beslut

51 �

I fr�ga om varje beslut av Regeringskansliet ska det finnas ett proto-

koll eller n�gon annan handling som anger vad beslutet inneh�ller, n�r beslu-
tet fattades och vem som fattade beslutet. F�rordning (2008:66).

F�rteckning �ver �nnu inte avgjorda �renden

52 �

Departementen ska vid varje �rsskifte uppr�tta f�rteckningar �ver alla

�renden som har v�ckts f�r mer �n ett �r sedan och som �nnu inte har
avgjorts. F�rteckningarna ska l�mnas till r�ttschefen i Statsr�dsberedningen
senast den 1 februari. F�rordning (2008:66).

Regeringskansliets arkiv

Delarkiv och centralarkiv

53 �

Regeringskansliets arkiv �r indelat i ett delarkiv f�r varje departement

och ett centralarkiv.

Delarkivet f�r ett departement ska best� av handlingar fr�n regeringens

och Regeringskansliets verksamhet inom departementets omr�de.

Arkivhandlingar fr�n delarkiven l�mnas till centralarkivet med j�mna

mellanrum. F�rordning (2008:66).

Kansliarkivarien

54 �

I Regeringskansliet finns en kansliarkivarie, som utses av regeringen.

Kansliarkivarien har ett �vergripande ansvar f�r att de m�l f�r arkivbild-

SFS 2009:923

ningen som anges i arkivlagen (1990:782) uppn�s i Regeringskansliet.
Kansliarkivarien ska verka f�r enhetlighet inom Regeringskansliet i fr�gor
om arkivbildning, arkivv�rd, gallring av allm�nna handlingar och utl�ning
av arkivhandlingar.

Kansliarkivarien ska samr�da med Riksarkivet i arkivfr�gor som har

principiell betydelse. F�rordning (2008:66).

Tillsyn

55 �

Varje expeditionschef �r arkivansvarig och har tillsyn �ver arkivbild-

ning, arkivv�rd, gallring av allm�nna handlingar och utl�ning av arkivhand-
lingar i sitt departement. I Statsr�dsberedningen har r�ttschefen denna upp-
gift. I Utrikesdepartementet och Regeringskansliets f�rvaltningsavdelning �r
den tj�nsteman arkivansvarig som best�ms i en arbetsordning.

Kansliarkivarien �r arkivansvarig f�r centralarkivet. F�rordning (1999:323).

�verl�mnande av arkivhandlingar till Riksarkivet

56 �

Regeringskansliet ska l�mna �ver arkivhandlingar till Riksarkivet vid

de tidpunkter som kansliarkivarien och Riksarkivet kommer �verens om.
F�rordning (2008:66).

�terl�mnande av ingivna handlingar

57 �

Handlingar i ett �rende som har slutbehandlats f�r �terl�mnas till den

som gett in handlingen bara om det �r l�mpligt med h�nsyn till allm�nna
arkivsynpunkter och �vriga omst�ndigheter.

Utl�ning av arkivhandlingar

58 �

F�reskrifter om att arkivhandlingar f�r l�nas ut till myndigheter f�r

tj�nste�ndam�l finns i arkivf�rordningen (1991:446).

Ytterligare f�reskrifter

59 �

Regeringskansliet ska meddela de ytterligare f�reskrifter som beh�vs

om diarief�ring, arkivbildning, arkivv�rd, gallring av allm�nna handlingar
och utl�ning av arkivhandlingar hos myndigheten. F�rordning (2008:66).

Tillsyn �ver diarief�ring och arkiv inom utrikesrepresentationen

60 �

Regeringskansliet ska ha tillsyn �ver diarief�ring och arkiv inom

utrikesrepresentationen och f�r ocks� besluta f�reskrifter om utrikes-
representationens diarief�ring, arkivbildning, arkivv�rd, gallring av allm�nna
handlingar och utl�ning av arkivhandlingar. F�rordning (2008:66).

SFS 2009:923

�rendef�rteckningar inf�r regeringssammantr�den

61 �

Regeringskansliet f�r l�mna ut �rendef�rteckningar som uppr�ttas d�r

inf�r regeringssammantr�den. F�r att fortl�pande tillhandah�lla pappers-
exemplar av s�dana f�rteckningar enligt en st�ende best�llning f�r Rege-
ringskansliet ta ut en �rlig avgift av best�llaren. Avgiften �r 4 000 kr och f�r
tas ut i f�rskott.

Internrevision

62 �

Regeringskansliets internrevision ska f�lja de f�reskrifter om intern

revision som anges i denna instruktion.

Regeringskansliets internrevision ska utf�ra internrevision av all verksam-

het inom Regeringskansliet, kommitt�v�sendet och utrikesrepresentationen.
F�rordning (2008:66).

63 �

Regeringskansliets internrevision ska sj�lvst�ndigt granska hur

Regeringskansliets interna styrning och kontroll samt hur de ekonomiska
redovisningsskyldigheterna fullg�rs. Internrevisionen ska bedrivas i enlighet
med god sed f�r internrevision.

En internrevisor f�r utf�ra andra uppgifter �n de som anges i f�rsta stycket

endast om det �r f�renligt med god sed f�r internrevision och inte hindrar
internrevisionen. F�rordning (2008:66).

64 �

Regeringskansliet ska besluta om en revisionsplan f�r internrevisionen.

Revisionsplanen ska grundas p� en analys av risken f�r v�sentliga fel i

den granskade verksamheten. F�rordning (2008:66).

65 �

Regeringskansliets internrevision ska redovisa sina iakttagelser och

slutsatser till f�rvaltningschefen. F�rordning (2008:66).

�verklagande

66 �

Regeringskansliets beslut i administrativa �renden f�r inte �ver-

klagas. F�rordning (2007:1294).

1. Denna f�rordning

2 tr�der i kraft den 1 januari 1997.

2. Genom f�rordningen upph�vs
departementsf�rordningen (1982:1177),
f�rordningen (1996:728) med instruktion f�r Utrikesdepartementet,
f�rordningen (1988:1147) med instruktion f�r Regeringskansliets
f�rvaltningskontor,
f�rordningen (1992:157) om arkiv hos Regeringskansliet,
revisionsf�rordningen (1985:606) f�r Regeringskansliet.
3. I fr�ga om revision f�r r�kenskaps�ret 1995/96 ska revisionsf�rord-

ningen (1985:606) f�r Regeringskansliet fortfarande till�mpas.

4. I fr�ga om �verklagande av beslut som har meddelats f�re ikrafttr�-

dandet g�ller �ldre f�reskrifter.

2 1996:1515.

SFS 2009:923

Denna f�rordning

3 tr�der i kraft den 1 oktober 2001. Best�mmelserna i

45 � i sin nya lydelse till�mpas dock f�r tid fr�n och med den 1 januari 2001.

Denna f�rordning

4 tr�der i kraft den 1 januari 2004. Best�mmelsen i 22 � i

sin nya lydelse till�mpas dock f�r tid fr�n och med den 1 september 2003. I
fr�ga om fordringar som har uppkommit genom bist�nd enligt lagen
(1973:137) om ekonomiskt bist�nd till svenska medborgare i utlandet m.m.
g�ller alltj�mt 22 � i sin �ldre lydelse.

