SFS 2011:1108 Förordning om vuxenutbildning

1

Svensk författningssamling

Förordning
om vuxenutbildning;

utfärdad den 3 november 2011.

Regeringen föreskriver följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

I denna förordning finns följande kapitel:

– inledande bestämmelser (1 kap.),
– utbildningen (2 kap.),
– behörighet och urval (3 kap.),
– betyg, gymnasieexamen och prövning (4 kap.),
– utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (5 kap.),
– betygsrätt för vuxenutbildning (6 kap.), och
– övriga bestämmelser (7 kap.).

2 §

Med utbildning avses i förordningen kommunal vuxenutbildning, sär-

skild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare, om inte
något annat framgår.

3 §

Kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska

utformas så att den enskildes studier inom någon av dessa skolformer kan
kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer.

Utbildning i svenska för invandrare ska utformas så att den enskildes stu-

dier kan kombineras med studier inom andra skolformer inom skolväsendet.

4 §

I de fall kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller

utbildning i svenska för invandrare anordnas på entreprenad enligt 23 kap.
2 § skollagen (2010:800) får den myndighetsutövning som hör till rektorns
uppgifter endast överlämnas till en enskild entreprenör om entreprenören har
fått ett tillstånd enligt 6 kap. 1 § denna förordning för motsvarande
utbildning. Rektorns uppgifter enligt 2 kap. 10 § denna förordning får dock
inte överlämnas till entreprenören.

Även om myndighetsutövning överlämnats enligt första stycket när det

gäller kommunal vuxenutbildning har en kommun eller ett landsting sådan
uppgiftsskyldighet som avses i 6 kap. 9–11 §§ studiestödsförordningen
(2000:655).

SFS 2011:1108

Utkom från trycket
den 15 november 2011

2

SFS 2011:1108

2 kap. Utbildningen

Verksamhetspoäng och gymnasiepoäng

1 §

Med verksamhetspoäng avses i denna förordning ett mått på studieom-

fattningen eller valideringen inom kommunal vuxenutbildning.

2 §

Inom kommunal vuxenutbildning beräknas 20 verksamhetspoäng för

en veckas heltidsstudier eller för validering av kunskaper av motsvarande
omfattning.

Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå beräknas en verk-

samhetspoäng för varje gymnasiepoäng.

En årsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning motsvarar 800 verk-

samhetspoäng.

Kurser

3 §

Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns det

nationella kurser och orienteringskurser.

Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå finns det nationella

kurser, orienteringskurser, individuella kurser och gymnasiearbete. Med
gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna
genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasie-
skolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

Inom särskild utbildning för vuxna finns det nationella kurser och oriente-

ringskurser.

Inom utbildning i svenska för invandrare finns det nationella kurser.

4 §

Nationella kurser inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbild-

ning för vuxna får delas upp i delkurser.

5 §

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.

Med ny kurs avses en ny nationell kurs.

En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om

en ny kurs på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning och särskild
utbildning för vuxna.

6 §

En orienteringskurs ska svara mot sådana behov som inte tillgodoses

genom en nationell kurs och ska ha ett eller flera av följande syften:

– medverka till väl underbyggda beslut om studie- eller yrkesval,
– ge ökade studietekniska färdigheter,
– utgöra en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden, och
– ge tillfälle till validering.
En orienteringskurs får inte överstiga 200 verksamhetspoäng eller, när det

gäller särskild utbildning för vuxna, 10 veckors heltidsstudier.

7 §

En individuell kurs ska syfta till att tillgodose elevens individuella

kunskapsbehov i de fall dessa inte kan tillgodoses genom nationella kurser
eller orienteringskurser.

3

SFS 2011:1108

8 §

Validering får ske inom ramen för alla kurser och ska utgå från elevens

förutsättningar och behov. En elev som har genomgått validering för en del
av en kurs behöver inte delta i undervisningen när det gäller den delen av
kursen.

9 §

Huvudmannen beslutar om vilka nationella kurser som ska ges.

10 §

Rektorn beslutar om

1. vilka orienteringskurser som ska ges och hur många verksamhetspoäng

varje sådan kurs ska omfatta,

2. individuella kurser och hur många verksamhetspoäng varje sådan kurs

ska omfatta, och

3. huruvida nationella kurser ska delas upp i delkurser och hur många

verksamhetspoäng varje delkurs inom kommunal vuxenutbildning ska
omfatta.

Kursplaner och ämnesplaner

11 §

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller kommunal

vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna.
Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervis-
ningen. Av kursplanen ska följande framgå:

– kursens syfte,
– kursens centrala innehåll, och
– betygskriterier för kursen.
När det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska det

av kursplanen också framgå hur många verksamhetspoäng kursen omfattar.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om kursplaner för

kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning
för vuxna.

12 §

För utbildning i svenska för invandrare ska det finnas en kursplan.

Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervis-
ningen. Av kursplanen ska mål för varje kurs framgå.

Ytterligare föreskrifter om kursplanen för utbildning i svenska för invand-

rare finns i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskunder-
visning för invandrare.

13 §

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller kommunal

vuxenutbildning på gymnasial nivå. Den ska ge utrymme för läraren och
eleverna att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:
– ämnets syfte,
– varje kurs som ingår i ämnet,
– det centrala innehållet för varje kurs,
– hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och
– kunskapskraven för varje kurs.

