1
Svensk författningssamling
Förordning
om ändring i gymnasieförordningen (1992:394);
utfärdad den 25 mars 2010.
Regeringen föreskriver
1 i fråga om gymnasieförordningen (1992:394)2
dels att 1 kap. 8 och 15 §§, 2 kap., 5 kap. 14 § och bilaga 1 ska upphöra att
gälla,
dels att 1 kap. 2, 4 och 6 §§, 5 kap. 1 och 17 §§, 6 kap. 1 §, 12 kap. 2 §,
rubriken till 7 kap. samt rubrikerna närmast före 1 kap. 4 § och 5 kap. 17 §
ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 6 kap. 1 § ska sättas närmast före 6 kap. 2 §,
dels att det i förordningen ska införas ett nytt kapitel, 2 kap., av följande
lydelse,
dels att det i förordningen ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 6 a § och
7 kap. 20 §, samt närmast före 1 kap. 2 och 6 a §§, 6 kap. 1 § och 7 kap. 20 §
nya rubriker av följande lydelse,
dels att det i förordningen ska införas en ny bilaga, bilaga 1, av följande
lydelse.
1 kap.
Definitioner
2 §
3
I förordningen avses med
� arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en
eller flera arbetsplatser utanför skolan,
� garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som
eleverna ska erbjudas enligt 5 kap. 11 § skollagen (1985:1100),
� gymnasial lärlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till
mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
� gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna
genomför inom ramen för examensmålen,
1 Jfr prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8.
2 Förordningen omtryckt 1999:844.
Senaste lydelse av
2 kap. 2 § 2007:305
2 kap. 9 § 2000:219
2 kap. 17 § 2006:1288
2 kap. 18 § 2000:1376
2 kap. 20 § 2002:138
bilaga 1 2000:219.
3 Senaste lydelse 2000:689.
SFS 2010:235
Utkom från trycket
den 8 april 2010
2
SFS 2010:235
� gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i programmen i
den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen,
� gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs; en fullstän-
dig gymnasieutbildning på ett nationellt program består av 2 500 gymnasie-
poäng,
� karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,
� nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter
enligt 6 a § och som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt
6 §,
� programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmå-
len kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma äm-
nena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 5 kap. 17 §,
� programgemensamma ämnen: utgörs av kurser i gymnasiegemensamma
ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 2 till skollagen eller andra
kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,
� riksrekryterande utbildning: en utbildning till vilken sökande från hela
landet ska tas emot i första hand,
� studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den
gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,
� särskild variant: en utbildning som enligt 2 kap. 2 § får avvika från vad
som annars gäller för nationella program,
� undervisningstid: tid för arbete som planerats av lärare och elever till-
sammans och som eleverna genomför under en lärares ledning,
� yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens till vilken en
kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder,
� yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.
Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen vilar på
rektorn ska också benämnas rektor.
Examensmål
4 §
För varje nationellt program ska det finnas ett examensmål som reger-
ingen meddelar föreskrifter om.
6 §
4
För varje ämne ska det finnas en ämnesplan i vilken varje kurs i ämnet
ingår. � mnesplanen ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva pla-
nera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
� ämnets syfte,
� det centrala innehållet för varje kurs,
� hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och
� kunskapskraven för varje kurs.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens
skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Av föreskrifterna får det
framgå att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.
4 Senaste lydelse 2006:1288.
3
SFS 2010:235
Nya kurser
6 a §
En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.
En huvudman eller en annan intressent får ansöka hos Statens skolverk
om en ny kurs.
Skolverket får meddela föreskrifter om ansökan.
2 kap. Nationella inriktningar och avvikelser inom de nationella
programmen m.m.
Nationella inriktningar
1 §
De nationella inriktningarna framgår av bilaga 1.
De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverkspro-
grammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja
det första läsåret. �vriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret.
Särskilda varianter
2 §
En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där
hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och
för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som an-
nars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng.
Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom
examensmålet för ett program.
För en idrottsutbildning gäller i stället bestämmelserna i 22� 30 §§.
Förutsättningar för godkännande
3 §
En särskild variant ska godkännas av Statens skolverk om villkoren i
2 § är uppfyllda och om
1. utbildningen är av god kvalitet,
2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdig-
heter som utbildningen ger,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens
syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i
8 § respektive 9 §.
Ansökan
4 §
En kommun eller ett landsting får ansöka om att en utbildning ska god-
kännas som särskild variant. Ansökan ska göras senast den 1 februari kalen-
deråret innan det år utbildningen på programmet planeras att starta.
5 §
Ansökan ska innehålla
1. en beskrivning av utbildningens innehåll,
2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsva-
rande utbildning,
3. uppgift om kostnaden för utbildningen,
4
SFS 2010:235
4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsva-
rande utbildning,
5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfaren-
het av att bedriva motsvarande utbildning,
6. i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap. 6 a § eller
uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya kurser, och
7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen
vill ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 8 § eller tillämpa komplette-
rande urvalsgrunder enligt 9 §.
