SFS 2011:1513 Lag om ändring i socialförsäkringsbalken

111513.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i socialförsäkringsbalken;

utfärdad den 15 december 2011.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken
dels att 1 kap. 3 §, 5 kap. 9, 10, 14 och 15 §§, 23 kap. 3 §, 24 kap. 1−3 §§,

27 kap. 22, 23 och 24 a §§, 29 kap. 1 och 3 §§, 40 kap. 3 § samt 93 kap. 2, 3
och 5 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i balken ska införas sju nya kapitel, 28 a, 31 a och 103 a–

103 e kap. samt närmast före 103 a kap. en ny rubrik av följande lydelse.

1 kap.

3 §

Övergripande bestämmelser finns i 1–7 kap. (avdelning A).

Vidare finns bestämmelser om
– familjeförmåner i 8–22 kap. (avdelning B),
– förmåner vid sjukdom eller arbetsskada i 23–47 kap. (avdelning C),
– särskilda förmåner vid funktionshinder i 48–52 kap. (avdelning D),
– förmåner vid ålderdom i 53–74 kap. (avdelning E),
– förmåner till efterlevande i 75–92 kap. (avdelning F), och
– bostadsstöd i 93–103 e kap. (avdelning G).
Vissa gemensamma bestämmelser om förmånerna, handläggningen och

organisationen finns i 104–117 kap. (avdelning H).

5 kap.

9 §

Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner:

Avdelning B Familjeförmåner

1 Prop. 2011/12:1, utg.omr. 10, bet. 2011/12:SfU1, rskr. 2011/12:85.

1. föräldrapenning på lägstanivå och

grundnivå,

2. barnbidrag,
3. underhållsstöd,
4. adoptionsbidrag,
5. vårdbidrag,

(11 och 12 kap.)

(15 och 16 kap.)
(17−19 kap.)
(21 kap.)
(22 kap.)

SFS 2011:1513
Utkom från trycket
den 23 december 2011

background image

2

SFS 2011:1513

Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada

Avdelning D Särskilda förmåner vid funktionshinder

Avdelning E Förmåner vid ålderdom

Avdelning F Förmåner till efterlevande

Avdelning G Bostadsstöd

10 §

När det gäller förmåner till efterlevande enligt 9 § 15 och 16 är det

den efterlevande som ska vara försäkrad för förmånerna.

14 §

Förmåner får lämnas om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex

månader. Äldreförsörjningsstöd enligt 9 § 14 kan dock lämnas endast om
utlandsvistelsen kan antas vara längst tre månader. Sjukpenning i särskilda
fall enligt 9 § 6 och rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt 9 § 7 får för
tid då en försäkrad vistas utomlands lämnas endast om Försäkringskassan
medger att den försäkrade reser till utlandet.

Förmåner enligt 9 § 8, 12, 13, 15 och 16 kan lämnas så länge den för-

säkrades bosättning i Sverige består.

15 §

Tidsbegränsningen och kravet på medgivande i 14 § första stycket

gäller inte för sådana statsanställda och deras familjemedlemmar som avses i
4 och 8 §§.

Tidsbegränsningen och kravet på medgivande gäller inte heller för famil-

jeförmåner enligt 9 § 1−4 till biståndsarbetare m.fl. och studerande eller
deras familjemedlemmar som avses i 6−8 §§.

6. sjukpenning i särskilda fall,
7. rehabilitering, bidrag till arbetshjälp-

medel, särskilt bidrag och rehabiliterings-
penning i särskilda fall,

8. sjukersättning och aktivitetsersättning i

form av garantiersättning,

(28 a kap.)
(29–31 a kap.)

(33 och 35–37 kap.)

9. handikappersättning,
10. assistansersättning,
11. bilstöd,

(50 kap.)
(51 kap.)
(52 kap.)

12. garantipension,

13. särskilt pensionstillägg,
14. äldreförsörjningsstöd,

(55, 56, 65−67 och
69−71 kap.)
(73 kap.)
(74 kap.)

15. efterlevandestöd,
16. garantipension till omställnings-

pension,

(77, 79 och 85 kap.)
(77, 81 och 85 kap.)

17. bostadsbidrag,
18. bostadstillägg, och
19. boendetillägg.

(95−98 kap.)
(100−103 kap.)
(103 a–103 e kap.)

background image

3

SFS 2011:1513

23 kap.

3 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser om förmåner vid sjukdom

och arbetsskada.

Vidare finns bestämmelser om
− sjukpenning m.m. i 24−28 a kap.,
− rehabilitering och rehabiliteringsersättning i 29−31 a kap.,
− sjukersättning och aktivitetsersättning i 32−37 kap.,
− förmåner vid arbetsskada m.m. i 38−44 kap., och
− särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada i 45−47 kap.

