SFS 2010:235 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">               </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i gymnasief�rordningen (1992:394); utf�rdad den 25 mars 2010. Regeringen f�reskriver 1 i fr�ga om gymnasief�rordningen (1992:394)2 dels att 1 kap. 8 och 15 ��, 2 kap., 5 kap. 14 � och bilaga 1 ska upph�ra att g�lla, dels att 1 kap. 2, 4 och 6 ��, 5 kap. 1 och 17 ��, 6 kap. 1 �, 12 kap. 2 �, rubriken till 7 kap. samt rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 4 � och 5 kap. 17 � ska ha f�ljande lydelse, dels att rubriken n�rmast f�re 6 kap. 1 � ska s�ttas n�rmast f�re 6 kap. 2 �, dels att det i f�rordningen ska inf�ras ett nytt kapitel, 2 kap., av f�ljande lydelse, dels att det i f�rordningen ska inf�ras tv� nya paragrafer, 1 kap. 6 a � och 7 kap. 20 �, samt n�rmast f�re 1 kap. 2 och 6 a ��, 6 kap. 1 � och 7 kap. 20 � nya rubriker av f�ljande lydelse, dels att det i f�rordningen ska inf�ras en ny bilaga, bilaga 1, av f�ljande lydelse. 1 kap. Definitioner 2 � 3 I f�rordningen avses med arbetsplatsf�rlagt l�rande: l�rande p� ett program som genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan, garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 5 kap. 11 � skollagen (1985:1100), gymnasial l�rlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till mer �n h�lften genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan, gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepo�ng som eleverna genomf�r inom ramen f�r examensm�len, 1 Jfr prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8. 2 F�rordningen omtryckt 1999:844. Senaste lydelse av 2 kap. 2 � 2007:305 2 kap. 9 � 2000:219 2 kap. 17 � 2006:1288 2 kap. 18 � 2000:1376 2 kap. 20 � 2002:138 bilaga 1 2000:219. 3 Senaste lydelse 2000:689. SFS 2010:235 Utkom fr�n trycket den 8 april 2010 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:235 gymnasiegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i programmen i den omfattning som framg�r av bilaga 2 till skollagen, gymnasiepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs; en fullst�n- dig gymnasieutbildning p� ett nationellt program best�r av 2 500 gymnasie- po�ng, karakt�rs�mnen: de �mnen genom vilka ett program f�r sin karakt�r, nya kurser: kurser som initieras av huvudm�n eller av andra intressenter enligt 6 a � och som Statens skolverk har meddelat f�reskrifter om enligt 6 �, programf�rdjupning: s�dana �mnen eller kurser som inom examensm�- len kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma �m- nena och som Skolverket meddelat f�reskrifter om enligt 5 kap. 17 �, programgemensamma �mnen: utg�rs av kurser i gymnasiegemensamma �mnen ut�ver den omfattning som anges i bilaga 2 till skollagen eller andra kurser och som ska l�sas av alla elever p� programmet, riksrekryterande utbildning: en utbildning till vilken s�kande fr�n hela landet ska tas emot i f�rsta hand, studiev�g: det program, och i f�rekommande fall den inriktning, den gymnasiala l�rlingsutbildning eller den s�rskilda variant som eleven g�r p�, s�rskild variant: en utbildning som enligt 2 kap. 2 � f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella program, undervisningstid: tid f�r arbete som planerats av l�rare och elever till- sammans och som eleverna genomf�r under en l�rares ledning, yrkesutg�ng: en ben�mning f�r en viss yrkeskompetens till vilken en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programf�rdjupning leder, yrkes�mnen: yrkesinriktade karakt�rs�mnen. Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 � skollagen vilar p� rektorn ska ocks� ben�mnas rektor. Examensm�l 4 � F�r varje nationellt program ska det finnas ett examensm�l som reger- ingen meddelar f�reskrifter om. 6 � 4 F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan i vilken varje kurs i �mnet ing�r. �mnesplanen ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva pla- nera undervisningen. Av �mnesplanen ska f�ljande framg�: �mnets syfte, det centrala inneh�llet f�r varje kurs, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattar, och kunskapskraven f�r varje kurs. F�rutom n�r det g�ller de gymnasiegemensamma �mnena f�r Statens skolverk meddela f�reskrifter om �mnesplaner. Av f�reskrifterna f�r det framg� att vissa kurser eller �mnen bara f�r anordnas p� vissa utbildningar. 4 Senaste lydelse 2006:1288. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:235 Nya kurser 6 a � En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt �mne eller i ett nytt �mne. En huvudman eller en annan intressent f�r ans�ka hos Statens skolverk om en ny kurs. Skolverket f�r meddela f�reskrifter om ans�kan. 2 kap. Nationella inriktningar och avvikelser inom de nationella programmen m.m. Nationella inriktningar 1 � De nationella inriktningarna framg�r av bilaga 1. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverkspro- grammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet f�r b�rja det f�rsta l�s�ret. �vriga inriktningar f�r b�rja det andra eller tredje l�s�ret. S�rskilda varianter 2 � En s�rskild variant �r en utbildning inom ett nationellt program d�r hela eller delar av det sammantagna utrymmet f�r en nationell inriktning och f�r programf�rdjupning p� ett nationellt program avviker fr�n vad som an- nars g�ller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepo�ng. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensm�let f�r ett program. F�r en idrottsutbildning g�ller i st�llet best�mmelserna i 2230 ��. F�ruts�ttningar f�r godk�nnande 3 � En s�rskild variant ska godk�nnas av Statens skolverk om villkoren i 2 � �r uppfyllda och om 1. utbildningen �r av god kvalitet, 2. det finns en lokal eller regional efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdig- heter som utbildningen ger, 3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och 4. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 8 � respektive 9 �. Ans�kan 4 � En kommun eller ett landsting f�r ans�ka om att en utbildning ska god- k�nnas som s�rskild variant. Ans�kan ska g�ras senast den 1 februari kalen- der�ret innan det �r utbildningen p� programmet planeras att starta. 5 � Ans�kan ska inneh�lla 1. en beskrivning av utbildningens inneh�ll, 2. i f�rekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat p� motsva- rande utbildning, 3. uppgift om kostnaden f�r utbildningen, </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:235 4. i f�rekommande fall, uppgift om antalet elever som genomg�tt motsva- rande utbildning, 5. i f�rekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfaren- het av att bedriva motsvarande utbildning, 6. i f�rekommande fall, en ans�kan om nya kurser enligt 1 kap. 6 a � eller uppgift om att huvudmannen har ans�kt om nya kurser, och 7. uppgift om huruvida, och i s� fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill st�lla upp s�rskilda f�rkunskapskrav enligt 8 � eller till�mpa komplette- rande urvalsgrunder enligt 9 �. 6 � N�r ans�kan avser ett yrkesprogram ska den, f�rutom det som anges i 5 �, inneh�lla uppgift om hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska uppfyl- las och vilket behov p� arbetsmarknaden utbildningen �r avsedd att fylla samt ett yttrande fr�n aktuellt lokalt programr�d. 7 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om ans�kan. S�rskilda f�rkunskapskrav 8 � F�r beh�righet till en s�rskild variant f�r krav st�llas p� att den s�kan- de har kunskaper i ett s�dant �mne eller �mnesomr�de som �r utm�rkande f�r varianten. Urval 9 � Vid urval bland beh�riga s�kande f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller �mnesomr�de som den s�rskilda varianten �r inriktad mot. Handl�ggning och beslut 10 � Ber�rda nationella programr�d ska h�ras om ans�kan avser yrkespro- gram. 11 � Ett beslut om s�rskild variant ska g�lla i sex �r. Av beslutet ska det framg� vid vilken skola varianten ska anordnas och i f�rekommande fall om s�rskilda beh�righetskrav eller kompletterande urvalsgrunder f�r anv�ndas. Beslutet inneb�r att varianten bara f�r anordnas p� den aktuella skolan av den huvudman som har f�tt sin ans�kan godk�nd. Statens skolverks beslut ska enligt 5 kap. 54 � tredje stycket skollagen (1985:1100) inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i in- terkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skolindex som har f�reskrivits enligt f�rordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2010:235 Gemensamma best�mmelser om riksrekryterande utbildningar f�r andra �n riksrekryterande idrottsutbildningar F�ruts�ttningar 12 � Riksrekrytering ska beslutas f�r nationella program, nationella inrikt- ningar, s�rskilda varianter och gymnasiala l�rlingsutbildningar om det finns 1. en nationell efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdigheter som utbild- ningen ger, 2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras fr�n hela landet, eller 3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och f�rdigheter kan tillgodoses. F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, 2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och 3. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 � respektive 16 �. F�ruts�ttningar f�r egna examensm�l 13 � Enligt 5 kap. 35 � skollagen (1985:1100) f�r ett beslut om riksrekry- tering inneb�ra att utbildningen f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r na- tionella program i fr�ga om struktur, inneh�ll och examensm�l. Fr�n den omfattning av de gymnasiegemensamma �mnena som framg�r av bilaga 2 till skollagen f�r dock inte n�gon avvikelse beslutas. Eget examensm�l f�r en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om 1. den till sitt inneh�ll i allt v�sentligt avviker fr�n ett nationellt programs examensm�l, och 2. det finns synnerliga sk�l f�r avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans kompetensomr�de. Ans�kan 14 � En kommun eller ett landsting f�r ans�ka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. Ans�kan ska g�ras senast den 1 februari kalender�ret innan det �r utbildningen p� programmet planeras att starta. Av ans�kan ska det framg� vilket nationellt program den avser. Om ans�- kan g�ller en utbildning med eget examensm�l ska det framg� om ans�kan avser ett yrkesprogram eller ett h�gskolef�rberedande program. Ans�kan ska �ven inneh�lla uppgift om huruvida, och i s� fall en beskriv- ning av hur, huvudmannen vill st�lla upp s�rskilda beh�righetskrav enligt 15 � eller till�mpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 �. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om ans�kan. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2010:235 S�rskilda f�rkunskapskrav 15 � F�r beh�righet till en riksrekryterande utbildning f�r krav st�llas p� att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller �mnesomr�de som �r utm�rkande f�r utbildningen. Urval 16 � Vid urval bland beh�riga s�kande f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller �mnesomr�de som den riksrekryterande utbildningen �r inrik- tad mot. Beslut 17 � Statens skolverk beslutar om riksrekrytering. Ett beslut om riksrekrytering ska g�lla i sex �r. Av beslutet ska det framg� vid vilken skola utbildningen ska anordnas och i f�rekommande fall om s�r- skilda beh�righetskrav eller kompletterande urvalsgrunder f�r anv�ndas. Be- slutet inneb�r att utbildningen bara f�r anordnas p� den aktuella skolan av den huvudman som har f�tt sin ans�kan godk�nd. Av beslutet ska det ocks� framg� hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta. Skolverkets beslut ska enligt 5 kap. 54 � tredje stycket skollagen (1985:1100) inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skolin- dex som har f�reskrivits enligt f�rordningen (1993:197) som skolindex. Riksrekryterande yrkesutbildning F�ruts�ttningar 18 � Riksrekrytering f�r ett yrkesprogram ska beslutas om f�ruts�ttningar- na i 12 � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande kan uppfyllas. F�ruts�ttningen i 12 � f�rsta stycket 1 b�r tillstyrkas av ber�rt nationellt pro- gramr�d. Ans�kan 19 � F�rutom det vad som anges i 14 � ska ans�kan inneh�lla uppgift om hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska tillgodoses. Riksrekryterande estetisk spetsutbildning F�ruts�ttningar 20 � Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas f�r det este- tiska programmet om f�ruts�ttningarna i 12 � finns och skolan har ett etable- rat samarbete med en h�gskola som erbjuder utbildning som �r relevant f�r gymnasieutbildningen. Eget examensm�l f�r inte finnas f�r utbildningen. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2010:235 Ans�kan 21 � F�rutom det som anges i 14 � ska ans�kan inneh�lla ett yttrande fr�n en s�dan h�gskola som n�mns i 20 � ang�ende det nationella intresset f�r ut- bildningen. Riksrekryterande idrottsutbildning F�ruts�ttningar 22 � En utbildning d�r �mnet specialidrott ing�r kan vara riksrekryterande, om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det st�lls s�rskilda krav p� gemensam tr�ning. En skola d�r en s�dan utbildning anordnas kallas riksidrottsgymnasium. Ans�kan 23 � En kommun f�r ans�ka om riksrekryterande idrottsutbildning. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om ans�kan. Beslut 24 � Statens skolverk f�r efter f�rslag fr�n Sveriges Riksidrottsf�rbund be- sluta om var riksrekryterande idrottsutbildning f�r anordnas och om hur m�nga platser dessa utbildningar f�r omfatta. Beslutet ska g�lla i tre �r. Beslutet ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning f�r de olika program som huvudmannen erbjuder elever som g�r p� riksrekryterande idrottsutbildning. Urval 25 � Den s�kande som anses ha b�st f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig ut- bildningen ska ges f�retr�de vid urval till utbildningen. Vid urval till pro- grammen g�ller best�mmelserna i 6 kap. Nationellt godk�nd idrottsutbildning F�ruts�ttningar 26 � En utbildning d�r �mnet specialidrott ing�r f�r godk�nnas som en na- tionell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskarakt�r och ett eta- blerat samarbete med ett specialidrottsf�rbund som �r relevant f�r utbild- ningen. Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsf�rbundet. Ans�kan 27 � En kommun f�r ans�ka om nationellt godk�nd idrottsutbildning. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om ans�kan. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2010:235 Beslut 28 � Statens skolverk beslutar om var nationellt godk�nda idrottsutbild- ningar f�r anordnas och om hur m�nga platser dessa utbildningar f�r omfatta. Av beslutet ska det framg� vid vilken skola utbildningen ska anordnas. Be- slutet ska g�lla i sex �r. Urval 29 � Den s�kande som anses ha b�st f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig ut- bildningen ska ges f�retr�de vid urval till utbildningen. Vid urval till pro- grammen g�ller best�mmelserna i 6 kap. Specialidrott 30 � �mnesplanen f�r specialidrott f�r bara till�mpas p� riksrekryterande idrottsutbildningar eller nationellt godk�nda idrottsutbildningar. Special- idrott f�r ing� med 200 gymnasiepo�ng i programf�rdjupningen och med 200 gymnasiepo�ng i det individuella valet. Dessutom f�r �mnet l�sas som ut�kat program med h�gst 300 gymnasiepo�ng. Utbildning p� ett annat spr�k �n svenska 31 � Efter ans�kan kan regeringen besluta att utbildningen p� ett program helt f�r anordnas p� ett annat spr�k �n svenska. F�rkunskapskrav 32 � Regeringen kan besluta att en kommun eller ett landsting, som har f�tt tillst�nd enligt 31 � att anordna en utbildning p� ett annat spr�k �n svenska, som beh�righetskrav till utbildningen f�r st�lla upp att den s�kande har vissa kunskaper i spr�ket. Individuella program 33 � Vid undervisning p� ett individuellt program g�ller f�ljande undantag fr�n vad som annars f�reskrivs i denna f�rordning: 1. Best�mmelserna om klassr�d till�mpas endast i den utstr�ckning det �r praktiskt m�jligt med h�nsyn till hur undervisningen �r upplagd. 2. Av best�mmelserna i 6 kap. till�mpas endast 12, 14 och 15 �� samt 17 25 ��. 3. Best�mmelsen i 8 kap. 4 � om specialklasser till�mpas inte. 34 � Om ett individuellt program �r avsett att g�ra det m�jligt f�r en elev att f�rena en anst�llning som syftar till en yrkesutbildning med studier, ska stu- dierna omfatta de gymnasiegemensamma �mnena svenska eller svenska som andraspr�k, engelska, samh�llskunskap, religionskunskap och mat ematik. Om eleven �nskar det, ska utbildningen omfatta samtliga gymnasiege- mensamma �mnen. Utbildningen ska omfatta tre �rskurser. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2010:235 35 � Studier p� ett individuellt program f�r kombineras med svensk- undervisning f�r invandrare eller motsvarande utbildning enligt 13 kap. skollagen (1985:1100). 5 kap. 1 � Ett nationellt program inom gymnasieskolan best�r av gymnasiegemensamma �mnen, programgemensamma �mnen, i f�rekommande fall f�r inriktningen gemensamma karakt�rs�mneskur- ser, programf�rdjupning, kurser inom det individuella valet, och gymnasiearbete. Vissa best�mmelser om utbildningens omfattning framg�r av bilaga 2 till skollagen (1985:1100) och av bilaga 1 till denna f�rordning. Om inte n�got annat f�ljer av de best�mmelser som avses i andra stycket, f�r Statens skolverk meddela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser som ska ing� i respektive program och i de nationella inriktningarna. P� humanistiska programmets inriktning spr�k f�r inom spr�k kurser i la- tin, grekiska, engelska, moderna spr�k, modersm�l eller svenskt teckenspr�k f�r h�rande erbjudas. P� naturvetenskapsprogrammets inriktning naturveten- skap och samh�lle f�r inom naturkunskap kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas. Programf�rdjupning och individuellt val 17 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r er- bjudas som programf�rdjupning f�r varje program. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensm�l. Som programf�rdjupning ska s�dana kurser erbjudas som har f�reskrivits enligt f�rsta stycket av Skolverket. Huvudmannen beslutar f�r varje utbild- ning vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programf�rdjupning. 6 kap. Kompletterande beh�righetskrav till vissa h�gskolef�rberedande program 1 � 5 Ut�ver vad som framg�r av 5 kap. 22, 24 och 25 �� skollagen (1985:1100) kr�vs f�r beh�righet till vissa h�gskolef�rberedande program godk�nda betyg fr�n grundskolan eller motsvarande utbildning i 1. geografi, historia, religionskunskap och samh�llskunskap f�r beh�rig- het till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samh�llsveten- skapsprogrammet, eller 2. biologi, fysik och kemi f�r beh�righet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. 5 Senaste lydelse 2007:641. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2010:235 7 kap. Betyg och examen Kompletterande krav f�r yrkesexamen 20 � Ut�ver vad som framg�r av 5 kap. 16 och 17 �� skollagen (1985:1100), kr�vs f�r yrkesexamen att det i de godk�nda betygen om 2 250 gymnasiepo�ng ing�r godk�nda betyg p� kurser inom de program- gemensamma �mnena med 400 po�ng. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven f�r en utbildning med eget examensm�l. 12 kap. 2 � Statens skolverks beslut om s�rskilda varianter enligt 2 kap. 11 �, riks- rekryterande utbildningar enligt 2 kap. 17 �, riksrekryterande idrottsutbild- ningar enligt 2 kap. 24 �, nationellt godk�nda idrottsutbildningar enligt 2 kap. 28 � och ers�ttning f�r nordiska elever enligt 11 kap. 6 � f�r inte �ver- klagas. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2010:235 Bilaga 1 Nationella inriktningar p� de nationella programmen och programgemensamma �mnen f�r respektive program Nationella program Omfattning i Nationella gymnasiepo�ng f�r de inriktingar programgemensamma �mnena i ett program Yrkesprogram 1. Barn- och fritids- H�lsa 100 Fritid och h�lsa programmet Naturkunskap 50 Pedagogiskt Pedagogik 400 arbete Samh�llskunskap 50 Socialt arbete Svenska eller svenska som andraspr�k 100 2. Bygg- och Bygg och Anl�ggningsfordon anl�ggnings- anl�ggning 400 Husbyggnad programmet Mark och anl�ggning M�leri Pl�tslageri 3. El- och Dator- och Automation energiprogrammet kommunikations- Dator- och teknik 100 kommunikations- Elektroteknik 100 teknik Energiteknik 100 Elteknik Mekatronik 100 Energiteknik 4. Fordons- och Fordons- och Godshantering transportprogrammet transportbranschen 200 Karosseri och Fordonsteknik 200 lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport 5. Handels- och Entrepren�rskap 100 Administrativ administrations- F�rs�ljning och service programmet kundservice 100 Handel och Handel 100 service Information och kommunikation 100 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2010:235 6. Hantverks- Entrepren�rskap 100 Finsnickeri programmet Hantverk 200 Florist Hantverkskunskap 100 Fris�r Textil design �vriga hantverk 7. Hotell- och Engelska 100 Hotell och konferens turism- Entrepren�rskap 100 Turism och resor programmet Hotell 100 Konferens och evenemang 100 Service och bem�tande 100 Turism 200 8. Industritekniska Industritekniska Drifts�kerhet och programmet processer 100 underh�llsteknik M�nniskan i Processteknik industrin 100 Produkt och Produktionskunskap 100 maskinteknik Produktions- Svetsteknik utrustning 100 9. Naturbruks- Biologi 100 Djur programmet Entrepren�rskap 100 Lantbruk Naturbruk 200 Skog Tr�dg�rd 10. Restaurang- Hygienkunskap 100 Bageri och konditori och livsmedels- Livsmedels- och F�rskvaror, delikatess programmet n�ringskunskap 100 och catering M�ltids- och K�k och servering branschkunskap 100 Service och bem�tande 100 11. VVS- och Ell�ra 100 Fastighet fastighets- Systemkunskap 200 Kyl- och v�rme- programmet Verktygs- och pumpsteknik materialhantering 100 Ventilationsteknik VVS 12. V�rd- och H�lsa 100 omsorgsprogrammet Medicin 150 M�nniskan 100 Psykiatri 100 Psykologi 50 Samh�llskunskap 50 Specialpedagogik 100 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2010:235 Svenska eller svenska som andraspr�k 100 V�rd och omsorg 350 H�gskolef�rberedande program 13. Ekonomi- F�retagsekonomi 100 Juridik programmet Juridik 100 Ekonomi Moderna spr�k 100 Psykologi 50 14. Estetiska Estetisk Bild och formgivning programmet kommunikation 100 Dans Konst och kultur 50 Estetik och media Musik Teater 15. Humanistiska Filosofi 50 Kultur programmet Moderna spr�k 200 Spr�k M�nniskans spr�k 100 16. Naturvetenskaps- Biologi 100 Naturvetenskap programmet Fysik 150 Naturvetenskap och Kemi 100 samh�lle Moderna spr�k 100 17. Samh�lls- Filosofi 50 Beteendevetenskap vetenskaps- Moderna spr�k 200 Medier, information programmet Psykologi 50 och kommunikation Samh�llsvetenskap 18. Teknik- Fysik 150 Design och produkt- programmet Kemi 100 utveckling Teknik 150 Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samh�llsbyggande och milj� Teknikvetenskap 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 28 juni 2010 i fr�ga om 2 kap. 35 � och i �vrigt den 15 april 2010. 2. De best�mmelser som tr�der i kraft den 15 april 2010 ska till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. 3. F�r utbildning som p�b�rjats tidigare g�ller �ldre f�reskrifter. 4. I st�llet f�r vad som anges i 2 kap. 4 och 14 �� ska ans�kan om s�rskild variant respektive riksrekryterande utbildning f�rsta g�ngen g�ras senast den 15 augusti 2010. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2010:235 Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010 5. Beslut enligt 2 kap. 11, 17 och 28 �� ska f�rsta g�ngen fattas senast den 31 oktober 2010. P� regeringens v�gnar JAN BJ�RKLUND Claes M�rtensson (Utbildningsdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om �ndring i gymnasief�rordningen (1992:394);

