SFS 2010:541 Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i högskoleförordningen (1993:100);

utfärdad den 12 maj 2010.

Regeringen föreskriver att bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100)

1

ska ha följande lydelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.

På regeringens vägnar

JAN BJÖRKLUND

Claes Mårtensson
(Utbildningsdepartementet)

1 Förordningen omtryckt 1998:1003.

SFS 2010:541

Utkom från trycket
den 15 juni 2010

2

SFS 2010:541

Bilaga 2

2

EXAMENSORDNING

3. Förteckning över examina

Examina på grundnivå

Yrkesexamina

Arbetsterapeutexamen
Audionomexamen
Biomedicinsk analytikerexamen
Brandingenjörexamen
Dietistexamen
Folkhögskollärarexamen
Förskollärarexamen
Högskoleingenjörsexamen
Optikerexamen
Ortopedingenjörexamen
Receptarieexamen
Röntgensjuksköterskeexamen
Sjukgymnastexamen
Sjuksköterskeexamen
Sjöingenjörsexamen
Sjökaptensexamen
Socionomexamen
Studie- och yrkesvägledarexamen
Tandhygienistexamen
Tandteknikerexamen
Yrkeslärarexamen

Examina på avancerad nivå

Yrkesexamina

Apotekarexamen
Arkitektexamen
Barnmorskeexamen
Civilekonomexamen
Civilingenjörsexamen
Juristexamen
Logopedexamen
Läkarexamen
Psykologexamen
Psykoterapeutexamen
Sjukhusfysikerexamen

2 Senaste lydelse 2009:933. Ändringen innebär att förskollärarexamen,
yrkeslärarexamen, ämneslärarexamen och grundlärarexamen lagts till förteckningen.

3

SFS 2010:541

Specialistsjuksköterskeexamen
Speciallärarexamen
Specialpedagogexamen
Tandläkarexamen
Ämneslärarexamen

Examina på grundnivå eller avancerad nivå

Grundlärarexamen
Lärarexamen

4. Examensbeskrivningar

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ

YRKESEXAMINA

Folkhögskollärarexamen

Övrigt

För folkhögskollärarexamen ska studenten ha fullgjort en handlagd praktik.

Folkhögskollärarexamen kan utfärdas med inriktning mot folkhögskola

eller med inriktning mot studieförbund.

För folkhögskollärarexamen med en viss inriktning ska också de precise-

rade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.

Förskollärarexamen

Omfattning

Förskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om
210 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: studier

inom det förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng, utbildnings-
vetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbild-
ning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till

kommande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värde-

grund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de
mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– uppföljning och analys av lärande och utveckling, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

4

SFS 2010:541

Mål

För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge
behörighet.

Kunskap och förståelse

För förskollärarexamen ska studenten

– visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och såda-

na ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som

krävs för yrkesutövningen,

– visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling,
– visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,
– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa

forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsätt-

ningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap, och

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För förskollärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa

förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn
att lära och utvecklas,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och

reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forsknings-
resultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,

– visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att

stimulera varje barns lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och
utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

5

SFS 2010:541

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga

lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera
och samarbeta med vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund,

inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska
värderingarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan

kränkande behandling av barn,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets-

och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den

pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och
digitala miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För förskollärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och

deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån

relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beak-
tande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt
barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och

utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskole-
poäng inom det förskolepedagogiska området.

Övrigt

För förskollärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbe-
skrivning.

6

SFS 2010:541

Tandteknikerexamen

Övrigt

För tandteknikerexamen ska också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskriv-
ning.

Yrkeslärarexamen

Omfattning

Yrkeslärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90
högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: utbild-

ningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd
utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och
ämne.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kom-

mande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värde-

grund innefattande, de grundläggande demokratiska värderingarna och de
mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– bedömning och betygsättning, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge
behörighet.

Kunskap och förståelse

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa sådana didaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för

yrkesutövningen samt kännedom om vuxnas lärande,

– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa

forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov

och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,

7

SFS 2010:541

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap,

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning.