4

SFS 2011:1108

Förutom när det gäller ämnen som är gymnasiegemensamma enligt bilaga

3 till skollagen (2010:800) får Statens skolverk meddela föreskrifter om
ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen
bara får anordnas på vissa utbildningar.

14 §

För elever med utvecklingsstörning får nödvändiga avvikelser göras

från kursplanen för utbildning i svenska för invandrare.

15 §

Kursplaner ska inte finnas för orienteringskurser. Sådana kurser ska

inte heller ingå i ämnesplaner, och gymnasiepoäng ska inte beräknas för
dem. Detsamma gäller för individuella kurser.

Individuella studieplaner

16 §

Rektorn ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje

elev.

I 20 kap. 8 §, 21 kap. 8 § och 22 kap. 10 § skollagen (2010:800) anges att

den individuella studieplanen ska innehålla uppgifter om den enskildes
utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Omfattningen av
studierna ska när det gäller kommunal vuxenutbildning anges i verksamhets-
poäng. Om utbildningsmålet för en elev i kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå är en gymnasieexamen, ska det i planen anges vilket
program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.
Vidare ska i förekommande fall målen för individuella kurser framgå av
planen.

Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven.

Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägled-
ning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta
studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekono-
miska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen
och ska vid behov revideras.

17 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om utformningen av indivi-

duella studieplaner.

Särskilda bestämmelser om de olika skolformerna

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

18 §

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå bedrivs i form av

kurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhälls-
kunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi samt hem-
och konsumentkunskap.

Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

19 §

Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får bedrivas i form av

kurser inom alla ämnen som finns i gymnasieskolan med undantag av
specialidrott, om inte något annat följer av föreskrifter som har meddelats
med stöd av 13 § tredje stycket. Dessutom får det finnas gymnasiearbete.

5

SFS 2011:1108

Därutöver får kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå bedrivas i

form av kurser med syftet att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå
som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

20 §

Rektorn ska för varje elev som genomför ett gymnasiearbete utse en

lärare att vara ansvarig för gymnasiearbetet.

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå

21 §

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar

den utbildning som ges inom grundsärskolan utom träningsskolan bedrivs i
form av kurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik,
samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi,
hem- och konsumentkunskap samt teknik.

22 §

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar

den utbildning som ges inom träningsskolan inom grundsärskolan bedrivs i
form av kurser i språk och kommunikation, natur och miljö samt individ och
samhälle.

Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

23 §

Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå får bedrivas i form

av kurser inom alla ämnen som finns i gymnasiesärskolan med undantag av
idrott och hälsa.

Därutöver får särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå bedrivas i

form av kurser med syftet att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå
som motsvarar den som utbildningen i gymnasiesärskolan ska ge.

Utbildning i svenska för invandrare

24 §

Utbildning i svenska för invandrare ska vila på de grundläggande vär-

den som anges i förordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 års läroplan för de
frivilliga skolformerna. Om utbildning i svenska för invandrare kombineras
med utbildning inom någon annan skolform inom skolväsendet, ska förord-
ningen om 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna gälla för hela
utbildningen. Om utbildning i svenska för invandrare kombineras med
utbildning i gymnasieskolan, ska dock förordningen (SKOLFS 2011:144)
om läroplan för gymnasieskolan gälla för hela utbildningen i den mån den
förordningen gäller för utbildningen i gymnasieskolan.

Riktvärdet för undervisningens omfattning i tid inom utbildning i svenska

för invandrare är 525 timmar. Riktvärdet får överskridas och underskridas
beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kun-
skapsmål som anges i kursplanen. I 22 kap. 6 § skollagen (2010:800) finns
bestämmelser om minsta antal timmar undervisningstid i veckan.

6

SFS 2011:1108

Kontinuerlig utbildning

25 §

Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året.

Arbetsplatsförlagt lärande

26 §

Med arbetsplatsförlagt lärande avses i denna förordning lärande i en

utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan.

27 §

Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för arbetsplatsförlagt

lärande och att lärandet uppfyller de krav som ställs på utbildningen. Rek-
torn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser.

28 §

För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en

handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har
nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt
bedöms vara lämplig.

3 kap. Behörighet och urval

Inledande bestämmelse

1 §

I 20 kap. 11, 19 och 20 §§, 21 kap. 11 och 16 §§ samt 22 kap. 13 §

skollagen (2010:800) finns bestämmelser om rätt och behörighet att delta i
kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna respektive utbild-
ning i svenska för invandrare. I detta kapitel finns ytterligare bestämmelser
om behörighet och bestämmelser om urval.

Behörighet

2 §

Behörig att tas emot till kommunal vuxenutbildning är också den som

är yngre än det som anges i 20 kap. 11 § första stycket eller 20 § första
stycket skollagen (2010:800), om det med hänsyn till den sökandes person-
liga förhållanden finns särskilda skäl.

3 §

Behörig att tas emot till en kurs i ämnet modersmål inom kommunal

vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna är endast den som har det
aktuella språket som sitt modersmål.

4 §

Behörig att tas emot till en kurs i ämnet svenska som andraspråk på

gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för
vuxna är endast den som har ett annat språk än svenska som modersmål.

