SFS 2011:1513 Lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i socialf�rs�kringsbalken; utf�rdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om socialf�rs�kringsbalken dels att 1 kap. 3 �, 5 kap. 9, 10, 14 och 15 ��, 23 kap. 3 �, 24 kap. 13 ��, 27 kap. 22, 23 och 24 a ��, 29 kap. 1 och 3 ��, 40 kap. 3 � samt 93 kap. 2, 3 och 5 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att det i balken ska inf�ras sju nya kapitel, 28 a, 31 a och 103 a 103 e kap. samt n�rmast f�re 103 a kap. en ny rubrik av f�ljande lydelse. 1 kap. 3 � �vergripande best�mmelser finns i 17 kap. (avdelning A). Vidare finns best�mmelser om familjef�rm�ner i 822 kap. (avdelning B), f�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada i 2347 kap. (avdelning C), s�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder i 4852 kap. (avdelning D), f�rm�ner vid �lderdom i 5374 kap. (avdelning E), f�rm�ner till efterlevande i 7592 kap. (avdelning F), och bostadsst�d i 93103 e kap. (avdelning G). Vissa gemensamma best�mmelser om f�rm�nerna, handl�ggningen och organisationen finns i 104117 kap. (avdelning H). 5 kap. 9 � Den som �r bosatt i Sverige �r f�rs�krad f�r f�ljande f�rm�ner: Avdelning B Familjef�rm�ner 1 Prop. 2011/12:1, utg.omr. 10, bet. 2011/12:SfU1, rskr. 2011/12:85. 1. f�r�ldrapenning p� l�gstaniv� och grundniv�, 2. barnbidrag, 3. underh�llsst�d, 4. adoptionsbidrag, 5. v�rdbidrag, (11 och 12 kap.) (15 och 16 kap.) (1719 kap.) (21 kap.) (22 kap.) SFS 2011:1513 Utkom fr�n trycket den 23 december 2011 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2011:1513 Avdelning C F�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada Avdelning D S�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder Avdelning E F�rm�ner vid �lderdom Avdelning F F�rm�ner till efterlevande Avdelning G Bostadsst�d 10 � N�r det g�ller f�rm�ner till efterlevande enligt 9 � 15 och 16 �r det den efterlevande som ska vara f�rs�krad f�r f�rm�nerna. 14 � F�rm�ner f�r l�mnas om utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst sex m�nader. �ldref�rs�rjningsst�d enligt 9 � 14 kan dock l�mnas endast om utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst tre m�nader. Sjukpenning i s�rskilda fall enligt 9 � 6 och rehabiliteringspenning i s�rskilda fall enligt 9 � 7 f�r f�r tid d� en f�rs�krad vistas utomlands l�mnas endast om F�rs�kringskassan medger att den f�rs�krade reser till utlandet. F�rm�ner enligt 9 � 8, 12, 13, 15 och 16 kan l�mnas s� l�nge den f�r- s�krades bos�ttning i Sverige best�r. 15 � Tidsbegr�nsningen och kravet p� medgivande i 14 � f�rsta stycket g�ller inte f�r s�dana statsanst�llda och deras familjemedlemmar som avses i 4 och 8 ��. Tidsbegr�nsningen och kravet p� medgivande g�ller inte heller f�r famil- jef�rm�ner enligt 9 � 14 till bist�ndsarbetare m.fl. och studerande eller deras familjemedlemmar som avses i 68 ��. 6. sjukpenning i s�rskilda fall, 7. rehabilitering, bidrag till arbetshj�lp- medel, s�rskilt bidrag och rehabiliterings- penning i s�rskilda fall, 8. sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i form av garantiers�ttning, (28 a kap.) (2931 a kap.) (33 och 3537 kap.) 9. handikappers�ttning, 10. assistansers�ttning, 11. bilst�d, (50 kap.) (51 kap.) (52 kap.) 12. garantipension, 13. s�rskilt pensionstill�gg, 14. �ldref�rs�rjningsst�d, (55, 56, 6567 och 6971 kap.) (73 kap.) (74 kap.) 15. efterlevandest�d, 16. garantipension till omst�llnings- pension, (77, 79 och 85 kap.) (77, 81 och 85 kap.) 17. bostadsbidrag, 18. bostadstill�gg, och 19. boendetill�gg. (9598 kap.) (100103 kap.) (103 a103 e kap.) </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2011:1513 23 kap. 3 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser om f�rm�ner vid sjukdom och arbetsskada. Vidare finns best�mmelser om sjukpenning m.m. i 2428 a kap., rehabilitering och rehabiliteringsers�ttning i 2931 a kap., sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i 3237 kap., f�rm�ner vid arbetsskada m.m. i 3844 kap., och s�rskilda f�rm�ner vid smitta, sjukdom eller skada i 4547 kap. 24 kap. 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om sjukpenning- grundande inkomst och �rsarbetstid i 25 kap. Vidare finns best�mmelser om best�mmande och beh�llande av sjukpenninggrundande inkomst samt ber�kning av �rsarbetstiden i vissa situationer i 26 kap., sjukpenning i 27 och 28 kap., och sjukpenning i s�rskilda fall i 28 a kap. 2 � Sjukpenning kan l�mnas till en f�rs�krad som har nedsatt arbetsf�r- m�ga p� grund av sjukdom. Ers�ttningens storlek �r beroende av den f�rs�k- rades sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och den omfattning i vilken den- nes arbetsf�rm�ga �r nedsatt. Sjukpenning i s�rskilda fall enligt 28 a kap. kan dock l�mnas �ven till en f�rs�krad f�r vilken det inte kan fastst�llas n�gon sjukpenninggrundande inkomst. 3 � En f�rs�krads sjukpenninggrundande inkomst ligger ocks� till grund f�r ber�kning av f�ljande f�rm�ner enligt denna balk: graviditetspenning, f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�, tillf�llig f�r�ldrapenning, rehabiliteringspenning enligt 31 kap., skadelivr�nta, smittb�rarpenning, och n�rst�endepenning. 27 kap. 22 � 2 Om den f�rs�krade inom ramtiden redan har f�tt sjukpenning f�r 364 dagar p� normalniv�n, kan sjukpenning l�mnas enligt best�mmelserna i 24 �. Vid ber�kningen av antalet dagar med sjukpenning p� normalniv�n anses som s�dana dagar �ven dagar med 1. sjukpenning p� forts�ttningsniv�n, och 2. rehabiliteringspenning enligt 31 kap. 2 Senaste lydelse 2011:1075. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2011:1513 Som dagar med sjukpenning p� normalniv�n r�knas vidare tretton dagar under s�dana perioder som avses i 26 � andra stycket. 23 � Om den f�rs�krade har en allvarlig sjukdom l�mnas sjukpenning p� normalniv�n trots att s�dan sjukpenning redan har l�mnats f�r 364 dagar un- der ramtiden. I s�dant fall till�mpas inte best�mmelserna i 22 och 24 ��. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller n�r den f�rs�krades arbetsf�r- m�ga till minst en fj�rdedel �r nedsatt till f�ljd av en allvarlig sjukdom. 24 a � Sjukpenning p� forts�ttningsniv�n l�mnas f�r ytterligare dagar om 1. den f�rs�krades arbetsf�rm�ga till minst en fj�rdedel �r nedsatt till f�ljd av en godk�nd arbetsskada enligt 3942 kap., 2. den f�rs�krade �r intagen p� sjukhus eller p� grund av sjukdom f�r omfattande v�rd utan att vara intagen p� sjukhus, 3. den f�rs�krade p� grund av sjukdom har s�dan avg�rande f�rlust av verklighetsuppfattningen och f�rm�gan att orientera sig att han eller hon inte kan tillgodog�ra sig information, 4. en �terg�ng i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program skulle medf�ra risk f�r allvarlig f�rs�mring av den f�rs�krades sjukdom, eller 5. det i annat fall p� grund av den f�rs�krades sjukdom skulle framst� som osk�ligt att inte l�mna sjukpenning. 