SFS 2010:2039 Gymnasieförordning

102039.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Gymnasief�rordning; utf�rdad den 22 december 2010. Regeringen f�reskriver f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser F�rordningens inneh�ll 1 � F�rordningen inneh�ller f�ljande kapitel: inledande best�mmelser (1 kap.), huvudm�n (2 kap.), l�rotider f�r gymnasieskolan och gymnasies�rskolan (3 kap.), utbildningens inneh�ll och omfattning i gymnasieskolan (4 kap.), avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan (5 kap.), introduktionsprogram (6 kap.), beh�righet, urval och f�rfarandet vid antagning (7 kap.), betyg, gymnasieexamen och pr�vning (8 kap.), st�d�tg�rder (9 kap.), utbildning f�r d�va och h�rselskadade (10 kap.), utbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.), elever (12 kap.), gymnasies�rskolan (13 kap.), bidrag till huvudm�n f�r frist�ende gymnasieskolor och gymnasie- s�rskolor (14 kap.), och �vriga best�mmelser (15 kap.). Best�mmelser som g�ller gymnasies�rskolan 2 � Best�mmelser som g�ller enbart gymnasies�rskolan finns i 13 kap. Best�mmelser som g�ller b�de gymnasies�rskolan och gymnasieskolan finns i 2, 3, 4 kap. 1520 ��, 9 kap. 9 � och 14 kap. �vriga best�mmelser avser endast gymnasieskolan. Definitioner 3 � I f�rordningen avses med arbetsplatsf�rlagt l�rande: l�rande p� ett program som genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan, SFS 2010:2039 Utkom fr�n trycket den 5 januari 2011 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:2039 fullst�ndigt program: betyg fr�n kurser och ett gymnasiearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepo�ng enligt en individuell studieplan, garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 � skollagen (2010:800), gymnasial l�rlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till mer �n h�lften genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan, gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepo�ng som eleverna genomf�r inom ramen f�r examensm�len, gymnasiegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i programmen i den omfattning som framg�r av bilaga 3 till skollagen, gymnasiepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs eller gymna- siearbetet, karakt�rs�mnen: de �mnen genom vilka ett program f�r sin karakt�r, nationella programr�d: de nationella programr�d f�r yrkesprogrammen som Statens skolverk ska ansvara f�r enligt 8 � f�rordningen (2009:1214) med instruktion f�r Statens skolverk, nya kurser: kurser som initieras av huvudm�n eller av andra intressenter enligt 6 � och som Statens skolverk har meddelat f�reskrifter om enligt 4 �, programf�rdjupning: s�dana �mnen eller kurser som inom examens- m�len kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma �mnena och som Skolverket meddelat f�reskrifter om enligt 4 kap. 5 �, programgemensamma �mnen: kurser i gymnasiegemensamma �mnen ut�ver den omfattning som anges i bilaga 3 till skollagen eller andra kurser och som ska l�sas av alla elever p� programmet, riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola med offentlig huvudman till vilken s�kande fr�n hela landet ska tas emot i f�rsta hand, studiev�g: det program, och i f�rekommande fall den inriktning, den gymnasiala l�rlingsutbildning eller den s�rskilda variant som eleven g�r p�, s�rskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 � f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella program, yrkesutg�ng: en ben�mning f�r en viss yrkeskompetens till vilken en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programf�rdjupning leder, yrkes�mnen: yrkesinriktade karakt�rs�mnen. �mnesplaner 4 � Enligt 16 kap. 21 � skollagen (2010:800) ska det f�r varje �mne finnas en �mnesplan. Den ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva pla- nera undervisningen. Av �mnesplanen ska f�ljande framg�: �mnets syfte, varje kurs som ing�r i �mnet, det centrala inneh�llet f�r varje kurs, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattar, och kunskapskraven f�r varje kurs. F�rutom n�r det g�ller de gymnasiegemensamma �mnena f�r Statens skol- verk meddela f�reskrifter om �mnesplaner. Av f�reskrifterna f�r det framg� att vissa kurser eller �mnen bara f�r anordnas p� vissa utbildningar. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:2039 5 � F�reskrifter om �mnesplaner f�r yrkes�mnen ska meddelas efter samr�d med ett nationellt programr�d. Nya kurser 6 � En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt �mne eller i ett nytt �mne. En huvudman eller annan intressent f�r ans�ka hos Statens skolverk om en ny kurs. Individuell studieplan i gymnasieskolan 7 � En elevs individuella studieplan i gymnasieskolan ska, n�r det �r aktu- ellt, inneh�lla uppgifter om vilken studiev�g eleven g�r p� och om de val av kurser som eleven har gjort, eleven f�ljer ett fullst�ndigt eller ut�kat program, vilka kurser som ing�r i elevens fullst�ndiga program och, om eleven f�ljer ett ut�kat program, vilka kurser som ligger utanf�r det fullst�ndiga programmet, eleven f�ljer ett individuellt anpassat program, och i s� fall vilka kurser som bytts ut, eleven f�ljer ett reducerat program och i vilken omfattning, samt om m�jligt vilka kurser som tagits bort, elevens studier i grundskolans �mnen, och andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling och som �r avsedda att ing� i utbildningen om eleven f�ljer ett introduktions- program. Lokala programr�d 8 � F�r yrkesprogrammen ska det finnas ett eller flera lokala programr�d f�r samverkan mellan skola och arbetsliv. 2 kap. Huvudm�n Godk�nnande som enskild huvudman Gemensamma best�mmelser f�r godk�nnande av enskilda huvudm�n f�r gymnasieskola och gymnasies�rskola 1 � En ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r en viss utbildning i gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalender�ret innan utbildningen ska starta. 2 � N�r Statens skolinspektion handl�gger �renden om godk�nnande enligt 1 � ska den kommun d�r utbildningen ska bedrivas ges tillf�lle att yttra sig. �ven de n�rliggande kommuner som kan antas bli ber�rda av ans�kan ska ges tillf�lle att yttra sig. N�r en kommun yttrar sig b�r den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:2039 3 � Beslut i ett �rende som avses i 1 � ska om m�jligt fattas f�re den 1 oktober kalender�ret innan utbildningen ska starta. Godk�nnande som enskild huvudman f�r gymnasieskola 4 � Ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r gymnasieskola ska inneh�lla uppgift om vilket nationellt program och, i f�rekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och huvudmannen vill anordna en s�rskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riks- idrottsgymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning N�gon s�rskild ans�kan om att f� anordna s�rskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrotts- gymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska inte ges in till Sta- tens skolverk. 5 � Om huvudmannen ans�ker om att anordna en s�rskild variant, avvi- kelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riks- idrottsgymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska Statens skolinspektion skicka ans�kan till Statens skolverk f�r bed�mning av om utbildningen ska godk�nnas som en s�dan utbildning. Skolverket beslutar i fr�ga om godk�nnande av s�dana utbildningar som avses i f�rsta stycket. Beslutet ska skickas till huvudmannen och Skol- inspektionen. 6 � Efter Statens skolverks pr�vning enligt 5 � ska Statens skolinspektion pr�va om huvudmannen ska godk�nnas. I de fall Skolverket har godk�nt ut- bildningen som en s�rskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om ett belopp enligt 5 kap. 11 �, 18 � eller 25 � tredje stycket ska bidragets grundbelopp fastst�llas till det belopp som Skolverket har beslutat om. Oberoende av om Skolverket godk�nt utbildningen som s�rskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska Skolinspektionen fatta beslut enligt 3 �, om ans�kan avser en ny utbildning. Undantag f�r vissa enskilda huvudm�n 7 � En enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola med waldorfpedagogisk inriktning beh�ver inte till�mpa best�mmelserna i 2 kap. 20 � f�rsta stycket skollagen (2010:800) om beh�righet f�r anst�llning utan tidsbegr�nsning som l�rare eller f�rskoll�rare i skolv�sendet. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2010:2039 3 kap. L�rotider f�r gymnasieskolan och gymnasies�rskolan L�s�r 1 � L�s�ret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Ut�ver skol- och lovdagarna f�r det inom l�s�ret l�ggas ut h�gst fem studiedagar f�r personalen. 2 � L�s�ret ska b�rja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen f�r f�r en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag f�ruts�tter andra l�s�rstider. Dagarna f�r h�st- och v�rterminens b�rjan och slut beslu- tas av huvudmannen. Huvudmannen ska vid beslut enligt f�rsta stycket beakta om det finns elever som p�b�rjar grundutbildning som �r l�ngre �n 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt. Skolarbetets f�rl�ggning 3 � Elevernas skolarbete ska f�rl�ggas m�ndagfredag och vara s� j�mnt f�rdelat �ver dessa dagar som m�jligt. Skolarbetet ska ocks� vara s� j�mnt f�rdelat �ver l�s�ret som m�jligt. N�r skolarbetet f�rl�ggs till en arbetsplats utanf�r skolan ska den arbetstid som g�ller p� arbetsplatsen till�mpas, om inte rektorn beslutar annat. Schema 4 � F�r l�s�ret eller f�r kortare tid ska det finnas ett schema som inneh�ller uppgifter om samtliga undervisningspass och l�rare. Friluftsverksamhet 5 � Ut�ver �mnet idrott och h�lsa ska det anordnas idrotts och frilufts- verksamhet som ska bedrivas under l�rares ledning. 4 kap. Utbildningens inneh�ll och omfattning i gymnasieskolan Nationella program 1 � Ett nationellt program inom gymnasieskolan best�r av gymnasiegemensamma �mnen, programgemensamma �mnen, i f�rekommande fall f�r inriktningen gemensamma karakt�rs�mnes- kurser, programf�rdjupning, kurser inom det individuella valet, och gymnasiearbete. Best�mmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 3 till skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna f�rordning. Om inte n�got annat f�ljer av de best�mmelser som avses i andra stycket eller andra av regeringen meddelade f�reskrifter, f�r Statens skolverk med- </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2010:2039 dela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser som ska ing� i respektive pro- gram och i de nationella inriktningarna. P� humanistiska programmets inriktning spr�k f�r inom spr�k kurser i engelska, klassisk grekiska spr�k och kultur, latin spr�k och kultur, moderna spr�k, modersm�l eller svenskt teckenspr�k f�r h�rande erbjudas. P� naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samh�lle f�r som naturvetenskapligt �mne kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas. Nationella inriktningar 2 � De nationella inriktningarna framg�r av bilaga 1. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverks- programmet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet f�r b�rja det f�rsta l�s�ret. �vriga inriktningar f�r b�rja det andra eller tredje l�s�ret. Statens skolverk f�r n�r det g�ller den nationella inriktningen �vrigt hant- verk besluta om en utbildning ska f� f�rekomma inom den inriktningen. Gymnasial l�rlingsutbildning 3 � Gymnasial l�rlingsutbildning f�r b�rja det f�rsta l�s�ret inom alla yrkesprogram. Gymnasiearbete 4 � Rektorn ska f�r varje elev utse en l�rare att vara ansvarig f�r gymnasie- arbetet. Programf�rdjupning 5 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r erbjudas som programf�rdjupning f�r varje program. Bland dessa kurser ska det f�r h�gskolef�rberedande program ing� s�dana kurser som kan vara s�r- skilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt kan vara av betydelse f�r h�gskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examens- m�l. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter f�r h�gskolef�rberedande program om kurser som kan vara s�rskilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt kan vara av betydelse f�r h�gskolestudier, ska Skolverket samr�da med H�gskoleverket. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om programf�rdjupning f�r yrkes- program ska ber�rda nationella programr�d h�ras. 6 � Som programf�rdjupning ska huvudmannen erbjuda s�dana kurser som Statens skolverk har meddelat f�reskrifter om enligt 5 �. Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programf�rdjupning. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2010:2039 Individuellt val 7 � Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individu- ellt val. Eleven har dock r�tt att inom utrymmet f�r individuellt val l�sa 1. en kurs i idrott och h�lsa ut�ver vad som finns p� studiev�gen, 2. minst en kurs i estetiska �mnen, och 3. de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande h�gskolebeh�righet p� grund- niv� om eleven g�r p� ett yrkesprogram. Undantag fr�n vad som f�reskrivs i andra stycket 1 och 2 f�r g�ras om det finns synnerliga sk�l. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r ing� i de �mnen som avses i andra stycket 2. F�r de elever som avses i 11 � respektive 1520 �� ska svenska som andraspr�k eller modersm�l erbjudas som individuellt val. Alternativa eller �verlappande kurser 8 � En elev f�r inte som individuellt val, programf�rdjupning eller ut�kat program l�sa en kurs som �r alternativ till eller �verlappar n�gon eller n�gra av de kurser som ing�r i studiev�gen i �vrigt. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som �r alter- nativa eller som �verlappar varandra. Spr�k 9 � Om en elev ska l�sa ett spr�k i gymnasieskolan och eleven har betyg i spr�ket fr�n grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utg� fr�n grundskolans utbildningsniv�. En elev f�r ocks� l�sa nya spr�k i gymnasie- skolan. De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med till�mp- ning av 16 kap. 32 � skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i eng- elska p� grundskoleniv�. 10 � Franska, spanska och tyska ska erbjudas b�de som spr�k som utg�r fr�n grundskolans utbildningsniv� och som nytt spr�k. Huvudmannen ska str�va efter att erbjuda undervisning i fler spr�k �n franska, spanska och tyska. Svenska som andraspr�k 11 � En elev som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l f�r l�sa svenska som andraspr�k som gymnasiegemensamt �mne i st�llet f�r svenska. Eleven f�r d� l�sa svenska som individuellt val. Arbetsplatsf�rlagt l�rande 12 � Arbetsplatsf�rlagt l�rande ska f�rekomma p� alla yrkesprogram i minst 15 veckor. En elev som g�r p� gymnasial l�rlingsutbildning ska i st�l- let genomf�ra mer �n h�lften av sin utbildning som arbetsplatsf�rlagt l�ran- </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2010:2039 de. Varje vecka som genomf�rs p� en arbetsplats ska anses motsvara 23 tim- mars garanterad undervisningstid. Huvudmannen f�r besluta att arbetsplats- f�rlagt l�rande ska finnas p� h�gskolef�rberedande program och f�r d� ock- s� besluta om i vilken omfattning. Huvudmannen ansvarar f�r att skaffa platser f�r det arbetsplatsf�rlagda l�randet och att detta uppfyller de krav som finns f�r utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska f�rl�ggas till arbetsplatser och om hur f�rdelningen �ver l�s�ren ska g�ras. 13 � Om arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan erbjudas p� ett yrkesprogram, f�r utbildningen anordnas bara om 1. planerade platser f�r arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan tillhandah�llas p� grund av omst�ndigheter som huvudmannen inte kunnat r�da �ver, eller 2. utbildningen av s�kerhetssk�l inte kan f�rl�ggas till en arbetsplats utan- f�r skolan. Det arbetsplatsf�rlagda l�randet ska i de fall som avses i f�rsta stycket bytas ut mot motsvarande utbildning f�rlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska samr�d ske med det lokala programr�det. Om utbildning har skolf�rlagts p� grund av vad som s�gs i f�rsta stycket 1, ska huvudmannen vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att utbild- ningen s� snart som m�jligt ska f�rl�ggas till en arbetsplats. 14 � F�r en elev som deltar i arbetsplatsf�rlagt l�rande ska det utses en handledare p� arbetsplatsen. Som handledare f�r bara den anlitas som har n�dv�ndiga kunskaper och erfarenheter f�r uppdraget och som �ven i �vrigt bed�ms vara l�mplig. Modersm�lsundervisning f�r elever i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan 15 � I 15 kap. 19 � och 18 kap. 14 � skollagen (2010:800) finns grundl�g- gande best�mmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersm�ls- undervisning f�r elever i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan. Huvud- mannen �r ocks� skyldig att erbjuda elever som �r adoptivbarn och har ett annat modersm�l �n svenska modersm�lsundervisning, �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, Enligt 7 � spr�klagen (2009:600) �r de nationella minoritetsspr�ken finska, jiddisch, me�nkieli, romani chib och samiska. Rektorn beslutar om en elevs modersm�lsundervisning. 16 � Modersm�lsundervisning f�r inte omfatta mer �n ett spr�k f�r en elev. En romsk elev som kommer fr�n utlandet f�r dock f� modersm�lsunder- visning i tv� spr�k om det finns s�rskilda sk�l. 17 � Modersm�lsundervisning f�r anordnas som 1. individuellt val, 2. ut�kat program, eller 3. som ers�ttning f�r undervisning i andra spr�k �n svenska, svenska som andraspr�k och engelska. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2010:2039 18 � Huvudmannen �r skyldig att anordna modersm�lsundervisning f�r en elev sammanlagt h�gst sju l�s�r under elevens skoltid. Eleven ska dock ges s�dan undervisning under l�ngre tid om eleven har s�rskilt behov av det. Begr�nsningen till sju �r g�ller inte om undervisningen 1. ers�tter undervisning i andra spr�k �n svenska, svenska som andraspr�k och engelska, 2. anordnas som individuellt val, eller 3. anordnas med ett nationellt minoritetsspr�k eller ett nordiskt spr�k som modersm�l. 19 � En huvudman �r skyldig att anordna modersm�lsundervisning i ett spr�k endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i spr�ket �nskar s�dan undervisning, och 2. det finns en l�mplig l�rare att tillg�. Avser modersm�lsundervisningen ett nationellt minoritetsspr�k �r huvud- mannen skyldig att anordna modersm�lsundervisning �ven om antalet elever �r mindre �n fem. 20 � En elev som f�r modersm�lsundervisning f�r forts�tta att delta i undervisningen, �ven om spr�ket skulle upph�ra att vara dagligt umg�nges- spr�k f�r eleven. 21 � I 9 kap. 9 � finns best�mmelser om studiehandledning p� moders- m�let. Programmens omfattning Undervisningstid 22 � Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar f�r varje kurs och f�r gymnasiearbetet samt om hur f�rdelningen av undervisningstiden �ver l�s�ren ska g�ras. Huvudmannen ska redovisa hur eleven har f�tt sin garanterade undervis- ningstid. Ut�kat program 23 � En elev f�r delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som lig- ger utanf�r elevens fullst�ndiga program, om eleven p� ett tillfredsst�llande s�tt kan antas genomf�ra s�v�l kurserna p� den ordinarie studiev�gen som de frivilliga kurserna (ut�kat program). Beslutet fattas av rektorn. En elev p� ett yrkesprogram har utan s�rskilt beslut r�tt att som ut�kat pro- gram l�sa de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande beh�righet till h�gskole- utbildning p� grundniv�. Huvudmannen �r dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utg�ngen av det andra l�s�ret har anm�lt att han eller hon vill l�sa de aktuella kurserna. En elev som f�ljer ett ut�kat program har r�tt till garanterad undervis- ningstid ut�ver vad som f�reskrivs i 16 kap. 18 � skollagen (2010:800). </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2010:2039 5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan S�rskilda varianter 1 � En s�rskild variant �r en utbildning inom ett nationellt program d�r hela eller delar av det sammantagna utrymmet f�r en nationell inriktning och f�r programf�rdjupning p� ett nationellt program avviker fr�n vad som annars g�ller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepo�ng. P� h�g- skolef�rberedande program f�r det �ven finnas s�rskilda varianter inom det estetiska omr�det. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensm�let f�r ett program. F�r en idrottsutbildning g�ller i st�llet i 2331 ��. F�ruts�ttningar f�r godk�nnande 2 � En s�rskild variant ska godk�nnas om villkoren i 1 � �r uppfyllda och om 1. utbildningen �r av god kvalitet, 2. det finns en lokal eller regional efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdig- heter som utbildningen ger, 3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och 4. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 � respektive 8 �. F�ruts�ttningar f�r godk�nnande av s�rskilda varianter inom det estetiska omr�det 3 � En s�rskild variant inom det estetiska omr�det ska godk�nnas om vill- koren i 1 � �r uppfyllda och om 1. utbildningen �r av h�g kvalitet, 2. utbildningen efterfr�gas av elever med s�rskilda f�rdigheter inom det estetiska omr�det, 3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och 4. huvudmannen har st�llt upp beh�righetskrav och urvalsgrunder enligt 7 och 8 ��. Ans�kan 4 � En huvudman f�r ans�ka om att en utbildning ska godk�nnas som s�r- skild variant. Ans�kan g�rs hos Statens skolverk senast den 31 januari kalender�ret f�re det �r utbildningen p� programmet planeras att starta. Enskilda huvudm�n ska, enligt 2 kap. 1 och 4 ��, ge in ans�kan till Statens skolinspektion. 5 � Ans�kan ska inneh�lla 1. en beskrivning av utbildningens inneh�ll, </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2010:2039 2. i f�rekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat p� motsva- rande utbildning, 3. uppgift om kostnaden f�r utbildningen, 4. i f�rekommande fall, uppgift om antalet elever som genomg�tt motsva- rande utbildning, 5. i f�rekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfaren- het av att bedriva motsvarande utbildning, 6. i f�rekommande fall, en ans�kan om nya kurser enligt 1 kap. 6 � eller uppgift om att huvudmannen har ans�kt om nya kurser, och 7. uppgift om huruvida, och i s� fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill st�lla upp s�rskilda f�rkunskapskrav enligt 7 � eller till�mpa komplette- rande urvalsgrunder enligt 8 �. 6 � N�r ans�kan avser ett yrkesprogram ska den, f�rutom det som anges i 5 �, inneh�lla uppgift om hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska uppfyllas, vilket behov p� arbetsmarknaden utbildningen �r avsedd att fylla, och ett yttrande fr�n aktuellt lokalt programr�d. S�rskilda f�rkunskapskrav 7 � F�r beh�righet till en s�rskild variant f�r krav st�llas p� att den s�kan- de har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant �mnesomr�de som �r utm�rkande f�r varianten. Urval 8 � Vid urval bland beh�riga s�kande f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller �mnesomr�de som den s�rskilda varianten �r inriktad mot. Handl�ggning och beslut 9 � Ber�rda nationella programr�d ska h�ras om ans�kan avser yrkes- program. 10 � Ett beslut om s�rskild variant ska g�lla i sex �r. Av beslutet ska det framg� vid vilken skolenhet varianten ska anordnas och i f�rekommande fall om s�rskilda beh�righetskrav eller kompletterande urvalsgrunder f�r anv�n- das. Beslutet inneb�r att varianten bara f�r anordnas p� den aktuella skol- enheten av den huvudman som har f�tt sin ans�kan godk�nd. Statens skolverk ska om m�jligt fatta beslut senast den 1 september �ret innan utbildningen p� programmet planeras att starta. 11 � Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket skollagen (2010:800) ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skol- index som har f�reskrivits enligt f�rordningen (1993:167) om skolindex. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2010:2039 Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Gemensamma best�mmelser om andra riksrekryterande utbildningar �n idrottsutbildningar F�ruts�ttningar 12 � Riksrekrytering enligt 19 och 21 �� ska beslutas f�r nationella pro- gram, nationella inriktningar, s�rskilda varianter och gymnasiala l�rlings- utbildningar om det finns 1. en nationell efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdigheter som utbild- ningen ger, 2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras fr�n hela landet, eller 3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och f�r- digheter kan tillgodoses. F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, 2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och 3. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 � respektive 16 �. F�ruts�ttningar f�r egna examensm�l och andra avvikelser 13 � Enligt 16 kap. 13 � skollagen (2010:800) f�r Statens skolverk besluta att en utbildning f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella program i fr�ga om struktur, inneh�ll och examensm�l. Fr�n den omfattning av de gymnasiegemensamma �mnena som framg�r av bilaga 3 till skollagen f�r dock inte n�gon avvikelse beslutas. Eget examensm�l f�r en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om 1. den till sitt inneh�ll i allt v�sentligt avviker fr�n ett nationellt programs examensm�l, och 2. det finns synnerliga sk�l f�r avvikelsen och utbildningen ryms inom- gymnasieskolans kompetensomr�de. Ans�kan 14 � En offentlig huvudman f�r ans�ka om att en utbildning ska vara riks- rekryterande. Enskilda huvudm�n f�r ans�ka om motsvarande pr�vning f�r att f� en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. Ans�kan g�rs hos Statens skolverk senast den 31 januari �ret innan utbildningen p� programmet planeras att starta. Enskilda huvudm�n ska, enligt 2 kap. 1 och 4 ��, ge in ans�kan till Statens skolinspektion. Av ans�kan ska det framg� vilket nationellt program den avser. Om ans�- kan g�ller en utbildning med eget examensm�l, ska det framg� om ans�kan avser ett yrkesprogram eller ett h�gskolef�rberedande program. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2010:2039 Ans�kan ska �ven inneh�lla uppgift om huruvida, och i s� fall en beskriv- ning av hur, huvudmannen vill st�lla upp s�rskilda f�rkunskapskrav enligt 15 � eller till�mpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 �. S�rskilda f�rkunskapskrav 15 � F�r beh�righet till en riksrekryterande utbildning f�r krav st�llas p� att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant �mnes- omr�de som �r utm�rkande f�r utbildningen. Urval 16 � Vid urval bland beh�riga s�kande f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller �mnesomr�de som den riksrekryterande utbildningen �r inrik- tad mot. Beslut 17 � Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska g�lla i sex �r. Av beslutet ska det framg� vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i f�rekommande fall om s�rskilda beh�righetskrav eller kompletterande urvalsgrunder f�r anv�ndas. Beslutet inneb�r att utbildningen bara f�r anord- nas p� den aktuella skolenheten av den huvudman som har f�tt sin ans�kan godk�nd. Av beslutet ska det ocks� framg� hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta. Statens skolverks beslut ska om m�jligt fattas senast den 1 september �ret innan utbildningen p� programmet planeras att starta. 18 � Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket skollagen (2010:800) ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skol- index som har f�reskrivits enligt f�rordningen (1993:167) om skolindex. Riksrekryterande yrkesutbildning F�ruts�ttningar 19 � Riksrekrytering f�r ett yrkesprogram ska beslutas om f�ruts�ttningar- na i 12 � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande kan uppfyllas. F�ruts�ttningen i 12 � f�rsta stycket 1 b�r tillstyrkas av ber�rt nationellt programr�d. Ans�kan 20 � F�rutom det som anges i 14 � ska ans�kan inneh�lla uppgift om hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska tillgodoses. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2010:2039 Riksrekryterande estetisk spetsutbildning F�ruts�ttningar 21 � Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas f�r det este- tiska programmet om f�ruts�ttningarna i 12 � finns och skolenheten har ett etablerat samarbete med en h�gskola som erbjuder utbildning som �r rele- vant f�r gymnasieutbildningen. Eget examensm�l f�r inte finnas f�r utbildningen. Ans�kan 22 � F�rutom det som anges i 14 � ska ans�kan inneh�lla ett yttrande fr�n en s�dan h�gskola som anges i 21 � ang�ende det nationella intresset f�r utbildningen. Riksidrottsgymnasium F�ruts�ttningar 23 � En utbildning d�r �mnet specialidrott ing�r f�r vara riksidrottsgymna- sium om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det st�lls s�rskilda krav p� gemensam tr�ning. En s�dan utbildning som en kommun anordnar ska vara riksrekryterande. Ans�kan 24 � En kommun eller en enskild huvudman f�r ans�ka om att anordna idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium. Beslut 25 � Statens skolverk f�r efter f�rslag fr�n Sveriges Riksidrottsf�rbund be- sluta om var idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium f�r anordnas och om hur m�nga platser dessa utbildningar f�r omfatta. Beslutet ska g�lla i tre �r. Skolverket ska om m�jligt fatta beslut senast den 1 september �ret innan utbildningen p� programmet planeras att starta. Beslutet ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning f�r de olika program som huvudmannen erbjuder elever som g�r p� en s�dan utbildning. Urval 26 � Den s�kande som anses ha b�st f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen ska ges f�retr�de vid urval till utbildningen. Vid urval till pro- grammen g�ller 7 kap. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2010:2039 Nationellt godk�nd idrottsutbildning F�ruts�ttningar 27 � En utbildning d�r �mnet specialidrott ing�r f�r godk�nnas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskarakt�r och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsf�rbund som �r relevant f�r utbild- ningen. Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsf�rbundet. Ans�kan 28 � En kommun eller en enskild huvudman f�r ans�ka om nationellt god- k�nd idrottsutbildning hos Statens skolverk. Enskilda huvudm�n ska, enligt 2 kap. 1 och 4 ��, ge in ans�kan till Statens skolinspektion. Beslut 29 � Statens skolverk beslutar om var nationellt godk�nda idrottsutbild- ningar f�r anordnas och om hur m�nga platser dessa utbildningar f�r omfatta. Av beslutet ska det framg� vid vilken eller vilka skolenheter utbildningen ska anordnas. Beslutet ska g�lla i sex �r. Statens skolverks beslut ska om m�jligt fattas senast den 1 september �ret innan utbildningen p� programmet planeras att starta. Urval 30 � Den s�kande som anses ha b�st f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen ska ges f�retr�de vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen g�ller 7 kap. Specialidrott 31 � �mnesplanen f�r specialidrott f�r bara till�mpas inom idrottsutbild- ningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godk�nda idrottsutbild- ningar. Specialidrott f�r ing� med 200 gymnasiepo�ng i programf�rdjup- ningen och med 200 gymnasiepo�ng i det individuella valet. Dessutom f�r �mnet l�sas som ut�kat program med h�gst 300 gymnasiepo�ng. 6 kap. Introduktionsprogram Urval till platser p� programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion 1 � Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande p� programinriktat indi- viduellt val eller yrkesintroduktion som anordnas f�r en grupp elever, ska ett urval g�ras. I dessa fall g�ller best�mmelserna om urval i 7 kap. Urval ska g�ras sakligt och opartiskt. Inf�r ans�kan ska huvudmannen informera de s�kande om huruvida huvudmannen har beslutat att till�mpa 7 kap. 3 � eller 5 � och i s� fall p� vilket s�tt. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2010:2039 Mottagande av ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r ett yrkesprogram 2 � Enligt 17 kap. 11 � andra stycket skollagen (2010:800) f�r, om huvud- mannen f�r utbildningen bed�mer att det finns synnerliga sk�l, ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r ett yrkesprogram tas emot till yrkes- introduktion eller individuellt alternativ. F�r en elev som f�ljer ett nationellt program ska samtliga relevanta st�d- �tg�rder enligt 9 kap. ha �verv�gts innan huvudmannen f�r pr�va om det finns synnerliga sk�l. Utbildningens inneh�ll m.m. Preparandutbildning 3 � Preparandutbildningen ska inneh�lla de grundskole�mnen som en elev inte har godk�nda betyg i och som kr�vs f�r att eleven ska bli beh�rig till ett visst nationellt program. Utbildningen f�r �ven inneh�lla ytterligare grundskole�mnen, dock inte s�dana �mnen som eleven har godk�nda betyg i. Dessutom f�r utbildningen inneh�lla kurser fr�n nationella program och, i mindre omfattning, andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskaps- utveckling. Programinriktat individuellt val 4 � Programinriktat individuellt val ska inneh�lla de grundskole�mnen som en elev inte har godk�nda betyg i och som kr�vs f�r att eleven ska bli beh�rig till ett yrkesprogram samt kurser som ing�r i ett nationellt yrkes- program. Dessutom ska utbildningen inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande enligt 4 kap. 1214 ��. Arbetsplatsf�rlagt l�rande beh�ver dock inte f�re- komma i den omfattning som anges d�r. Yrkesintroduktion 5 � Yrkesintroduktion ska i huvudsak inneh�lla yrkesinriktad utbildning. Den f�r inneh�lla hela eller delar av kurser i karakt�rs�mnen och i gymnasie- gemensamma �mnen som ing�r i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning. Utbildningen ska inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande enligt 4 kap. 12 14 �� eller praktik. Arbetsplatsf�rlagt l�rande beh�ver dock inte f�rekomma i den omfattning som anges d�r. Hela utbildningen f�r skolf�rl�ggas om huvudmannen bed�mer att detta uppenbart b�st gynnar eleven. Yrkesintroduktion f�r ocks� inneh�lla grundskole�mnen som eleven sak- nar godk�nda betyg i. �ven andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling f�r ing� i utbildningen. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2010:2039 Individuellt alternativ 6 � Individuellt alternativ ska utformas utifr�n elevens behov och f�ruts�tt- ningar. Utbildningen f�r inneh�lla grundskole�mnen som eleven saknar godk�nda betyg i och hela eller delar av kurser i karakt�rs�mnen och i gymnasie- gemensamma �mnen. �ven andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling f�r ing� i utbildningen. Spr�kintroduktion 7 � Inf�r mottagandet av en elev till spr�kintroduktion ska huvudmannen i god tid g�ra en bed�mning av elevens spr�kkunskaper. Huvudmannen ska fortl�pande bed�ma elevens kunskapsutveckling i �vriga �mnen f�r att eleven s� snart som m�jligt ska komma vidare i sin utbildning. 8 � Spr�kintroduktion ska inneh�lla undervisning i grundskole�mnena svenska eller svenska som andraspr�k. I �vrigt ska spr�kintroduktion utformas utifr�n den bed�mning som ska g�ras enligt 7 � och inneh�lla de �mnen och kurser som eleven beh�ver f�r sin fortsatta utbildning. Utbildningen f�r inneh�lla grundskole�mnen som eleven inte har godk�nda betyg i och kurser i gymnasie�mnen. Spr�kintroduktion f�r kombineras med svenskundervisning f�r invand- rare. �ven andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveck- ling f�r ing� i utbildningen. Interkommunal ers�ttning 9 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�dan ers�ttning vid programinriktat individuellt val som avses i 17 kap. 24 � 2 skollagen (2010:800). 7 kap. Beh�righet, urval och f�rfarandet vid antagning Kompletterande beh�righetskrav f�r vissa h�gskolef�rberedande program 1 � Ut�ver vad som framg�r av 16 kap. 29 och 3133 �� skollagen (2010:800) kr�vs f�r beh�righet till vissa h�gskolef�rberedande program godk�nda betyg fr�n grundskolan eller motsvarande utbildning i 1. geografi, historia, religionskunskap och samh�llskunskap f�r beh�rig- het till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samh�llsveten- skapsprogrammet, eller 2. biologi, fysik och kemi f�r beh�righet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Urval till nationella program 2 � De s�kande tas emot i b�rjan p� utbildningen p� ett nationellt program eller till en s�dan nationell inriktning, s�rskild variant eller gymnasial l�r- </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2010:2039 lingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret. Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande som ska tas emot i f�rsta respektive andra hand, ska ett urval g�ras. Urval, antagning och �vrig f�rdelning av platser ska g�ras sakligt och opartiskt. Inf�r ans�kan ska huvudmannen informera de s�kande om huru- vida huvudmannen har beslutat att till�mpa 3 � eller 5 � och i s� fall p� vilket s�tt. 3 � Ett begr�nsat antal platser (fri kvot) ska avs�ttas f�r dem som 1. p� grund av s�rskilda omst�ndigheter b�r ges f�retr�de framf�r de �vri- ga s�kande, eller 2. kommer fr�n skolenheter vilkas betyg eller omd�men inte utan vidare kan j�mf�ras med betygen fr�n grundskolan. Antalet platser som ing�r i den fria kvoten ska ut�kas om s�dana utlands- svenska elever som avses i 29 kap. 7 � skollagen (2010:800) s�ker till en utbildning. Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avs�ttas. 4 � �vriga platser ska f�rdelas mellan de s�kande med betygen som grund. F�retr�de mellan de s�kande best�ms efter ett meritv�rde. Meritv�rdet ut- g�rs av summan av betygsv�rdena f�r de 16 b�sta betygen i elevens slutbe- tyg. Betygsv�rdet f�r betygen best�ms enligt nedan. Betyg Betygsv�rde Mycket v�l godk�nt (MVG) 20 V�l godk�nt (VG) 15 Godk�nt (G) 10 En s�kande som g�tt f�rberedande dansarutbildning i grundskolan med j�mkad timplan och d�rf�r f�tt f�rre �n 16 betyg i sitt slutbetyg ska �nd� f� sitt meritv�rde best�mt efter 16 betyg. Uppr�kningen av meritv�rdet ska g�ras i proportion till de betyg som eleven har f�tt. En s�kande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande f�tt betyg i n�got av grundskolans �mnen efter pr�vning eller genom studier p� ett introduktionsprogram eller ett individuellt program f�r vid urvalet tillgo- dor�kna sig betygsv�rdet av detta betyg. 5 � Om en utbildning kr�ver att den s�kande har speciella f�rdigheter inom det estetiska omr�det, f�r huvudmannen besluta att vid urvalet, f�rutom till betygen, h�nsyn ska tas till ett f�rdighetsprov. F�rfarandet vid antagning till nationella program 6 � En s�kande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid b�rjan av ett nationellt program eller en s�dan nationell inriktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret. De s�kande som tas in p� ett program f�r d� f�rdelas p� undervisningsgrupper eller mot- svarande med h�nsyn till vad som �r k�nt om deras kommande val av inrikt- ning och yrkesutg�ng. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2010:2039 Inom de program som �r indelade i nationella inriktningar, s�rskilda vari- anter eller gymnasiala l�rlingsutbildningar som b�rjar det andra eller tredje l�s�ret f�rdelas eleverna inf�r det andra eller tredje l�s�ret p� dessa studie- v�gar. 7 � Efter urval bland de s�kande ska huvudmannen prelimin�rt besluta om antagning. Beslutet ska fattas i b�rjan av v�rterminen n�rmast f�re utbild- ningens start. F�r de s�kande som vid ans�kningstillf�llet inte har slutf�rt grundskolan eller motsvarande utbildning ska h�stterminsbetyget fr�n den h�gsta �rskursen d� vara urvalsgrund. Det slutliga beslutet om antagning ska om m�jligt fattas f�re den 1 juli det �r utbildningen b�rjar. Antagning vid en senare tidpunkt 8 � Huvudmannen f�r besluta att anta en s�kande vid senare tidpunkt �n vid b�rjan av utbildningen om det finns plats p� den aktuella studiev�gen och om den s�kande �r beh�rig och har de kunskaper och f�rdigheter som kr�vs f�r att tillgodog�ra sig undervisningen. Huvudmannen f�r besluta att den s�kande ska genomg� ett intr�desprov f�r att visa att han eller hon har de kunskaper och f�rdigheter som kr�vs. Byte av studiev�g 9 � Huvudmannen f�r besluta att eleven ska f� byta studiev�g efter det att eleven har f�tt yttra sig, om eleven uppfyller beh�righetskraven f�r den �ns- kade studiev�gen. Om eleven inte har fyllt 18 �r och inte heller har ing�tt �k- tenskap, ska �ven elevens v�rdnadshavare yttra sig. �terantagning 10 � En elev som har slutat i gymnasieskolan innan eleven har slutf�rt utbildningen och som vill forts�tta p� det program d�r eleven gick tidigare, f�r i m�n av plats antas p� nytt, om eleven uppfyller beh�righetskraven f�r den �nskade studiev�gen. 8 kap. Betyg, gymnasieexamen och pr�vning Betyg Betygss�ttning av gymnasiearbetet 1 � Betyg p� gymnasiearbetet ska beslutas av l�raren efter att en medbed�- mare som har erfarenhet av det kunskapsomr�de som gymnasiearbetet avser har yttrat sig. N�r gymnasiearbetet helt eller delvis har genomf�rts som arbetsplatsf�r- lagt l�rande ska handledaren vara medbed�mare. F�r en elev p� ett yrkesprogram ska medbed�maren ha erfarenhet av det yrkesomr�de som gymnasiearbetet avser. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2010:2039 Kunskapskrav 2 � Kunskapskrav ska finnas f�r betygen AE. Kraven f�r betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som kr�vs f�r respektive betyg. Kunskapskravet f�r betyget D inneb�r att kraven f�r E och till �verv�gande del f�r C �r uppfyllda. Kravet f�r betyget B inneb�r att �ven kraven f�r C och till �verv�gande del f�r A �r uppfyllda. 3 � L�rarna ska anv�nda sig av nationella prov inf�r betygss�ttningen i den inledande kursen i de gymnasiegemensamma �mnena svenska, svenska som andraspr�k, engelska och matematik samt i den h�gsta avslutande kursen p� programmet och inriktningen i dessa �mnen med undantag f�r kursen svenska 2 eller svenska som andraspr�k 2. Ut�ver de nationella prov som ska anv�ndas b�r l�rarna �ven i �vrigt anv�nda nationella prov f�r att bed�mningsgrunderna ska bli s� enhetliga som m�jligt �ver landet. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om de nationella proven. Gymnasieexamen 4 � Enligt 16 kap. 26 � skollagen (2010:800) ska gymnasieexamen utf�r- das om en elev i gymnasieskolan har f�tt betyg fr�n en utbildning som om- fattar 2 500 gymnasiepo�ng p� ett nationellt program och eleven har uppfyllt de �vriga villkor som anges 16 kap. 27 och 28 �� skollagen och i denna f�r- ordning. Gymnasieexamen f�r inte utf�rdas om en elev f�ljer ett reducerat pro- gram. Kompletterande krav f�r yrkesexamen 5 � Ut�ver vad som framg�r av 16 kap. 26 och 27 �� skollagen (2010:800), kr�vs f�r yrkesexamen att det i de godk�nda betygen om minst 2 250 gymnasiepo�ng ing�r godk�nda betyg p� kurser inom de program- gemensamma �mnena med 400 po�ng. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven f�r en utbildning med eget examensm�l. Kurser i yrkesexamen 6 � Av 16 kap. 27 � skollagen (2010:800) framg�r hur m�nga gymnasiepo- �ng med godk�nda betyg i �mnena svenska eller svenska som andraspr�k, engelska och matematik en elev ska ha f�r att yrkesexamen ska utf�rdas. I de aktuella �mnena ska f�ljande kurser vara godk�nda: 1. svenska eller svenska som andraspr�k kursen 1, 2. engelska kursen 5, och 3. matematik kursen 1 a. Kurser i h�gskolef�rberedande examen 7 � Av 16 kap. 28 � skollagen (2010:800) framg�r hur m�nga gymnasie- po�ng med godk�nda betyg i �mnena svenska eller svenska som andraspr�k, </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2010:2039 engelska och matematik en elev ska ha f�r att h�gskolef�rberedande examen ska utf�rdas. I de aktuella �mnena ska f�ljande kurser vara godk�nda: 1. svenska eller svenska som andraspr�k kurserna 1, 2 och 3, 2. engelska kurserna 5 och 6, och 3. matematik kursen 1 b eller 1 c. Dokument Betygskatalog 8 � Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut 1. att s�tta betyg efter varje avslutad kurs och p� gymnasiearbete eller efter pr�vning, b�de n�r det g�ller den som �r elev i gymnasieskolan och n�r det g�ller den som inte �r det, och 2. att inte s�tta betyg enligt 15 kap. 27 � skollagen (2010:800). S�dana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. Beslut om betyg ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev. Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs. Utdrag ut betygskatalogen 9 � Rektorn ansvarar f�r att eleverna informeras om r�tten att f� ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev �verg�r till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven f� ett utdrag ur betygskatalogen. N�r en elev �verg�r till en annan skolenhet ska l�raren l�mna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser som eleven har p�b�rjat men inte slutf�rt. Eleverna ska f� ett utdrag ur betygskatalogen minst tv� g�nger per l�s�r, dock tidigast d� eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i f�rekommande fall inneh�lla uppgift om omfattningen av den fr�nvaro som eleven har haft utan giltigt sk�l under terminen. Betyg efter pr�vning 10 � F�r den som inte �r elev i gymnasieskolan ska betyg efter pr�vning utf�rdas separat. Nytt slutbetyg fr�n grundskolan 11 � En elev som genom studier i gymnasieskolan har f�tt betyg i ett av grundskolans �mnen har r�tt att f� ett nytt slutbetyg fr�n grundskolan. Rek- torn i gymnasieskolan utf�rdar det nya slutbetyget. Dokument efter nationella program Examensbevis och studiebevis 12 � En elev som uppfyller kraven f�r gymnasieexamen ska f� ett exa- mensbevis n�r eleven har avslutat ett nationellt program och har f�tt betyg p� alla kurser och p� det gymnasiearbete som ing�r i elevens individuella </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2010:2039 studieplan. F�r den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har f�tt beslut om betyg som inneb�r att betyg inte har kunnat s�ttas enligt 15 kap. 27 � skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven f�r gymnasieexamen ska i st�llet studiebevis utf�rdas. Betygen p� de kurser som enligt elevens individuella studieplan ing�r i det fullst�ndiga programmet och betygen p� de kurser som enligt studieplanen ligger utanf�r elevens fullst�ndiga program ska redovisas var f�r sig i beviset. 13 � Rektorn utf�rdar examensbevis och studiebevis. 14 � Om en elev har tv� betyg fr�n samma kurs eller fr�n j�mf�rbara kur- ser, ska det h�gsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset. 15 � Om betyg inte har kunnat s�ttas enligt 15 kap. 27 � skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. 16 � Examensbevis fr�n gymnasieskolan f�r utf�rdas endast en g�ng. Examensbevis f�r den som �r elev i gymnasieskolan 17 � Examensbevis ska utf�rdas f�r den som �r elev i gymnasieskolan n�r eleven har uppfyllt kraven f�r gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det framg� 1. om beviset avser en yrkesexamen eller en h�gskolef�rberedande exa- men, 2. vilken studiev�g som examensbeviset avser, 3. om eleven har f�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grundniv� och beviset avser en yrkesexamen, 4. vilka kurser som beviset avser, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven f�tt p� varje kurs, 5. att eleven har genomf�rt ett godk�nt gymnasiearbete och vad det har inneh�llit, 6. om eleven har slutf�rt ett fullst�ndigt eller ut�kat program, och 7. om eleven har haft ett l�ngre studieuppeh�ll f�r studier utomlands och vilken karakt�r och omfattning dessa studier har haft. Studiebevis 18 � F�r den elev som inte uppfyllt kraven f�r gymnasieexamen ska ett studiebevis utf�rdas. Av studiebeviset ska det framg� 1. om beviset avser en utbildning p� ett yrkesprogram eller ett h�gskole- f�rberedande program, 2. vilken studiev�g som studiebeviset avser, 3. vilka kurser som beviset avser, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven f�tt p� varje kurs eller om betyg inte har kunnat s�ttas enligt 15 kap. 27 � skollagen (2010:800), 4. om eleven har genomf�rt ett godk�nt gymnasiearbete och vad det har inneh�llit, </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2010:2039 5. om eleven har slutf�rt ett fullst�ndigt, reducerat eller ut�kat program, och 6. om eleven har haft ett l�ngre studieuppeh�ll f�r studier utomlands och vilken karakt�r och omfattning dessa studier har haft. Examensbevis f�r den som inte �r elev i gymnasieskolan 19 � Examensbevis ska utf�rdas f�r den som inte �r elev i gymnasieskolan n�r han eller hon har uppfyllt kraven f�r gymnasieexamen. I beviset f�r endast s�dana betyg ing� som �r satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset ska det framg� 1. om beviset avser en yrkesexamen eller en h�gskolef�rberedande exa- men, 2. vilken studiev�g som examensbeviset avser, 3. om eleven har f�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grundniv� och beviset avser en yrkesexamen, 4. vilka kurser som beviset avser, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven f�tt p� varje kurs, 5. om betyg har satts efter pr�vning av den som inte �r elev i gymnasie- skolan, 6. att eleven har genomf�rt ett godk�nt gymnasiearbete och vad det har inneh�llit, 7. om eleven har slutf�rt ett fullst�ndigt eller ut�kat program, och 8. att beviset avser en person som inte �r elev i gymnasieskolan. Dokument efter introduktionsprogram Skriftlig bed�mning 20 � En elev som inom ramen f�r ett introduktionsprogram l�st grund- skole�mnen utan att f� godk�nt betyg ska f� en skriftlig bed�mning av sin kunskapsutveckling i varje s�dant �mne. Gymnasieintyg 21 � Efter avslutad utbildning p� ett introduktionsprogram ska rektorn utf�rda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning en elev har f�tt. Av intyget ska samtliga betyg som eleven har f�tt framg�. Sammanst�llning 22 � En elev som avbryter sin utbildning p� ett introduktionsprogram, inte fullf�ljer utbildningen enligt sin individuella studieplan eller �verg�r till ett nationellt program ska f� en sammanst�llning av vilka delar av utbildningen eleven har fullf�ljt j�mf�rt med sin individuella studieplan. R�tt att g� om en kurs 23 � En elev som har f�tt betyg p� en gymnasiekurs innan eleven p�b�rjat sin gymnasieutbildning har r�tt att g� om kursen och f� ett nytt betyg p� kursen i gymnasieskolan. </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2010:2039 Rektorn fattar beslut efter det att eleven f�tt yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 �r och inte heller har ing�tt �ktenskap, ska �ven elevens v�rdnadsha- vare yttra sig. I 9 kap. 1 och 2 �� finns best�mmelser om �vriga fall n�r en elev har r�tt att g� om en kurs. Pr�vning Pr�vning f�r den som �r elev i gymnasieskolan 24 � En elev i gymnasieskolan har r�tt att genomg� pr�vning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ing�r i elevens indivi- duella studieplan, om eleven inte tidigare har f�tt betyg p� kursen eller gym- nasiearbetet eller om eleven har f�tt betyget F. Pr�vning f�r den som inte �r elev i gymnasieskolan 25 � Den som inte �r elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg d�rifr�n har r�tt att genomg� pr�vning i alla kurser som f�r finnas p� ett nationellt program utom de kurser som bara f�r anordnas p� vissa utbildningar. R�tten g�ller ocks� gymnasiearbetet. Pr�vning f�r g�ras endast vid en skolenhet som anordnar den aktuella kursen eller, n�r det g�ller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskaps- omr�de som gymnasiearbetet avser. 26 � Statens skolverk f�r meddela n�rmare f�reskrifter om pr�vning. Betyg f�r elever som inte f�ljt undervisningen 27 � Utan att eleven genomg�r pr�vning f�r en elev som inte f�ljt under- visningen i en kurs av rektorn ges betyget E p� kursen om 1. det av betyg, intyg eller liknande framg�r att eleven genom studier i utlandet eller p� annat s�tt f�rv�rvat s�dana kunskaper som beh�vs f�r bety- get E, och 2. kursen anordnas vid skolenheten. Utformning av dokument 28 � Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utformning av de dokument som har n�mnts i detta kapitel. N�r det g�ller f�reskrifter som r�r examensbevis ska Skolverket samr�da med Verket f�r h�gskole- service, H�gskoleverket och Myndigheten f�r yrkesh�gskolan. 9 kap. St�d�tg�rder R�tt att g� om en kurs 1 � Om en elev inte har f�tt l�gst betyget E p� en kurs, har eleven r�tt att g� om kursen en g�ng. Har eleven slutf�rt kursen tv� g�nger och inte f�tt l�gst betyget E f�r eleven g� om kursen ytterligare en g�ng, om det finns s�rskilda sk�l. </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2010:2039 En elev som inte har f�tt betyget E p� gymnasiearbetet har r�tt att g�ra om det en g�ng. Om en elev har f�tt betyget F p� en stor andel av kurserna under ett l�s�r f�r eleven, om det finns s�rskilda sk�l, g� om ocks� s�dana kurser som eleven f�tt l�gst betyget E p� under l�s�ret. 2 � En elev som har bytt studiev�g f�r, om det finns s�rskilda sk�l, g� om s�dana kurser som eleven tidigare f�tt l�gst betyget E p�. 3 � En elev som g�r om en kurs har r�tt att f� ett nytt betyg p� kursen. I 8 kap. 23 � finns en best�mmelse om att en elev som har f�tt betyg p� en gymnasiekurs innan eleven p�b�rjat gymnasieutbildning har r�tt att g� om kursen och f� ett nytt betyg p� kursen i gymnasieskolan. Individuellt anpassat program 4 � En elevs utbildning f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r ett natio- nellt program genom att vissa kurser byts ut om 1. utbildningen kan h�nf�ras till ett nationellt program, 2. kraven f�r examen fr�n det aktuella programmet kan uppfyllas, och 3. beslutet fattas f�re utg�ngen av det andra l�s�ret. N�r det g�ller 2 f�r dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik. Beslut om att byta ut en viss kurs f�r inte fattas efter det att eleven p�- b�rjat kursen. 5 � Rektorn fattar beslut enligt 1, 2 och 4 �� efter det att eleven och ber�r- da l�rare har f�tt yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 �r och inte heller har ing�tt �ktenskap, ska �ven elevens v�rdnadshavare yttra sig. Reducerat program 6 � En elev kan befrias fr�n undervisning i en eller flera kurser eller gym- nasiearbetet om eleven �nskar det och har p�tagliga studiesv�righeter som inte kan l�sas p� n�got annat s�tt. Reducerat program beslutas inom ett �tg�rdsprogram. F�rl�ngd undervisning 7 � Huvudmannen f�r besluta att undervisningen p� ett nationellt program f�r en elev f�r f�rdelas �ver l�ngre tid �n tre �r, om eleven har l�st ett redu- cerat program eller om det med h�nsyn till elevens f�ruts�ttningar i �vrigt finns s�rskilda sk�l f�r det. Specialklasser 8 � Specialklasser f�r inr�ttas f�r elever som p� grund av h�rsel eller syn- skada, r�relsehinder eller andra uttalade studiesv�righeter inte kan f�lja den vanliga undervisningen. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2010:2039 Studiehandledning p� modersm�let 9 � En elev ska f� studiehandledning p� sitt modersm�l, om eleven beh�- ver det. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r en elev som har r�tt till modersm�lsunder- visning och som f�re sin ankomst till Sverige har undervisats p� ett annat spr�k �n modersm�let ges studiehandledning p� det spr�ket i st�llet f�r modersm�let. 10 kap. Utbildning f�r d�va och h�rselskadade Utbildningens inneh�ll och organisation 1 � �rebro kommun f�r i sin gymnasieskola anordna utbildning f�r elever som 1. �r d�va och h�rselskadade och �r beroende av en teckenspr�kig milj�, 2. �r h�rselskadade och trots anv�ndningen av tekniska hj�lpmedel och andra st�dinsatser inte kan f�lja regulj�r undervisning i gymnasieskolan, 3. har en spr�kst�rning och beh�ver insatser av samma slag som d�va, eller 4. �r d�vblinda. Utbildningarna kallas riksgymnasiet f�r d�va (RGD) eller riksgymnasiet f�r h�rselskadade (RGH). N�r det i denna f�rordning talas om d�va elever avses �ven elever enligt f�rsta stycket 3 och 4. 2 � Utbildningen f�r d�va och h�rselskadade ska s� l�ngt det �r m�jligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan. 3 � Nationella program, nationella inriktningar och s�rskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion som �r utformade f�r en grupp elever f�r anordnas s�rskilt som utbildning f�r d�va och h�rselskadade, om antalet elever �r minst fyra. 4 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om n�dv�ndiga avvikelser fr�n l�roplanen, examensm�len, �mnesplanerna och po�ngplanen f�r natio- nella program i gymnasieskolan i bilaga 3 till skollagen (2010:800) f�r utbildning som avses i detta kapitel. 5 � Teckenspr�k som gymnasiegemensamt �mne ska f�rekomma p� alla nationella program som anordnas f�r d�va elever. Kurser i teckenspr�k som gymnasiegemensamt �mne f�r ers�tta en eller flera kurser i studiev�gen f�r d�va elever med undantag f�r kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn. I st�llet f�r svenska eller svenska som andraspr�k f�r d�va elever l�sa svenska f�r d�va respektive engelska f�r d�va som gymnasiegemensamma �mnen. 6 � Kurser i teckenspr�k som annat �mne �n gymnasiegemensamt �mne f�r anordnas f�r h�rselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i de kurserna. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2010:2039 Kurser i teckenspr�k som gymnasiegemensamt �mne f�r ers�tta en eller flera kurser i studiev�gen f�r h�rselskadade elever med undantag f�r kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn. 7 � F�r elever som beh�ver det b�r utbildningstiden f�rl�ngas med ett �r. �rebro kommun beslutar om en s�dan f�rl�ngning. Mottagande och urval 8 � Utbildningen ska vara �ppen f�r s�kande fr�n hela landet. 9 � Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande ska ett urval g�ras. Vid urvalet ska, utan h�nsyn till betyg, f�retr�de ges till dem som har st�rst behov av utbildningen. Interkommunal ers�ttning 10 � Om �rebro kommun har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen p� riksgymnasiet f�r d�va (RGD) eller riksgymnasiet f�r h�rsel- skadade (RGH), har kommunen r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. S�rskild omv�rdnad 11 � F�r elever som vill och har behov av det ska �rebro kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska �ven ansvara f�r att eleverna har tillg�ng till den hj�lp i �vrigt som f�ranleds av deras funktionsneds�ttning. �vriga regler om gymnasieskolan 12 � De best�mmelser i denna f�rordning som g�ller f�r gymnasieskolan i �vrigt ska till�mpas �ven i fr�ga om utbildning f�r d�va och h�rselskadade, om inte n�got annat s�rskilt anges. 