SFS 2010:1149 Förordning om ändring i förordningen (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m.

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (1980:631) om
ersättning av allmänna medel för skada orsakad av
deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program
eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m.;

utfärdad den 21 oktober 2010.

Regeringen föreskriver att 1, 4 och 5 §§ förordningen (1980:631) om er-

sättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmark-
nadspolitiskt program eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m

1. ska ha föl-

jande lydelse.

1 §

2

Ersättning av allmänna medel lämnas enligt denna förordning till ar-

betsgivare och annan anordnare av rehabilitering eller ett arbetsmarknadspo-
litiskt program än det reguljära skolväsendet, för skador som orsakats av den
som

1. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, dock inte för stöd till start

av näringsverksamhet, och får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning en-
ligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd eller etableringsersättning
enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invand-
rare,

2. utan att få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning
a) deltar i jobbgarantin för ungdomar och är under 18 år, eller
b) deltar i jobb- och utvecklingsgarantin,
3. deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och får rehabiliteringsersätt-

ning, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring eller ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför-
säkring,

4. fullgör praktik eller tar del av utbildning hos annan än arbetsgivaren un-

der en utvecklingsanställning enligt förordningen (2000:630) om särskilda
insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmå-
ga, eller

5. gör ett obligatoriskt studiebesök, ett besök för kartläggning av sökan-

dens yrkeskunskaper eller ett förbesök vid en icke-statlig arbetsplats innan
han eller hon anvisas ett arbetsmarknadspolitiskt program, dock inte före en
anvisning till stöd till start av näringsverksamhet, och får aktivitetsstöd, ut-
vecklingsersättning eller etableringsersättning, anvisas det arbetsmarknads-
politiska programmet arbetsmarknadsutbildning utan att få aktivitetsstöd

1 Senaste lydelse av förordningens rubrik 2000:643.

2 Senaste lydelse 2009:9.

SFS 2010:1149

Utkom från trycket
den 2 november 2010

2

SFS 2010:1149

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2010

eller anvisas jobbgarantin för ungdomar utan att få aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning.

Skadan ska ha orsakats under ett sådant besök som avses i första stycket 5

eller i verksamhet som helt eller delvis förlagts till en icke-statlig arbetsplats
eller hos en annan anordnare av arbetsmarknadsutbildning eller annan ut-
bildning än det reguljära skolväsendet.

4 §

Vid en och samma skadehändelse lämnas ersättning till varje skadeli-

dande med högst 2 000 000 kronor för personskada, med högst 500 000 kro-
nor för sakskada och med högst 500 000 kronor för ren förmögenhetsskada
genom brott. Om det finns särskilda skäl, får ersättning dock lämnas med
högre belopp.

5 §

3

Under förutsättning att ersättningen inte överstiger 500 000 kronor be-

slutar

1. Arbetsförmedlingen om ersättning för skador orsakade av någon som

avses i 1 § första stycket 1, 2, 4 och 5, och

2. Försäkringskassan om ersättning för skador orsakade av någon som av-

ses i 1 § första stycket 3.

Om Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan anser att ersättning bör

lämnas med belopp som överstiger 500 000 kronor eller om ärendet är av
principiell betydelse, ska myndigheten lämna över ärendet till regeringen för
avgörande. Myndigheten ska vid överlämnandet bifoga ett eget yttrande och
den utredning som behövs.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2010.
2. För skada som inträffat före ikraftträdandet gäller 4 § i sin äldre lydelse

På regeringens vägnar

STEN TOLGFORS

Karin Renman
(Arbetsmarknadsdepartementet)

3 Senaste lydelse 2007:901.