SFS 2010:1369 Patientsäkerhetsförordning

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Patients�kerhetsf�rordning; utf�rdad den 18 november 2010. Regeringen f�reskriver 1 f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � I denna f�rordning ges kompletterande f�reskrifter till patients�ker- hetslagen (2010:659). I f�rordningen finns best�mmelser om anm�lan av verksamhet m.m. (2 kap.), legitimation m.m. (3 kap.), specialistkompetens (4 kap.), yrkeskvalifikationer f�rv�rvade i en stat inom EES eller i Schweiz, (5 kap.), utbildning fr�n tredjeland (6 kap.), skyldigheter f�r h�lso- och sjukv�rdspersonal (7 kap.), och avgifter och �verklagande m.m. (8 kap.). 2 � De ord och ben�mningar som anv�nds i f�rordningen har samma betydelse som i patients�kerhetslagen (2010:659). 2 kap. Anm�lan av verksamhet m.m. Anm�lan av verksamhet 1 � En anm�lan enligt 2 kap. 1 � patients�kerhetslagen (2010:659) ska inneh�lla uppgifter om 1. verksamhetens inriktning, 2. var verksamheten ska bedrivas, 3. vem som �r verksamhetschef, 4. vem som ansvarar f�r anm�lningsskyldigheten enligt 3 kap. 57 �� patients�kerhetslagen, 5. verksamhet enligt 7 kap. 2 � patients�kerhetslagen som anlitas eller av- ses anlitas, och 6. den patientf�rs�kring som tecknats f�r verksamheten. 1 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erk�nnande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22, Celex 32005L0036) senast �ndrat genom kommissionens f�rordning (EG) nr 279/2009 av den 6 april 2009 om �ndring av bilaga II till Europaparlamentets och r�dets direktiv 2005/36/EG om er- k�nnande av yrkeskvalifikationer (EUT L 93, 7.4.2009, s. 11, Celex 32009R0279). SFS 2010:1369 Utkom fr�n trycket den 3 december 2010 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:1369 N�r det g�ller sjukv�rdsinr�ttningar och enheter som avses i 7 kap. 7 � pa- tients�kerhetslagen, ska anm�lan �ven inneh�lla uppgifter om 1. chefs�verl�kare och s�kerhetsansvarig, samt 2. s�kerhetsanpassning och s�kerhetsklassificering. 2 � Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om hur anm�lnings- skyldigheten enligt 2 kap. 1 och 2 �� patients�kerhetslagen (2010:659) ska fullg�ras. Register 3 � Register enligt 2 kap. 4 � patients�kerhetslagen (2010:659 ) f�r inneh�l- la uppgifter om 1. namn eller firma och personnummer eller organisationsnummer f�r den som bedriver verksamheten, 2. var verksamheten bedrivs, 3. verksamhetens inriktning, 4. verksamhetens omfattning, 5. antalet yrkesut�vare och deras yrkestitlar, 6. verksamhetschefens namn, adress och telefonnummer, 7. den patientf�rs�kring som tecknats f�r verksamheten, 8. datum f�r inspektion av verksamheten, 9. datum f�r Socialstyrelsens beslut i fr�ga om verksamheten, och 10. datum f�r anm�lan enligt 3 kap. 5 eller 6 � patients�kerhetslagen. Register enligt 2 kap. 4 � andra stycket patients�kerhetslagen f�r �ven inneh�lla uppgifter om 1. chefs�verl�karens och den s�kerhetsansvariges namn, adress och tele- fonnummer, samt 2. s�kerhetsanpassning och s�kerhetsklassificering. Registren f�r inte inneh�lla uppgifter om enskilda patienter. 4 � Uppgifter enligt 3 � f�rsta stycket 810 ska gallras fem �r efter det att uppgifterna har f�rts in i registret eller n�r anm�lan g�rs om att verksamheten har lagts ned. �vriga uppgifter ska gallras n�r nya uppgifter f�rs in eller n�r anm�lan g�rs om att verksamheten har lagts ned. 3 kap. Legitimation m.m. Audionomer 1 � Vid ans�kan om legitimation som audionom ska f�ljande anses likv�r- digt med audionomexamen. Examen fr�n �ldre audionom- eller h�rselv�rdsassistentutbildningar vid 1. ett universitet eller en h�gskola med statlig, kommunal eller landstings- kommunal huvudman, eller 2. en enskild utbildningsanordnare som, i enlighet med lagen (1993:792) om tillst�nd att utf�rda vissa examina eller motsvarande �ldre best�mmelser, har tillst�nd att utf�rda en s�dan examen. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:1369 Biomedicinska analytiker 2 � Vid ans�kan om legitimation som biomedicinsk analytiker ska f�ljande anses likv�rdigt med biomedicinsk analytikerexamen. Examen fr�n �ldre utbildningar till preparatris, laboratris, laborant- eller laboratorieassistent eller biomedicinsk analytiker vid 1. ett universitet eller en h�gskola med statlig, kommunal eller landstings- kommunal huvudman, eller 2. en enskild utbildningsanordnare som, i enlighet med lagen (1993:792) om tillst�nd att utf�rda vissa examina eller motsvarande �ldre best�mmelser, har tillst�nd att utf�rda en s�dan examen. Dietister 3 � Vid ans�kan om legitimation som dietist ska f�ljande, tillsammans med verksamhet som dietist i minst fem �r, anses likv�rdigt med dietistexa- men. Examen fr�n �ldre dietassistent-, dietetik- eller dietistutbildningar vid 1. ett universitet eller en h�gskola med statlig, kommunal eller landstings- kommunal huvudman, eller 2. en enskild utbildningsanordnare som, i enlighet med lagen (1993:792) om tillst�nd att utf�rda vissa examina eller motsvarande �ldre best�mmelser, har tillst�nd att utf�rda en s�dan examen. Kiropraktorer 4 � F�r legitimation som kiropraktor kr�vs fullgjord utbildning som kiro- praktor som avslutats efter utg�ngen av �r 1994 och som omfattar minst fyra �rs studier p� heltid. Studierna ska ge grundl�ggande teoretiska och kliniska kunskaper i medicinska �mnen med s�rskild inriktning p� manuell medicin. Utbildningen ska avslutas med ett examensarbete. Praktisk tj�nstg�ring som kiropraktor enligt 4 kap. 1 � patients�kerhets- lagen (2010:659) ska fullg�ras under en tid som motsvarar minst ett �rs hel- tidstj�nstg�ring efter avslutad utbildning. Tj�nstg�ringen ska fullg�ras under handledning. Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utbildning och praktisk tj�nstg�ring f�r kiropraktorer. L�kare 5 � Praktisk tj�nstg�ring som l�kare enligt 4 kap. 1 � patients�kerhetslagen (2010:659) (allm�ntj�nstg�ring) ska fullg�ras under en tid som motsvarar minst ett �r och sex m�naders heltidstj�nstg�ring efter avlagd l�karexamen, f�rdelade enligt f�ljande. 1. Nio m�nader inom dels inv�rtesmedicinska specialiteter och barn- och ungdomsmedicin, dels kirurgiska specialiteter, med en minimitid inom var och en av de b�da grupperna om tre m�nader, 2. tre m�nader inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, och 3. sex m�nader inom allm�nmedicin. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:1369 Allm�ntj�nstg�ring ska fullg�ras under handledning genom anst�llning som l�kare f�r allm�ntj�nstg�ring (blockf�rordnande). Om det finns synner- liga sk�l, f�r Socialstyrelsen medge undantag fr�n kravet p� att tj�nst- g�ringen ska fullg�ras genom ett blockf�rordnande. Allm�ntj�nstg�ringen ska avslutas med ett kunskapsprov som anordnas av de universitet som har tillst�nd att utf�rda l�karexamen. Kunskapsprovet ska avse m�luppfyllelsen f�r allm�ntj�nstg�ringen i dess helhet. Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om allm�ntj�nstg�ring, dock inte om kunskapsprov. 6 � F�r att en legitimerad l�kare ska uppn� kompetens som allm�nprakti- serande l�kare (Europal�kare) ska han eller hon fullg�ra viss utbildning med huvudsakligen praktisk inriktning. Socialstyrelsen f�r meddela f�reskrifter om 1. utbildning enligt f�rsta stycket, och 2. ytterligare krav f�r att uppn� kompetens som Europal�kare. Naprapater 7 � F�r legitimation som naprapat kr�vs fullgjord utbildning som naprapat som omfattar minst fyra �rs studier p� heltid. Studierna ska ge grund- l�ggande teoretiska och kliniska kunskaper i medicinska �mnen med s�rskild inriktning p� manuell medicin. Utbildningen ska avslutas med ett examens- arbete. Praktisk tj�nstg�ring som naprapat enligt 4 kap. 1 � patients�kerhetslagen (2010:659) ska fullg�ras under en tid som motsvarar minst ett �rs heltids- tj�nstg�ring efter avslutad utbildning. Tj�nstg�ringen ska fullg�ras under handledning. Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utbildning och praktisk tj�nstg�ring f�r naprapater. Ortopedingenj�rer 8 � Vid ans�kan om legitimation som ortopedingenj�r ska f�ljande anses likv�rdigt med ortopedingenj�rsexamen. 1. Examen fr�n �ldre h�gre ortopedteknisk utbildning eller ortoped- ingenj�rsutbildning vid a) ett universitet eller en h�gskola med statlig, kommunal eller landstings- kommunal huvudman, eller b) en enskild utbildningsanordnare som, i enlighet med lagen (1993:792) om tillst�nd att utf�rda vissa examina eller motsvarande �ldre best�mmelser, har tillst�nd att utf�rda en s�dan examen. 2. Fullgjord utbildning vid Handikappinstitutet samt yrkesverksamhet i minst tio �r med huvudsaklig inriktning p� patientunders�kningar i h�lso- och sjukv�rden. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2010:1369 Psykologer 9 � Praktisk tj�nstg�ring som psykolog enligt 4 kap. 1 � patients�kerhets- lagen (2010:659) ska fullg�ras under en tid som motsvarar minst ett �rs hel- tidstj�nstg�ring efter avlagd psykologexamen. Tj�nstg�ringen ska f�rdelas p� verksamhetsomr�den. Tj�nstg�ringen ska fullg�ras under handledning av en legitimerad psykolog inom offentlig verksamhet eller i privat verksamhet som har godk�nts f�r s�dan tj�nstg�ring av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen f�r meddela f�reskrifter om verksamhetsomr�den enligt f�rsta stycket och ytterligare f�reskrifter om praktisk tj�nstg�ring f�r psyko- loger. R�ntgensjuksk�terskor 10 � Den som har meddelats legitimation som sjuksk�terska med inrikt- ning mot diagnostisk radiologi enligt �ldre best�mmelser j�mst�lls med legitimerad r�ntgensjuksk�terska. Detsamma g�ller legitimerad sjuksk�ter- ska som har fullgjort vidareutbildning i diagnostisk radiologi. S�rskilt f�rordnande att ut�va yrke 11 � S�dant s�rskilt f�rordnande att ut�va yrke som avses i 4 kap. 4 � patients�kerhetslagen (2010:659) f�r inte meddelas om den som ans�kan av- ser har f�tt sin legitimation �terkallad eller har f�tt avslag p� sin ans�kan om legitimation enligt 4 kap. 1 � andra stycket samma lag. 12 � Socialstyrelsen f�r meddela f�reskrifter om att landsting i vissa fall f�r f�rordna icke legitimerad personal att ut�va yrke inom h�lso- och sjuk- v�rden, dock inte i fall som avses i 11 �. 4 kap. Specialistkompetens L�kare och tandl�kare 1 � F�r att en legitimerad l�kare ska uppn� specialistkompetens ska han el- ler hon f�rv�rva de kunskaper, f�rdigheter och f�rh�llningss�tt som f�re- skrivs f�r specialistkompetensen genom att genomg� specialiseringstj�nst- g�ring under minst fem �r. Specialiseringstj�nstg�ringen ska fullg�ras ge- nom tj�nstg�ring som l�kare under handledning och genom deltagande i kompletterande utbildning. Meriter fr�n utbildning p� forskarniv� f�r till- godor�knas i specialiseringstj�nstg�ringen. 2 � F�r att en legitimerad tandl�kare ska uppn� specialistkompetens ska han eller hon ut�va allm�n tandl�karpraktik under minst tv� �r efter att ha f�tt legitimation som tandl�kare. Den legitimerade ska d�refter f�rv�rva de kunskaper, f�rdigheter och f�rh�llningss�tt som f�reskrivs f�r specialist- kompetensen genom att genomg� specialiseringstj�nstg�ring under minst tre �r. Specialiseringstj�nstg�ringen ska fullg�ras genom tj�nstg�ring som tand- l�kare under handledning vid en klinik som har godk�nts av Socialstyrelsen och genom deltagande i kompletterande utbildning. De specialiteter inom vilka specialistkompetens kan uppn�s �r </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2010:1369 1. pedodonti, 2. ortodonti, 3. parodontologi, 4. oral kirurgi, 5. endodonti, 6. oral protetik, 7. odontologisk radiologi, och 8. bettfysiologi. 3 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r Socialstyrelsen meddela bevis om specialistkompetens till en legitimerad l�kare eller en legitimerad tandl�kare trots att hans eller hennes utbildning inte uppfyller kraven i 1 respektive 2 � eller i f�reskrifter meddelade med st�d av 5 �. Specialistsjuksk�terskor 4 � F�r att en legitimerad sjuksk�terska ska ha r�tt att kalla sig specia- listsjuksk�terska ska han eller hon vid ett universitet eller en h�gskola med statlig, kommunal eller landstingskommunal huvudman, eller vid en enskild utbildningsanordnare som i enlighet med lagen (1993:792) om tillst�nd att utf�rda vissa examina eller motsvarande �ldre best�mmelser har eller vid ut- f�rdandet hade tillst�nd att utf�rda aktuell examen, ha 1. avlagt specialistsjuksk�terskeexamen, eller 2. fullgjort en �ldre vidareutbildning eller direktspecialisering som a) avser motsvarande specialomr�de, och b) i f�rekommande fall har motsvarande inriktning som anges i h�g- skolef�rordningen (1993:100). Bemyndiganden 5 � Socialstyrelsen f�r meddela f�reskrifter om 1. indelning och ben�mning av de specialiteter d�r specialistkompetens enligt 1 � kan uppn�s, 2. tillgodor�knande av meriter fr�n utbildning p� forskarniv� enligt 1 �, 3. vilka kunskaper, f�rdigheter och f�rh�llningss�tt som ska g�lla f�r varje specialistkompetens enligt 1 och 2 �� (m�lbeskrivningar), 4. vilka �vriga krav som ska g�lla f�r bevis om specialistkompetens enligt 1 eller 2 �, 5. kompetenskrav f�r beh�righet som kontaktlinsoptiker, 6. kompetenskrav f�r sjuksk�terskor f�r att de ska f� f�rskriva l�kemedel och om den beh�righet som s�dan kompetens ger, och 7. kompetenskrav f�r barnmorskor f�r att de ska f� f�rskriva l�kemedel. 5 kap. Yrkeskvalifikationer f�rv�rvade i en stat inom EES eller i Schweiz Apotekare 1 � En apotekare, som har sin utbildning fr�n ett annat EES-land �n Sve- rige eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� legitimation som apotekare i </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2010:1369 Sverige om han eller hon har ett s�dant utbildnings-, examens- eller annat beh�righetsbevis f�r apotekare som anges i f�reskrifter meddelade av Socialstyrelsen. Barnmorskor 2 � En barnmorska, som har sin utbildning fr�n ett annat EES-land �n Sve- rige eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� legitimation som barnmorska i Sverige om han eller hon har ett s�dant utbildnings-, examens- eller annat beh�righetsbevis f�r barnmorskor och beh�vliga intyg om yrkespraktik som anges i f�reskrifter meddelade av Socialstyrelsen. L�kare 3 � En l�kare, som har sin utbildning fr�n ett annat EES-land �n Sverige eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� legitimation som l�kare i Sverige om han eller hon har ett s�dant utbildnings-, examens- eller annat beh�righets- bevis f�r l�kare som anges i f�reskrifter meddelade av Socialstyrelsen. 4 � En l�kare, som efter f�reskriven praktisk utbildning i ett annat EES- land �n Sverige eller i Schweiz har r�tt att kalla sig allm�npraktiserande l�- kare, ska efter ans�kan f� bevis om kompetens som allm�npraktiserande l�- kare (Europal�kare) i Sverige om han eller hon har svensk legitimation f�r yrket. 5 � En l�kare, som efter f�reskriven specialiseringstj�nstg�ring i ett annat EES-land �n Sverige eller i Schweiz har r�tt att kalla sig specialistkompetent l�kare, ska efter ans�kan f� bevis om specialistkompetens i Sverige om han eller hon har svensk legitimation f�r yrket och ett s�dant bevis om specialist- kompetens f�r l�kare som anges i f�reskrifter meddelade av Socialstyrelsen. Bevis om specialistkompetens f�r tidsbegr�nsas f�r l�kare med legitima- tion enligt 15 � tredje stycket. Bevis om specialistkompetens f�r endast utf�rdas f�r specialiteter som �r godk�nda i Sverige. Sjuksk�terskor 6 � En sjuksk�terska, som har sin utbildning fr�n ett annat EES-land �n Sverige eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� legitimation som sjuk- sk�terska i Sverige om han eller hon har ett s�dant utbildnings-, examens- eller annat beh�righetsbevis f�r sjuksk�terskor med ansvar f�r allm�n h�lso- och sjukv�rd som anges i f�reskrifter meddelade av Socialstyrelsen. 7 � En sjuksk�terska, som har sin vidareutbildning fr�n ett annat EES-land �n Sverige eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� r�tt att kalla sig specia- listsjuksk�terska i Sverige, om han eller hon har svensk legitimation och ett s�dant bevis �ver avslutad beh�righetsgivande utbildning som f�ljer av EES-avtalet eller av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlems- stater � ena sidan och Schweiz � andra sidan. S�dan r�tt f�r endast medges f�r de inriktningar som anges i h�gskolef�rordningen (1993:100). </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2010:1369 R�tten att kalla sig specialistsjuksk�terska f�r tidsbegr�nsas f�r sjuk- sk�terskor med legitimation enligt 15 � tredje stycket. Tandl�kare 8 � En tandl�kare, som har sin utbildning fr�n ett annat EES-land �n Sve- rige eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� legitimation som tandl�kare i Sverige om han eller hon har ett s�dant utbildnings-, examens- eller annat beh�righetsbevis f�r tandl�kare som anges i f�reskrifter meddelade av Socialstyrelsen. 9 � En tandl�kare, som efter f�reskriven specialiseringstj�nstg�ring i ett annat EES-land �n Sverige eller i Schweiz har r�tt att kalla sig specialist- kompetent tandl�kare, ska efter ans�kan f� bevis om specialistkompetens i Sverige om han eller hon har svensk legitimation f�r yrket och ett s�dant be- vis om specialistkompetens f�r tandl�kare som anges i f�reskrifter med- delade av Socialstyrelsen. Bevis om specialistkompetens f�r tidsbegr�nsas f�r tandl�kare med legiti- mation enligt 15 � tredje stycket. Bevis om specialistkompetens f�r endast utf�rdas f�r specialiteter som �r godk�nda i Sverige. Gemensamma best�mmelser f�r apotekare, barnmorskor, l�kare, sjuksk�terskor och tandl�kare 10 � Om en yrkesut�vare har ans�kt om legitimation eller annat beh�rig- hetsbevis enligt 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 eller 9 � men inte uppfyller f�reskrivna krav, ska Socialstyrelsen pr�va ans�kan enligt best�mmelserna i 12 � eller 13 � 2. 