Denna f�rordning

5 tr�der i kraft den 1 oktober 2009.

P� regeringens v�gnar

FREDRIK REINFELDT

Thomas Str�mgren
(Statsr�dsberedningen)

3 2001:644.

4 2003:1112.

5 2009:923.

SFS 2009:923

Bilaga

Statsr�dsberedningen

1.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

regeringen, Regeringskansliet,
kommitt�v�sendet, med undantag av kommitt�ber�ttelsen,
europeiska integrationsfr�gor av horisontell karakt�r, med undantag av

fr�gor om Europeiska unionens utvidgning,

anv�ndningen av de flygplan som staten anskaffat f�r statschefens och

den h�gsta civila och milit�ra ledningens resor.

1.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

europeiska integrationsfr�gor av horisontell karakt�r, med undantag av

fr�gor om Europeiska unionens utvidgning.

1.3 Myndigheter m.fl.

Svenska institutet f�r europapolitiska studier,

Harpsundsn�mnden.

Justitiedepartementet

2.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

riksdagen med undantag av �renden om Utrikesn�mnden,
grundlagarna,
kommitt�ber�ttelsen,
spr�kv�rd i f�rvaltningen,
rikets vapen och flagga,
vallagen (2005:837), folkomr�stningslagen (1979:369),
lagen (1991:1559) med f�reskrifter p� tryckfrihetsf�rordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens omr�den,

rikets judiciella indelning samt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement, domstolsv�sendet,

arrenden�mnderna, hyresn�mnderna,
r�ttshj�lp,
dispasch�rverksamhet,
fastighetsregistreringen, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

Sveriges advokatsamfund,
�klagarv�sendet,
polisv�sendet,

6 Senaste lydelse 2008:1388.

7 �ndringen inneb�r att orden "tillst�nd till �ktenskap", "tillst�nd till f�rr�ttande av
vigsel inom annat trossamfund �n Svenska kyrkan", "kreditupplysningslagen
(1973:1173)" och "inkassolagen (1974:182)" har tagits bort ur f�rteckningen.

SFS 2009:923

allm�n ordning och s�kerhet, allm�nna sammankomster,
�tal f�r brott, f�rordnande av domstol,
utl�mning och �verl�mnande f�r brott, internationell r�ttslig hj�lp i brott-

m�l, internationellt samarbete r�rande lagf�ring f�r brott,

kriminalv�rd,
internationellt samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom,
fideikommissf�rfattningar, dock inte f�rl�ngning av fideikommiss eller

inl�sen av fideikommissegendom av kulturhistoriska sk�l,

n�d i brottm�l, abolition,
upph�vande av domstols dom eller beslut om utvisning p� grund av brott,
det r�ttsmedicinska och det r�ttspsykiatriska unders�kningsv�sendet,
lagen (1971:796) om internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande adoption,

lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella r�ttsf�rh�llanden r�rande
�ktenskap och f�rmynderskap, f�rordningen (1931:429) om vissa internatio-
nella r�ttsf�rh�llanden r�rande �ktenskap, adoption och f�rmynderskap,
lagen (1988:1321) om nordiska r�ttsf�rh�llanden r�rande f�rvaltarskap en-
ligt f�r�ldrabalken m.m.,

europabolag, aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag och ekonomiska

f�reningar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,
stiftelselagen (1994:1220), i den m�n s�dana �renden inte tillh�r n�got annat
departement,

�rsredovisningslagen (1995:1554), datalagen (1973:289),
lagen (1960:729) om upphovsr�tt till litter�ra och konstn�rliga verk, lagen

(1980:612) om medling i vissa upphovsr�ttstvister,

vapenlagen (1996:67),
passlagen (1978:302) n�r det g�ller passmyndigheter inom riket,
r�ttsinformationsfr�gor,
utgivning av f�rfattningssamling,
flyktingar, mottagande av asyls�kande, utl�nningars r�tt att vistas i landet,

i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement.

2.2 Lagstiftnings�renden

a. Lagstiftnings�renden som g�ller

grundlagarna, riksdagsordningen, andra konstitutionella �mnen, allm�nt

f�rvaltningsr�ttsliga �mnen, statligt partist�d.

b. Lagstiftnings�renden som inte h�r till n�got annat departement och som

g�ller

�mnen som avses i 8 kap. 2 och 3 �� regeringsformen, processr�ttsliga

�mnen.

c. Lagstiftnings�renden som g�ller
revisorer och revisionsbolag,
utl�nningars r�tt att vistas i landet,
mottagande av asyls�kande m.fl.

2.3 Myndigheter m.fl.

H�gsta domstolen, hovr�tterna, tingsr�tterna,

Regeringsr�tten, kammarr�tterna, l�nsr�tterna,
Lagr�det,

SFS 2009:923

Justitiekanslern,
arrenden�mnderna, hyresn�mnderna,
Domstolsverket, Domarn�mnden, Notarien�mnden,
R�ttshj�lpsn�mnden, R�ttshj�lpsmyndigheten,
�klagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten,
Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, den lokala

polisorganisationen,

S�kerhets- och integritetsskyddsn�mnden,
Kriminalv�rden,
Kriminalv�rdsn�mnden, �vervakningsn�mnderna,
Brottsf�rebyggande r�det,
Brottsoffermyndigheten,
R�ttsmedicinalverket,
Fideikommissn�mnden,
Genteknikn�mnden,
Revisorsn�mnden,
Valmyndigheten,
Migrationsverket,
Datainspektionen,
Stiftelsen f�r r�ttsinformation.

Utrikesdepartementet

3.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

rikets f�rh�llande till och �verenskommelser med andra stater och mellan-

folkliga organisationer,

rikets gr�nser,
Utrikesn�mnden,
svenska beskickningar och konsulat samt delegationer vid internationella

organisationer,

utl�ndska beskickningar och konsulat i Sverige samt s�dana organ eller

organisationer som avses i bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat
departement,

svenska medborgares r�tt och b�sta i fr�mmande l�nder, i den m�n s�dana

�renden inte h�r till n�got annat departement,

lagen (2003:491) om konsul�rt ekonomiskt bist�nd,
m�l vid den europeiska domstolen f�r de m�nskliga r�ttigheterna,
klagom�l mot Sverige inf�r andra internationella organ f�r �vervakning

av efterlevnaden av konventioner som r�r m�nskliga r�ttigheter,

�renden vid EG-kommissionen och EFTA:s �vervakningsmyndighet samt

m�l vid EG-domstolen, EG:s f�rstainstansr�tt, Europeiska unionens perso-
naldomstol och EFTA-domstolen,

m�l och �renden inf�r �vriga internationella domstolar d�r Sverige �r part,
utseende av svenska ledam�ter i internationella domstolar samt i andra

internationella organ f�r �vervakning av efterlevnaden av konventioner som
r�r m�nskliga r�ttigheter,

SFS 2009:923

passlagen (1978:302) n�r det g�ller passmyndigheter i utlandet samt n�r

det g�ller diplomatpass och tj�nstepass,

UD-viseringar,
information om Sverige i utlandet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement,

samordning av fr�gor som r�r genomf�randet av politiken om global

utveckling,

internationellt utvecklingssamarbete,
samarbete som avser st�d till l�nderna i Central- och �steuropa,
regionala utvecklingsbanker, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