Färdighet och förmåga

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära

och utvecklas,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över

egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att däri-
genom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutveck-
lingen inom yrkesområdet,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att

stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och ut-
veckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande

och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och
samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbe-

gripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värde-
ringarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan

kränkande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets-

och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den peda-

gogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digi-
tala miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och

deras vårdnadshavare,

8

SFS 2010:541

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån

relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beak-
tande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt
barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att

utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

Övrigt

För yrkeslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högsko-
la själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

YRKESEXAMINA

Tandläkarexamen

Övrigt

För tandläkarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola
själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Ämneslärarexamen

Omfattning

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inrikt-
ning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 uppnås efter att studenten har
fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med
inriktning mot arbete i gymnasieskolan uppnås efter att studenten har full-
gjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och

ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsen-
dets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbild-
ningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd ut-
bildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs

7–9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195
högskolepoäng och ämnesstudier i tre undervisningsämnen. När två av
undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbild-
ningen omfattar examen ämnesstudier endast i dessa två undervisningsäm-
nen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng
utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska
omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller
ämnesområde. För varje övrigt i examen ingående ämne krävs minst 45
högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock

9

SFS 2010:541

alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa
ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.
För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbild-

ningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så
krävs, 255 högskolepoäng och omfatta ämnesstudier i två undervisningsäm-
nen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng
utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska
omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnes-
område och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhälls-
kunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de
ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.
Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till

kommande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värde-

grund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de
mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– bedömning och betygsättning, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge
behörighet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 ska studen-
ten

– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet

såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunska-
per inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska

studenten

– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet

såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt
fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt
i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också
– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för

den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande,

10

SFS 2010:541

– visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvanti-

tativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskap-
lig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov

och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap,

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning.

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära

och utvecklas,

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systema-

tisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forsk-
ningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten
och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att

stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och
utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande

och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och
samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbe-

gripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värde-
ringarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan

kränkande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets-

och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den peda-

gogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digi-
tala miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

11

SFS 2010:541

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och

deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån

relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beak-
tande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt
barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och

utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hög-
skolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskole-
poäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort.

För ämneslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje hög-

skola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

Grundlärarexamen

Omfattning

Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inrikt-
ning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att
studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Grundlärar-
examen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs
1–3 och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
4–6 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kurs-
fordringar om 240 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och

ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsen-
dets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbild-
ningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd
utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och
ämne.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska ämnes-

och ämnesdidaktiska studier omfatta 90 högskolepoäng, varav 60 högskole-
poäng inom det fritidspedagogiska området och 30 högskolepoäng i ett eller
två praktiska eller estetiska ämnen.

12

SFS 2010:541

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och

grundskolans årskurs 1–3 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta
165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande
ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik
krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska krävs minst
15 högskolepoäng. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 hög-
skolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs

4–6 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i
svenska, matematik, engelska och ett valbart fördjupningsområde. För
svenska, engelska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera
ämnet. Därutöver krävs 30 högskolepoäng i något av de av studenten valbara
områdena:
1. naturorienterande ämnen och teknik,
2. samhällsorienterande ämnen, eller
3. ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.

Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgö-

ra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till

kommande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värde-

grund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de
mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– bedömning och betygsättning, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge
behörighet.

Kunskap och förståelse

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

– visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana

ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utveck-
lingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för

yrkesutövningen,

– visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa

kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,

– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,

13

SFS 2010:541

– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa

forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och

grundskolans årskurs 1–3 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och

utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för

yrkesutövningen,

– visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematik-

inlärning och om barns kommunikation och språkutveckling,

– visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forsk-

ningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveck-

ling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs

4–6 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och

utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för

yrkesutövningen,

– visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling,
– visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forsk-

ningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning.
För grundlärarexamen ska studenten också
– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsätt-

ningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap, och

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

– visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom

att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid, och

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och

reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresul-
tat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kun-
skapsutvecklingen inom yrkesområdet.

14

SFS 2010:541

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och

grundskolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systema-

tisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forsk-
ningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten
och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs

4–6 ska studenten

– visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör iden-

titet, sexualitet och samlevnad.

För grundlärarexamen ska studenten också
– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära

och utvecklas,

– visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att

stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och
utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers

lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera
och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbe-

gripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värde-
ringarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan

kränkande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets-

och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den peda-

gogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digi-
tala miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För grundlärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och

deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån

relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beak-
tande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt
barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

15

SFS 2010:541

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och

utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten
inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (exa-
mensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska om-
rådet.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och

grundskolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten inom ramen för kursford-
ringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30
högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng
i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort.

För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje hög-

skola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Lärarexamen

EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2010