11 kap. Utbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh- anpassad utbildning) Utbildningens inneh�ll och organisation 1 � Den Rh-anpassade utbildningen ska s� l�ngt det �r m�jligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan. 2 � Nationella program, nationella inriktningar och s�rskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion som �r utformade f�r en grupp elever f�r anordnas s�rskilt som Rh-anpassad utbildning, om antalet elever �r minst fyra. 3 � Inom den Rh-anpassade utbildningen f�r rektorn, efter det att ber�rd l�rare och eleven har f�tt yttra sig, besluta om s�dana individuella eller gruppvisa avvikelser som beh�vs f�r att medge den l�ngsammare studietakt som �r n�dv�ndig f�r eleven. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2010:2039 4 � Om en elev p� grund av sin funktionsneds�ttning har stora sv�righeter att tillgodog�ra sig en viss del av utbildningen f�r rektorn, efter det ber�rd l�rare och eleven har f�tt yttra sig, befria eleven fr�n upp till h�lften av ut- bildningen i en kurs enligt den regulj�ra �mnesplanen, utan att antalet gym- nasiepo�ng f�r kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad �mnes- plan). En elev som f�ljt en specialinriktad �mnesplan i en kurs ska i fr�ga om denna kurs anses ha genomg�tt den undervisning och verksamhet som ing�r i ett fullst�ndigt program. Av betyget ska det framg� att undervisningen i kursen avsett en specialin- riktad �mnesplan och vilket centralt inneh�ll undervisningen har omfattat. Organisation, avgifter och interkommunal ers�ttning f�r s�rskilda omv�rdnadsinsatser 5 � S�dana s�rskilda omv�rdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 � skol- lagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar f�r omv�rdnaden. 6 � Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om avgifter f�r kost och logi f�r elever som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. 7 � Ers�ttning enligt 15 kap. 40 � skollagen (2010:800) f�r kostnader f�r boende, omv�rdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna f�r insatserna per elev. Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela ytterligare f�reskrifter om s�dan ers�ttning som avses i f�rsta stycket. 8 � En kommun som har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kom- munen p� en Rh-anpassad utbildning, har r�tt till ers�ttning f�r sina kostna- der f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. �vriga regler om gymnasieskolan 9 � De best�mmelser i denna f�rordning som g�ller f�r gymnasieskolan i �vrigt ska till�mpas �ven i fr�ga om Rh-anpassad utbildning, om inte n�got annat s�rskilt anges. 12 kap. Elever Anm�lningsskyldighet vid fr�nvaro 1 � Om en elev p� grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska det snarast anm�las. Ledighet 2 � Rektorn f�r bevilja en elev ledighet fr�n skolarbetet f�r enskilda ange- l�genheter. Eleven f�r i mindre omfattning befrias fr�n vissa undervisnings- pass eller fr�n annat skolarbete av rektorn. </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2010:2039 N�r en elev anses ha avslutat utbildningen 3 � En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anm�ler giltig orsak att ute- bli inom tre dagar efter det att terminen startat. 4 � Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutf�ra den, ska eleven anm�la det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 �r och inte heller har ing�tt �ktenskap ska visa att v�rdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i f�rtid. Om en elev har p�b�rjat en utbildning och d�refter har uteblivit fr�n den under mer �n en m�nad i f�ljd, utan att detta har berott p� sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen. Rektorn f�r dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att f�ruts�ttningarna i andra stycket finns, om det finns synnerliga sk�l. Barn till svenska medborgare i utlandet 5 � Ungdomar under 18 �r som �r bosatta i utlandet hos sina v�rdnads- havare ska likst�llas med s�kande fr�n den kommun d�r den s�kta gymna- sieutbildningen anordnas, om minst en av v�rdnadshavarna �r svensk med- borgare. Nordiska s�kande 6 � F�r nordiska s�kande g�ller 710 ��. Med nordiska s�kande avses i denna f�rordning s�kande som �r bosatta i Danmark eller Finland med sj�lv- styrande omr�den eller i Island eller Norge. De sj�lvstyrande omr�dena �r F�r�arna, Gr�nland och �land. 7 � En nordisk s�kande f�r tas emot i gymnasieskolan endast om den s�kande genom sin tidigare skolg�ng i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller beh�righetskraven f�r den s�kta utbildningen i 16 kap. 2933 �� skollagen (2010:800) med undantag f�r kravet p� godk�nt betyg i svenska. I �vrigt ska nordiska s�kande likst�llas med s�kande fr�n den kommun d�r den s�kta gymnasieutbildningen anordnas. Ers�ttning f�r nordiska elever 8 � En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska s�kande �n det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomg�r gymnasial utbildning i n�got annat nordiskt land har r�tt till ers�tt- ning f�r det �verskjutande antalet elever. 9 � Ett landsting eller en enskild huvudman som har tagit emot nordiska s�kande har r�tt till ers�ttning. 10 � Ers�ttningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 �� beslutas av regeringen. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2010:2039 Ans�kan om s�dan ers�ttning g�rs hos Statens skolverk som beslutar om ers�ttningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen. �vriga utl�ndska s�kande 11 � Om inte n�got annat f�ljer av 57 �� eller av andra f�reskrifter som har meddelats av regeringen, f�r en s�kande som inte �r bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan om 1. den s�kande uppfyller beh�righetskraven f�r utbildningen, och 2. det finns plats p� den s�kta utbildningen. 12 � Om en s�dan s�kande som avses i 11 � har tagits emot i gymnasie- skolan, ska best�mmelserna i 15 kap. 17 � och 16 kap. 3740 �� skollagen (2010:800) om avgifter respektive elevens r�tt att fullf�lja utbildningen g�lla s� l�nge eleven har r�tt att vistas i landet. 13 � Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om mottagande i gymnasieskolan av s�kande som inte �r bosatta i landet. 13 kap. Gymnasies�rskolan Inledande best�mmelser Definitioner 1 � I detta kapitel avses med arbetsplatsf�rlagd utbildning: kursplanelagd utbildning p� ett program som genomf�rs p� en arbetsplats utanf�r skolan, k�rn�mnen: de �mnen som anges i 19 kap. 3 � f�rsta stycket skollagen (2010:800), dvs. svenska eller svenska som andraspr�k, engelska, matema- tik, samh�llskunskap, religionskunskap, naturkunskap, idrott och h�lsa samt estetisk verksamhet. Kurser och kursplaner 2 � En kurs ska omfatta minst 50 timmar. En kurs f�r inte delas upp i delkurser. 3 � F�r varje kurs ska det finnas en kursplan av vilken det ska framg� dels kursens m�l, dels den kunskapsniv� som alla elever minst ska ha uppn�tt vid kursens slut. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om kursplaner, om inte annat f�ljer av tredje stycket. Huvudmannen beslutar om kursplaner f�r lokala kurser. Timplaner 4 � Timplaner f�r de nationella och specialutformade programmen fram- g�r av bilaga 2 och f�r yrkestr�ning inom individuella program av bilaga 3. </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2010:2039 5 � Timplanerna f�r �verskridas och underskridas beroende p� hur mycket undervisning eleverna beh�ver f�r att uppn� de kunskapsm�l som anges i respektive kursplan. Huvudmannen best�mmer antalet timmar som ska g�lla f�r en kurs. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r rektorn befria en elev fr�n delar av under- visningen. F�rdelning av undervisningstid 6 � Huvudmannen beslutar om f�rdelningen av undervisningstiden �ver l�s�ren. Arbetsplan 7 � F�r genomf�randet av de fastst�llda m�len f�r utbildningen ska det finnas en arbetsplan som beslutas av rektorn. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av l�rare och �vrig ber�rd personal samt representanter f�r eleverna. Arbetsplanen ska kontinuerligt f�ljas upp och utv�rderas. Lokala kurser 8 � Huvudmannen f�r besluta att inr�tta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera �mnen inom ett best�mt kunskapsomr�de och svara mot s�dana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastst�lld kursplan. 9 � Huvudmannen beslutar om det antal timmar som undervisningen p� en lokal kurs omfattar. 10 � I de fall en kursplan f�r en lokal kurs ska till�mpas inom ett nationellt program ska den vara f�renlig med de nationellt fastst�llda programm�len. Den lokalt fastst�llda kursen ska tillf�ra ytterligare m�l. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om lokala kurser. Utbildningen Svenska som andraspr�k 11 � En elev som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l f�r l�sa svenska som andraspr�k som k�rn�mne i st�llet f�r svenska. Eleven f�r d� l�sa svenska som individuellt val. Yrkes�mnen och estetiska �mnen 12 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser som ska ing� i �mnesblocken yrkes�mnen och estetiska �mnen. S�dana kur- ser f�r vara alternativ till varandra inom blocket (valbara kurser). Huvudmannen f�r, inom ramen f�r programm�len, besluta om lokalt val- bara kurser som alternativ eller komplement till de av Skolverket fastst�llda valbara kurserna. </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2010:2039 Individuellt val 13 � En elev p� en gymnasies�rskola med en kommunal huvudman ska erbjudas varje kurs som f�rekommer p� ett nationellt program inom gymna- sies�rskolan i kommunen som individuellt val. En elev p� en gymnasies�r- skola med enskild huvudman ska erbjudas varje kurs som f�rekommer p� den skolenhet eleven g�r p� som individuellt val. �ven modersm�lsunder- visning och svenska som andraspr�k f�r f�rekomma som individuellt val. Lokalt till�gg 14 � Huvudmannen beslutar om lokala till�gg. Lokalt till�gg kan vara en eller flera kurser. Lokalt till�gg kan �ven inneb�ra att undervisningstiden f�r ett eller flera �mnen inom respektive nationella program ut�kas ut�ver den undervisningstid som framg�r av timplanen. Vidare kan p� tid f�r lokalt till- l�gg annan utbildning anordnas �n s�dan som anordnas p� kurser. Arbetsplatsf�rlagd utbildning 15 � Arbetsplatsf�rlagd utbildning ska f�rekomma p� alla nationella och specialutformade program. Huvudmannen ansvarar f�r att den arbetsplats- f�rlagda utbildningen uppfyller de krav som finns p� utbildningen. Endast kurser i yrkes�mnen f�r arbetsplatsf�rl�ggas. Den arbetsplatsf�r- lagda utbildningen ska uppg� till minst 22 veckor. Varje s�dan vecka ska anses motsvara 24 timmar undervisning i skolan enligt timplanen i bilaga 2. Rektorn beslutar om att hela eller delar av de kurser som avses i andra stycket ska arbetsplatsf�rl�ggas och om hur f�rdelningen �ver �ren ska g�ras. Huvudmannen ansvarar f�r anskaffningen av platser f�r den arbets- platsf�rlagda utbildningen. 16 � Om huvudmannen inte har m�jlighet att anskaffa platser f�r den arbetsplatsf�rlagda utbildningen i den omfattning som anges i 15 �, f�r den utbildningen i st�llet bytas ut mot motsvarande utbildning f�rlagd i skolan. Huvudmannen ska i ett s�dant fall vidta alla �tg�rder f�r att utbildningen s� snart som m�jligt kan arbetsplatsf�rl�ggas. Elever Elever fr�n utlandet 17 � Ungdomar under 18 �r som �r bosatta i utlandet har samma r�tt till skolg�ng i gymnasies�rskolan som ungdomar bosatta i Sverige, om minst en av v�rdnadshavarna �r svensk medborgare. De ska p� skriftlig beg�ran av sina v�rdnadshavare tas emot i gymnasies�rskolan i den kommun d�r de vistas stadigvarande. Urval till en utbildning med offentlig huvudman 18 � Om antalet platser p� ett nationellt eller ett specialutformat program som anordnas av en offentlig huvudman �r f�rre �n antalet s�kande, ska f�re- tr�de ges till dem som har st�rst behov av utbildningen. </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2010:2039 Ledighet 19 � Om en elev p� grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolans verksamhet under skoldagen, ska detta snarast anm�las till skolenhe- ten. Huvudmannen f�r besluta hur anm�lningsskyldigheten ska fullg�ras. 20 � Rektorn f�r bevilja en elev ledighet fr�n skolarbetet f�r enskilda ange- l�genheter. Rektorn f�r vidare i mindre omfattning befria en elev fr�n vissa undervis- ningspass eller fr�n annat skolarbete. Betyg 21 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte s�ttas p� verksamhetstr�ning. 22 � Det ska finnas betygskriterier f�r alla kurser som f�r finnas i gymna- sies�rskolan. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om betygskriterier f�r andra kurser �n lokala kurser. Huvudmannen beslutar om betygskriterier f�r lokala kurser. Vid betygss�ttningen ska l�raren anv�nda dessa betygs- kriterier. Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som kr�vs f�r att f� betyget Godk�nt respektive V�l godk�nt. F�r den elev som inte uppn�r betyget Godk�nt utf�rdas ett intyg om att eleven deltagit i kurser. Betygskatalog m.m. 23 � Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma g�ller uppgift i ett intyg om att eleven har deltagit i en kurs. Betygen och intygen ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev. Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs. Eleverna ska f� ett utdrag ur betygskatalogen minst tv� g�nger per l�s�r, dock tidigast d� eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i f�rekommande fall inneh�lla uppgift om omfattningen av den fr�nvaro som eleven haft utan giltigt sk�l under terminen. Rektorn ansvarar ocks� f�r att eleverna informeras om r�tten att f� ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument. 24 � Om en elev �verg�r till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska skolan utf�rda ett samlat betygsdokument som inneh�ller de betyg och intyg som eleven redan har f�tt. N�r en elev �verg�r till en annan skolenhet, ska l�raren l�mna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser eleven p�b�rjat men inte slutf�rt. Slutbetyg 25 � Slutbetyget utg�r en sammanst�llning av betygen och intygen i samt- liga kurser som en elev har slutf�rt. </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 2010:2039 Slutbetyget ska inneh�lla uppgifter om det program som utbildningen avser. Om en elev har f�tt betyg p� en lokal kurs ska kursens inneh�ll och om- fattning framg� av slutbetyget. 26 � En elev ska f� slutbetyg n�r eleven har g�tt igenom ett program. En elev som inom ett individuellt program endast f�tt verksamhetstr�ning ska dock f� ett intyg om avslutad utbildning. 27 � Rektorn utf�rdar slutbetyg och intyg om avslutad utbildning. Anteckning om att slutbetyg har utf�rdats ska g�ras i betygskatalogen. St�dundervisning 28 � F�r en elev som har behov av extra st�d i skolarbetet ska st�dunder- visning anordnas. F�r elever som beh�ver s�rskilt st�d f�r specialundervisning anordnas. 14 kap. Bidrag till huvudm�n f�r frist�ende gymnasieskolor och gymnasies�rskolor Fastst�llande av bidrag per kalender�r 1 � Ett bidrag till enskilda huvudm�n f�r gymnasieskola eller gymnasie- s�rskola ska beslutas per kalender�r. Bidraget ska grunda sig p� kommunens eller, betr�ffande naturbruks- program anordnade av landsting, landstingets budget f�r det kommande bud- get�ret och beslutas f�re kalender�rets b�rjan. F�r elever som b�rjar i utbild- ning under kalender�ret ska hemkommunen besluta bidraget omg�ende. F�r elever som p�b�rjar utbildning i augusti ska bidrag avse tiden fr�n och med den 1 juli samma �r. �ndringar under l�pande budget�r 2 � Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller gymnasies�rskola under budget�ret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudm�nnen. Om hemkommunen minskar ers�ttningen till sin gymnasieskola eller gymnasies�rskola, f�r bidrag till enskilda huvudm�n minskas i motsvarande m�n genom att �terst�ende utbetalningar under budget�ret s�tts ner. Grundbelopp 3 � I 16 kap. 53 �, 17 kap. 32 � och 19 kap. 26 � skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bi- drag till en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola. Vid tilll�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r 1. undervisning avse kostnader f�r skolans rektor och andra anst�llda med ledningsuppgifter, undervisande personal, st�d�tg�rder till elever, arbetslivs- orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 2010:2039 2. l�rverktyg avse kostnader f�r l�rob�cker, litteratur, datorer, maskiner som anv�nds i undervisningen, skolbibliotek, studiebes�k och liknande kost- nader, 3. elevh�lsa avse kostnader f�r s�dan elevh�lsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser, 4. m�ltider avse kostnader f�r livsmedel, personal, transporter och d�rmed sammanh�ngande administration och liknande kostnader, 5. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre procent av grundbeloppet, 6. merv�rdesskatt avse ett schablonbelopp som uppg�r till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i f�rekommande fall till�ggs- belopp), och 7. lokalkostnader avse kostnader f�r hyra, drift, inventarier som inte �r l�rverktyg och kapital i form av r�nta p� l�n och liknande, dock inte kost- nader f�r amortering. I st�llet f�r vad som anges i f�rsta stycket ska, i det fall utbildningen �r en s�rskild variant eller avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, bidragets grundbelopp best�mmas enligt 2 kap. 6 �. S�rskilt om ers�ttning f�r m�ltider 4 � Bidraget till en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasie- s�rskola ska innefatta ers�ttning f�r skolm�ltider, om hemkommunen erbju- der kostnadsfria skolm�ltider. En enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola, vars bidrag fr�n en elevs hemkommun innefattar ers�ttning f�r skolm�ltider, f�r inte ta ut n�gon m�ltidsavgift fr�n den elev som bidraget avser. S�rskilt om ers�ttning f�r lokalkostnader 5 � Ers�ttning f�r lokalkostnader enligt 3 � 7 ska motsvara hemkommu- nens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet. Om det finns s�rskilda sk�l, ska ers�ttningen f�r lokalkostnader i st�llet h�gst motsvara den enskilda huvudmannens faktiska kostnader om dessa kostnader �r sk�liga. Vid sk�lighetspr�vningen ska h�nsyn tas till intresset av att utbildning med enskild huvudman kan etableras. S�rskilt om ers�ttning f�r kapitalkostnader 6 � Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska till�mpas vid ber�kningen av kostnader f�r ink�p. Till�ggsbelopp 7 � Med till�ggsbelopp enligt 16 kap. 54 �, 17 kap. 34 � och 19 kap. 27 � skollagen (2010:800) avses ers�ttning f�r assistenthj�lp, anpassning av loka- ler eller andra extraordin�ra st�d�tg�rder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen och ers�ttning f�r elever som ska erbjudas moders- m�lsundervisning. </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 2010:2039 Omfattningen av bidragsber�ttigad gymnasieutbildning 8 � Bidrag till en enskild huvudman f�r gymnasieskola enligt 16 kap. 52 � skollagen (2010:800) ska l�mnas i en omfattning som minst motsvarar en fullst�ndig gymnasieutbildning (2 500 gymnasiepo�ng). Om elevens hemkommun f�rdelar ytterligare resurser i en kommunal skola f�r elever som har r�tt till ut�kat program f�r att uppn� grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning inom ett yrkesprogram, ska bidrag l�mnas till den enskilda huvudmannen ocks� f�r de kurser ut�ver 2 500 gymnasie- po�ng som en elev l�ser f�r att uppn� s�dan beh�righet inom ett yrkes- program. Riksprislistan 9 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka belopp som en kom- mun eller ett landsting ska betala till en enskild huvudman per elev, program och inriktning, n�r det g�ller det grundbelopp som avses i 16 kap. 55 � tredje stycket (riksprislistan) och 19 kap. 26 � tredje stycket samt den ers�ttning som avses i 17 kap. 35 � andra stycket 2 skollagen (2010:800). Skolverket f�r vidare meddela f�reskrifter om skyldighet f�r kommunerna och landstingen att l�mna de uppgifter om verksamheten som beh�vs f�r s�dana beslut om grundbelopp som avses i f�rsta stycket. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan ska ber�rda kommuners och landstings budgeterade bidrags- belopp f�r det kommande �ret ligga till grund f�r bidragsbeloppen. Redovisning av hur bidraget har ber�knats 10 � En kommun som l�mnar bidrag f�r en elev i en frist�ende skola ska f�r den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har ber�knats. Av redovisningen ska beloppen f�r lokalkostnader, administration och merv�rdesskatt framg�. Om det inte finns s�rskilda sk�l, ska redovisningen �ven inneh�lla belopp f�r �vriga kostnadsslag var f�r sig. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�dan redovisning. Utbetalning av bidrag 11 � Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer �verens om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje m�nad. Kommande verksamhet 12 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om skyldigheten f�r en enskild huvudman f�r gymnasieskola att l�mna uppgifter om kommande verksamhet. 15 kap. �vriga best�mmelser 1 � Statens skolverks beslut enligt denna f�rordning f�r inte �verklagas. </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 SFS 2010:2039 2 � I de fall en ans�kan ska g�ras enligt denna f�rordning f�r den �verf�ras elektroniskt till Statens skolinspektion respektive Statens skolverk. Skolinspektionen respektive Skolverket f�r meddela f�reskrifter om elek- tronisk �verf�ring av en ans�kan om godk�nnande och om elektronisk signatur. Skolinspektionen och Skolverket f�r meddela f�reskrifter om de ans�k- ningar som regleras i denna f�rordning. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 februari 2011. Best�mmelserna ska till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. F�r utbild- ning som p�b�rjats f�re den 1 juli 2011 g�ller �ldre best�mmelser f�r utbild- ningen. 2. Genom f�rordningen upph�vs gymnasief�rordningen (1992:394) och f�rordningen (1994:741) om gymnasies�rskolan. 3. I de fall undervisning i grundskolans �mnen sker i gymnasieskolan f�r de kursplaner f�r �mnen i grundskolan som g�ller f�re den 1 juli 2011 anv�ndas fram till den 1 juli 2013. Betyg ska d� s�ttas med den betygsskala som g�llde f�re den 1 juli 2011. 4. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om antagning till gymnasie- skolan i de fall en s�kande till gymnasieskolan fr�n grundskolan har betyg b�de satta enligt den betygsskala som g�llde f�re den 1 juli 2011 och betyg satta enligt den betygsskala som g�ller d�refter. 5. Elever som har p�b�rjat sin utbildning f�re den 1 juli 2011 och som efter avbrott i studierna vill �teruppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 och vilkas p�b�rjade utbildning inte l�ngre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullf�lja utbildningen enligt de best�mmelser som g�ller f�r utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. Detsamma g�ller f�r elever som �terantas i gymnasieskolan eller som g�r om ett l�s�r, p� samma program eller ett annat program efter programbyte. F�r dessa elever f�r gymnasieexamen utf�rdas om de uppfyller de villkor som st�lls i skollagen (2010:800) och i denna f�rordning. I en s�dan examen f�r betyg satta f�re den 1 juli 2011 ing�. Betygen ska i s�dana fall omvandlas enligt f�ljande. Mycket v�l godk�nt ska motsvara A, V�l godk�nt ska motsvara C, Godk�nt ska motsvara E, och Icke godk�nt ska motsvara F. 6. Skolverket f�r meddela f�reskrifter om i vilka fall kurser enligt de kurs- planer som g�ller f�re den 1 juli 2011 motsvaras av kurser enligt �mnes- planer och f�r ing� i en gymnasieexamen. 7. Om best�mmelsen i 5 inte kan till�mpas eller om det annars finns s�rskilda sk�l, f�r rektorn besluta att dessa elever f�r fullf�lja utbildningen enligt �ldre best�mmelser. F�r dessa elever ska slutbetyg utf�rdas. I slutbety- get f�r d� betyg satta p� kurser enligt �mnesplaner ing�. Slutbetyg f�r utf�r- das senast den 1 juli 2015. Om eleven fullf�ljer utbildningen enligt �ldre best�mmelser, f�r det inne- b�ra att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 � gym- nasief�rordningen (1992:394). </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 SFS 2010:2039 8. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 4 � ska ans�kan om s�rskild variant inom det estetiska omr�det avseende utbildning som planeras starta h�stter- minen 2011 g�ras senast den 31 januari 2011. 9. Skolverket f�r f�r 2011, med avvikelse fr�n vad som anges i 14 kap. 9 � tredje stycket, meddela f�reskrifter om grundbeloppens storlek enligt riks- prislistan med ber�rda kommuners och landstings budgeterade bidragsbe- lopp f�r del av �ret som grund. S�dana f�reskrifter f�r avse del av �ret. I st�llet f�r vad som anges i 14 kap. 1 � f�rsta och andra styckena f�r bidragsbeslutet f�r kalender�ret 2011 fattas under kalender�ret och avse del av detta. 10. Den som har p�b�rjat utbildning f�re den 1 juli 2011 f�r genomg� pr�vning enligt gymnasief�rordningen (1992:394) i dess lydelse den 1 janu- ari 2010 enligt de kursplaner som g�llde fram till den 30 juni 2011. S�dan pr�vning f�r g�ras senast den 30 juni 2016. 11. Skolverket f�r meddela de ytterligare f�reskrifter som beh�vs f�r till- l�mpningen av 57. 12. Best�mmelserna i 18 kap. 19 och 20 �� skollagen (2010:800) ska till- l�mpas f�r elever i gymnasies�rskolan f�r utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2013. P� regeringens v�gnar JAN BJ�RKLUND Claes M�rtensson (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 SFS 2010:2039 Bilaga 1 Nationella inriktningar p� de nationella programmen och programgemensamma �mnen f�r respektive program Nationella program Omfattning i Nationella gymnasiepo�ng f�r de inriktningar programgemensamma �mnena i ett program Yrkesprogram 1. Barn- och fritids- H�lsa 100 Fritid och h�lsa programmet Naturkunskap 50 Pedagogiskt Pedagogik 400 arbete Samh�llskunskap 50 Socialt arbete Svenska eller svenska som andraspr�k 100 2. Bygg- och Bygg och Anl�ggningsfordon anl�ggnings- anl�ggning 400 Husbyggnad programmet Mark och anl�ggning M�leri Pl�tslageri 3. El- och Dator- och Automation energiprogrammet kommunikations- Dator- och teknik 100 kommunikations- Elektroteknik 100 teknik Energiteknik 100 Elteknik Mekatronik 100 Energiteknik 4. Fordons- och Fordons- och Godshantering transportprogrammet transportbranschen 200 Karosseri och Fordonsteknik 200 lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport 5. Handels- och Entrepren�rskap 100 Administrativ administrations- F�rs�ljning och service programmet kundservice 100 Handel och Handel 100 service Information och kommunikation 100 6. Hantverks- Entrepren�rskap 100 Finsnickeri programmet Hantverk 200 Florist </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 SFS 2010:2039 Hantverkskunskap 100 Fris�r Textil design �vriga hantverk 7. Hotell- och Engelska 100 Hotell och konferens turism- Entrepren�rskap 100 Turism och resor programmet Hotell 100 Konferens och evenemang 100 Service och bem�tande 100 Turism 200 8. Industritekniska Industritekniska Drifts�kerhet och programmet processer 100 underh�llsteknik M�nniskan i Processteknik industrin 100 Produkt och Produktionskunskap100 maskinteknik Produktions- Svetsteknik utrustning 100 9. Naturbruks- Biologi 100 Djur programmet Entrepren�rskap 100 Lantbruk Naturbruk 200 Skog Tr�dg�rd 10. Restaurang- Hygienkunskap 100 Bageri och konditori och livsmedels- Livsmedels- och F�rskvaror, delikatess programmet n�ringskunskap 100 och catering M�ltids- och K�k och servering branschkunskap 100 Service och bem�tande 100 11. VVS- och Ell�ra 100 Fastighet fastighets- Systemkunskap 200 Kyl- och v�rme- programmet Verktygs- och pumpsteknik materialhantering 100 Ventilationsteknik VVS 12. V�rd- och H�lsa 100 omsorgsprogrammet Medicin 150 M�nniskan 100 Psykiatri 100 Psykologi 50 Samh�llskunskap 50 Specialpedagogik 100 Svenska eller svenska som andraspr�k 100 V�rd och omsorg 350 </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 41 SFS 2010:2039 H�gskolef�rberedande program 13. Ekonomi- F�retagsekonomi 100 Juridik programmet Juridik 100 Ekonomi Moderna spr�k 100 Psykologi 50 14. Estetiska Estetisk Bild och formgivning programmet kommunikation 100 Dans Konst och kultur 50 Estetik och media Musik Teater 15. Humanistiska Filosofi 50 Kultur programmet Moderna spr�k 200 Spr�k M�nniskans spr�k 100 16. Naturvetenskaps- Biologi 100 Naturvetenskap programmet Fysik 150 Naturvetenskap och Kemi 100 samh�lle Moderna spr�k 100 17. Samh�lls- Filosofi 50 Beteendevetenskap vetenskaps- Moderna spr�k 200 Medier, information programmet Psykologi 50 och kommunikation Samh�llsvetenskap 18. Teknik- Fysik 150 Design och produkt- programmet Kemi 100 utveckling Teknik 150 Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samh�llsbyggande och milj� Teknikvetenskap </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 42 SFS 2010:2039 Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010 Bilaga 2 Timplaner Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r de fyra�riga nationella och specialutformade programmen i gymnasies�rskolan Bilaga 3 Timplan Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r yrkestr�ning inom individuellt program i gymnasies�rskolan Estetiska programmet �vriga program �mnen: Svenska eller svenska som andra spr�k 200 200 Engelska 110 110 Matematik 150 150 Samh�llskunskap Religionskunskap 170 170 Naturkunskap Idrott och h�lsa 280 280 Estetisk verksamhet 70 70 Yrkes�mnen 2 200 Estetiska �mnen 2 200 Individuella val 290 290 Lokalt till�gg 130 130 Totalt 3 600 3 600 �mnen: Svenska 200 Matematik 150 Samh�llsorientering 170 Idrott och h�lsa 280 Estetisk verksamhet 70 Yrkestr�ning och praktik 2 730 Totalt 3 600 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Gymnasief�rordning;