28 a kap. Sjukpenning i s�rskilda fall Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �. Vidare finns best�mmelser om r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall i 37 ��, bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning i 8 �, ers�ttningsniv�er i 9 �, ber�kning av sjukpenning i s�rskilda fall i 1012 ��, sjukpenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning i 13 �, sjukpenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap. i 14 �, f�rm�nstiden i 15 �, karensdagar i 16 och 17 ��, beh�llande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall i 18 �, upph�rande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall i 19 �, och arbetsgivarintr�de m.m. i 20 �. Inledande best�mmelse 2 � Best�mmelserna i 27 och 28 kap. g�ller �ven i fr�ga om sjukpenning i s�rskilda fall, om inte annat f�ljer av detta kapitel. R�tten till sjukpenning i s�rskilda fall 3 � En f�rs�krad som helt eller delvis har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning under det h�gsta antalet m�nader som s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2011:1513 4 kap. 31 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken har i de fall och under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i detta kapitel r�tt till sjukpenning i s�rskilda fall. 4 � En f�rs�krad som omfattas av 3 � och som p� grund av best�mmel- serna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha r�tt till hel sjukpenning som p� forts�ttningsniv�n medf�r en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag, har r�tt till sjukpenning i s�rskilda fall vid sjuk- dom som s�tter ned hans eller hennes arbetsf�rm�ga. Med sjukdom likst�lls, f�rutom vad som f�reskrivs i 27 kap. 2 � andra stycket, �ven annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska prestations- f�rm�gan. 5 � R�tten till sjukpenning i s�rskilda fall intr�der fr�n och med dagen efter den d� r�tten till s�dan tidsbegr�nsad sjukers�ttning som avses i 3 � har upph�rt. 6 � Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas inte n�r den f�rs�krade 1. bedriver studier, f�r vilka han eller hon uppb�r studiest�d enligt studie- st�dslagen (1999:1395), eller 2. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r aktivitetsst�d. 7 � Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den n�r den f�rs�krade fyller 65 �r. Bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning 8 � Vid bed�mningen av om arbetsf�rm�gan �r nedsatt ska det beaktas om den f�rs�krade p� grund av sjukdomen har s�dan f�rm�ga att han eller hon kan f�rs�rja sig sj�lv genom 1. f�rv�rvsarbete p� den regulj�ra arbetsmarknaden, eller 2. annat l�mpligt arbete som �r tillg�ngligt f�r honom eller henne. Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning ska g�ras i f�rh�llande till ett heltidsarbete. Ers�ttningsniv�er 9 � Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas med h�gst 160 kronor per dag vid hel f�rm�n, 120 kronor per dag vid tre fj�rdedels f�rm�n, 80 kronor per dag vid halv f�rm�n, och 40 kronor per dag vid en fj�rdedels f�rm�n. Ber�kning av sjukpenning i s�rskilda fall 10 � Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas f�r sju dagar per vecka. 11 � Sjukpenning i s�rskilda fall ber�knas, om inte annat f�ljer av 12 eller 13 �, enligt f�ljande: </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2011:1513 1. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan fastst�llas, uppg�r sjukpenning i s�rskilda fall per dag f�r respektive f�r- m�nsniv� till de belopp som anges i 9 �. 2. F�r annan f�rs�krad �n den som avses i 1, motsvarar sjukpenning i s�r- skilda fall per dag f�r respektive f�rm�nsniv� differensen mellan de belopp som anges i 9 � och den sjukpenning som l�mnas per dag enligt 27 och 28 kap. 12 � Om sjukpenning ska l�mnas under de f�rsta 14 dagarna i en sjuk- period med st�d av 27 kap. 10 eller 11 �, l�mnas sjukpenning i s�rskilda fall endast till den del denna ers�ttning, sammanlagt under fjortondagars- perioden, �verstiger vad som annars ska l�mnas i sjukpenning under samma period. Sjukpenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning 13 � I det fall en f�rs�krad f�r sjukers�ttning l�mnas hel sjukpenning i s�r- skilda fall med h�gst 120 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en fj�rdedels f�rm�n, 80 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en halv f�rm�n, och 40 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som tre fj�rdedels f�rm�n. N�r sjukpenning i s�rskilda fall ska l�mnas som partiell f�rm�n, l�mnas ers�ttning med h�gst tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av beloppen i f�rsta stycket. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fast- st�llas, motsvarar sjukpenning i s�rskilda fall per dag differensen mellan de belopp som framg�r av f�rsta eller andra styckena och den sjukpenning som l�mnas per dag enligt 27 och 28 kap. Sjukpenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap. 14 � I det fall en f�rs�krad f�r livr�nta enligt 41 eller 43 kap., minskas sjukpenning i s�rskilda fall per dag enligt f�ljande. N�r sjukpenning i s�rskilda fall har ber�knats enligt 11 �, ska det framr�k- nade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det livr�nte- belopp enligt 41 eller 43 kap. som g�ller vid tiden f�r beslutet delat med 365. Livr�ntebeloppet avrundas till n�rmaste hela krontal och 50 �re avrundas ned�t. Det som f�reskrivs i f�rsta och andra styckena g�ller endast om den f�r- s�krade inte f�r sjukers�ttning f�r samma tid som livr�nta enligt 41 eller 43 kap. F�rm�nstiden 15 � N�r det enligt 27 kap. 2024 a �� kan l�mnas sjukpenning p� normal- niv�n eller forts�ttningsniv�n, ska �ven sjukpenning i s�rskilda fall kunna l�mnas. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2011:1513 Karensdagar 16 � F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan fastst�llas eller f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fast- st�llts eller skulle ha kunnat fastst�llas som svarar mot inkomst av anst�ll- ning, till�mpas vad som f�reskrivs om karensdag i 27 kap. 27 � f�rsta stycket 1. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fast- st�llts eller skulle ha kunnat fastst�llas som svarar mot endast inkomst av annat f�rv�rvsarbete, till�mpas vad som f�reskrivs om karensdagar i 27 kap. 27 � f�rsta stycket 2. 17 � Sjukpenning i s�rskilda fall kan l�mnas f�r karensdagar i mot- svarande fall som det enligt 27 kap. 28 � kan l�mnas sjukpenning p� normal- niv�n eller forts�ttningsniv�n. Beh�llande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall 18 � En f�rs�krad beh�ller sin r�tt till sjukpenning i s�rskilda fall under tid d� 1. han eller hon f�rv�rvsarbetar, 2. en s�dan situation f�religger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 1418 �� som grund f�r SGI-skydd, eller 3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r akti- vitetsst�d eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om de villkor som g�ller f�r att den f�rs�krade ska anses st� till arbetsmarknadens f�rfo- gande. R�tten enligt f�rsta stycket g�ller endast om den inte upph�r p� grund av 19 �. Upph�rande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall 19 � R�tten till sjukpenning i s�rskilda fall upph�r n�r det f�r den f�r- s�krade har best�mts eller skulle ha kunnat best�mmas en sjukpenning- grundande inkomst som uppg�r till minst 80 300 kronor. Arbetsgivarintr�de m.m. 20 � Best�mmelserna om arbetsgivarintr�de m.m. i 27 kap. 5659 och 61 �� g�ller inte sjukpenning i s�rskilda fall. 29 kap. 1 � I denna underavdelning finns best�mmelser om rehabilitering i 30 kap., rehabiliteringsers�ttning i 31 kap., och rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 31 a kap. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2011:1513 3 � Under den tid som den arbetslivsinriktade rehabiliteringen p�g�r kan rehabiliteringsers�ttning l�mnas enligt best�mmelserna i 31 och 31 a kap. 31 a kap. Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �. Vidare finns best�mmelser om r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 35 ��, bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning i 6 �, ers�ttningsniv�er i 7 �, ber�kning av rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 8 och 9 ��, rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning i 10 �, rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap. i 11 �, f�rm�nstiden i 12 �, beh�llande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 13 �, upph�rande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 14 �, och arbetsgivarintr�de m.m. i 15 �. Inledande best�mmelse 2 � Best�mmelserna i 31 kap. g�ller �ven i fr�ga om rehabiliterings- penning i s�rskilda fall, om inte annat f�ljer av detta kapitel. R�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall 3 � En f�rs�krad som helt eller delvis har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning under det h�gsta antalet m�nader som s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken har i de fall och under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i detta kapitel r�tt till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall. 4 � En f�rs�krad som omfattas av 3 � och som p� grund av best�mmel- serna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha r�tt till hel rehabiliteringspenning motsvarande vad som f�r sjukpenning p� fort- s�ttningsniv�n medf�r en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag, har r�tt till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid sjukdom som s�tter ned hans eller hennes arbetsf�rm�ga under tid som anges i 31 kap. 3 �. Med sjukdom likst�lls, f�rutom vad som f�reskrivs i 27 kap. 2 � andra stycket, �ven annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska prestations- f�rm�gan. 5 � R�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall intr�der fr�n och med dagen efter den d� r�tten till s�dan tidsbegr�nsad sjukers�ttning som avses i 3 � har upph�rt. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2011:1513 Bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning 6 � Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning ska g�ras i f�rh�llande till ett heltidsarbete. Ers�ttningsniv�er 7 � Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall l�mnas med h�gst 160 kronor per dag vid hel f�rm�n, 120 kronor per dag vid tre fj�rdedels f�rm�n, 80 kronor per dag vid halv f�rm�n, och 40 kronor per dag vid en fj�rdedels f�rm�n. Ber�kning av rehabiliteringspenning i s�rskilda fall 8 � Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall l�mnas f�r sju dagar per vecka. 9 � Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall ber�knas, om inte annat f�ljer av 10 �, enligt f�ljande: 1. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan fastst�llas, uppg�r rehabiliteringspenning i s�rskilda fall per dag f�r respek- tive f�rm�nsniv� till de belopp som anges i 7 �. 2. F�r annan f�rs�krad �n den som avses i 1, motsvarar rehabiliterings- penning i s�rskilda fall per dag f�r respektive f�rm�nsniv� differensen mellan de belopp som anges i 7 � och den rehabiliteringspenning som l�mnas per dag enligt 31 kap. Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning 10 � I det fall en f�rs�krad f�r sjukers�ttning l�mnas hel rehabiliterings- penning i s�rskilda fall med h�gst 120 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en fj�rdedels f�rm�n, 80 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en halv f�rm�n, och 40 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som tre fj�rdedels f�rm�n. N�r rehabiliteringspenning i s�rskilda fall ska l�mnas som partiell f�rm�n, l�mnas ers�ttning med h�gst tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av beloppen i f�rsta stycket. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fast- st�llas, motsvarar rehabiliteringspenning i s�rskilda fall per dag differensen mellan de belopp som framg�r av f�rsta eller andra styckena och den rehabiliteringspenning som l�mnas per dag enligt 31 kap. Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap. 11 � I det fall en f�rs�krad f�r livr�nta enligt 41 eller 43 kap., minskas rehabiliteringspenning i s�rskilda fall per dag enligt f�ljande. N�r rehabiliteringspenning i s�rskilda fall har ber�knats enligt 9 �, ska det framr�knade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2011:1513 livr�ntebelopp enligt 41 eller 43 kap. som g�ller vid tiden f�r beslutet delat med 365. Livr�ntebeloppet avrundas till n�rmaste hela krontal och 50 �re avrundas ned�t. Det som f�reskrivs i f�rsta och andra styckena g�ller endast om den f�rs�krade inte f�r sjukers�ttning f�r samma tid som livr�nta enligt 41 eller 43 kap. F�rm�nstiden 12 � N�r det kan l�mnas rehabiliteringspenning p� den niv� som f�reskrivs i 27 kap. 2124 a ��, ska �ven rehabiliteringspenning i s�rskilda fall kunna l�mnas. Beh�llande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall 13 � En f�rs�krad beh�ller sin r�tt till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall under tid d� 1. han eller hon f�rv�rvsarbetar, 2. en s�dan situation f�religger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 1418 �� som grund f�r SGI-skydd, eller 3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r aktivitetsst�d eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om de vill- kor som g�ller f�r att den f�rs�krade ska anses st� till arbetsmarknadens f�rfogande. R�tten enligt f�rsta stycket g�ller endast om den inte upph�r p� grund av 14 �. Upph�rande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall 14 � R�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall upph�r n�r det f�r den f�rs�krade har best�mts eller skulle ha kunnat best�mmas en sjukpen- ninggrundande inkomst som uppg�r till minst 80 300 kronor. Arbetsgivarintr�de m.m. 15 � Best�mmelserna om arbetsgivarintr�de m.m. i 31 kap. 13 � g�ller inte rehabiliteringspenning i s�rskilda fall. 40 kap. 3 � Om n�gon som avses i 2 � inte �r f�rs�krad enligt 5 kap. 9 � 7 eller 6 kap. 6 � 3 eller 4, har han eller hon vid arbetsskada r�tt till motsvarande f�rm�ner fr�n arbetsskadef�rs�kringen. Motsvarande g�ller den som p� grund av att han eller hon inte �r bosatt i Sverige inte har r�tt till v�rd- f�rm�ner eller ers�ttning f�r kostnader i samband med v�rd. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2011:1513 93 kap. 2 � F�rm�ner enligt denna avdelning �r bostadsbidrag till barnfamiljer eller personer i �ldern 1828 �r, bostadstill�gg till den som f�r sjukers�ttning, pension eller vissa lik- nande f�rm�ner, och boendetill�gg till den som har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning. 3 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser om bostadsst�d. Vidare finns best�mmelser om bostadsbidrag i 9498 kap., bostadstill�gg i 99103 kap., och boendetill�gg i 103 a103 e kap. 5 � �renden som avser bostadsbidrag och boendetill�gg handl�ggs av F�r- s�kringskassan. �renden som avser bostadstill�gg handl�ggs av Pensionsmyndigheten. Om den f�rs�krade eller, i f�rekommande fall, hans eller hennes make inte har n�gon annan f�rm�n som kan ligga till grund f�r bostadstill�gg �n sjuk- ers�ttning, aktivitetsers�ttning eller utl�ndsk invaliditetsf�rm�n, handl�ggs �rendet dock av F�rs�kringskassan. Bed�mningen enligt andra stycket ska i fall som avses i 101 kap. 4 � g�ras som om f�rm�nen l�mnats. IV Boendetill�gg 103 a kap. Inneh�ll 1 � I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om boende- till�gg i 103 b kap. Vidare finns best�mmelser om r�tten till boendetill�gg i 103 c kap., ber�kning av boendetill�gg i 103 d kap., och s�rskilda handl�ggningsregler f�r boendetill�gg i 103 e kap. 103 b kap. Allm�nna best�mmelser om boendetill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �. Vidare finns best�mmelser om sambor och makar i 3 och 4 ��. Inledande best�mmelse 2 � Boendetill�gg �r ett kompletterande bidrag till boendet f�r en f�rs�krad som har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning. Sambor och makar 3 � Sambor likst�lls med makar n�r det g�ller boendetill�gg. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2011:1513 Om det p� grund av omst�ndigheterna �r sannolikt att tv� personer �r sam- bor, ska dessa likst�llas med sambor. Detta g�ller inte om den som ans�ker om boendetill�gg eller den som s�dant till�gg betalas ut till visar att de inte �r sambor. 