SFS 2011:1108 Förordning om vuxenutbildning

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om vuxenutbildning; utf�rdad den 3 november 2011. Regeringen f�reskriver f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � I denna f�rordning finns f�ljande kapitel: inledande best�mmelser (1 kap.), utbildningen (2 kap.), beh�righet och urval (3 kap.), betyg, gymnasieexamen och pr�vning (4 kap.), utbildning f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt (5 kap.), betygsr�tt f�r vuxenutbildning (6 kap.), och �vriga best�mmelser (7 kap.). 2 � Med utbildning avses i f�rordningen kommunal vuxenutbildning, s�r- skild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare, om inte n�got annat framg�r. 3 � Kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna ska utformas s� att den enskildes studier inom n�gon av dessa skolformer kan kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer. Utbildning i svenska f�r invandrare ska utformas s� att den enskildes stu- dier kan kombineras med studier inom andra skolformer inom skolv�sendet. 4 � I de fall kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r invandrare anordnas p� entreprenad enligt 23 kap. 2 � skollagen (2010:800) f�r den myndighetsut�vning som h�r till rektorns uppgifter endast �verl�mnas till en enskild entrepren�r om entrepren�ren har f�tt ett tillst�nd enligt 6 kap. 1 � denna f�rordning f�r motsvarande utbildning. Rektorns uppgifter enligt 2 kap. 10 � denna f�rordning f�r dock inte �verl�mnas till entrepren�ren. �ven om myndighetsut�vning �verl�mnats enligt f�rsta stycket n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning har en kommun eller ett landsting s�dan uppgiftsskyldighet som avses i 6 kap. 911 �� studiest�dsf�rordningen (2000:655). SFS 2011:1108 Utkom fr�n trycket den 15 november 2011 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2011:1108 2 kap. Utbildningen Verksamhetspo�ng och gymnasiepo�ng 1 � Med verksamhetspo�ng avses i denna f�rordning ett m�tt p� studieom- fattningen eller valideringen inom kommunal vuxenutbildning. 2 � Inom kommunal vuxenutbildning ber�knas 20 verksamhetspo�ng f�r en veckas heltidsstudier eller f�r validering av kunskaper av motsvarande omfattning. Inom kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� ber�knas en verk- samhetspo�ng f�r varje gymnasiepo�ng. En �rsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning motsvarar 800 verk- samhetspo�ng. Kurser 3 � Inom kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� finns det nationella kurser och orienteringskurser. Inom kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� finns det nationella kurser, orienteringskurser, individuella kurser och gymnasiearbete. Med gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasiepo�ng som eleverna genomf�r inom ramen f�r examensm�len f�r det program inom gymnasie- skolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Inom s�rskild utbildning f�r vuxna finns det nationella kurser och oriente- ringskurser. Inom utbildning i svenska f�r invandrare finns det nationella kurser. 4 � Nationella kurser inom kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbild- ning f�r vuxna f�r delas upp i delkurser. 5 � En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt �mne eller i ett nytt �mne. Med ny kurs avses en ny nationell kurs. En huvudman eller annan intressent f�r ans�ka hos Statens skolverk om en ny kurs p� gymnasial niv� inom kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna. 6 � En orienteringskurs ska svara mot s�dana behov som inte tillgodoses genom en nationell kurs och ska ha ett eller flera av f�ljande syften: medverka till v�l underbyggda beslut om studie- eller yrkesval, ge �kade studietekniska f�rdigheter, utg�ra en introduktion till kurser inom olika kunskapsomr�den, och ge tillf�lle till validering. En orienteringskurs f�r inte �verstiga 200 verksamhetspo�ng eller, n�r det g�ller s�rskild utbildning f�r vuxna, 10 veckors heltidsstudier. 7 � En individuell kurs ska syfta till att tillgodose elevens individuella kunskapsbehov i de fall dessa inte kan tillgodoses genom nationella kurser eller orienteringskurser. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2011:1108 8 � Validering f�r ske inom ramen f�r alla kurser och ska utg� fr�n elevens f�ruts�ttningar och behov. En elev som har genomg�tt validering f�r en del av en kurs beh�ver inte delta i undervisningen n�r det g�ller den delen av kursen. 9 � Huvudmannen beslutar om vilka nationella kurser som ska ges. 10 � Rektorn beslutar om 1. vilka orienteringskurser som ska ges och hur m�nga verksamhetspo�ng varje s�dan kurs ska omfatta, 2. individuella kurser och hur m�nga verksamhetspo�ng varje s�dan kurs ska omfatta, och 3. huruvida nationella kurser ska delas upp i delkurser och hur m�nga verksamhetspo�ng varje delkurs inom kommunal vuxenutbildning ska omfatta. Kursplaner och �mnesplaner 11 � F�r varje kurs ska det finnas en kursplan n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� och s�rskild utbildning f�r vuxna. Den ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva planera undervis- ningen. Av kursplanen ska f�ljande framg�: kursens syfte, kursens centrala inneh�ll, och betygskriterier f�r kursen. N�r det g�ller kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� ska det av kursplanen ocks� framg� hur m�nga verksamhetspo�ng kursen omfattar. Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om kursplaner f�r kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� och s�rskild utbildning f�r vuxna. 12 � F�r utbildning i svenska f�r invandrare ska det finnas en kursplan. Den ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva planera undervis- ningen. Av kursplanen ska m�l f�r varje kurs framg�. Ytterligare f�reskrifter om kursplanen f�r utbildning i svenska f�r invand- rare finns i f�rordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan f�r svenskunder- visning f�r invandrare. 13 � F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�. Den ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva planera undervisningen. Av �mnesplanen ska f�ljande framg�: �mnets syfte, varje kurs som ing�r i �mnet, det centrala inneh�llet f�r varje kurs, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattar, och kunskapskraven f�r varje kurs. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2011:1108 F�rutom n�r det g�ller �mnen som �r gymnasiegemensamma enligt bilaga 3 till skollagen (2010:800) f�r Statens skolverk meddela f�reskrifter om �mnesplaner. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att vissa kurser eller �mnen bara f�r anordnas p� vissa utbildningar. 14 � F�r elever med utvecklingsst�rning f�r n�dv�ndiga avvikelser g�ras fr�n kursplanen f�r utbildning i svenska f�r invandrare. 15 � Kursplaner ska inte finnas f�r orienteringskurser. S�dana kurser ska inte heller ing� i �mnesplaner, och gymnasiepo�ng ska inte ber�knas f�r dem. Detsamma g�ller f�r individuella kurser. Individuella studieplaner 16 � Rektorn ansvarar f�r att en individuell studieplan uppr�ttas f�r varje elev. I 20 kap. 8 �, 21 kap. 8 � och 22 kap. 10 � skollagen (2010:800) anges att den individuella studieplanen ska inneh�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad omfattning av studierna. Omfattningen av studierna ska n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning anges i verksamhets- po�ng. Om utbildningsm�let f�r en elev i kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� �r en gymnasieexamen, ska det i planen anges vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Vidare ska i f�rekommande fall m�len f�r individuella kurser framg� av planen. Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesv�gled- ning. I v�gledningen ska det ing� information om m�jligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekono- miska f�ruts�ttningar. Planen ska uppr�ttas i n�ra anslutning till antagningen och ska vid behov revideras. 17 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om utformningen av indivi- duella studieplaner. S�rskilda best�mmelser om de olika skolformerna Kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� 18 � Kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� bedrivs i form av kurser i svenska, svenska som andraspr�k, engelska, matematik, samh�lls- kunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi samt hem- och konsumentkunskap. Kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� 19 � Kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� f�r bedrivas i form av kurser inom alla �mnen som finns i gymnasieskolan med undantag av specialidrott, om inte n�got annat f�ljer av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 13 � tredje stycket. Dessutom f�r det finnas gymnasiearbete. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2011:1108 D�rut�ver f�r kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� bedrivas i form av kurser med syftet att ge vuxna kunskaper och f�rdigheter p� en niv� som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. 20 � Rektorn ska f�r varje elev som genomf�r ett gymnasiearbete utse en l�rare att vara ansvarig f�r gymnasiearbetet. S�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� 21 � S�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� som motsvarar den utbildning som ges inom grunds�rskolan utom tr�ningsskolan bedrivs i form av kurser i svenska, svenska som andraspr�k, engelska, matematik, samh�llskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi, hem- och konsumentkunskap samt teknik. 22 � S�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� som motsvarar den utbildning som ges inom tr�ningsskolan inom grunds�rskolan bedrivs i form av kurser i spr�k och kommunikation, natur och milj� samt individ och samh�lle. S�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� 23 � S�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� f�r bedrivas i form av kurser inom alla �mnen som finns i gymnasies�rskolan med undantag av idrott och h�lsa. D�rut�ver f�r s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� bedrivas i form av kurser med syftet att ge vuxna kunskaper och f�rdigheter p� en niv� som motsvarar den som utbildningen i gymnasies�rskolan ska ge. Utbildning i svenska f�r invandrare 24 � Utbildning i svenska f�r invandrare ska vila p� de grundl�ggande v�r- den som anges i f�rordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 �rs l�roplan f�r de frivilliga skolformerna. Om utbildning i svenska f�r invandrare kombineras med utbildning inom n�gon annan skolform inom skolv�sendet, ska f�rord- ningen om 1994 �rs l�roplan f�r de frivilliga skolformerna g�lla f�r hela utbildningen. Om utbildning i svenska f�r invandrare kombineras med utbildning i gymnasieskolan, ska dock f�rordningen (SKOLFS 2011:144) om l�roplan f�r gymnasieskolan g�lla f�r hela utbildningen i den m�n den f�rordningen g�ller f�r utbildningen i gymnasieskolan. Riktv�rdet f�r undervisningens omfattning i tid inom utbildning i svenska f�r invandrare �r 525 timmar. Riktv�rdet f�r �verskridas och underskridas beroende p� hur mycket undervisning eleverna beh�ver f�r att uppn� de kun- skapsm�l som anges i kursplanen. I 22 kap. 6 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om minsta antal timmar undervisningstid i veckan. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2011:1108 Kontinuerlig utbildning 25 � Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela �ret. Arbetsplatsf�rlagt l�rande 26 � Med arbetsplatsf�rlagt l�rande avses i denna f�rordning l�rande i en utbildning som genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan. 27 � Huvudmannen ansvarar f�r att skaffa platser f�r arbetsplatsf�rlagt l�rande och att l�randet uppfyller de krav som st�lls p� utbildningen. Rek- torn beslutar om hela eller delar av kurser ska f�rl�ggas till arbetsplatser. 28 � F�r en elev som deltar i arbetsplatsf�rlagt l�rande ska det utses en handledare p� arbetsplatsen. Som handledare f�r bara den anlitas som har n�dv�ndiga kunskaper och erfarenheter f�r uppdraget och som �ven i �vrigt bed�ms vara l�mplig. 3 kap. Beh�righet och urval Inledande best�mmelse 1 � I 20 kap. 11, 19 och 20 ��, 21 kap. 11 och 16 �� samt 22 kap. 13 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om r�tt och beh�righet att delta i kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna respektive utbild- ning i svenska f�r invandrare. I detta kapitel finns ytterligare best�mmelser om beh�righet och best�mmelser om urval. Beh�righet 2 � Beh�rig att tas emot till kommunal vuxenutbildning �r ocks� den som �r yngre �n det som anges i 20 kap. 11 � f�rsta stycket eller 20 � f�rsta stycket skollagen (2010:800), om det med h�nsyn till den s�kandes person- liga f�rh�llanden finns s�rskilda sk�l. 3 � Beh�rig att tas emot till en kurs i �mnet modersm�l inom kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna �r endast den som har det aktuella spr�ket som sitt modersm�l. 4 � Beh�rig att tas emot till en kurs i �mnet svenska som andraspr�k p� gymnasial niv� inom kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna �r endast den som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l. 5 � En elev i gymnasieskolan �r inte beh�rig att tas emot i kommunal vuxenutbildning i en kurs som eleven under hela eller n�gon del av kurstiden i kommunal vuxenutbildning studerar i gymnasieskolan. En elev i gymnasies�rskolan �r inte beh�rig att tas emot i s�rskild utbild- ning f�r vuxna i en kurs som eleven under hela eller n�gon del av kurstiden i s�rskild utbildning f�r vuxna studerar i gymnasies�rskolan. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2011:1108 6 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�rskilda f�rkunskaps- krav f�r kurser inom kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�. Urval 7 � Om samtliga beh�riga s�kande till kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� inte kan antas till s�dan utbildning, ska ett urval g�ras. Vid detta urval ska f�retr�de, i den ordning som anges nedan, ges till en s�kande som har kort tidigare utbildning och som 1. �nskar fullf�lja studier som den s�kande har p�b�rjat enligt en uppr�t- tad individuell studieplan, 2. beh�ver utbildningen f�r att komplettera ett reducerat program eller f�r annan beh�righetskomplettering, eller 3. beh�ver utbildningen f�r p�g�ende yrkesverksamhet eller planerat yrkesval. N�got urval ska inte g�ras i fr�ga om s�dan kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� som en s�kande har r�tt att delta i enligt 20 kap. 19 � skollagen (2010:800). 8 � Om samtliga beh�riga s�kande till s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� inte kan antas till s�dan utbildning, ska ett urval g�ras. Vid detta urval ska f�retr�de, i den ordning som anges nedan, ges till en s�kande som har kort tidigare utbildning och som 1. inte tidigare har deltagit i motsvarande utbildning, 2. �nskar fullf�lja studier som den s�kande har p�b�rjat enligt en uppr�t- tad individuell studieplan, 3. �nskar fullf�lja studier som den s�kande har p�b�rjat inom gymnasie- s�rskolan, eller 4. beh�ver utbildningen f�r p�g�ende yrkesverksamhet eller planerat yrkesval. F�rsta stycket 3 g�ller �ven om den s�kande har avslutat studierna inom gymnasies�rskolan, men utan att f� slutbetyg. 4 kap. Betyg, gymnasieexamen och pr�vning Beslut om betyg 1 � I 25 �� finns kompletterande best�mmelser till 3 kap. 16 � skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. 2 � Om fler �n en l�rare bedriver undervisningen vid den tidpunkt n�r betyg ska s�ttas och bara n�gon eller n�gra av dessa �r legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade l�rarna. 3 � Om ett betyg �r beroende av tv� eller flera legitimerade l�rares bed�m- ning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om en eller flera av dessa l�rare inte �r beh�riga, ska vid oenighet betyg beslutas av den eller de l�rare som �r beh�riga att undervisa i det �mne som betyget avser. Om ingen av l�rarna �r beh�rig att undervisa i �mnet eller om tv� eller flera av l�rarna �r beh�riga och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2011:1108 4 � Best�mmelserna i 3 kap. 16 � andra stycket skollagen (2010:800) samt 2 och 3 �� i detta kapitel g�ller inte f�r l�rare som har anst�llts utan tidsbe- gr�nsning med st�d av 2 kap. 20 � andra eller tredje stycket skollagen f�r att bedriva undervisning 1. i modersm�l, 2. i ett yrkesinriktat �mne (yrkes�mne) i kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv�, eller 3. p� en orienteringskurs eller en individuell kurs i kommunal vuxenut- bildning. F�rsta stycket g�ller bara i de fall l�raren bedriver s�dan undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3. 5 � Om fler �n en l�rare bedriver s�dan undervisning som avses i 4 � vid den tidpunkt n�r betyg ska s�ttas och dessa inte kan enas, ska betyget beslu- tas av rektorn. Betyg 6 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad delkurs inom kommunal vuxenut- bildning och s�rskild utbildning f�r vuxna som inte motsvarar tr�ningssko- lan. F�r en elev som har f�tt betyg p� samtliga delkurser av en kurs ska ett sammanfattande betyg s�ttas p� kursen i dess helhet. 7 � Betyg ska inte s�ttas p� orienteringskurser och individuella kurser. 8 � Som betyg p� gymnasiearbetet ska n�gon av beteckningarna E eller F anv�ndas. Om en elev har n�tt m�len f�r gymnasiearbetet i examensm�len, ska betyget E anv�ndas. I annat fall ska betyget F anv�ndas. Betyg p� gymnasiearbetet ska beslutas av l�raren efter att en medbed�ma- re, som har erfarenhet av det kunskaps- eller yrkesomr�de som gymnasiear- betet avser, har yttrat sig. N�r gymnasiearbetet helt eller delvis har genomf�rts som arbetsplatsf�r- lagt l�rande ska handledaren vara medbed�mare. 9 � Betygskriterier ska finnas f�r betygen AE n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv�, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare. Kunskapskrav ska finnas f�r betygen AE n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�. Betygskriterierna f�r betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som kr�vs f�r respektive betyg. Betygskriterierna f�r betyget D inneb�r att kriterierna f�r E och till �verv�gande del f�r C �r uppfyllda. Kriterierna f�r betyget B inneb�r att �ven kriterierna f�r C och till �verv�gande del f�r A �r uppfyllda. Kunskapskraven f�r betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som kr�vs f�r respektive betyg. Kunskapskravet f�r betyget D inneb�r att kraven f�r E och till �verv�gande del f�r C �r uppfyllda. Kravet f�r betyget B inneb�r att �ven kraven f�r C och till �verv�gande del f�r A �r uppfyllda. Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om betygskriterierna. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2011:1108 10 � L�rarna b�r inom kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� anv�nda nationella prov. L�rarna ska inom utbildning i svenska f�r invand- rare anv�nda nationella slutprov. Skolverket f�r meddela f�reskrifter om de nationella proven och slutproven. Skolverket beslutar ocks� om utform- ningen av proven. Betygskatalog 11 � Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma g�ller uppgifterna i s�dana intyg som avses i 20, 21 och 22 kap. skollagen (2010:800) samt i denna f�rordning. Med beslut om betyg avses beslut att 1. s�tta betyg efter varje avslutad kurs och delkurs samt p� gymnasiearbe- tet eller efter pr�vning, och 2. inte s�tta betyg enligt 20 kap. 29 � eller 22 kap. 23 � skollagen (2010:800). Beslut enligt f�rsta stycket 2 markeras i betygskatalogen med ett horison- tellt streck. Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev. Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs. 12 � Den som har slutf�rt kurser inom kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r invandrare ska kunna f� ett utdrag ur betygskatalogen som visar vilka kurser eller delkurser som personen har slutf�rt inom utbildningen och vilka betyg som personen har f�tt p� de skilda kurserna. Den som vill ha ett utdrag f�r sj�lv best�mma vilka kurser eller delkurser som ska ing� i utdraget. Det som s�gs i f�rsta stycket om kurser g�ller ocks� f�r gymnasiearbete inom kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�. Slutbetyg 13 � Den som har f�tt l�gst betyget E i svenska eller svenska som andra- spr�k, engelska, matematik och samh�llskunskap i kommunal vuxenutbild- ning p� grundl�ggande niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�g- gande niv� ska f� slutbetyg fr�n s�dan utbildning. Den som har fler betyg fr�n kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� �n som avses i f�rsta stycket f�r sj�lv best�mma vilka �vriga betyg som ska ing� i slutbe- tyget. I slutbetyget f�r dock inte betyg p� en delkurs ing�, om eleven har f�tt ett sammanfattande betyg p� kursen i dess helhet. F�r den som har flera betyg fr�n samma kurs eller betyg fr�n j�mf�rbara, alternativa eller �verlap- pande kurser ska det h�gre betyget tas in i slutbetyget. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som �r j�mf�r- bara eller alternativa eller som �verlappar varandra. I slutbetyg fr�n kommunal vuxenutbildning f�r betyg tas in fr�n s�dan utbildning och motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. I slutbetyg fr�n s�rskild utbildning f�r vuxna f�r betyg tas in fr�n s�dan utbildning och mot- svarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2011:1108 Gymnasieexamen 14 � Gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenut- bildning p� gymnasial niv� ska utf�rdas f�r den som har betyg p� utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepo�ng, varav godk�nda betyg i 2 250 gymna- siepo�ng som innefattar betyg p� 1. svenska eller svenska som andraspr�k kursen 1, 2. engelska kursen 5, 3. matematik kursen 1 a, och 4. gymnasiearbetet. En s�dan gymnasieexamen som avses i f�rsta stycket ska �ven innefatta betyg 1. p� en eller flera kurser i historia, samh�llskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepo�ng i varje �mne, och 2. som till �verv�gande del �r satta p� kurser som f�r ing� i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt h�gst 1 800 gymnasiepo�ng. 15 � Gymnasieexamen i form av h�gskolef�rberedande examen inom kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� ska utf�rdas f�r den som har betyg p� utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepo�ng, varav godk�nda betyg i 2 250 gymnasiepo�ng som innefattar betyg p� 1. svenska eller svenska som andraspr�k kurserna 1, 2 och 3, 2. engelska kurserna 5 och 6, 3. matematik kursen 1 b eller 1 c, och 4. gymnasiearbetet. En s�dan gymnasieexamen som avses i f�rsta stycket ska �ven, ut�ver det som framg�r av f�rsta stycket 14, innefatta betyg p� en eller flera kurser i matematik, historia, samh�llskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt minst 450 gymnasiepo�ng. Betyg p� kurser i naturkunskap f�r ers�ttas med betyg p� kurser i biologi, fysik och kemi. �vriga betyg som ing�r i en s�dan examen ska till �verv�gande del vara satta p� andra kurser som f�r ing� i ett och samma nationella h�gskolef�rberedande program i gymnasieskolan. 16 � Om eleven tidigare har f�tt godk�nt betyg p� en inledande kurs i matematik, f�r rektorn besluta att detta betyg ska ers�tta ett s�dant betyg som avses i 14 � f�rsta stycket 3 eller 15 � f�rsta stycket 3. 17 � Kurser i teckenspr�k som utg�r gymnasiegemensamt �mne i gymna- sieskolan f�r ers�tta en eller flera s�dana kurser som avses i 14 och 15 �� f�r d�va eller h�rselskadade elever med undantag av kurser i svenska. Kurser i svenska f�r d�va respektive engelska f�r d�va f�r ers�tta kurser i svenska eller svenska som andraspr�k respektive engelska enligt 14 eller 15 � f�r d�va elever. Beslut enligt f�rsta och andra styckena fattas av rektorn. 18 � I gymnasieexamen f�r betyg tas in fr�n kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� och motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. samt fr�n </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2011:1108 gymnasieskolan eller motsvarande p� gymnasiearbete och p� de kurser som f�r finnas i kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�. I gymnasieexamen f�r dock inte betyg p� en delkurs ing�. 19 � F�r den som tidigare har f�tt en gymnasieexamen f�r en s�dan yrkes- examen som avses i detta kapitel med samma inneh�ll som den tidigare examen inte utf�rdas. F�r den som tidigare har f�tt en gymnasieexamen f�r en s�dan h�gskole- f�rberedande examen som avses i detta kapitel inte utf�rdas. Examensbevis 20 � Examensbevis ska utf�rdas f�r den som har uppfyllt kraven f�r en examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det framg� 1. om beviset avser en yrkesexamen eller h�gskolef�rberedande examen, 2. vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar, 3. om personen har f�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grundniv� och beviset avser en yrkesexamen, 4. vilka kurser som beviset avser, vilka av kurserna som ing�r i examen och i f�rekommande fall vilka som har l�sts ut�ver det som kr�vs f�r exa- men, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattat och vilket betyg som har satts p� varje kurs, och 5. att ett godk�nt gymnasiearbete har genomf�rts och vad det har inne- h�llit. 21 � F�r den som har flera betyg fr�n samma kurs eller betyg fr�n j�mf�r- bara, alternativa eller �verlappande kurser ska det h�gre betyget tas med i examensbeviset. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som �r j�mf�r- bara eller alternativa eller som �verlappar varandra. Utf�rdande av betygsdokument 22 � Betygsdokument och utdrag ur betygskatalogen ska utf�rdas av rektorn. En anteckning ska g�ras i betygskatalogen om att slutbetyg eller examens- bevis har utf�rdats och om betygets eller bevisets inneh�ll. 23 � Om betyg inte har kunnat s�ttas enligt 20 kap. 29 � eller 22 kap. 23 � skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i doku- menten enligt detta kapitel. Pr�vning 24 � Betygss�ttning efter en validering sker inom kommunal vuxenutbild- ning och utbildning i svenska f�r invandrare genom pr�vning. Best�mmelserna om betygss�ttning samt utf�rdande av betyg och examensbevis i detta kapitel g�ller i till�mpliga delar �ven vid pr�vning. Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om pr�vning. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2011:1108 Intyg och validering 25 � Den som har genomg�tt en orienteringskurs eller en individuell kurs ska f� ett intyg. �ven den som har genomg�tt en validering ska kunna f� ett intyg. Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om validering. Utformning av dokument 26 � Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utformningen av de dokument som har n�mnts i detta kapitel. N�r det g�ller f�reskrifter som r�r examensbevis ska Skolverket samr�da med Verket f�r h�gskoleser- vice, H�gskoleverket och Myndigheten f�r yrkesh�gskolan. 5 kap. Utbildning f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt Inledande best�mmelse 1 � I 24 kap. 10 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om att Krimi- nalv�rden ansvarar f�r utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbild- ning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt. Ledning och personal 2 � Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta kapitel ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska h�lla sig f�rtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten. Rektorn ska s�rskilt verka f�r att utbildningen utvecklas. Rektorn ska ben�mnas p� detta s�tt. Ben�mningen ska f�rbeh�llas den som har en anst�llning som rektor. Som rektor f�r bara den anst�llas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. En st�llf�retr�dare f�r utses f�r en rektor. 3 � Rektorn f�r uppdra �t en anst�lld eller en uppdragstagare i verksamhe- ten som har tillr�cklig kompetens och erfarenhet att fullg�ra enskilda ledningsuppgifter. 4 � Kriminalv�rden ska se till att rektorerna g�r en s�dan s�rskild befatt- ningsutbildning som regleras i f�rordningen (2011:183) om befattningsut- bildning f�r rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, f�rskola och fritidshem samt fortbildning f�r rektorer eller en utbild- ning som kan j�mst�llas med denna. Utbildningen ska p�b�rjas snarast m�j- ligt efter det att rektorn har tilltr�tt sin anst�llning och vara genomf�rd inom fyra �r efter tilltr�desdagen. Kriminalv�rdens skyldighet enligt f�rsta stycket g�ller inte i fr�ga om rektorer som tidigare har g�tt befattningsutbildningen eller en �ldre statlig rektorsut- bildning, </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2011:1108 genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har f�rv�rvat kunskaper som av ett universitet eller en h�gskola som anordnar befattningsutbildning har j�mst�llts med s�dan utbildning, eller den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer. 5 � Kriminalv�rden ska f�r undervisningen anv�nda l�rare som har en utbildning som �r avsedd f�r den undervisning som l�raren ska bedriva. Undantag f�r g�ras endast om personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller om det med h�nsyn till eleverna finns n�got annat s�rskilt sk�l. Utbildningen 6 � F�r utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna ska f�rordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 �rs l�ro- plan f�r de frivilliga skolformerna till�mpas i samma omfattning som f�r kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna. Utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare ska vila p� de grundl�ggande v�rden som anges i f�rordningen om 1994 �rs l�roplan f�r de frivilliga skolformerna. Om utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare kombineras med utbildning f�r vilken den n�mnda f�rordningen till�mpas, ska den n�mnda f�rordningen till�mpas f�r hela utbildningen. Om utbildning i svenska f�r invandrare kombineras med utbildning i gymnasieskolan, ska dock f�rordningen (SKOLFS 2011:144) om l�roplan f�r gymnasieskolan g�lla f�r hela utbildningen i den m�n den f�rordningen g�ller f�r utbildningen i gymnasieskolan. 7 � Inom utbildning enligt detta kapitel ska det finnas nationella kurser och, utom i utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare, orienteringskurser. Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbild- ning p� gymnasial niv� ska det �ven finnas individuella kurser och s�dant gymnasiearbete som avses i 2 kap. 3 � andra stycket. F�reskrifterna i 2 kap. 1, 2, 4, 610 och 1623 �� om kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbild- ning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare ska till�mpas f�r res- pektive motsvarande utbildning enligt detta kapitel. Detta g�ller �ven det bemyndigande f�r Statens skolverk att meddela f�reskrifter som finns i 2 kap. 17 �. 8 � F�r utbildningen ska de kursplaner eller �mnesplaner till�mpas som �r meddelade av regeringen eller av Statens skolverk f�r motsvarande utbild- ning inom skolv�sendet. F�r elever med utvecklingsst�rning f�r n�dv�ndiga avvikelser g�ras fr�n kursplanen f�r utbildning i svenska f�r invandrare. Beh�righet till utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning 9 � En s�kande �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� fr�n och med det �r han eller hon fyller 18 �r, om han eller hon saknar s�dana kunskaper som normalt uppn�s i grundskolan och har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2011:1108 I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 3 � till�mpas f�r utbild- ning som motsvarar kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv�. 10 � En s�kande �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� fr�n och med det �r han eller hon fyller 18 �r, om han eller hon 1. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 2. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och 3. uppfyller de s�rskilda f�rkunskapskrav som kan vara f�reskrivna f�r motsvarande utbildning inom skolv�sendet med st�d av 3 kap. 6 �. Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men har slutf�rt utbildning p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller likv�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor. I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 3 och 4 �� till�mpas f�r utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�. Beh�righet till utbildning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna 11 � En s�kande med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� fr�n och med det �r han eller hon fyller 18 �r, om han eller hon saknar s�dana kunska- per som utbildningen i grunds�rskolan syftar till att ge och har f�ruts�tt- ningar att tillgodog�ra sig utbildningen. I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 3 � till�mpas f�r utbild- ning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv�. 12 � En s�kande med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� fr�n och med det �r han eller hon fyller 18 �r, om han eller hon 1. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 2. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och 3. uppfyller de s�rskilda f�rkunskapskrav som kan vara f�reskrivna f�r motsvarande utbildning inom skolv�sendet med st�d av 3 kap. 6 �. Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men har slutf�rt utbildning i gymnasies�rskolan eller likv�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor. I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 3 och 4 �� till�mpas f�r utbildning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv�. Beh�righet till utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare 13 � En s�kande �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare fr�n och med det �r han eller hon fyller 16 �r, om han eller hon saknar s�dana grundl�ggande kunskaper i svenska spr�ket som utbildningen syftar till att ge. Den som har s�dana kunskaper i det danska eller norska spr�ket att grund- l�ggande svenskundervisning inte kan anses n�dv�ndig, �r dock inte beh�rig att delta i utbildningen. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2011:1108 Betyg 14 � Betyg ska beslutas av den eller de l�rare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt n�r betyg ska s�ttas. Om ett betyg �r beroende av tv� eller flera l�rares bed�mning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rek- torn. 15 � F�reskrifterna i 3 kap. 14, 15 och 1721 ��, 20 kap. 2535 ��, 21 kap. 1824 �� och 22 kap. 1929 �� skollagen (2010:800) samt i 4 kap. 626 �� denna f�rordning n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning, s�r- skild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare ska till�m- pas f�r motsvarande utbildning enligt detta kapitel. Detta g�ller �ven de bemyndiganden f�r Statens skolverk att meddela f�reskrifter som finns i 4 kap. 9, 10, 13, 21 och 2426 �� denna f�rordning. Bemyndiganden 16 � Kriminalv�rden f�r meddela f�reskrifter om urval och de f�reskrifter som i �vrigt beh�vs f�r verkst�lligheten av best�mmelserna i detta kapitel. 6 kap. Betygsr�tt f�r vuxenutbildning Inledande best�mmelser 1 � Tillst�nd att s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg och intyg enligt best�mmelser som g�ller f�r skolv�sendet f�r enligt f�reskrifter- na i detta kapitel ges till 1. en enskild utbildningsanordnare f�r utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare som p� uppdrag av juridiska personer anordnas f�r uppdrags- givarnas r�kning och f�r de personer som uppdragsgivarna utser, och 2. en folkh�gskola f�r utbildning motsvarande utbildning i svenska f�r invandrare. Tillst�nd enligt f�rsta stycket f�r inte avse slutbetyg. 2 � Med enskild utbildningsanordnare avses i detta kapitel en enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning. Det som s�gs om en enskild utbildningsanordnare g�ller �ven en folkh�gskola som bedrivs av en kommun eller ett landsting. Allm�nna best�mmelser Ledning och personal 3 � Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta kapitel ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska h�lla sig f�rtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten. Rektorn ska s�rskilt verka f�r att utbildningen utvecklas. Rektorn ska ben�mnas p� detta s�tt. Ben�mningen ska f�rbeh�llas den som har en anst�llning som rektor. Som rektor f�r bara den anst�llas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. En st�llf�retr�dare f�r utses f�r en rektor. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2011:1108 4 � Rektorn f�r uppdra �t en anst�lld eller en uppdragstagare i verksamhe- ten som har tillr�cklig kompetens och erfarenhet att fullg�ra enskilda led- ningsuppgifter. 5 � Utbildningsanordnaren ska se till att rektorerna g�r en s�dan s�rskild befattningsutbildning som regleras i f�rordningen (2011:183) om befatt- ningsutbildning f�r rektorer och annan personal med motsvarande lednings- funktion i skola, f�rskola och fritidshem samt fortbildning f�r rektorer eller en utbildning som kan j�mst�llas med denna. Utbildningen ska p�b�rjas sna- rast m�jligt efter det att rektorn har tilltr�tt sin anst�llning och vara genom- f�rd inom fyra �r efter tilltr�desdagen. Skyldigheten f�r en utbildningsanordnare enligt f�rsta stycket g�ller inte i fr�ga om rektorer som tidigare har g�tt befattningsutbildningen eller en �ldre statlig rektorsut- bildning, genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har f�rv�rvat kunskaper som av ett universitet eller en h�gskola som anordnar befattningsutbildning har j�mst�llts med s�dan utbildning, eller den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer. 6 � Utbildningsanordnaren ska f�r undervisningen anv�nda l�rare som har en utbildning som �r avsedd f�r den undervisning som l�raren ska bedriva. Undantag f�r g�ras endast om personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna. Utbildningen 7 � F�r utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna ska f�rordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 �rs l�roplan f�r de frivilliga skolformerna till�mpas i samma omfattning som f�r kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna. Utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare ska vila p� de grundl�ggande v�rden som anges i f�rordningen om 1994 �rs l�roplan f�r de frivilliga skolformerna. Om utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare kombineras med utbildning f�r vilken den n�mnda f�rordningen till�mpas, ska den n�mnda f�rordningen till�mpas f�r hela utbildningen. Om utbildning i svenska f�r invandrare kombineras med utbildning i gymnasieskolan, ska dock f�rordningen (SKOLFS 2011:144) om l�roplan f�r gymnasieskolan g�lla f�r hela utbildningen i den m�n den f�rordningen g�ller f�r utbildningen i gymnasieskolan. 8 � Inom utbildning enligt detta kapitel ska det finnas nationella kurser. F�reskrifterna i 2 kap. 1, 2, 8, 1619 och 2123 �� om kommunal vuxenut- bildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invand- rare ska till�mpas f�r respektive motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med undantag av best�mmelsen om gymnasiearbete. Detta g�ller �ven det bemyndigande f�r Statens skolverk att meddela f�reskrifter som finns i 2 kap. 17 �. Kurserna f�r delas upp i delkurser om det �r fr�ga om kommunal vuxenutbildning eller s�rskild utbildning f�r vuxna som anordnas p� entre- prenad enligt 23 kap. 2 � skollagen (2010:800). </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2011:1108 9 � F�r utbildningen ska de kursplaner eller �mnesplaner till�mpas som �r meddelade av regeringen eller av Statens skolverk f�r motsvarande utbild- ning inom skolv�sendet. F�r elever med utvecklingsst�rning f�r n�dv�ndiga avvikelser g�ras fr�n kursplanen f�r utbildning i svenska f�r invandrare. Beh�righet till utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning 10 � En s�kande �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� fr�n och med andra kalender- halv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon saknar s�dana kunskaper som normalt uppn�s i grundskolan och har f�ruts�ttningar att till- godog�ra sig utbildningen. I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 2 och 3 �� och 5 � f�rsta stycket till�mpas f�r utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv�. 11 � En s�kande �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon 1. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 2. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och 3. uppfyller de s�rskilda f�rkunskapskrav som kan vara f�reskrivna f�r motsvarande utbildning inom skolv�sendet med st�d av 3 kap. 6 �. Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men har slutf�rt utbildning p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller likv�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor. I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 24 �� och 5 � f�rsta stycket till�mpas f�r utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�. Beh�righet till utbildning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna 12 � En s�kande med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon saknar s�dana kunskaper som utbildningen i grunds�rskolan syftar till att ge och har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen. I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 3 � till�mpas f�r utbild- ning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv�. 13 � En s�kande med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon 1. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 2. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och 3. uppfyller de s�rskilda f�rkunskapskrav som kan vara f�reskrivna f�r motsvarande utbildning inom skolv�sendet med st�d av 3 kap. 6 �. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2011:1108 Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men har slutf�rt utbildning i gymnasies�rskolan eller likv�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor. I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 3 och 4 �� och 5 � andra stycket till�mpas f�r utbildning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv�. Beh�righet till utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare 14 � En s�kande �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 16 �r, om han eller hon saknar s�dana grundl�ggande kunskaper i svenska spr�ket som utbildningen syftar till att ge. Den som har s�dana kunskaper i det danska eller norska spr�ket att grund- l�ggande svenskundervisning inte kan anses n�dv�ndig, �r dock inte beh�rig att delta i utbildningen. Betyg 15 � Betyg ska beslutas av den eller de l�rare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt n�r betyg ska s�ttas. Om ett betyg �r beroende av tv� eller flera l�rares bed�mning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rek- torn. 16 � F�reskrifterna i 3 kap. 14, 15 och 1721 ��, 20 kap. 2535 ��, 21 kap. 1824 �� och 22 kap. 1929 �� skollagen (2010:800) samt i 4 kap. 912 och 2226 �� denna f�rordning n�r det g�ller kommunal vuxenutbild- ning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare ska till�mpas f�r motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med undantag av best�mmelserna om gymnasiearbete, delkurser, examensbevis, oriente- ringskurser och individuella kurser. Detta g�ller �ven de bemyndiganden f�r Statens skolverk att meddela f�reskrifter som finns i 4 kap. 9, 10 och 24 26 �� denna f�rordning. S�rskilda best�mmelser 17 � Utbildningsanordnaren ska l�mna betygshandlingar och intyg n�r det g�ller utbildningen till elevernas respektive hemkommuner. 18 � En folkh�gskola som enligt 24 kap. skollagen (2010:800) anordnar utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare ska snarast l�mna uppgift till elevens hemkommun om n�r eleven b�rjar utbildningen och n�r elevens utbildning upph�r, eleven frivilligt avbryter eller p� annat s�tt avslutar utbildningen. Eleven ska anses ha avbrutit utbildningen frivilligt om eleven efter att ha p�b�rjat utbildningen uteblivit fr�n den under mer �n tre veckor i f�ljd, utan att detta har berott p� sjukdom eller beviljad ledighet. Rektorn f�r besluta om undantag, om det finns synnerliga sk�l. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2011:1108 Ans�kan 19 � Tillst�nd enligt 1 � l�mnas efter ans�kan. Ans�kan om tillst�nd ges in till Statens skolinspektion. Ans�kan f�r �ver- f�ras elektroniskt till Skolinspektionen. Skolinspektionen f�r meddela f�reskrifter om elektronisk �verf�ring av en ans�kan och elektronisk signatur samt de ytterligare f�reskrifter som beh�vs f�r ans�kningsf�rfarandet. Beslut om tillst�nd 20 � Statens skolinspektion beslutar om tillst�nd enligt 1 �. Tillst�nd ska l�mnas om utbildningsanordnaren har f�ruts�ttningar att f�l- ja de f�reskrifter som g�ller f�r utbildningen enligt detta kapitel och om utbildningen �ven i �vrigt bed�ms vara av god kvalitet. Ers�ttning f�r utbildning i svenska f�r invandrare i folkh�gskola 21 � Om inte kommunen och folkh�gskolan kommer �verens om n�got annat, ska ers�ttning enligt 24 kap. 15 � skollagen (2010:800) l�mnas f�r den tid som eleven deltar i folkh�gskolans utbildning i svenska f�r invand- rare och f�r ett kalenderhalv�r i s�nder med en sj�ttedel per m�nad. Ers�ttningen ska avse s�dant som 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. administration, 4. lokaler, och 5. studie- och yrkesv�gledning. 22 � Ers�ttning enligt 24 kap. 15 � skollagen (2010:800) ska inte l�ngre l�mnas om 1. elevens utbildning har upph�rt eller eleven frivilligt har avbrutit utbild- ningen, 2. eleven p� annat s�tt har avslutat utbildningen, eller 3. tillst�nd enligt detta kapitel f�r elevens utbildning har �terkallats. Kommunen f�r �ven under en p�g�ende ers�ttningsperiod i de fall som avses i f�rsta stycket 13 omedelbart sluta att betala ut ers�ttning. 23 � Om en kommun som ska l�mna ers�ttning enligt 24 kap. 15 � skolla- gen (2010:800) inte anordnar n�gon egen utbildning i svenska f�r invand- rare, ska ers�ttningen best�mmas med ledning av Statistiska centralbyr�ns officiella statistik �ver kommunernas kostnader f�r utbildning i svenska f�r invandrare. Uppf�ljning och utv�rdering 24 � Statens skolverk ska p� nationell niv� f�lja upp och utv�rdera utbild- ning som tillst�nd har l�mnats f�r enligt detta kapitel. F�reskrifterna i 26 kap. 25 och 26 �� skollagen (2010:800) ska g�lla f�r s�dan uppf�ljning och utv�rdering. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2011:1108 Tillsyn 25 � Statens skolinspektion har tillsyn �ver utbildning som tillst�nd har l�mnats f�r enligt detta kapitel. F�reskrifterna i 26 kap. 613, 15, 16 och 1823 �� skollagen (2010:800) ska till�mpas f�r s�dan utbildning. F�re- skrifterna i 26 kap. 1013, 15, 16 och 18 �� skollagen ska �ven till�mpas i fr�ga om en entrepren�r med tillst�nd enligt detta kapitel. Det som i de best�mmelserna s�gs om enskild huvudman ska �ven g�lla entrepren�ren och det som s�gs om godk�nnande och beslut om r�tt till bidrag ska g�lla tillst�nd enligt detta kapitel. �ven om Skolinspektionen har �terkallat ett tillst�nd f�r en s�dan utbild- ning som avses i detta kapitel f�r betyg s�ttas samt betyg och intyg utf�rdas n�r det g�ller en kurs f�r de elever som har p�b�rjat kursen f�re beslutet om �terkallelse. Bemyndiganden 26 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka handlingar som ska anses vara s�dana betygshandlingar som avses i 17 � och n�r hand- lingarna och intygen ska l�mnas till kommunerna samt de ytterligare f�re- skrifter om handlingarna och intygen som beh�vs. Statens skolinspektion f�r meddela de f�reskrifter som i �vrigt beh�vs f�r verkst�lligheten av best�mmelserna i detta kapitel. 7 kap. �vriga best�mmelser Avbrott 1 � Om en elev har p�b�rjat en kurs eller en delkurs och d�refter uteblivit fr�n den under mer �n tre veckor i f�ljd, utan att detta har berott p� sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avbrutit kursen eller delkursen. Rektorn f�r besluta om undantag, om det finns synnerliga sk�l. Anm�lningsskyldighet vid fr�nvaro 2 � Om en elev p� grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i utbildningen, ska det snarast anm�las till rektorn. Ledighet 3 � Rektorn f�r bevilja en elev ledighet fr�n utbildningen f�r enskilda angel�genheter. Utredning vid avst�ngning 4 � Huvudmannen ska se till att det i ett �rende om avst�ngning finns en utredning som allsidigt klarl�gger de omst�ndigheter som �r av betydelse f�r �rendets bed�mning. Utredningen ska inledas omg�ende och genomf�ras s� skyndsamt som m�jligt. Var och en som antas kunna l�mna upplysningar av betydelse ska h�ras under utredningen. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2011:1108 Nordiska s�kande 5 � Personer som �r bosatta i Danmark eller Finland med sj�lvstyrande omr�den eller i Island eller Norge, och som genom sin tidigare skolg�ng i hemlandet har s�dana f�ruts�ttningar som bed�ms i huvudsak motsvara svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning (nordiska s�kande), ska i fr�ga om kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� likst�llas med s�kande fr�n den kommun d�r den s�kta utbildningen anord- nas. Med sj�lvstyrande omr�den avses F�r�arna och Gr�nland samt �land. 6 � En kommun som i sin kommunala vuxenutbildning har tagit emot fler nordiska s�kande �n det antal svenska elever bosatta i kommunen som sam- tidigt genomg�r vuxenutbildning i n�got annat nordiskt land, har r�tt till ers�ttning f�r det �verskjutande antalet elever. 7 � Ett landsting som i sin kommunala vuxenutbildning har tagit emot nordiska s�kande har r�tt till ers�ttning. 8 � Ers�ttningens storlek i de fall som avses i 6 och 7 �� beslutas av rege- ringen. Ans�kan om s�dan ers�ttning g�rs hos Statens skolverk som beslutar om ers�ttningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen snarast m�jligt. Skolverket f�r meddela f�reskrifter om elektronisk �verf�ring av en ans�- kan och elektronisk signatur samt de ytterligare f�reskrifter som beh�vs f�r ans�kningsf�rfarandet. �verklagande 9 � I 22 a � f�rvaltningslagen (1986:223) finns best�mmelser om �verkla- gande hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna f�rordning �n beslut i fr�ga om tillst�nd enligt 6 kap. 20 � samt �terkallelse av s�dant tillst�nd och tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 6 kap. 25 � f�rsta stycket f�r dock inte �verklagas. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 15 december 2011. Genom f�rord- ningen upph�vs a) f�rordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning, b) f�rordningen (1992:736) om vuxenutbildning f�r utvecklingsst�rda, c) f�rordningen (1994:895) om svenskundervisning f�r invandrare, d) f�rordningen (2007:152) om utbildning vid kriminalv�rd i anstalt, och e) f�rordningen (2010:253) om betygsr�tt f�r vuxenutbildning. 2. De nya best�mmelserna ska till�mpas p� kurser, delkurser eller gymna- siearbeten som p�b�rjas efter utg�ngen av juni 2012. F�r kurser, delkurser eller projektarbeten som har p�b�rjats tidigare ska �ldre best�mmelser fort- s�tta att g�lla. Denna punkt ska inte g�lla om annat f�ljer av dessa ikrafttr�- dande- och �verg�ngsbest�mmelser. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2011:1108 3. En l�rare som avses i 33 � andra stycket lagen (2010:801) om inf�rande av skollagen (2010:800) ska vid till�mpningen av 4 kap. 2 och 3 �� denna f�rordning j�mst�llas med en legitimerad l�rare som �r beh�rig att undervisa i det �mne som betyget avser. 4. Elever som har p�b�rjat kurser, delkurser eller projektarbeten enligt n�gon av de f�rordningar som avses i 1 a)d) f�re den 1 juli 2012 och som efter avbrott i studierna vill �teruppta dem efter utg�ngen av juni 2012 och vilkas p�b�rjade utbildning inte erbjuds enligt denna f�rordning, ska fullf�l- ja utbildningen enligt de f�reskrifter som g�ller f�r utbildning som p�b�rjas efter utg�ngen av juni 2012. F�r dessa elever f�r gymnasieexamen utf�rdas om de uppfyller de villkor som st�lls i denna f�rordning. I en s�dan examen f�r betyg satta f�re den 1 juli 2012 ing� om Statens skolverk har meddelat f�reskrifter om det med st�d av punkten 6. Betygen ska i s�dana fall omvandlas enligt f�ljande. Mycket v�l godk�nt ska motsvara A, V�l godk�nt ska motsvara C, Godk�nt ska motsvara E, och Icke godk�nt ska motsvara F. I s�dana fall ska i examensbeviset betyg anges med betygsstegen AF och kurser anges enligt �mnesplaner. 5. Om punkten 4 inte kan till�mpas eller om det finns andra s�rskilda sk�l, f�r rektorn besluta att de elever som avses i punkten 4 f�r fullf�lja kursen, delkursen eller projektarbetet enligt �ldre f�reskrifter. F�r dessa elever f�r slutbetyg utf�rdas. I slutbetyget f�r d� betyg satta p� kurser enligt �mnespla- ner ing�. Slutbetyg f�r utf�rdas senast den 1 juli 2015. 6. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om i vilka fall kurser enligt de kursplaner som g�ller f�re den 1 juli 2012 motsvaras av kurser enligt �mnes- planer och f�r ing� i en gymnasieexamen. Skolverket f�r �ven meddela de ytterligare f�reskrifter som beh�vs om detta och f�r till�mpningen av punk- terna 4 och 5. 7. F�r den som har ett slutbetyg fr�n ett fullst�ndigt eller ut�kat nationellt program i gymnasieskolan eller motsvarande f�r en s�dan examen som avses i 4 kap. inte utf�rdas. 8. Den som har p�b�rjat en kurs eller delkurs eller ett projektarbete f�re den 1 juli 2012 f�r genomg� pr�vning enligt f�rordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning enligt de kursplaner som g�llde fram till utg�ng- en av juni 2012. Den som har p�b�rjat en kurs f�re den 1 juli 2012 f�r genomg� pr�vning enligt f�rordningen (1994:895) om svenskundervisning f�r invandrare enligt den kursplan som g�llde fram till utg�ngen av juni 2012. S�dana pr�vningar som avses i denna punkt f�r g�ras senast den 30 juni 2016. 9. Ett tillst�nd enligt f�rordningen (2010:253) om betygsr�tt f�r vuxenut- bildning som g�ller vid utg�ngen av juni 2012 ska j�mst�llas med ett till- st�nd enligt 6 kap. Tillst�ndet f�r f�re den 1 juli 2013 endast �terkallas p� grund av att villkoren f�r tillst�ndet enligt f�rordningen om betygsr�tt f�r vuxenutbildning inte �r uppfyllda. </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2011:1108 P� regeringens v�gnar NYAMKO SABUNI Charlotte Abrahamsson (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om vuxenutbildning;