utf�rdad den 22 december 2010.

Regeringen f�reskriver f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

F�rordningens inneh�ll

1 �

F�rordningen inneh�ller f�ljande kapitel:

inledande best�mmelser (1 kap.),
huvudm�n (2 kap.),
l�rotider f�r gymnasieskolan och gymnasies�rskolan (3 kap.),
utbildningens inneh�ll och omfattning i gymnasieskolan (4 kap.),
avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan (5 kap.),
introduktionsprogram (6 kap.),
beh�righet, urval och f�rfarandet vid antagning (7 kap.),
betyg, gymnasieexamen och pr�vning (8 kap.),
st�d�tg�rder (9 kap.),
utbildning f�r d�va och h�rselskadade (10 kap.),
utbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning)

(11 kap.),

elever (12 kap.),
gymnasies�rskolan (13 kap.),
bidrag till huvudm�n f�r frist�ende gymnasieskolor och gymnasie-

s�rskolor (14 kap.), och

�vriga best�mmelser (15 kap.).

Best�mmelser som g�ller gymnasies�rskolan

2 �

Best�mmelser som g�ller enbart gymnasies�rskolan finns i 13 kap.

Best�mmelser som g�ller b�de gymnasies�rskolan och gymnasieskolan finns
i 2, 3, 4 kap. 1520 ��, 9 kap. 9 � och 14 kap. �vriga best�mmelser avser
endast gymnasieskolan.

Definitioner

3 �

I f�rordningen avses med

arbetsplatsf�rlagt l�rande: l�rande p� ett program som genomf�rs p� en
eller flera arbetsplatser utanf�r skolan,

SFS 2010:2039

Utkom fr�n trycket
den 5 januari 2011

SFS 2010:2039

fullst�ndigt program: betyg fr�n kurser och ett gymnasiearbete i en

omfattning om 2 500 gymnasiepo�ng enligt en individuell studieplan,
garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som
eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 � skollagen (2010:800),
gymnasial l�rlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till
mer �n h�lften genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan,

gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepo�ng som eleverna

genomf�r inom ramen f�r examensm�len,
 gymnasiegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i programmen i
den omfattning som framg�r av bilaga 3 till skollagen,

 gymnasiepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs eller gymna-

siearbetet,

 karakt�rs�mnen: de �mnen genom vilka ett program f�r sin karakt�r,
nationella programr�d: de nationella programr�d f�r yrkesprogrammen

som Statens skolverk ska ansvara f�r enligt 8 � f�rordningen (2009:1214)
med instruktion f�r Statens skolverk,

nya kurser: kurser som initieras av huvudm�n eller av andra intressenter

enligt 6 � och som Statens skolverk har meddelat f�reskrifter om enligt 4 �,

 programf�rdjupning: s�dana �mnen eller kurser som inom examens-

m�len kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma
�mnena och som Skolverket meddelat f�reskrifter om enligt 4 kap. 5 �,
programgemensamma �mnen: kurser i gymnasiegemensamma �mnen
ut�ver den omfattning som anges i bilaga 3 till skollagen eller andra kurser
och som ska l�sas av alla elever p� programmet,

 riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola med

offentlig huvudman till vilken s�kande fr�n hela landet ska tas emot i f�rsta
hand,
studiev�g: det program, och i f�rekommande fall den inriktning, den
gymnasiala l�rlingsutbildning eller den s�rskilda variant som eleven g�r p�,
s�rskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 � f�r avvika fr�n vad
som annars g�ller f�r nationella program,

yrkesutg�ng: en ben�mning f�r en viss yrkeskompetens till vilken en

kombination av kurser inom yrkesprogrammens programf�rdjupning leder,

yrkes�mnen: yrkesinriktade karakt�rs�mnen.

