1
Svensk författningssamling
Förordning
om ändring i högskoleförordningen (1993:100);
utfärdad den 10 september 2009.
Regeringen föreskriver
1 i fråga om högskoleförordningen (1993:100)2
dels att 3 kap. 1 § och 6 kap. 25� 28 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 1, 6 och 7 §§ och 6 kap. 25, 27 och
28 §§ ska utgå,
dels att 3 kap. 6 och 7 §§ ska betecknas 3 kap. 7 och 6 §§,
dels att 3 kap. 2, 3, nya 6, nya 7, 7 a� 7 c och 11� 13 §§, 4 kap. 2, 19 och
20 §§, 5 kap. 2, 4, 7, 9 och 10 §§, 6 kap. 35, 40 och 49 §§ och 7 kap. 36, 38
och 42 §§ samt bilaga 2 till förordningen ska ha följande lydelse,
dels att det i förordningen ska införas fem nya paragrafer, 4 kap. 17 § och
6 kap. 5 a� 5 d §§, samt närmast före nya 3 kap. 6 § och 6 kap. 5 a § nya rub-
riker av följande lydelse.
3 kap.
2 §
Grundläggande bestämmelser om fakultetsnämndernas ansvarsområ-
den finns i 2 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434).
Styrelsen ska besluta vilka fakultetsnämnder som ska finnas och vilket an-
svarsområde som varje nämnd ska ha.
3 §
3
Fakultetsnämndens ledamöter, utom representanterna för studenterna,
ska utses genom val. Val ska förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller
lika vid ett val, ska lotten fälla utslaget.
I 2 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434) anges det vilka som får väljas till
ledamöter i fakultetsnämnden och vilka som ska välja ledamöterna. Med ve-
tenskapligt eller konstnärligt kompetent lärare avses i det sammanhanget den
som är
1. professor vid en högskola,
2. annan lärare vid en högskola, om läraren har en anställning för vilken
det krävs doktorsexamen eller en motsvarande vetenskaplig kompetens eller
motsvarande konstnärlig kompetens, eller
3. professor, forskare eller forskarassistent vid ett forskningsråd.
De personer som avses i andra stycket 1 och 2 anses vara lärare inom fa-
kultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid den högskola som
1 Jfr prop. 2008/09:134, bet. 2008/09:UbU18, rskr. 2008/09:276.
2 Förordningen omtryckt 1998:1003.
3 Senaste lydelse 2002:558.
SFS 2009:933
Utkom från trycket
den 29 september 2009
2
SFS 2009:933
nämnden hör till och om minst 40 procent av arbetet ska utföras inom nämn-
dens ansvarsområde. De personer som avses i andra stycket 3 anses vara lä-
rare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid forsk-
ningsrådet och om minst 40 procent av arbetet ska utföras inom nämndens
ansvarsområde. Anställningarna vid högskolan eller forskningsrådet ska
avse arbete på minst halvtid och gälla tills vidare eller för en viss tid, som
inte är kortare än två år.
Studenterna vid den högskola som fakultetsnämnden hör till har rätt att
vara representerade i nämnden med minst tre ledamöter.
Särskilda organ
6 §
4
Grundläggande bestämmelser om särskilda organ finns i 2 kap. 5 och
6 §§ högskolelagen (1992:1434).
7 §
5
I 2 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434) fjärde stycket finns det
bestämmelser om ett organ som ansvarar för konstnärlig forskning, konst-
närligt utvecklingsarbete och konstnärlig utbildning på forskarnivå. Om hög-
skolan inte får utfärda examina på forskarnivå, ska det finnas ett särskilt
organ för konstnärlig utbildning på grundnivå och avancerad nivå, konstnär-
lig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete.
Flertalet av ledamöterna i ett organ enligt denna paragraf ska vara lärare
vid den högskola som organet hör till.