V�rldsbanksgruppen, s�vitt �rendena r�r utvecklingspolitiska aspekter av

V�rldsbankens agerande,

nordiska samarbetsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

europeiska integrationsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

utrikeshandel och handelspolitik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement,

allm�nna tull- och handelsavtalet (GATT) och v�rldshandelsorganisa-

tionen (WTO),

internationella tull- och handelsf�rhandlingar,
befrielse fr�n tull,
Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), i den m�n s�dana �renden
inte h�r till n�got annat departement,

lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner,
vissa internationella handels- och r�varufr�gor, i den m�n s�dana �renden

inte h�r till n�got annat departement,

f�rbud mot tillverkning och utf�rsel av krigsmateriel m.m.,
exportkontrollfr�gor avseende produkter med s�v�l civil som milit�r

anv�ndning,

multinationella f�retag och internationella investeringar,
fr�mjande av utl�ndska investeringar i Sverige,
allm�nna fr�gor om teknisk provning och kontroll samt standardisering,
genomf�randet av EG:s inre marknad, i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement,

exportfr�mjande �tg�rder,
statsst�dda exportkrediter och exportkreditgarantier,
internationella �verenskommelser om allm�nna villkor f�r exportkrediter,
handelskamrar.

3.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

rikets gr�nser,
Utrikesn�mnden,
immunitet och privilegier,
bist�nd till svenska medborgare i utlandet,

SFS 2009:923

europeiska integrationsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

utrikeshandel, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departe-

ment,

det europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES), i den m�n s�dana

�renden inte h�r till n�got annat departement,

allm�nna tull- och handelsavtalet (GATT) och v�rldshandelsorganisa-

tionen (WTO),

befrielse fr�n tull,
vissa internationella sanktioner,
kontroll �ver tillverkningen av krigsmateriel och f�rbud mot utf�rsel av

krigsmateriel m.m.,

exportkontrollfr�gor avseende produkter med s�v�l civil som milit�r an-

v�ndning,

obligatorisk kontroll genom teknisk provning, i den m�n s�dana �renden

inte h�r till n�got annat departement,

genomf�randet av EG:s inre marknad, i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement,

exportfr�mjande �tg�rder,
statsst�dda exportkrediter och exportkreditgarantier,
auktorisation av handelskamrar.

3.3 Myndigheter m.fl.

Svenska beskickningar och konsulat samt delegationer vid internationella
organisationer,

Svenska institutet i Alexandria,
Utrikesf�rvaltningens antagningsn�mnd,
Folke Bernadotteakademin,
Styrelsen f�r internationellt utvecklingssamarbete (Sida),
Institutet f�r utv�rdering av internationellt utvecklingssamarbete,
Nordiska afrikainstitutet,
Svenska institutet,
Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI),
Inspektionen f�r strategiska produkter,
Stiftelsen �stekonomiska Institutet,
Institutet f�r Japanstudier,
Styrelsen f�r ackreditering och teknisk kontroll,
Sveriges Standardiseringsr�d,
Myndigheten f�r utl�ndska investeringar i Sverige,
Kommerskollegium,
Exportkreditn�mnden,
Sveriges exportr�d,
handelssekreterare,
auktoriserade handelskamrar,
AB Svensk Exportkredit,
Swedfund International AB.

8 �ndringen inneb�r bl.a. att orden svenska ledam�ter av permanenta skiljedomstolen
i Haag har tagits bort ur f�rteckningen.

SFS 2009:923

F�rsvarsdepartementet

4.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

det milit�ra f�rsvaret,
fr�gor h�rande till officersutbildning, i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement,

bi- och multilateralt f�rsvars- och materielsamarbete,
tilltr�de till Sveriges territorium,
tillst�nd f�r �rlogsbes�k, flygning med milit�ra luftfartyg och tj�nstg�ring

utomlands,

lagen (1974:613) om handl�ggningen av vissa regerings�renden,
�taganden inom Organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa

(OSSE) enligt Wiendokumentet den 16 november 1999 om f�rtroende- och
s�kerhetsskapande �tg�rder, dokumentet om Global informationsl�mning
den 28 november 1994, dokumentet om Uppf�randekoden den 6 december
1994 och f�rdraget om observationsflygningar den 23 mars 1992, i den m�n
s�dana �renden inte h�r till Utrikesdepartementet,

Europeiska f�rsvarsbyr�n (EDA),
befolkningsskydd, skydd mot olyckor, i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement, sj��vervakning och milj�r�ddningstj�nst,

utredningar av luft- och sj�fartsolyckor, olyckor med sp�rbunden trafik,

andra allvarliga olyckor samt olyckor i milit�r verksamhet, i den m�n s�dana
�renden inte h�r till n�got annat departement,

psykologiskt f�rsvar,
kommunernas beredskap, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

f�rsvarsunderr�ttelseverksamhet,
signalskydd,
totalf�rsvarsplikt,
transport av farligt gods,
frivillig verksamhet f�r st�d �t totalf�rsvaret,
samordning av samh�llets krisberedskap inklusive totalf�rsvar,
brandfarliga och explosiva varor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement.

4.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

h�jd beredskap,
totalf�rsvarsplikt,
utlandsstyrkan inom F�rsvarsmakten,
s�ndande av v�pnad styrka utomlands,
lagen (1974:613) om handl�ggningen av vissa regerings�renden,
befolkningsskydd, skydd mot olyckor, i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement,

f�rfogande, ransonering,
f�rsvarsunderr�ttelseverksamhet,
skydd f�r f�rsvaret, gr�ns�vervakning i krig,

SFS 2009:923

kommunernas och landstingens beredskap, i den m�n s�dana �renden inte

h�r till n�got annat departement,

Kustbevakningens medverkan i polisi�r �vervakning,
transport av farligt gods,
brandfarliga och explosiva varor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement.

4.3 Myndigheter m.fl.

F�rsvarsmakten,

F�rsvarets materielverk,
F�rsvarets radioanstalt,
Myndigheten f�r samh�llsskydd och beredskap,
Kustbevakningen,
Totalf�rsvarets forskningsinstitut,
Totalf�rsvarets pliktverk,
F�rsvarets underr�ttelsen�mnd,
Rikshemv�rnsr�det,
Signalspaningsn�mnden
Riksv�rderingsn�mnden,
Totalf�rsvarets folkr�ttsr�d,
Nationella upplysningsbyr�n enligt Gen�vekonventionerna,
organisationer f�r frivillig f�rsvarsverksamhet,
Krigsvetenskapsakademien,
�rlogsmannas�llskapet,
Stiftelsen G�ll�fsta utbildningscentrum,
s�dana stiftelser f�r v�lg�rande �ndam�l som h�r till F�rsvarsmakten,
Granskningsn�mnden f�r f�rsvarsuppfinningar,
Statens haverikommission,
Delegationen f�r folkr�ttslig granskning av vapenprojekt.