utf�rdad den 3 november 2011.

Regeringen f�reskriver f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 �

I denna f�rordning finns f�ljande kapitel:

inledande best�mmelser (1 kap.),
utbildningen (2 kap.),
beh�righet och urval (3 kap.),
betyg, gymnasieexamen och pr�vning (4 kap.),
utbildning f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt (5 kap.),
betygsr�tt f�r vuxenutbildning (6 kap.), och
�vriga best�mmelser (7 kap.).

2 �

Med utbildning avses i f�rordningen kommunal vuxenutbildning, s�r-

skild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare, om inte
n�got annat framg�r.

3 �

Kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna ska

utformas s� att den enskildes studier inom n�gon av dessa skolformer kan
kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer.

Utbildning i svenska f�r invandrare ska utformas s� att den enskildes stu-

dier kan kombineras med studier inom andra skolformer inom skolv�sendet.

4 �

I de fall kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller

utbildning i svenska f�r invandrare anordnas p� entreprenad enligt 23 kap.
2 � skollagen (2010:800) f�r den myndighetsut�vning som h�r till rektorns
uppgifter endast �verl�mnas till en enskild entrepren�r om entrepren�ren har
f�tt ett tillst�nd enligt 6 kap. 1 � denna f�rordning f�r motsvarande
utbildning. Rektorns uppgifter enligt 2 kap. 10 � denna f�rordning f�r dock
inte �verl�mnas till entrepren�ren.

�ven om myndighetsut�vning �verl�mnats enligt f�rsta stycket n�r det

g�ller kommunal vuxenutbildning har en kommun eller ett landsting s�dan
uppgiftsskyldighet som avses i 6 kap. 911 �� studiest�dsf�rordningen
(2000:655).

SFS 2011:1108

Utkom fr�n trycket
den 15 november 2011

SFS 2011:1108

2 kap. Utbildningen

Verksamhetspo�ng och gymnasiepo�ng

1 �

Med verksamhetspo�ng avses i denna f�rordning ett m�tt p� studieom-

fattningen eller valideringen inom kommunal vuxenutbildning.

