SFS 2010:867 Lag om ändring i riksdagsordningen

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i riksdagsordningen; utf�rdad den 23 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om riksdagsordningen2 dels att rubriken Regeringens skyldighet att informera riksdagen om sin syn p� kommissionens f�rslag f�re 10 kap. 2 � ska utg�, dels att 7 kap. 3 och 8 ��, 10 kap. 6 och 8 �� och till�ggsbest�mmelserna 4.6.9, 4.6.11, 5.12.1 och 8.16.1 ska ha f�ljande lydelse, dels att det ska inf�ras en ny till�ggsbest�mmelse 5.13.2 av f�ljande lydelse. 4 kap. 4.6.9 Socialutskottet ska bereda �renden om 1. omsorger om barn och ungdom i den m�n �rendena inte tillh�r ett annat utskotts beredning, 2. omsorg om �ldre och handikappade, 3. �tg�rder mot missbruk och andra socialtj�nstfr�gor, 4. alkoholpolitiska �tg�rder, 5. h�lso- och sjukv�rd samt 6. sociala �renden i �vrigt. �renden om anslag inom utgiftsomr�de 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och social omsorg bereds av socialutskottet. 4.6.11 Utbildningsutskottet ska bereda �renden om 1. skolv�sendet, vissa s�rskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, 2. h�gre utbildning och forskning samt 3. studiest�d. �renden om anslag inom utgiftsomr�dena 15 Studiest�d och 16 Utbild- ning och universitetsforskning bereds av utbildningsutskottet. 1 Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:KU39, rskr. 2009/10:333. 2 Riksdagsordningen omtryckt 2007:726. SFS 2010:867 Utkom fr�n trycket den 6 juli 2010 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:867 5 kap. 5.12.1 3 Statsutgifterna ska h�nf�ras till f�ljande utgiftsomr�den: 1 Rikets styrelse, 2 Samh�llsekonomi och finansf�rvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4 R�ttsv�sendet, 5 Internationell samverkan, 6 F�rsvar och samh�llets kris- beredskap, 7 Internationellt bist�nd, 8 Migration, 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Eko- nomisk trygghet vid �lderdom, 12 Ekonomisk trygghet f�r familjer och barn, 13 Integration och j�mst�lldhet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studie- st�d, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, tros- samfund och fritid, 18 Samh�llsplanering, bostadsf�rs�rjning, byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional tillv�xt, 20 Allm�n milj�- och natur- v�rd, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Areella n�ringar, landsbygd och livsmedel, 24 N�ringsliv, 25 Allm�nna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsr�ntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska unionen. Beslut i fr�ga om vilka �ndam�l och verksamheter som ska innefattas i ett utgiftsomr�de fattas i samband med beslut med anledning av den ekono- miska v�rpropositionen. 5.13.2 I 10 kap. 6 och 8 �� finns best�mmelser om riksdagsskrivelser till institu- tioner inom Europeiska unionen. 7 kap. 3 � Vid val som avser tv� eller flera personer f�r valberedningen l�gga fram en gemensam lista. Listan ska inneh�lla namn p� s� m�nga personer som valet avser och ska godk�nnas av alla ledam�ter som har deltagit i val- beredningens sammantr�de eller av alla utom en. Talmannen ska framst�lla f�rslag om godk�nnande av den gemensamma listan och, vid bifall, f�rklara de p� listan upptagna personerna valda. Val med slutna sedlar ska dock f�rr�ttas, om det beg�rs av minst s� m�nga riks- dagsledam�ter som motsvarar den kvot som man f�r, om samtliga r�stber�t- tigade ledam�ters antal delas med det antal personer som valet avser, �kat med 1. Om kvoten �r ett brutet tal, ska den avrundas till n�rmaste h�gre hela tal. Detta val ska �ga rum vid ett f�ljande sammantr�de. Om det f�reskrivs att en innehavare av ett visst uppdrag ska v�ljas f�r sig, ska valet f�rr�ttas med acklamation. Om n�gon ledamot beg�r det, ska valet dock f�rr�ttas med slutna sedlar. Om det organ eller den grupp som berett valet har lagt fram ett enh�lligt f�rslag, ska valet med slutna sedlar �ga rum f�rst vid ett f�ljande sammantr�de. 8 � Om inte riksdagen f�reskriver annat, ska vid val som avser tv� eller flera personer ocks� suppleanter utses till minst samma antal som de ordina- rie ledam�terna. Vad som �r f�reskrivet om valet av dessa till�mpas �ven p� suppleanterna. 