4 � N�r det g�ller boendetill�gg ska en person som �r gift men stadig- varande lever �tskild fr�n sin make likst�llas med en ogift person, om inte s�rskilda sk�l talar mot detta. 103 c kap. R�tten till boendetill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 och 3 ��. Vidare finns best�mmelser om f�rm�ner som kan ge r�tt till boendetill�gg i 4 �, undantag fr�n r�tten till boendetill�gg i 5 �, f�rm�nstiden i 68 ��, beh�llande av r�tten till boendetill�gg i 9 �, och upph�rande av r�tten till boendetill�gg i 10 �. Inledande best�mmelser 2 � En f�rs�krad som helt eller delvis har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning under det h�gsta antalet m�nader som s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken har i de fall och under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i detta kapitel r�tt till ett boendetill�gg. 3 � R�tten till boendetill�gg intr�der fr�n och med m�naden efter den d� r�tten till s�dan tidsbegr�nsad sjukers�ttning som avses i 2 � har upph�rt. F�rm�ner som kan ge r�tt till boendetill�gg 4 � Boendetill�gg kan l�mnas till den som omfattas av 2 � och som 1. f�r sjukpenning enligt 2728 a kap., 2. f�r rehabiliteringspenning enligt 31 eller 31 a kap., eller 3. deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion och f�r aktivitetsst�d. Undantag fr�n r�tten till boendetill�gg 5 � Boendetill�gg l�mnas inte till den som har r�tt till bostadstill�gg enligt 101 kap. F�rm�nstiden 6 � Boendetill�gg l�mnas fr�n och med den m�nad den f�rs�krade f�r s�dan ers�ttning som anges i 4 � till och med den m�nad s�dan ers�ttning har l�mnats. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2011:1513 7 � Boendetill�gg l�mnas fr�n och med den m�nad som anges i ans�kan, dock inte f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re ans�kningsm�naden. 8 � Boendetill�gg l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den n�r den f�rs�krade fyller 65 �r. Beh�llande av r�tten till boendetill�gg 9 � En f�rs�krad beh�ller sin r�tt till boendetill�gg under tid d� 1. han eller hon f�rv�rvsarbetar, 2. en s�dan situation f�religger som anges i 26 kap. 11, 12 eller 1418 �� som grund f�r SGI-skydd, eller 3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r aktivitetsst�d eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om de vill- kor som g�ller f�r att den f�rs�krade ska anses st� till arbetsmarknadens f�rfogande. Upph�rande av r�tten till boendetill�gg 10 � R�tten till boendetill�gg upph�r n�r den f�rs�krade inte l�ngre f�r s�- dan ers�ttning som anges i 4 � och inte heller uppfyller f�ruts�ttningarna i 9 �. 103 d kap. Ber�kning av boendetill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om ers�ttningsniv�er i 24 ��, bidragsgrundande inkomst i 5 och 6 ��, minskning av boendetill�gg i 7 �, andelsber�kning vid partiell ers�ttning i 8 �, och samordning med bostadsbidrag och bostadstill�gg i 9 �. Ers�ttningsniv�er 2 � Helt boendetill�gg l�mnas f�r �r r�knat med h�gst 84 000 kronor till en ogift f�rs�krad, och 42 000 kronor till en gift f�rs�krad. 3 � Beloppen enligt 2 � ska h�jas med 12 000 kronor till hush�ll med ett barn, 18 000 kronor till hush�ll med tv� barn, och 24 000 kronor till hush�ll med tre eller flera barn. Med barn avses s�dana barn som enligt 96 kap. ber�ttigar till bostads- bidrag. 4 � Om boendetill�gg l�mnas till b�da makarna ska beloppen enligt 3 � delas lika mellan dem. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2011:1513 Bidragsgrundande inkomst 5 � N�r det g�ller boendetill�gg avses med bidragsgrundande inkomst den inkomst enligt 6 � f�r �r r�knat, som den f�rs�krade kan antas komma att f� under den n�rmaste tiden. Ber�kningen av den bidragsgrundande inkomsten ska g�ras utifr�n f�rh�llandena den f�rsta dagen som s�dan ers�ttning l�m- nas som enligt 103 c kap. 4 och 7 �� kan ge r�tt till boendetill�gg. Om denna ers�ttning inte l�mnas som hel f�rm�n ska inkomsten ber�knas som om hel f�rm�n l�mnas. 6 � Den bidragsgrundande inkomsten �r den ers�ttning som l�mnas i form av 1. sjukpenning enligt 27 och 28 kap., 2. sjukpenning i s�rskilda fall enligt 28 a kap., 3. rehabiliteringspenning enligt 31 kap., 4. rehabiliteringspenning i s�rskilda fall enligt 31 a kap., eller 5. aktivitetsst�d. Till den bidragsgrundande inkomsten enligt f�rsta stycket ska l�ggas s�dan livr�nta som l�mnas till den f�rs�krade enligt 41 eller 43 kap. Minskning av boendetill�gg 7 � Boendetill�gget enligt 24 �� ska minskas med 70 procent av den bidragsgrundande inkomsten enligt 5 och 6 �� som �verstiger 58 400 kronor. Andelsber�kning vid partiell ers�ttning 8 � Boendetill�gget enligt 7 � l�mnas med samma andel som den ers�tt- ning som grundar r�tt till boendetill�gg l�mnas med. Om s�v�l sjukpenning enligt 6 � 1 som sjukpenning i s�rskilda fall enligt 6 � 2 l�mnas samtidigt ska en andelsber�kning g�ras i f�rh�llande till den sjukpenning som l�mnas enligt 6 � 2. Motsvarande g�ller i de fall rehabili- teringspenning l�mnas enligt 6 � 3 och 4. Samordning med bostadsbidrag och bostadstill�gg 9 � Boendetill�gget enligt 8 � ska minskas med de belopp som l�mnas som 1. prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller 2. bostadstill�gg till make enligt 100102 kap. Om boendetill�gg l�mnas till b�da makarna ska boendetill�gget till var- dera maken minskas med halva det prelimin�ra bostadsbidraget enligt f�rsta stycket 1. 103 e kap. S�rskilda handl�ggningsregler f�r boendetill�gg Inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 24 ��, och utbetalning av boendetill�gg i 5 �. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2011:1513 Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden 2 � Boendetill�gget ska ompr�vas n�r n�got f�rh�llande som p�verkar till�ggets storlek har �ndrats. 3 � Boendetill�gget f�r r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse om den bidragsgrundande inkomsten enligt 103 d kap. 6 � �ndras. Det som anges i f�rsta stycket g�ller ocks� n�r �ndring sker av f�rm�nsniv�n i de f�rm�ner som anges i 103 c kap. 4 �, prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller bostadstill�gg till make enligt 100102 kap. 4 � En �ndring av boendetill�gget ska g�lla fr�n och med m�naden efter den m�nad d� anledningen till �ndring har uppkommit. Om �ndringar av samma slag har skett flera g�nger under m�naden ska endast den senaste �ndringen beaktas. G�ller det h�jning av till�gget ska �ven 103 c kap. 7 � beaktas. Utbetalning av boendetill�gg 5 � Boendetill�gg betalas ut m�nadsvis i efterskott. �rsbeloppet ska avrun- das till n�rmaste hela krontal som �r delbart med tolv. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2012 i fr�ga om 28 a kap. 18 �, 31 a kap. 13 � och 103 c kap. 9 och 10 �� samt i �vrigt den 1 januari 2012. 2. Best�mmelserna i 27 kap. 22 �, 23 � och 24 a � 1 till�mpas �ven f�r dagar fr�n och med ikrafttr�dandet som ing�r i en sjukperiod som har p�b�r- jats dessf�rinnan. 3. Best�mmelserna i 27 kap. 24 a � 5 till�mpas �ven f�r en f�rs�krad som f�re ikrafttr�dandet har f�tt sjukpenning p� forts�ttningsniv�n f�r 550 dagar eller tidsbegr�nsad sjukers�ttning under det h�gsta antalet m�nader som s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken. 4. Best�mmelserna i 28 a, 31 a och 103 b103 e kap. till�mpas �ven f�r en f�rs�krad vars r�tt till tidsbegr�nsad sjukers�ttning har upph�rt f�re den 1 januari 2012. Ers�ttning enligt dessa best�mmelser kan dock l�mnas tidi- gast fr�n och med den 1 januari 2012. 5. Ers�ttning enligt 28 a kap. l�mnas f�r dagar i januari 2012, om den f�r- s�krade har gjort en sjukanm�lan senast den 31 januari 2012. P� regeringens v�gnar ULF KRISTERSSON Kjell Rempler (Socialdepartementet) </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i socialf�rs�kringsbalken;