11 � En yrkesut�vare som avses i 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 eller 9 �, vars utbild- nings-, examens- eller annat beh�righetsbevis inte uppfyller kraven f�r legi- timation eller annat beh�righetsbevis, ska �nd� f� legitimation eller annat be- h�righetsbevis i Sverige om han eller hon genom yrkeserfarenhet har f�r- v�rvat r�ttigheter till yrket och beh�rig myndighet har intygat detta. �vriga yrken med legitimation eller annat beh�righetsbevis 12 � En arbetsterapeut, audionom, biomedicinsk analytiker, dietist, kiro- praktor, logoped, naprapat, optiker, ortopedingenj�r, psykolog, psyko- terapeut, receptarie, r�ntgensjuksk�terska, sjukgymnast, sjukhusfysiker eller tandhygienist som har sin utbildning fr�n ett annat EES-land �n Sverige eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� legitimation eller annat beh�righetsbevis i Sverige om 1. han eller hon har ett s�dant utbildnings-, examens- eller beh�righetsbe- vis �ver beh�righetsgivande utbildning som f�ljer av EES-avtalet eller av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater � ena sidan och Schweiz � andra sidan, och </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2010:1369 2. det yrke som han eller hon avser att ut�va i Sverige och det yrke han el- ler hon �r beh�rig f�r i ursprungsmedlemsstaten �r j�mf�rbara yrkes- verksamheter. 13 � En yrkesut�vare som avses i 12 �, vars utbildnings-, examens- eller annat beh�righetsbevis inte uppfyller kraven f�r legitimation eller annat be- h�righetsbevis, ska �nd� f� legitimation eller annat beh�righetsbevis i Sve- rige om han eller hon 1. har en j�mst�lld utbildning och beh�rig myndighet har intygat detta, el- ler 2. har slutf�rt en anpassningsperiod som inte �verskrider tre �r eller har godk�nts i ett l�mplighetsprov. Gemensamma best�mmelser 14 � En yrkesut�vare som avses i 1, 2, 3, 6, 8 eller 12 � och som har sin ut- bildning fr�n tredjeland, ska efter ans�kan f� legitimation i Sverige om 1. han eller hon har godk�nts av beh�rig myndighet i ett annat EES-land �n Sverige eller i Schweiz, och 2. myndigheten har intygat att han eller hon faktiskt och p� f�reskrivet s�tt i det landet har ut�vat yrkesverksamhet i minst tre �r efter godk�nnandet. 15 � En yrkesut�vare som avses i 1, 2, 3, 6, 8, eller 12 � och som f�r f�rsta g�ngen avser att tempor�rt ut�va sitt yrke i Sverige, ska skriftligen underr�t- ta Socialstyrelsen om detta. Om yrkesut�varen ett senare �r har f�r avsikt att tillhandah�lla tempor�ra tj�nster h�r, ska han eller hon p� nytt underr�tta Socialstyrelsen om detta. En underr�ttelse enligt denna best�mmelse ska �ven anses innefatta en an- s�kan om tidsbegr�nsad legitimation. Om yrkesut�varen uppfyller villkoren f�r legitimation enligt 1, 2, 3, 6, 8, 10, 11, 12, 13 eller 14 � ska han eller hon f� en tidsbegr�nsad legitimation f�r yrket. 16 � Socialstyrelsen ska se till att s�kande enligt 115 �� f�r de upp- lysningar om svenska f�rfattningar som �r n�dv�ndiga f�r att ut�va yrket. Socialstyrelsen ska �ven i �vrigt p� f�rfr�gan fr�n en yrkesut�vare i ett EES-land eller i Schweiz som har f�r avsikt att etablera sig i Sverige l�mna upplysningar om vad som g�ller i fr�ga om sj�lvst�ndig yrkesverksamhet inom h�lso- och sjukv�rden i Sverige. 17 � �renden enligt 115 �� ska handl�ggas skyndsamt. I �renden enligt 113 �� ska Socialstyrelsen inom en m�nad fr�n ans�k- ningsdagen bekr�fta mottagandet av ans�kan och, i f�rekommande fall, upp- mana s�kanden att komma in med kompletterande underlag. Socialstyrelsen ska fatta beslut i �rendet inom tre m�nader fr�n det att en fullst�ndig ans�kan givits in. I �renden enligt 10, 12 eller 13 � f�r tidsfristen f�rl�ngas med en m�nad, om det finns s�rskilda sk�l. 18 � Socialstyrelsen ska, om det beh�vs, underr�tta de beh�riga h�lso- och sjukv�rdsmyndigheterna i de EES-l�nder eller i Schweiz d�r yrkesut�varen </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2010:1369 tidigare har varit verksam om beslut om legitimation eller annan beh�righet enligt 113 ��. 19 � Socialstyrelsen ska underr�tta den beh�riga h�lso- och sjukv�rdsmyn- digheten i det andra EES-landet eller i Schweiz om en yrkesut�vare, som har svensk legitimation eller annan beh�righet som avses i 113 och 15 � tredje stycket, i Sverige 1. d�ms f�r brott i sin yrkesut�vning, 2. meddelas pr�votid, 3. f�r sin legitimation �terkallad, eller 4. f�r sin r�tt att f�rskriva l�kemedel eller teknisk sprit indragen eller be- gr�nsad. Underr�ttelsen ska omfatta vilken �tg�rd som har vidtagits och sk�len f�r �tg�rden. 20 � P� beg�ran av en beh�rig h�lso- och sjukv�rdsmyndighet i ett annat EES-land eller i Schweiz ska Socialstyrelsen skyndsamt l�mna de upp- lysningar som kan beh�vas f�r pr�vning av beh�righet i ett visst fall. 21 � Socialstyrelsen f�r meddela f�reskrifter om 1. de utbildnings-, examens- och andra beh�righetsbevis som anges i EES-avtalet och avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater � ena sidan och Schweiz � andra sidan och som enligt 13 och 59 �� ska ge legitimation eller bevis om specialistkompetens i Sverige, 2. legitimation eller annan beh�righet som avses i 113 �� och 15 � tredje stycket samt om anpassningsperiod, l�mplighetsprov och yrkesverksamhet, i den utstr�ckning s�dana krav enligt EES- avtalet eller avtalet mellan Europe- iska unionen och dess medlemsstater � ena sidan och Schweiz � andra sidan f�r st�llas p� en s�kande, och 3. vilka handlingar som ska bifogas en underr�ttelse enligt 15 �. 22 � Socialstyrelsen ska, i den utstr�ckning det beh�vs f�r att fullg�ra Sve- riges f�rpliktelser enligt EES-avtalet eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater � ena sidan och Schweiz � andra sidan, l�mna de upplysningar och utf�rda de intyg om beh�righet, yrkesverksamhet och lik- nande f�rh�llanden som yrkesut�vare och beh�riga h�lso- och sjuk- v�rdsmyndigheter i andra EES-l�nder eller i Schweiz beg�r. De nordiska l�nderna 23 � Den som har den utbildning eller det beh�righetsbevis som anges i kolumn 2 i nedanst�ende tabell ska anses uppfylla kraven f�r s�dan legitima- tion eller annan beh�righet i Sverige som anges i kolumn 1 i tabellen. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2010:1369 Kolumn 1 Kolumn 2 Beh�righet I Danmark, Finland, Island eller Norge genomg�ngen utbildning el- ler f�rv�rvat beh�righetsbevis 1. Legitimation som l�kare Obegr�nsad auktorisation som l�kare i Danmark, Finland, Island eller Norge 2. Specialistkompetens f�r en s�dan specialitet som anges i f�reskrifter meddelade med st�d av 4 kap 5 � 1 Legitimation som l�kare i Sverige och specialistkompetens f�r samma specialitet i Danmark, Finland, Island eller Norge 3. Legitimation som tandl�kare Obegr�nsad auktorisation som tand- l�kare i Danmark, Finland, Island el- ler Norge 4. Specialistkompetens f�r en spe- cialitet som anges i 4 kap. 2 � Legitimation som tandl�kare i Sve- rige och specialistkompetens f�r samma specialitet i Danmark, Fin- land, Island eller Norge 5. Legitimation som sjuksk�terska Legitimation eller motsvarande god- k�nnande som sjuksk�terska i Dan- mark, Finland, Island eller Norge Auktorisation som sjuksk�terska i Gr�nland, om det av beviset framg�r att utbildningen �r j�mf�rbar med den danska utbildningen till sjuk- sk�terska 6. Legitimation som barnmorska Legitimation eller motsvarande god- k�nnande som jordemoder/barn- morska/jordmor i Danmark, Finland, Island eller Norge eller kompetens som specialsjuksk�terska i f�rloss- nings- och moderskapsv�rd i Finland 7. Legitimation som sjukgymnast Legitimation eller motsvarande god- k�nnande som fysioterapeut/sjuk- gymnast i Danmark, Finland, Island eller Norge 8. Beh�righet som distriktssk�terska Utbildning som sundhedsplejerske i Danmark, h�lsov�rdare i Finland el- ler helses�ster i Norge </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2010:1369 Kolumn 1 Kolumn 2 9. Legitimation som apotekare Legitimation eller motsvarande god- k�nnande som apotekare/provisor i Danmark, Island, Norge eller Finland 10. Legitimation som receptarie Legitimation eller motsvarande god- k�nnande som farmaceut/receptarie i Finland, Island eller Norge 11. Legitimation som optiker Legitimation eller motsvarande god- k�nnande som optiker i Danmark, Finland eller Norge Legitimation i Island som optiker efter att ha fullgjort en utbildning i Danmark, Finland, Norge eller Sve- rige som kan ligga till grund f�r legi- timation som optiker i det landet 12. Legitimation som psykolog Legitimation eller motsvarande god- k�nnande som psykolog i Danmark, Finland, Island eller Norge 13. Beh�righet som tandsk�terska Utbildning som tandklinikassistent i Danmark, godk�nnande som tand- sk�terska/n�rv�rdare i Finland eller Island eller utbildning som tannlege- eller tannhelsesekret�r eller tannlege- assistent i Norge 14. Legitimation som tandhygienist Legitimation eller motsvarande god- k�nnande som tandhygienist i Dan- mark, Finland, Island eller Norge 15. Beh�righet som tandtekniker Fyra- eller fem�rig utbildning till la- boratorietekniker vid yrkesskola