24 kap.

1 §

I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om sjukpenning-

grundande inkomst och årsarbetstid i 25 kap.

Vidare finns bestämmelser om
− bestämmande och behållande av sjukpenninggrundande inkomst samt

beräkning av årsarbetstiden i vissa situationer i 26 kap.,

− sjukpenning i 27 och 28 kap., och
− sjukpenning i särskilda fall i 28 a kap.

2 §

Sjukpenning kan lämnas till en försäkrad som har nedsatt arbetsför-

måga på grund av sjukdom. Ersättningens storlek är beroende av den försäk-
rades sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och den omfattning i vilken den-
nes arbetsförmåga är nedsatt.

Sjukpenning i särskilda fall enligt 28 a kap. kan dock lämnas även till en

försäkrad för vilken det inte kan fastställas någon sjukpenninggrundande
inkomst.

3 §

En försäkrads sjukpenninggrundande inkomst ligger också till grund

för beräkning av följande förmåner enligt denna balk:

− graviditetspenning,
− föräldrapenning på sjukpenningnivå,
− tillfällig föräldrapenning,
− rehabiliteringspenning enligt 31 kap.,
− skadelivränta,
− smittbärarpenning, och
− närståendepenning.

27 kap.

22 §

2

Om den försäkrade inom ramtiden redan har fått sjukpenning för

364 dagar på normalnivån, kan sjukpenning lämnas enligt bestämmelserna i
24 §. Vid beräkningen av antalet dagar med sjukpenning på normalnivån
anses som sådana dagar även dagar med

1. sjukpenning på fortsättningsnivån, och
2. rehabiliteringspenning enligt 31 kap.

2 Senaste lydelse 2011:1075.

background image

4

SFS 2011:1513

Som dagar med sjukpenning på normalnivån räknas vidare tretton dagar

under sådana perioder som avses i 26 § andra stycket.

23 §

Om den försäkrade har en allvarlig sjukdom lämnas sjukpenning på

normalnivån trots att sådan sjukpenning redan har lämnats för 364 dagar un-
der ramtiden. I sådant fall tillämpas inte bestämmelserna i 22 och 24 §§.

Det som föreskrivs i första stycket gäller när den försäkrades arbetsför-

måga till minst en fjärdedel är nedsatt till följd av en allvarlig sjukdom.

24 a §

Sjukpenning på fortsättningsnivån lämnas för ytterligare dagar om

1. den försäkrades arbetsförmåga till minst en fjärdedel är nedsatt till följd

av en godkänd arbetsskada enligt 39−42 kap.,

2. den försäkrade är intagen på sjukhus eller på grund av sjukdom får

omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus,

3. den försäkrade på grund av sjukdom har sådan avgörande förlust av

verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig att han eller hon inte
kan tillgodogöra sig information,

4. en återgång i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt

program skulle medföra risk för allvarlig försämring av den försäkrades
sjukdom, eller

5. det i annat fall på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som

oskäligt att inte lämna sjukpenning.

28 a kap. Sjukpenning i särskilda fall

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns en inledande bestämmelse i 2 §.

Vidare finns bestämmelser om
− rätten till sjukpenning i särskilda fall i 3−7 §§,
− bedömning av arbetsförmågans nedsättning i 8 §,
− ersättningsnivåer i 9 §,
− beräkning av sjukpenning i särskilda fall i 10−12 §§,
− sjukpenning i särskilda fall vid sjukersättning i 13 §,
− sjukpenning i särskilda fall vid livränta enligt 41 eller 43 kap. i 14 §,
− förmånstiden i 15 §,
− karensdagar i 16 och 17 §§,
− behållande av rätten till sjukpenning i särskilda fall i 18 §,
− upphörande av rätten till sjukpenning i särskilda fall i 19 §, och
− arbetsgivarinträde m.m. i 20 §.

Inledande bestämmelse

2 §

Bestämmelserna i 27 och 28 kap. gäller även i fråga om sjukpenning i

särskilda fall, om inte annat följer av detta kapitel.

Rätten till sjukpenning i särskilda fall

3 §

En försäkrad som helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning

under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt

background image

5

SFS 2011:1513

4 kap. 31 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken har i
de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel rätt till
sjukpenning i särskilda fall.

4 §

En försäkrad som omfattas av 3 § och som på grund av bestämmel-

serna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha rätt till
hel sjukpenning som på fortsättningsnivån medför en sjukpenning om minst
160 kronor per kalenderdag, har rätt till sjukpenning i särskilda fall vid sjuk-
dom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga.