utf�rdad den 15 december 2011.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om socialf�rs�kringsbalken
dels att 1 kap. 3 �, 5 kap. 9, 10, 14 och 15 ��, 23 kap. 3 �, 24 kap. 13 ��,

27 kap. 22, 23 och 24 a ��, 29 kap. 1 och 3 ��, 40 kap. 3 � samt 93 kap. 2, 3
och 5 �� ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i balken ska inf�ras sju nya kapitel, 28 a, 31 a och 103 a

103 e kap. samt n�rmast f�re 103 a kap. en ny rubrik av f�ljande lydelse.

1 kap.

3 �

�vergripande best�mmelser finns i 17 kap. (avdelning A).

Vidare finns best�mmelser om
familjef�rm�ner i 822 kap. (avdelning B),
f�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada i 2347 kap. (avdelning C),
s�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder i 4852 kap. (avdelning D),
f�rm�ner vid �lderdom i 5374 kap. (avdelning E),
f�rm�ner till efterlevande i 7592 kap. (avdelning F), och
bostadsst�d i 93103 e kap. (avdelning G).
Vissa gemensamma best�mmelser om f�rm�nerna, handl�ggningen och

organisationen finns i 104117 kap. (avdelning H).

5 kap.

9 �

Den som �r bosatt i Sverige �r f�rs�krad f�r f�ljande f�rm�ner:

Avdelning B Familjef�rm�ner

1 Prop. 2011/12:1, utg.omr. 10, bet. 2011/12:SfU1, rskr. 2011/12:85.

1. f�r�ldrapenning p� l�gstaniv� och

grundniv�,

2. barnbidrag,
3. underh�llsst�d,
4. adoptionsbidrag,
5. v�rdbidrag,

(11 och 12 kap.)

(15 och 16 kap.)
(1719 kap.)
(21 kap.)
(22 kap.)

SFS 2011:1513
Utkom fr�n trycket
den 23 december 2011

SFS 2011:1513

Avdelning C F�rm�ner vid sjukdom eller arbetsskada

Avdelning D S�rskilda f�rm�ner vid funktionshinder

Avdelning E F�rm�ner vid �lderdom

Avdelning F F�rm�ner till efterlevande

Avdelning G Bostadsst�d

10 �

N�r det g�ller f�rm�ner till efterlevande enligt 9 � 15 och 16 �r det

den efterlevande som ska vara f�rs�krad f�r f�rm�nerna.

14 �

F�rm�ner f�r l�mnas om utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst sex

m�nader. �ldref�rs�rjningsst�d enligt 9 � 14 kan dock l�mnas endast om
utlandsvistelsen kan antas vara l�ngst tre m�nader. Sjukpenning i s�rskilda
fall enligt 9 � 6 och rehabiliteringspenning i s�rskilda fall enligt 9 � 7 f�r f�r
tid d� en f�rs�krad vistas utomlands l�mnas endast om F�rs�kringskassan
medger att den f�rs�krade reser till utlandet.

F�rm�ner enligt 9 � 8, 12, 13, 15 och 16 kan l�mnas s� l�nge den f�r-

s�krades bos�ttning i Sverige best�r.

15 �

Tidsbegr�nsningen och kravet p� medgivande i 14 � f�rsta stycket

g�ller inte f�r s�dana statsanst�llda och deras familjemedlemmar som avses i
4 och 8 ��.

Tidsbegr�nsningen och kravet p� medgivande g�ller inte heller f�r famil-

jef�rm�ner enligt 9 � 14 till bist�ndsarbetare m.fl. och studerande eller
deras familjemedlemmar som avses i 68 ��.

6. sjukpenning i s�rskilda fall,
7. rehabilitering, bidrag till arbetshj�lp-

medel, s�rskilt bidrag och rehabiliterings-
penning i s�rskilda fall,

8. sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i

form av garantiers�ttning,

(28 a kap.)
(2931 a kap.)

(33 och 3537 kap.)

9. handikappers�ttning,
10. assistansers�ttning,
11. bilst�d,

(50 kap.)
(51 kap.)
(52 kap.)

12. garantipension,

13. s�rskilt pensionstill�gg,
14. �ldref�rs�rjningsst�d,

(55, 56, 6567 och
6971 kap.)
(73 kap.)
(74 kap.)

15. efterlevandest�d,
16. garantipension till omst�llnings-

pension,

(77, 79 och 85 kap.)
(77, 81 och 85 kap.)

17. bostadsbidrag,
18. bostadstill�gg, och
19. boendetill�gg.

(9598 kap.)
(100103 kap.)
(103 a103 e kap.)

SFS 2011:1513

23 kap.

3 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser om f�rm�ner vid sjukdom

och arbetsskada.

Vidare finns best�mmelser om
sjukpenning m.m. i 2428 a kap.,
rehabilitering och rehabiliteringsers�ttning i 2931 a kap.,
sjukers�ttning och aktivitetsers�ttning i 3237 kap.,
f�rm�ner vid arbetsskada m.m. i 3844 kap., och
s�rskilda f�rm�ner vid smitta, sjukdom eller skada i 4547 kap.

24 kap.

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om sjukpenning-

grundande inkomst och �rsarbetstid i 25 kap.

Vidare finns best�mmelser om
best�mmande och beh�llande av sjukpenninggrundande inkomst samt

ber�kning av �rsarbetstiden i vissa situationer i 26 kap.,

sjukpenning i 27 och 28 kap., och
sjukpenning i s�rskilda fall i 28 a kap.

2 �

Sjukpenning kan l�mnas till en f�rs�krad som har nedsatt arbetsf�r-

m�ga p� grund av sjukdom. Ers�ttningens storlek �r beroende av den f�rs�k-
rades sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och den omfattning i vilken den-
nes arbetsf�rm�ga �r nedsatt.

Sjukpenning i s�rskilda fall enligt 28 a kap. kan dock l�mnas �ven till en

f�rs�krad f�r vilken det inte kan fastst�llas n�gon sjukpenninggrundande
inkomst.

3 �

En f�rs�krads sjukpenninggrundande inkomst ligger ocks� till grund

f�r ber�kning av f�ljande f�rm�ner enligt denna balk:

graviditetspenning,
f�r�ldrapenning p� sjukpenningniv�,
tillf�llig f�r�ldrapenning,
rehabiliteringspenning enligt 31 kap.,
skadelivr�nta,
smittb�rarpenning, och
n�rst�endepenning.

27 kap.

22 �

Om den f�rs�krade inom ramtiden redan har f�tt sjukpenning f�r

364 dagar p� normalniv�n, kan sjukpenning l�mnas enligt best�mmelserna i
24 �. Vid ber�kningen av antalet dagar med sjukpenning p� normalniv�n
anses som s�dana dagar �ven dagar med

1. sjukpenning p� forts�ttningsniv�n, och
2. rehabiliteringspenning enligt 31 kap.

2 Senaste lydelse 2011:1075.

SFS 2011:1513

Som dagar med sjukpenning p� normalniv�n r�knas vidare tretton dagar

under s�dana perioder som avses i 26 � andra stycket.

23 �

Om den f�rs�krade har en allvarlig sjukdom l�mnas sjukpenning p�

normalniv�n trots att s�dan sjukpenning redan har l�mnats f�r 364 dagar un-
der ramtiden. I s�dant fall till�mpas inte best�mmelserna i 22 och 24 ��.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller n�r den f�rs�krades arbetsf�r-

m�ga till minst en fj�rdedel �r nedsatt till f�ljd av en allvarlig sjukdom.

24 a �

Sjukpenning p� forts�ttningsniv�n l�mnas f�r ytterligare dagar om

1. den f�rs�krades arbetsf�rm�ga till minst en fj�rdedel �r nedsatt till f�ljd

av en godk�nd arbetsskada enligt 3942 kap.,

2. den f�rs�krade �r intagen p� sjukhus eller p� grund av sjukdom f�r

omfattande v�rd utan att vara intagen p� sjukhus,

3. den f�rs�krade p� grund av sjukdom har s�dan avg�rande f�rlust av

verklighetsuppfattningen och f�rm�gan att orientera sig att han eller hon inte
kan tillgodog�ra sig information,

4. en �terg�ng i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt

program skulle medf�ra risk f�r allvarlig f�rs�mring av den f�rs�krades
sjukdom, eller

5. det i annat fall p� grund av den f�rs�krades sjukdom skulle framst� som

osk�ligt att inte l�mna sjukpenning.

28 a kap. Sjukpenning i s�rskilda fall

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall i 37 ��,
bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning i 8 �,
ers�ttningsniv�er i 9 �,
ber�kning av sjukpenning i s�rskilda fall i 1012 ��,
sjukpenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning i 13 �,
sjukpenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap. i 14 �,
f�rm�nstiden i 15 �,
karensdagar i 16 och 17 ��,
beh�llande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall i 18 �,
upph�rande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall i 19 �, och
arbetsgivarintr�de m.m. i 20 �.

Inledande best�mmelse

2 �

Best�mmelserna i 27 och 28 kap. g�ller �ven i fr�ga om sjukpenning i

s�rskilda fall, om inte annat f�ljer av detta kapitel.

R�tten till sjukpenning i s�rskilda fall

3 �

En f�rs�krad som helt eller delvis har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning

under det h�gsta antalet m�nader som s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt

SFS 2011:1513

4 kap. 31 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken har i
de fall och under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i detta kapitel r�tt till
sjukpenning i s�rskilda fall.