eller �ldre, av beh�rig myndighet god- k�nd, utbildning till laboratorietand- tekniker i Danmark, godk�nnande som tandtekniker i Finland eller inne- hav av ges�llbrev i tandtek- nikerfacket i Norge 16. Beh�righet som kontaktlins- optiker Legitimation som optiker i Sverige och kompetens som kontaktlins- optiker i Danmark, Finland eller Norge </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2010:1369 6 kap. Utbildning fr�n tredjeland 1 � Den som har genomg�tt n�gon annan utbildning utomlands �n som av- ses i 5 kap. 113 �� ska efter ans�kan f� beh�righetsbevis f�r ett yrke inom h�lso- och sjukv�rden, tandv�rden eller detaljhandeln med l�kemedel f�r vil- ket det finns best�mmelser om legitimation eller annan beh�righet i Sverige, om han eller hon 1. har genomg�tt den kompletterande utbildning och fullgjort den prak- tiska tj�nstg�ring som beh�vs f�r att kunskaperna och f�rdigheterna ska motsvara de svenska kraven, 2. har f�r yrket n�dv�ndiga kunskaper i svenska f�rfattningar, och 3. har f�r yrket n�dv�ndiga kunskaper i svenska, danska eller norska spr�- ket. 2 � F�r att den som har examen som Doctor of Chiropractic vid utl�ndsk h�gskola eller motsvarande utbildning f�r kiropraktor ska uppfylla kraven i 1 � 1 f�r legitimation som kiropraktor i Sverige ska han eller hon fullg�ra praktisk tj�nstg�ring i svensk h�lso- och sjukv�rd motsvarande minst ett �rs heltidstj�nstg�ring. Kolumn 1 Kolumn 2 17. Legitimation som kiropraktor Legitimation eller motsvarande god- k�nnande som kiropraktor i Dan- mark, Finland, Island eller Norge 18. Legitimation som logoped Legitimation som talterapeut i Fin- land, godk�nnande i Island som logo- ped efter att ha genomg�tt utbildning i Finland eller Sverige som kan ligga till grund f�r legitimation som logo- ped i det landet, examen i Norge fr�n universitet eller vidareutbildning vid h�gskola i specialpedagogik med specialisering i logopedi 19. Legitimation som arbetsterapeut Legitimation eller motsvarande god- k�nnande som ergoterapeut/arbets- terapeut i Danmark, Finland, Island eller Norge 20. Legitimation som biomedicinsk analytiker Godk�nnande som laboratoriesk�t- are/bioingenj�r i Finland, Island eller Norge eller utbildning som hospi- talslaborant i Danmark 21. Legitimation som r�ntgensjuk- sk�terska Godk�nnande som radiograf i Dan- mark eller Norge, r�ntgensk�tare i Finland eller r�ntgentaeknar i Island </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2010:1369 3 � En legitimerad sjuksk�terska, som har genomg�tt vidareutbildning i ett land som inte omfattas av EES-avtalet eller av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater � ena sidan och Schweiz � andra sidan, ska efter ans�kan ha r�tt att kalla sig specialistsjuksk�terska om utbildningen till sin l�ngd och sitt inneh�ll motsvarar specialistsjuksk�terskeexamen enligt h�gskolef�rordningen (1993:100). S�dan r�tt medges endast f�r de inriktningar som anges i h�gskolef�rord- ningen. 4 � Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om kraven p� ut- bildning, praktisk tj�nstg�ring, kunskaper i svenska f�rfattningar och spr�k- kunskaper f�r dem som har genomg�tt s�dan utl�ndsk utbildning som avses i 1 �. 7 kap. Skyldigheter f�r h�lso- och sjukv�rdspersonal 1 � Den som tillh�r h�lso- och sjukv�rdspersonalen ska p� ett betryggande s�tt f�rvara, hantera och i f�rekommande fall dela ut l�kemedel som han el- ler hon har hand om. 2 � Den l�kare som verksamhetschefen utser ska ansvara f�r att klinisk ob- duktion g�rs n�r det finns sk�l f�r detta. 3 � En sjuksk�terska som avses i 24 � f�rsta stycket h�lso- och sjukv�rds- lagen (1982:763) ska, ut�ver de skyldigheter som anges d�r, ansvara f�r att 1. patienterna f�r en s�ker och �ndam�lsenlig h�lso- och sjukv�rd av god kvalitet inom kommunens ansvarsomr�de, 2. journaler f�rs i den omfattning som f�reskrivs i patientdatalagen (2008:355), 3. patienten f�r den h�lso- och sjukv�rd som en l�kare f�rordnat om, samt 4. rutinerna f�r l�kemedelshanteringen �r �ndam�lsenliga och v�l fun- gerande. Detta g�ller i till�mplig omfattning ocks� f�r s�dana sjukgymnaster och arbetsterapeuter som avses i 24 � andra stycket h�lso- och sjukv�rdslagen. 4 � Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om skyldigheter f�r h�lso- och sjukv�rdspersonalen som beh�vs till skydd f�r m�nniskors liv, personliga s�kerhet eller h�lsa. 8 kap. Avgifter och �verklagande m.m. Avgifter 1 � Avgift tas ut f�r pr�vning av ans�kan enligt patients�kerhetslagen (2010:659) eller enligt denna f�rordning i de fall som anges i tabellen. F�r ans�kningsavgiftens storlek m.m. g�ller best�mmelserna i 1014 �� avgiftsf�rordningen (1992:191), varvid f�ljande avgiftsklasser ska till�mpas: </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2010:1369 �verklagande m.m. 2 � Ett beslut av Socialstyrelsen att avsl� en ans�kan om beh�righetsbevis ska inneh�lla uppgift om i vilka avseenden kompetensen har ansetts otill- r�cklig. 3 � I 22 a � f�rvaltningslagen (1986:223) finns best�mmelser om �verkla- gande hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Socialstyrelsens beslut enligt 3 kap. 5 � tredje stycket att inte medge undantag fr�n kravet att allm�ntj�nstg�ring ska fullg�ras genom ett blockf�rordnande f�r inte �verklagas. 4 � Beslut enligt denna f�rordning ska g�lla omedelbart, om inte annat anges i beslutet. �vriga bemyndiganden 5 � Socialstyrelsen f�r meddela f�reskrifter om 1. vilka moment som ska ing� i v�rdgivarens systematiska patient- s�kerhetsarbete enligt 3 kap. patients�kerhetslagen (2010:659), 2. hur anm�lningsskyldigheten enligt 57 �� samma kapitel ska fullg�ras, 3. hur information till patienter och deras n�rst�ende enligt 8 � samma ka- pitel ska ges, �rendeslag Avgiftsklass Legitimation Kiropraktor, l�kare, naprapat, psykolog eller psykotera- peut 4 Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, bio- medicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker, ortoped- ingenj�r, receptarie, r�ntgensjuksk�terska, sjuk- gymnast, sjukhusfysiker, sjuksk�terska, tandhygienist eller tandl�kare 2 Bevis om kompetens som allm�npraktiserande l�kare (Europal�kare) 2 Bevis om specialistkompetens 4 Beh�righetsbevis f�r den som har genomg�tt utbildning utomlands, dock ej personal som tidigare har medde- lats motsvarande beh�righetsbevis i ett EES-land eller i Schweiz Kiropraktor, l�kare, naprapat, psykolog eller psykotera- peut 4 Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, bio- medicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker, ortoped- ingenj�r, receptarie, r�ntgensjuksk�terska, sjukgym- nast, sjukhusfysiker, sjuksk�terska, specialistsjuksk�- terska, tandhygienist eller tandl�kare 2 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2010:1369 Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010 4. vilka uppgifter som ska ing� i en patients�kerhetsber�ttelse enligt 10 � samma kapitel, och 5. vilka �tg�rder eller villkor som f�r ing� i en pr�votidsplan enligt 8 kap. 2 � patients�kerhetslagen. Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om verkst�lligheten av patients�kerhetslagen och av denna f�rordning. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2011, d� f�rordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet p� h�lso- och sjukv�rdens omr�de ska upph�ra att g�lla. 2. En l�kare som har f�tt legitimation f�re den 1 juli 2006 har r�tt att f� be- vis om specialistkompetens enligt �ldre best�mmelser om ans�kan om detta g�rs senast den 31 december 2013. 3. En l�kare som har f�tt bevis om specialistkompetens f�re den 1 juli 1979 f�r tillk�nnage kompetensen enligt �ldre best�mmelser samt anv�nda en �ldre beteckning p� specialiteten. 4. Bevis om allm�nl�kar- eller specialistkompetens som utf�rdats av N�mnden f�r l�kares vidareutbildning g�ller fortfarande. 5. Bevis om allm�nl�karkompetens enligt �ldre best�mmelser g�ller som bevis om specialistkompetens i allm�nmedicin. 6. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om ans�kningar enligt 7 kap. 12 � i den upph�vda f�rordningen som har kommit in till Social- styrelsen f�re den 1 januari 2011. 7. �ldre best�mmelser om allm�ntj�nstg�ring som tandl�kare g�ller fort- farande f�r tandl�kare med examen enligt �ldre best�mmelser i h�g- skolef�rordningen (1993:100). Allm�ntj�nstg�ringen f�r dock fullg�ras �ven hos en privatpraktiserande tandl�kare som Socialstyrelsen har godk�nt f�r s�dan tj�nstg�ring. 8. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om underr�ttelse till be- h�rig h�lso- och sjukv�rdsmyndighet om att en yrkesut�vare, som har svensk legitimation eller annan beh�righet och motsvarande utbildnings-, examens- eller annat beh�righetsbevis fr�n ett annat EES-land �n Sverige el- ler fr�n Schweiz, har meddelats disciplinp�f�ljd med anledning av sin yrkes- ut�vning. P� regeringens v�gnar G�RAN H�GGLUND Lars Hedengran (Socialdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Patients�kerhetsf�rordning;