6 §
När ansökan avser ett yrkesprogram ska den, förutom det som anges i
5 §, innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyl-
las och vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla
samt ett yttrande från aktuellt lokalt programråd.
7 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan.
Särskilda förkunskapskrav
8 §
För behörighet till en särskild variant får krav ställas på att den sökan-
de har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande
för varianten.
Urval
9 §
Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas
till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom
det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot.
Handläggning och beslut
10 §
Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkespro-
gram.
11 §
Ett beslut om särskild variant ska gälla i sex år. Av beslutet ska det
framgå vid vilken skola varianten ska anordnas och i förekommande fall om
särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas.
Beslutet innebär att varianten bara får anordnas på den aktuella skolan av
den huvudman som har fått sin ansökan godkänd.
Statens skolverks beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje stycket skollagen
(1985:1100) innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i in-
terkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex
som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex.
Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades
eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett
nytt belopp under beslutets giltighetstid.
5
SFS 2010:235
Gemensamma bestämmelser om riksrekryterande utbildningar för
andra än riksrekryterande idrottsutbildningar
Förutsättningar
12 §
Riksrekrytering ska beslutas för nationella program, nationella inrikt-
ningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar om det finns
1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbild-
ningen ger,
2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet,
eller
3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och
färdigheter kan tillgodoses.
Förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,
2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens
syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 §
respektive 16 §.
Förutsättningar för egna examensmål
13 §
Enligt 5 kap. 35 § skollagen (1985:1100) får ett beslut om riksrekry-
tering innebära att utbildningen får avvika från vad som annars gäller för na-
tionella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål. Från den
omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2
till skollagen får dock inte någon avvikelse beslutas.
Eget examensmål för en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om
1. den till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs
examensmål, och
2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom
gymnasieskolans kompetensområde.
Ansökan
14 §
En kommun eller ett landsting får ansöka om att en utbildning ska
vara riksrekryterande. Ansökan ska göras senast den 1 februari kalenderåret
innan det år utbildningen på programmet planeras att starta.
Av ansökan ska det framgå vilket nationellt program den avser. Om ansö-
kan gäller en utbildning med eget examensmål ska det framgå om ansökan
avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.
Ansökan ska även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall en beskriv-
ning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda behörighetskrav enligt
15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan.
6
SFS 2010:235
Särskilda förkunskapskrav
15 §
För behörighet till en riksrekryterande utbildning får krav ställas på
att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är
utmärkande för utbildningen.
Urval
16 §
Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas
till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom
det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inrik-
tad mot.
Beslut
17 §
Statens skolverk beslutar om riksrekrytering.
Ett beslut om riksrekrytering ska gälla i sex år. Av beslutet ska det framgå
vid vilken skola utbildningen ska anordnas och i förekommande fall om sär-
skilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Be-
slutet innebär att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolan av
den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet ska det också
framgå hur många platser utbildningen får omfatta.
Skolverkets beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje stycket skollagen
(1985:1100) innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolin-
dex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:197) som skolindex.
Riksrekryterande yrkesutbildning
Förutsättningar
18 §
Riksrekrytering för ett yrkesprogram ska beslutas om förutsättningar-
na i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas.
Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt pro-
gramråd.
Ansökan
19 §
Förutom det vad som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift om
hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses.
Riksrekryterande estetisk spetsutbildning
Förutsättningar
20 §
Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det este-
tiska programmet om förutsättningarna i 12 § finns och skolan har ett etable-
rat samarbete med en högskola som erbjuder utbildning som är relevant för
gymnasieutbildningen.
Eget examensmål får inte finnas för utbildningen.
7
SFS 2010:235
Ansökan
21 §
Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett yttrande från
en sådan högskola som nämns i 20 § angående det nationella intresset för ut-
bildningen.
Riksrekryterande idrottsutbildning
Förutsättningar
22 §
En utbildning där ämnet specialidrott ingår kan vara riksrekryterande,
om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det
ställs särskilda krav på gemensam träning. En skola där en sådan utbildning
anordnas kallas riksidrottsgymnasium.
Ansökan
23 §
En kommun får ansöka om riksrekryterande idrottsutbildning.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan.
Beslut
24 §
Statens skolverk får efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund be-
sluta om var riksrekryterande idrottsutbildning får anordnas och om hur
många platser dessa utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla i tre år.
Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ersättning för de olika program som huvudmannen erbjuder
elever som går på riksrekryterande idrottsutbildning.
Urval
25 §
Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig ut-
bildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till pro-
grammen gäller bestämmelserna i 6 kap.