4 �

En f�rs�krad som omfattas av 3 � och som p� grund av best�mmel-

serna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha r�tt till
hel sjukpenning som p� forts�ttningsniv�n medf�r en sjukpenning om minst
160 kronor per kalenderdag, har r�tt till sjukpenning i s�rskilda fall vid sjuk-
dom som s�tter ned hans eller hennes arbetsf�rm�ga.

Med sjukdom likst�lls, f�rutom vad som f�reskrivs i 27 kap. 2 � andra

stycket, �ven annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska prestations-
f�rm�gan.

5 �

R�tten till sjukpenning i s�rskilda fall intr�der fr�n och med dagen

efter den d� r�tten till s�dan tidsbegr�nsad sjukers�ttning som avses i 3 � har
upph�rt.

6 �

Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas inte n�r den f�rs�krade

1. bedriver studier, f�r vilka han eller hon uppb�r studiest�d enligt studie-

st�dslagen (1999:1395), eller

2. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r aktivitetsst�d.

7 �

Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re

den n�r den f�rs�krade fyller 65 �r.

Bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning

8 �

Vid bed�mningen av om arbetsf�rm�gan �r nedsatt ska det beaktas om

den f�rs�krade p� grund av sjukdomen har s�dan f�rm�ga att han eller hon
kan f�rs�rja sig sj�lv genom

1. f�rv�rvsarbete p� den regulj�ra arbetsmarknaden, eller
2. annat l�mpligt arbete som �r tillg�ngligt f�r honom eller henne.
Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning ska g�ras i f�rh�llande till

ett heltidsarbete.

Ers�ttningsniv�er

9 �

Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas med h�gst

160 kronor per dag vid hel f�rm�n,
120 kronor per dag vid tre fj�rdedels f�rm�n,
80 kronor per dag vid halv f�rm�n, och
40 kronor per dag vid en fj�rdedels f�rm�n.

Ber�kning av sjukpenning i s�rskilda fall

10 �

Sjukpenning i s�rskilda fall l�mnas f�r sju dagar per vecka.

11 �

Sjukpenning i s�rskilda fall ber�knas, om inte annat f�ljer av 12 eller

13 �, enligt f�ljande:

SFS 2011:1513

1. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan

fastst�llas, uppg�r sjukpenning i s�rskilda fall per dag f�r respektive f�r-
m�nsniv� till de belopp som anges i 9 �.

2. F�r annan f�rs�krad �n den som avses i 1, motsvarar sjukpenning i s�r-

skilda fall per dag f�r respektive f�rm�nsniv� differensen mellan

de belopp som anges i 9 � och
den sjukpenning som l�mnas per dag enligt 27 och 28 kap.

12 �

Om sjukpenning ska l�mnas under de f�rsta 14 dagarna i en sjuk-

period med st�d av 27 kap. 10 eller 11 �, l�mnas sjukpenning i s�rskilda fall
endast till den del denna ers�ttning, sammanlagt under fjortondagars-
perioden, �verstiger vad som annars ska l�mnas i sjukpenning under samma
period.

Sjukpenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning

13 �

I det fall en f�rs�krad f�r sjukers�ttning l�mnas hel sjukpenning i s�r-

skilda fall med h�gst

120 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en fj�rdedels f�rm�n,
80 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en halv f�rm�n, och
40 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som tre fj�rdedels f�rm�n.
N�r sjukpenning i s�rskilda fall ska l�mnas som partiell f�rm�n, l�mnas

ers�ttning med h�gst tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av beloppen i
f�rsta stycket.

F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fast-

st�llas, motsvarar sjukpenning i s�rskilda fall per dag differensen mellan

de belopp som framg�r av f�rsta eller andra styckena och
den sjukpenning som l�mnas per dag enligt 27 och 28 kap.

Sjukpenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap.

14 �

I det fall en f�rs�krad f�r livr�nta enligt 41 eller 43 kap., minskas

sjukpenning i s�rskilda fall per dag enligt f�ljande.

N�r sjukpenning i s�rskilda fall har ber�knats enligt 11 �, ska det framr�k-

nade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det livr�nte-
belopp enligt 41 eller 43 kap. som g�ller vid tiden f�r beslutet delat med 365.
Livr�ntebeloppet avrundas till n�rmaste hela krontal och 50 �re avrundas
ned�t.

Det som f�reskrivs i f�rsta och andra styckena g�ller endast om den f�r-

s�krade inte f�r sjukers�ttning f�r samma tid som livr�nta enligt 41 eller
43 kap.

F�rm�nstiden

15 �

N�r det enligt 27 kap. 2024 a �� kan l�mnas sjukpenning p� normal-

niv�n eller forts�ttningsniv�n, ska �ven sjukpenning i s�rskilda fall kunna
l�mnas.

SFS 2011:1513

Karensdagar

16 � F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte
kan fastst�llas eller f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fast-
st�llts eller skulle ha kunnat fastst�llas som svarar mot inkomst av anst�ll-
ning, till�mpas vad som f�reskrivs om karensdag i 27 kap. 27 � f�rsta
stycket 1.

F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fast-

st�llts eller skulle ha kunnat fastst�llas som svarar mot endast inkomst av
annat f�rv�rvsarbete, till�mpas vad som f�reskrivs om karensdagar i 27 kap.
27 � f�rsta stycket 2.

17 �

Sjukpenning i s�rskilda fall kan l�mnas f�r karensdagar i mot-

svarande fall som det enligt 27 kap. 28 � kan l�mnas sjukpenning p� normal-
niv�n eller forts�ttningsniv�n.

Beh�llande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall

18 �

En f�rs�krad beh�ller sin r�tt till sjukpenning i s�rskilda fall under tid

d�

1. han eller hon f�rv�rvsarbetar,
2. en s�dan situation f�religger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 1418 ��

som grund f�r SGI-skydd, eller

3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r akti-

vitetsst�d eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Regeringen eller den
myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om de villkor
som g�ller f�r att den f�rs�krade ska anses st� till arbetsmarknadens f�rfo-
gande.

R�tten enligt f�rsta stycket g�ller endast om den inte upph�r p� grund av

19 �.

Upph�rande av r�tten till sjukpenning i s�rskilda fall

19 �

R�tten till sjukpenning i s�rskilda fall upph�r n�r det f�r den f�r-

s�krade har best�mts eller skulle ha kunnat best�mmas en sjukpenning-
grundande inkomst som uppg�r till minst 80 300 kronor.

Arbetsgivarintr�de m.m.

20 �

Best�mmelserna om arbetsgivarintr�de m.m. i 27 kap. 5659 och

61 �� g�ller inte sjukpenning i s�rskilda fall.

29 kap.

1 �

I denna underavdelning finns best�mmelser om

rehabilitering i 30 kap.,
rehabiliteringsers�ttning i 31 kap., och
rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 31 a kap.

SFS 2011:1513

3 �

Under den tid som den arbetslivsinriktade rehabiliteringen p�g�r kan

rehabiliteringsers�ttning l�mnas enligt best�mmelserna i 31 och 31 a kap.

31 a kap. Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om
r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 35 ��,
bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning i 6 �,
ers�ttningsniv�er i 7 �,
ber�kning av rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 8 och 9 ��,
rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning i 10 �,
rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap.

i 11 �,

f�rm�nstiden i 12 �,
beh�llande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 13 �,
upph�rande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall i 14 �,

och

arbetsgivarintr�de m.m. i 15 �.

Inledande best�mmelse

2 �

Best�mmelserna i 31 kap. g�ller �ven i fr�ga om rehabiliterings-

penning i s�rskilda fall, om inte annat f�ljer av detta kapitel.

R�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall

3 �

En f�rs�krad som helt eller delvis har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning

under det h�gsta antalet m�nader som s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt
4 kap. 31 � lagen (2010:111) om inf�rande av socialf�rs�kringsbalken har i
de fall och under de n�rmare f�ruts�ttningar som anges i detta kapitel r�tt till
rehabiliteringspenning i s�rskilda fall.

4 �

En f�rs�krad som omfattas av 3 � och som p� grund av best�mmel-

serna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha r�tt till
hel rehabiliteringspenning motsvarande vad som f�r sjukpenning p� fort-
s�ttningsniv�n medf�r en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag,
har r�tt till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid sjukdom som s�tter ned
hans eller hennes arbetsf�rm�ga under tid som anges i 31 kap. 3 �.