utf�rdad den 18 november 2010.

Regeringen f�reskriver

1 f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 �

I denna f�rordning ges kompletterande f�reskrifter till patients�ker-

hetslagen (2010:659). I f�rordningen finns best�mmelser om

anm�lan av verksamhet m.m. (2 kap.),
legitimation m.m. (3 kap.),
specialistkompetens (4 kap.),
yrkeskvalifikationer f�rv�rvade i en stat inom EES eller i Schweiz,

(5 kap.),

utbildning fr�n tredjeland (6 kap.),
skyldigheter f�r h�lso- och sjukv�rdspersonal (7 kap.), och
avgifter och �verklagande m.m. (8 kap.).

2 �

De ord och ben�mningar som anv�nds i f�rordningen har samma

betydelse som i patients�kerhetslagen (2010:659).

2 kap. Anm�lan av verksamhet m.m.

Anm�lan av verksamhet

1 �

En anm�lan enligt 2 kap. 1 � patients�kerhetslagen (2010:659) ska

inneh�lla uppgifter om

1. verksamhetens inriktning,
2. var verksamheten ska bedrivas,
3. vem som �r verksamhetschef,
4. vem som ansvarar f�r anm�lningsskyldigheten enligt 3 kap. 57 ��

patients�kerhetslagen,

5. verksamhet enligt 7 kap. 2 � patients�kerhetslagen som anlitas eller av-

ses anlitas, och

6. den patientf�rs�kring som tecknats f�r verksamheten.

1 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om
erk�nnande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22, Celex 32005L0036)
senast �ndrat genom kommissionens f�rordning (EG) nr 279/2009 av den 6 april 2009
om �ndring av bilaga II till Europaparlamentets och r�dets direktiv 2005/36/EG om er-
k�nnande av yrkeskvalifikationer (EUT L 93, 7.4.2009, s. 11, Celex 32009R0279).

SFS 2010:1369

Utkom fr�n trycket
den 3 december 2010

SFS 2010:1369

N�r det g�ller sjukv�rdsinr�ttningar och enheter som avses i 7 kap. 7 � pa-

tients�kerhetslagen, ska anm�lan �ven inneh�lla uppgifter om

1. chefs�verl�kare och s�kerhetsansvarig, samt
2. s�kerhetsanpassning och s�kerhetsklassificering.

2 �

Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om hur anm�lnings-

skyldigheten enligt 2 kap. 1 och 2 �� patients�kerhetslagen (2010:659) ska
fullg�ras.

Register

3 �

) f�r inneh�l-

la uppgifter om

1. namn eller firma och personnummer eller organisationsnummer f�r den

som bedriver verksamheten,

2. var verksamheten bedrivs,
3. verksamhetens inriktning,
4. verksamhetens omfattning,
5. antalet yrkesut�vare och deras yrkestitlar,
6. verksamhetschefens namn, adress och telefonnummer,
7. den patientf�rs�kring som tecknats f�r verksamheten,
8. datum f�r inspektion av verksamheten,
9. datum f�r Socialstyrelsens beslut i fr�ga om verksamheten, och
10. datum f�r anm�lan enligt 3 kap. 5 eller 6 � patients�kerhetslagen.
Register enligt 2 kap. 4 � andra stycket patients�kerhetslagen f�r �ven

inneh�lla uppgifter om

1. chefs�verl�karens och den s�kerhetsansvariges namn, adress och tele-

fonnummer, samt

2. s�kerhetsanpassning och s�kerhetsklassificering.
Registren f�r inte inneh�lla uppgifter om enskilda patienter.

4 �

Uppgifter enligt 3 � f�rsta stycket 810 ska gallras fem �r efter det att

uppgifterna har f�rts in i registret eller n�r anm�lan g�rs om att
verksamheten har lagts ned. �vriga uppgifter ska gallras n�r nya uppgifter
f�rs in eller n�r anm�lan g�rs om att verksamheten har lagts ned.

3 kap. Legitimation m.m.

Audionomer

1 �

Vid ans�kan om legitimation som audionom ska f�ljande anses likv�r-

digt med audionomexamen.

Examen fr�n �ldre audionom- eller h�rselv�rdsassistentutbildningar vid
1. ett universitet eller en h�gskola med statlig, kommunal eller landstings-

kommunal huvudman, eller

2. en enskild utbildningsanordnare som, i enlighet med lagen (1993:792)

om tillst�nd att utf�rda vissa examina eller motsvarande �ldre best�mmelser,
har tillst�nd att utf�rda en s�dan examen.

SFS 2010:1369

Biomedicinska analytiker

2 �

Vid ans�kan om legitimation som biomedicinsk analytiker ska f�ljande

anses likv�rdigt med biomedicinsk analytikerexamen.

Examen fr�n �ldre utbildningar till preparatris, laboratris, laborant- eller

laboratorieassistent eller biomedicinsk analytiker vid

1. ett universitet eller en h�gskola med statlig, kommunal eller landstings-

kommunal huvudman, eller

2. en enskild utbildningsanordnare som, i enlighet med lagen (1993:792)

om tillst�nd att utf�rda vissa examina eller motsvarande �ldre best�mmelser,
har tillst�nd att utf�rda en s�dan examen.

Dietister

3 �

Vid ans�kan om legitimation som dietist ska f�ljande, tillsammans

med verksamhet som dietist i minst fem �r, anses likv�rdigt med dietistexa-
men.

Examen fr�n �ldre dietassistent-, dietetik- eller dietistutbildningar vid
1. ett universitet eller en h�gskola med statlig, kommunal eller landstings-

kommunal huvudman, eller

2. en enskild utbildningsanordnare som, i enlighet med lagen (1993:792)

om tillst�nd att utf�rda vissa examina eller motsvarande �ldre best�mmelser,
har tillst�nd att utf�rda en s�dan examen.

Kiropraktorer

4 �

F�r legitimation som kiropraktor kr�vs fullgjord utbildning som kiro-

praktor som avslutats efter utg�ngen av �r 1994 och som omfattar minst fyra
�rs studier p� heltid. Studierna ska ge grundl�ggande teoretiska och kliniska
kunskaper i medicinska �mnen med s�rskild inriktning p� manuell medicin.
Utbildningen ska avslutas med ett examensarbete.

Praktisk tj�nstg�ring som kiropraktor enligt 4 kap. 1 � patients�kerhets-

lagen (2010:659) ska fullg�ras under en tid som motsvarar minst ett �rs hel-
tidstj�nstg�ring efter avslutad utbildning. Tj�nstg�ringen ska fullg�ras under
handledning.

Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utbildning och

praktisk tj�nstg�ring f�r kiropraktorer.

L�kare

5 �

Praktisk tj�nstg�ring som l�kare enligt 4 kap. 1 � patients�kerhetslagen

(2010:659) (allm�ntj�nstg�ring) ska fullg�ras under en tid som motsvarar
minst ett �r och sex m�naders heltidstj�nstg�ring efter avlagd l�karexamen,
f�rdelade enligt f�ljande.

1. Nio m�nader inom dels inv�rtesmedicinska specialiteter och barn- och

ungdomsmedicin, dels kirurgiska specialiteter, med en minimitid inom var
och en av de b�da grupperna om tre m�nader,

2. tre m�nader inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, och
3. sex m�nader inom allm�nmedicin.

SFS 2010:1369

Allm�ntj�nstg�ring ska fullg�ras under handledning genom anst�llning

som l�kare f�r allm�ntj�nstg�ring (blockf�rordnande). Om det finns synner-
liga sk�l, f�r Socialstyrelsen medge undantag fr�n kravet p� att tj�nst-
g�ringen ska fullg�ras genom ett blockf�rordnande.

Allm�ntj�nstg�ringen ska avslutas med ett kunskapsprov som anordnas av

de universitet som har tillst�nd att utf�rda l�karexamen. Kunskapsprovet ska
avse m�luppfyllelsen f�r allm�ntj�nstg�ringen i dess helhet.

Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om allm�ntj�nstg�ring,

dock inte om kunskapsprov.

6 �

F�r att en legitimerad l�kare ska uppn� kompetens som allm�nprakti-

serande l�kare (Europal�kare) ska han eller hon fullg�ra viss utbildning med
huvudsakligen praktisk inriktning.

Socialstyrelsen f�r meddela f�reskrifter om
1. utbildning enligt f�rsta stycket, och
2. ytterligare krav f�r att uppn� kompetens som Europal�kare.

Naprapater

7 �

F�r legitimation som naprapat kr�vs fullgjord utbildning som naprapat

som omfattar minst fyra �rs studier p� heltid. Studierna ska ge grund-
l�ggande teoretiska och kliniska kunskaper i medicinska �mnen med s�rskild
inriktning p� manuell medicin. Utbildningen ska avslutas med ett examens-
arbete.

Praktisk tj�nstg�ring som naprapat enligt 4 kap. 1 � patients�kerhetslagen

(2010:659) ska fullg�ras under en tid som motsvarar minst ett �rs heltids-
tj�nstg�ring efter avslutad utbildning. Tj�nstg�ringen ska fullg�ras under
handledning.

Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utbildning och

praktisk tj�nstg�ring f�r naprapater.

Ortopedingenj�rer

8 �

Vid ans�kan om legitimation som ortopedingenj�r ska f�ljande anses

likv�rdigt med ortopedingenj�rsexamen.

1. Examen fr�n �ldre h�gre ortopedteknisk utbildning eller ortoped-

ingenj�rsutbildning vid

a) ett universitet eller en h�gskola med statlig, kommunal eller landstings-

kommunal huvudman, eller

b) en enskild utbildningsanordnare som, i enlighet med lagen (1993:792)

om tillst�nd att utf�rda vissa examina eller motsvarande �ldre best�mmelser,
har tillst�nd att utf�rda en s�dan examen.

2. Fullgjord utbildning vid Handikappinstitutet samt yrkesverksamhet i

minst tio �r med huvudsaklig inriktning p� patientunders�kningar i h�lso-
och sjukv�rden.

SFS 2010:1369

Psykologer

9 �

Praktisk tj�nstg�ring som psykolog enligt 4 kap. 1 � patients�kerhets-

lagen (2010:659) ska fullg�ras under en tid som motsvarar minst ett �rs hel-
tidstj�nstg�ring efter avlagd psykologexamen. Tj�nstg�ringen ska f�rdelas
p� verksamhetsomr�den. Tj�nstg�ringen ska fullg�ras under handledning av
en legitimerad psykolog inom offentlig verksamhet eller i privat verksamhet
som har godk�nts f�r s�dan tj�nstg�ring av Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen f�r meddela f�reskrifter om verksamhetsomr�den enligt

f�rsta stycket och ytterligare f�reskrifter om praktisk tj�nstg�ring f�r psyko-
loger.