5 §

En elev i gymnasieskolan är inte behörig att tas emot i kommunal

vuxenutbildning i en kurs som eleven under hela eller någon del av kurstiden
i kommunal vuxenutbildning studerar i gymnasieskolan.

En elev i gymnasiesärskolan är inte behörig att tas emot i särskild utbild-

ning för vuxna i en kurs som eleven under hela eller någon del av kurstiden i
särskild utbildning för vuxna studerar i gymnasiesärskolan.

7

SFS 2011:1108

6 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda förkunskaps-

krav för kurser inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Urval

7 §

Om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning på

gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska ett urval göras. Vid
detta urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande
som har kort tidigare utbildning och som

1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprät-

tad individuell studieplan,

2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för

annan behörighetskomplettering, eller

3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat

yrkesval.

Något urval ska inte göras i fråga om sådan kommunal vuxenutbildning

på gymnasial nivå som en sökande har rätt att delta i enligt 20 kap. 19 §
skollagen (2010:800).

8 §

Om samtliga behöriga sökande till särskild utbildning för vuxna på

gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska ett urval göras. Vid
detta urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande
som har kort tidigare utbildning och som

1. inte tidigare har deltagit i motsvarande utbildning,
2. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprät-

tad individuell studieplan,

3. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat inom gymnasie-

särskolan, eller

4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat

yrkesval.

Första stycket 3 gäller även om den sökande har avslutat studierna inom

gymnasiesärskolan, men utan att få slutbetyg.

4 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning

Beslut om betyg

1 §

I 2–5 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen

(2010:800) om vem som ska besluta om betyg.

2 §

Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när

betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska
betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna.

3 §

Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedöm-

ning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om en eller
flera av dessa lärare inte är behöriga, ska vid oenighet betyg beslutas av den
eller de lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser.
Om ingen av lärarna är behörig att undervisa i ämnet eller om två eller flera
av lärarna är behöriga och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av
rektorn.

8

SFS 2011:1108

4 §

Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt

2 och 3 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som har anställts utan tidsbe-
gränsning med stöd av 2 kap. 20 § andra eller tredje stycket skollagen för att
bedriva undervisning

1. i modersmål,
2. i ett yrkesinriktat ämne (yrkesämne) i kommunal vuxenutbildning på

gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, eller

3. på en orienteringskurs eller en individuell kurs i kommunal vuxenut-

bildning.

Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning

som avses i samma stycke 1, 2 eller 3.

5 §

Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 4 § vid

den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslu-
tas av rektorn.

Betyg

6 §

Betyg ska sättas på varje avslutad delkurs inom kommunal vuxenut-

bildning och särskild utbildning för vuxna som inte motsvarar träningssko-
lan.

För en elev som har fått betyg på samtliga delkurser av en kurs ska ett

sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet.

7 §

Betyg ska inte sättas på orienteringskurser och individuella kurser.

8 §

Som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna E eller F

användas. Om en elev har nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen,
ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas.

Betyg på gymnasiearbetet ska beslutas av läraren efter att en medbedöma-

re, som har erfarenhet av det kunskaps- eller yrkesområde som gymnasiear-
betet avser, har yttrat sig.

När gymnasiearbetet helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsför-

lagt lärande ska handledaren vara medbedömare.

9 §

Betygskriterier ska finnas för betygen A–E när det gäller kommunal

vuxenutbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning för vuxna och
utbildning i svenska för invandrare. Kunskapskrav ska finnas för betygen
A–E när det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Betygskriterierna för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper

som krävs för respektive betyg. Betygskriterierna för betyget D innebär att
kriterierna för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kriterierna för
betyget B innebär att även kriterierna för C och till övervägande del för A är
uppfyllda.

Kunskapskraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper

som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att
kraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kravet för betyget
B innebär att även kraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om betygskriterierna.

9

SFS 2011:1108

10 §

Lärarna bör inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

använda nationella prov. Lärarna ska inom utbildning i svenska för invand-
rare använda nationella slutprov. Skolverket får meddela föreskrifter om de
nationella proven och slutproven. Skolverket beslutar också om utform-
ningen av proven.

Betygskatalog

11 §

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma

gäller uppgifterna i sådana intyg som avses i 20, 21 och 22 kap. skollagen
(2010:800) samt i denna förordning. Med beslut om betyg avses beslut att

1. sätta betyg efter varje avslutad kurs och delkurs samt på gymnasiearbe-

tet eller efter prövning, och

2. inte sätta betyg enligt 20 kap. 29 § eller 22 kap. 23 § skollagen

(2010:800).

Beslut enligt första stycket 2 markeras i betygskatalogen med ett horison-

tellt streck.

Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanställas för varje

enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

12 §

Den som har slutfört kurser inom kommunal vuxenutbildning,

särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare ska
kunna få ett utdrag ur betygskatalogen som visar vilka kurser eller delkurser
som personen har slutfört inom utbildningen och vilka betyg som personen
har fått på de skilda kurserna. Den som vill ha ett utdrag får själv bestämma
vilka kurser eller delkurser som ska ingå i utdraget.

Det som sägs i första stycket om kurser gäller också för gymnasiearbete

inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Slutbetyg

13 §

Den som har fått lägst betyget E i svenska eller svenska som andra-

språk, engelska, matematik och samhällskunskap i kommunal vuxenutbild-
ning på grundläggande nivå eller särskild utbildning för vuxna på grundläg-
gande nivå ska få slutbetyg från sådan utbildning.