Nationellt godkänd idrottsutbildning
Förutsättningar
26 §
En utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas som en na-
tionell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett eta-
blerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbild-
ningen. Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsförbundet.
Ansökan
27 §
En kommun får ansöka om nationellt godkänd idrottsutbildning.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan.
8
SFS 2010:235
Beslut
28 §
Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända idrottsutbild-
ningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta.
Av beslutet ska det framgå vid vilken skola utbildningen ska anordnas. Be-
slutet ska gälla i sex år.
Urval
29 §
Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig ut-
bildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till pro-
grammen gäller bestämmelserna i 6 kap.
Specialidrott
30 §
� mnesplanen för specialidrott får bara tillämpas på riksrekryterande
idrottsutbildningar eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Special-
idrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med
200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som
utökat program med högst 300 gymnasiepoäng.
Utbildning på ett annat språk än svenska
31 §
Efter ansökan kan regeringen besluta att utbildningen på ett program
helt får anordnas på ett annat språk än svenska.
Förkunskapskrav
32 §
Regeringen kan besluta att en kommun eller ett landsting, som har fått
tillstånd enligt 31 § att anordna en utbildning på ett annat språk än svenska,
som behörighetskrav till utbildningen får ställa upp att den sökande har vissa
kunskaper i språket.
Individuella program
33 §
Vid undervisning på ett individuellt program gäller följande undantag
från vad som annars föreskrivs i denna förordning:
1. Bestämmelserna om klassråd tillämpas endast i den utsträckning det är
praktiskt möjligt med hänsyn till hur undervisningen är upplagd.
2. Av bestämmelserna i 6 kap. tillämpas endast 12, 14 och 15 §§ samt 17�
25 §§.
3. Bestämmelsen i 8 kap. 4 § om specialklasser tillämpas inte.
34 §
Om ett individuellt program är avsett att göra det möjligt för en elev att
förena en anställning som syftar till en yrkesutbildning med studier, ska stu-
dierna omfatta de gymnasiegemensamma ämnena svenska eller svenska som
andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap och mat
ematik.
Om eleven önskar det, ska utbildningen omfatta samtliga gymnasiege-
mensamma ämnen.
Utbildningen ska omfatta tre årskurser.
9
SFS 2010:235
35 §
Studier på ett individuellt program får kombineras med svensk-
undervisning för invandrare eller motsvarande utbildning enligt 13 kap.
skollagen (1985:1100).
5 kap.
1 §
Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av
� gymnasiegemensamma ämnen,
� programgemensamma ämnen,
� i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskur-
ser,
� programfördjupning,
� kurser inom det individuella valet, och
� gymnasiearbete.
Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning framgår av bilaga 2 till
skollagen (1985:1100) och av bilaga 1 till denna förordning.
Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket,
får Statens skolverk meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser som
ska ingå i respektive program och i de nationella inriktningarna.
På humanistiska programmets inriktning språk får inom språk kurser i la-
tin, grekiska, engelska, moderna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk
för hörande erbjudas. På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturveten-
skap och samhälle får inom naturkunskap kurser i biologi, fysik eller kemi
erbjudas.
Programfördjupning och individuellt val
17 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får er-
bjudas som programfördjupning för varje program. Kurserna ska rymmas
inom respektive programs examensmål.
Som programfördjupning ska sådana kurser erbjudas som har föreskrivits
enligt första stycket av Skolverket. Huvudmannen beslutar för varje utbild-
ning vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning.
6 kap.
Kompletterande behörighetskrav till vissa högskoleförberedande
program
1 §
5
Utöver vad som framgår av 5 kap. 22, 24 och 25 §§ skollagen
(1985:1100) krävs för behörighet till vissa högskoleförberedande program
godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning i
1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för behörig-
het till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsveten-
skapsprogrammet, eller
2. biologi, fysik och kemi för behörighet till naturvetenskapsprogrammet
och teknikprogrammet.
5 Senaste lydelse 2007:641.
10
SFS 2010:235
7 kap. Betyg och examen
Kompletterande krav för yrkesexamen
20 §
Utöver vad som framgår av 5 kap. 16 och 17 §§ skollagen
(1985:1100), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om
2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg på kurser inom de program-
gemensamma ämnena med 400 poäng.
Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget
examensmål.
12 kap.
2 §
Statens skolverks beslut om särskilda varianter enligt 2 kap. 11 §, riks-
rekryterande utbildningar enligt 2 kap. 17 §, riksrekryterande idrottsutbild-
ningar enligt 2 kap. 24 §, nationellt godkända idrottsutbildningar enligt
2 kap. 28 § och ersättning för nordiska elever enligt 11 kap. 6 § får inte över-
klagas.