Socialdepartementet

5.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

allm�n f�rs�kring, delpensionsf�rs�kring, arbetsskadef�rs�kring, statligt

personskadeskydd,

allm�n �lderpensionsf�rs�kring och allm�n efterlevandepensionsf�rs�k-

ring med undantag av Premiepensionsmyndighetens verksamhet och f�rvalt-
ning av premiepensionskapital,

�ldref�rs�rjningsst�d,
sjukl�n,
ekonomiska �tg�rder till st�d �t barnfamiljer, efterlevandest�d till barn,
internationella adoptioner, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

barnpolitik, innefattande samordning och utveckling av fr�gor som r�r

barnets r�ttigheter och andra barnfr�gor, som inte h�r till n�got annat depar-
tement,

SFS 2009:923

bostadsbidrag och bostadstill�gg,
bostadsanpassningsbidrag,
socialtj�nst, innefattande omsorger om barn och ungdom, �ldreomsorg,

handikappomsorg, missbrukarv�rd samt annat socialt bist�nd,

samordning av handikappolitiken,
h�lso- och sjukv�rd, habilitering och rehabilitering, hj�lpmedelsf�rs�rj-

ning, tandv�rd, abort, fastst�llande av k�nstillh�righet och annan medicinsk
verksamhet, h�lso- och sjukv�rdspersonalens yrkesut�vning, l�kemedel,
medicintekniska produkter, kosmetika och medel f�r f�delsekontroll,
apoteksv�sendet,

st�d och service till vissa funktionshindrade,
assistansers�ttning,
handikappers�ttning och v�rdbidrag,
bilst�d till personer med funktionshinder,
ers�ttning f�r n�rst�endev�rd,
samordning av folkh�lsopolitiken, alkohol, tobak, narkotika, dopning och

dopningsmedel, f�rbud mot vissa h�lsofarliga varor, h�lsoskydd och smitt-
skydd,

Allm�nna arvsfonden,
sociala och medicinska fr�gor i �vrigt som inte h�r till n�got annat depar-

tement,

f�rh�llandet till V�rldsh�lsoorganisationen (WHO).

5.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

allm�n f�rs�kring, delpensionsf�rs�kring, arbetsskadef�rs�kring, statligt

personskadeskydd,

allm�n �lderpensionsf�rs�kring och allm�n efterlevandepensionsf�rs�k-

ring med undantag av Premiepensionsmyndighetens verksamhet och f�rvalt-
ning av premiepensionskapital,

�ldref�rs�rjningsst�d,
sjukl�n,
ekonomiska �tg�rder till st�d �t barnfamiljer, efterlevandest�d till barn,

internationella adoptioner, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,
barnpolitik, innefattande samordning och utveckling av fr�gor som r�r

barnets r�ttigheter och andra barnfr�gor, som inte h�r till n�got annat depar-
tement,

bostadsbidrag och bostadstill�gg,
bostadsanpassningsbidrag,
socialtj�nst,
h�lso- och sjukv�rd, habilitering och rehabilitering, hj�lpmedelsf�rs�rj-

st�d och service till vissa funktionshindrade,
assistansers�ttning,
handikappers�ttning och v�rdbidrag,

SFS 2009:923

bilst�d till personer med funktionshinder,
ers�ttning f�r n�rst�endev�rd,
Allm�nna arvsfonden med undantag av s�dana fr�gor som regleras i �rv-

dabalken,

samordning av folkh�lsopolitiken, alkohol och tobak, med undantag av

s�dana fr�gor som regleras i tull- och skattelagstiftningen, narkotika med
undantag av narkotikastrafflagstiftning, dopning och dopningsmedel, f�rbud
mot vissa h�lsofarliga varor och smittskydd.

5.3 Myndigheter m.fl.

F�rs�kringskassan,

Socialstyrelsen,
L�kemedelsverket,
H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd,
Smittskyddsinstitutet,
Statens folkh�lsoinstitut,
Statens beredning f�r medicinsk utv�rdering,
Provinsiall�karstiftelsen,
Statens institutionsstyrelse,
Myndigheten f�r handikappolitisk samordning,
Hj�lpmedelsinstitutet, ideell f�rening,
Myndigheten f�r internationella adoptionsfr�gor,
Barnombudsmannen,
Forskningsr�det f�r arbetsliv och socialvetenskap,
Stiftelsen WHO Collaborating Centre on International Drug Monitoring,
Stiftelsen f�r v�rd- och allergiforskning,
Alkoholsortimentsn�mnden,
Arvsfondsdelegationen,
Tandv�rds- och l�kemedelsf�rm�nsverket,
Apoteket Omstrukturering Aktiebolag,
Apoteket Aktiebolag,
Apotekens Service Aktiebolag,
Systembolaget Aktiebolag.

Finansdepartementet

6.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

de allm�nna riktlinjerna f�r den ekonomiska politiken och den principiella

inriktningen av finanspolitiska �tg�rder,

�vergripande valutapolitiska beslut,
prisreglering, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departe-

ment,

budgetregleringen samt den allm�nna f�rvaltningen och redovisningen av

statsmedlen,

ekonomisk styrning,
�vergripande l�nepolitiska fr�gor inom statsf�rvaltningen,
statens uppl�ning och statsskuldsf�rvaltning,

SFS 2009:923

f�rvaltning av statliga l�n och aktier samt fonder och fonderade medel,

i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

myndigheternas �rsredovisningar, del�rsrapporter och budgetunderlag,
statlig revision,
internationellt ekonomiskt samarbete, i den m�n s�dana �renden inte h�r

till n�got annat departement,

V�rldsbanksgruppen, Europar�dets utvecklingsbank, Europeiska invester-

ingsbanken, Europeiska utvecklingsbanken, Internationella valutafonden,
Nordiska investeringsbanken och Parisklubben, i den m�n s�dana �renden
inte h�r till n�got annat departement,

beskattningen,
socialavgifter och allm�n pensionsavgift,
Kronofogdemyndigheten,
folkbokf�ringen,
tullv�sendet,
avgifter, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,
det samh�llsekonomiska utrymmet f�r kommunal verksamhet samt �ver-

gripande fr�gor om finansieringsprincipen,

offentlig upphandling,
k�p och f�rs�ljning av statens mark och byggnader, i den m�n s�dana

�renden inte h�r till n�got annat departement,

f�rvaltning av statens mark, byggnader och egendom i �vrigt, i den m�n

s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

finansiella f�retag, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

krigsf�rs�kring, krigsskadeers�ttning,
lotterier, totalisatorspel,
l�nsstyrelserna,
l�nsindelningen,
kommunal ekonomi,
allm�nna statliga bidrag samt bidrag fr�n och avgifter till staten f�r kom-

munalekonomisk utj�mning,

kungliga hov- och slottsstaten,
allm�nna fr�gor om statsf�rvaltningen,
�vergripande fr�gor om styrning, ledning och organisation av statlig verk-

samhet samt rationalisering inom statsf�rvaltningen,

statistik,
�vergripande fr�gor om informationsteknik (IT) inom statlig f�rvaltning,
statlig lokalf�rs�rjning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

arbets- och anst�llningsvillkor i offentlig anst�llning,
personalpolitiska fr�gor inom statsf�rvaltningen,
Sveriges indelning i kommuner och landsting,
kommuner, landsting, kommunalf�rbund,
samh�llsinformation,
bostadsf�rs�rjningsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

bostadsfinansiering,
allm�nnyttiga bostadsf�retag.