Med sjukdom likst�lls, f�rutom vad som f�reskrivs i 27 kap. 2 � andra

stycket, �ven annan neds�ttning av den fysiska eller psykiska prestations-
f�rm�gan.

5 �

R�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall intr�der fr�n och med

dagen efter den d� r�tten till s�dan tidsbegr�nsad sjukers�ttning som avses i
3 � har upph�rt.

SFS 2011:1513

Bed�mning av arbetsf�rm�gans neds�ttning

6 �

Bed�mningen av arbetsf�rm�gans neds�ttning ska g�ras i f�rh�llande

till ett heltidsarbete.

Ers�ttningsniv�er

7 �

Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall l�mnas med h�gst

160 kronor per dag vid hel f�rm�n,
120 kronor per dag vid tre fj�rdedels f�rm�n,
80 kronor per dag vid halv f�rm�n, och
40 kronor per dag vid en fj�rdedels f�rm�n.

Ber�kning av rehabiliteringspenning i s�rskilda fall

8 �

Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall l�mnas f�r sju dagar per vecka.

9 �

Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall ber�knas, om inte annat f�ljer

av 10 �, enligt f�ljande:

1. F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan

fastst�llas, uppg�r rehabiliteringspenning i s�rskilda fall per dag f�r respek-
tive f�rm�nsniv� till de belopp som anges i 7 �.

2. F�r annan f�rs�krad �n den som avses i 1, motsvarar rehabiliterings-

penning i s�rskilda fall per dag f�r respektive f�rm�nsniv� differensen
mellan

de belopp som anges i 7 � och
den rehabiliteringspenning som l�mnas per dag enligt 31 kap.

Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid sjukers�ttning

10 �

I det fall en f�rs�krad f�r sjukers�ttning l�mnas hel rehabiliterings-

penning i s�rskilda fall med h�gst

120 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en fj�rdedels f�rm�n,
80 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som en halv f�rm�n, och
40 kronor per dag n�r sjukers�ttning l�mnas som tre fj�rdedels f�rm�n.
N�r rehabiliteringspenning i s�rskilda fall ska l�mnas som partiell f�rm�n,

l�mnas ers�ttning med h�gst tre fj�rdedelar, h�lften eller en fj�rdedel av
beloppen i f�rsta stycket.

F�r en f�rs�krad f�r vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fast-

st�llas, motsvarar rehabiliteringspenning i s�rskilda fall per dag differensen
mellan

de belopp som framg�r av f�rsta eller andra styckena och
den rehabiliteringspenning som l�mnas per dag enligt 31 kap.

Rehabiliteringspenning i s�rskilda fall vid livr�nta enligt 41 eller 43 kap.

11 �

I det fall en f�rs�krad f�r livr�nta enligt 41 eller 43 kap., minskas

rehabiliteringspenning i s�rskilda fall per dag enligt f�ljande.

N�r rehabiliteringspenning i s�rskilda fall har ber�knats enligt 9 �, ska det

framr�knade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det

SFS 2011:1513

livr�ntebelopp enligt 41 eller 43 kap. som g�ller vid tiden f�r beslutet delat
med 365. Livr�ntebeloppet avrundas till n�rmaste hela krontal och 50 �re
avrundas ned�t.

Det som f�reskrivs i f�rsta och andra styckena g�ller endast om den

f�rs�krade inte f�r sjukers�ttning f�r samma tid som livr�nta enligt 41 eller
43 kap.

F�rm�nstiden

12 �

N�r det kan l�mnas rehabiliteringspenning p� den niv� som f�reskrivs

i 27 kap. 2124 a ��, ska �ven rehabiliteringspenning i s�rskilda fall kunna
l�mnas.

Beh�llande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall

13 �

En f�rs�krad beh�ller sin r�tt till rehabiliteringspenning i s�rskilda

fall under tid d�

1. han eller hon f�rv�rvsarbetar,
2. en s�dan situation f�religger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 1418 ��

som grund f�r SGI-skydd, eller

3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r

aktivitetsst�d eller st�r till arbetsmarknadens f�rfogande. Regeringen eller
den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om de vill-
kor som g�ller f�r att den f�rs�krade ska anses st� till arbetsmarknadens
f�rfogande.

R�tten enligt f�rsta stycket g�ller endast om den inte upph�r p� grund av

14 �.

Upph�rande av r�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall

14 �

R�tten till rehabiliteringspenning i s�rskilda fall upph�r n�r det f�r

den f�rs�krade har best�mts eller skulle ha kunnat best�mmas en sjukpen-
ninggrundande inkomst som uppg�r till minst 80 300 kronor.

Arbetsgivarintr�de m.m.

15 �

Best�mmelserna om arbetsgivarintr�de m.m. i 31 kap. 13 � g�ller inte

rehabiliteringspenning i s�rskilda fall.

40 kap.

3 �

Om n�gon som avses i 2 � inte �r f�rs�krad enligt 5 kap. 9 � 7 eller

6 kap. 6 � 3 eller 4, har han eller hon vid arbetsskada r�tt till motsvarande
f�rm�ner fr�n arbetsskadef�rs�kringen. Motsvarande g�ller den som p�
grund av att han eller hon inte �r bosatt i Sverige inte har r�tt till v�rd-
f�rm�ner eller ers�ttning f�r kostnader i samband med v�rd.

SFS 2011:1513

93 kap.

2 �

F�rm�ner enligt denna avdelning �r

bostadsbidrag till barnfamiljer eller personer i �ldern 1828 �r,
bostadstill�gg till den som f�r sjukers�ttning, pension eller vissa lik-

nande f�rm�ner, och

boendetill�gg till den som har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning.

3 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser om bostadsst�d.

Vidare finns best�mmelser om
bostadsbidrag i 9498 kap.,
bostadstill�gg i 99103 kap., och
boendetill�gg i 103 a103 e kap.

5 �

�renden som avser bostadsbidrag och boendetill�gg handl�ggs av F�r-

s�kringskassan.

�renden som avser bostadstill�gg handl�ggs av Pensionsmyndigheten.

Om den f�rs�krade eller, i f�rekommande fall, hans eller hennes make inte
har n�gon annan f�rm�n som kan ligga till grund f�r bostadstill�gg �n sjuk-
ers�ttning, aktivitetsers�ttning eller utl�ndsk invaliditetsf�rm�n, handl�ggs
�rendet dock av F�rs�kringskassan.

Bed�mningen enligt andra stycket ska i fall som avses i 101 kap. 4 � g�ras

som om f�rm�nen l�mnats.

IV Boendetill�gg

103 a kap. Inneh�ll

1 �

I denna underavdelning finns allm�nna best�mmelser om boende-

till�gg i 103 b kap.

Vidare finns best�mmelser om
r�tten till boendetill�gg i 103 c kap.,
ber�kning av boendetill�gg i 103 d kap., och
s�rskilda handl�ggningsregler f�r boendetill�gg i 103 e kap.

103 b kap. Allm�nna best�mmelser om boendetill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns en inledande best�mmelse i 2 �.

Vidare finns best�mmelser om sambor och makar i 3 och 4 ��.

Inledande best�mmelse

2 �

Boendetill�gg �r ett kompletterande bidrag till boendet f�r en f�rs�krad

som har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning.

Sambor och makar

3 �

Sambor likst�lls med makar n�r det g�ller boendetill�gg.

SFS 2011:1513

Om det p� grund av omst�ndigheterna �r sannolikt att tv� personer �r sam-

bor, ska dessa likst�llas med sambor. Detta g�ller inte om den som ans�ker
om boendetill�gg eller den som s�dant till�gg betalas ut till visar att de inte
�r sambor.

4 �

N�r det g�ller boendetill�gg ska en person som �r gift men stadig-

varande lever �tskild fr�n sin make likst�llas med en ogift person, om inte
s�rskilda sk�l talar mot detta.

103 c kap. R�tten till boendetill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns inledande best�mmelser i 2 och 3 ��.

Vidare finns best�mmelser om
f�rm�ner som kan ge r�tt till boendetill�gg i 4 �,
undantag fr�n r�tten till boendetill�gg i 5 �,
f�rm�nstiden i 68 ��,
beh�llande av r�tten till boendetill�gg i 9 �, och
upph�rande av r�tten till boendetill�gg i 10 �.