Den som har fler betyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande

nivå eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå än som avses
i första stycket får själv bestämma vilka övriga betyg som ska ingå i slutbe-
tyget. I slutbetyget får dock inte betyg på en delkurs ingå, om eleven har fått
ett sammanfattande betyg på kursen i dess helhet. För den som har flera
betyg från samma kurs eller betyg från jämförbara, alternativa eller överlap-
pande kurser ska det högre betyget tas in i slutbetyget.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är jämför-

bara eller alternativa eller som överlappar varandra.

I slutbetyg från kommunal vuxenutbildning får betyg tas in från sådan

utbildning och motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. I slutbetyg från
särskild utbildning för vuxna får betyg tas in från sådan utbildning och mot-
svarande utbildning enligt 5 eller 6 kap.

10

SFS 2011:1108

Gymnasieexamen

14 §

Gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenut-

bildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning
som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymna-
siepoäng som innefattar betyg på

1. svenska eller svenska som andraspråk kursen 1,
2. engelska kursen 5,
3. matematik kursen 1 a, och
4. gymnasiearbetet.
En sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även innefatta

betyg

1. på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap

och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, och

2. som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma

nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst
1 800 gymnasiepoäng.

15 §

Gymnasieexamen i form av högskoleförberedande examen inom

kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har
betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända
betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

1. svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1, 2 och 3,
2. engelska kurserna 5 och 6,
3. matematik kursen 1 b eller 1 c, och
4. gymnasiearbetet.
En sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även, utöver det

som framgår av första stycket 1–4, innefatta betyg på en eller flera kurser i
matematik, historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap
med sammanlagt minst 450 gymnasiepoäng. Betyg på kurser i naturkunskap
får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som
ingår i en sådan examen ska till övervägande del vara satta på andra kurser
som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i
gymnasieskolan.

16 §

Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i

matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som
avses i 14 § första stycket 3 eller 15 § första stycket 3.

17 §

Kurser i teckenspråk som utgör gymnasiegemensamt ämne i gymna-

sieskolan får ersätta en eller flera sådana kurser som avses i 14 och 15 §§ för
döva eller hörselskadade elever med undantag av kurser i svenska.

Kurser i svenska för döva respektive engelska för döva får ersätta kurser i

svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska enligt 14 eller
15 § för döva elever.

Beslut enligt första och andra styckena fattas av rektorn.

18 §

I gymnasieexamen får betyg tas in från kommunal vuxenutbildning

på gymnasial nivå och motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. samt från

11

SFS 2011:1108

gymnasieskolan eller motsvarande på gymnasiearbete och på de kurser som
får finnas i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

I gymnasieexamen får dock inte betyg på en delkurs ingå.

19 §

För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan yrkes-

examen som avses i detta kapitel med samma innehåll som den tidigare
examen inte utfärdas.

För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan högskole-

förberedande examen som avses i detta kapitel inte utfärdas.

Examensbevis

20 §

Examensbevis ska utfärdas för den som har uppfyllt kraven för en

examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det framgå

1. om beviset avser en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen,
2. vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen

motsvarar,

3. om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning

som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,

4. vilka kurser som beviset avser, vilka av kurserna som ingår i examen

och i förekommande fall vilka som har lästs utöver det som krävs för exa-
men, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg
som har satts på varje kurs, och

5. att ett godkänt gymnasiearbete har genomförts och vad det har inne-

hållit.

21 §

För den som har flera betyg från samma kurs eller betyg från jämför-

bara, alternativa eller överlappande kurser ska det högre betyget tas med i
examensbeviset.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är jämför-

bara eller alternativa eller som överlappar varandra.

Utfärdande av betygsdokument

22 §

Betygsdokument och utdrag ur betygskatalogen ska utfärdas av

rektorn.

En anteckning ska göras i betygskatalogen om att slutbetyg eller examens-

bevis har utfärdats och om betygets eller bevisets innehåll.

23 §

Om betyg inte har kunnat sättas enligt 20 kap. 29 § eller 22 kap. 23 §

skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i doku-
menten enligt detta kapitel.

Prövning

24 §

Betygssättning efter en validering sker inom kommunal vuxenutbild-

ning och utbildning i svenska för invandrare genom prövning.

Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av betyg och

examensbevis i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om prövning.

12

SFS 2011:1108

Intyg och validering

25 §

Den som har genomgått en orienteringskurs eller en individuell kurs

ska få ett intyg. Även den som har genomgått en validering ska kunna få ett
intyg.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om validering.

Utformning av dokument

26 §

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen

av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter
som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Verket för högskoleser-
vice, Högskoleverket och Myndigheten för yrkeshögskolan.

5 kap. Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt

Inledande bestämmelse

1 §

I 24 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att Krimi-

nalvården ansvarar för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbild-
ning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare
för intagna i kriminalvårdsanstalt.

Ledning och personal

2 §

Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta kapitel ska ledas

och samordnas av en rektor. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga
arbetet i verksamheten. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen
utvecklas.

Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska förbehållas den

som har en anställning som rektor. Som rektor får bara den anställas som
genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

En ställföreträdare får utses för en rektor.