2 �

Inom kommunal vuxenutbildning ber�knas 20 verksamhetspo�ng f�r

en veckas heltidsstudier eller f�r validering av kunskaper av motsvarande
omfattning.

Inom kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� ber�knas en verk-

samhetspo�ng f�r varje gymnasiepo�ng.

En �rsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning motsvarar 800 verk-

samhetspo�ng.

Kurser

3 �

Inom kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� finns det

nationella kurser och orienteringskurser.

Inom kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� finns det nationella

kurser, orienteringskurser, individuella kurser och gymnasiearbete. Med
gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasiepo�ng som eleverna
genomf�r inom ramen f�r examensm�len f�r det program inom gymnasie-
skolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

Inom s�rskild utbildning f�r vuxna finns det nationella kurser och oriente-

ringskurser.

Inom utbildning i svenska f�r invandrare finns det nationella kurser.

4 �

Nationella kurser inom kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbild-

ning f�r vuxna f�r delas upp i delkurser.

5 �

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt �mne eller i ett nytt �mne.

Med ny kurs avses en ny nationell kurs.

En huvudman eller annan intressent f�r ans�ka hos Statens skolverk om

en ny kurs p� gymnasial niv� inom kommunal vuxenutbildning och s�rskild
utbildning f�r vuxna.

6 �

En orienteringskurs ska svara mot s�dana behov som inte tillgodoses

genom en nationell kurs och ska ha ett eller flera av f�ljande syften:

medverka till v�l underbyggda beslut om studie- eller yrkesval,
ge �kade studietekniska f�rdigheter,
utg�ra en introduktion till kurser inom olika kunskapsomr�den, och
ge tillf�lle till validering.
En orienteringskurs f�r inte �verstiga 200 verksamhetspo�ng eller, n�r det

g�ller s�rskild utbildning f�r vuxna, 10 veckors heltidsstudier.

7 �

En individuell kurs ska syfta till att tillgodose elevens individuella

kunskapsbehov i de fall dessa inte kan tillgodoses genom nationella kurser
eller orienteringskurser.

SFS 2011:1108

8 �

Validering f�r ske inom ramen f�r alla kurser och ska utg� fr�n elevens

f�ruts�ttningar och behov. En elev som har genomg�tt validering f�r en del
av en kurs beh�ver inte delta i undervisningen n�r det g�ller den delen av
kursen.

9 �

Huvudmannen beslutar om vilka nationella kurser som ska ges.

10 �

Rektorn beslutar om

1. vilka orienteringskurser som ska ges och hur m�nga verksamhetspo�ng

varje s�dan kurs ska omfatta,

2. individuella kurser och hur m�nga verksamhetspo�ng varje s�dan kurs

ska omfatta, och

3. huruvida nationella kurser ska delas upp i delkurser och hur m�nga

verksamhetspo�ng varje delkurs inom kommunal vuxenutbildning ska
omfatta.

Kursplaner och �mnesplaner

11 �

F�r varje kurs ska det finnas en kursplan n�r det g�ller kommunal

vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� och s�rskild utbildning f�r vuxna.
Den ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva planera undervis-
ningen. Av kursplanen ska f�ljande framg�:

kursens syfte,
kursens centrala inneh�ll, och
betygskriterier f�r kursen.
N�r det g�ller kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� ska det

av kursplanen ocks� framg� hur m�nga verksamhetspo�ng kursen omfattar.

Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om kursplaner f�r

kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� och s�rskild utbildning
f�r vuxna.

12 �

F�r utbildning i svenska f�r invandrare ska det finnas en kursplan.

Den ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva planera undervis-
ningen. Av kursplanen ska m�l f�r varje kurs framg�.

Ytterligare f�reskrifter om kursplanen f�r utbildning i svenska f�r invand-

rare finns i f�rordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan f�r svenskunder-
visning f�r invandrare.

13 �

F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan n�r det g�ller kommunal

vuxenutbildning p� gymnasial niv�. Den ska ge utrymme f�r l�raren och
eleverna att sj�lva planera undervisningen.

Av �mnesplanen ska f�ljande framg�:
�mnets syfte,
varje kurs som ing�r i �mnet,
det centrala inneh�llet f�r varje kurs,
hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattar, och
kunskapskraven f�r varje kurs.

SFS 2011:1108

F�rutom n�r det g�ller �mnen som �r gymnasiegemensamma enligt bilaga

3 till skollagen (2010:800) f�r Statens skolverk meddela f�reskrifter om
�mnesplaner. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att vissa kurser eller �mnen
bara f�r anordnas p� vissa utbildningar.

14 �

F�r elever med utvecklingsst�rning f�r n�dv�ndiga avvikelser g�ras

fr�n kursplanen f�r utbildning i svenska f�r invandrare.

15 �

Kursplaner ska inte finnas f�r orienteringskurser. S�dana kurser ska

inte heller ing� i �mnesplaner, och gymnasiepo�ng ska inte ber�knas f�r
dem. Detsamma g�ller f�r individuella kurser.

Individuella studieplaner

16 �

Rektorn ansvarar f�r att en individuell studieplan uppr�ttas f�r varje

elev.

I 20 kap. 8 �, 21 kap. 8 � och 22 kap. 10 � skollagen (2010:800) anges att

den individuella studieplanen ska inneh�lla uppgifter om den enskildes
utbildningsm�l och planerad omfattning av studierna. Omfattningen av
studierna ska n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning anges i verksamhets-
po�ng. Om utbildningsm�let f�r en elev i kommunal vuxenutbildning p�
gymnasial niv� �r en gymnasieexamen, ska det i planen anges vilket
program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.
Vidare ska i f�rekommande fall m�len f�r individuella kurser framg� av
planen.

Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven.

Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesv�gled-
ning. I v�gledningen ska det ing� information om m�jligheter till fortsatta
studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekono-
miska f�ruts�ttningar. Planen ska uppr�ttas i n�ra anslutning till antagningen
och ska vid behov revideras.

17 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om utformningen av indivi-

duella studieplaner.

S�rskilda best�mmelser om de olika skolformerna

Kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv�

18 �

Kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� bedrivs i form av

kurser i svenska, svenska som andraspr�k, engelska, matematik, samh�lls-
kunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi samt hem-
och konsumentkunskap.

Kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�

19 �

Kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� f�r bedrivas i form av

kurser inom alla �mnen som finns i gymnasieskolan med undantag av
specialidrott, om inte n�got annat f�ljer av f�reskrifter som har meddelats
med st�d av 13 � tredje stycket. Dessutom f�r det finnas gymnasiearbete.

SFS 2011:1108

D�rut�ver f�r kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� bedrivas i

form av kurser med syftet att ge vuxna kunskaper och f�rdigheter p� en niv�
som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

20 �

Rektorn ska f�r varje elev som genomf�r ett gymnasiearbete utse en

l�rare att vara ansvarig f�r gymnasiearbetet.

S�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv�

21 �

S�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� som motsvarar

den utbildning som ges inom grunds�rskolan utom tr�ningsskolan bedrivs i
form av kurser i svenska, svenska som andraspr�k, engelska, matematik,
samh�llskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi,
hem- och konsumentkunskap samt teknik.

22 �

S�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� som motsvarar

den utbildning som ges inom tr�ningsskolan inom grunds�rskolan bedrivs i
form av kurser i spr�k och kommunikation, natur och milj� samt individ och
samh�lle.

S�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv�

23 �

S�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� f�r bedrivas i form

av kurser inom alla �mnen som finns i gymnasies�rskolan med undantag av
idrott och h�lsa.

D�rut�ver f�r s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� bedrivas i

form av kurser med syftet att ge vuxna kunskaper och f�rdigheter p� en niv�
som motsvarar den som utbildningen i gymnasies�rskolan ska ge.

Utbildning i svenska f�r invandrare

24 �

Utbildning i svenska f�r invandrare ska vila p� de grundl�ggande v�r-

den som anges i f�rordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 �rs l�roplan f�r de
frivilliga skolformerna. Om utbildning i svenska f�r invandrare kombineras
med utbildning inom n�gon annan skolform inom skolv�sendet, ska f�rord-
ningen om 1994 �rs l�roplan f�r de frivilliga skolformerna g�lla f�r hela
utbildningen. Om utbildning i svenska f�r invandrare kombineras med
utbildning i gymnasieskolan, ska dock f�rordningen (SKOLFS 2011:144)
om l�roplan f�r gymnasieskolan g�lla f�r hela utbildningen i den m�n den
f�rordningen g�ller f�r utbildningen i gymnasieskolan.

Riktv�rdet f�r undervisningens omfattning i tid inom utbildning i svenska

f�r invandrare �r 525 timmar. Riktv�rdet f�r �verskridas och underskridas
beroende p� hur mycket undervisning eleverna beh�ver f�r att uppn� de kun-
skapsm�l som anges i kursplanen. I 22 kap. 6 � skollagen (2010:800) finns
best�mmelser om minsta antal timmar undervisningstid i veckan.

SFS 2011:1108

Kontinuerlig utbildning

25 �

Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela �ret.

Arbetsplatsf�rlagt l�rande

26 �

Med arbetsplatsf�rlagt l�rande avses i denna f�rordning l�rande i en

utbildning som genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan.

27 �

Huvudmannen ansvarar f�r att skaffa platser f�r arbetsplatsf�rlagt

l�rande och att l�randet uppfyller de krav som st�lls p� utbildningen. Rek-
torn beslutar om hela eller delar av kurser ska f�rl�ggas till arbetsplatser.

28 �

F�r en elev som deltar i arbetsplatsf�rlagt l�rande ska det utses en

handledare p� arbetsplatsen. Som handledare f�r bara den anlitas som har
n�dv�ndiga kunskaper och erfarenheter f�r uppdraget och som �ven i �vrigt
bed�ms vara l�mplig.

3 kap. Beh�righet och urval

Inledande best�mmelse

1 �

I 20 kap. 11, 19 och 20 ��, 21 kap. 11 och 16 �� samt 22 kap. 13 �

skollagen (2010:800) finns best�mmelser om r�tt och beh�righet att delta i
kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna respektive utbild-
ning i svenska f�r invandrare. I detta kapitel finns ytterligare best�mmelser
om beh�righet och best�mmelser om urval.

Beh�righet

2 �

Beh�rig att tas emot till kommunal vuxenutbildning �r ocks� den som

�r yngre �n det som anges i 20 kap. 11 � f�rsta stycket eller 20 � f�rsta
stycket skollagen (2010:800), om det med h�nsyn till den s�kandes person-
liga f�rh�llanden finns s�rskilda sk�l.

3 �

Beh�rig att tas emot till en kurs i �mnet modersm�l inom kommunal

vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna �r endast den som har det
aktuella spr�ket som sitt modersm�l.

4 �

Beh�rig att tas emot till en kurs i �mnet svenska som andraspr�k p�

gymnasial niv� inom kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r
vuxna �r endast den som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l.

5 �

En elev i gymnasieskolan �r inte beh�rig att tas emot i kommunal

vuxenutbildning i en kurs som eleven under hela eller n�gon del av kurstiden
i kommunal vuxenutbildning studerar i gymnasieskolan.

En elev i gymnasies�rskolan �r inte beh�rig att tas emot i s�rskild utbild-

ning f�r vuxna i en kurs som eleven under hela eller n�gon del av kurstiden i
s�rskild utbildning f�r vuxna studerar i gymnasies�rskolan.

SFS 2011:1108

6 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�rskilda f�rkunskaps-

krav f�r kurser inom kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�.

Urval

7 �

Om samtliga beh�riga s�kande till kommunal vuxenutbildning p�

gymnasial niv� inte kan antas till s�dan utbildning, ska ett urval g�ras. Vid
detta urval ska f�retr�de, i den ordning som anges nedan, ges till en s�kande
som har kort tidigare utbildning och som

1. �nskar fullf�lja studier som den s�kande har p�b�rjat enligt en uppr�t-

tad individuell studieplan,

2. beh�ver utbildningen f�r att komplettera ett reducerat program eller f�r

annan beh�righetskomplettering, eller

3. beh�ver utbildningen f�r p�g�ende yrkesverksamhet eller planerat

yrkesval.

N�got urval ska inte g�ras i fr�ga om s�dan kommunal vuxenutbildning

p� gymnasial niv� som en s�kande har r�tt att delta i enligt 20 kap. 19 �
skollagen (2010:800).

8 �

Om samtliga beh�riga s�kande till s�rskild utbildning f�r vuxna p�

1. inte tidigare har deltagit i motsvarande utbildning,
2. �nskar fullf�lja studier som den s�kande har p�b�rjat enligt en uppr�t-

tad individuell studieplan,

3. �nskar fullf�lja studier som den s�kande har p�b�rjat inom gymnasie-

s�rskolan, eller

4. beh�ver utbildningen f�r p�g�ende yrkesverksamhet eller planerat

yrkesval.

F�rsta stycket 3 g�ller �ven om den s�kande har avslutat studierna inom

gymnasies�rskolan, men utan att f� slutbetyg.