R�ntgensjuksk�terskor

10 �

Den som har meddelats legitimation som sjuksk�terska med inrikt-

ning mot diagnostisk radiologi enligt �ldre best�mmelser j�mst�lls med
legitimerad r�ntgensjuksk�terska. Detsamma g�ller legitimerad sjuksk�ter-
ska som har fullgjort vidareutbildning i diagnostisk radiologi.

S�rskilt f�rordnande att ut�va yrke

11 �

S�dant s�rskilt f�rordnande att ut�va yrke som avses i 4 kap. 4 �

patients�kerhetslagen (2010:659) f�r inte meddelas om den som ans�kan av-
ser har f�tt sin legitimation �terkallad eller har f�tt avslag p� sin ans�kan om
legitimation enligt 4 kap. 1 � andra stycket samma lag.

12 � Socialstyrelsen f�r meddela f�reskrifter om att landsting i vissa fall f�r
f�rordna icke legitimerad personal att ut�va yrke inom h�lso- och sjuk-
v�rden, dock inte i fall som avses i 11 �.

4 kap. Specialistkompetens

L�kare och tandl�kare

1 �

F�r att en legitimerad l�kare ska uppn� specialistkompetens ska han el-

ler hon f�rv�rva de kunskaper, f�rdigheter och f�rh�llningss�tt som f�re-
skrivs f�r specialistkompetensen genom att genomg� specialiseringstj�nst-
g�ring under minst fem �r. Specialiseringstj�nstg�ringen ska fullg�ras ge-
nom tj�nstg�ring som l�kare under handledning och genom deltagande i
kompletterande utbildning. Meriter fr�n utbildning p� forskarniv� f�r till-
godor�knas i specialiseringstj�nstg�ringen.

2 �

F�r att en legitimerad tandl�kare ska uppn� specialistkompetens ska

han eller hon ut�va allm�n tandl�karpraktik under minst tv� �r efter att ha
f�tt legitimation som tandl�kare. Den legitimerade ska d�refter f�rv�rva de
kunskaper, f�rdigheter och f�rh�llningss�tt som f�reskrivs f�r specialist-
kompetensen genom att genomg� specialiseringstj�nstg�ring under minst tre
�r. Specialiseringstj�nstg�ringen ska fullg�ras genom tj�nstg�ring som tand-
l�kare under handledning vid en klinik som har godk�nts av Socialstyrelsen
och genom deltagande i kompletterande utbildning.

De specialiteter inom vilka specialistkompetens kan uppn�s �r

SFS 2010:1369

1. pedodonti,
2. ortodonti,
3. parodontologi,
4. oral kirurgi,
5. endodonti,
6. oral protetik,
7. odontologisk radiologi, och
8. bettfysiologi.

3 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r Socialstyrelsen meddela bevis om

specialistkompetens till en legitimerad l�kare eller en legitimerad tandl�kare
trots att hans eller hennes utbildning inte uppfyller kraven i 1 respektive 2 �
eller i f�reskrifter meddelade med st�d av 5 �.

Specialistsjuksk�terskor

4 �

F�r att en legitimerad sjuksk�terska ska ha r�tt att kalla sig specia-

listsjuksk�terska ska han eller hon vid ett universitet eller en h�gskola med
statlig, kommunal eller landstingskommunal huvudman, eller vid en enskild
utbildningsanordnare som i enlighet med lagen (1993:792) om tillst�nd att
utf�rda vissa examina eller motsvarande �ldre best�mmelser har eller vid ut-
f�rdandet hade tillst�nd att utf�rda aktuell examen, ha

1. avlagt specialistsjuksk�terskeexamen, eller
2. fullgjort en �ldre vidareutbildning eller direktspecialisering som
a) avser motsvarande specialomr�de, och
b) i f�rekommande fall har motsvarande inriktning som anges i h�g-

skolef�rordningen (1993:100).

Bemyndiganden

5 �

Socialstyrelsen f�r meddela f�reskrifter om

1. indelning och ben�mning av de specialiteter d�r specialistkompetens

enligt 1 � kan uppn�s,

2. tillgodor�knande av meriter fr�n utbildning p� forskarniv� enligt 1 �,
3. vilka kunskaper, f�rdigheter och f�rh�llningss�tt som ska g�lla f�r varje

specialistkompetens enligt 1 och 2 �� (m�lbeskrivningar),

4. vilka �vriga krav som ska g�lla f�r bevis om specialistkompetens enligt

1 eller 2 �,

5. kompetenskrav f�r beh�righet som kontaktlinsoptiker,
6. kompetenskrav f�r sjuksk�terskor f�r att de ska f� f�rskriva l�kemedel

och om den beh�righet som s�dan kompetens ger, och

7. kompetenskrav f�r barnmorskor f�r att de ska f� f�rskriva l�kemedel.

5 kap. Yrkeskvalifikationer f�rv�rvade i en stat inom EES eller i
Schweiz

Apotekare

1 �

En apotekare, som har sin utbildning fr�n ett annat EES-land �n Sve-

rige eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� legitimation som apotekare i

SFS 2010:1369

Sverige om han eller hon har ett s�dant utbildnings-, examens- eller annat
beh�righetsbevis f�r apotekare som anges i f�reskrifter meddelade av
Socialstyrelsen.

Barnmorskor

2 �

En barnmorska, som har sin utbildning fr�n ett annat EES-land �n Sve-

rige eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� legitimation som barnmorska i
Sverige om han eller hon har ett s�dant utbildnings-, examens- eller annat
beh�righetsbevis f�r barnmorskor och beh�vliga intyg om yrkespraktik som
anges i f�reskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

L�kare

3 �

En l�kare, som har sin utbildning fr�n ett annat EES-land �n Sverige

eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� legitimation som l�kare i Sverige om
han eller hon har ett s�dant utbildnings-, examens- eller annat beh�righets-
bevis f�r l�kare som anges i f�reskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

4 �

En l�kare, som efter f�reskriven praktisk utbildning i ett annat EES-

land �n Sverige eller i Schweiz har r�tt att kalla sig allm�npraktiserande l�-
kare, ska efter ans�kan f� bevis om kompetens som allm�npraktiserande l�-
kare (Europal�kare) i Sverige om han eller hon har svensk legitimation f�r
yrket.

5 �

En l�kare, som efter f�reskriven specialiseringstj�nstg�ring i ett annat

EES-land �n Sverige eller i Schweiz har r�tt att kalla sig specialistkompetent
l�kare, ska efter ans�kan f� bevis om specialistkompetens i Sverige om han
eller hon har svensk legitimation f�r yrket och ett s�dant bevis om specialist-
kompetens f�r l�kare som anges i f�reskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

Bevis om specialistkompetens f�r tidsbegr�nsas f�r l�kare med legitima-

tion enligt 15 � tredje stycket.

Bevis om specialistkompetens f�r endast utf�rdas f�r specialiteter som �r

godk�nda i Sverige.

Sjuksk�terskor

6 �

En sjuksk�terska, som har sin utbildning fr�n ett annat EES-land �n

Sverige eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� legitimation som sjuk-
sk�terska i Sverige om han eller hon har ett s�dant utbildnings-, examens-
eller annat beh�righetsbevis f�r sjuksk�terskor med ansvar f�r allm�n h�lso-
och sjukv�rd som anges i f�reskrifter meddelade av Socialstyrelsen.

7 �

En sjuksk�terska, som har sin vidareutbildning fr�n ett annat EES-land

�n Sverige eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� r�tt att kalla sig specia-
listsjuksk�terska i Sverige, om han eller hon har svensk legitimation och ett
s�dant bevis �ver avslutad beh�righetsgivande utbildning som f�ljer av
EES-avtalet eller av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlems-
stater � ena sidan och Schweiz � andra sidan. S�dan r�tt f�r endast medges
f�r de inriktningar som anges i h�gskolef�rordningen (1993:100).

SFS 2010:1369

R�tten att kalla sig specialistsjuksk�terska f�r tidsbegr�nsas f�r sjuk-

sk�terskor med legitimation enligt 15 � tredje stycket.

Tandl�kare

8 �

En tandl�kare, som har sin utbildning fr�n ett annat EES-land �n Sve-

rige eller fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� legitimation som tandl�kare i
Sverige om han eller hon har ett s�dant utbildnings-, examens- eller annat
beh�righetsbevis f�r tandl�kare som anges i f�reskrifter meddelade av
Socialstyrelsen.

9 �

En tandl�kare, som efter f�reskriven specialiseringstj�nstg�ring i ett

annat EES-land �n Sverige eller i Schweiz har r�tt att kalla sig specialist-
kompetent tandl�kare, ska efter ans�kan f� bevis om specialistkompetens i
Sverige om han eller hon har svensk legitimation f�r yrket och ett s�dant be-
vis om specialistkompetens f�r tandl�kare som anges i f�reskrifter med-
delade av Socialstyrelsen.

Bevis om specialistkompetens f�r tidsbegr�nsas f�r tandl�kare med legiti-

mation enligt 15 � tredje stycket.

Bevis om specialistkompetens f�r endast utf�rdas f�r specialiteter som �r

godk�nda i Sverige.

Gemensamma best�mmelser f�r apotekare, barnmorskor, l�kare,
sjuksk�terskor och tandl�kare

10 � Om en yrkesut�vare har ans�kt om legitimation eller annat beh�rig-
hetsbevis enligt 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 eller 9 � men inte uppfyller f�reskrivna
krav, ska Socialstyrelsen pr�va ans�kan enligt best�mmelserna i 12 � eller
13 � 2.

11 �

En yrkesut�vare som avses i 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 eller 9 �, vars utbild-

nings-, examens- eller annat beh�righetsbevis inte uppfyller kraven f�r legi-
timation eller annat beh�righetsbevis, ska �nd� f� legitimation eller annat be-
h�righetsbevis i Sverige om han eller hon genom yrkeserfarenhet har f�r-
v�rvat r�ttigheter till yrket och beh�rig myndighet har intygat detta.