3 §

Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare i verksamhe-

ten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda
ledningsuppgifter.

4 §

Kriminalvården ska se till att rektorerna går en sådan särskild befatt-

ningsutbildning som regleras i förordningen (2011:183) om befattningsut-
bildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion
i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer eller en utbild-
ning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möj-
ligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom
fyra år efter tillträdesdagen.

Kriminalvårdens skyldighet enligt första stycket gäller inte i fråga om

rektorer som

– tidigare har gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsut-

bildning,

13

SFS 2011:1108

– genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper

som av ett universitet eller en högskola som anordnar befattningsutbildning
har jämställts med sådan utbildning, eller

– den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer.

5 §

Kriminalvården ska för undervisningen använda lärare som har en

utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren ska bedriva.
Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att
tillgå eller om det med hänsyn till eleverna finns något annat särskilt skäl.

Utbildningen

6 §

För utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och särskild

utbildning för vuxna ska förordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 års läro-
plan för de frivilliga skolformerna tillämpas i samma omfattning som för
kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

Utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare ska vila på

de grundläggande värden som anges i förordningen om 1994 års läroplan för
de frivilliga skolformerna. Om utbildning som motsvarar utbildning i
svenska för invandrare kombineras med utbildning för vilken den nämnda
förordningen tillämpas, ska den nämnda förordningen tillämpas för hela
utbildningen. Om utbildning i svenska för invandrare kombineras med
utbildning i gymnasieskolan, ska dock förordningen (SKOLFS 2011:144)
om läroplan för gymnasieskolan gälla för hela utbildningen i den mån den
förordningen gäller för utbildningen i gymnasieskolan.

7 §

Inom utbildning enligt detta kapitel ska det finnas nationella kurser

och, utom i utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare,
orienteringskurser. Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbild-
ning på gymnasial nivå ska det även finnas individuella kurser och sådant
gymnasiearbete som avses i 2 kap. 3 § andra stycket. Föreskrifterna i 2 kap.
1, 2, 4, 6–10 och 16–23 §§ om kommunal vuxenutbildning, särskild utbild-
ning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska tillämpas för res-
pektive motsvarande utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även det
bemyndigande för Statens skolverk att meddela föreskrifter som finns i
2 kap. 17 §.

8 §

För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner tillämpas som är

meddelade av regeringen eller av Statens skolverk för motsvarande utbild-
ning inom skolväsendet.

För elever med utvecklingsstörning får nödvändiga avvikelser göras från

kursplanen för utbildning i svenska för invandrare.

Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning

9 §

En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal

vuxenutbildning på grundläggande nivå från och med det år han eller hon
fyller 18 år, om han eller hon saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i
grundskolan och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

14

SFS 2011:1108

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 § tillämpas för utbild-

ning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.

10 §

En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal

vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med det år han eller hon fyller
18 år, om han eller hon

1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som kan vara föreskrivna för

motsvarande utbildning inom skolväsendet med stöd av 3 kap. 6 §.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men

har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller
likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 och 4 §§ tillämpas för

utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Behörighet till utbildning som motsvarar särskild utbildning för vuxna

11 §

En sökande med utvecklingsstörning är behörig att delta i utbildning

som motsvarar särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå från och
med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon saknar sådana kunska-
per som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge och har förutsätt-
ningar att tillgodogöra sig utbildningen.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 § tillämpas för utbild-

ning som motsvarar särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå.

12 §

En sökande med utvecklingsstörning är behörig att delta i utbildning

som motsvarar särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå från och med
det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon

1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som kan vara föreskrivna för

motsvarande utbildning inom skolväsendet med stöd av 3 kap. 6 §.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men

har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och
uppfyller övriga behörighetsvillkor.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 och 4 §§ tillämpas för

utbildning som motsvarar särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå.

Behörighet till utbildning som motsvarar utbildning i svenska för
invandrare

13 §

En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar utbildning

i svenska för invandrare från och med det år han eller hon fyller 16 år, om
han eller hon saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som
utbildningen syftar till att ge.

Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grund-

läggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, är dock inte behörig
att delta i utbildningen.

15

SFS 2011:1108

Betyg

14 §

Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen

vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om ett betyg är beroende av två eller
flera lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rek-
torn.

15 §

Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15 och 17–21 §§, 20 kap. 25–35 §§,

21 kap. 18–24 §§ och 22 kap. 19–29 §§ skollagen (2010:800) samt i 4 kap.
6–26 §§ denna förordning när det gäller kommunal vuxenutbildning, sär-
skild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska tilläm-
pas för motsvarande utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även de
bemyndiganden för Statens skolverk att meddela föreskrifter som finns i
4 kap. 9, 10, 13, 21 och 24–26 §§ denna förordning.

Bemyndiganden

16 §

Kriminalvården får meddela föreskrifter om urval och de föreskrifter

som i övrigt behövs för verkställigheten av bestämmelserna i detta kapitel.

6 kap. Betygsrätt för vuxenutbildning

Inledande bestämmelser

1 §

Tillstånd att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och

intyg enligt bestämmelser som gäller för skolväsendet får enligt föreskrifter-
na i detta kapitel ges till

1. en enskild utbildningsanordnare för utbildning motsvarande kommunal

vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för
invandrare som på uppdrag av juridiska personer anordnas för uppdrags-
givarnas räkning och för de personer som uppdragsgivarna utser, och

2. en folkhögskola för utbildning motsvarande utbildning i svenska för

invandrare.