Ledamöterna i ett organ enligt denna paragraf, utom representanterna för
studenterna, ska utses genom val bland lärare som arbetar inom konstnärlig
verksamhet vid den högskola som organet hör till. Val ska förrättas med
slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, ska lotten fälla utslaget.
En av ledamöterna ska vara organets ordförande och en ska vara dess vice
ordförande. Ordföranden och vice ordföranden ska utses av rektor på förslag
av berörda lärare.
7 a §
6
Flertalet av ledamöterna i andra särskilda organ än som avses i 7 §
ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta lärare vid den högskola
som organet hör till, om inte styrelsen beslutar något annat.
Ledamöterna i ett särskilt organ, utom representanter för studenterna och
de ledamöter som avses i 7 c §, ska utses genom val bland berörda lärare.
Val ska förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, ska
lotten fälla utslaget.
En av ledamöterna ska vara organets ordförande och en ska vara dess vice
ordförande. Ordföranden och vice ordföranden ska utses av rektor på förslag
av berörda lärare.
7 b §
7
Studenterna vid den högskola som ett särskilt organ som avses i
7 eller 7 a § hör till har rätt att vara representerade med minst tre ledamöter.
4 Senaste lydelse av tidigare 3 kap. 7 § 2001:23.
5 Senaste lydelse av tidigare 3 kap. 6 § 2006:1053.
6 Senaste lydelse 2001:23.
7 Senaste lydelse 2001:23.
3
SFS 2009:933
7 c §
8
Till det särskilda organ som avses i 2 kap. 5 § tredje stycket högsko-
lelagen (1992:1434) ska det utses minst två ledamöter utöver de som utses
genom val enligt 7 a § andra stycket och de som representerar studenterna
enligt 7 b §. De ska vara lämpliga för uppdraget, och de får inte vara anställ-
da vid den högskola som organet hör till.
Ledamöterna ska utses av styrelsen för högskolan.
11 §
9
Val av ledamöter, utom representanter för studenterna och de leda-
möter som avses i 7 c §, i fakultetsnämnder och sådana särskilda organ som
avses i 7� 7 c §§ ska hållas efter förslag av en valberedning. I valberedningen
ska både kvinnor och män vara representerade.
Bland de personer som valberedningen föreslår till ledamöter ska både
kvinnor och män vara representerade. Om det inte finns synnerliga skäl, ska
de föreslagna personerna till minst en tredjedel utgöras av kvinnor och till
minst en tredjedel av män.
Vad som sägs i första och andra styckena hindrar inte att någon utanför
valberedningen föreslår ytterligare personer till ledamöter.
12 §
10
Fakultetsnämnder och sådana särskilda organ som avses i 7� 7 c §§
är beslutföra när fler än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem
ordföranden.
Om ett ärende är så brådskande att en nämnd eller ett organ inte hinner
sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden
mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutför-
het. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra
ärendet.
Beslut som har fattats enligt andra stycket ska anmälas vid nästa samman-
träde i nämnden eller i det särskilda organet.
13 §
11
Om inte något annat är särskilt föreskrivet, får fakultetsnämnder och
sådana särskilda organ som avses i 7� 7 c §§ delegera sina uppgifter.
4 kap.
2 §
En högskola får, efter medgivande av en sådan sjukvårdshuvudman
som avses i 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434), besluta att en anställning
som professor eller lektor vid högskolan ska vara förenad med en anställning
vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forsk-
ning. I utbildning och forskning vid en sådan enhet räknas in odontologisk
utbildning och forskning.
17 §
12
Innan en anställning kungörs ledig till ansökan och det informeras
om den enligt 18 § första stycket, ska fakultetsnämnden eller ett särskilt or-
gan besluta om ämnesområdet för anställningen och ange den behörighet
som krävs. Nämnden eller organet ska också med utgångspunkt i de arbets-
8
Senaste lydelse 2001:23.
9
Senaste lydelse 2001:23.