utf�rdad den 25 mars 2010.

Regeringen f�reskriver

1 i fr�ga om gymnasief�rordningen (1992:394)2

dels att 1 kap. 8 och 15 ��, 2 kap., 5 kap. 14 � och bilaga 1 ska upph�ra att

g�lla,

dels att 1 kap. 2, 4 och 6 ��, 5 kap. 1 och 17 ��, 6 kap. 1 �, 12 kap. 2 �,

rubriken till 7 kap. samt rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 4 � och 5 kap. 17 �
ska ha f�ljande lydelse,

dels att rubriken n�rmast f�re 6 kap. 1 � ska s�ttas n�rmast f�re 6 kap. 2 �,
dels att det i f�rordningen ska inf�ras ett nytt kapitel, 2 kap., av f�ljande

lydelse,

dels att det i f�rordningen ska inf�ras tv� nya paragrafer, 1 kap. 6 a � och

7 kap. 20 �, samt n�rmast f�re 1 kap. 2 och 6 a ��, 6 kap. 1 � och 7 kap. 20 �
nya rubriker av f�ljande lydelse,

dels att det i f�rordningen ska inf�ras en ny bilaga, bilaga 1, av f�ljande

lydelse.

1 kap.

Definitioner

2 �

I f�rordningen avses med

arbetsplatsf�rlagt l�rande: l�rande p� ett program som genomf�rs p� en

eller flera arbetsplatser utanf�r skolan,

garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som

eleverna ska erbjudas enligt 5 kap. 11 � skollagen (1985:1100),

gymnasial l�rlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till

mer �n h�lften genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan,

gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepo�ng som eleverna

genomf�r inom ramen f�r examensm�len,

1 Jfr prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8.

2 F�rordningen omtryckt 1999:844.
Senaste lydelse av
2 kap. 2 � 2007:305
2 kap. 9 � 2000:219
2 kap. 17 � 2006:1288
2 kap. 18 � 2000:1376
2 kap. 20 � 2002:138
bilaga 1 2000:219.

3 Senaste lydelse 2000:689.

SFS 2010:235

Utkom fr�n trycket
den 8 april 2010

SFS 2010:235

gymnasiegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i programmen i

den omfattning som framg�r av bilaga 2 till skollagen,

 gymnasiepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs; en fullst�n-

dig gymnasieutbildning p� ett nationellt program best�r av 2 500 gymnasie-
po�ng,

 karakt�rs�mnen: de �mnen genom vilka ett program f�r sin karakt�r,
nya kurser: kurser som initieras av huvudm�n eller av andra intressenter

enligt 6 a � och som Statens skolverk har meddelat f�reskrifter om enligt
6 �,

 programf�rdjupning: s�dana �mnen eller kurser som inom examensm�-

len kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma �m-
nena och som Skolverket meddelat f�reskrifter om enligt 5 kap. 17 �,

programgemensamma �mnen: utg�rs av kurser i gymnasiegemensamma

�mnen ut�ver den omfattning som anges i bilaga 2 till skollagen eller andra
kurser och som ska l�sas av alla elever p� programmet,

 riksrekryterande utbildning: en utbildning till vilken s�kande fr�n hela

landet ska tas emot i f�rsta hand,

studiev�g: det program, och i f�rekommande fall den inriktning, den

gymnasiala l�rlingsutbildning eller den s�rskilda variant som eleven g�r p�,

s�rskild variant: en utbildning som enligt 2 kap. 2 � f�r avvika fr�n vad

som annars g�ller f�r nationella program,

undervisningstid: tid f�r arbete som planerats av l�rare och elever till-

sammans och som eleverna genomf�r under en l�rares ledning,

yrkesutg�ng: en ben�mning f�r en viss yrkeskompetens till vilken en

kombination av kurser inom yrkesprogrammens programf�rdjupning leder,

yrkes�mnen: yrkesinriktade karakt�rs�mnen.
Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 � skollagen vilar p�

rektorn ska ocks� ben�mnas rektor.

Examensm�l

4 �

F�r varje nationellt program ska det finnas ett examensm�l som reger-

ingen meddelar f�reskrifter om.

6 �

F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan i vilken varje kurs i �mnet

ing�r. �mnesplanen ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva pla-
nera undervisningen.

Av �mnesplanen ska f�ljande framg�:
�mnets syfte,
det centrala inneh�llet f�r varje kurs,
hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattar, och
kunskapskraven f�r varje kurs.
F�rutom n�r det g�ller de gymnasiegemensamma �mnena f�r Statens

skolverk meddela f�reskrifter om �mnesplaner. Av f�reskrifterna f�r det
framg� att vissa kurser eller �mnen bara f�r anordnas p� vissa utbildningar.

4 Senaste lydelse 2006:1288.

SFS 2010:235

Nya kurser

6 a �

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt �mne eller i ett nytt �mne.

En huvudman eller en annan intressent f�r ans�ka hos Statens skolverk

om en ny kurs.

Skolverket f�r meddela f�reskrifter om ans�kan.

2 kap. Nationella inriktningar och avvikelser inom de nationella
programmen m.m.

Nationella inriktningar

1 �

De nationella inriktningarna framg�r av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverkspro-

grammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet f�r b�rja
det f�rsta l�s�ret. �vriga inriktningar f�r b�rja det andra eller tredje l�s�ret.

S�rskilda varianter

2 �

En s�rskild variant �r en utbildning inom ett nationellt program d�r

hela eller delar av det sammantagna utrymmet f�r en nationell inriktning och
f�r programf�rdjupning p� ett nationellt program avviker fr�n vad som an-
nars g�ller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepo�ng.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom

examensm�let f�r ett program.

F�r en idrottsutbildning g�ller i st�llet best�mmelserna i 2230 ��.

F�ruts�ttningar f�r godk�nnande

3 �

En s�rskild variant ska godk�nnas av Statens skolverk om villkoren i

2 � �r uppfyllda och om

1. utbildningen �r av god kvalitet,
2. det finns en lokal eller regional efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdig-

heter som utbildningen ger,

3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens

syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och

4. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i

8 � respektive 9 �.

Ans�kan

4 �

En kommun eller ett landsting f�r ans�ka om att en utbildning ska god-

k�nnas som s�rskild variant. Ans�kan ska g�ras senast den 1 februari kalen-
der�ret innan det �r utbildningen p� programmet planeras att starta.

5 �

Ans�kan ska inneh�lla

1. en beskrivning av utbildningens inneh�ll,
2. i f�rekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat p� motsva-

rande utbildning,

3. uppgift om kostnaden f�r utbildningen,

SFS 2010:235

4. i f�rekommande fall, uppgift om antalet elever som genomg�tt motsva-

rande utbildning,

5. i f�rekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfaren-

het av att bedriva motsvarande utbildning,

6. i f�rekommande fall, en ans�kan om nya kurser enligt 1 kap. 6 a � eller

uppgift om att huvudmannen har ans�kt om nya kurser, och

7. uppgift om huruvida, och i s� fall en beskrivning av hur, huvudmannen

vill st�lla upp s�rskilda f�rkunskapskrav enligt 8 � eller till�mpa komplette-
rande urvalsgrunder enligt 9 �.