3 Senaste lydelse 2009:1575. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:867 Sedan riksdagen har f�rr�ttat val till ett organ och d�rvid utsett supplean- ter, f�r den besluta om en f�r�ndring av antalet suppleanter i organet, s� l�nge det inte underskrider antalet ordinarie ledam�ter. Utan att antalet suppleanter i utskottet eller i EU-n�mnden ut�kas f�r ers�ttare som har kallats till tj�nstg�ring utses till suppleant i ett utskott eller i EU-n�mnden om den lediga riksdagsledamoten tillh�r utskottet eller n�mn- den. D� till�mpas det f�rfarande som anges i 12 � f�rsta stycket. 8 kap. 8.16.1 Riksdagen fastst�ller stadgar f�r Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och v�ljer tolv ledam�ter i stiftelsens styrelse i enlighet med 3 � i stiftelsens stad- gar (RFS 1988:1). Stiftelsen ska �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riks- dagen. 10 kap. 6 � 4 Riksdagen ska pr�va om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. Kammaren ska med till�mpning av 4 kap. 1 och 7 �� f�r pr�vning h�nvisa ett utkast till ber�rt utskott enligt best�mmelserna i 4 kap. 46 �� med tillh�- rande till�ggsbest�mmelser. Vid utskottets pr�vning �r 4 kap. 8 � till�mplig. Regeringen ska inom tv� veckor fr�n den dag d� utskottet beg�r det informera om sin bed�mning av till�mpningen av subsidiaritetsprincipen i det aktuella utkastet. Om utskottet anser att utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen ska ut- skottet avge ett utl�tande till kammaren med f�rslag om att riksdagen ska avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, r�dets och kommission- ens ordf�rande. Utskottet ska ocks� avge ett utl�tande till kammaren om minst fem ledam�ter av utskottet beg�r det. I annat fall ska utskottet anm�la genom protokollsutdrag till kammaren att utkastet inte strider mot subsidia- ritetsprincipen. Vid utskottets beslut om utl�tande �r 4 kap. 15 och 16 �� till�mpliga. Kammaren beslutar om utl�tandet med till�mpning av reglerna i 4 kap. 10 �, 5 kap. 1, 37 och 10 �� med tillh�rande till�ggsbest�mmelser. Ett beslut om ett motiverat yttrande ska meddelas Europaparlamentets, r�- dets och kommissionens ordf�rande genom en riksdagsskrivelse. Konstitutionsutskottet ska f�lja till�mpningen av subsidiaritetsprincipen och en g�ng om �ret meddela kammaren sina iakttagelser. 8 � 5 Riksdagen ska godk�nna eller avsl� ett initiativ fr�n Europeiska r�det att besluta om ett bemyndigande f�r r�det att �ndra beslutsordningen p� ett visst omr�de eller i ett visst fall fr�n enh�llighet till kvalificerad majoritet el- ler fr�n ett s�rskilt lagstiftningsf�rfarande till det ordinarie lagstiftningsf�r- farandet. Riksdagen ska ocks� godk�nna eller avsl� ett f�rslag fr�n Europe- 4 Senaste lydelse 2009:1332. 5 Senaste lydelse 2009:1332. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:867 iska kommissionen att ange vilka aspekter av familjer�tten som har gr�ns- �verskridande f�ljder och som kan bli f�rem�l f�r lagstiftningsakter som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsf�rfarandet. Kammaren ska med till�mpning av 4 kap. 1 och 7 �� h�nvisa ett initiativ till ber�rt utskott enligt best�mmelserna i 4 kap. 46 �� med tillh�rande till- l�ggsbest�mmelser. Vid utskottets behandling �r 4 kap. 8 � till�mplig. Utskotten ska inh�mta beh�vliga upplysningar fr�n regeringen. Utskottet ska redovisa sitt f�rslag till beslut i ett utl�tande till kammaren. Vid beslutet om utl�tandet �r 4 kap. 15 och 16 �� till�mpliga. Kammaren beslutar om utl�tandet med till�mpning av reglerna i 4 kap. 10 �, 5 kap. 1, 37 och 10 �� med tillh�rande till�ggsbest�mmelser. Ett beslut om avslag av ett initiativ eller ett f�rslag ska meddelas Europe- iska r�dets ordf�rande respektive kommissionens och r�dets ordf�rande genom en riksdagsskrivelse. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2011 i fr�ga om till�ggsbest�mmelserna 4.6.9 och 4.6.11 och i �vrigt den 1 augusti 2010. P� regeringens v�gnar FREDRIK REINFELDT TOBIAS BILLSTR�M (Justitiedepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i riksdagsordningen;