10 Senaste lydelse 2001:23.
11 Senaste lydelse 2001:23.
12 Senaste lydelse av tidigare 17 § 2001:212.
4
SFS 2009:933
uppgifter som ska ingå i anställningen besluta vilka olika bedömningsgrun-
der som ska användas och hur de ska vägas mot varandra. Vid beslutet ska
högskolans anställningsordning beaktas.
Innan en anställning som biträdande lektor kungörs ledig till ansökan ska
högskolan besluta vilka bedömningsgrunder som ska användas vid pröv-
ningen av en ansökan om befordran till lektor.
� mnesområdet för en anställning som professor, lektor, biträdande lektor,
adjunkt eller forskarassistent får inte ändras så länge en och samma person är
anställd.
19 §
13
En högskola får bjuda in en person att söka en anställning som pro-
fessor som har kungjorts ledig till ansökan. Inbjudan måste ske inom tre må-
nader efter det att fakultetsnämnden eller ett särskilt organ har utsett de per-
soner som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde.
20 §
14
Fakultetsnämnden eller det särskilda organet till vars ansvarsområde
anställningen huvudsakligen hör ska bereda ärenden och lämna förslag vid
anställning av professorer, lektorer och forskarassistenter.
Om högskolan har inrättat särskilda organ för utbildning på grundnivå el-
ler avancerad nivå inom ansvarsområdet för en fakultetsnämnd eller ett sär-
skilt organ för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på
forskarnivå, ska högskolan besluta i vilken utsträckning sådana särskilda or-
gan ska ansvara för beredningen och lämna förslag till anställning.
5 kap.
2 §
15
Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen ut-
bildning.
En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forsk-
ning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration. Sådant arbete får,
innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte om-
fatta mer än 20 procent av full arbetstid.
4 §
16
Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander ska efter ansökan
anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen
återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till dok-
torsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Detta gäller dock inte om fa-
kultetsnämnden eller ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 § tredje
eller fjärde stycket högskolelagen (1992:1434) har beslutat att dra in dokto-
randens resurser enligt 6 kap. 37 § denna förordning eller utbildningsbidra-
get enligt 14 § förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktoran-
der.
13 Senaste lydelse 2001:23.
14 Senaste lydelse 2006:1053.
15 Senaste lydelse 2006:1053.
16 Senaste lydelse 2006:1053.
5
SFS 2009:933
7 §
17
En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till en
viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen
eller konstnärlig doktorsexamen.
Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas
med högst två år i taget.
En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta
år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som
motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som
ska avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den
sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar ut-
bildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning
göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand.
Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som
anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara le-
dighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret el-
ler för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisa-
tioner eller föräldraledighet.
9 §
En anställning som assistent får motsvara högst 40 procent och en an-
ställning som amanuens högst 50 procent av full arbetstid. Arbetet ska avse
undervisning, administration eller medverkan i forskning eller konstnärligt
utvecklingsarbete.
En klinisk assistent ska arbeta inom klinisk utbildning och forskning.
10 §
18
Bara den som får utbildningsbidrag för doktorander får vara anställd
som assistent.
Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå
får anställas om amanuens.
Bara den som har avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen eller som an-
tas eller redan har antagits till utbildning på forskarnivå inom medicin eller
odontologi får anställas som klinisk assistent.
6 kap.
Tillstånd att utfärda examina
5 a §
I 1 kap. 11� 13 §§ högskolelagen (1992:1434) finns det bestämmelser
om tillstånd att utfärda examina.
5 b §
Tillstånd att utfärda masterexamen får lämnas till universitet och till
högskolor inom de områden inom vilka de enligt 5 c § har tillstånd att utfär-
da generella examina på forskarnivå. Ett sådant tillstånd får även lämnas till
en högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda examina på fors-
karnivå, om den vetenskapliga miljön inom området är av sådan kvalitet och
omfattning att högskolan kan erbjuda utbildning med nära anknytning till ut-
bildning på forskarnivå.