�vriga yrken med legitimation eller annat beh�righetsbevis

12 �

En arbetsterapeut, audionom, biomedicinsk analytiker, dietist, kiro-

praktor, logoped, naprapat, optiker, ortopedingenj�r, psykolog, psyko-
terapeut, receptarie, r�ntgensjuksk�terska, sjukgymnast, sjukhusfysiker eller
tandhygienist som har sin utbildning fr�n ett annat EES-land �n Sverige eller
fr�n Schweiz, ska efter ans�kan f� legitimation eller annat beh�righetsbevis i
Sverige om

1. han eller hon har ett s�dant utbildnings-, examens- eller beh�righetsbe-

vis �ver beh�righetsgivande utbildning som f�ljer av EES-avtalet eller av
avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater � ena sidan och
Schweiz � andra sidan, och

SFS 2010:1369

2. det yrke som han eller hon avser att ut�va i Sverige och det yrke han el-

ler hon �r beh�rig f�r i ursprungsmedlemsstaten �r j�mf�rbara yrkes-
verksamheter.

13 �

En yrkesut�vare som avses i 12 �, vars utbildnings-, examens- eller

annat beh�righetsbevis inte uppfyller kraven f�r legitimation eller annat be-
h�righetsbevis, ska �nd� f� legitimation eller annat beh�righetsbevis i Sve-
rige om han eller hon

1. har en j�mst�lld utbildning och beh�rig myndighet har intygat detta, el-

ler

2. har slutf�rt en anpassningsperiod som inte �verskrider tre �r eller har

godk�nts i ett l�mplighetsprov.

Gemensamma best�mmelser

14 �

En yrkesut�vare som avses i 1, 2, 3, 6, 8 eller 12 � och som har sin ut-

bildning fr�n tredjeland, ska efter ans�kan f� legitimation i Sverige om

1. han eller hon har godk�nts av beh�rig myndighet i ett annat EES-land

�n Sverige eller i Schweiz, och

2. myndigheten har intygat att han eller hon faktiskt och p� f�reskrivet s�tt

i det landet har ut�vat yrkesverksamhet i minst tre �r efter godk�nnandet.

15 �

En yrkesut�vare som avses i 1, 2, 3, 6, 8, eller 12 � och som f�r f�rsta

g�ngen avser att tempor�rt ut�va sitt yrke i Sverige, ska skriftligen underr�t-
ta Socialstyrelsen om detta.

Om yrkesut�varen ett senare �r har f�r avsikt att tillhandah�lla tempor�ra

tj�nster h�r, ska han eller hon p� nytt underr�tta Socialstyrelsen om detta.

En underr�ttelse enligt denna best�mmelse ska �ven anses innefatta en an-

s�kan om tidsbegr�nsad legitimation. Om yrkesut�varen uppfyller villkoren
f�r legitimation enligt 1, 2, 3, 6, 8, 10, 11, 12, 13 eller 14 � ska han eller hon
f� en tidsbegr�nsad legitimation f�r yrket.

16 �

Socialstyrelsen ska se till att s�kande enligt 115 �� f�r de upp-

lysningar om svenska f�rfattningar som �r n�dv�ndiga f�r att ut�va yrket.

Socialstyrelsen ska �ven i �vrigt p� f�rfr�gan fr�n en yrkesut�vare i ett

EES-land eller i Schweiz som har f�r avsikt att etablera sig i Sverige l�mna
upplysningar om vad som g�ller i fr�ga om sj�lvst�ndig yrkesverksamhet
inom h�lso- och sjukv�rden i Sverige.

17 �

�renden enligt 115 �� ska handl�ggas skyndsamt.

I �renden enligt 113 �� ska Socialstyrelsen inom en m�nad fr�n ans�k-

ningsdagen bekr�fta mottagandet av ans�kan och, i f�rekommande fall, upp-
mana s�kanden att komma in med kompletterande underlag. Socialstyrelsen
ska fatta beslut i �rendet inom tre m�nader fr�n det att en fullst�ndig ans�kan
givits in. I �renden enligt 10, 12 eller 13 � f�r tidsfristen f�rl�ngas med en
m�nad, om det finns s�rskilda sk�l.

18 �

Socialstyrelsen ska, om det beh�vs, underr�tta de beh�riga h�lso- och

sjukv�rdsmyndigheterna i de EES-l�nder eller i Schweiz d�r yrkesut�varen

SFS 2010:1369

tidigare har varit verksam om beslut om legitimation eller annan beh�righet
enligt 113 ��.

19 �

Socialstyrelsen ska underr�tta den beh�riga h�lso- och sjukv�rdsmyn-

digheten i det andra EES-landet eller i Schweiz om en yrkesut�vare, som har
svensk legitimation eller annan beh�righet som avses i 113 och 15 � tredje
stycket, i Sverige

1. d�ms f�r brott i sin yrkesut�vning,
2. meddelas pr�votid,
3. f�r sin legitimation �terkallad, eller
4. f�r sin r�tt att f�rskriva l�kemedel eller teknisk sprit indragen eller be-

gr�nsad.

Underr�ttelsen ska omfatta vilken �tg�rd som har vidtagits och sk�len f�r

�tg�rden.

20 �

P� beg�ran av en beh�rig h�lso- och sjukv�rdsmyndighet i ett annat

EES-land eller i Schweiz ska Socialstyrelsen skyndsamt l�mna de upp-
lysningar som kan beh�vas f�r pr�vning av beh�righet i ett visst fall.

21 �

Socialstyrelsen f�r meddela f�reskrifter om

1. de utbildnings-, examens- och andra beh�righetsbevis som anges i

EES-avtalet och avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater
� ena sidan och Schweiz � andra sidan och som enligt 13 och 59 �� ska ge
legitimation eller bevis om specialistkompetens i Sverige,

2. legitimation eller annan beh�righet som avses i 113 �� och 15 � tredje

stycket samt om anpassningsperiod, l�mplighetsprov och yrkesverksamhet, i
den utstr�ckning s�dana krav enligt EES- avtalet eller avtalet mellan Europe-
iska unionen och dess medlemsstater � ena sidan och Schweiz � andra sidan
f�r st�llas p� en s�kande, och

3. vilka handlingar som ska bifogas en underr�ttelse enligt 15 �.

22 �

Socialstyrelsen ska, i den utstr�ckning det beh�vs f�r att fullg�ra Sve-

riges f�rpliktelser enligt EES-avtalet eller avtalet mellan Europeiska unionen
och dess medlemsstater � ena sidan och Schweiz � andra sidan, l�mna de
upplysningar och utf�rda de intyg om beh�righet, yrkesverksamhet och lik-
nande f�rh�llanden som yrkesut�vare och beh�riga h�lso- och sjuk-
v�rdsmyndigheter i andra EES-l�nder eller i Schweiz beg�r.

De nordiska l�nderna

23 �

Den som har den utbildning eller det beh�righetsbevis som anges i

kolumn 2 i nedanst�ende tabell ska anses uppfylla kraven f�r s�dan legitima-
tion eller annan beh�righet i Sverige som anges i kolumn 1 i tabellen.

SFS 2010:1369

Kolumn 1

Kolumn 2

Beh�righet

I Danmark, Finland, Island eller
Norge genomg�ngen utbildning el-
ler f�rv�rvat beh�righetsbevis

1. Legitimation som l�kare

Obegr�nsad auktorisation som l�kare
i Danmark, Finland, Island eller
Norge

2. Specialistkompetens f�r en s�dan
specialitet som anges i f�reskrifter
meddelade med st�d av 4 kap 5 � 1

Legitimation som l�kare i Sverige
och specialistkompetens f�r samma
specialitet i Danmark, Finland, Island
eller Norge

3. Legitimation som tandl�kare

Obegr�nsad auktorisation som tand-
l�kare i Danmark, Finland, Island el-
ler Norge

4. Specialistkompetens f�r en spe-
cialitet som anges i 4 kap. 2 �

Legitimation som tandl�kare i Sve-
rige och specialistkompetens f�r
samma specialitet i Danmark, Fin-
land, Island eller Norge

5. Legitimation som sjuksk�terska

Legitimation eller motsvarande god-
k�nnande som sjuksk�terska i Dan-
mark, Finland, Island eller Norge
Auktorisation som sjuksk�terska i
Gr�nland, om det av beviset framg�r
att utbildningen �r j�mf�rbar med
den danska utbildningen till sjuk-
sk�terska

6. Legitimation som barnmorska

Legitimation eller motsvarande god-
k�nnande som jordemoder/barn-
morska/jordmor i Danmark, Finland,
Island eller Norge eller kompetens
som specialsjuksk�terska i f�rloss-
nings- och moderskapsv�rd i Finland

7. Legitimation som sjukgymnast

Legitimation eller motsvarande god-
k�nnande som fysioterapeut/sjuk-
gymnast i Danmark, Finland, Island
eller Norge

8. Beh�righet som distriktssk�terska

Utbildning som sundhedsplejerske i
Danmark, h�lsov�rdare i Finland el-
ler helses�ster i Norge

SFS 2010:1369

Kolumn 1

Kolumn 2

9. Legitimation som apotekare

Legitimation eller motsvarande god-
k�nnande som apotekare/provisor i
Danmark, Island, Norge eller Finland

10. Legitimation som receptarie

Legitimation eller motsvarande god-
k�nnande som farmaceut/receptarie i
Finland, Island eller Norge

11. Legitimation som optiker

Legitimation eller motsvarande god-
k�nnande som optiker i Danmark,
Finland eller Norge
Legitimation i Island som optiker
efter att ha fullgjort en utbildning i
Danmark, Finland, Norge eller Sve-
rige som kan ligga till grund f�r legi-
timation som optiker i det landet

12. Legitimation som psykolog

Legitimation eller motsvarande god-
k�nnande som psykolog i Danmark,
Finland, Island eller Norge

13. Beh�righet som tandsk�terska

Utbildning som tandklinikassistent i
Danmark, godk�nnande som tand-
sk�terska/n�rv�rdare i Finland eller
Island eller utbildning som tannlege-
eller tannhelsesekret�r eller tannlege-
assistent i Norge

14. Legitimation som tandhygienist

Legitimation eller motsvarande god-
k�nnande som tandhygienist i Dan-
mark, Finland, Island eller Norge

15. Beh�righet som tandtekniker

Fyra- eller fem�rig utbildning till la-
boratorietekniker vid yrkesskola eller
�ldre, av beh�rig myndighet god-
k�nd, utbildning till laboratorietand-
tekniker i Danmark, godk�nnande
som tandtekniker i Finland eller inne-
hav av ges�llbrev i tandtek-
nikerfacket i Norge

16. Beh�righet som kontaktlins-
optiker

Legitimation som optiker i Sverige
och kompetens som kontaktlins-
optiker i Danmark, Finland eller
Norge

SFS 2010:1369

6 kap. Utbildning fr�n tredjeland

1 �

Den som har genomg�tt n�gon annan utbildning utomlands �n som av-

ses i 5 kap. 113 �� ska efter ans�kan f� beh�righetsbevis f�r ett yrke inom
h�lso- och sjukv�rden, tandv�rden eller detaljhandeln med l�kemedel f�r vil-
ket det finns best�mmelser om legitimation eller annan beh�righet i Sverige,
om han eller hon

1. har genomg�tt den kompletterande utbildning och fullgjort den prak-

tiska tj�nstg�ring som beh�vs f�r att kunskaperna och f�rdigheterna ska
motsvara de svenska kraven,

2. har f�r yrket n�dv�ndiga kunskaper i svenska f�rfattningar, och
3. har f�r yrket n�dv�ndiga kunskaper i svenska, danska eller norska spr�-

ket.