utf�rdad den 23 juni 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om riksdagsordningen2

dels att rubriken Regeringens skyldighet att informera riksdagen om sin

syn p� kommissionens f�rslag f�re 10 kap. 2 � ska utg�,

dels att 7 kap. 3 och 8 ��, 10 kap. 6 och 8 �� och till�ggsbest�mmelserna

4.6.9, 4.6.11, 5.12.1 och 8.16.1 ska ha f�ljande lydelse,

dels att det ska inf�ras en ny till�ggsbest�mmelse 5.13.2 av f�ljande

lydelse.

4 kap.

4.6.9

Socialutskottet ska bereda �renden om

1. omsorger om barn och ungdom i den m�n �rendena inte tillh�r ett annat

utskotts beredning,

2. omsorg om �ldre och handikappade,
3. �tg�rder mot missbruk och andra socialtj�nstfr�gor,
4. alkoholpolitiska �tg�rder,
5. h�lso- och sjukv�rd samt
6. sociala �renden i �vrigt.
�renden om anslag inom utgiftsomr�de 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och social

omsorg bereds av socialutskottet.

4.6.11

Utbildningsutskottet ska bereda �renden om

1. skolv�sendet, vissa s�rskilda utbildningsformer och annan pedagogisk

verksamhet,

2. h�gre utbildning och forskning samt
3. studiest�d.
�renden om anslag inom utgiftsomr�dena 15 Studiest�d och 16 Utbild-

ning och universitetsforskning bereds av utbildningsutskottet.

1 Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:KU39, rskr. 2009/10:333.

2 Riksdagsordningen omtryckt 2007:726.

SFS 2010:867

Utkom fr�n trycket
den 6 juli 2010

SFS 2010:867

5 kap.

5.12.1

Statsutgifterna ska h�nf�ras till f�ljande utgiftsomr�den: 1 Rikets styrelse,
2 Samh�llsekonomi och finansf�rvaltning, 3 Skatt, tull och exekution,
4 R�ttsv�sendet, 5 Internationell samverkan, 6 F�rsvar och samh�llets kris-
beredskap, 7 Internationellt bist�nd, 8 Migration, 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och
social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Eko-
nomisk trygghet vid �lderdom, 12 Ekonomisk trygghet f�r familjer och barn,
13 Integration och j�mst�lldhet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studie-
st�d, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, tros-
samfund och fritid, 18 Samh�llsplanering, bostadsf�rs�rjning, byggande
samt konsumentpolitik, 19 Regional tillv�xt, 20 Allm�n milj�- och natur-
v�rd, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Areella n�ringar, landsbygd och
livsmedel, 24

N�ringsliv, 25

Allm�nna bidrag till kommuner,

26 Statsskuldsr�ntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska unionen.

Beslut i fr�ga om vilka �ndam�l och verksamheter som ska innefattas i ett

utgiftsomr�de fattas i samband med beslut med anledning av den ekono-
miska v�rpropositionen.

5.13.2

I 10 kap. 6 och 8 �� finns best�mmelser om riksdagsskrivelser till institu-
tioner inom Europeiska unionen.

7 kap.

3 �

Vid val som avser tv� eller flera personer f�r valberedningen l�gga

fram en gemensam lista. Listan ska inneh�lla namn p� s� m�nga personer
som valet avser och ska godk�nnas av alla ledam�ter som har deltagit i val-
beredningens sammantr�de eller av alla utom en.

Talmannen ska framst�lla f�rslag om godk�nnande av den gemensamma

listan och, vid bifall, f�rklara de p� listan upptagna personerna valda. Val
med slutna sedlar ska dock f�rr�ttas, om det beg�rs av minst s� m�nga riks-
dagsledam�ter som motsvarar den kvot som man f�r, om samtliga r�stber�t-
tigade ledam�ters antal delas med det antal personer som valet avser, �kat
med 1. Om kvoten �r ett brutet tal, ska den avrundas till n�rmaste h�gre hela
tal. Detta val ska �ga rum vid ett f�ljande sammantr�de.

Om det f�reskrivs att en innehavare av ett visst uppdrag ska v�ljas f�r sig,

ska valet f�rr�ttas med acklamation. Om n�gon ledamot beg�r det, ska valet
dock f�rr�ttas med slutna sedlar. Om det organ eller den grupp som berett
valet har lagt fram ett enh�lligt f�rslag, ska valet med slutna sedlar �ga rum
f�rst vid ett f�ljande sammantr�de.

8 �

Om inte riksdagen f�reskriver annat, ska vid val som avser tv� eller

flera personer ocks� suppleanter utses till minst samma antal som de ordina-
rie ledam�terna. Vad som �r f�reskrivet om valet av dessa till�mpas �ven p�
suppleanterna.

3 Senaste lydelse 2009:1575.

SFS 2010:867

Sedan riksdagen har f�rr�ttat val till ett organ och d�rvid utsett supplean-

ter, f�r den besluta om en f�r�ndring av antalet suppleanter i organet, s�
l�nge det inte underskrider antalet ordinarie ledam�ter.