17 Senaste lydelse 2006:1053.
18 Senaste lydelse 2006:1053.
6
SFS 2009:933
5 c §
Tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå får lämnas till
andra högskolor än universitet inom ett område, om utbildningen och forsk-
ningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på
forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med
goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Samma krav gäller för ett
beslut enligt 1 kap. 15 § högskolelagen (1992:1434).
5 d §
Tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå får lämnas
till universitet och högskolor inom ett område, om den konstnärliga utbild-
ningen, den konstnärliga forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbe-
tet vid universitetet eller högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att
utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög konstnärlig
nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt.
35 §
19
I varje allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom ett äm-
ne ska följande anges:
1. det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den
litteratur som är obligatorisk inom ämnet,
2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,
3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behö-
righet som gäller för att bli antagen till utbildningen (särskild behörighet),
4. vad som vid antagning till utbildningen gäller om urval i fråga om de
bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av sökandenas förmå-
ga att tillgodogöra sig utbildningen,
5. de prov som ingår i utbildningen, och
6. i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med
licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen.
40 §
20
Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig dok-
torsexamen framgår att det för dessa examina krävs bl.a. en godkänd dok-
torsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en of-
fentlig disputation.
49 §
21
Om utbildningen på forskarnivå faller inom ansvarsområdet för ett
sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 § tredje eller fjärde stycket
högskolelagen (1992:1434), ska det som i detta kapitel sägs om fakultets-
nämnd i stället gälla det särskilda organet.
7 kap.
36 §
22
Fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå anta bara sökan-
de som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för dok-
torander. Fakultetsnämnden får dock anta sökande som har någon annan
form av studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säk-
ras under hela utbildningen och att sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt
utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen
19 Senaste lydelse 2006:1053.
20 Senaste lydelse 2006:1053.
21 Senaste lydelse 2006:1053.
22 Senaste lydelse 2006:1053.
7
SFS 2009:933
eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen el-
ler konstnärlig doktorsexamen.
38 §
23
En fakultetsnämnd vid en högskola som har fått tillstånd att utfärda
examina på forskarnivå inom ett område, får utan ny antagning besluta att en
doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan
högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examine-
ras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina
forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet
att utfärda examina avser.
Vad som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att
ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 § högskolela-
gen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå.
42 §
24
Om utbildningen på forskarnivå faller inom ansvarsområdet för ett
sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 § tredje eller fjärde stycket hög-
skolelagen (1992:1434), ska det som i detta kapitel sägs om fakultetsnämnd i
stället gälla det särskilda organet.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2. En högskola, som inte är universitet, som vid utgången av 2009 får ut-
färda examina på forskarnivå inom ett vetenskapsområde, får även därefter
utfärda sådana examina inom ett område som motsvarar vetenskapsområdet,
dock längst till och med utgången av 2010.
3. En högskola som enligt 2 får utfärda examina på forskarnivå, ska senast
vid utgången av 2010 till Högskoleverket anmäla de områden inom vilka
högskolan bedriver utbildning på forskarnivå som uppfyller kraven i
1 kap. 13 § högskolelagen (1992:1434) samt 6 kap. 5 c § i de nya bestäm-
melserna. Efter en sådan anmälan får Högskoleverket lämna tillstånd till
högskolan att utfärda examina på forskarnivå inom dessa områden.
4. Tillstånd att utfärda masterexamen inom ett vetenskapsområde som har
meddelats enligt äldre bestämmelser gäller fortfarande.
På regeringens vägnar
TOBIAS KRANTZ
Charlotte Abrahamsson
(Utbildningsdepartementet)
23 Senaste lydelse 2006:1053.
24 Senaste lydelse 2006:1053.
8
SFS 2009:933
Bilaga 2
25
EXAMENSORDNING
3. Förteckning över examina
Examina på forskarnivå
Generella examina
Licentiatexamen
Doktorsexamen
Konstnärliga examina
Konstnärlig licentiatexamen
Konstnärlig doktorsexamen
4. Examensbeskrivningar
EXAMINA P�& FORSKARNIV�&
GENERELLA EXAMINA
Licentiatexamen
Doktorsexamen
Omfattning
Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240
högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå.