�mnesplaner

4 �

Enligt 16 kap. 21 � skollagen (2010:800) ska det f�r varje �mne finnas

en �mnesplan. Den ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva pla-
nera undervisningen.

Av �mnesplanen ska f�ljande framg�:
�mnets syfte,
varje kurs som ing�r i �mnet,
det centrala inneh�llet f�r varje kurs,
hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattar, och
kunskapskraven f�r varje kurs.

F�rutom n�r det g�ller de gymnasiegemensamma �mnena f�r Statens skol-
verk meddela f�reskrifter om �mnesplaner. Av f�reskrifterna f�r det framg�
att vissa kurser eller �mnen bara f�r anordnas p� vissa utbildningar.

SFS 2010:2039

5 �

F�reskrifter om �mnesplaner f�r yrkes�mnen ska meddelas efter samr�d

med ett nationellt programr�d.

Nya kurser

6 �

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt �mne eller i ett nytt �mne.

En huvudman eller annan intressent f�r ans�ka hos Statens skolverk om

en ny kurs.

Individuell studieplan i gymnasieskolan

7 �

En elevs individuella studieplan i gymnasieskolan ska, n�r det �r aktu-

ellt, inneh�lla uppgifter om

vilken studiev�g eleven g�r p� och om de val av kurser som eleven har

gjort,

eleven f�ljer ett fullst�ndigt eller ut�kat program,
vilka kurser som ing�r i elevens fullst�ndiga program och, om eleven

f�ljer ett ut�kat program, vilka kurser som ligger utanf�r det fullst�ndiga
programmet,

eleven f�ljer ett individuellt anpassat program, och i s� fall vilka kurser

som bytts ut,

eleven f�ljer ett reducerat program och i vilken omfattning, samt om

m�jligt vilka kurser som tagits bort,

elevens studier i grundskolans �mnen, och
andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling och

som �r avsedda att ing� i utbildningen om eleven f�ljer ett introduktions-
program.

Lokala programr�d

8 �

F�r yrkesprogrammen ska det finnas ett eller flera lokala programr�d

f�r samverkan mellan skola och arbetsliv.

2 kap. Huvudm�n

Godk�nnande som enskild huvudman

Gemensamma best�mmelser f�r godk�nnande av enskilda huvudm�n f�r
gymnasieskola och gymnasies�rskola

1 �

En ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r en viss

utbildning i gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan ska ha kommit in till
Statens skolinspektion senast den 31 januari kalender�ret innan utbildningen
ska starta.

2 �

N�r Statens skolinspektion handl�gger �renden om godk�nnande enligt

1 � ska den kommun d�r utbildningen ska bedrivas ges tillf�lle att yttra sig.
�ven de n�rliggande kommuner som kan antas bli ber�rda av ans�kan ska
ges tillf�lle att yttra sig.

N�r en kommun yttrar sig b�r den bifoga en konsekvensbeskrivning till

sitt yttrande.

SFS 2010:2039

3 �

Beslut i ett �rende som avses i 1 � ska om m�jligt fattas f�re den

1 oktober kalender�ret innan utbildningen ska starta.

Godk�nnande som enskild huvudman f�r gymnasieskola

4 �

Ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r gymnasieskola

ska inneh�lla uppgift om

vilket nationellt program och, i f�rekommande fall, vilken nationell

inriktning huvudmannen vill anordna, och

huvudmannen vill anordna en s�rskild variant, avvikelse i form av s.k.

riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riks-
idrottsgymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning

N�gon s�rskild ans�kan om att f� anordna s�rskild variant, avvikelse i

form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrotts-
gymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska inte ges in till Sta-
tens skolverk.

5 �

Om huvudmannen ans�ker om att anordna en s�rskild variant, avvi-

kelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riks-
idrottsgymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska Statens
skolinspektion skicka ans�kan till Statens skolverk f�r bed�mning av om
utbildningen ska godk�nnas som en s�dan utbildning.

Skolverket beslutar i fr�ga om godk�nnande av s�dana utbildningar som

avses i f�rsta stycket. Beslutet ska skickas till huvudmannen och Skol-
inspektionen.

6 �

Efter Statens skolverks pr�vning enligt 5 � ska Statens skolinspektion

pr�va om huvudmannen ska godk�nnas. I de fall Skolverket har godk�nt ut-
bildningen som en s�rskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande
utbildning eller idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om
ett belopp enligt 5 kap. 11 �, 18 � eller 25 � tredje stycket ska bidragets
grundbelopp fastst�llas till det belopp som Skolverket har beslutat om.

Oberoende av om Skolverket godk�nt utbildningen som s�rskild variant,

avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godk�nd
idrottsutbildning ska Skolinspektionen fatta beslut enligt 3 �, om ans�kan
avser en ny utbildning.

Undantag f�r vissa enskilda huvudm�n

7 �

En enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola med

waldorfpedagogisk inriktning beh�ver inte till�mpa best�mmelserna i 2 kap.
20 � f�rsta stycket skollagen (2010:800) om beh�righet f�r anst�llning utan
tidsbegr�nsning som l�rare eller f�rskoll�rare i skolv�sendet.

SFS 2010:2039

3 kap. L�rotider f�r gymnasieskolan och gymnasies�rskolan

L�s�r

1 �

L�s�ret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst

12 lovdagar. Ut�ver skol- och lovdagarna f�r det inom l�s�ret l�ggas ut
h�gst fem studiedagar f�r personalen.

2 �

L�s�ret ska b�rja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen f�r f�r

en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag f�ruts�tter
andra l�s�rstider. Dagarna f�r h�st- och v�rterminens b�rjan och slut beslu-
tas av huvudmannen.

Huvudmannen ska vid beslut enligt f�rsta stycket beakta om det finns

elever som p�b�rjar grundutbildning som �r l�ngre �n 60 dagar enligt lagen
(1994:1809) om totalf�rsvarsplikt.

Skolarbetets f�rl�ggning

3 �

Elevernas skolarbete ska f�rl�ggas m�ndagfredag och vara s� j�mnt

f�rdelat �ver dessa dagar som m�jligt. Skolarbetet ska ocks� vara s� j�mnt
f�rdelat �ver l�s�ret som m�jligt.
N�r skolarbetet f�rl�ggs till en arbetsplats utanf�r skolan ska den arbetstid
som g�ller p� arbetsplatsen till�mpas, om inte rektorn beslutar annat.

Schema

4 � F�r l�s�ret eller f�r kortare tid ska det finnas ett schema som inneh�ller
uppgifter om samtliga undervisningspass och l�rare.

Friluftsverksamhet

5 �

Ut�ver �mnet idrott och h�lsa ska det anordnas idrotts och frilufts-

verksamhet som ska bedrivas under l�rares ledning.

4 kap. Utbildningens inneh�ll och omfattning i gymnasieskolan

Nationella program

1 �

Ett nationellt program inom gymnasieskolan best�r av

gymnasiegemensamma �mnen,
programgemensamma �mnen,
i f�rekommande fall f�r inriktningen gemensamma karakt�rs�mnes-

kurser,

programf�rdjupning,
kurser inom det individuella valet, och
gymnasiearbete.
Best�mmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 3 till skollagen

(2010:800) och i bilaga 1 till denna f�rordning.

Om inte n�got annat f�ljer av de best�mmelser som avses i andra stycket

eller andra av regeringen meddelade f�reskrifter, f�r Statens skolverk med-

SFS 2010:2039

dela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser som ska ing� i respektive pro-
gram och i de nationella inriktningarna.

P� humanistiska programmets inriktning spr�k f�r inom spr�k kurser i

engelska, klassisk grekiska spr�k och kultur, latin spr�k och kultur,
moderna spr�k, modersm�l eller svenskt teckenspr�k f�r h�rande erbjudas.
P� naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samh�lle f�r
som naturvetenskapligt �mne kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas.

Nationella inriktningar

2 �

De nationella inriktningarna framg�r av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverks-

programmet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet f�r
b�rja det f�rsta l�s�ret. �vriga inriktningar f�r b�rja det andra eller tredje
l�s�ret.

Statens skolverk f�r n�r det g�ller den nationella inriktningen �vrigt hant-

verk besluta om en utbildning ska f� f�rekomma inom den inriktningen.

Gymnasial l�rlingsutbildning

3 �

Gymnasial l�rlingsutbildning f�r b�rja det f�rsta l�s�ret inom alla

yrkesprogram.

Gymnasiearbete

4 �

Rektorn ska f�r varje elev utse en l�rare att vara ansvarig f�r gymnasie-

arbetet.

Programf�rdjupning

5 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r

erbjudas som programf�rdjupning f�r varje program. Bland dessa kurser ska
det f�r h�gskolef�rberedande program ing� s�dana kurser som kan vara s�r-
skilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt kan vara av betydelse f�r
h�gskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examens-
m�l.

N�r Skolverket meddelar f�reskrifter f�r h�gskolef�rberedande program

om kurser som kan vara s�rskilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt
kan vara av betydelse f�r h�gskolestudier, ska Skolverket samr�da med
H�gskoleverket.

N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om programf�rdjupning f�r yrkes-

program ska ber�rda nationella programr�d h�ras.

6 �

Som programf�rdjupning ska huvudmannen erbjuda s�dana kurser

som Statens skolverk har meddelat f�reskrifter om enligt 5 �. Huvudmannen
beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programf�rdjupning.

SFS 2010:2039

Individuellt val

7 �

Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individu-

ellt val.

Eleven har dock r�tt att inom utrymmet f�r individuellt val l�sa
1. en kurs i idrott och h�lsa ut�ver vad som finns p� studiev�gen,
2. minst en kurs i estetiska �mnen, och
3. de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande h�gskolebeh�righet p� grund-

niv� om eleven g�r p� ett yrkesprogram.

Undantag fr�n vad som f�reskrivs i andra stycket 1 och 2 f�r g�ras om det

finns synnerliga sk�l.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r ing� i de

�mnen som avses i andra stycket 2.

F�r de elever som avses i 11 � respektive 1520 �� ska svenska som

andraspr�k eller modersm�l erbjudas som individuellt val.

Alternativa eller �verlappande kurser

8 �

En elev f�r inte som individuellt val, programf�rdjupning eller ut�kat

program l�sa en kurs som �r alternativ till eller �verlappar n�gon eller n�gra
av de kurser som ing�r i studiev�gen i �vrigt.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som �r alter-

nativa eller som �verlappar varandra.

Spr�k

9 �

Om en elev ska l�sa ett spr�k i gymnasieskolan och eleven har betyg i

spr�ket fr�n grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utg� fr�n
grundskolans utbildningsniv�. En elev f�r ocks� l�sa nya spr�k i gymnasie-
skolan.

De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med till�mp-

ning av 16 kap. 32 � skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i eng-
elska p� grundskoleniv�.

10 �

Franska, spanska och tyska ska erbjudas b�de som spr�k som utg�r

fr�n grundskolans utbildningsniv� och som nytt spr�k. Huvudmannen ska
str�va efter att erbjuda undervisning i fler spr�k �n franska, spanska och
tyska.

Svenska som andraspr�k

11 �

En elev som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l f�r l�sa

svenska som andraspr�k som gymnasiegemensamt �mne i st�llet f�r
svenska. Eleven f�r d� l�sa svenska som individuellt val.

Arbetsplatsf�rlagt l�rande

12 �

Arbetsplatsf�rlagt l�rande ska f�rekomma p� alla yrkesprogram i

minst 15 veckor. En elev som g�r p� gymnasial l�rlingsutbildning ska i st�l-
let genomf�ra mer �n h�lften av sin utbildning som arbetsplatsf�rlagt l�ran-

SFS 2010:2039

de. Varje vecka som genomf�rs p� en arbetsplats ska anses motsvara 23 tim-
mars garanterad undervisningstid. Huvudmannen f�r besluta att arbetsplats-
f�rlagt l�rande ska finnas p� h�gskolef�rberedande program och f�r d� ock-
s� besluta om i vilken omfattning.
Huvudmannen ansvarar f�r att skaffa platser f�r det arbetsplatsf�rlagda
l�randet och att detta uppfyller de krav som finns f�r utbildningen. Rektorn
beslutar om hela eller delar av kurser ska f�rl�ggas till arbetsplatser och om
hur f�rdelningen �ver l�s�ren ska g�ras.

13 �

Om arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan erbjudas p� ett yrkesprogram,

f�r utbildningen anordnas bara om

1. planerade platser f�r arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan tillhandah�llas

p� grund av omst�ndigheter som huvudmannen inte kunnat r�da �ver, eller

2. utbildningen av s�kerhetssk�l inte kan f�rl�ggas till en arbetsplats utan-

f�r skolan.

Det arbetsplatsf�rlagda l�randet ska i de fall som avses i f�rsta stycket

bytas ut mot motsvarande utbildning f�rlagd till skolan. Innan huvudmannen
beslutar om detta ska samr�d ske med det lokala programr�det.

Om utbildning har skolf�rlagts p� grund av vad som s�gs i f�rsta

stycket 1, ska huvudmannen vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att utbild-
ningen s� snart som m�jligt ska f�rl�ggas till en arbetsplats.

14 �

F�r en elev som deltar i arbetsplatsf�rlagt l�rande ska det utses en

handledare p� arbetsplatsen. Som handledare f�r bara den anlitas som har
n�dv�ndiga kunskaper och erfarenheter f�r uppdraget och som �ven i �vrigt
bed�ms vara l�mplig.

Modersm�lsundervisning f�r elever i gymnasieskolan och
gymnasies�rskolan

15 �

I 15 kap. 19 � och 18 kap. 14 � skollagen (2010:800) finns grundl�g-

gande best�mmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersm�ls-
undervisning f�r elever i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan. Huvud-
mannen �r ocks� skyldig att erbjuda elever som �r adoptivbarn och har ett
annat modersm�l �n svenska modersm�lsundervisning, �ven om spr�ket inte
�r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet,
Enligt 7 � spr�klagen (2009:600) �r de nationella minoritetsspr�ken finska,
jiddisch, me�nkieli, romani chib och samiska.

Rektorn beslutar om en elevs modersm�lsundervisning.

16 �

Modersm�lsundervisning f�r inte omfatta mer �n ett spr�k f�r en elev.

En romsk elev som kommer fr�n utlandet f�r dock f� modersm�lsunder-

visning i tv� spr�k om det finns s�rskilda sk�l.

17 �

Modersm�lsundervisning f�r anordnas som

1. individuellt val,
2. ut�kat program, eller
3. som ers�ttning f�r undervisning i andra spr�k �n svenska, svenska som

andraspr�k och engelska.

SFS 2010:2039

18 �

Huvudmannen �r skyldig att anordna modersm�lsundervisning f�r en

elev sammanlagt h�gst sju l�s�r under elevens skoltid. Eleven ska dock ges
s�dan undervisning under l�ngre tid om eleven har s�rskilt behov av det.

Begr�nsningen till sju �r g�ller inte om undervisningen
1. ers�tter undervisning i andra spr�k �n svenska, svenska som andraspr�k

och engelska,

2. anordnas som individuellt val, eller
3. anordnas med ett nationellt minoritetsspr�k eller ett nordiskt spr�k som

modersm�l.

19 �

En huvudman �r skyldig att anordna modersm�lsundervisning i ett

spr�k endast om

1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i spr�ket �nskar s�dan

undervisning, och

2. det finns en l�mplig l�rare att tillg�.
Avser modersm�lsundervisningen ett nationellt minoritetsspr�k �r huvud-

mannen skyldig att anordna modersm�lsundervisning �ven om antalet elever
�r mindre �n fem.

20 �

En elev som f�r modersm�lsundervisning f�r forts�tta att delta i

undervisningen, �ven om spr�ket skulle upph�ra att vara dagligt umg�nges-
spr�k f�r eleven.

21 �

I 9 kap. 9 � finns best�mmelser om studiehandledning p� moders-

m�let.

Programmens omfattning

Undervisningstid

22 �

Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar f�r varje kurs

och f�r gymnasiearbetet samt om hur f�rdelningen av undervisningstiden
�ver l�s�ren ska g�ras.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har f�tt sin garanterade undervis-

ningstid.

Ut�kat program

23 �

En elev f�r delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som lig-

ger utanf�r elevens fullst�ndiga program, om eleven p� ett tillfredsst�llande
s�tt kan antas genomf�ra s�v�l kurserna p� den ordinarie studiev�gen som de
frivilliga kurserna (ut�kat program). Beslutet fattas av rektorn.
En elev p� ett yrkesprogram har utan s�rskilt beslut r�tt att som ut�kat pro-
gram l�sa de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande beh�righet till h�gskole-
utbildning p� grundniv�. Huvudmannen �r dock bara skyldig att tillgodose
detta om eleven senast vid utg�ngen av det andra l�s�ret har anm�lt att han
eller hon vill l�sa de aktuella kurserna.

En elev som f�ljer ett ut�kat program har r�tt till garanterad undervis-

ningstid ut�ver vad som f�reskrivs i 16 kap. 18 � skollagen (2010:800).

SFS 2010:2039

5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen i
gymnasieskolan

S�rskilda varianter

1 �

En s�rskild variant �r en utbildning inom ett nationellt program d�r

hela eller delar av det sammantagna utrymmet f�r en nationell inriktning och
f�r programf�rdjupning p� ett nationellt program avviker fr�n vad som
annars g�ller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepo�ng. P� h�g-
skolef�rberedande program f�r det �ven finnas s�rskilda varianter inom det
estetiska omr�det.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom

examensm�let f�r ett program.

F�r en idrottsutbildning g�ller i st�llet i 2331 ��.

F�ruts�ttningar f�r godk�nnande

2 �

En s�rskild variant ska godk�nnas om villkoren i 1 � �r uppfyllda och

1. utbildningen �r av god kvalitet,
2. det finns en lokal eller regional efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdig-

heter som utbildningen ger,
3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte
och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och

4. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 �

respektive 8 �.

F�ruts�ttningar f�r godk�nnande av s�rskilda varianter inom det estetiska
omr�det

3 �

En s�rskild variant inom det estetiska omr�det ska godk�nnas om vill-

koren i 1 � �r uppfyllda och om

1. utbildningen �r av h�g kvalitet,
2. utbildningen efterfr�gas av elever med s�rskilda f�rdigheter inom det

estetiska omr�det,
3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte
och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och

4. huvudmannen har st�llt upp beh�righetskrav och urvalsgrunder enligt

7 och 8 ��.

Ans�kan

4 �

En huvudman f�r ans�ka om att en utbildning ska godk�nnas som s�r-

skild variant. Ans�kan g�rs hos Statens skolverk senast den 31 januari
kalender�ret f�re det �r utbildningen p� programmet planeras att starta.
Enskilda huvudm�n ska, enligt 2 kap. 1 och 4 ��, ge in ans�kan till Statens
skolinspektion.

5 �

Ans�kan ska inneh�lla

1. en beskrivning av utbildningens inneh�ll,

SFS 2010:2039

2. i f�rekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat p� motsva-

rande utbildning,

3. uppgift om kostnaden f�r utbildningen,
4. i f�rekommande fall, uppgift om antalet elever som genomg�tt motsva-

rande utbildning,

5. i f�rekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfaren-

het av att bedriva motsvarande utbildning,

6. i f�rekommande fall, en ans�kan om nya kurser enligt 1 kap. 6 � eller

uppgift om att huvudmannen har ans�kt om nya kurser, och
7. uppgift om huruvida, och i s� fall en beskrivning av hur, huvudmannen
vill st�lla upp s�rskilda f�rkunskapskrav enligt 7 � eller till�mpa komplette-
rande urvalsgrunder enligt 8 �.

6 �

N�r ans�kan avser ett yrkesprogram ska den, f�rutom det som anges i

5 �, inneh�lla uppgift om

hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska uppfyllas,
vilket behov p� arbetsmarknaden utbildningen �r avsedd att fylla, och
ett yttrande fr�n aktuellt lokalt programr�d.

S�rskilda f�rkunskapskrav

7 �

F�r beh�righet till en s�rskild variant f�r krav st�llas p� att den s�kan-

de har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant �mnesomr�de som
�r utm�rkande f�r varianten.

Urval

8 �

Vid urval bland beh�riga s�kande f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas

till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom
det �mne eller �mnesomr�de som den s�rskilda varianten �r inriktad mot.

Handl�ggning och beslut

9 �

Ber�rda nationella programr�d ska h�ras om ans�kan avser yrkes-

program.

10 �

Ett beslut om s�rskild variant ska g�lla i sex �r. Av beslutet ska det

framg� vid vilken skolenhet varianten ska anordnas och i f�rekommande fall
om s�rskilda beh�righetskrav eller kompletterande urvalsgrunder f�r anv�n-
das. Beslutet inneb�r att varianten bara f�r anordnas p� den aktuella skol-
enheten av den huvudman som har f�tt sin ans�kan godk�nd.

Statens skolverk ska om m�jligt fatta beslut senast den 1 september �ret

innan utbildningen p� programmet planeras att starta.

11 �

Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket skollagen

(2010:800) ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skol-
index som har f�reskrivits enligt f�rordningen (1993:167) om skolindex.

SFS 2010:2039

Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades

eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett
nytt belopp under beslutets giltighetstid.

Gemensamma best�mmelser om andra riksrekryterande utbildningar
�n idrottsutbildningar

F�ruts�ttningar

12 �

Riksrekrytering enligt 19 och 21 �� ska beslutas f�r nationella pro-

gram, nationella inriktningar, s�rskilda varianter och gymnasiala l�rlings-
utbildningar om det finns

1. en nationell efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdigheter som utbild-

ningen ger,

2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras fr�n hela landet,

eller
3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och f�r-
digheter kan tillgodoses.

F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,
2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens

syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och

3. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 �

respektive 16 �.

F�ruts�ttningar f�r egna examensm�l och andra avvikelser

13 �

Enligt 16 kap. 13 � skollagen (2010:800) f�r Statens skolverk besluta

att en utbildning f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella
program i fr�ga om struktur, inneh�ll och examensm�l. Fr�n den omfattning
av de gymnasiegemensamma �mnena som framg�r av bilaga 3 till skollagen
f�r dock inte n�gon avvikelse beslutas.

Eget examensm�l f�r en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om
1. den till sitt inneh�ll i allt v�sentligt avviker fr�n ett nationellt programs

examensm�l, och

2. det finns synnerliga sk�l f�r avvikelsen och utbildningen ryms inom-

gymnasieskolans kompetensomr�de.