SFS 2009:923

6.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

statliga och kommunala skatter,
socialavgifter och allm�n pensionsavgift,
Premiepensionsmyndighetens verksamhet och f�rvaltningen av premie-

pensionskapital,

statens uppl�ning och skuldf�rvaltning,
statsbudgeten,
statlig revision,
offentlig upphandling,
taxering, uppb�rd, indrivning, folkbokf�ring,
det samh�llsekonomiska utrymmet f�r kommunal verksamhet samt �ver-

gripande fr�gor om finansieringsprincipen,

skattebrott,
s�rskilda tv�ngs�tg�rder i beskattningsf�rfarandet, betalningss�kring f�r

skatter, tullar och avgifter,

f�rm�nsr�tt f�r skattefordringar,
preskription av skattefordringar,
finansmarknaden,
allm�nna pensionsfonderna,
prisreglering,
kontof�ring av finansiella instrument,
n�ringsr�ttslig reglering av finansiella f�retag och beredskapslagstiftning

f�r dessa f�retag,

ins�ttningsgaranti och investerarskydd,
penningtv�tt,
Riksbanken,
lotterier,
lagstiftning om anordnande av visst automatspel,
l�nsstyrelserna,
�ndrad regional ansvarsf�rdelning,
kommunal ekonomi,
allm�nna statliga bidrag samt bidrag fr�n och avgifter till staten f�r kom-

munalekonomisk utj�mning,

statistik,
arbetstagare i offentliga anst�llningar,
Sveriges indelning i kommuner och landsting,
kommuner, landsting, kommunalf�rbund,
bostadsf�rs�rjningsfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

allm�nnyttiga bostadsf�retag.

6.3 Myndigheter m.fl.

Riksg�ldskontoret,

Tullverket,
Statens fastighetsverk,

9 �ndringen inneb�r bl.a. att Statens personadressregistern�mnd har tagits bort ur f�r-
teckningen.

SFS 2009:923

Finansinspektionen,
Ekonomistyrningsverket,
Krigsf�rs�kringsn�mnden,
Skatteverket,
Forskarskatten�mnden,
Skatter�ttsn�mnden,
Kronofogdemyndigheten,
Konjunkturinstitutet,
Finanspolitiska r�det,
Fortifikationsverket,
Arbetsgivarverket,
allm�nna pensionsfonderna,
Styrelsen f�r Sveriges allm�nna hypoteksbank,
Styrelsen f�r sparbankernas s�kerhetskassa,
Lotteriinspektionen,
Bokf�ringsn�mnden,
l�nsstyrelserna,
Premiepensionsmyndigheten,
Kammarkollegiet, Statens skaderegleringsn�mnd,
Statskontoret,
Statistiska centralbyr�n,
Statens utlandsl�nen�mnd,
Statens �verklaganden�mnd,
Statens ansvarsn�mnd,
Kompetensr�det f�r utveckling i staten,
Pr�vningsn�mnden f�r st�d till kreditinstitut,
Offentliga sektorns s�rskilda n�mnd,
Trygghetsstiftelsen,
Statens pensionsverk,
Statens tj�nstepensions- och grupplivn�mnd,
Skiljen�mnden i vissa trygghetsfr�gor,
Stiftelsen Statsh�lsan,
Stipendiestiftelsen f�r studier av japanskt n�ringsliv,
Statens bostadskreditn�mnd,
Statens bostadsomvandling AB,
AB Svenska Spel.

Utbildningsdepartementet

7.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

det offentliga skolv�sendet och d�rtill anslutande s�rskilda utbildnings-

former samt motsvarande utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar,

frist�ende skolor och f�rskoleklass i enskild verksamhet,
f�rskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt motsvarande enskild verk-

samhet,

uppdragsutbildning inom det offentliga skolv�sendet,

10�ndringen inneb�r bl.a. att orden utbildning vid Nationellt centrum f�r flexibelt
l�rande har tagits bort ur f�rteckningen.

SFS 2009:923

kompletterande utbildningar,
frivilligt folkbildningsarbete,
utbildning inom yrkesh�gskolan,
kvalificerad yrkesutbildning,
h�gskoleutbildning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

uppdragsutbildning vid universitet och h�gskolor,
forskning och vetenskaplig verksamhet i �vrigt, i den m�n s�dana �renden

inte h�r till n�got annat departement,

�vergripande forskningspolitiska fr�gor,
studiest�d och andra studiesociala fr�gor,
�vergripande Unescofr�gor.

7.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

det offentliga skolv�sendet och d�rtill anslutande s�rskilda utbildnings-

former,

frist�ende skolor och f�rskoleklass i enskild verksamhet,
f�rskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt motsvarande enskild verk-

samhet,

uppdragsutbildning inom det offentliga skolv�sendet,
utbildning inom yrkesh�gskolan,
kvalificerad yrkesutbildning,
h�gskoleutbildning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

forskning som inte h�r till n�got annat departement,
studiest�d och andra studiesociala fr�gor,
pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.

7.3 Myndigheter m.fl.

Statens skolverk,

Statens skolinspektion,
Specialpedagogiska skolmyndigheten,
Skolv�sendets �verklaganden�mnd,
huvudm�n inom det offentliga skolv�sendet,
Sameskolstyrelsen,
frist�ende skolor,
enskilda anordnare av f�rskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,
Myndigheten f�r yrkesh�gskolan,
Internationella programkontoret f�r utbildningsomr�det,
Folkbildningsr�det,
H�gskoleverket,
Verket f�r h�gskoleservice,
�verklaganden�mnden f�r h�gskolan,
H�gskolans avskiljanden�mnd,
statliga universitet och h�gskolor, som inte h�r till n�got annat departe-

ment,

Kungl. biblioteket,

SFS 2009:923

Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet,
Vetenskapsr�det,
regionala etikpr�vningsn�mnder,
Centrala etikpr�vningsn�mnden,
Polarforskningssekretariatet,
Institutet f�r rymdfysik,
Stiftelsen Institutet f�r framtidsstudier,
Kungl. Vetenskapsakademien,
Nobelstiftelsen,
Centrala studiest�dsn�mnden,
�verklaganden�mnden f�r studiest�d,
Svenska Unescor�det,
utbildningsanstalter med enskild huvudman som inte h�r till n�got annat

departement,

akademier samt vittra och l�rda samfund som inte h�r till n�got annat

departement,

stiftelser f�r �ndam�l som departementet eller myndighet som h�r till

departementet ska tillgodose.

Jordbruksdepartementet

8.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

jordbruket och tr�dg�rdsn�ringen,
beredskapen f�r livsmedelsf�rs�rjning,
uts�deskontroll, v�xtskydd, v�xtf�r�dling, v�xtf�r�dlarr�tt, husdjursavel,

djurens h�lso- och sjukv�rd, djurskydd,

foder,
livsmedelskontroll,
veterin�rv�sendet,
yrkesfisket, fritidsfisket, fiskev�rden,
renn�ringen,
anv�ndning av avgifter enligt lagen (1998:812) med s�rskilda best�m-

melser om vattenverksamhet eller motsvarande �ldre best�mmelser s�vitt
avser bygdeavgifter till fr�mjande av renn�ringen samt fiskeavgifter,

h�gskoleutbildning och forskning samt vetenskaplig verksamhet i �vrigt

p� departementets omr�de,

jakt och viltv�rd,
skogsbruk,
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO),
fr�gor inom ramen f�r EU:s r�dsarbetsgrupp f�r r�varor (PROBA).