Tillstånd enligt första stycket får inte avse slutbetyg.

2 §

Med enskild utbildningsanordnare avses i detta kapitel en enskild

fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning.

Det som sägs om en enskild utbildningsanordnare gäller även en

folkhögskola som bedrivs av en kommun eller ett landsting.

Allmänna bestämmelser

Ledning och personal

3 §

Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta kapitel ska ledas

och samordnas av en rektor. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga
arbetet i verksamheten. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen
utvecklas.

Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska förbehållas den

som har en anställning som rektor. Som rektor får bara den anställas som
genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

En ställföreträdare får utses för en rektor.

16

SFS 2011:1108

4 §

Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare i verksamhe-

ten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda led-
ningsuppgifter.

5 §

Utbildningsanordnaren ska se till att rektorerna går en sådan särskild

befattningsutbildning som regleras i förordningen (2011:183) om befatt-
ningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande lednings-
funktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer eller
en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas sna-
rast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genom-
förd inom fyra år efter tillträdesdagen.

Skyldigheten för en utbildningsanordnare enligt första stycket gäller inte i

fråga om rektorer som

– tidigare har gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsut-

bildning,

– genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper

som av ett universitet eller en högskola som anordnar befattningsutbildning
har jämställts med sådan utbildning, eller

– den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer.

6 §

Utbildningsanordnaren ska för undervisningen använda lärare som har

en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren ska bedriva.
Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att
tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Utbildningen

7 §

För utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och särskild

utbildning för vuxna ska förordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 års
läroplan för de frivilliga skolformerna tillämpas i samma omfattning som för
kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

Utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare ska vila på

de grundläggande värden som anges i förordningen om 1994 års läroplan för
de frivilliga skolformerna. Om utbildning som motsvarar utbildning i
svenska för invandrare kombineras med utbildning för vilken den nämnda
förordningen tillämpas, ska den nämnda förordningen tillämpas för hela
utbildningen. Om utbildning i svenska för invandrare kombineras med
utbildning i gymnasieskolan, ska dock förordningen (SKOLFS 2011:144)
om läroplan för gymnasieskolan gälla för hela utbildningen i den mån den
förordningen gäller för utbildningen i gymnasieskolan.

8 §

Inom utbildning enligt detta kapitel ska det finnas nationella kurser.

Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 8, 16–19 och 21–23 §§ om kommunal vuxenut-
bildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invand-
rare ska tillämpas för respektive motsvarande utbildning enligt detta kapitel,
med undantag av bestämmelsen om gymnasiearbete. Detta gäller även det
bemyndigande för Statens skolverk att meddela föreskrifter som finns i
2 kap. 17 §. Kurserna får delas upp i delkurser om det är fråga om kommunal
vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna som anordnas på entre-
prenad enligt 23 kap. 2 § skollagen (2010:800).

17

SFS 2011:1108

9 §

För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner tillämpas som är

meddelade av regeringen eller av Statens skolverk för motsvarande utbild-
ning inom skolväsendet.

För elever med utvecklingsstörning får nödvändiga avvikelser göras från

kursplanen för utbildning i svenska för invandrare.

Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning

10 §

En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal

vuxenutbildning på grundläggande nivå från och med andra kalender-
halvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon saknar sådana
kunskaper som normalt uppnås i grundskolan och har förutsättningar att till-
godogöra sig utbildningen.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2 och 3 §§ och 5 § första

stycket tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning
på grundläggande nivå.

11 §

En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal

vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det
år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som kan vara föreskrivna för

motsvarande utbildning inom skolväsendet med stöd av 3 kap. 6 §.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men

har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller
likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2–4 §§ och 5 § första

stycket tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning
på gymnasial nivå.

Behörighet till utbildning som motsvarar särskild utbildning för vuxna

12 §

En sökande med utvecklingsstörning är behörig att delta i utbildning

som motsvarar särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå från och
med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller
hon saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till
att ge och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 § tillämpas för utbild-

ning som motsvarar särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå.

13 §

En sökande med utvecklingsstörning är behörig att delta i utbildning

som motsvarar särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå från och med
andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som kan vara föreskrivna för

motsvarande utbildning inom skolväsendet med stöd av 3 kap. 6 §.

18

SFS 2011:1108

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men

har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och
uppfyller övriga behörighetsvillkor.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 och 4 §§ och 5 § andra

stycket tillämpas för utbildning som motsvarar särskild utbildning för vuxna
på gymnasial nivå.

Behörighet till utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare

14 §

En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar utbildning

i svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller
hon fyller 16 år, om han eller hon saknar sådana grundläggande kunskaper i
svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grund-

läggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, är dock inte behörig
att delta i utbildningen.

Betyg

15 §

Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen

vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om ett betyg är beroende av två eller
flera lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rek-
torn.

