SFS 2009:933 Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100);

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling sfs 2009:933 förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 10 september 2009. regeringen föreskriver1 i fråga om högskoleförordningen (1993:100)2 dels att 3 kap. 1 § och 6 kap. 25–28 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 1, 6 och 7 §§ och 6 kap. 25, 27 och 28 §§ ska utgå, dels att 3 kap. 6 och 7 §§ ska betecknas 3 kap. 7 och 6 §§, dels att 3 kap. 2, 3, nya 6, nya 7, 7 a–7 c och 11–13 §§, 4 kap. 2, 19 och 20 §§, 5 kap. 2, 4, 7, 9 och 10 §§, 6 kap. 35, 40 och 49 §§ och 7 kap. 36, 38 och 42 §§ samt bilaga 2 till förordningen ska ha följande lydelse, dels att det i förordningen ska införas fem nya paragrafer, 4 kap. 17 § och 6 kap. 5 a–5 d §§, samt närmast före nya 3 kap. 6 § och 6 kap. 5 a § nya rubriker av följande lydelse. utkom från trycket den 29 september 2009 3 kap. 2 § grundläggande bestämmelser om fakultetsnämndernas ansvarsområden finns i 2 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434). styrelsen ska besluta vilka fakultetsnämnder som ska finnas och vilket ansvarsområde som varje nämnd ska ha. 3 §3 fakultetsnämndens ledamöter, utom representanterna för studenterna, ska utses genom val. val ska förrättas med slutna sedlar. om rösterna faller lika vid ett val, ska lotten fälla utslaget. i 2 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434) anges det vilka som får väljas till ledamöter i fakultetsnämnden och vilka som ska välja ledamöterna. med vetenskapligt eller konstnärligt kompetent lärare avses i det sammanhanget den som är 1. professor vid en högskola, 2. annan lärare vid en högskola, om läraren har en anställning för vilken det krävs doktorsexamen eller en motsvarande vetenskaplig kompetens eller motsvarande konstnärlig kompetens, eller 3. professor, forskare eller forskarassistent vid ett forskningsråd. de personer som avses i andra stycket 1 och 2 anses vara lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid den högskola som 1 2 3 jfr prop. 2008/09:134, bet. 2008/09:ubu18, rskr. 2008/09:276. förordningen omtryckt 1998:1003. senaste lydelse 2002:558. 1 sfs 2009:933 nämnden hör till och om minst 40 procent av arbetet ska utföras inom nämndens ansvarsområde. de personer som avses i andra stycket 3 anses vara lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid forskningsrådet och om minst 40 procent av arbetet ska utföras inom nämndens ansvarsområde. anställningarna vid högskolan eller forskningsrådet ska avse arbete på minst halvtid och gälla tills vidare eller för en viss tid, som inte är kortare än två år. studenterna vid den högskola som fakultetsnämnden hör till har rätt att vara representerade i nämnden med minst tre ledamöter. särskilda organ 6 §4 grundläggande bestämmelser om särskilda organ finns i 2 kap. 5 och 6 §§ högskolelagen (1992:1434). 7 §5 i 2 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434) fjärde stycket finns det bestämmelser om ett organ som ansvarar för konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig utbildning på forskarnivå. om högskolan inte får utfärda examina på forskarnivå, ska det finnas ett särskilt organ för konstnärlig utbildning på grundnivå och avancerad nivå, konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. flertalet av ledamöterna i ett organ enligt denna paragraf ska vara lärare vid den högskola som organet hör till. ledamöterna i ett organ enligt denna paragraf, utom representanterna för studenterna, ska utses genom val bland lärare som arbetar inom konstnärlig verksamhet vid den högskola som organet hör till. val ska förrättas med slutna sedlar. om rösterna faller lika vid ett val, ska lotten fälla utslaget. en av ledamöterna ska vara organets ordförande och en ska vara dess vice ordförande. ordföranden och vice ordföranden ska utses av rektor på förslag av berörda lärare. 7 a §6 flertalet av ledamöterna i andra särskilda organ än som avses i 7 § ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta lärare vid den högskola som organet hör till, om inte styrelsen beslutar något annat. ledamöterna i ett särskilt organ, utom representanter för studenterna och de ledamöter som avses i 7 c §, ska utses genom val bland berörda lärare. val ska förrättas med slutna sedlar. om rösterna faller lika vid ett val, ska lotten fälla utslaget. en av ledamöterna ska vara organets ordförande och en ska vara dess vice ordförande. ordföranden och vice ordföranden ska utses av rektor på förslag av berörda lärare. 7 b §7 studenterna vid den högskola som ett särskilt organ som avses i 7 eller 7 a § hör till har rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. 4 5 2 senaste lydelse av tidigare 3 kap. 7 § 2001:23. senaste lydelse av tidigare 3 kap. 6 § 2006:1053. 6 senaste lydelse 2001:23. 7 senaste lydelse 2001:23. 