Inledande best�mmelser

2 �

En f�rs�krad som helt eller delvis har f�tt tidsbegr�nsad sjukers�ttning

3 �

R�tten till boendetill�gg intr�der fr�n och med m�naden efter den d�

r�tten till s�dan tidsbegr�nsad sjukers�ttning som avses i 2 � har upph�rt.

F�rm�ner som kan ge r�tt till boendetill�gg

4 �

Boendetill�gg kan l�mnas till den som omfattas av 2 � och som

1. f�r sjukpenning enligt 2728 a kap.,
2. f�r rehabiliteringspenning enligt 31 eller 31 a kap., eller
3. deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion

och f�r aktivitetsst�d.

Undantag fr�n r�tten till boendetill�gg

5 �

Boendetill�gg l�mnas inte till den som har r�tt till bostadstill�gg enligt

101 kap.

F�rm�nstiden

6 �

Boendetill�gg l�mnas fr�n och med den m�nad den f�rs�krade f�r

s�dan ers�ttning som anges i 4 � till och med den m�nad s�dan ers�ttning har
l�mnats.

SFS 2011:1513

7 �

Boendetill�gg l�mnas fr�n och med den m�nad som anges i ans�kan,

dock inte f�r l�ngre tid tillbaka �n tre m�nader f�re ans�kningsm�naden.

8 �

Boendetill�gg l�mnas l�ngst till och med m�naden f�re den n�r den

f�rs�krade fyller 65 �r.

Beh�llande av r�tten till boendetill�gg

9 �

En f�rs�krad beh�ller sin r�tt till boendetill�gg under tid d�

1. han eller hon f�rv�rvsarbetar,
2. en s�dan situation f�religger som anges i 26 kap. 11, 12 eller 1418 ��

som grund f�r SGI-skydd, eller

3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och f�r

Upph�rande av r�tten till boendetill�gg

10 �

R�tten till boendetill�gg upph�r n�r den f�rs�krade inte l�ngre f�r s�-

dan ers�ttning som anges i 4 � och inte heller uppfyller f�ruts�ttningarna i 9 �.

103 d kap. Ber�kning av boendetill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

ers�ttningsniv�er i 24 ��,
bidragsgrundande inkomst i 5 och 6 ��,
minskning av boendetill�gg i 7 �,
andelsber�kning vid partiell ers�ttning i 8 �, och
samordning med bostadsbidrag och bostadstill�gg i 9 �.

Ers�ttningsniv�er

2 �

Helt boendetill�gg l�mnas f�r �r r�knat med h�gst

84 000 kronor till en ogift f�rs�krad, och
42 000 kronor till en gift f�rs�krad.

3 �

Beloppen enligt 2 � ska h�jas med

12 000 kronor till hush�ll med ett barn,
18 000 kronor till hush�ll med tv� barn, och
24 000 kronor till hush�ll med tre eller flera barn.
Med barn avses s�dana barn som enligt 96 kap. ber�ttigar till bostads-

bidrag.

4 �

Om boendetill�gg l�mnas till b�da makarna ska beloppen enligt 3 �

delas lika mellan dem.

SFS 2011:1513

Bidragsgrundande inkomst

5 �

N�r det g�ller boendetill�gg avses med bidragsgrundande inkomst den

inkomst enligt 6 � f�r �r r�knat, som den f�rs�krade kan antas komma att f�
under den n�rmaste tiden. Ber�kningen av den bidragsgrundande inkomsten
ska g�ras utifr�n f�rh�llandena den f�rsta dagen som s�dan ers�ttning l�m-
nas som enligt 103 c kap. 4 och 7 �� kan ge r�tt till boendetill�gg. Om denna
ers�ttning inte l�mnas som hel f�rm�n ska inkomsten ber�knas som om hel
f�rm�n l�mnas.

6 �

Den bidragsgrundande inkomsten �r den ers�ttning som l�mnas i form

1. sjukpenning enligt 27 och 28 kap.,
2. sjukpenning i s�rskilda fall enligt 28 a kap.,
3. rehabiliteringspenning enligt 31 kap.,
4. rehabiliteringspenning i s�rskilda fall enligt 31 a kap., eller
5. aktivitetsst�d.
Till den bidragsgrundande inkomsten enligt f�rsta stycket ska l�ggas

s�dan livr�nta som l�mnas till den f�rs�krade enligt 41 eller 43 kap.

Minskning av boendetill�gg

7 �

Boendetill�gget enligt 24 �� ska minskas med 70 procent av den

bidragsgrundande inkomsten enligt 5 och 6 �� som �verstiger 58 400 kronor.

Andelsber�kning vid partiell ers�ttning

8 �

Boendetill�gget enligt 7 � l�mnas med samma andel som den ers�tt-

ning som grundar r�tt till boendetill�gg l�mnas med.

Om s�v�l sjukpenning enligt 6 � 1 som sjukpenning i s�rskilda fall enligt

6 � 2 l�mnas samtidigt ska en andelsber�kning g�ras i f�rh�llande till den
sjukpenning som l�mnas enligt 6 � 2. Motsvarande g�ller i de fall rehabili-
teringspenning l�mnas enligt 6 � 3 och 4.

Samordning med bostadsbidrag och bostadstill�gg

9 �

Boendetill�gget enligt 8 � ska minskas med de belopp som l�mnas som

1. prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller
2. bostadstill�gg till make enligt 100102 kap.
Om boendetill�gg l�mnas till b�da makarna ska boendetill�gget till var-

dera maken minskas med halva det prelimin�ra bostadsbidraget enligt f�rsta
stycket 1.

103 e kap. S�rskilda handl�ggningsregler f�r boendetill�gg

Inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden i 24 ��, och
utbetalning av boendetill�gg i 5 �.

SFS 2011:1513

Ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden

2 �

Boendetill�gget ska ompr�vas n�r n�got f�rh�llande som p�verkar

till�ggets storlek har �ndrats.

3 �

Boendetill�gget f�r r�knas om utan f�reg�ende underr�ttelse om den

bidragsgrundande inkomsten enligt 103 d kap. 6 � �ndras.

Det som anges i f�rsta stycket g�ller ocks� n�r �ndring sker av
f�rm�nsniv�n i de f�rm�ner som anges i 103 c kap. 4 �,
prelimin�rt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller
bostadstill�gg till make enligt 100102 kap.

4 �

En �ndring av boendetill�gget ska g�lla fr�n och med m�naden efter

den m�nad d� anledningen till �ndring har uppkommit. Om �ndringar av
samma slag har skett flera g�nger under m�naden ska endast den senaste
�ndringen beaktas. G�ller det h�jning av till�gget ska �ven 103 c kap. 7 �
beaktas.

Utbetalning av boendetill�gg

5 �

Boendetill�gg betalas ut m�nadsvis i efterskott. �rsbeloppet ska avrun-

das till n�rmaste hela krontal som �r delbart med tolv.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2012 i fr�ga om 28 a kap. 18 �,

31 a kap. 13 � och 103 c kap. 9 och 10 �� samt i �vrigt den 1 januari 2012.

2. Best�mmelserna i 27 kap. 22 �, 23 � och 24 a � 1 till�mpas �ven f�r

dagar fr�n och med ikrafttr�dandet som ing�r i en sjukperiod som har p�b�r-
jats dessf�rinnan.

3. Best�mmelserna i 27 kap. 24 a � 5 till�mpas �ven f�r en f�rs�krad som

f�re ikrafttr�dandet har f�tt sjukpenning p� forts�ttningsniv�n f�r 550 dagar
eller tidsbegr�nsad sjukers�ttning under det h�gsta antalet m�nader som
s�dan ers�ttning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 � lagen (2010:111) om
inf�rande av socialf�rs�kringsbalken.

4. Best�mmelserna i 28 a, 31 a och 103 b103 e kap. till�mpas �ven f�r en

f�rs�krad vars r�tt till tidsbegr�nsad sjukers�ttning har upph�rt f�re den
1 januari 2012. Ers�ttning enligt dessa best�mmelser kan dock l�mnas tidi-
gast fr�n och med den 1 januari 2012.

5. Ers�ttning enligt 28 a kap. l�mnas f�r dagar i januari 2012, om den f�r-

s�krade har gjort en sjukanm�lan senast den 31 januari 2012.

P� regeringens v�gnar

ULF KRISTERSSON

Kjell Rempler
(Socialdepartementet)

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2011:1513 Lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Om Lagboken.se