16 §

Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15 och 17–21 §§, 20 kap. 25–35 §§,

21 kap. 18–24 §§ och 22 kap. 19–29 §§ skollagen (2010:800) samt i 4 kap.
9–12 och 22–26 §§ denna förordning när det gäller kommunal vuxenutbild-
ning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare
ska tillämpas för motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med undantag
av bestämmelserna om gymnasiearbete, delkurser, examensbevis, oriente-
ringskurser och individuella kurser. Detta gäller även de bemyndiganden för
Statens skolverk att meddela föreskrifter som finns i 4 kap. 9, 10 och 24–
26 §§ denna förordning.

Särskilda bestämmelser

17 §

Utbildningsanordnaren ska lämna betygshandlingar och intyg när det

gäller utbildningen till elevernas respektive hemkommuner.

18 §

En folkhögskola som enligt 24 kap. skollagen (2010:800) anordnar

utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare ska snarast
lämna uppgift till elevens hemkommun om när eleven börjar utbildningen
och när elevens utbildning upphör, eleven frivilligt avbryter eller på annat
sätt avslutar utbildningen.

Eleven ska anses ha avbrutit utbildningen frivilligt om eleven efter att ha

påbörjat utbildningen uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan
att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet. Rektorn får besluta om
undantag, om det finns synnerliga skäl.

19

SFS 2011:1108

Ansökan

19 §

Tillstånd enligt 1 § lämnas efter ansökan.

Ansökan om tillstånd ges in till Statens skolinspektion. Ansökan får över-

föras elektroniskt till Skolinspektionen.

Skolinspektionen får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en

ansökan och elektronisk signatur samt de ytterligare föreskrifter som behövs
för ansökningsförfarandet.

Beslut om tillstånd

20 §

Statens skolinspektion beslutar om tillstånd enligt 1 §.

Tillstånd ska lämnas om utbildningsanordnaren har förutsättningar att föl-

ja de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt detta kapitel och om
utbildningen även i övrigt bedöms vara av god kvalitet.

Ersättning för utbildning i svenska för invandrare i folkhögskola

21 §

Om inte kommunen och folkhögskolan kommer överens om något

annat, ska ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen (2010:800) lämnas för
den tid som eleven deltar i folkhögskolans utbildning i svenska för invand-
rare och för ett kalenderhalvår i sänder med en sjättedel per månad.

Ersättningen ska avse sådant som
1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. administration,
4. lokaler, och
5. studie- och yrkesvägledning.

22 §

Ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen (2010:800) ska inte längre

lämnas om

1. elevens utbildning har upphört eller eleven frivilligt har avbrutit utbild-

ningen,

2. eleven på annat sätt har avslutat utbildningen, eller
3. tillstånd enligt detta kapitel för elevens utbildning har återkallats.
Kommunen får även under en pågående ersättningsperiod i de fall som

avses i första stycket 1–3 omedelbart sluta att betala ut ersättning.

23 §

Om en kommun som ska lämna ersättning enligt 24 kap. 15 § skolla-

gen (2010:800) inte anordnar någon egen utbildning i svenska för invand-
rare, ska ersättningen bestämmas med ledning av Statistiska centralbyråns
officiella statistik över kommunernas kostnader för utbildning i svenska för
invandrare.

Uppföljning och utvärdering

24 §

Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera utbild-

ning som tillstånd har lämnats för enligt detta kapitel. Föreskrifterna i
26 kap. 25 och 26 §§ skollagen (2010:800) ska gälla för sådan uppföljning
och utvärdering.

20

SFS 2011:1108

Tillsyn

25 §

Statens skolinspektion har tillsyn över utbildning som tillstånd har

lämnats för enligt detta kapitel. Föreskrifterna i 26 kap. 6–13, 15, 16 och
18–23 §§ skollagen (2010:800) ska tillämpas för sådan utbildning. Före-
skrifterna i 26 kap. 10–13, 15, 16 och 18 §§ skollagen ska även tillämpas i
fråga om en entreprenör med tillstånd enligt detta kapitel. Det som i de
bestämmelserna sägs om enskild huvudman ska även gälla entreprenören
och det som sägs om godkännande och beslut om rätt till bidrag ska gälla
tillstånd enligt detta kapitel.

Även om Skolinspektionen har återkallat ett tillstånd för en sådan utbild-

ning som avses i detta kapitel får betyg sättas samt betyg och intyg utfärdas
när det gäller en kurs för de elever som har påbörjat kursen före beslutet om
återkallelse.

Bemyndiganden

26 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka handlingar som

ska anses vara sådana betygshandlingar som avses i 17 § och när hand-
lingarna och intygen ska lämnas till kommunerna samt de ytterligare före-
skrifter om handlingarna och intygen som behövs.

Statens skolinspektion får meddela de föreskrifter som i övrigt behövs för

verkställigheten av bestämmelserna i detta kapitel.

7 kap. Övriga bestämmelser

Avbrott

1 §

Om en elev har påbörjat en kurs eller en delkurs och därefter uteblivit

från den under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom
eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avbrutit kursen eller delkursen.
Rektorn får besluta om undantag, om det finns synnerliga skäl.

Anmälningsskyldighet vid frånvaro

2 §

Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i

utbildningen, ska det snarast anmälas till rektorn.

Ledighet

3 §

Rektorn får bevilja en elev ledighet från utbildningen för enskilda

angelägenheter.

Utredning vid avstängning

4 §

Huvudmannen ska se till att det i ett ärende om avstängning finns en

utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för
ärendets bedömning. Utredningen ska inledas omgående och genomföras så
skyndsamt som möjligt. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av
betydelse ska höras under utredningen.