7 c §8 till det särskilda organ som avses i 2 kap. 5 § tredje stycket högskolelagen (1992:1434) ska det utses minst två ledamöter utöver de som utses genom val enligt 7 a § andra stycket och de som representerar studenterna enligt 7 b §. de ska vara lämpliga för uppdraget, och de får inte vara anställda vid den högskola som organet hör till. ledamöterna ska utses av styrelsen för högskolan. 11 §9 val av ledamöter, utom representanter för studenterna och de ledamöter som avses i 7 c §, i fakultetsnämnder och sådana särskilda organ som avses i 7–7 c §§ ska hållas efter förslag av en valberedning. i valberedningen ska både kvinnor och män vara representerade. bland de personer som valberedningen föreslår till ledamöter ska både kvinnor och män vara representerade. om det inte finns synnerliga skäl, ska de föreslagna personerna till minst en tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en tredjedel av män. vad som sägs i första och andra styckena hindrar inte att någon utanför valberedningen föreslår ytterligare personer till ledamöter. 12 §10 fakultetsnämnder och sådana särskilda organ som avses i 7–7 c §§ är beslutföra när fler än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem ordföranden. om ett ärende är så brådskande att en nämnd eller ett organ inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet. beslut som har fattats enligt andra stycket ska anmälas vid nästa sammanträde i nämnden eller i det särskilda organet. 13 §11 om inte något annat är särskilt föreskrivet, får fakultetsnämnder och sådana särskilda organ som avses i 7–7 c §§ delegera sina uppgifter. sfs 2009:933 4 kap. 2 § en högskola får, efter medgivande av en sådan sjukvårdshuvudman som avses i 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434), besluta att en anställning som professor eller lektor vid högskolan ska vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. i utbildning och forskning vid en sådan enhet räknas in odontologisk utbildning och forskning. 17 §12 innan en anställning kungörs ledig till ansökan och det informeras om den enligt 18 § första stycket, ska fakultetsnämnden eller ett särskilt organ besluta om ämnesområdet för anställningen och ange den behörighet som krävs. nämnden eller organet ska också med utgångspunkt i de arbets8 9 senaste lydelse 2001:23. senaste lydelse 2001:23. senaste lydelse 2001:23. 11 senaste lydelse 2001:23. 12 senaste lydelse av tidigare 17 § 2001:212. 10 3 sfs 2009:933 uppgifter som ska ingå i anställningen besluta vilka olika bedömningsgrunder som ska användas och hur de ska vägas mot varandra. vid beslutet ska högskolans anställningsordning beaktas. innan en anställning som biträdande lektor kungörs ledig till ansökan ska högskolan besluta vilka bedömningsgrunder som ska användas vid prövningen av en ansökan om befordran till lektor. ämnesområdet för en anställning som professor, lektor, biträdande lektor, adjunkt eller forskarassistent får inte ändras så länge en och samma person är anställd. 19 §13 en högskola får bjuda in en person att söka en anställning som professor som har kungjorts ledig till ansökan. inbjudan måste ske inom tre månader efter det att fakultetsnämnden eller ett särskilt organ har utsett de personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde. 20 §14 fakultetsnämnden eller det särskilda organet till vars ansvarsområde anställningen huvudsakligen hör ska bereda ärenden och lämna förslag vid anställning av professorer, lektorer och forskarassistenter. om högskolan har inrättat särskilda organ för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå inom ansvarsområdet för en fakultetsnämnd eller ett särskilt organ för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, ska högskolan besluta i vilken utsträckning sådana särskilda organ ska ansvara för beredningen och lämna förslag till anställning. 5 kap. 2 §15 den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning. en anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration. sådant arbete får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. 4 §16 den som har fått utbildningsbidrag för doktorander ska efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. detta gäller dock inte om fakultetsnämnden eller ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 § tredje eller fjärde stycket högskolelagen (1992:1434) har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 37 § denna förordning eller utbildningsbidraget enligt 14 § förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander. 13 14 4 senaste lydelse 2001:23. senaste lydelse 2006:1053. 15 senaste lydelse 2006:1053. 16 senaste lydelse 2006:1053. 7 §17 en anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. den första anställningen får gälla högst ett år. anställningen får förnyas med högst två år i taget. en person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. vid studier som ska avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand. den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. 