Utan att antalet suppleanter i utskottet eller i EU-n�mnden ut�kas f�r

ers�ttare som har kallats till tj�nstg�ring utses till suppleant i ett utskott eller
i EU-n�mnden om den lediga riksdagsledamoten tillh�r utskottet eller n�mn-
den. D� till�mpas det f�rfarande som anges i 12 � f�rsta stycket.

8 kap.

8.16.1

Riksdagen fastst�ller stadgar f�r Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och
v�ljer tolv ledam�ter i stiftelsens styrelse i enlighet med 3 � i stiftelsens stad-
gar (RFS 1988:1).

Stiftelsen ska �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riks-

dagen.

10 kap.

6 �

Riksdagen ska pr�va om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot

subsidiaritetsprincipen.

Kammaren ska med till�mpning av 4 kap. 1 och 7 �� f�r pr�vning h�nvisa

ett utkast till ber�rt utskott enligt best�mmelserna i 4 kap. 46 �� med tillh�-
rande till�ggsbest�mmelser.

Vid utskottets pr�vning �r 4 kap. 8 � till�mplig. Regeringen ska inom tv�

veckor fr�n den dag d� utskottet beg�r det informera om sin bed�mning av
till�mpningen av subsidiaritetsprincipen i det aktuella utkastet.

Om utskottet anser att utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen ska ut-

skottet avge ett utl�tande till kammaren med f�rslag om att riksdagen ska
avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, r�dets och kommission-
ens ordf�rande. Utskottet ska ocks� avge ett utl�tande till kammaren om
minst fem ledam�ter av utskottet beg�r det. I annat fall ska utskottet anm�la
genom protokollsutdrag till kammaren att utkastet inte strider mot subsidia-
ritetsprincipen.

Vid utskottets beslut om utl�tande �r 4 kap. 15 och 16 �� till�mpliga.
Kammaren beslutar om utl�tandet med till�mpning av reglerna i 4 kap.

10 �, 5 kap. 1, 37 och 10 �� med tillh�rande till�ggsbest�mmelser.

Ett beslut om ett motiverat yttrande ska meddelas Europaparlamentets, r�-

dets och kommissionens ordf�rande genom en riksdagsskrivelse.

Konstitutionsutskottet ska f�lja till�mpningen av subsidiaritetsprincipen

och en g�ng om �ret meddela kammaren sina iakttagelser.

8 �

Riksdagen ska godk�nna eller avsl� ett initiativ fr�n Europeiska r�det

att besluta om ett bemyndigande f�r r�det att �ndra beslutsordningen p� ett
visst omr�de eller i ett visst fall fr�n enh�llighet till kvalificerad majoritet el-
ler fr�n ett s�rskilt lagstiftningsf�rfarande till det ordinarie lagstiftningsf�r-
farandet. Riksdagen ska ocks� godk�nna eller avsl� ett f�rslag fr�n Europe-

4 Senaste lydelse 2009:1332.

5 Senaste lydelse 2009:1332.

SFS 2010:867

iska kommissionen att ange vilka aspekter av familjer�tten som har gr�ns-
�verskridande f�ljder och som kan bli f�rem�l f�r lagstiftningsakter som
antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsf�rfarandet.

Kammaren ska med till�mpning av 4 kap. 1 och 7 �� h�nvisa ett initiativ

till ber�rt utskott enligt best�mmelserna i 4 kap. 46 �� med tillh�rande till-
l�ggsbest�mmelser.

Vid utskottets behandling �r 4 kap. 8 � till�mplig. Utskotten ska inh�mta

beh�vliga upplysningar fr�n regeringen.

Utskottet ska redovisa sitt f�rslag till beslut i ett utl�tande till kammaren.

Vid beslutet om utl�tandet �r 4 kap. 15 och 16 �� till�mpliga.

Kammaren beslutar om utl�tandet med till�mpning av reglerna i 4 kap.

10 �, 5 kap. 1, 37 och 10 �� med tillh�rande till�ggsbest�mmelser.

Ett beslut om avslag av ett initiativ eller ett f�rslag ska meddelas Europe-

iska r�dets ordf�rande respektive kommissionens och r�dets ordf�rande
genom en riksdagsskrivelse.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2011 i fr�ga om till�ggsbest�mmelserna

4.6.9 och 4.6.11 och i �vrigt den 1 augusti 2010.

P� regeringens v�gnar

FREDRIK REINFELDT

TOBIAS BILLSTR�M
(Justitiedepartementet)

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:867 Lag om ändring i riksdagsordningen

Om Lagboken.se