2 �

F�r att den som har examen som Doctor of Chiropractic vid utl�ndsk

h�gskola eller motsvarande utbildning f�r kiropraktor ska uppfylla kraven i
1 � 1 f�r legitimation som kiropraktor i Sverige ska han eller hon fullg�ra
praktisk tj�nstg�ring i svensk h�lso- och sjukv�rd motsvarande minst ett �rs
heltidstj�nstg�ring.

Kolumn 1

Kolumn 2

17. Legitimation som kiropraktor

Legitimation eller motsvarande god-
k�nnande som kiropraktor i Dan-
mark, Finland, Island eller Norge

18. Legitimation som logoped

Legitimation som talterapeut i Fin-
land, godk�nnande i Island som logo-
ped efter att ha genomg�tt utbildning
i Finland eller Sverige som kan ligga
till grund f�r legitimation som logo-
ped i det landet, examen i Norge fr�n
universitet eller vidareutbildning vid
h�gskola i specialpedagogik med
specialisering i logopedi

19. Legitimation som arbetsterapeut

Legitimation eller motsvarande god-
k�nnande som ergoterapeut/arbets-
terapeut i Danmark, Finland, Island
eller Norge

20. Legitimation som biomedicinsk
analytiker

Godk�nnande som laboratoriesk�t-
are/bioingenj�r i Finland, Island eller
Norge eller utbildning som hospi-
talslaborant i Danmark

21. Legitimation som r�ntgensjuk-
sk�terska

Godk�nnande som radiograf i Dan-
mark eller Norge, r�ntgensk�tare i
Finland eller r�ntgentaeknar i Island

SFS 2010:1369

3 �

En legitimerad sjuksk�terska, som har genomg�tt vidareutbildning i ett

land som inte omfattas av EES-avtalet eller av avtalet mellan Europeiska
unionen och dess medlemsstater � ena sidan och Schweiz � andra sidan, ska
efter ans�kan ha r�tt att kalla sig specialistsjuksk�terska om utbildningen till
sin l�ngd och sitt inneh�ll motsvarar specialistsjuksk�terskeexamen enligt
h�gskolef�rordningen (1993:100).

S�dan r�tt medges endast f�r de inriktningar som anges i h�gskolef�rord-

ningen.

4 �

Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om kraven p� ut-

bildning, praktisk tj�nstg�ring, kunskaper i svenska f�rfattningar och spr�k-
kunskaper f�r dem som har genomg�tt s�dan utl�ndsk utbildning som avses i
1 �.

7 kap. Skyldigheter f�r h�lso- och sjukv�rdspersonal

1 �

Den som tillh�r h�lso- och sjukv�rdspersonalen ska p� ett betryggande

s�tt f�rvara, hantera och i f�rekommande fall dela ut l�kemedel som han el-
ler hon har hand om.

2 �

Den l�kare som verksamhetschefen utser ska ansvara f�r att klinisk ob-

duktion g�rs n�r det finns sk�l f�r detta.

3 �

En sjuksk�terska som avses i 24 � f�rsta stycket h�lso- och sjukv�rds-

lagen (1982:763) ska, ut�ver de skyldigheter som anges d�r, ansvara f�r att

1. patienterna f�r en s�ker och �ndam�lsenlig h�lso- och sjukv�rd av god

kvalitet inom kommunens ansvarsomr�de,

2. journaler f�rs i den omfattning som f�reskrivs i patientdatalagen

(2008:355),

3. patienten f�r den h�lso- och sjukv�rd som en l�kare f�rordnat om, samt
4. rutinerna f�r l�kemedelshanteringen �r �ndam�lsenliga och v�l fun-

gerande.

Detta g�ller i till�mplig omfattning ocks� f�r s�dana sjukgymnaster och

arbetsterapeuter som avses i 24 � andra stycket h�lso- och sjukv�rdslagen.

4 �

Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om skyldigheter f�r

h�lso- och sjukv�rdspersonalen som beh�vs till skydd f�r m�nniskors liv,
personliga s�kerhet eller h�lsa.

8 kap. Avgifter och �verklagande m.m.

Avgifter

1 �

Avgift tas ut f�r pr�vning av ans�kan enligt patients�kerhetslagen

(2010:659) eller enligt denna f�rordning i de fall som anges i tabellen.

F�r ans�kningsavgiftens storlek m.m. g�ller best�mmelserna i 1014 ��

avgiftsf�rordningen (1992:191), varvid f�ljande avgiftsklasser ska till�mpas:

SFS 2010:1369

�verklagande m.m.

2 �

Ett beslut av Socialstyrelsen att avsl� en ans�kan om beh�righetsbevis

ska inneh�lla uppgift om i vilka avseenden kompetensen har ansetts otill-
r�cklig.

3 �

I 22 a � f�rvaltningslagen (1986:223) finns best�mmelser om �verkla-

gande hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Socialstyrelsens beslut enligt 3 kap.
5 � tredje stycket att inte medge undantag fr�n kravet att allm�ntj�nstg�ring
ska fullg�ras genom ett blockf�rordnande f�r inte �verklagas.

4 �

Beslut enligt denna f�rordning ska g�lla omedelbart, om inte annat

anges i beslutet.

�vriga bemyndiganden

5 �

Socialstyrelsen f�r meddela f�reskrifter om

1. vilka moment som ska ing� i v�rdgivarens systematiska patient-

s�kerhetsarbete enligt 3 kap. patients�kerhetslagen (2010:659),

2. hur anm�lningsskyldigheten enligt 57 �� samma kapitel ska fullg�ras,
3. hur information till patienter och deras n�rst�ende enligt 8 � samma ka-

pitel ska ges,

�rendeslag

Avgiftsklass

Legitimation
Kiropraktor, l�kare, naprapat, psykolog eller psykotera-
peut

Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, bio-
medicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker, ortoped-
ingenj�r, receptarie, r�ntgensjuksk�terska, sjuk-
gymnast, sjukhusfysiker, sjuksk�terska, tandhygienist
eller tandl�kare

Bevis om kompetens som allm�npraktiserande l�kare
(Europal�kare)

Bevis om specialistkompetens

Beh�righetsbevis f�r den som har genomg�tt utbildning
utomlands, dock ej personal som tidigare har medde-
lats motsvarande beh�righetsbevis i ett EES-land eller i
Schweiz
Kiropraktor, l�kare, naprapat, psykolog eller psykotera-
peut 4
Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, bio-
medicinsk analytiker, dietist, logoped, optiker, ortoped-
ingenj�r, receptarie, r�ntgensjuksk�terska, sjukgym-
nast, sjukhusfysiker, sjuksk�terska, specialistsjuksk�-
terska, tandhygienist eller tandl�kare

SFS 2010:1369

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010

4. vilka uppgifter som ska ing� i en patients�kerhetsber�ttelse enligt 10 �

samma kapitel, och

5. vilka �tg�rder eller villkor som f�r ing� i en pr�votidsplan enligt 8 kap.

2 � patients�kerhetslagen.

Socialstyrelsen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om verkst�lligheten av

patients�kerhetslagen och av denna f�rordning.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2011, d� f�rordningen

(1998:1513) om yrkesverksamhet p� h�lso- och sjukv�rdens omr�de ska
upph�ra att g�lla.

2. En l�kare som har f�tt legitimation f�re den 1 juli 2006 har r�tt att f� be-

vis om specialistkompetens enligt �ldre best�mmelser om ans�kan om detta
g�rs senast den 31 december 2013.

3. En l�kare som har f�tt bevis om specialistkompetens f�re den 1 juli

1979 f�r tillk�nnage kompetensen enligt �ldre best�mmelser samt anv�nda
en �ldre beteckning p� specialiteten.

4. Bevis om allm�nl�kar- eller specialistkompetens som utf�rdats av

N�mnden f�r l�kares vidareutbildning g�ller fortfarande.

5. Bevis om allm�nl�karkompetens enligt �ldre best�mmelser g�ller som

bevis om specialistkompetens i allm�nmedicin.

6. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om ans�kningar enligt

7 kap. 12 � i den upph�vda f�rordningen som har kommit in till Social-
styrelsen f�re den 1 januari 2011.

7. �ldre best�mmelser om allm�ntj�nstg�ring som tandl�kare g�ller fort-

farande f�r tandl�kare med examen enligt �ldre best�mmelser i h�g-
skolef�rordningen (1993:100). Allm�ntj�nstg�ringen f�r dock fullg�ras �ven
hos en privatpraktiserande tandl�kare som Socialstyrelsen har godk�nt f�r
s�dan tj�nstg�ring.

8. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om underr�ttelse till be-

h�rig h�lso- och sjukv�rdsmyndighet om att en yrkesut�vare, som har
svensk legitimation eller annan beh�righet och motsvarande utbildnings-,
examens- eller annat beh�righetsbevis fr�n ett annat EES-land �n Sverige el-
ler fr�n Schweiz, har meddelats disciplinp�f�ljd med anledning av sin yrkes-
ut�vning.

P� regeringens v�gnar

G�RAN H�GGLUND

Lars Hedengran
(Socialdepartementet)

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:1369 Patientsäkerhetsförordning

Om Lagboken.se