Ans�kan

14 �

En offentlig huvudman f�r ans�ka om att en utbildning ska vara riks-

rekryterande. Enskilda huvudm�n f�r ans�ka om motsvarande pr�vning f�r
att f� en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. Ans�kan g�rs
hos Statens skolverk senast den 31 januari �ret innan utbildningen p�
programmet planeras att starta. Enskilda huvudm�n ska, enligt 2 kap. 1 och
4 ��, ge in ans�kan till Statens skolinspektion.

Av ans�kan ska det framg� vilket nationellt program den avser. Om ans�-

kan g�ller en utbildning med eget examensm�l, ska det framg� om ans�kan
avser ett yrkesprogram eller ett h�gskolef�rberedande program.

SFS 2010:2039

Ans�kan ska �ven inneh�lla uppgift om huruvida, och i s� fall en beskriv-

ning av hur, huvudmannen vill st�lla upp s�rskilda f�rkunskapskrav enligt
15 � eller till�mpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 �.

S�rskilda f�rkunskapskrav

15 �

F�r beh�righet till en riksrekryterande utbildning f�r krav st�llas p�

att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant �mnes-
omr�de som �r utm�rkande f�r utbildningen.

Urval

16 �

Vid urval bland beh�riga s�kande f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas

till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom
det �mne eller �mnesomr�de som den riksrekryterande utbildningen �r inrik-
tad mot.

Beslut

17 �

Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska g�lla i sex �r. Av

beslutet ska det framg� vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i
f�rekommande fall om s�rskilda beh�righetskrav eller kompletterande
urvalsgrunder f�r anv�ndas. Beslutet inneb�r att utbildningen bara f�r anord-
nas p� den aktuella skolenheten av den huvudman som har f�tt sin ans�kan
godk�nd. Av beslutet ska det ocks� framg� hur m�nga platser utbildningen
f�r omfatta.

Statens skolverks beslut ska om m�jligt fattas senast den 1 september �ret

innan utbildningen p� programmet planeras att starta.

18 �

Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket skollagen

Riksrekryterande yrkesutbildning

F�ruts�ttningar

19 �

Riksrekrytering f�r ett yrkesprogram ska beslutas om f�ruts�ttningar-

na i 12 � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande kan uppfyllas.

F�ruts�ttningen i 12 � f�rsta stycket 1 b�r tillstyrkas av ber�rt nationellt

programr�d.

Ans�kan

20 �

F�rutom det som anges i 14 � ska ans�kan inneh�lla uppgift om hur

kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska tillgodoses.

SFS 2010:2039

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning

F�ruts�ttningar

21 �

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas f�r det este-

tiska programmet om f�ruts�ttningarna i 12 � finns och skolenheten har ett
etablerat samarbete med en h�gskola som erbjuder utbildning som �r rele-
vant f�r gymnasieutbildningen.

Eget examensm�l f�r inte finnas f�r utbildningen.

Ans�kan

22 �

F�rutom det som anges i 14 � ska ans�kan inneh�lla ett yttrande fr�n

en s�dan h�gskola som anges i 21 � ang�ende det nationella intresset f�r
utbildningen.

Riksidrottsgymnasium

F�ruts�ttningar

23 �

En utbildning d�r �mnet specialidrott ing�r f�r vara riksidrottsgymna-

sium om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav
och det st�lls s�rskilda krav p� gemensam tr�ning. En s�dan utbildning som
en kommun anordnar ska vara riksrekryterande.

Ans�kan

24 �

En kommun eller en enskild huvudman f�r ans�ka om att anordna

idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium.

Beslut

25 �

Statens skolverk f�r efter f�rslag fr�n Sveriges Riksidrottsf�rbund be-

sluta om var idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium f�r anordnas och om
hur m�nga platser dessa utbildningar f�r omfatta. Beslutet ska g�lla i tre �r.

Skolverket ska om m�jligt fatta beslut senast den 1 september �ret innan

utbildningen p� programmet planeras att starta.
Beslutet ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ers�ttning f�r de olika program som huvudmannen erbjuder
elever som g�r p� en s�dan utbildning.

Urval

26 �

Den s�kande som anses ha b�st f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig

utbildningen ska ges f�retr�de vid urval till utbildningen. Vid urval till pro-
grammen g�ller 7 kap.

SFS 2010:2039

Nationellt godk�nd idrottsutbildning

F�ruts�ttningar

27 �

En utbildning d�r �mnet specialidrott ing�r f�r godk�nnas som en

nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskarakt�r och ett
etablerat samarbete med ett specialidrottsf�rbund som �r relevant f�r utbild-
ningen.

Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsf�rbundet.

Ans�kan

28 �

En kommun eller en enskild huvudman f�r ans�ka om nationellt god-

k�nd idrottsutbildning hos Statens skolverk. Enskilda huvudm�n ska, enligt
2 kap. 1 och 4 ��, ge in ans�kan till Statens skolinspektion.

Beslut

29 �

Statens skolverk beslutar om var nationellt godk�nda idrottsutbild-

ningar f�r anordnas och om hur m�nga platser dessa utbildningar f�r omfatta.

Av beslutet ska det framg� vid vilken eller vilka skolenheter utbildningen

ska anordnas. Beslutet ska g�lla i sex �r.

Statens skolverks beslut ska om m�jligt fattas senast den 1 september �ret

innan utbildningen p� programmet planeras att starta.

Urval

30 �

Den s�kande som anses ha b�st f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig

utbildningen ska ges f�retr�de vid urval till utbildningen. Vid urval till
programmen g�ller 7 kap.

Specialidrott

31 �

�mnesplanen f�r specialidrott f�r bara till�mpas inom idrottsutbild-

ningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godk�nda idrottsutbild-
ningar. Specialidrott f�r ing� med 200 gymnasiepo�ng i programf�rdjup-
ningen och med 200 gymnasiepo�ng i det individuella valet. Dessutom f�r
�mnet l�sas som ut�kat program med h�gst 300 gymnasiepo�ng.

6 kap. Introduktionsprogram

Urval till platser p� programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion

1 �

Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande p� programinriktat indi-

viduellt val eller yrkesintroduktion som anordnas f�r en grupp elever, ska ett
urval g�ras. I dessa fall g�ller best�mmelserna om urval i 7 kap.

Urval ska g�ras sakligt och opartiskt. Inf�r ans�kan ska huvudmannen

informera de s�kande om huruvida huvudmannen har beslutat att till�mpa
7 kap. 3 � eller 5 � och i s� fall p� vilket s�tt.

SFS 2010:2039

Mottagande av ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r ett
yrkesprogram

2 �

Enligt 17 kap. 11 � andra stycket skollagen (2010:800) f�r, om huvud-

mannen f�r utbildningen bed�mer att det finns synnerliga sk�l, ungdomar
som uppfyller beh�righetskraven f�r ett yrkesprogram tas emot till yrkes-
introduktion eller individuellt alternativ.

F�r en elev som f�ljer ett nationellt program ska samtliga relevanta st�d-

�tg�rder enligt 9 kap. ha �verv�gts innan huvudmannen f�r pr�va om det
finns synnerliga sk�l.

Utbildningens inneh�ll m.m.

Preparandutbildning

3 �

Preparandutbildningen ska inneh�lla de grundskole�mnen som en elev

inte har godk�nda betyg i och som kr�vs f�r att eleven ska bli beh�rig till ett
visst nationellt program.

Utbildningen f�r �ven inneh�lla ytterligare grundskole�mnen, dock inte

s�dana �mnen som eleven har godk�nda betyg i.

Dessutom f�r utbildningen inneh�lla kurser fr�n nationella program och, i

mindre omfattning, andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskaps-
utveckling.

Programinriktat individuellt val

4 �

Programinriktat individuellt val ska inneh�lla de grundskole�mnen

som en elev inte har godk�nda betyg i och som kr�vs f�r att eleven ska bli
beh�rig till ett yrkesprogram samt kurser som ing�r i ett nationellt yrkes-
program. Dessutom ska utbildningen inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande
enligt 4 kap. 1214 ��. Arbetsplatsf�rlagt l�rande beh�ver dock inte f�re-
komma i den omfattning som anges d�r.

Yrkesintroduktion

5 �

Yrkesintroduktion ska i huvudsak inneh�lla yrkesinriktad utbildning.

Den f�r inneh�lla hela eller delar av kurser i karakt�rs�mnen och i gymnasie-
gemensamma �mnen som ing�r i gymnasieskolans nationella yrkesprogram
eller annan yrkesinriktad utbildning.

Utbildningen ska inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande enligt 4 kap. 12

14 �� eller praktik. Arbetsplatsf�rlagt l�rande beh�ver dock inte f�rekomma
i den omfattning som anges d�r.

Hela utbildningen f�r skolf�rl�ggas om huvudmannen bed�mer att detta

uppenbart b�st gynnar eleven.

Yrkesintroduktion f�r ocks� inneh�lla grundskole�mnen som eleven sak-

nar godk�nda betyg i. �ven andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens
kunskapsutveckling f�r ing� i utbildningen.

SFS 2010:2039

Individuellt alternativ

6 �

Individuellt alternativ ska utformas utifr�n elevens behov och f�ruts�tt-

ningar.

Utbildningen f�r inneh�lla grundskole�mnen som eleven saknar godk�nda

betyg i och hela eller delar av kurser i karakt�rs�mnen och i gymnasie-
gemensamma �mnen.

�ven andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling

f�r ing� i utbildningen.

Spr�kintroduktion

7 �

Inf�r mottagandet av en elev till spr�kintroduktion ska huvudmannen i

god tid g�ra en bed�mning av elevens spr�kkunskaper. Huvudmannen ska
fortl�pande bed�ma elevens kunskapsutveckling i �vriga �mnen f�r att
eleven s� snart som m�jligt ska komma vidare i sin utbildning.

8 �

Spr�kintroduktion ska inneh�lla undervisning i grundskole�mnena

svenska eller svenska som andraspr�k.

I �vrigt ska spr�kintroduktion utformas utifr�n den bed�mning som ska

g�ras enligt 7 � och inneh�lla de �mnen och kurser som eleven beh�ver f�r
sin fortsatta utbildning. Utbildningen f�r inneh�lla grundskole�mnen som
eleven inte har godk�nda betyg i och kurser i gymnasie�mnen.

Spr�kintroduktion f�r kombineras med svenskundervisning f�r invand-

rare. �ven andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveck-
ling f�r ing� i utbildningen.

Interkommunal ers�ttning

9 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�dan ers�ttning vid

programinriktat individuellt val som avses i 17 kap. 24 � 2 skollagen
(2010:800).

7 kap. Beh�righet, urval och f�rfarandet vid antagning

Kompletterande beh�righetskrav f�r vissa h�gskolef�rberedande
program

1 �

Ut�ver vad som framg�r av 16 kap. 29 och 3133 �� skollagen

(2010:800) kr�vs f�r beh�righet till vissa h�gskolef�rberedande program
godk�nda betyg fr�n grundskolan eller motsvarande utbildning i

1. geografi, historia, religionskunskap och samh�llskunskap f�r beh�rig-

het till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samh�llsveten-
skapsprogrammet, eller
2. biologi, fysik och kemi f�r beh�righet till naturvetenskapsprogrammet
och teknikprogrammet.

Urval till nationella program

2 �

De s�kande tas emot i b�rjan p� utbildningen p� ett nationellt program

eller till en s�dan nationell inriktning, s�rskild variant eller gymnasial l�r-

SFS 2010:2039

lingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret. Om antalet platser �r f�rre �n
antalet s�kande som ska tas emot i f�rsta respektive andra hand, ska ett urval
g�ras.

Urval, antagning och �vrig f�rdelning av platser ska g�ras sakligt och

opartiskt. Inf�r ans�kan ska huvudmannen informera de s�kande om huru-
vida huvudmannen har beslutat att till�mpa 3 � eller 5 � och i s� fall p� vilket
s�tt.

3 �

Ett begr�nsat antal platser (fri kvot) ska avs�ttas f�r dem som

1. p� grund av s�rskilda omst�ndigheter b�r ges f�retr�de framf�r de �vri-

ga s�kande, eller

2. kommer fr�n skolenheter vilkas betyg eller omd�men inte utan vidare

kan j�mf�ras med betygen fr�n grundskolan.

Antalet platser som ing�r i den fria kvoten ska ut�kas om s�dana utlands-

svenska elever som avses i 29 kap. 7 � skollagen (2010:800) s�ker till en
utbildning.

Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avs�ttas.

4 �

�vriga platser ska f�rdelas mellan de s�kande med betygen som grund.

F�retr�de mellan de s�kande best�ms efter ett meritv�rde. Meritv�rdet ut-
g�rs av summan av betygsv�rdena f�r de 16 b�sta betygen i elevens slutbe-
tyg. Betygsv�rdet f�r betygen best�ms enligt nedan.

Betyg

Betygsv�rde

Mycket v�l godk�nt (MVG)

V�l godk�nt (VG)

Godk�nt (G)

En s�kande som g�tt f�rberedande dansarutbildning i grundskolan med

j�mkad timplan och d�rf�r f�tt f�rre �n 16 betyg i sitt slutbetyg ska �nd� f�
sitt meritv�rde best�mt efter 16 betyg. Uppr�kningen av meritv�rdet ska
g�ras i proportion till de betyg som eleven har f�tt.
En s�kande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande f�tt
betyg i n�got av grundskolans �mnen efter pr�vning eller genom studier p�
ett introduktionsprogram eller ett individuellt program f�r vid urvalet tillgo-
dor�kna sig betygsv�rdet av detta betyg.

5 �

Om en utbildning kr�ver att den s�kande har speciella f�rdigheter inom

det estetiska omr�det, f�r huvudmannen besluta att vid urvalet, f�rutom till
betygen, h�nsyn ska tas till ett f�rdighetsprov.

F�rfarandet vid antagning till nationella program

6 �

En s�kande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid b�rjan av ett

nationellt program eller en s�dan nationell inriktning, s�rskild variant eller
gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret. De s�kande som
tas in p� ett program f�r d� f�rdelas p� undervisningsgrupper eller mot-
svarande med h�nsyn till vad som �r k�nt om deras kommande val av inrikt-
ning och yrkesutg�ng.

SFS 2010:2039

Inom de program som �r indelade i nationella inriktningar, s�rskilda vari-

anter eller gymnasiala l�rlingsutbildningar som b�rjar det andra eller tredje
l�s�ret f�rdelas eleverna inf�r det andra eller tredje l�s�ret p� dessa studie-
v�gar.

7 �

Efter urval bland de s�kande ska huvudmannen prelimin�rt besluta om

antagning. Beslutet ska fattas i b�rjan av v�rterminen n�rmast f�re utbild-
ningens start. F�r de s�kande som vid ans�kningstillf�llet inte har slutf�rt
grundskolan eller motsvarande utbildning ska h�stterminsbetyget fr�n den
h�gsta �rskursen d� vara urvalsgrund.

Det slutliga beslutet om antagning ska om m�jligt fattas f�re den 1 juli det

�r utbildningen b�rjar.

Antagning vid en senare tidpunkt

8 �

Huvudmannen f�r besluta att anta en s�kande vid senare tidpunkt �n

vid b�rjan av utbildningen om det finns plats p� den aktuella studiev�gen
och om den s�kande �r beh�rig och har de kunskaper och f�rdigheter som
kr�vs f�r att tillgodog�ra sig undervisningen. Huvudmannen f�r besluta att
den s�kande ska genomg� ett intr�desprov f�r att visa att han eller hon har de
kunskaper och f�rdigheter som kr�vs.

Byte av studiev�g

9 �

Huvudmannen f�r besluta att eleven ska f� byta studiev�g efter det att

eleven har f�tt yttra sig, om eleven uppfyller beh�righetskraven f�r den �ns-
kade studiev�gen. Om eleven inte har fyllt 18 �r och inte heller har ing�tt �k-
tenskap, ska �ven elevens v�rdnadshavare yttra sig.

�terantagning

10 �

En elev som har slutat i gymnasieskolan innan eleven har slutf�rt

utbildningen och som vill forts�tta p� det program d�r eleven gick tidigare,
f�r i m�n av plats antas p� nytt, om eleven uppfyller beh�righetskraven f�r
den �nskade studiev�gen.

8 kap. Betyg, gymnasieexamen och pr�vning

Betyg

Betygss�ttning av gymnasiearbetet

1 �

Betyg p� gymnasiearbetet ska beslutas av l�raren efter att en medbed�-

mare som har erfarenhet av det kunskapsomr�de som gymnasiearbetet avser
har yttrat sig.

N�r gymnasiearbetet helt eller delvis har genomf�rts som arbetsplatsf�r-

lagt l�rande ska handledaren vara medbed�mare.

F�r en elev p� ett yrkesprogram ska medbed�maren ha erfarenhet av det

yrkesomr�de som gymnasiearbetet avser.

SFS 2010:2039

Kunskapskrav

2 �

Kunskapskrav ska finnas f�r betygen AE.

Kraven f�r betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som kr�vs

f�r respektive betyg. Kunskapskravet f�r betyget D inneb�r att kraven f�r E
och till �verv�gande del f�r C �r uppfyllda. Kravet f�r betyget B inneb�r att
�ven kraven f�r C och till �verv�gande del f�r A �r uppfyllda.

3 �

L�rarna ska anv�nda sig av nationella prov inf�r betygss�ttningen i den

inledande kursen i de gymnasiegemensamma �mnena svenska, svenska som
andraspr�k, engelska och matematik samt i den h�gsta avslutande kursen p�
programmet och inriktningen i dessa �mnen med undantag f�r kursen
svenska 2 eller svenska som andraspr�k 2. Ut�ver de nationella prov som
ska anv�ndas b�r l�rarna �ven i �vrigt anv�nda nationella prov f�r att
bed�mningsgrunderna ska bli s� enhetliga som m�jligt �ver landet.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om de nationella proven.

Gymnasieexamen

4 �

Enligt 16 kap. 26 � skollagen (2010:800) ska gymnasieexamen utf�r-

das om en elev i gymnasieskolan har f�tt betyg fr�n en utbildning som om-
fattar 2 500 gymnasiepo�ng p� ett nationellt program och eleven har uppfyllt
de �vriga villkor som anges 16 kap. 27 och 28 �� skollagen och i denna f�r-
ordning.

Gymnasieexamen f�r inte utf�rdas om en elev f�ljer ett reducerat pro-

gram.

Kompletterande krav f�r yrkesexamen

5 �

Ut�ver vad som framg�r av 16 kap. 26 och 27 �� skollagen

(2010:800), kr�vs f�r yrkesexamen att det i de godk�nda betygen om minst
2 250 gymnasiepo�ng ing�r godk�nda betyg p� kurser inom de program-
gemensamma �mnena med 400 po�ng.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven f�r en utbildning med eget

examensm�l.

Kurser i yrkesexamen

6 �

Av 16 kap. 27 � skollagen (2010:800) framg�r hur m�nga gymnasiepo-

�ng med godk�nda betyg i �mnena svenska eller svenska som andraspr�k,
engelska och matematik en elev ska ha f�r att yrkesexamen ska utf�rdas. I de
aktuella �mnena ska f�ljande kurser vara godk�nda:

1. svenska eller svenska som andraspr�k kursen 1,
2. engelska kursen 5, och
3. matematik kursen 1 a.

Kurser i h�gskolef�rberedande examen

7 �

Av 16 kap. 28 � skollagen (2010:800) framg�r hur m�nga gymnasie-

po�ng med godk�nda betyg i �mnena svenska eller svenska som andraspr�k,

SFS 2010:2039

engelska och matematik en elev ska ha f�r att h�gskolef�rberedande examen
ska utf�rdas. I de aktuella �mnena ska f�ljande kurser vara godk�nda:

1. svenska eller svenska som andraspr�k kurserna 1, 2 och 3,
2. engelska kurserna 5 och 6, och
3. matematik kursen 1 b eller 1 c.

Dokument

Betygskatalog

8 �

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om

betyg avses beslut

1. att s�tta betyg efter varje avslutad kurs och p� gymnasiearbete eller

efter pr�vning, b�de n�r det g�ller den som �r elev i gymnasieskolan och n�r
det g�ller den som inte �r det, och

2. att inte s�tta betyg enligt 15 kap. 27 � skollagen (2010:800). S�dana

beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.
Beslut om betyg ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev.
Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs.

Utdrag ut betygskatalogen

9 �

Rektorn ansvarar f�r att eleverna informeras om r�tten att f� ett utdrag

ur betygskatalogen. Om en elev �verg�r till en annan skolenhet eller avbryter
studierna, ska eleven f� ett utdrag ur betygskatalogen.

N�r en elev �verg�r till en annan skolenhet ska l�raren l�mna skriftlig

information till den nya skolenheten om de kurser som eleven har p�b�rjat
men inte slutf�rt.

Eleverna ska f� ett utdrag ur betygskatalogen minst tv� g�nger per l�s�r,

dock tidigast d� eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i f�rekommande
fall inneh�lla uppgift om omfattningen av den fr�nvaro som eleven har haft
utan giltigt sk�l under terminen.

Betyg efter pr�vning

10 � F�r den som inte �r elev i gymnasieskolan ska betyg efter pr�vning
utf�rdas separat.

Nytt slutbetyg fr�n grundskolan

11 �

En elev som genom studier i gymnasieskolan har f�tt betyg i ett av

grundskolans �mnen har r�tt att f� ett nytt slutbetyg fr�n grundskolan. Rek-
torn i gymnasieskolan utf�rdar det nya slutbetyget.

Dokument efter nationella program

Examensbevis och studiebevis

12 �

En elev som uppfyller kraven f�r gymnasieexamen ska f� ett exa-

mensbevis n�r eleven har avslutat ett nationellt program och har f�tt betyg p�
alla kurser och p� det gymnasiearbete som ing�r i elevens individuella

SFS 2010:2039

studieplan. F�r den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet
har f�tt beslut om betyg som inneb�r att betyg inte har kunnat s�ttas enligt
15 kap. 27 � skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven f�r
gymnasieexamen ska i st�llet studiebevis utf�rdas.

Betygen p� de kurser som enligt elevens individuella studieplan ing�r i det

fullst�ndiga programmet och betygen p� de kurser som enligt studieplanen
ligger utanf�r elevens fullst�ndiga program ska redovisas var f�r sig i
beviset.

13 �

Rektorn utf�rdar examensbevis och studiebevis.

14 �

Om en elev har tv� betyg fr�n samma kurs eller fr�n j�mf�rbara kur-

ser, ska det h�gsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset.