9 § en anställning som assistent får motsvara högst 40 procent och en anställning som amanuens högst 50 procent av full arbetstid. arbetet ska avse undervisning, administration eller medverkan i forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete. en klinisk assistent ska arbeta inom klinisk utbildning och forskning. 10 §18 bara den som får utbildningsbidrag för doktorander får vara anställd som assistent. bara den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får anställas om amanuens. bara den som har avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen eller som antas eller redan har antagits till utbildning på forskarnivå inom medicin eller odontologi får anställas som klinisk assistent. sfs 2009:933 6 kap. tillstånd att utfärda examina 5 a § i 1 kap. 11–13 §§ högskolelagen (1992:1434) finns det bestämmelser om tillstånd att utfärda examina. 5 b § tillstånd att utfärda masterexamen får lämnas till universitet och till högskolor inom de områden inom vilka de enligt 5 c § har tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå. ett sådant tillstånd får även lämnas till en högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda examina på forskarnivå, om den vetenskapliga miljön inom området är av sådan kvalitet och omfattning att högskolan kan erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå. 17 18 senaste lydelse 2006:1053. senaste lydelse 2006:1053. 5 sfs 2009:933 5 c § tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå får lämnas till andra högskolor än universitet inom ett område, om utbildningen och forskningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. samma krav gäller för ett beslut enligt 1 kap. 15 § högskolelagen (1992:1434). 5 d § tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå får lämnas till universitet och högskolor inom ett område, om den konstnärliga utbildningen, den konstnärliga forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet vid universitetet eller högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög konstnärlig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. 35 §19 i varje allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom ett ämne ska följande anges: 1. det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur som är obligatorisk inom ämnet, 2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen, 3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningen (särskild behörighet), 4. vad som vid antagning till utbildningen gäller om urval i fråga om de bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen, 5. de prov som ingår i utbildningen, och 6. i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen. 40 §20 av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bl.a. en godkänd doktorsavhandling. doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. 49 §21 om utbildningen på forskarnivå faller inom ansvarsområdet för ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 § tredje eller fjärde stycket högskolelagen (1992:1434), ska det som i detta kapitel sägs om fakultetsnämnd i stället gälla det särskilda organet. 7 kap. 36 §22 fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. fakultetsnämnden får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen 19 20 6 senaste lydelse 2006:1053. senaste lydelse 2006:1053. 21 senaste lydelse 2006:1053. 22 senaste lydelse 2006:1053. eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. 38 §23 en fakultetsnämnd vid en högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område, får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser. vad som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. 42 §24 om utbildningen på forskarnivå faller inom ansvarsområdet för ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 § tredje eller fjärde stycket högskolelagen (1992:1434), ska det som i detta kapitel sägs om fakultetsnämnd i stället gälla det särskilda organet. 1. denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. 2. en högskola, som inte är universitet, som vid utgången av 2009 får utfärda examina på forskarnivå inom ett vetenskapsområde, får även därefter utfärda sådana examina inom ett område som motsvarar vetenskapsområdet, dock längst till och med utgången av 2010. 3. en högskola som enligt 2 får utfärda examina på forskarnivå, ska senast vid utgången av 2010 till högskoleverket anmäla de områden inom vilka högskolan bedriver utbildning på forskarnivå som uppfyller kraven i 1 kap. 13 § högskolelagen (1992:1434) samt 6 kap. 5 c § i de nya bestämmelserna. efter en sådan anmälan får högskoleverket lämna tillstånd till högskolan att utfärda examina på forskarnivå inom dessa områden. 4. tillstånd att utfärda masterexamen inom ett vetenskapsområde som har meddelats enligt äldre bestämmelser gäller fortfarande. på regeringens vägnar tobias krantz charlotte abrahamsson (utbildningsdepartementet) sfs 2009:933 23 24 senaste lydelse 2006:1053. senaste lydelse 2006:1053. 