6 �

N�r ans�kan avser ett yrkesprogram ska den, f�rutom det som anges i

5 �, inneh�lla uppgift om hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska uppfyl-
las och vilket behov p� arbetsmarknaden utbildningen �r avsedd att fylla
samt ett yttrande fr�n aktuellt lokalt programr�d.

7 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om ans�kan.

S�rskilda f�rkunskapskrav

8 �

F�r beh�righet till en s�rskild variant f�r krav st�llas p� att den s�kan-

de har kunskaper i ett s�dant �mne eller �mnesomr�de som �r utm�rkande
f�r varianten.

Urval

9 �

Vid urval bland beh�riga s�kande f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas

till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom
det �mne eller �mnesomr�de som den s�rskilda varianten �r inriktad mot.

Handl�ggning och beslut

10 �

Ber�rda nationella programr�d ska h�ras om ans�kan avser yrkespro-

gram.

11 �

Ett beslut om s�rskild variant ska g�lla i sex �r. Av beslutet ska det

framg� vid vilken skola varianten ska anordnas och i f�rekommande fall om
s�rskilda beh�righetskrav eller kompletterande urvalsgrunder f�r anv�ndas.
Beslutet inneb�r att varianten bara f�r anordnas p� den aktuella skolan av
den huvudman som har f�tt sin ans�kan godk�nd.

Statens skolverks beslut ska enligt 5 kap. 54 � tredje stycket skollagen

(1985:1100) inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i in-
terkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skolindex
som har f�reskrivits enligt f�rordningen (1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades

eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett
nytt belopp under beslutets giltighetstid.

SFS 2010:235

Gemensamma best�mmelser om riksrekryterande utbildningar f�r
andra �n riksrekryterande idrottsutbildningar

F�ruts�ttningar

12 �

Riksrekrytering ska beslutas f�r nationella program, nationella inrikt-

ningar, s�rskilda varianter och gymnasiala l�rlingsutbildningar om det finns

1. en nationell efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdigheter som utbild-

ningen ger,

2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras fr�n hela landet,

eller

3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och

f�rdigheter kan tillgodoses.

F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,
2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens

syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och

3. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 �

respektive 16 �.

F�ruts�ttningar f�r egna examensm�l

13 �

Enligt 5 kap. 35 � skollagen (1985:1100) f�r ett beslut om riksrekry-

tering inneb�ra att utbildningen f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r na-
tionella program i fr�ga om struktur, inneh�ll och examensm�l. Fr�n den
omfattning av de gymnasiegemensamma �mnena som framg�r av bilaga 2
till skollagen f�r dock inte n�gon avvikelse beslutas.

Eget examensm�l f�r en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om
1. den till sitt inneh�ll i allt v�sentligt avviker fr�n ett nationellt programs

examensm�l, och

2. det finns synnerliga sk�l f�r avvikelsen och utbildningen ryms inom

gymnasieskolans kompetensomr�de.

Ans�kan

14 �

En kommun eller ett landsting f�r ans�ka om att en utbildning ska

vara riksrekryterande. Ans�kan ska g�ras senast den 1 februari kalender�ret
innan det �r utbildningen p� programmet planeras att starta.

Av ans�kan ska det framg� vilket nationellt program den avser. Om ans�-

kan g�ller en utbildning med eget examensm�l ska det framg� om ans�kan
avser ett yrkesprogram eller ett h�gskolef�rberedande program.

Ans�kan ska �ven inneh�lla uppgift om huruvida, och i s� fall en beskriv-

ning av hur, huvudmannen vill st�lla upp s�rskilda beh�righetskrav enligt
15 � eller till�mpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 �.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om ans�kan.

SFS 2010:235

S�rskilda f�rkunskapskrav

15 �

F�r beh�righet till en riksrekryterande utbildning f�r krav st�llas p�

att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller �mnesomr�de som �r
utm�rkande f�r utbildningen.

Urval

16 �

Vid urval bland beh�riga s�kande f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas

till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom
det �mne eller �mnesomr�de som den riksrekryterande utbildningen �r inrik-
tad mot.

Beslut

17 �

Statens skolverk beslutar om riksrekrytering.

Ett beslut om riksrekrytering ska g�lla i sex �r. Av beslutet ska det framg�

vid vilken skola utbildningen ska anordnas och i f�rekommande fall om s�r-
skilda beh�righetskrav eller kompletterande urvalsgrunder f�r anv�ndas. Be-
slutet inneb�r att utbildningen bara f�r anordnas p� den aktuella skolan av
den huvudman som har f�tt sin ans�kan godk�nd. Av beslutet ska det ocks�
framg� hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta.

Skolverkets beslut ska enligt 5 kap. 54 � tredje stycket skollagen

(1985:1100) inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skolin-
dex som har f�reskrivits enligt f�rordningen (1993:197) som skolindex.

Riksrekryterande yrkesutbildning

F�ruts�ttningar

18 �

Riksrekrytering f�r ett yrkesprogram ska beslutas om f�ruts�ttningar-

na i 12 � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande kan uppfyllas.
F�ruts�ttningen i 12 � f�rsta stycket 1 b�r tillstyrkas av ber�rt nationellt pro-
gramr�d.

Ans�kan

19 �

F�rutom det vad som anges i 14 � ska ans�kan inneh�lla uppgift om

hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska tillgodoses.

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning

F�ruts�ttningar

20 �

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas f�r det este-

tiska programmet om f�ruts�ttningarna i 12 � finns och skolan har ett etable-
rat samarbete med en h�gskola som erbjuder utbildning som �r relevant f�r
gymnasieutbildningen.

Eget examensm�l f�r inte finnas f�r utbildningen.

SFS 2010:235

Ans�kan

21 �

F�rutom det som anges i 14 � ska ans�kan inneh�lla ett yttrande fr�n

en s�dan h�gskola som n�mns i 20 � ang�ende det nationella intresset f�r ut-
bildningen.