8.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

marknadsreglering av jordbruksprodukter, skydd f�r beteckningar p� jord-

bruksprodukter och livsmedel, milj�- och strukturst�d till jordbruk, ekolo-
gisk odling,

SFS 2009:923

sk�tsel av jordbruksmark, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

sambruksf�reningar,
�gofred,
f�rv�rv av jordbruksfastigheter, i den m�n �renden om s�dana f�rv�rv inte

h�r till n�got annat departement,

beredskapen f�r livsmedelsf�rs�rjning,
uts�deskontroll, v�xtskydd,
husdjurskontroll, djursjukdomar, djurskydd,
foder,
livsmedel,
veterin�rernas yrkesut�vning,
r�tt till fiske, bevarande och f�rvaltning av fiskresurserna, struktur�tg�r-

der f�r fiskerin�ringen, marknadsreglering av fisk och fiskprodukter,

renn�ring,
indragning av str��ngar,
jakt och viltv�rd,
Sametinget,
skogsbruk, virkesm�tning, allm�nningar, kronotorp.

8.3 Myndigheter m.fl.

Lantbruksr�d, lantbruksattach�er,

Skogsstyrelsen,
Statens jordbruksverk, distriktsveterin�rorganisationen, djurf�rs�ksetiska

n�mnderna,

Veterin�ra ansvarsn�mnden,
Sveriges lantbruksuniversitet,
Statens veterin�rmedicinska anstalt,
Livsmedelsverket, besiktningsveterin�rorganisationen,
Fiskeriverket,
Stiftelsen JTI Institutet f�r jordbruks- och milj�teknik,
Skogs- och lantbruksakademien,
Svenska FAO-kommitt�n,
Styrelsen f�r samefonden,
Sametinget.

Milj�departementet

9.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

milj�balken, bl.a. fr�gor om naturv�rd, biologisk m�ngfald och skydd av

naturen, vatten- och luftv�rd, vattenverksamhet, milj�farlig verksamhet,
avfallshantering och kretsloppsfr�gor, kemikaliekontroll samt fr�gor om
genteknik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

friluftsliv,

11�ndringen inneb�r att Livsmedelsekonomiska institutet har tagits bort ur f�rteck-
ningen.

SFS 2009:923

milj�forskning,
milj�fr�gor som kr�ver s�rskild samordning,
avgasfr�gor f�r motorfordon och arbetsmaskiner,
handel med utsl�ppsr�tter, flexibla mekanismer och andra klimatpolitiska

styrmedel,

lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet och

lagen (1976:997) om vattenf�rbund, i den m�n s�dana �renden inte tillh�r
n�got annat departement,

meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska unders�kningar,
str�lskydd,
k�rnteknisk verksamhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

geotekniska unders�kningar,
markanv�ndning och bebyggelse, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement,

tillst�nd till expropriation, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

tillst�nd till f�rk�p enligt f�rk�pslagen (1967:868),
lantm�teriet, landskaps- och fastighetsinformation,
byggprodukter, byggnadsverk och till dessa h�rande anordningar, i den

m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

byggforskning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departe-

ment,

h�llbar stadsutveckling, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

statliga investeringsbidrag f�r en ekologiskt h�llbar samh�llsutveckling

samt klimatinvesteringsprogram.

9.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

milj�balken,
s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet,
flottning i Torne och Muonio gr�ns�lvar,
svensk-norsk vattenr�ttskonvention,
gr�ns�lvs�verenskommelse mellan Sverige och Finland,
utnyttjande av vattenkraft vid krig,
vattenf�rbund,
Sveriges ekonomiska zon,
verksamhet i Antarktis,
avgasfr�gor f�r motorfordon och arbetsmaskiner,
handel med utsl�ppsr�tter, flexibla mekanismer och andra klimatpolitiska

styrmedel,

str�lskydd,
k�rnteknisk verksamhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

atomansvarighet,
planl�ggning, markanv�ndning och bebyggelse,
f�rk�p av fast egendom,
allm�nna vatten- och avloppsanl�ggningar,

SFS 2009:923

byggprodukter, byggnadsverk och till dessa h�rande anordningar, i den

m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

byggfelsf�rs�kring,
statliga investeringsbidrag till klimatinvesteringsprogram.

9.3 Myndigheter m.fl.

Naturv�rdsverket,

Kemikalieinspektionen,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
Stiftelsen Institutet f�r Vatten- och Luftv�rdsforskning,
Stiftelsen f�r Milj�strategisk forskning,
Stiftelsen f�r Internationella institutet f�r industriell milj�ekonomi vid

Lunds universitet,

Stockholms internationella milj�institut,
Finsk-svenska gr�ns�lvskommissionen,
Str�ls�kerhetsmyndigheten,
de lokala s�kerhetsn�mnderna vid k�rntekniska anl�ggningar,
K�rnavfallsr�det,
Statens geotekniska institut,
Boverket,
Lantm�teriet,
Statens va-n�mnd,
Forskningsr�det f�r milj�, areella n�ringar och samh�llsbyggande,
Milj�skadef�rs�kringens skaden�mnd,
Swedesurvey AB,
Aktiebolaget Svenska Milj�styrningsr�det.

10 N�ringsdepartementet

10.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

de allm�nna riktlinjerna f�r n�ringspolitiken och andra �vergripande

n�ringspolitiska fr�gor,

allm�nna fr�gor om anv�ndningen av informationsteknik (IT), i den m�n

s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

infrastruktur f�r informationsteknik (IT),
elektronisk kommunikation, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

j�rnv�gar, sp�rv�gar och tunnelbanor, postkommunikationer, v�gar, broar

och f�rjor, v�gtrafik, fordons utrustning och beskaffenhet, f�rarbeh�righet
samt kommunikationsv�sendet i �vrigt till lands,

bidrag till kollektiv persontrafik,
upphandling av persontrafik,
transportbidrag,
�verlastavgift,

12 �ndringen inneb�r bl.a. att Fonden f�r fukt- och m�gelskador har tagits bort ur
f�rteckningen.

SFS 2009:923

sj�fart, farleder och hamnar, s�kerheten p� fartyg, �tg�rder mot vat-

tenf�rorening fr�n fartyg, bef�l p� handelsfartyg och fiskefartyg, skeppsm�t-
ning, sj�karteverksamhet, lotsning, fyrar, sj�r�ddning, statens isbrytarverk-
samhet samt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,
kanaler samt anst�llning och m�nstring av sj�m�n,

V�rldssj�fartsuniversitetet,
luftfart, marktj�nster p� flygplatser,
transport- och kommunikationsforskning, i den m�n s�dana �renden inte

h�r till n�got annat departement,

distribution av radioprogram, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

mark och byggnader f�r Statens j�rnv�gar, Banverket, V�gverket, Sj�-

fartsverket och Luftfartsverket, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got
annat departement,

arbetstid och arbetsmilj� p� transportomr�det,
tillst�nd enligt 8 kap. 37 � andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) och

6 kap. 11 � andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar,

tillst�nd enligt 2 � fj�rde stycket och 9 � lagen (1992:160) om utl�ndska

filialer m.m.,

tillst�nd enligt 8 kap. 9 och 30 �� aktiebolagslagen (2005:551) och 6 kap.