21

SFS 2011:1108

Nordiska sökande

5 §

Personer som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande

områden eller i Island eller Norge, och som genom sin tidigare skolgång i
hemlandet har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara
svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning (nordiska
sökande), ska i fråga om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
likställas med sökande från den kommun där den sökta utbildningen anord-
nas.

Med självstyrande områden avses Färöarna och Grönland samt Åland.

6 §

En kommun som i sin kommunala vuxenutbildning har tagit emot fler

nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som sam-
tidigt genomgår vuxenutbildning i något annat nordiskt land, har rätt till
ersättning för det överskjutande antalet elever.

7 §

Ett landsting som i sin kommunala vuxenutbildning har tagit emot

nordiska sökande har rätt till ersättning.

8 §

Ersättningens storlek i de fall som avses i 6 och 7 §§ beslutas av rege-

ringen.

Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om

ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen snarast möjligt.

Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansö-

kan och elektronisk signatur samt de ytterligare föreskrifter som behövs för
ansökningsförfarandet.

Överklagande

9 §

I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överkla-

gande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna förordning
än beslut i fråga om tillstånd enligt 6 kap. 20 § samt återkallelse av sådant
tillstånd och tillfälligt verksamhetsförbud enligt 6 kap. 25 § första stycket får
dock inte överklagas.

1. Denna förordning träder i kraft den 15 december 2011. Genom förord-

ningen upphävs

a) förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning,
b) förordningen (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda,
c) förordningen (1994:895) om svenskundervisning för invandrare,
d) förordningen (2007:152) om utbildning vid kriminalvård i anstalt, och
e) förordningen (2010:253) om betygsrätt för vuxenutbildning.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas på kurser, delkurser eller gymna-

siearbeten som påbörjas efter utgången av juni 2012. För kurser, delkurser
eller projektarbeten som har påbörjats tidigare ska äldre bestämmelser fort-
sätta att gälla. Denna punkt ska inte gälla om annat följer av dessa ikraftträ-
dande- och övergångsbestämmelser.

22

SFS 2011:1108

3. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801) om införande

av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av 4 kap. 2 och 3 §§ denna
förordning jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa
i det ämne som betyget avser.

4. Elever som har påbörjat kurser, delkurser eller projektarbeten enligt

någon av de förordningar som avses i 1 a)–d) före den 1 juli 2012 och som
efter avbrott i studierna vill återuppta dem efter utgången av juni 2012 och
vilkas påbörjade utbildning inte erbjuds enligt denna förordning, ska fullföl-
ja utbildningen enligt de föreskrifter som gäller för utbildning som påbörjas
efter utgången av juni 2012. För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas
om de uppfyller de villkor som ställs i denna förordning. I en sådan examen
får betyg satta före den 1 juli 2012 ingå om Statens skolverk har meddelat
föreskrifter om det med stöd av punkten 6. Betygen ska i sådana fall
omvandlas enligt följande.

– Mycket väl godkänt ska motsvara A,
– Väl godkänt ska motsvara C,
– Godkänt ska motsvara E, och
– Icke godkänt ska motsvara F.
I sådana fall ska i examensbeviset betyg anges med betygsstegen A–F och

kurser anges enligt ämnesplaner.

5. Om punkten 4 inte kan tillämpas eller om det finns andra särskilda skäl,

får rektorn besluta att de elever som avses i punkten 4 får fullfölja kursen,
delkursen eller projektarbetet enligt äldre föreskrifter. För dessa elever får
slutbetyg utfärdas. I slutbetyget får då betyg satta på kurser enligt ämnespla-
ner ingå. Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015.

6. Statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de

kursplaner som gäller före den 1 juli 2012 motsvaras av kurser enligt ämnes-
planer och får ingå i en gymnasieexamen. Skolverket får även meddela de
ytterligare föreskrifter som behövs om detta och för tillämpningen av punk-
terna 4 och 5.

7. För den som har ett slutbetyg från ett fullständigt eller utökat nationellt

program i gymnasieskolan eller motsvarande får en sådan examen som avses
i 4 kap. inte utfärdas.

8. Den som har påbörjat en kurs eller delkurs eller ett projektarbete före

den 1 juli 2012 får genomgå prövning enligt förordningen (2002:1012) om
kommunal vuxenutbildning enligt de kursplaner som gällde fram till utgång-
en av juni 2012. Den som har påbörjat en kurs före den 1 juli 2012 får
genomgå prövning enligt förordningen (1994:895) om svenskundervisning
för invandrare enligt den kursplan som gällde fram till utgången av juni
2012. Sådana prövningar som avses i denna punkt får göras senast den
30 juni 2016.

9. Ett tillstånd enligt förordningen (2010:253) om betygsrätt för vuxenut-

bildning som gäller vid utgången av juni 2012 ska jämställas med ett till-
stånd enligt 6 kap. Tillståndet får före den 1 juli 2013 endast återkallas på
grund av att villkoren för tillståndet enligt förordningen om betygsrätt för
vuxenutbildning inte är uppfyllda.

23

SFS 2011:1108

På regeringens vägnar

NYAMKO SABUNI

Charlotte Abrahamsson
(Utbildningsdepartementet)

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2011