15 �

Om betyg inte har kunnat s�ttas enligt 15 kap. 27 � skollagen

(2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten
enligt detta kapitel.

16 �

Examensbevis fr�n gymnasieskolan f�r utf�rdas endast en g�ng.

Examensbevis f�r den som �r elev i gymnasieskolan

17 �

Examensbevis ska utf�rdas f�r den som �r elev i gymnasieskolan n�r

eleven har uppfyllt kraven f�r gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det
framg�

1. om beviset avser en yrkesexamen eller en h�gskolef�rberedande exa-

men,

2. vilken studiev�g som examensbeviset avser,
3. om eleven har f�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning

som p�b�rjas p� grundniv� och beviset avser en yrkesexamen,

4. vilka kurser som beviset avser, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje

kurs omfattat och vilket betyg eleven f�tt p� varje kurs,

5. att eleven har genomf�rt ett godk�nt gymnasiearbete och vad det har

inneh�llit,

6. om eleven har slutf�rt ett fullst�ndigt eller ut�kat program, och
7. om eleven har haft ett l�ngre studieuppeh�ll f�r studier utomlands och

vilken karakt�r och omfattning dessa studier har haft.

Studiebevis

18 �

F�r den elev som inte uppfyllt kraven f�r gymnasieexamen ska ett

studiebevis utf�rdas. Av studiebeviset ska det framg�

1. om beviset avser en utbildning p� ett yrkesprogram eller ett h�gskole-

f�rberedande program,

2. vilken studiev�g som studiebeviset avser,
3. vilka kurser som beviset avser, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje

kurs omfattat och vilket betyg eleven f�tt p� varje kurs eller om betyg inte
har kunnat s�ttas enligt 15 kap. 27 � skollagen (2010:800),

4. om eleven har genomf�rt ett godk�nt gymnasiearbete och vad det har

inneh�llit,

SFS 2010:2039

5. om eleven har slutf�rt ett fullst�ndigt, reducerat eller ut�kat program,

och

6. om eleven har haft ett l�ngre studieuppeh�ll f�r studier utomlands och

vilken karakt�r och omfattning dessa studier har haft.

Examensbevis f�r den som inte �r elev i gymnasieskolan

19 �

Examensbevis ska utf�rdas f�r den som inte �r elev i gymnasieskolan

n�r han eller hon har uppfyllt kraven f�r gymnasieexamen. I beviset f�r
endast s�dana betyg ing� som �r satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset
ska det framg�

1. om beviset avser en yrkesexamen eller en h�gskolef�rberedande exa-

men,

2. vilken studiev�g som examensbeviset avser,
3. om eleven har f�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning

som p�b�rjas p� grundniv� och beviset avser en yrkesexamen,

4. vilka kurser som beviset avser, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje

kurs omfattat och vilket betyg eleven f�tt p� varje kurs,

5. om betyg har satts efter pr�vning av den som inte �r elev i gymnasie-

skolan,

6. att eleven har genomf�rt ett godk�nt gymnasiearbete och vad det har

inneh�llit,

7. om eleven har slutf�rt ett fullst�ndigt eller ut�kat program, och
8. att beviset avser en person som inte �r elev i gymnasieskolan.

Dokument efter introduktionsprogram

Skriftlig bed�mning

20 �

En elev som inom ramen f�r ett introduktionsprogram l�st grund-

skole�mnen utan att f� godk�nt betyg ska f� en skriftlig bed�mning av sin
kunskapsutveckling i varje s�dant �mne.

Gymnasieintyg

21 � Efter avslutad utbildning p� ett introduktionsprogram ska rektorn
utf�rda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning en elev har f�tt. Av
intyget ska samtliga betyg som eleven har f�tt framg�.

Sammanst�llning

22 �

En elev som avbryter sin utbildning p� ett introduktionsprogram, inte

fullf�ljer utbildningen enligt sin individuella studieplan eller �verg�r till ett
nationellt program ska f� en sammanst�llning av vilka delar av utbildningen
eleven har fullf�ljt j�mf�rt med sin individuella studieplan.

R�tt att g� om en kurs

23 �

En elev som har f�tt betyg p� en gymnasiekurs innan eleven p�b�rjat

sin gymnasieutbildning har r�tt att g� om kursen och f� ett nytt betyg p�
kursen i gymnasieskolan.

SFS 2010:2039

Rektorn fattar beslut efter det att eleven f�tt yttra sig. Om eleven inte har

fyllt 18 �r och inte heller har ing�tt �ktenskap, ska �ven elevens v�rdnadsha-
vare yttra sig.

I 9 kap. 1 och 2 �� finns best�mmelser om �vriga fall n�r en elev har r�tt

att g� om en kurs.

Pr�vning

Pr�vning f�r den som �r elev i gymnasieskolan

24 �

En elev i gymnasieskolan har r�tt att genomg� pr�vning vid den egna

skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ing�r i elevens indivi-
duella studieplan, om eleven inte tidigare har f�tt betyg p� kursen eller gym-
nasiearbetet eller om eleven har f�tt betyget F.

Pr�vning f�r den som inte �r elev i gymnasieskolan

25 �

Den som inte �r elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg d�rifr�n

har r�tt att genomg� pr�vning i alla kurser som f�r finnas p� ett nationellt
program utom de kurser som bara f�r anordnas p� vissa utbildningar. R�tten
g�ller ocks� gymnasiearbetet.

Pr�vning f�r g�ras endast vid en skolenhet som anordnar den aktuella

kursen eller, n�r det g�ller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskaps-
omr�de som gymnasiearbetet avser.

26 �

Statens skolverk f�r meddela n�rmare f�reskrifter om pr�vning.

Betyg f�r elever som inte f�ljt undervisningen

27 �

Utan att eleven genomg�r pr�vning f�r en elev som inte f�ljt under-

visningen i en kurs av rektorn ges betyget E p� kursen om

1. det av betyg, intyg eller liknande framg�r att eleven genom studier i

utlandet eller p� annat s�tt f�rv�rvat s�dana kunskaper som beh�vs f�r bety-
get E, och

2. kursen anordnas vid skolenheten.

Utformning av dokument

28 �

Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utformning

av de dokument som har n�mnts i detta kapitel. N�r det g�ller f�reskrifter
som r�r examensbevis ska Skolverket samr�da med Verket f�r h�gskole-
service, H�gskoleverket och Myndigheten f�r yrkesh�gskolan.

9 kap. St�d�tg�rder

R�tt att g� om en kurs

1 �

Om en elev inte har f�tt l�gst betyget E p� en kurs, har eleven r�tt att g�

om kursen en g�ng. Har eleven slutf�rt kursen tv� g�nger och inte f�tt l�gst
betyget E f�r eleven g� om kursen ytterligare en g�ng, om det finns s�rskilda
sk�l.

SFS 2010:2039

En elev som inte har f�tt betyget E p� gymnasiearbetet har r�tt att g�ra om

det en g�ng.

Om en elev har f�tt betyget F p� en stor andel av kurserna under ett l�s�r

f�r eleven, om det finns s�rskilda sk�l, g� om ocks� s�dana kurser som
eleven f�tt l�gst betyget E p� under l�s�ret.

2 �

En elev som har bytt studiev�g f�r, om det finns s�rskilda sk�l, g� om

s�dana kurser som eleven tidigare f�tt l�gst betyget E p�.

3 �

En elev som g�r om en kurs har r�tt att f� ett nytt betyg p� kursen.

I 8 kap. 23 � finns en best�mmelse om att en elev som har f�tt betyg p� en

gymnasiekurs innan eleven p�b�rjat gymnasieutbildning har r�tt att g� om
kursen och f� ett nytt betyg p� kursen i gymnasieskolan.

Individuellt anpassat program

4 �

En elevs utbildning f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r ett natio-

nellt program genom att vissa kurser byts ut om

1. utbildningen kan h�nf�ras till ett nationellt program,
2. kraven f�r examen fr�n det aktuella programmet kan uppfyllas, och
3. beslutet fattas f�re utg�ngen av det andra l�s�ret.
N�r det g�ller 2 f�r dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en

annan inledande kurs i matematik.

Beslut om att byta ut en viss kurs f�r inte fattas efter det att eleven p�-

b�rjat kursen.

5 �

Rektorn fattar beslut enligt 1, 2 och 4 �� efter det att eleven och ber�r-

da l�rare har f�tt yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 �r och inte heller har
ing�tt �ktenskap, ska �ven elevens v�rdnadshavare yttra sig.

Reducerat program

6 �

En elev kan befrias fr�n undervisning i en eller flera kurser eller gym-

nasiearbetet om eleven �nskar det och har p�tagliga studiesv�righeter som
inte kan l�sas p� n�got annat s�tt.

Reducerat program beslutas inom ett �tg�rdsprogram.

F�rl�ngd undervisning

7 �

Huvudmannen f�r besluta att undervisningen p� ett nationellt program

f�r en elev f�r f�rdelas �ver l�ngre tid �n tre �r, om eleven har l�st ett redu-
cerat program eller om det med h�nsyn till elevens f�ruts�ttningar i �vrigt
finns s�rskilda sk�l f�r det.

Specialklasser

8 �

Specialklasser f�r inr�ttas f�r elever som p� grund av h�rsel eller syn-

skada, r�relsehinder eller andra uttalade studiesv�righeter inte kan f�lja den
vanliga undervisningen.

SFS 2010:2039

Studiehandledning p� modersm�let

9 �

En elev ska f� studiehandledning p� sitt modersm�l, om eleven beh�-

ver det.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r en elev som har r�tt till modersm�lsunder-

visning och som f�re sin ankomst till Sverige har undervisats p� ett annat
spr�k �n modersm�let ges studiehandledning p� det spr�ket i st�llet f�r
modersm�let.

10 kap. Utbildning f�r d�va och h�rselskadade

Utbildningens inneh�ll och organisation

1 �

�rebro kommun f�r i sin gymnasieskola anordna utbildning f�r elever

som

1. �r d�va och h�rselskadade och �r beroende av en teckenspr�kig milj�,
2. �r h�rselskadade och trots anv�ndningen av tekniska hj�lpmedel och

andra st�dinsatser inte kan f�lja regulj�r undervisning i gymnasieskolan,

3. har en spr�kst�rning och beh�ver insatser av samma slag som d�va,

eller

4. �r d�vblinda.
Utbildningarna kallas riksgymnasiet f�r d�va (RGD) eller riksgymnasiet

f�r h�rselskadade (RGH). N�r det i denna f�rordning talas om d�va elever
avses �ven elever enligt f�rsta stycket 3 och 4.

2 �

Utbildningen f�r d�va och h�rselskadade ska s� l�ngt det �r m�jligt

integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

3 �

Nationella program, nationella inriktningar och s�rskilda varianter

samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion som �r utformade f�r en grupp elever f�r anordnas s�rskilt
som utbildning f�r d�va och h�rselskadade, om antalet elever �r minst fyra.

4 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om n�dv�ndiga avvikelser

fr�n l�roplanen, examensm�len, �mnesplanerna och po�ngplanen f�r natio-
nella program i gymnasieskolan i bilaga 3 till skollagen (2010:800) f�r
utbildning som avses i detta kapitel.

5 �

Teckenspr�k som gymnasiegemensamt �mne ska f�rekomma p� alla

nationella program som anordnas f�r d�va elever.

Kurser i teckenspr�k som gymnasiegemensamt �mne f�r ers�tta en eller

flera kurser i studiev�gen f�r d�va elever med undantag f�r kurser i svenska.
Beslut fattas av rektorn.

I st�llet f�r svenska eller svenska som andraspr�k f�r d�va elever l�sa

svenska f�r d�va respektive engelska f�r d�va som gymnasiegemensamma
�mnen.

6 �

Kurser i teckenspr�k som annat �mne �n gymnasiegemensamt �mne

f�r anordnas f�r h�rselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i
de kurserna.

SFS 2010:2039

Kurser i teckenspr�k som gymnasiegemensamt �mne f�r ers�tta en eller

flera kurser i studiev�gen f�r h�rselskadade elever med undantag f�r kurser i
svenska. Beslut fattas av rektorn.

7 � F�r elever som beh�ver det b�r utbildningstiden f�rl�ngas med ett �r.
�rebro kommun beslutar om en s�dan f�rl�ngning.

Mottagande och urval

8 �

Utbildningen ska vara �ppen f�r s�kande fr�n hela landet.

9 �

Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande ska ett urval g�ras. Vid

urvalet ska, utan h�nsyn till betyg, f�retr�de ges till dem som har st�rst
behov av utbildningen.

Interkommunal ers�ttning

10 �

Om �rebro kommun har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i

kommunen p� riksgymnasiet f�r d�va (RGD) eller riksgymnasiet f�r h�rsel-
skadade (RGH), har kommunen r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r
elevens utbildning fr�n elevens hemkommun.

S�rskild omv�rdnad

11 �

F�r elever som vill och har behov av det ska �rebro kommun anvisa

kost och logi. Kommunen ska �ven ansvara f�r att eleverna har tillg�ng till
den hj�lp i �vrigt som f�ranleds av deras funktionsneds�ttning.

�vriga regler om gymnasieskolan

12 �

De best�mmelser i denna f�rordning som g�ller f�r gymnasieskolan i

�vrigt ska till�mpas �ven i fr�ga om utbildning f�r d�va och h�rselskadade,
om inte n�got annat s�rskilt anges.

11 kap. Utbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh-
anpassad utbildning)

Utbildningens inneh�ll och organisation

1 �

Den Rh-anpassade utbildningen ska s� l�ngt det �r m�jligt integreras

med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

2 �

Nationella program, nationella inriktningar och s�rskilda varianter

samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion som �r utformade f�r en grupp elever f�r anordnas s�rskilt
som Rh-anpassad utbildning, om antalet elever �r minst fyra.

3 �

Inom den Rh-anpassade utbildningen f�r rektorn, efter det att ber�rd

l�rare och eleven har f�tt yttra sig, besluta om s�dana individuella eller
gruppvisa avvikelser som beh�vs f�r att medge den l�ngsammare studietakt
som �r n�dv�ndig f�r eleven.

SFS 2010:2039

4 �

Om en elev p� grund av sin funktionsneds�ttning har stora sv�righeter

att tillgodog�ra sig en viss del av utbildningen f�r rektorn, efter det ber�rd
l�rare och eleven har f�tt yttra sig, befria eleven fr�n upp till h�lften av ut-
bildningen i en kurs enligt den regulj�ra �mnesplanen, utan att antalet gym-
nasiepo�ng f�r kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad �mnes-
plan).

En elev som f�ljt en specialinriktad �mnesplan i en kurs ska i fr�ga om

denna kurs anses ha genomg�tt den undervisning och verksamhet som ing�r
i ett fullst�ndigt program.

Av betyget ska det framg� att undervisningen i kursen avsett en specialin-

riktad �mnesplan och vilket centralt inneh�ll undervisningen har omfattat.

Organisation, avgifter och interkommunal ers�ttning f�r s�rskilda
omv�rdnadsinsatser

5 �

S�dana s�rskilda omv�rdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 � skol-

lagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan
huvudman som ansvarar f�r omv�rdnaden.

6 �

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om

avgifter f�r kost och logi f�r elever som bor i elevhem i anslutning till en
gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

7 �

Ers�ttning enligt 15 kap. 40 � skollagen (2010:800) f�r kostnader f�r

boende, omv�rdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av
de genomsnittliga kostnaderna f�r insatserna per elev.

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela ytterligare f�reskrifter

om s�dan ers�ttning som avses i f�rsta stycket.

8 �

En kommun som har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kom-

munen p� en Rh-anpassad utbildning, har r�tt till ers�ttning f�r sina kostna-
der f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun.

�vriga regler om gymnasieskolan

9 �

De best�mmelser i denna f�rordning som g�ller f�r gymnasieskolan i

�vrigt ska till�mpas �ven i fr�ga om Rh-anpassad utbildning, om inte n�got
annat s�rskilt anges.

12 kap. Elever

Anm�lningsskyldighet vid fr�nvaro

1 �

Om en elev p� grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i

skolarbetet, ska det snarast anm�las.

Ledighet

2 �

Rektorn f�r bevilja en elev ledighet fr�n skolarbetet f�r enskilda ange-

l�genheter. Eleven f�r i mindre omfattning befrias fr�n vissa undervisnings-
pass eller fr�n annat skolarbete av rektorn.

SFS 2010:2039

N�r en elev anses ha avslutat utbildningen

3 �

En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den

utbildning eleven har antagits till och inte heller anm�ler giltig orsak att ute-
bli inom tre dagar efter det att terminen startat.

4 �

Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutf�ra den, ska eleven

anm�la det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 �r och inte heller har
ing�tt �ktenskap ska visa att v�rdnadshavaren samtycker till att eleven slutar
i f�rtid.

Om en elev har p�b�rjat en utbildning och d�refter har uteblivit fr�n den

under mer �n en m�nad i f�ljd, utan att detta har berott p� sjukdom eller
beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen.

Rektorn f�r dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen

trots att f�ruts�ttningarna i andra stycket finns, om det finns synnerliga sk�l.

Barn till svenska medborgare i utlandet

5 �

Ungdomar under 18 �r som �r bosatta i utlandet hos sina v�rdnads-

havare ska likst�llas med s�kande fr�n den kommun d�r den s�kta gymna-
sieutbildningen anordnas, om minst en av v�rdnadshavarna �r svensk med-
borgare.

Nordiska s�kande

6 �

F�r nordiska s�kande g�ller 710 ��. Med nordiska s�kande avses i

denna f�rordning s�kande som �r bosatta i Danmark eller Finland med sj�lv-
styrande omr�den eller i Island eller Norge.

De sj�lvstyrande omr�dena �r F�r�arna, Gr�nland och �land.

7 �

En nordisk s�kande f�r tas emot i gymnasieskolan endast om den

s�kande genom sin tidigare skolg�ng i ett annat nordiskt land har utbildning
som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller
beh�righetskraven f�r den s�kta utbildningen i 16 kap. 2933 �� skollagen
(2010:800) med undantag f�r kravet p� godk�nt betyg i svenska.

I �vrigt ska nordiska s�kande likst�llas med s�kande fr�n den kommun

d�r den s�kta gymnasieutbildningen anordnas.

Ers�ttning f�r nordiska elever

8 �

En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska

s�kande �n det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt
genomg�r gymnasial utbildning i n�got annat nordiskt land har r�tt till ers�tt-
ning f�r det �verskjutande antalet elever.

9 �

Ett landsting eller en enskild huvudman som har tagit emot nordiska

s�kande har r�tt till ers�ttning.

10 �

Ers�ttningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 �� beslutas av

regeringen.

SFS 2010:2039

Ans�kan om s�dan ers�ttning g�rs hos Statens skolverk som beslutar om

ers�ttningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen.

�vriga utl�ndska s�kande

11 �

Om inte n�got annat f�ljer av 57 �� eller av andra f�reskrifter som

har meddelats av regeringen, f�r en s�kande som inte �r bosatt i Sverige tas
emot i gymnasieskolan om

1. den s�kande uppfyller beh�righetskraven f�r utbildningen, och
2. det finns plats p� den s�kta utbildningen.

12 �

Om en s�dan s�kande som avses i 11 � har tagits emot i gymnasie-

skolan, ska best�mmelserna i 15 kap. 17 � och 16 kap. 3740 �� skollagen
(2010:800) om avgifter respektive elevens r�tt att fullf�lja utbildningen g�lla
s� l�nge eleven har r�tt att vistas i landet.

13 �

Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om mottagande i

gymnasieskolan av s�kande som inte �r bosatta i landet.

13 kap. Gymnasies�rskolan

Inledande best�mmelser

Definitioner

1 �

I detta kapitel avses med

arbetsplatsf�rlagd utbildning: kursplanelagd utbildning p� ett
program som genomf�rs p� en arbetsplats utanf�r skolan,
k�rn�mnen: de �mnen som anges i 19 kap. 3 � f�rsta stycket skollagen

(2010:800), dvs. svenska eller svenska som andraspr�k, engelska, matema-
tik, samh�llskunskap, religionskunskap, naturkunskap, idrott och h�lsa samt
estetisk verksamhet.

Kurser och kursplaner

2 �

En kurs ska omfatta minst 50 timmar.

En kurs f�r inte delas upp i delkurser.

3 �

F�r varje kurs ska det finnas en kursplan av vilken det ska framg� dels

kursens m�l, dels den kunskapsniv� som alla elever minst ska ha uppn�tt vid
kursens slut.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om kursplaner, om inte annat

f�ljer av tredje stycket.

Huvudmannen beslutar om kursplaner f�r lokala kurser.

Timplaner

4 �

Timplaner f�r de nationella och specialutformade programmen fram-

g�r av bilaga 2 och f�r yrkestr�ning inom individuella program av bilaga 3.

SFS 2010:2039

5 �

Timplanerna f�r �verskridas och underskridas beroende p� hur mycket

undervisning eleverna beh�ver f�r att uppn� de kunskapsm�l som anges i
respektive kursplan. Huvudmannen best�mmer antalet timmar som ska g�lla
f�r en kurs.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r rektorn befria en elev fr�n delar av under-

visningen.

F�rdelning av undervisningstid

6 �

Huvudmannen beslutar om f�rdelningen av undervisningstiden �ver

l�s�ren.

Arbetsplan

7 �

F�r genomf�randet av de fastst�llda m�len f�r utbildningen ska det

finnas en arbetsplan som beslutas av rektorn.

Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av l�rare och �vrig ber�rd

personal samt representanter f�r eleverna.

Arbetsplanen ska kontinuerligt f�ljas upp och utv�rderas.

Lokala kurser

8 �

Huvudmannen f�r besluta att inr�tta lokala kurser.

En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera �mnen inom ett best�mt

kunskapsomr�de och svara mot s�dana behov som inte tillgodoses genom en
nationellt fastst�lld kursplan.

9 �

Huvudmannen beslutar om det antal timmar som undervisningen p� en

lokal kurs omfattar.

10 �

I de fall en kursplan f�r en lokal kurs ska till�mpas inom ett nationellt

program ska den vara f�renlig med de nationellt fastst�llda programm�len.
Den lokalt fastst�llda kursen ska tillf�ra ytterligare m�l.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om lokala kurser.

Utbildningen

Svenska som andraspr�k

11 �

En elev som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l f�r l�sa

svenska som andraspr�k som k�rn�mne i st�llet f�r svenska. Eleven f�r d�
l�sa svenska som individuellt val.

Yrkes�mnen och estetiska �mnen

12 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser

som ska ing� i �mnesblocken yrkes�mnen och estetiska �mnen. S�dana kur-
ser f�r vara alternativ till varandra inom blocket (valbara kurser).