4 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar, allt i den m�n s�dana �ren-
den inte h�r till n�got annat departement,

tillst�nd enligt 2 kap. 37 � fj�rde stycket lagen (1980:1102) om handels-

bolag och enkla bolag samt 4 � lagen (1994:1927) om europeiska ekono-
miska intressegrupperingar,

fr�gor om f�retag som ber�r allm�nna utvecklingsbetingelser m.m., i den

m�n s�dana fr�gor inte h�r till n�got annat departement,

n�ringsfrihet,
konkurrens- och marknadsfr�gor,
offentligt st�d till n�ringslivet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement,

regelf�renkling,
regional tillv�xtpolitik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement, samt samordning av s�dana �renden,

EG:s struktur- och regionalpolitik samt fr�gor r�rande regional utveck-

lingsplanering inom EU, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat
departement,

industriell design,
mineralfr�gor, geologisk unders�kning,
behovsmotiverad forskning och utveckling samt utveckling av innova-

tionssystem, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

rymdverksamhet och fj�rranalysverksamhet, i den m�n s�dana �renden

inte h�r till n�got annat departement,

m�tteknisk verksamhet,
m�tt och vikt, �delmetallkontroll,
patent, skydd f�r varum�rken, m�nster och namn,
turism, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,
kooperativa fr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat de-

partement,

SFS 2009:923

program, elcertifikat och andra styrmedel f�r energitillf�rsel och energi-

hush�llning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

energif�rs�rjning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat de-

partement,

energianv�ndning med undantag f�r s�dant sektorsvis ansvar f�r energi-

hush�llning som h�r till n�got annat departement,

energiforskning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat depar-

tement,

kommunal energiplanering,
s�kerhet inom elenergiomr�det,
beredskap inom energiomr�det,
damms�kerhet, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departe-

ment.

10.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

j�rnv�gar, sp�rv�gar och tunnelbana samt j�rnv�gs-, sp�rv�gs- och tunnel-

banetrafik,

postkommunikation,
elektronisk kommunikation,
informationsteknik (IT), i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

v�gar och v�gtrafik,
v�gavgifter,
sj�fart, s�kerheten p� fartyg, �tg�rder mot vattenf�rorening fr�n fartyg,
luftfart, marktj�nster p� flygplatser,
utredning av olyckor,
arbetstid och arbetsmilj� p� transportomr�det,
mineralhantering, kontinentalsockeln, sand-, grus- och stent�kt inom vissa

allm�nna vattenomr�den,

n�ringspolitiska fr�gor i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement,

konkurrensf�rh�llanden i n�ringsverksamhet,
n�ringsfrihet,
regelf�renkling,
regionala tillv�xtfr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

EG:s struktur- och regionalpolitik, i den m�n s�dana �renden inte h�r till

n�got annat departement,

m�tt, vikt, �delmetallkontroll,
utl�ndska filialer,
program, elcertifikat och andra styrmedel f�r energitillf�rsel och energi-

hush�llning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

energif�rs�rjning, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

elektriska anl�ggningar, andra anl�ggningar f�r energi�ndam�l eller

energi i �vrigt, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departe-
ment,

civilt totalf�rsvar n�r det g�ller energi.

SFS 2009:923

Lagstiftning av civillags natur i transportr�ttsliga fr�gor liksom lagen

(1951:649) om straff f�r vissa trafikbrott h�r dock till Justitiedepartementet.

10.3 Myndigheter m.fl.

Post- och telestyrelsen,

Statens j�rnv�gar,
Banverket,
V�gverket,
Rikstrafiken,
Statens v�g- och transportforskningsinstitut,
Sj�fartsverket,
Rederin�mnden,
Luftfartsverket,
Transportstyrelsen,
Statens institut f�r kommunikationsanalys,
Konkurrensverket,
Sveriges geologiska unders�kning,
Rymdstyrelsen,
Patent- och registreringsverket,
Patentbesv�rsr�tten,
Bolagsverket,
Svenska skeppshypotekskassan,
Kungl. Ingenj�rsvetenskapsakademien,
Terminologicentrum TNC,
Svensk f�rening f�r informationsspecialister,
regionala utvecklingsbolag,
Stiftelsen Norrlandsfonden,
Stiftelsen Industrifonden,
Verket f�r innovationssystem,
Oljekrisn�mnden,
Aff�rsverket svenska kraftn�t,
Els�kerhetsverket,
Statens energimyndighet,
Energimarknadsinspektionen,
Tillv�xtverket,
Myndigheten f�r tillv�xtpolitiska utv�rderingar och analyser,
av staten helt eller delvis �gda bolag som inte h�r till n�got annat departe-

ment.

11 Integrations- och j�mst�lldhetsdepartementet

11.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

medborgarnas inflytande och delaktighet i samh�llet, i den m�n s�dana

�renden inte h�r till n�got annat departement,

demokrati och allm�nna val, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

SFS 2009:923

samordning och utveckling av fr�gor om de m�nskliga r�ttigheterna p�

nationell niv�, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departe-
ment,

diskriminering p� grund av k�n, k�ns�verskridande identitet eller uttryck,

etnisk tillh�righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sex-
uell l�ggning eller �lder, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat
departement,

fr�mlingsfientlighet, rasism, homofobi och andra former av intolerans, i

den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat departement,

fr�gor p� nationell niv� om situationen f�r homo-, bi- och transsexuella

och personer med k�ns�verskridande identitet eller uttryck, i den m�n s�da-
na �renden inte h�r till n�got annat departement, samt samordning och
utveckling av s�dana fr�gor,

nationella minoriteter i Sverige, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�-

got annat departement, samt samordning och utveckling av s�dana fr�gor,

allm�nna fr�gor om folkr�relsers, f�reningars och liknande sammanslut-

ningars f�ruts�ttningar,

bidrag till allm�nna samlingslokaler,
samordning och utveckling av ungdomspolitiska fr�gor,
invandrares etablering i det svenska samh�llet, i den m�n s�dana �renden

inte h�r till n�got annat departement,

samordning och utveckling av integrationspolitiska fr�gor,
svenskt medborgarskap,
�vers�ttare och tolkar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

urban utveckling,
marknadsf�ring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardi-

seringsarbetet, resegarantier samt konsumentskydd och konsumentpolitiska
fr�gor i �vrigt, i den m�n s�dana fr�gor inte h�r till n�got annat departement,

samordning och utveckling av j�mst�lldhetspolitiska fr�gor.

