SFS 2010:1708 Förordning om ändring i förordningen (1999:1155) om Polisens utlandsstyrka
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Förordning
om ändring i förordningen (1999:1155) om Polisens
utlandsstyrka;
utfärdad den 2 december 2010.
Regeringen föreskriver att 11, 14 och 15 §§ förordningen (1999:1155) om
Polisens utlandsstyrka ska ha följande lydelse.
11 §
Vid skada som medför nedsatt arbetsförmåga under tjänst-
göringstiden utomlands i Polisens utlandsstyrka har den skadade under
denna tid rätt till bibehållna tjänstgöringsförmåner. Den skadade har därvid
inte rätt till sjukpenning enligt 24–28 kap. socialförsäkringsbalken.
Vid sådan skada som omfattas av och som inträffar under tid som avses i
5 § lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten och som med-
för nedsatt arbetsförmåga efter tjänstgöringstidens slut ska Rikspolis-
styrelsen, under tiden från tjänstgöringstidens slut och så länge sjukdoms-
fallet varar, som tillägg till sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken betala
en andel av den grundlön den skadade hade under den sista hela tjänstgö-
ringsmånaden i Polisens utlandsstyrka. Tillägget ska utgöra tio procent av
lönen till den del denna motsvarar en årslön som inte överstiger den högsta
sjukpenninggrundande inkomst som kan beräknas enligt 25 kap. socialför-
säkringsbalken, och högst nittio procent av lönen till den del den motsvarar
en årslön som överstiger samma belopp.
Andra stycket tillämpas på motsvarande sätt om den som tjänstgjort i Poli-
sens utlandsstyrka till följd av sjukdomen eller skadan uppbär ersättning en-
ligt 27 kap. 6 § eller 31 kap. 3 § socialförsäkringsbalken.
14 §
Vid fullständig invaliditet betalas ersättning enligt riskgarantin ut
med tjugotvå prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.
Vid annan invaliditet betalas ersättning ut med det lägre belopp som svarar
mot invaliditetsgraden.
15 §
Vid dödsfall betalas ersättning enligt riskgarantin ut med tjugotvå
prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken till dödsboet,
om den avlidne efterlämnar arvingar som nämns i 2 kap. 1 och 2 §§ ärvda-
balken. Dessutom betalas tre prisbasbelopp till varje efterlevande barn som
vid dödsfallet är under tjugoett år.
Har ersättning tidigare betalats ut som ersättning vid invaliditet, ska er-
sättningen till dödsboet minskas med motsvarande belopp.
SFS 2010:1708
Utkom från trycket
den 14 december 2010
2
SFS 2010:1708
Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00
Edita Västra Aros, Västerås 2010
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.
På regeringens vägnar
STEN TOLGFORS
Charlotte von Essen
(Justitiedepartementet)