Huvudmannen f�r, inom ramen f�r programm�len, besluta om lokalt val-

bara kurser som alternativ eller komplement till de av Skolverket fastst�llda
valbara kurserna.

SFS 2010:2039

Individuellt val

13 �

En elev p� en gymnasies�rskola med en kommunal huvudman ska

erbjudas varje kurs som f�rekommer p� ett nationellt program inom gymna-
sies�rskolan i kommunen som individuellt val. En elev p� en gymnasies�r-
skola med enskild huvudman ska erbjudas varje kurs som f�rekommer p�
den skolenhet eleven g�r p� som individuellt val. �ven modersm�lsunder-
visning och svenska som andraspr�k f�r f�rekomma som individuellt val.

Lokalt till�gg

14 �

Huvudmannen beslutar om lokala till�gg. Lokalt till�gg kan vara en

eller flera kurser. Lokalt till�gg kan �ven inneb�ra att undervisningstiden f�r
ett eller flera �mnen inom respektive nationella program ut�kas ut�ver den
undervisningstid som framg�r av timplanen. Vidare kan p� tid f�r lokalt till-
l�gg annan utbildning anordnas �n s�dan som anordnas p� kurser.

Arbetsplatsf�rlagd utbildning

15 �

Arbetsplatsf�rlagd utbildning ska f�rekomma p� alla nationella och

specialutformade program. Huvudmannen ansvarar f�r att den arbetsplats-
f�rlagda utbildningen uppfyller de krav som finns p� utbildningen.

Endast kurser i yrkes�mnen f�r arbetsplatsf�rl�ggas. Den arbetsplatsf�r-

lagda utbildningen ska uppg� till minst 22 veckor. Varje s�dan vecka ska
anses motsvara 24 timmar undervisning i skolan enligt timplanen i bilaga 2.

Rektorn beslutar om att hela eller delar av de kurser som avses i andra

stycket ska arbetsplatsf�rl�ggas och om hur f�rdelningen �ver �ren ska
g�ras. Huvudmannen ansvarar f�r anskaffningen av platser f�r den arbets-
platsf�rlagda utbildningen.

16 �

Om huvudmannen inte har m�jlighet att anskaffa platser f�r den

arbetsplatsf�rlagda utbildningen i den omfattning som anges i 15 �, f�r den
utbildningen i st�llet bytas ut mot motsvarande utbildning f�rlagd i skolan.

Huvudmannen ska i ett s�dant fall vidta alla �tg�rder f�r att utbildningen

s� snart som m�jligt kan arbetsplatsf�rl�ggas.

Elever

Elever fr�n utlandet

17 �

Ungdomar under 18 �r som �r bosatta i utlandet har samma r�tt till

skolg�ng i gymnasies�rskolan som ungdomar bosatta i Sverige, om minst en
av v�rdnadshavarna �r svensk medborgare. De ska p� skriftlig beg�ran av
sina v�rdnadshavare tas emot i gymnasies�rskolan i den kommun d�r de
vistas stadigvarande.

Urval till en utbildning med offentlig huvudman

18 �

Om antalet platser p� ett nationellt eller ett specialutformat program

som anordnas av en offentlig huvudman �r f�rre �n antalet s�kande, ska f�re-
tr�de ges till dem som har st�rst behov av utbildningen.

SFS 2010:2039

Ledighet

19 �

Om en elev p� grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i

skolans verksamhet under skoldagen, ska detta snarast anm�las till skolenhe-
ten.

Huvudmannen f�r besluta hur anm�lningsskyldigheten ska fullg�ras.

20 �

Rektorn f�r bevilja en elev ledighet fr�n skolarbetet f�r enskilda ange-

l�genheter.

Rektorn f�r vidare i mindre omfattning befria en elev fr�n vissa undervis-

ningspass eller fr�n annat skolarbete.

Betyg

21 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte s�ttas p�

verksamhetstr�ning.

22 �

Det ska finnas betygskriterier f�r alla kurser som f�r finnas i gymna-

sies�rskolan. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om betygskriterier f�r
andra kurser �n lokala kurser. Huvudmannen beslutar om betygskriterier f�r
lokala kurser. Vid betygss�ttningen ska l�raren anv�nda dessa betygs-
kriterier.

Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som

kr�vs f�r att f� betyget Godk�nt respektive V�l godk�nt. F�r den elev som
inte uppn�r betyget Godk�nt utf�rdas ett intyg om att eleven deltagit i kurser.

Betygskatalog m.m.

23 �

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma

g�ller uppgift i ett intyg om att eleven har deltagit i en kurs. Betygen och
intygen ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev. Rektorn
ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs.

Eleverna ska f� ett utdrag ur betygskatalogen minst tv� g�nger per l�s�r,

dock tidigast d� eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i f�rekommande
fall inneh�lla uppgift om omfattningen av den fr�nvaro som eleven haft utan
giltigt sk�l under terminen.

Rektorn ansvarar ocks� f�r att eleverna informeras om r�tten att f� ett

utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument.

24 �

Om en elev �verg�r till en annan skolenhet eller avbryter studierna,

ska skolan utf�rda ett samlat betygsdokument som inneh�ller de betyg och
intyg som eleven redan har f�tt. N�r en elev �verg�r till en annan skolenhet,
ska l�raren l�mna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser
eleven p�b�rjat men inte slutf�rt.

Slutbetyg

25 �

Slutbetyget utg�r en sammanst�llning av betygen och intygen i samt-

liga kurser som en elev har slutf�rt.

SFS 2010:2039

Slutbetyget ska inneh�lla uppgifter om det program som utbildningen

avser.

Om en elev har f�tt betyg p� en lokal kurs ska kursens inneh�ll och om-

fattning framg� av slutbetyget.

26 �

En elev ska f� slutbetyg n�r eleven har g�tt igenom ett program.

En elev som inom ett individuellt program endast f�tt verksamhetstr�ning

ska dock f� ett intyg om avslutad utbildning.

27 �

Rektorn utf�rdar slutbetyg och intyg om avslutad utbildning.

Anteckning om att slutbetyg har utf�rdats ska g�ras i betygskatalogen.

St�dundervisning

28 �

F�r en elev som har behov av extra st�d i skolarbetet ska st�dunder-

visning anordnas.

F�r elever som beh�ver s�rskilt st�d f�r specialundervisning anordnas.

14 kap. Bidrag till huvudm�n f�r frist�ende gymnasieskolor och
gymnasies�rskolor

Fastst�llande av bidrag per kalender�r

1 �

Ett bidrag till enskilda huvudm�n f�r gymnasieskola eller gymnasie-

s�rskola ska beslutas per kalender�r.

Bidraget ska grunda sig p� kommunens eller, betr�ffande naturbruks-

program anordnade av landsting, landstingets budget f�r det kommande bud-
get�ret och beslutas f�re kalender�rets b�rjan. F�r elever som b�rjar i utbild-
ning under kalender�ret ska hemkommunen besluta bidraget omg�ende.

F�r elever som p�b�rjar utbildning i augusti ska bidrag avse tiden fr�n och

med den 1 juli samma �r.

�ndringar under l�pande budget�r

2 �

Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller

gymnasies�rskola under budget�ret, ska motsvarande tillskott ges till de
enskilda huvudm�nnen.

Om hemkommunen minskar ers�ttningen till sin gymnasieskola eller

gymnasies�rskola, f�r bidrag till enskilda huvudm�n minskas i motsvarande
m�n genom att �terst�ende utbetalningar under budget�ret s�tts ner.

Grundbelopp

3 �

I 16 kap. 53 �, 17 kap. 32 � och 19 kap. 26 � skollagen (2010:800)

anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bi-
drag till en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola.
Vid tilll�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r

1. undervisning avse kostnader f�r skolans rektor och andra anst�llda med

ledningsuppgifter, undervisande personal, st�d�tg�rder till elever, arbetslivs-
orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

SFS 2010:2039

2. l�rverktyg avse kostnader f�r l�rob�cker, litteratur, datorer, maskiner

som anv�nds i undervisningen, skolbibliotek, studiebes�k och liknande kost-
nader,

3. elevh�lsa avse kostnader f�r s�dan elevh�lsa som avser medicinska,

psykologiska eller psykosociala insatser,

4. m�ltider avse kostnader f�r livsmedel, personal, transporter och d�rmed

sammanh�ngande administration och liknande kostnader,

5. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre

procent av grundbeloppet,

6. merv�rdesskatt avse ett schablonbelopp som uppg�r till sex procent av

det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i f�rekommande fall till�ggs-
belopp), och

7. lokalkostnader avse kostnader f�r hyra, drift, inventarier som inte �r

l�rverktyg och kapital i form av r�nta p� l�n och liknande, dock inte kost-
nader f�r amortering.

I st�llet f�r vad som anges i f�rsta stycket ska, i det fall utbildningen �r en

s�rskild variant eller avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning,
bidragets grundbelopp best�mmas enligt 2 kap. 6 �.

S�rskilt om ers�ttning f�r m�ltider

4 �

Bidraget till en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasie-

s�rskola ska innefatta ers�ttning f�r skolm�ltider, om hemkommunen erbju-
der kostnadsfria skolm�ltider.

En enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola, vars

bidrag fr�n en elevs hemkommun innefattar ers�ttning f�r skolm�ltider, f�r
inte ta ut n�gon m�ltidsavgift fr�n den elev som bidraget avser.

S�rskilt om ers�ttning f�r lokalkostnader

5 �

Ers�ttning f�r lokalkostnader enligt 3 � 7 ska motsvara hemkommu-

nens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet.

Om det finns s�rskilda sk�l, ska ers�ttningen f�r lokalkostnader i st�llet

h�gst motsvara den enskilda huvudmannens faktiska kostnader om dessa
kostnader �r sk�liga. Vid sk�lighetspr�vningen ska h�nsyn tas till intresset
av att utbildning med enskild huvudman kan etableras.

S�rskilt om ers�ttning f�r kapitalkostnader

6 �

Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska till�mpas vid

ber�kningen av kostnader f�r ink�p.

Till�ggsbelopp

7 �

Med till�ggsbelopp enligt 16 kap. 54 �, 17 kap. 34 � och 19 kap. 27 �

skollagen (2010:800) avses ers�ttning f�r assistenthj�lp, anpassning av loka-
ler eller andra extraordin�ra st�d�tg�rder som inte har anknytning till den
vanliga undervisningen och ers�ttning f�r elever som ska erbjudas moders-
m�lsundervisning.

SFS 2010:2039

Omfattningen av bidragsber�ttigad gymnasieutbildning

8 �

Bidrag till en enskild huvudman f�r gymnasieskola enligt 16 kap. 52 �

skollagen (2010:800) ska l�mnas i en omfattning som minst motsvarar en
fullst�ndig gymnasieutbildning (2 500 gymnasiepo�ng).

Om elevens hemkommun f�rdelar ytterligare resurser i en kommunal

skola f�r elever som har r�tt till ut�kat program f�r att uppn� grundl�ggande
beh�righet till h�gskoleutbildning inom ett yrkesprogram, ska bidrag l�mnas
till den enskilda huvudmannen ocks� f�r de kurser ut�ver 2 500 gymnasie-
po�ng som en elev l�ser f�r att uppn� s�dan beh�righet inom ett yrkes-
program.

Riksprislistan

9 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka belopp som en kom-

mun eller ett landsting ska betala till en enskild huvudman per elev, program
och inriktning, n�r det g�ller det grundbelopp som avses i 16 kap. 55 � tredje
stycket (riksprislistan) och 19 kap. 26 � tredje stycket samt den ers�ttning
som avses i 17 kap. 35 � andra stycket 2 skollagen (2010:800).

Skolverket f�r vidare meddela f�reskrifter om skyldighet f�r kommunerna

och landstingen att l�mna de uppgifter om verksamheten som beh�vs f�r
s�dana beslut om grundbelopp som avses i f�rsta stycket.

N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om grundbeloppens storlek enligt

riksprislistan ska ber�rda kommuners och landstings budgeterade bidrags-
belopp f�r det kommande �ret ligga till grund f�r bidragsbeloppen.

Redovisning av hur bidraget har ber�knats

10 �

En kommun som l�mnar bidrag f�r en elev i en frist�ende skola ska

f�r den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har ber�knats.

Av redovisningen ska beloppen f�r lokalkostnader, administration och

merv�rdesskatt framg�. Om det inte finns s�rskilda sk�l, ska redovisningen
�ven inneh�lla belopp f�r �vriga kostnadsslag var f�r sig.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�dan redovisning.

Utbetalning av bidrag

11 �

Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer �verens

om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje m�nad.

Kommande verksamhet

12 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om skyldigheten f�r en

enskild huvudman f�r gymnasieskola att l�mna uppgifter om kommande
verksamhet.

15 kap. �vriga best�mmelser

1 �

Statens skolverks beslut enligt denna f�rordning f�r inte �verklagas.

SFS 2010:2039

2 �

I de fall en ans�kan ska g�ras enligt denna f�rordning f�r den �verf�ras

elektroniskt till Statens skolinspektion respektive Statens skolverk.

Skolinspektionen respektive Skolverket f�r meddela f�reskrifter om elek-

tronisk �verf�ring av en ans�kan om godk�nnande och om elektronisk
signatur.

Skolinspektionen och Skolverket f�r meddela f�reskrifter om de ans�k-

ningar som regleras i denna f�rordning.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 februari 2011. Best�mmelserna

ska till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. F�r utbild-
ning som p�b�rjats f�re den 1 juli 2011 g�ller �ldre best�mmelser f�r utbild-
ningen.

2. Genom f�rordningen upph�vs gymnasief�rordningen (1992:394) och

f�rordningen (1994:741) om gymnasies�rskolan.

3. I de fall undervisning i grundskolans �mnen sker i gymnasieskolan f�r

de kursplaner f�r �mnen i grundskolan som g�ller f�re den 1 juli 2011
anv�ndas fram till den 1 juli 2013. Betyg ska d� s�ttas med den betygsskala
som g�llde f�re den 1 juli 2011.

4. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om antagning till gymnasie-

skolan i de fall en s�kande till gymnasieskolan fr�n grundskolan har betyg
b�de satta enligt den betygsskala som g�llde f�re den 1 juli 2011 och betyg
satta enligt den betygsskala som g�ller d�refter.

5. Elever som har p�b�rjat sin utbildning f�re den 1 juli 2011 och som

efter avbrott i studierna vill �teruppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli
2011 och vilkas p�b�rjade utbildning inte l�ngre erbjuds i gymnasieskolan,
ska fullf�lja utbildningen enligt de best�mmelser som g�ller f�r utbildning
som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. Detsamma g�ller f�r elever som �terantas
i gymnasieskolan eller som g�r om ett l�s�r, p� samma program eller ett
annat program efter programbyte.

F�r dessa elever f�r gymnasieexamen utf�rdas om de uppfyller de villkor

som st�lls i skollagen (2010:800) och i denna f�rordning. I en s�dan examen
f�r betyg satta f�re den 1 juli 2011 ing�. Betygen ska i s�dana fall omvandlas
enligt f�ljande.

Mycket v�l godk�nt ska motsvara A,
V�l godk�nt ska motsvara C,
Godk�nt ska motsvara E, och
Icke godk�nt ska motsvara F.
6. Skolverket f�r meddela f�reskrifter om i vilka fall kurser enligt de kurs-

planer som g�ller f�re den 1 juli 2011 motsvaras av kurser enligt �mnes-
planer och f�r ing� i en gymnasieexamen.

7. Om best�mmelsen i 5 inte kan till�mpas eller om det annars finns

s�rskilda sk�l, f�r rektorn besluta att dessa elever f�r fullf�lja utbildningen
enligt �ldre best�mmelser. F�r dessa elever ska slutbetyg utf�rdas. I slutbety-
get f�r d� betyg satta p� kurser enligt �mnesplaner ing�. Slutbetyg f�r utf�r-
das senast den 1 juli 2015.

Om eleven fullf�ljer utbildningen enligt �ldre best�mmelser, f�r det inne-

b�ra att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 � gym-
nasief�rordningen (1992:394).

SFS 2010:2039

8. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 4 � ska ans�kan om s�rskild variant

inom det estetiska omr�det avseende utbildning som planeras starta h�stter-
minen 2011 g�ras senast den 31 januari 2011.

9. Skolverket f�r f�r 2011, med avvikelse fr�n vad som anges i 14 kap. 9 �

tredje stycket, meddela f�reskrifter om grundbeloppens storlek enligt riks-
prislistan med ber�rda kommuners och landstings budgeterade bidragsbe-
lopp f�r del av �ret som grund. S�dana f�reskrifter f�r avse del av �ret.

I st�llet f�r vad som anges i 14 kap. 1 � f�rsta och andra styckena f�r

bidragsbeslutet f�r kalender�ret 2011 fattas under kalender�ret och avse del
av detta.
10. Den som har p�b�rjat utbildning f�re den 1 juli 2011 f�r genomg�
pr�vning enligt gymnasief�rordningen (1992:394) i dess lydelse den 1 janu-
ari 2010 enligt de kursplaner som g�llde fram till den 30 juni 2011. S�dan
pr�vning f�r g�ras senast den 30 juni 2016.

11. Skolverket f�r meddela de ytterligare f�reskrifter som beh�vs f�r till-

l�mpningen av 57.

12. Best�mmelserna i 18 kap. 19 och 20 �� skollagen (2010:800) ska till-

l�mpas f�r elever i gymnasies�rskolan f�r utbildning som p�b�rjas efter den
1 juli 2013.

P� regeringens v�gnar

JAN BJ�RKLUND

Claes M�rtensson
(Utbildningsdepartementet)

SFS 2010:2039

Bilaga 1

Nationella inriktningar p� de nationella programmen och
programgemensamma �mnen f�r respektive program

Nationella program

Omfattning i

Nationella

gymnasiepo�ng f�r de

inriktningar

programgemensamma
�mnena i ett program

Yrkesprogram

1. Barn- och fritids-

H�lsa

100

Fritid och h�lsa

programmet

Naturkunskap

Pedagogiskt

Pedagogik

400

arbete

Samh�llskunskap

Socialt arbete

Svenska eller svenska
som andraspr�k

100

2. Bygg- och

Bygg och

Anl�ggningsfordon

anl�ggnings-

anl�ggning

400

Husbyggnad

programmet

Mark och
anl�ggning
M�leri
Pl�tslageri

3. El- och

Dator- och

Automation

energiprogrammet

kommunikations-

Dator- och

teknik

100

kommunikations-

Elektroteknik

100

teknik

Energiteknik

100

Elteknik

Mekatronik

100

Energiteknik

4. Fordons- och

Fordons- och

Godshantering

transportprogrammet

transportbranschen 200

Karosseri och

Fordonsteknik 200

lackering
Lastbil och
mobila maskiner
Personbil
Transport

5. Handels- och

Entrepren�rskap

100

Administrativ

administrations-

F�rs�ljning och

service

programmet

kundservice

100

Handel och

Handel

100

service

Information och
kommunikation

100

6. Hantverks-

Entrepren�rskap

100

Finsnickeri

programmet

Hantverk

200

Florist

SFS 2010:2039

Hantverkskunskap 100

Fris�r
Textil design
�vriga hantverk

7. Hotell- och

Engelska

100

Hotell och konferens

turism-

Entrepren�rskap

100

Turism och resor

programmet

Hotell 100
Konferens och
evenemang 100
Service och
bem�tande

100

Turism

200

8. Industritekniska

Industritekniska

Drifts�kerhet och

programmet

processer 100

underh�llsteknik

M�nniskan i

Processteknik

industrin 100

Produkt

och

Produktionskunskap100

maskinteknik

Produktions-

Svetsteknik

utrustning

100

9. Naturbruks-

Biologi

100

Djur

programmet

Entrepren�rskap

100

Lantbruk

Naturbruk

200

Skog
Tr�dg�rd

10. Restaurang-

Hygienkunskap

100

Bageri och konditori

och livsmedels-

Livsmedels- och

F�rskvaror, delikatess

programmet

n�ringskunskap

100

och catering

M�ltids- och

K�k och servering

branschkunskap

100

Service och
bem�tande 100

11. VVS- och

Ell�ra

100

Fastighet

fastighets-

Systemkunskap

200

Kyl- och v�rme-

programmet

Verktygs- och

pumpsteknik

materialhantering

100

Ventilationsteknik
VVS

12. V�rd- och

H�lsa

100

omsorgsprogrammet

Medicin

150

M�nniskan

100

Psykiatri

100

Psykologi

Samh�llskunskap

Specialpedagogik

100

Svenska eller svenska
som andraspr�k

100

V�rd och omsorg

350

SFS 2010:2039

H�gskolef�rberedande program

13. Ekonomi-

F�retagsekonomi

100

Juridik

programmet

Juridik 100

Ekonomi

Moderna spr�k

100

Psykologi

14. Estetiska

Estetisk

Bild och formgivning

programmet

kommunikation

100

Dans

Konst och kultur

Estetik och media
Musik
Teater

15. Humanistiska

Filosofi

Kultur

programmet

Moderna spr�k

200

Spr�k

M�nniskans spr�k

100

16. Naturvetenskaps-

Biologi

100

Naturvetenskap

programmet

Fysik 150

Naturvetenskap

och

Kemi

100

samh�lle

Moderna spr�k

100

17. Samh�lls-

Filosofi

Beteendevetenskap

vetenskaps-

Moderna spr�k

200

Medier, information

programmet

Psykologi

och kommunikation
Samh�llsvetenskap

18. Teknik-

Fysik

150

Design och produkt-

programmet

Kemi

100

utveckling

Teknik

150

Informations- och
medieteknik
Produktionsteknik
Samh�llsbyggande
och milj�
Teknikvetenskap

SFS 2010:2039

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010

Bilaga 2

Timplaner

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r de fyra�riga nationella
och specialutformade programmen i gymnasies�rskolan

Bilaga 3

Timplan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r yrkestr�ning inom
individuellt program i gymnasies�rskolan

Estetiska programmet

�vriga program

�mnen:

Svenska eller svenska

som andra spr�k

200

Engelska

110

Matematik

150

Samh�llskunskap

Religionskunskap

170

Naturkunskap

Idrott och h�lsa

280

Estetisk verksamhet

Yrkes�mnen

2 200

Estetiska �mnen

2 200

Individuella val

290

Lokalt till�gg

130

Totalt

3 600

�mnen:

Svenska

200

Matematik

150

Samh�llsorientering

170

Idrott och h�lsa

280

Estetisk verksamhet

Yrkestr�ning och praktik

2 730

Totalt

3 600

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:2039 Gymnasieförordning

Om Lagboken.se