11.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

diskriminering p� grund av k�n, k�ns�verskridande identitet eller uttryck,

etnisk tillh�righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sex-
uell l�ggning eller �lder, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat
departement,

nationella minoriteter i Sverige, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�-

got annat departement,

invandrares etablering i det svenska samh�llet och andra integra-

tionspolitiska fr�gor, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat de-
partement,

svenskt medborgarskap,
�vers�ttare och tolkar, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got annat

departement,

marknadsf�ring, konsumentinformation, konsumentinflytande i standardi-

seringsarbetet, resegarantier samt konsumentskydd och konsumentpolitiska
fr�gor i �vrigt, i den m�n s�dana fr�gor inte h�r till n�got annat departement.

SFS 2009:923

11.3 Myndigheter m.fl.

Diskrimineringsombudsmannen,

N�mnden mot diskriminering,
Ungdomsstyrelsen,
Marknadsdomstolen,
Konsumentverket med Konsumentombudsmannen,
Allm�nna reklamationsn�mnden,
Fastighetsm�klarn�mnden,
Resegarantin�mnden,
Milj�m�rkning Sverige AB.

12 Kulturdepartementet

12.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

idrott,
ers�ttningar och bidrag till konstn�rer,
teater, dans och musik,
bibliotek,
arkitektur, form, design och bildkonst,
bidrag till icke-statliga kulturlokaler och till konstn�rlig utsmyckning,
hemsl�jd,
arkiv,
kulturmilj�,
museer,
film och videogram,
dagspress och tidskrifter,
litteratur,
radio och television,
st�d till regional kulturverksamhet,
nya medietj�nster,
insatser mot skadliga inslag i medier,
svenska spr�ket,
internationellt kulturellt samarbete,
allt i den m�n ovann�mnda �renden inte h�r till n�got annat departement,
f�rl�ngning av fideikommiss eller inl�sen av fideikommissegendom av

kulturhistoriska sk�l,

trossamfund,
begravningsv�sendet.

13 �ndringen inneb�r bl.a. att Ombudsmannen mot diskriminering p� grund av sexuell
l�ggning, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, J�mst�lldhetsombudsmannen,
J�mst�lldhetsn�mnden och Handikappombudsmannen har tagits bort ur f�rteckningen.

14 �ndringen inneb�r bl.a. att orden fr�gor om anv�ndningen av informationsteknik
(IT) inom kulturomr�det har tagits bort ur f�rteckningen.

SFS 2009:923

12.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

idrott,
arkivfr�gor,
kulturmilj�fr�gor,
f�rhandsgranskning av filmer och videogram,
radio och television med undantag av lagstiftning om missbruk av yttran-

defriheten,

svenska spr�ket,
bibliotek, i den m�n s�dana �randen inte h�r till n�got annat departement,
trossamfund,
begravningsv�sendet.

12.3 Myndigheter m.fl.

Statens kulturr�d,

Konstn�rsn�mnden,
Styrelsen f�r Sveriges f�rfattarfond,
Riksteatern,
Stiftelsen Svenska rikskonserter,
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,
Musikaliska akademien,
l�nsbibliotek,
Statens konstr�d,
Akademien f�r de fria konsterna,
Stiftelsen Framtidens kultur,
N�mnden f�r hemsl�jdsfr�gor,
Riksarkivet,
landsarkiven,
Institutet f�r spr�k och folkminnen,
Riksantikvarie�mbetet,
Statens historiska museer,
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien,
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde,
Moderna museet,
Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet,
Naturhistoriska riksmuseet,
Statens maritima museer,
Statens f�rsvarshistoriska museer,
Statens museer f�r v�rldskultur,
Arkitekturmuseet,
Statens musiksamlingar,
Stiftelsen Nordiska museet,
Stiftelsen Tekniska museet,
Stiftelsen Skansen,
Stiftelsen Arbetets museum,
regionala museer,

15 �ndringen inneb�r bl.a. att Svenskt biografiskt lexikon har tagits bort ur f�rteck-
ningen.

SFS 2009:923

�vriga museer som inte h�r till n�got annat departement,
Riksutst�llningar,
Statens biografbyr�,
Stiftelsen Svenska filminstitutet,
Presst�dsn�mnden,
Taltidningsn�mnden,
Stiftelsen f�r l�ttl�st nyhetsinformation och litteratur,
stiftelser med kulturella �ndam�l som departementet eller myndighet som

h�r till departementet ska tillgodose,

Talboks- och punktskriftsbiblioteket,
Granskningsn�mnden f�r radio och TV,
Radio- och TV-verket,
N�mnden f�r statligt st�d till trossamfund,
Forum f�r levande historia,
Kungl. Operan aktiebolag,
Kungl. Dramatiska Teatern aktiebolag,
Voksen�sen A/S.

13 Arbetsmarknadsdepartementet

13.1 F�rvaltnings�renden

F�rvaltnings�renden som g�ller

arbetsf�rmedling, arbetsmarknadspolitiska program och andra arbets-

marknadspolitiska fr�gor, arbetsl�shetsers�ttning,

arbetsanpassning, arbetslivsinriktad rehabilitering samt andra arbetsmark-

nadspolitiska fr�gor som g�ller personer med funktionshinder som medf�r
nedsatt arbetsf�rm�ga,

statlig l�negaranti vid konkurs,
arbetsmilj� och arbetstid, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

arbetsr�tt och andra arbetslivsfr�gor f�r arbetsmarknaden i dess helhet,

utom s�vitt avser s�rskilda best�mmelser om offentlig anst�llning,

Internationella arbetsorganisationen (ILO),
Europeiska sociala stadgan,
utveckling inom arbetslivsomr�det,
EG:s strukturpolitik avseende Europeiska socialfonden inom EG:s struk-

turfonder.

13.2 Lagstiftnings�renden

Lagstiftnings�renden som g�ller

arbetsf�rmedling, arbetsmarknadspolitik, arbetsl�shetsers�ttning,
arbetsanpassning, arbetslivsinriktad rehabilitering och andra arbets-

marknadspolitiska fr�gor som g�ller personer med funktionshinder som
medf�r nedsatt arbetsf�rm�ga,

statlig l�negaranti vid konkurs,
arbetsmilj� och arbetstid, i den m�n s�dana �renden inte h�r till n�got

annat departement,

SFS 2009:923

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009

f�rhandlingar, kollektivavtal, facklig verksamhet, medbest�mmande,

styrelserepresentation f�r de anst�llda samt andra kollektivt arbetsr�ttsliga
fr�gor,

anst�llningsskydd, ledighet fr�n anst�llning, semester och andra fr�gor om

enskilda anst�llningsavtal, utom s�vitt avser s�rskilda best�mmelser om
offentlig anst�llning,

arbetstagares uppfinningar,
arbetstvister,
EG:s strukturpolitik avseende Europeiska socialfonden inom EG:s struk-

turfonder.

13.3 Myndigheter m.fl.

R�det f�r Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-r�det),

Arbetsf�rmedlingen,
Stiftelsen utbildning Nordkalotten,
Arbetsmilj�verket,
Arbetsdomstolen,
Medlingsinstitutet,
Statens n�mnd f�r arbetstagares uppfinningar,
N�mnden f�r styrelserepresentationsfr�gor,
ILO-kommitt�n,
Institutet f�r arbetsmarknadspolitisk utv�rdering,
Inspektionen f�r arbetsl�shetsf�rs�kringen.

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2009:923 Förordning om ändring i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet

Om Lagboken.se