11
SFS 2010:235
Bilaga 1
Nationella inriktningar på de nationella programmen och
programgemensamma ämnen för respektive program
Nationella program
Omfattning i
Nationella
gymnasiepoäng för de
inriktingar
programgemensamma
ämnena i ett program
Yrkesprogram
1. Barn- och fritids-
Hälsa
100
Fritid och hälsa
programmet
Naturkunskap
50
Pedagogiskt
Pedagogik
400
arbete
Samhällskunskap
50
Socialt arbete
Svenska eller
svenska som
andraspråk
100
2. Bygg- och
Bygg och
Anläggningsfordon
anläggnings-
anläggning
400
Husbyggnad
programmet
Mark och
anläggning
Måleri
Plåtslageri
3. El- och
Dator- och
Automation
energiprogrammet
kommunikations-
Dator- och
teknik
100
kommunikations-
Elektroteknik
100
teknik
Energiteknik
100
Elteknik
Mekatronik
100
Energiteknik
4. Fordons- och
Fordons- och
Godshantering
transportprogrammet
transportbranschen
200
Karosseri och
Fordonsteknik 200
lackering
Lastbil och
mobila
maskiner
Personbil
Transport
5. Handels- och
Entreprenörskap
100
Administrativ
administrations-
Försäljning och
service
programmet
kundservice
100
Handel och
Handel
100
service
Information och
kommunikation
100
12
SFS 2010:235
6. Hantverks-
Entreprenörskap
100
Finsnickeri
programmet
Hantverk
200
Florist
Hantverkskunskap
100
Frisör
Textil design
�vriga hantverk
7. Hotell- och
Engelska
100
Hotell och konferens
turism-
Entreprenörskap
100
Turism och resor
programmet
Hotell 100
Konferens och
evenemang 100
Service och
bemötande
100
Turism
200
8. Industritekniska
Industritekniska Driftsäkerhet
och
programmet
processer 100
underhållsteknik
Människan i
Processteknik
industrin 100
Produkt
och
Produktionskunskap 100
maskinteknik
Produktions-
Svetsteknik
utrustning
100
9. Naturbruks-
Biologi
100
Djur
programmet
Entreprenörskap
100
Lantbruk
Naturbruk
200
Skog
Trädgård
10. Restaurang-
Hygienkunskap
100
Bageri och konditori
och livsmedels-
Livsmedels- och
Färskvaror, delikatess
programmet
näringskunskap
100
och catering
Måltids- och
Kök och servering
branschkunskap
100
Service och
bemötande 100
11. VVS- och
Ellära
100
Fastighet
fastighets-
Systemkunskap
200
Kyl- och värme-
programmet
Verktygs- och
pumpsteknik
materialhantering
100
Ventilationsteknik
VVS
12. Vård- och
Hälsa
100
omsorgsprogrammet
Medicin
150
Människan
100
Psykiatri
100
Psykologi
50
Samhällskunskap
50
Specialpedagogik
100
13
SFS 2010:235
Svenska eller
svenska som
andraspråk
100
Vård och omsorg
350
Högskoleförberedande program
13. Ekonomi-
Företagsekonomi
100
Juridik
programmet
Juridik 100
Ekonomi
Moderna språk
100
Psykologi
50
14. Estetiska
Estetisk
Bild och formgivning
programmet
kommunikation
100
Dans
Konst och kultur
50
Estetik och media
Musik
Teater
15. Humanistiska
Filosofi
50
Kultur
programmet
Moderna språk
200
Språk
Människans språk
100
16. Naturvetenskaps-
Biologi
100
Naturvetenskap
programmet
Fysik 150
Naturvetenskap
och
Kemi
100
samhälle
Moderna språk
100
17. Samhälls-
Filosofi
50
Beteendevetenskap
vetenskaps-
Moderna språk
200
Medier, information
programmet
Psykologi
50
och kommunikation
Samhällsvetenskap
18. Teknik-
Fysik
150
Design och produkt-
programmet
Kemi
100
utveckling
Teknik
150
Informations- och
medieteknik
Produktionsteknik
Samhällsbyggande
och miljö
Teknikvetenskap
1. Denna förordning träder i kraft den 28 juni 2010 i fråga om 2 kap. 35 §
och i övrigt den 15 april 2010.
2. De bestämmelser som träder i kraft den 15 april 2010 ska tillämpas på
utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011.
3. För utbildning som påbörjats tidigare gäller äldre föreskrifter.
4. I stället för vad som anges i 2 kap. 4 och 14 §§ ska ansökan om särskild
variant respektive riksrekryterande utbildning första gången göras senast den
15 augusti 2010.
14
SFS 2010:235
Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00
Edita Västra Aros, Västerås 2010
5. Beslut enligt 2 kap. 11, 17 och 28 §§ ska första gången fattas senast
den 31 oktober 2010.
På regeringens vägnar
JAN BJ�RKLUND
Claes Mårtensson
(Utbildningsdepartementet)