7 sfs 2009:933 examensordning bilaga 225 3. förteckning över examina examina på forskarnivå generella examina licentiatexamen doktorsexamen konstnärliga examina konstnärlig licentiatexamen konstnärlig doktorsexamen 4. examensbeskrivningar examina på forskarnivå generella examina licentiatexamen doktorsexamen omfattning doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. mål kunskap och förståelse för doktorsexamen ska doktoranden – visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och – visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. 8 25 senaste lydelse 2008:132. färdighet och förmåga för doktorsexamen ska doktoranden – visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, – visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, – med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, – visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, – visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och – visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. värderingsförmåga och förhållningssätt för doktorsexamen ska doktoranden – visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och – visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) för doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. övrigt för doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. konstnärliga examina konstnärlig licentiatexamen omfattning konstnärlig licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som ska avslutas med konstnärlig doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan konstnärlig licentiatexamen kan ges vid högskolan. sfs 2009:933 9 sfs 2009:933 mål kunskap och förståelse för konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden – visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom sitt konstnärliga område samt visa kunskap om konstnärliga forskningsmetoder i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. färdighet och förmåga för konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden – visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område, – visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med forskningsmässig noggrannhet identifiera och formulera konstnärliga frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett konstnärligt forskningsprojekt och andra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, – visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med forskarsamhället och samhället i övrigt, och – visa sådan färdighet som krävs för att självständigt delta i forskningsoch utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. värderingsförmåga och förhållningssätt för konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden – visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, – visa insikt om konstens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin konstnärliga utveckling. dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt för konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden ha fått ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt om minst 60 högskolepoäng godkänt. övrigt för konstnärlig licentiatexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 10 konstnärlig doktorsexamen omfattning konstnärlig doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. mål kunskap och förståelse för konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden – visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom sitt konstnärliga område, och – visa förtrogenhet med konstnärliga forskningsmetoder i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. färdighet och förmåga för konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden – visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område, – visa förmåga till konstnärlig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, – visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med forskningsmässig noggrannhet identifiera och formulera konstnärliga frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, – med ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, – visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med forskarsamhället och samhället i övrigt, – visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och – visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. värderingsförmåga och förhållningssätt för konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden – visa intellektuell självständighet, konstnärlig integritet och forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och – visa fördjupad insikt om konstens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. sfs 2009:933 11 sfs 2009:933 dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling) för konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden ha fått ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänt. övrigt för konstnärlig doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 12 thomson reuters professional ab, tel. 08-587 671 00 edita västra aros, västerås 2009