4 kap. Betyg, gymnasieexamen och pr�vning

Beslut om betyg

1 �

I 25 �� finns kompletterande best�mmelser till 3 kap. 16 � skollagen

(2010:800) om vem som ska besluta om betyg.

2 �

Om fler �n en l�rare bedriver undervisningen vid den tidpunkt n�r

betyg ska s�ttas och bara n�gon eller n�gra av dessa �r legitimerade, ska
betyget beslutas av den eller de legitimerade l�rarna.

3 �

Om ett betyg �r beroende av tv� eller flera legitimerade l�rares bed�m-

ning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om en eller
flera av dessa l�rare inte �r beh�riga, ska vid oenighet betyg beslutas av den
eller de l�rare som �r beh�riga att undervisa i det �mne som betyget avser.
Om ingen av l�rarna �r beh�rig att undervisa i �mnet eller om tv� eller flera
av l�rarna �r beh�riga och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av
rektorn.

SFS 2011:1108

4 �

Best�mmelserna i 3 kap. 16 � andra stycket skollagen (2010:800) samt

2 och 3 �� i detta kapitel g�ller inte f�r l�rare som har anst�llts utan tidsbe-
gr�nsning med st�d av 2 kap. 20 � andra eller tredje stycket skollagen f�r att
bedriva undervisning

1. i modersm�l,
2. i ett yrkesinriktat �mne (yrkes�mne) i kommunal vuxenutbildning p�

gymnasial niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv�, eller

3. p� en orienteringskurs eller en individuell kurs i kommunal vuxenut-

bildning.

F�rsta stycket g�ller bara i de fall l�raren bedriver s�dan undervisning

som avses i samma stycke 1, 2 eller 3.

5 �

Om fler �n en l�rare bedriver s�dan undervisning som avses i 4 � vid

den tidpunkt n�r betyg ska s�ttas och dessa inte kan enas, ska betyget beslu-
tas av rektorn.

Betyg

6 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad delkurs inom kommunal vuxenut-

bildning och s�rskild utbildning f�r vuxna som inte motsvarar tr�ningssko-
lan.

F�r en elev som har f�tt betyg p� samtliga delkurser av en kurs ska ett

sammanfattande betyg s�ttas p� kursen i dess helhet.

7 �

Betyg ska inte s�ttas p� orienteringskurser och individuella kurser.

8 �

Som betyg p� gymnasiearbetet ska n�gon av beteckningarna E eller F

anv�ndas. Om en elev har n�tt m�len f�r gymnasiearbetet i examensm�len,
ska betyget E anv�ndas. I annat fall ska betyget F anv�ndas.

Betyg p� gymnasiearbetet ska beslutas av l�raren efter att en medbed�ma-

re, som har erfarenhet av det kunskaps- eller yrkesomr�de som gymnasiear-
betet avser, har yttrat sig.

N�r gymnasiearbetet helt eller delvis har genomf�rts som arbetsplatsf�r-

lagt l�rande ska handledaren vara medbed�mare.

9 �

Betygskriterier ska finnas f�r betygen AE n�r det g�ller kommunal

vuxenutbildning p� grundl�ggande niv�, s�rskild utbildning f�r vuxna och
utbildning i svenska f�r invandrare. Kunskapskrav ska finnas f�r betygen
AE n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�.

Betygskriterierna f�r betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper

som kr�vs f�r respektive betyg. Betygskriterierna f�r betyget D inneb�r att
kriterierna f�r E och till �verv�gande del f�r C �r uppfyllda. Kriterierna f�r
betyget B inneb�r att �ven kriterierna f�r C och till �verv�gande del f�r A �r
uppfyllda.

Kunskapskraven f�r betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper

som kr�vs f�r respektive betyg. Kunskapskravet f�r betyget D inneb�r att
kraven f�r E och till �verv�gande del f�r C �r uppfyllda. Kravet f�r betyget
B inneb�r att �ven kraven f�r C och till �verv�gande del f�r A �r uppfyllda.

Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om betygskriterierna.

SFS 2011:1108

10 �

L�rarna b�r inom kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�

anv�nda nationella prov. L�rarna ska inom utbildning i svenska f�r invand-
rare anv�nda nationella slutprov. Skolverket f�r meddela f�reskrifter om de
nationella proven och slutproven. Skolverket beslutar ocks� om utform-
ningen av proven.

Betygskatalog

11 �

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma

g�ller uppgifterna i s�dana intyg som avses i 20, 21 och 22 kap. skollagen
(2010:800) samt i denna f�rordning. Med beslut om betyg avses beslut att

1. s�tta betyg efter varje avslutad kurs och delkurs samt p� gymnasiearbe-

tet eller efter pr�vning, och

2. inte s�tta betyg enligt 20 kap. 29 � eller 22 kap. 23 � skollagen

(2010:800).

Beslut enligt f�rsta stycket 2 markeras i betygskatalogen med ett horison-

tellt streck.

Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanst�llas f�r varje

enskild elev. Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs.

12 �

Den som har slutf�rt kurser inom kommunal vuxenutbildning,

s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r invandrare ska
kunna f� ett utdrag ur betygskatalogen som visar vilka kurser eller delkurser
som personen har slutf�rt inom utbildningen och vilka betyg som personen
har f�tt p� de skilda kurserna. Den som vill ha ett utdrag f�r sj�lv best�mma
vilka kurser eller delkurser som ska ing� i utdraget.

Det som s�gs i f�rsta stycket om kurser g�ller ocks� f�r gymnasiearbete

inom kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�.

Slutbetyg

13 �

Den som har f�tt l�gst betyget E i svenska eller svenska som andra-

spr�k, engelska, matematik och samh�llskunskap i kommunal vuxenutbild-
ning p� grundl�ggande niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�g-
gande niv� ska f� slutbetyg fr�n s�dan utbildning.

Den som har fler betyg fr�n kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande

niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� �n som avses
i f�rsta stycket f�r sj�lv best�mma vilka �vriga betyg som ska ing� i slutbe-
tyget. I slutbetyget f�r dock inte betyg p� en delkurs ing�, om eleven har f�tt
ett sammanfattande betyg p� kursen i dess helhet. F�r den som har flera
betyg fr�n samma kurs eller betyg fr�n j�mf�rbara, alternativa eller �verlap-
pande kurser ska det h�gre betyget tas in i slutbetyget.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som �r j�mf�r-

bara eller alternativa eller som �verlappar varandra.

I slutbetyg fr�n kommunal vuxenutbildning f�r betyg tas in fr�n s�dan

utbildning och motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. I slutbetyg fr�n
s�rskild utbildning f�r vuxna f�r betyg tas in fr�n s�dan utbildning och mot-
svarande utbildning enligt 5 eller 6 kap.

SFS 2011:1108

Gymnasieexamen

14 �

Gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenut-

bildning p� gymnasial niv� ska utf�rdas f�r den som har betyg p� utbildning
som omfattar 2 400 gymnasiepo�ng, varav godk�nda betyg i 2 250 gymna-
siepo�ng som innefattar betyg p�

1. svenska eller svenska som andraspr�k kursen 1,
2. engelska kursen 5,
3. matematik kursen 1 a, och
4. gymnasiearbetet.
En s�dan gymnasieexamen som avses i f�rsta stycket ska �ven innefatta

betyg

1. p� en eller flera kurser i historia, samh�llskunskap, religionskunskap

och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepo�ng i varje �mne, och

2. som till �verv�gande del �r satta p� kurser som f�r ing� i ett och samma

nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt h�gst
1 800 gymnasiepo�ng.

15 �

Gymnasieexamen i form av h�gskolef�rberedande examen inom

kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� ska utf�rdas f�r den som har
betyg p� utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepo�ng, varav godk�nda
betyg i 2 250 gymnasiepo�ng som innefattar betyg p�

1. svenska eller svenska som andraspr�k kurserna 1, 2 och 3,
2. engelska kurserna 5 och 6,
3. matematik kursen 1 b eller 1 c, och
4. gymnasiearbetet.
En s�dan gymnasieexamen som avses i f�rsta stycket ska �ven, ut�ver det

som framg�r av f�rsta stycket 14, innefatta betyg p� en eller flera kurser i
matematik, historia, samh�llskunskap, religionskunskap och naturkunskap
med sammanlagt minst 450 gymnasiepo�ng. Betyg p� kurser i naturkunskap
f�r ers�ttas med betyg p� kurser i biologi, fysik och kemi. �vriga betyg som
ing�r i en s�dan examen ska till �verv�gande del vara satta p� andra kurser
som f�r ing� i ett och samma nationella h�gskolef�rberedande program i
gymnasieskolan.

16 �

Om eleven tidigare har f�tt godk�nt betyg p� en inledande kurs i

matematik, f�r rektorn besluta att detta betyg ska ers�tta ett s�dant betyg som
avses i 14 � f�rsta stycket 3 eller 15 � f�rsta stycket 3.

17 �

Kurser i teckenspr�k som utg�r gymnasiegemensamt �mne i gymna-

sieskolan f�r ers�tta en eller flera s�dana kurser som avses i 14 och 15 �� f�r
d�va eller h�rselskadade elever med undantag av kurser i svenska.

Kurser i svenska f�r d�va respektive engelska f�r d�va f�r ers�tta kurser i

svenska eller svenska som andraspr�k respektive engelska enligt 14 eller
15 � f�r d�va elever.

Beslut enligt f�rsta och andra styckena fattas av rektorn.

18 �

I gymnasieexamen f�r betyg tas in fr�n kommunal vuxenutbildning

p� gymnasial niv� och motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. samt fr�n

SFS 2011:1108

gymnasieskolan eller motsvarande p� gymnasiearbete och p� de kurser som
f�r finnas i kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�.

I gymnasieexamen f�r dock inte betyg p� en delkurs ing�.

19 �

F�r den som tidigare har f�tt en gymnasieexamen f�r en s�dan yrkes-

examen som avses i detta kapitel med samma inneh�ll som den tidigare
examen inte utf�rdas.

F�r den som tidigare har f�tt en gymnasieexamen f�r en s�dan h�gskole-

f�rberedande examen som avses i detta kapitel inte utf�rdas.

Examensbevis

20 �

Examensbevis ska utf�rdas f�r den som har uppfyllt kraven f�r en

examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det framg�

1. om beviset avser en yrkesexamen eller h�gskolef�rberedande examen,
2. vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen

motsvarar,

3. om personen har f�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning

som p�b�rjas p� grundniv� och beviset avser en yrkesexamen,

4. vilka kurser som beviset avser, vilka av kurserna som ing�r i examen

och i f�rekommande fall vilka som har l�sts ut�ver det som kr�vs f�r exa-
men, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattat och vilket betyg
som har satts p� varje kurs, och

5. att ett godk�nt gymnasiearbete har genomf�rts och vad det har inne-

h�llit.

21 �

F�r den som har flera betyg fr�n samma kurs eller betyg fr�n j�mf�r-

bara, alternativa eller �verlappande kurser ska det h�gre betyget tas med i
examensbeviset.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som �r j�mf�r-

bara eller alternativa eller som �verlappar varandra.

Utf�rdande av betygsdokument

22 �

Betygsdokument och utdrag ur betygskatalogen ska utf�rdas av

rektorn.

En anteckning ska g�ras i betygskatalogen om att slutbetyg eller examens-

bevis har utf�rdats och om betygets eller bevisets inneh�ll.

23 �

Om betyg inte har kunnat s�ttas enligt 20 kap. 29 � eller 22 kap. 23 �

skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i doku-
menten enligt detta kapitel.

Pr�vning

24 �

Betygss�ttning efter en validering sker inom kommunal vuxenutbild-

ning och utbildning i svenska f�r invandrare genom pr�vning.

Best�mmelserna om betygss�ttning samt utf�rdande av betyg och

examensbevis i detta kapitel g�ller i till�mpliga delar �ven vid pr�vning.

Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om pr�vning.

SFS 2011:1108

Intyg och validering

25 �

Den som har genomg�tt en orienteringskurs eller en individuell kurs

ska f� ett intyg. �ven den som har genomg�tt en validering ska kunna f� ett
intyg.

Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om validering.

Utformning av dokument

26 �

Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utformningen

av de dokument som har n�mnts i detta kapitel. N�r det g�ller f�reskrifter
som r�r examensbevis ska Skolverket samr�da med Verket f�r h�gskoleser-
vice, H�gskoleverket och Myndigheten f�r yrkesh�gskolan.

5 kap. Utbildning f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt

Inledande best�mmelse

1 �

I 24 kap. 10 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om att Krimi-

nalv�rden ansvarar f�r utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbild-
ning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare
f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt.

Ledning och personal

2 �

Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta kapitel ska ledas

och samordnas av en rektor. Rektorn ska h�lla sig f�rtrogen med det dagliga
arbetet i verksamheten. Rektorn ska s�rskilt verka f�r att utbildningen
utvecklas.

Rektorn ska ben�mnas p� detta s�tt. Ben�mningen ska f�rbeh�llas den

som har en anst�llning som rektor. Som rektor f�r bara den anst�llas som
genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

En st�llf�retr�dare f�r utses f�r en rektor.

3 �

Rektorn f�r uppdra �t en anst�lld eller en uppdragstagare i verksamhe-

ten som har tillr�cklig kompetens och erfarenhet att fullg�ra enskilda
ledningsuppgifter.