Mål
Kunskap och förståelse
För doktorsexamen ska doktoranden
� visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forsknings-
området samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av
forskningsområdet, och
� visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det
specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
25 Senaste lydelse 2008:132.
9
SFS 2009:933
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen ska doktoranden
� visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig
kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, fråge-
ställningar och situationer,
� visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig
noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och
med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter
inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
� med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt
bidra till kunskapsutvecklingen,
� visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang
muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och
forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
� visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
� visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i
andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveck-
ling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För doktorsexamen ska doktoranden
� visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmå-
ga att göra forskningsetiska bedömningar, och
� visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar,
dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)
För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling
(doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.
�vrigt
För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gäl-
la som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna exa-
mensbeskrivning.
KONSTN� RLIGA EXAMINA
Konstnärlig licentiatexamen
Omfattning
Konstnärlig licentiatexamen uppnås
antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 hög-
skolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå,
eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av
en utbildning som ska avslutas med konstnärlig doktorsexamen, om högsko-
lan beslutar att en sådan konstnärlig licentiatexamen kan ges vid högskolan.
10
SFS 2009:933
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden
� visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell
specialistkunskap inom sitt konstnärliga område samt visa kunskap om
konstnärliga forskningsmetoder i allmänhet och det specifika forskningsom-
rådets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden
� visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område,
� visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med forsknings-
mässig noggrannhet identifiera och formulera konstnärliga frågeställningar,
att planera och med adekvata metoder genomföra ett konstnärligt forsk-
ningsprojekt och andra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tids-
ramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera
detta arbete,
� visa förmåga att i såväl
nationella som internationella sammanhang
muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart presentera och diskutera forsk-
ning och forskningsresultat i dialog med forskarsamhället och samhället i
övrigt, och
� visa sådan färdighet som krävs för att självständigt delta i forsknings-
och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad
verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden
� visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forsk-
ning,
� visa insikt om konstens möjligheter och begränsningar, dess roll i sam-
hället och människors ansvar för hur den används, och
� visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta
ansvar för sin konstnärliga utveckling.
Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden ha fått ett dokumenterat
konstnärligt forskningsprojekt om minst 60 högskolepoäng godkänt.
�vrigt
För konstnärlig licentiatexamen med en viss inriktning ska också de precise-
rade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
11
SFS 2009:933
Konstnärlig doktorsexamen
Omfattning
Konstnärlig doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbild-
ning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden
� visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forsknings-
området samt djup och aktuell specialistkunskap inom sitt konstnärliga om-
råde, och
� visa förtrogenhet med konstnärliga forskningsmetoder i allmänhet och
med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden
� visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område,
� visa förmåga till konstnärlig analys och syntes samt till självständig kri-
tisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställ-
ningar och situationer,
� visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med forskningsmäs-
sig noggrannhet identifiera och formulera konstnärliga frågeställningar samt
att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalifice-
rade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värde-
ra sådant arbete,
� med ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt visa sin förmåga
att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
� visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang
muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och
forskningsresultat i dialog med forskarsamhället och samhället i övrigt,
� visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
� visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i
andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveck-
ling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden
� visa intellektuell självständighet, konstnärlig integritet och forsknings-
mässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
� visa fördjupad insikt om konstens möjligheter och begränsningar, dess
roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
12
SFS 2009:933
Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00
Edita Västra Aros, Västerås 2009
Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling)
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden ha fått ett dokumenterat
konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling) om minst 120 högskole-
poäng godkänt.
�vrigt
För konstnärlig doktorsexamen med en viss inriktning ska också de precise-
rade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.