Riksrekryterande idrottsutbildning

F�ruts�ttningar

22 �

En utbildning d�r �mnet specialidrott ing�r kan vara riksrekryterande,

om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det
st�lls s�rskilda krav p� gemensam tr�ning. En skola d�r en s�dan utbildning
anordnas kallas riksidrottsgymnasium.

Ans�kan

23 �

En kommun f�r ans�ka om riksrekryterande idrottsutbildning.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om ans�kan.

Beslut

24 �

Statens skolverk f�r efter f�rslag fr�n Sveriges Riksidrottsf�rbund be-

sluta om var riksrekryterande idrottsutbildning f�r anordnas och om hur
m�nga platser dessa utbildningar f�r omfatta. Beslutet ska g�lla i tre �r.

Beslutet ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i

interkommunal ers�ttning f�r de olika program som huvudmannen erbjuder
elever som g�r p� riksrekryterande idrottsutbildning.

Urval

25 �

Den s�kande som anses ha b�st f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig ut-

bildningen ska ges f�retr�de vid urval till utbildningen. Vid urval till pro-
grammen g�ller best�mmelserna i 6 kap.

Nationellt godk�nd idrottsutbildning

F�ruts�ttningar

26 �

En utbildning d�r �mnet specialidrott ing�r f�r godk�nnas som en na-

tionell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskarakt�r och ett eta-
blerat samarbete med ett specialidrottsf�rbund som �r relevant f�r utbild-
ningen. Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsf�rbundet.

Ans�kan

27 �

En kommun f�r ans�ka om nationellt godk�nd idrottsutbildning.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om ans�kan.

SFS 2010:235

Beslut

28 �

Statens skolverk beslutar om var nationellt godk�nda idrottsutbild-

ningar f�r anordnas och om hur m�nga platser dessa utbildningar f�r omfatta.
Av beslutet ska det framg� vid vilken skola utbildningen ska anordnas. Be-
slutet ska g�lla i sex �r.

Urval

29 �

Den s�kande som anses ha b�st f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig ut-

bildningen ska ges f�retr�de vid urval till utbildningen. Vid urval till pro-
grammen g�ller best�mmelserna i 6 kap.

Specialidrott

30 �

�mnesplanen f�r specialidrott f�r bara till�mpas p� riksrekryterande

idrottsutbildningar eller nationellt godk�nda idrottsutbildningar. Special-
idrott f�r ing� med 200 gymnasiepo�ng i programf�rdjupningen och med
200 gymnasiepo�ng i det individuella valet. Dessutom f�r �mnet l�sas som
ut�kat program med h�gst 300 gymnasiepo�ng.

Utbildning p� ett annat spr�k �n svenska

31 �

Efter ans�kan kan regeringen besluta att utbildningen p� ett program

helt f�r anordnas p� ett annat spr�k �n svenska.

F�rkunskapskrav

32 �

Regeringen kan besluta att en kommun eller ett landsting, som har f�tt

tillst�nd enligt 31 � att anordna en utbildning p� ett annat spr�k �n svenska,
som beh�righetskrav till utbildningen f�r st�lla upp att den s�kande har vissa
kunskaper i spr�ket.

Individuella program

33 �

Vid undervisning p� ett individuellt program g�ller f�ljande undantag

fr�n vad som annars f�reskrivs i denna f�rordning:

1. Best�mmelserna om klassr�d till�mpas endast i den utstr�ckning det �r

praktiskt m�jligt med h�nsyn till hur undervisningen �r upplagd.

2. Av best�mmelserna i 6 kap. till�mpas endast 12, 14 och 15 �� samt 17

25 ��.

3. Best�mmelsen i 8 kap. 4 � om specialklasser till�mpas inte.

34 �

Om ett individuellt program �r avsett att g�ra det m�jligt f�r en elev att

f�rena en anst�llning som syftar till en yrkesutbildning med studier, ska stu-
dierna omfatta de gymnasiegemensamma �mnena svenska eller svenska som
andraspr�k, engelska, samh�llskunskap, religionskunskap och mat

ematik.

Om eleven �nskar det, ska utbildningen omfatta samtliga gymnasiege-

mensamma �mnen.

Utbildningen ska omfatta tre �rskurser.

SFS 2010:235

35 �

Studier p� ett individuellt program f�r kombineras med svensk-

undervisning f�r invandrare eller motsvarande utbildning enligt 13 kap.
skollagen (1985:1100).

5 kap.

1 �

Ett nationellt program inom gymnasieskolan best�r av

gymnasiegemensamma �mnen,
programgemensamma �mnen,
i f�rekommande fall f�r inriktningen gemensamma karakt�rs�mneskur-

ser,

programf�rdjupning,
kurser inom det individuella valet, och
gymnasiearbete.
Vissa best�mmelser om utbildningens omfattning framg�r av bilaga 2 till

skollagen (1985:1100) och av bilaga 1 till denna f�rordning.

Om inte n�got annat f�ljer av de best�mmelser som avses i andra stycket,

f�r Statens skolverk meddela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser som
ska ing� i respektive program och i de nationella inriktningarna.

P� humanistiska programmets inriktning spr�k f�r inom spr�k kurser i la-

tin, grekiska, engelska, moderna spr�k, modersm�l eller svenskt teckenspr�k
f�r h�rande erbjudas. P� naturvetenskapsprogrammets inriktning naturveten-
skap och samh�lle f�r inom naturkunskap kurser i biologi, fysik eller kemi
erbjudas.

Programf�rdjupning och individuellt val

17 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r er-

bjudas som programf�rdjupning f�r varje program. Kurserna ska rymmas
inom respektive programs examensm�l.

Som programf�rdjupning ska s�dana kurser erbjudas som har f�reskrivits

enligt f�rsta stycket av Skolverket. Huvudmannen beslutar f�r varje utbild-
ning vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programf�rdjupning.

6 kap.

Kompletterande beh�righetskrav till vissa h�gskolef�rberedande
program

1 �

Ut�ver vad som framg�r av 5 kap. 22, 24 och 25 �� skollagen

(1985:1100) kr�vs f�r beh�righet till vissa h�gskolef�rberedande program
godk�nda betyg fr�n grundskolan eller motsvarande utbildning i

1. geografi, historia, religionskunskap och samh�llskunskap f�r beh�rig-

het till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samh�llsveten-
skapsprogrammet, eller

2. biologi, fysik och kemi f�r beh�righet till naturvetenskapsprogrammet

och teknikprogrammet.