4 �

Kriminalv�rden ska se till att rektorerna g�r en s�dan s�rskild befatt-

ningsutbildning som regleras i f�rordningen (2011:183) om befattningsut-
bildning f�r rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion
i skola, f�rskola och fritidshem samt fortbildning f�r rektorer eller en utbild-
ning som kan j�mst�llas med denna. Utbildningen ska p�b�rjas snarast m�j-
ligt efter det att rektorn har tilltr�tt sin anst�llning och vara genomf�rd inom
fyra �r efter tilltr�desdagen.

Kriminalv�rdens skyldighet enligt f�rsta stycket g�ller inte i fr�ga om

rektorer som

tidigare har g�tt befattningsutbildningen eller en �ldre statlig rektorsut-

bildning,

SFS 2011:1108

genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har f�rv�rvat kunskaper

som av ett universitet eller en h�gskola som anordnar befattningsutbildning
har j�mst�llts med s�dan utbildning, eller

den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer.

5 �

Kriminalv�rden ska f�r undervisningen anv�nda l�rare som har en

utbildning som �r avsedd f�r den undervisning som l�raren ska bedriva.
Undantag f�r g�ras endast om personer med s�dan utbildning inte finns att
tillg� eller om det med h�nsyn till eleverna finns n�got annat s�rskilt sk�l.

Utbildningen

6 �

F�r utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och s�rskild

utbildning f�r vuxna ska f�rordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 �rs l�ro-
plan f�r de frivilliga skolformerna till�mpas i samma omfattning som f�r
kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna.

Utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare ska vila p�

de grundl�ggande v�rden som anges i f�rordningen om 1994 �rs l�roplan f�r
de frivilliga skolformerna. Om utbildning som motsvarar utbildning i
svenska f�r invandrare kombineras med utbildning f�r vilken den n�mnda
f�rordningen till�mpas, ska den n�mnda f�rordningen till�mpas f�r hela
utbildningen. Om utbildning i svenska f�r invandrare kombineras med
utbildning i gymnasieskolan, ska dock f�rordningen (SKOLFS 2011:144)
om l�roplan f�r gymnasieskolan g�lla f�r hela utbildningen i den m�n den
f�rordningen g�ller f�r utbildningen i gymnasieskolan.

7 �

Inom utbildning enligt detta kapitel ska det finnas nationella kurser

och, utom i utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare,
orienteringskurser. Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbild-
ning p� gymnasial niv� ska det �ven finnas individuella kurser och s�dant
gymnasiearbete som avses i 2 kap. 3 � andra stycket. F�reskrifterna i 2 kap.
1, 2, 4, 610 och 1623 �� om kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbild-
ning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare ska till�mpas f�r res-
pektive motsvarande utbildning enligt detta kapitel. Detta g�ller �ven det
bemyndigande f�r Statens skolverk att meddela f�reskrifter som finns i
2 kap. 17 �.

8 �

F�r utbildningen ska de kursplaner eller �mnesplaner till�mpas som �r

meddelade av regeringen eller av Statens skolverk f�r motsvarande utbild-
ning inom skolv�sendet.

F�r elever med utvecklingsst�rning f�r n�dv�ndiga avvikelser g�ras fr�n

kursplanen f�r utbildning i svenska f�r invandrare.

Beh�righet till utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning

9 �

En s�kande �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar kommunal

vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� fr�n och med det �r han eller hon
fyller 18 �r, om han eller hon saknar s�dana kunskaper som normalt uppn�s i
grundskolan och har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen.

SFS 2011:1108

I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 3 � till�mpas f�r utbild-

ning som motsvarar kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv�.

10 �

En s�kande �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar kommunal

vuxenutbildning p� gymnasial niv� fr�n och med det �r han eller hon fyller
18 �r, om han eller hon

1. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
2. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och
3. uppfyller de s�rskilda f�rkunskapskrav som kan vara f�reskrivna f�r

motsvarande utbildning inom skolv�sendet med st�d av 3 kap. 6 �.

Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men

har slutf�rt utbildning p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller
likv�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor.

I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 3 och 4 �� till�mpas f�r

utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�.

Beh�righet till utbildning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna

11 �

En s�kande med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning

som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� fr�n och
med det �r han eller hon fyller 18 �r, om han eller hon saknar s�dana kunska-
per som utbildningen i grunds�rskolan syftar till att ge och har f�ruts�tt-
ningar att tillgodog�ra sig utbildningen.

I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 3 � till�mpas f�r utbild-

ning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv�.

12 �

En s�kande med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning

som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� fr�n och med
det �r han eller hon fyller 18 �r, om han eller hon

motsvarande utbildning inom skolv�sendet med st�d av 3 kap. 6 �.

Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men

har slutf�rt utbildning i gymnasies�rskolan eller likv�rdig utbildning och
uppfyller �vriga beh�righetsvillkor.

I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 3 och 4 �� till�mpas f�r

utbildning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv�.

Beh�righet till utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r
invandrare

13 �

En s�kande �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar utbildning

i svenska f�r invandrare fr�n och med det �r han eller hon fyller 16 �r, om
han eller hon saknar s�dana grundl�ggande kunskaper i svenska spr�ket som
utbildningen syftar till att ge.

Den som har s�dana kunskaper i det danska eller norska spr�ket att grund-

l�ggande svenskundervisning inte kan anses n�dv�ndig, �r dock inte beh�rig
att delta i utbildningen.

SFS 2011:1108

Betyg

14 �

Betyg ska beslutas av den eller de l�rare som bedriver undervisningen

vid den tidpunkt n�r betyg ska s�ttas. Om ett betyg �r beroende av tv� eller
flera l�rares bed�mning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rek-
torn.

15 �

F�reskrifterna i 3 kap. 14, 15 och 1721 ��, 20 kap. 2535 ��,

21 kap. 1824 �� och 22 kap. 1929 �� skollagen (2010:800) samt i 4 kap.
626 �� denna f�rordning n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning, s�r-
skild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare ska till�m-
pas f�r motsvarande utbildning enligt detta kapitel. Detta g�ller �ven de
bemyndiganden f�r Statens skolverk att meddela f�reskrifter som finns i
4 kap. 9, 10, 13, 21 och 2426 �� denna f�rordning.

Bemyndiganden

16 �

Kriminalv�rden f�r meddela f�reskrifter om urval och de f�reskrifter

som i �vrigt beh�vs f�r verkst�lligheten av best�mmelserna i detta kapitel.

6 kap. Betygsr�tt f�r vuxenutbildning

Inledande best�mmelser

1 �

Tillst�nd att s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg och

intyg enligt best�mmelser som g�ller f�r skolv�sendet f�r enligt f�reskrifter-
na i detta kapitel ges till

1. en enskild utbildningsanordnare f�r utbildning motsvarande kommunal

vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r
invandrare som p� uppdrag av juridiska personer anordnas f�r uppdrags-
givarnas r�kning och f�r de personer som uppdragsgivarna utser, och

2. en folkh�gskola f�r utbildning motsvarande utbildning i svenska f�r

invandrare.

Tillst�nd enligt f�rsta stycket f�r inte avse slutbetyg.

2 �

Med enskild utbildningsanordnare avses i detta kapitel en enskild

fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning.

Det som s�gs om en enskild utbildningsanordnare g�ller �ven en

folkh�gskola som bedrivs av en kommun eller ett landsting.

Allm�nna best�mmelser

Ledning och personal

3 �

Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta kapitel ska ledas

och samordnas av en rektor. Rektorn ska h�lla sig f�rtrogen med det dagliga
arbetet i verksamheten. Rektorn ska s�rskilt verka f�r att utbildningen
utvecklas.

Rektorn ska ben�mnas p� detta s�tt. Ben�mningen ska f�rbeh�llas den

som har en anst�llning som rektor. Som rektor f�r bara den anst�llas som
genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

En st�llf�retr�dare f�r utses f�r en rektor.

SFS 2011:1108

4 �

Rektorn f�r uppdra �t en anst�lld eller en uppdragstagare i verksamhe-

ten som har tillr�cklig kompetens och erfarenhet att fullg�ra enskilda led-
ningsuppgifter.

5 �

Utbildningsanordnaren ska se till att rektorerna g�r en s�dan s�rskild

befattningsutbildning som regleras i f�rordningen (2011:183) om befatt-
ningsutbildning f�r rektorer och annan personal med motsvarande lednings-
funktion i skola, f�rskola och fritidshem samt fortbildning f�r rektorer eller
en utbildning som kan j�mst�llas med denna. Utbildningen ska p�b�rjas sna-
rast m�jligt efter det att rektorn har tilltr�tt sin anst�llning och vara genom-
f�rd inom fyra �r efter tilltr�desdagen.

Skyldigheten f�r en utbildningsanordnare enligt f�rsta stycket g�ller inte i

fr�ga om rektorer som

tidigare har g�tt befattningsutbildningen eller en �ldre statlig rektorsut-

bildning,

genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har f�rv�rvat kunskaper

som av ett universitet eller en h�gskola som anordnar befattningsutbildning
har j�mst�llts med s�dan utbildning, eller

den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer.

6 �

Utbildningsanordnaren ska f�r undervisningen anv�nda l�rare som har

en utbildning som �r avsedd f�r den undervisning som l�raren ska bedriva.
Undantag f�r g�ras endast om personer med s�dan utbildning inte finns att
tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna.

Utbildningen

7 �

F�r utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och s�rskild

utbildning f�r vuxna ska f�rordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 �rs
l�roplan f�r de frivilliga skolformerna till�mpas i samma omfattning som f�r
kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna.

Utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare ska vila p�

8 �

Inom utbildning enligt detta kapitel ska det finnas nationella kurser.

F�reskrifterna i 2 kap. 1, 2, 8, 1619 och 2123 �� om kommunal vuxenut-
bildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invand-
rare ska till�mpas f�r respektive motsvarande utbildning enligt detta kapitel,
med undantag av best�mmelsen om gymnasiearbete. Detta g�ller �ven det
bemyndigande f�r Statens skolverk att meddela f�reskrifter som finns i
2 kap. 17 �. Kurserna f�r delas upp i delkurser om det �r fr�ga om kommunal
vuxenutbildning eller s�rskild utbildning f�r vuxna som anordnas p� entre-
prenad enligt 23 kap. 2 � skollagen (2010:800).

SFS 2011:1108

9 �

F�r utbildningen ska de kursplaner eller �mnesplaner till�mpas som �r

meddelade av regeringen eller av Statens skolverk f�r motsvarande utbild-
ning inom skolv�sendet.

F�r elever med utvecklingsst�rning f�r n�dv�ndiga avvikelser g�ras fr�n

kursplanen f�r utbildning i svenska f�r invandrare.

Beh�righet till utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning

10 �

En s�kande �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar kommunal

vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� fr�n och med andra kalender-
halv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon saknar s�dana
kunskaper som normalt uppn�s i grundskolan och har f�ruts�ttningar att till-
godog�ra sig utbildningen.

I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 2 och 3 �� och 5 � f�rsta

stycket till�mpas f�r utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning
p� grundl�ggande niv�.

11 �

En s�kande �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar kommunal

vuxenutbildning p� gymnasial niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det
�r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon

motsvarande utbildning inom skolv�sendet med st�d av 3 kap. 6 �.

Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men

har slutf�rt utbildning p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller
likv�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor.

I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 24 �� och 5 � f�rsta

stycket till�mpas f�r utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning
p� gymnasial niv�.

Beh�righet till utbildning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna

12 �

En s�kande med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning

som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� fr�n och
med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller
hon saknar s�dana kunskaper som utbildningen i grunds�rskolan syftar till
att ge och har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen.

I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 3 � till�mpas f�r utbild-

ning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv�.

13 �

En s�kande med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning

som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� fr�n och med
andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon

motsvarande utbildning inom skolv�sendet med st�d av 3 kap. 6 �.

SFS 2011:1108

Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men

har slutf�rt utbildning i gymnasies�rskolan eller likv�rdig utbildning och
uppfyller �vriga beh�righetsvillkor.

I �vrigt ska f�reskrifterna om beh�righet i 3 kap. 3 och 4 �� och 5 � andra

stycket till�mpas f�r utbildning som motsvarar s�rskild utbildning f�r vuxna
p� gymnasial niv�.

Beh�righet till utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare

14 �

En s�kande �r beh�rig att delta i utbildning som motsvarar utbildning

i svenska f�r invandrare fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller
hon fyller 16 �r, om han eller hon saknar s�dana grundl�ggande kunskaper i
svenska spr�ket som utbildningen syftar till att ge.

Den som har s�dana kunskaper i det danska eller norska spr�ket att grund-

l�ggande svenskundervisning inte kan anses n�dv�ndig, �r dock inte beh�rig
att delta i utbildningen.

Betyg

15 �

Betyg ska beslutas av den eller de l�rare som bedriver undervisningen

vid den tidpunkt n�r betyg ska s�ttas. Om ett betyg �r beroende av tv� eller
flera l�rares bed�mning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rek-
torn.

