1
Svensk författningssamling
Förordning
om bidrag till förvaltning av värdefulla
kulturmiljöer;
utfärdad den 9 september 2010.
Regeringen föreskriver följande.
Inledande bestämmelse
1 §
I mån av tillgång på medel får statsbidrag enligt denna förordning läm-
nas till
1. vård av värdefulla kulturmiljöer,
2. tillgängliggörande av värdefulla kulturmiljöer,
3. framtagande av kunskapsunderlag,
4. arkeologisk undersökning vid bostadsbyggande, och
5. arkeologisk undersökning vid mindre arbetsföretag.
Vård av värdefulla kulturmiljöer
2 §
Bidrag får lämnas för kulturhistoriskt motiverade kostnader vid vård av
byggnadsminnen, bebyggelse i kulturreservat och bebyggelse som är av riks-
intresse för kulturmiljövården. Bebyggelse kan utgöras av bebyggelsemiljö-
er, byggnader och andra anläggningar.
3 §
Bidrag får lämnas för kulturhistoriskt motiverade kostnader vid vård
och skötsel av värdefulla kulturpräglade landskap inom befintliga eller bli-
vande kulturreservat eller landskap som är av riksintresse för kulturmiljövår-
den.
4 §
Bidrag får lämnas för kostnader vid vård av fasta fornlämningar.
5 §
Bidrag får även lämnas till vård av andra värdefulla kulturmiljöer som
har särskild betydelse för förståelsen av historiska sammanhang eller som
har särskild lokal eller regional betydelse.
6 §
Bidrag får lämnas bara om det kan antas att miljöns kulturhistoriska
värden kommer att bevaras för framtiden.
Vid bidragsgivningen ska även följande beaktas:
1. om kulturmiljön och dess kulturhistoriska värden är eller avses bli till-
gängliga för allmänheten, och
SFS 2010:1121
Utkom från trycket
den 28 september 2010
2
SFS 2010:1121
2. fastighetsägarens egen insats och möjlighet att långsiktigt upprätthålla
en ändamålsenlig förvaltning av de kulturhistoriska värdena.
Tillgängliggörande av värdefulla kulturmiljöer
7 §
Bidrag får lämnas för insatser för att tillgängliggöra värdefulla kultur-
miljöer för allmänheten och för att förmedla kunskap om dessa och de histo-
riska företeelser och händelseförlopp som de representerar. Vid bidragsgiv-
ningen ska det läggas särskild vikt vid att kulturarvet så långt som möjligt
bör göras tillgängligt och användbart för alla.
Kunskapsunderlag
8 §
Bidrag får lämnas till att ta fram sådana kunskapsunderlag som är nöd-
vändiga för att genomföra insatser som bidrag lämnas för enligt denna för-
ordning.
9 §
Bidrag får lämnas till att ta fram sådana generella eller riktade regio-
nala och kommunala kunskapsunderlag som syftar till att ta till vara kultur-
historiska värden i samhällsplaneringen. Vid bidragsgivningen ska möjlighe-
terna till medfinansiering beaktas.
Arkeologisk undersökning vid bostadsbyggande
10 §
Bidrag får lämnas till arkeologisk undersökning och övriga åtgärder
enligt 2 kap. 13 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. om fornlämning-
en finns i en äldre stadskärna och berörs av kompletteringsbebyggelse.
11 §
Bidrag får endast lämnas om
1. det finns ett betydande allmänt intresse av att bebyggelsen kommer till
stånd,
2. det inte finns möjligheter att anpassa bebyggelsen så att fasta fornläm-
ningar inte berörs,
3. andra kulturhistoriska värden inte skadas av arbetsföretaget, och
4. kostnaden är stor i förhållande till den totala kostnaden för arbetsföreta-
get.
12 §
Bidraget får inte överstiga den kostnad som enligt 2 kap. 14 § lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m. ska betalas av företagaren. Som sådan
kostnad räknas inte kostnader för maskintid och grovarbetskraft.