5 Senaste lydelse 2007:641.

SFS 2010:235

7 kap. Betyg och examen

Kompletterande krav f�r yrkesexamen

20 �

Ut�ver vad som framg�r av 5 kap. 16 och 17 �� skollagen

(1985:1100), kr�vs f�r yrkesexamen att det i de godk�nda betygen om
2 250 gymnasiepo�ng ing�r godk�nda betyg p� kurser inom de program-
gemensamma �mnena med 400 po�ng.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven f�r en utbildning med eget

examensm�l.

12 kap.

2 �

Statens skolverks beslut om s�rskilda varianter enligt 2 kap. 11 �, riks-

rekryterande utbildningar enligt 2 kap. 17 �, riksrekryterande idrottsutbild-
ningar enligt 2 kap. 24 �, nationellt godk�nda idrottsutbildningar enligt
2 kap. 28 � och ers�ttning f�r nordiska elever enligt 11 kap. 6 � f�r inte �ver-
klagas.

SFS 2010:235

Bilaga 1

Nationella inriktningar p� de nationella programmen och
programgemensamma �mnen f�r respektive program

Nationella program

Omfattning i

Nationella

gymnasiepo�ng f�r de

inriktingar

programgemensamma
�mnena i ett program

Yrkesprogram

1. Barn- och fritids-

H�lsa

100

Fritid och h�lsa

programmet

Naturkunskap

Pedagogiskt

Pedagogik

400

arbete

Samh�llskunskap

Socialt arbete

Svenska eller
svenska som
andraspr�k

100

2. Bygg- och

Bygg och

Anl�ggningsfordon

anl�ggnings-

anl�ggning

400

Husbyggnad

programmet

Mark och
anl�ggning
M�leri
Pl�tslageri

3. El- och

Dator- och

Automation

energiprogrammet

kommunikations-

Dator- och

teknik

100

kommunikations-

Elektroteknik

100

teknik

Energiteknik

100

Elteknik

Mekatronik

100

Energiteknik

4. Fordons- och

Fordons- och

Godshantering

transportprogrammet

transportbranschen

200

Karosseri och

Fordonsteknik 200

lackering
Lastbil och

mobila

maskiner

Personbil
Transport

5. Handels- och

Entrepren�rskap

100

Administrativ

administrations-

F�rs�ljning och

service

programmet

kundservice

100

Handel och

Handel

100

service

Information och
kommunikation

100

SFS 2010:235

6. Hantverks-

Entrepren�rskap

100

Finsnickeri

programmet

Hantverk

200

Florist

Hantverkskunskap

100

Fris�r
Textil design
�vriga hantverk

7. Hotell- och

Engelska

100

Hotell och konferens

turism-

Entrepren�rskap

100

Turism och resor

programmet

Hotell 100
Konferens och
evenemang 100
Service och
bem�tande

100

Turism

200

8. Industritekniska

Industritekniska Drifts�kerhet

och

programmet

processer 100

underh�llsteknik

M�nniskan i

Processteknik

industrin 100

Produkt

och

Produktionskunskap 100

maskinteknik

Produktions-

Svetsteknik

utrustning

100

9. Naturbruks-

Biologi

100

Djur

programmet

Entrepren�rskap

100

Lantbruk

Naturbruk

200

Skog
Tr�dg�rd

10. Restaurang-

Hygienkunskap

100

Bageri och konditori

och livsmedels-

Livsmedels- och

F�rskvaror, delikatess

programmet

n�ringskunskap

100

och catering

M�ltids- och

K�k och servering

branschkunskap

100

Service och
bem�tande 100

11. VVS- och

Ell�ra

100

Fastighet

fastighets-

Systemkunskap

200

Kyl- och v�rme-

programmet

Verktygs- och

pumpsteknik

materialhantering

100

Ventilationsteknik
VVS

12. V�rd- och

H�lsa

100

omsorgsprogrammet

Medicin

150

M�nniskan

100

Psykiatri

100

Psykologi

Samh�llskunskap

Specialpedagogik

100

SFS 2010:235

Svenska eller
svenska som
andraspr�k

100

V�rd och omsorg

350

H�gskolef�rberedande program

13. Ekonomi-

F�retagsekonomi

100

Juridik

programmet

Juridik 100

Ekonomi

Moderna spr�k

100

Psykologi

14. Estetiska

Estetisk

Bild och formgivning

programmet

kommunikation

100

Dans

Konst och kultur

Estetik och media

Musik
Teater

15. Humanistiska

Filosofi

Kultur

programmet

Moderna spr�k

200

Spr�k

M�nniskans spr�k

100

16. Naturvetenskaps-

Biologi

100

Naturvetenskap

programmet

Fysik 150

Naturvetenskap

och

Kemi

100

samh�lle

Moderna spr�k

100

17. Samh�lls-

Filosofi

Beteendevetenskap

vetenskaps-

Moderna spr�k

200

Medier, information

programmet

Psykologi

och kommunikation
Samh�llsvetenskap

18. Teknik-

Fysik

150

Design och produkt-

programmet

Kemi

100

utveckling

Teknik

150

Informations- och
medieteknik
Produktionsteknik
Samh�llsbyggande
och milj�
Teknikvetenskap

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 28 juni 2010 i fr�ga om 2 kap. 35 �

och i �vrigt den 15 april 2010.

2. De best�mmelser som tr�der i kraft den 15 april 2010 ska till�mpas p�

utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2011.

3. F�r utbildning som p�b�rjats tidigare g�ller �ldre f�reskrifter.
4. I st�llet f�r vad som anges i 2 kap. 4 och 14 �� ska ans�kan om s�rskild

variant respektive riksrekryterande utbildning f�rsta g�ngen g�ras senast den
15 augusti 2010.

SFS 2010:235

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010

5. Beslut enligt 2 kap. 11, 17 och 28 �� ska f�rsta g�ngen fattas senast

den 31 oktober 2010.

P� regeringens v�gnar

JAN BJ�RKLUND

Claes M�rtensson
(Utbildningsdepartementet)

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:235 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Om Lagboken.se