SFS 2009:993 Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare;

utfärdad den 22 oktober 2009.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs att 13 § lagen (1989:225) om ersätt-

ning till smittbärare ska ha följande lydelse.

13 §

2

Försäkringskassan ska besluta om återbetalning av ersättning, om

den som tagit emot ersättning genom oriktiga uppgifter eller genom underlå-
tenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt
har förorsakat att ersättning har utgetts felaktigt eller med för högt belopp.
Detsamma gäller om ersättning i annat fall har utgetts felaktigt eller med för
högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta. Om det finns sär-
skilda skäl, får Försäkringskassan medge befrielse helt eller delvis från
återbetalningsskyldighet.

Om återbetalningsskyldighet har ålagts någon enligt första stycket, får

Försäkringskassan vid senare utbetalning till denne hålla inne ett skäligt be-
lopp i avräkning på vad som har utgetts för mycket.

Avdrag på en ersättning enligt denna lag får vidare göras om någon enligt

beslut av Försäkringskassan är återbetalningsskyldig för en ersättning som
har utgetts på grund av en annan författning.

Om en person som har befunnits återbetalningsskyldig enligt första

stycket har träffat avtal med Försäkringskassan om en avbetalningsplan eller
har medgetts anstånd med betalningen av det återkrävda beloppet, ska ränta
tas ut på beloppet. Räntan ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt
överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Räntan ska beräk-
nas från den dag då avtalet om avbetalningsplanen träffades eller anstånd
medgavs, dock inte för tid innan återkravet förfallit till betalning.

Om ett belopp som har återkrävts enligt första stycket inte betalas i rätt

tid, ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet. För uttag av dröjsmålsränta gäller i
tillämpliga delar räntelagen (1975:635).

Om det finns särskilda skäl, får Försäkringskassan medge befrielse helt el-

ler delvis från kravet på ränta enligt fjärde och femte styckena.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

1 Prop. 2008/09:202, bet. 2009/10:SfU3, rskr. 2009/10:4.

2 Senaste lydelse 2007:199.

SFS 2009:993

Utkom från trycket
den 3 november 2009

2

SFS 2009:993

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2009

2. Under åren 2010 och 2011 ska de äldre bestämmelserna fortfarande

gälla. Det som sägs om Premiepensionsmyndigheten ska därvid i stället gäl-
la Pensionsmyndigheten.

På regeringens vägnar

MARIA LARSSON

Lars Hedengran
(Socialdepartementet)