Arkeologisk undersökning vid mindre arbetsföretag
13 §
Bidrag får lämnas till arkeologisk undersökning och övriga åtgärder
enligt 2 kap. 13 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., som enligt lagen
ska betalas av företagaren, vid mindre arbetsföretag som
1. föranleds av en myndighets beslut eller någon annan tvingande omstän-
dighet, och
3
SFS 2010:1121
2. innebär mindre förändringar i nyttjandet av en byggnad, en anläggning
eller ett markområde och det med hänsyn till omständigheterna är skäligt att
företagaren avlastas kostnaderna för de arkeologiska åtgärderna.
� ven om arbetsföretaget inte är av sådant slag som anges i första stycket
får bidrag lämnas till kostnader för att ta till vara fornfynd enligt 2 kap. 13 §
lagen om kulturminnen m.m., om det finns särskilda skäl.
Begränsningar
14 §
Bidrag får inte lämnas till en statlig myndighet i egenskap av fastig-
hetsförvaltare eller avse åtgärder som kan få kyrkoantikvarisk ersättning.
Bidrag får inte avse åtgärder för vilka ersättning har lämnats enligt 2 kap.
förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.
Bidrag för arkeologisk undersökning vid mindre arbetsföretag enligt 13 §
får inte lämnas till ett statligt eller kommunalt organ.
� rendenas handläggning
15 §
Ansökan om bidrag ges in till länsstyrelsen. Frågor om bidrag prövas
av Riksantikvarieämbetet eller, efter Riksantikvarieämbetets bemyndigande,
av länsstyrelsen. Om inte länsstyrelsen ska pröva ärendet, ska den med eget
yttrande sända ansökningshandlingarna till Riksantikvarieämbetet.
16 §
Den myndighet som beslutar om bidraget får bestämma villkor för bi-
dragets användning, antikvarisk medverkan, dokumentation, besiktning och
annan redovisning samt bevarande och tillgängliggörande. I beslutet ska den
tid anges som bidraget står till förfogande.
17 §
Bidrag betalas ut på begäran sedan de åtgärder och kostnader som bi-
draget avser slutligen har godkänts av den beslutande myndigheten.
Om det finns skäl, får en del av bidraget betalas ut i förskott. Villkor får
ställas om förskottets användning och om borgen eller annan säkerhet.
Redovisning
18 §
När de åtgärder som bidraget avser har utförts ska åtgärderna redovi-
sas till och, om det behövs, besiktas av den myndighet som beslutat om bi-
draget eller av någon annan som myndigheten beslutar om i det enskilda fal-
let.
�&terbetalning och återkrav
19 §
Den myndighet som beslutat om bidrag får besluta att ett beviljat bi-
drag inte ska betalas ut, om det kan antas att bidraget har beviljats på grund
av felaktiga uppgifter.
20 §
Mottagaren av ett bidrag enligt denna förordning är återbetalnings-
skyldig om
4
SFS 2010:1121
Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00
Edita Västra Aros, Västerås 2010
1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har
förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,
2. bidraget av något annat skäl än vad som sägs i 1 har lämnats felaktigt
eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,
3. bidraget inte används för det ändamål det har beviljats för,
4. mottagaren inte lämnar sådan redovisning som avses i 18 §,
5. villkor i beslutet inte har följts, eller
6. ett beslut om ansvar för kostnader som föranlett bidrag enligt 1 § 4 och
5 ändras, så att det ansvaret minskar för mottagaren av bidraget.
21 §
Om en bidragsmottagare är återbetalningsskyldig enligt 20 §, får den
myndighet som beslutat om bidraget besluta att helt eller delvis kräva till-
baka bidraget, inklusive ränta enligt räntelagen (1975:635).
Bemyndigande
22 §
Riksantikvarieämbetet får meddela de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning.
�verklagande
23 §
I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om över-
klagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 19 §
får dock inte överklagas.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011, då förordningen
(1993:379) om bidrag till kulturmiljövård ska upphöra att gälla.
2. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för bidrag som har
beviljats före ikraftträdandet.
På regeringens vägnar
LENA ADELSOHN LILJEROTH
Maria Eka
(Kulturdepartementet)