16 �

F�reskrifterna i 3 kap. 14, 15 och 1721 ��, 20 kap. 2535 ��,

21 kap. 1824 �� och 22 kap. 1929 �� skollagen (2010:800) samt i 4 kap.
912 och 2226 �� denna f�rordning n�r det g�ller kommunal vuxenutbild-
ning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare
ska till�mpas f�r motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med undantag
av best�mmelserna om gymnasiearbete, delkurser, examensbevis, oriente-
ringskurser och individuella kurser. Detta g�ller �ven de bemyndiganden f�r
Statens skolverk att meddela f�reskrifter som finns i 4 kap. 9, 10 och 24
26 �� denna f�rordning.

S�rskilda best�mmelser

17 �

Utbildningsanordnaren ska l�mna betygshandlingar och intyg n�r det

g�ller utbildningen till elevernas respektive hemkommuner.

18 �

En folkh�gskola som enligt 24 kap. skollagen (2010:800) anordnar

utbildning som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare ska snarast
l�mna uppgift till elevens hemkommun om n�r eleven b�rjar utbildningen
och n�r elevens utbildning upph�r, eleven frivilligt avbryter eller p� annat
s�tt avslutar utbildningen.

Eleven ska anses ha avbrutit utbildningen frivilligt om eleven efter att ha

p�b�rjat utbildningen uteblivit fr�n den under mer �n tre veckor i f�ljd, utan
att detta har berott p� sjukdom eller beviljad ledighet. Rektorn f�r besluta om
undantag, om det finns synnerliga sk�l.

SFS 2011:1108

Ans�kan

19 �

Tillst�nd enligt 1 � l�mnas efter ans�kan.

Ans�kan om tillst�nd ges in till Statens skolinspektion. Ans�kan f�r �ver-

f�ras elektroniskt till Skolinspektionen.

Skolinspektionen f�r meddela f�reskrifter om elektronisk �verf�ring av en

ans�kan och elektronisk signatur samt de ytterligare f�reskrifter som beh�vs
f�r ans�kningsf�rfarandet.

Beslut om tillst�nd

20 �

Statens skolinspektion beslutar om tillst�nd enligt 1 �.

Tillst�nd ska l�mnas om utbildningsanordnaren har f�ruts�ttningar att f�l-

ja de f�reskrifter som g�ller f�r utbildningen enligt detta kapitel och om
utbildningen �ven i �vrigt bed�ms vara av god kvalitet.

Ers�ttning f�r utbildning i svenska f�r invandrare i folkh�gskola

21 �

Om inte kommunen och folkh�gskolan kommer �verens om n�got

annat, ska ers�ttning enligt 24 kap. 15 � skollagen (2010:800) l�mnas f�r
den tid som eleven deltar i folkh�gskolans utbildning i svenska f�r invand-
rare och f�r ett kalenderhalv�r i s�nder med en sj�ttedel per m�nad.

Ers�ttningen ska avse s�dant som
1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. administration,
4. lokaler, och
5. studie- och yrkesv�gledning.

22 �

Ers�ttning enligt 24 kap. 15 � skollagen (2010:800) ska inte l�ngre

l�mnas om

1. elevens utbildning har upph�rt eller eleven frivilligt har avbrutit utbild-

ningen,

2. eleven p� annat s�tt har avslutat utbildningen, eller
3. tillst�nd enligt detta kapitel f�r elevens utbildning har �terkallats.
Kommunen f�r �ven under en p�g�ende ers�ttningsperiod i de fall som

avses i f�rsta stycket 13 omedelbart sluta att betala ut ers�ttning.

23 �

Om en kommun som ska l�mna ers�ttning enligt 24 kap. 15 � skolla-

gen (2010:800) inte anordnar n�gon egen utbildning i svenska f�r invand-
rare, ska ers�ttningen best�mmas med ledning av Statistiska centralbyr�ns
officiella statistik �ver kommunernas kostnader f�r utbildning i svenska f�r
invandrare.

Uppf�ljning och utv�rdering

24 �

Statens skolverk ska p� nationell niv� f�lja upp och utv�rdera utbild-

ning som tillst�nd har l�mnats f�r enligt detta kapitel. F�reskrifterna i
26 kap. 25 och 26 �� skollagen (2010:800) ska g�lla f�r s�dan uppf�ljning
och utv�rdering.

SFS 2011:1108

Tillsyn

25 �

Statens skolinspektion har tillsyn �ver utbildning som tillst�nd har

l�mnats f�r enligt detta kapitel. F�reskrifterna i 26 kap. 613, 15, 16 och
1823 �� skollagen (2010:800) ska till�mpas f�r s�dan utbildning. F�re-
skrifterna i 26 kap. 1013, 15, 16 och 18 �� skollagen ska �ven till�mpas i
fr�ga om en entrepren�r med tillst�nd enligt detta kapitel. Det som i de
best�mmelserna s�gs om enskild huvudman ska �ven g�lla entrepren�ren
och det som s�gs om godk�nnande och beslut om r�tt till bidrag ska g�lla
tillst�nd enligt detta kapitel.

�ven om Skolinspektionen har �terkallat ett tillst�nd f�r en s�dan utbild-

ning som avses i detta kapitel f�r betyg s�ttas samt betyg och intyg utf�rdas
n�r det g�ller en kurs f�r de elever som har p�b�rjat kursen f�re beslutet om
�terkallelse.

Bemyndiganden

26 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka handlingar som

ska anses vara s�dana betygshandlingar som avses i 17 � och n�r hand-
lingarna och intygen ska l�mnas till kommunerna samt de ytterligare f�re-
skrifter om handlingarna och intygen som beh�vs.

Statens skolinspektion f�r meddela de f�reskrifter som i �vrigt beh�vs f�r

verkst�lligheten av best�mmelserna i detta kapitel.

7 kap. �vriga best�mmelser

Avbrott

1 �

Om en elev har p�b�rjat en kurs eller en delkurs och d�refter uteblivit

fr�n den under mer �n tre veckor i f�ljd, utan att detta har berott p� sjukdom
eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avbrutit kursen eller delkursen.
Rektorn f�r besluta om undantag, om det finns synnerliga sk�l.

Anm�lningsskyldighet vid fr�nvaro

2 �

Om en elev p� grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i

utbildningen, ska det snarast anm�las till rektorn.

Ledighet

3 �

Rektorn f�r bevilja en elev ledighet fr�n utbildningen f�r enskilda

angel�genheter.

Utredning vid avst�ngning

4 �

Huvudmannen ska se till att det i ett �rende om avst�ngning finns en

utredning som allsidigt klarl�gger de omst�ndigheter som �r av betydelse f�r
�rendets bed�mning. Utredningen ska inledas omg�ende och genomf�ras s�
skyndsamt som m�jligt. Var och en som antas kunna l�mna upplysningar av
betydelse ska h�ras under utredningen.

SFS 2011:1108

Nordiska s�kande

5 �

Personer som �r bosatta i Danmark eller Finland med sj�lvstyrande

omr�den eller i Island eller Norge, och som genom sin tidigare skolg�ng i
hemlandet har s�dana f�ruts�ttningar som bed�ms i huvudsak motsvara
svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning (nordiska
s�kande), ska i fr�ga om kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�
likst�llas med s�kande fr�n den kommun d�r den s�kta utbildningen anord-
nas.

Med sj�lvstyrande omr�den avses F�r�arna och Gr�nland samt �land.

6 �

En kommun som i sin kommunala vuxenutbildning har tagit emot fler

nordiska s�kande �n det antal svenska elever bosatta i kommunen som sam-
tidigt genomg�r vuxenutbildning i n�got annat nordiskt land, har r�tt till
ers�ttning f�r det �verskjutande antalet elever.

7 �

Ett landsting som i sin kommunala vuxenutbildning har tagit emot

nordiska s�kande har r�tt till ers�ttning.

8 �

Ers�ttningens storlek i de fall som avses i 6 och 7 �� beslutas av rege-

ringen.

Ans�kan om s�dan ers�ttning g�rs hos Statens skolverk som beslutar om

ers�ttningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen snarast m�jligt.

Skolverket f�r meddela f�reskrifter om elektronisk �verf�ring av en ans�-

kan och elektronisk signatur samt de ytterligare f�reskrifter som beh�vs f�r
ans�kningsf�rfarandet.

�verklagande

9 �

I 22 a � f�rvaltningslagen (1986:223) finns best�mmelser om �verkla-

gande hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna f�rordning
�n beslut i fr�ga om tillst�nd enligt 6 kap. 20 � samt �terkallelse av s�dant
tillst�nd och tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 6 kap. 25 � f�rsta stycket f�r
dock inte �verklagas.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 15 december 2011. Genom f�rord-

ningen upph�vs

a) f�rordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning,
b) f�rordningen (1992:736) om vuxenutbildning f�r utvecklingsst�rda,
c) f�rordningen (1994:895) om svenskundervisning f�r invandrare,
d) f�rordningen (2007:152) om utbildning vid kriminalv�rd i anstalt, och
e) f�rordningen (2010:253) om betygsr�tt f�r vuxenutbildning.
2. De nya best�mmelserna ska till�mpas p� kurser, delkurser eller gymna-

siearbeten som p�b�rjas efter utg�ngen av juni 2012. F�r kurser, delkurser
eller projektarbeten som har p�b�rjats tidigare ska �ldre best�mmelser fort-
s�tta att g�lla. Denna punkt ska inte g�lla om annat f�ljer av dessa ikrafttr�-
dande- och �verg�ngsbest�mmelser.

SFS 2011:1108

3. En l�rare som avses i 33 � andra stycket lagen (2010:801) om inf�rande

av skollagen (2010:800) ska vid till�mpningen av 4 kap. 2 och 3 �� denna
f�rordning j�mst�llas med en legitimerad l�rare som �r beh�rig att undervisa
i det �mne som betyget avser.

4. Elever som har p�b�rjat kurser, delkurser eller projektarbeten enligt

n�gon av de f�rordningar som avses i 1 a)d) f�re den 1 juli 2012 och som
efter avbrott i studierna vill �teruppta dem efter utg�ngen av juni 2012 och
vilkas p�b�rjade utbildning inte erbjuds enligt denna f�rordning, ska fullf�l-
ja utbildningen enligt de f�reskrifter som g�ller f�r utbildning som p�b�rjas
efter utg�ngen av juni 2012. F�r dessa elever f�r gymnasieexamen utf�rdas
om de uppfyller de villkor som st�lls i denna f�rordning. I en s�dan examen
f�r betyg satta f�re den 1 juli 2012 ing� om Statens skolverk har meddelat
f�reskrifter om det med st�d av punkten 6. Betygen ska i s�dana fall
omvandlas enligt f�ljande.

Mycket v�l godk�nt ska motsvara A,
V�l godk�nt ska motsvara C,
Godk�nt ska motsvara E, och
Icke godk�nt ska motsvara F.
I s�dana fall ska i examensbeviset betyg anges med betygsstegen AF och

kurser anges enligt �mnesplaner.

5. Om punkten 4 inte kan till�mpas eller om det finns andra s�rskilda sk�l,

f�r rektorn besluta att de elever som avses i punkten 4 f�r fullf�lja kursen,
delkursen eller projektarbetet enligt �ldre f�reskrifter. F�r dessa elever f�r
slutbetyg utf�rdas. I slutbetyget f�r d� betyg satta p� kurser enligt �mnespla-
ner ing�. Slutbetyg f�r utf�rdas senast den 1 juli 2015.

6. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om i vilka fall kurser enligt de

kursplaner som g�ller f�re den 1 juli 2012 motsvaras av kurser enligt �mnes-
planer och f�r ing� i en gymnasieexamen. Skolverket f�r �ven meddela de
ytterligare f�reskrifter som beh�vs om detta och f�r till�mpningen av punk-
terna 4 och 5.

7. F�r den som har ett slutbetyg fr�n ett fullst�ndigt eller ut�kat nationellt

program i gymnasieskolan eller motsvarande f�r en s�dan examen som avses
i 4 kap. inte utf�rdas.

8. Den som har p�b�rjat en kurs eller delkurs eller ett projektarbete f�re

den 1 juli 2012 f�r genomg� pr�vning enligt f�rordningen (2002:1012) om
kommunal vuxenutbildning enligt de kursplaner som g�llde fram till utg�ng-
en av juni 2012. Den som har p�b�rjat en kurs f�re den 1 juli 2012 f�r
genomg� pr�vning enligt f�rordningen (1994:895) om svenskundervisning
f�r invandrare enligt den kursplan som g�llde fram till utg�ngen av juni
2012. S�dana pr�vningar som avses i denna punkt f�r g�ras senast den
30 juni 2016.

9. Ett tillst�nd enligt f�rordningen (2010:253) om betygsr�tt f�r vuxenut-

bildning som g�ller vid utg�ngen av juni 2012 ska j�mst�llas med ett till-
st�nd enligt 6 kap. Tillst�ndet f�r f�re den 1 juli 2013 endast �terkallas p�
grund av att villkoren f�r tillst�ndet enligt f�rordningen om betygsr�tt f�r
vuxenutbildning inte �r uppfyllda.

SFS 2011:1108

P� regeringens v�gnar

NYAMKO SABUNI

Charlotte Abrahamsson
(Utbildningsdepartementet)

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2011:1108 Förordning om vuxenutbildning

Om Lagboken.se