Med sjukdom likställs, förutom vad som föreskrivs i 27 kap. 2 § andra

stycket, även annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestations-
förmågan.

5 §

Rätten till sjukpenning i särskilda fall inträder från och med dagen

efter den då rätten till sådan tidsbegränsad sjukersättning som avses i 3 § har
upphört.

6 §

Sjukpenning i särskilda fall lämnas inte när den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han eller hon uppbär studiestöd enligt studie-

stödslagen (1999:1395), eller

2. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd.

7 §

Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före

den när den försäkrade fyller 65 år.

Bedömning av arbetsförmågans nedsättning

8 §

Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas om

den försäkrade på grund av sjukdomen har sådan förmåga att han eller hon
kan försörja sig själv genom

1. förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, eller
2. annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne.
Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras i förhållande till

ett heltidsarbete.

Ersättningsnivåer

9 §

Sjukpenning i särskilda fall lämnas med högst

− 160 kronor per dag vid hel förmån,
− 120 kronor per dag vid tre fjärdedels förmån,
− 80 kronor per dag vid halv förmån, och
− 40 kronor per dag vid en fjärdedels förmån.

Beräkning av sjukpenning i särskilda fall

10 §

Sjukpenning i särskilda fall lämnas för sju dagar per vecka.

11 §

Sjukpenning i särskilda fall beräknas, om inte annat följer av 12 eller

13 §, enligt följande:

background image

6

SFS 2011:1513

1. För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan

fastställas, uppgår sjukpenning i särskilda fall per dag för respektive för-
månsnivå till de belopp som anges i 9 §.

2. För annan försäkrad än den som avses i 1, motsvarar sjukpenning i sär-

skilda fall per dag för respektive förmånsnivå differensen mellan

− de belopp som anges i 9 § och
− den sjukpenning som lämnas per dag enligt 27 och 28 kap.

12 §

Om sjukpenning ska lämnas under de första 14 dagarna i en sjuk-

period med stöd av 27 kap. 10 eller 11 §, lämnas sjukpenning i särskilda fall
endast till den del denna ersättning, sammanlagt under fjortondagars-
perioden, överstiger vad som annars ska lämnas i sjukpenning under samma
period.

Sjukpenning i särskilda fall vid sjukersättning

13 §

I det fall en försäkrad får sjukersättning lämnas hel sjukpenning i sär-

skilda fall med högst

− 120 kronor per dag när sjukersättning lämnas som en fjärdedels förmån,
− 80 kronor per dag när sjukersättning lämnas som en halv förmån, och
− 40 kronor per dag när sjukersättning lämnas som tre fjärdedels förmån.
När sjukpenning i särskilda fall ska lämnas som partiell förmån, lämnas

ersättning med högst tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av beloppen i
första stycket.

För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fast-

ställas, motsvarar sjukpenning i särskilda fall per dag differensen mellan

− de belopp som framgår av första eller andra styckena och
− den sjukpenning som lämnas per dag enligt 27 och 28 kap.

Sjukpenning i särskilda fall vid livränta enligt 41 eller 43 kap.

14 §

I det fall en försäkrad får livränta enligt 41 eller 43 kap., minskas

sjukpenning i särskilda fall per dag enligt följande.

När sjukpenning i särskilda fall har beräknats enligt 11 §, ska det framräk-

nade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det livränte-
belopp enligt 41 eller 43 kap. som gäller vid tiden för beslutet delat med 365.
Livräntebeloppet avrundas till närmaste hela krontal och 50 öre avrundas
nedåt.

Det som föreskrivs i första och andra styckena gäller endast om den för-

säkrade inte får sjukersättning för samma tid som livränta enligt 41 eller
43 kap.

Förmånstiden

15 §

När det enligt 27 kap. 20−24 a §§ kan lämnas sjukpenning på normal-

nivån eller fortsättningsnivån, ska även sjukpenning i särskilda fall kunna
lämnas.

background image

7

SFS 2011:1513

Karensdagar

16 § För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte
kan fastställas eller för vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fast-
ställts eller skulle ha kunnat fastställas som svarar mot inkomst av anställ-
ning, tillämpas vad som föreskrivs om karensdag i 27 kap. 27 § första
stycket 1.

För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fast-

ställts eller skulle ha kunnat fastställas som svarar mot endast inkomst av
annat förvärvsarbete, tillämpas vad som föreskrivs om karensdagar i 27 kap.
27 § första stycket 2.

17 §

Sjukpenning i särskilda fall kan lämnas för karensdagar i mot-

svarande fall som det enligt 27 kap. 28 § kan lämnas sjukpenning på normal-
nivån eller fortsättningsnivån.

Behållande av rätten till sjukpenning i särskilda fall

18 §

En försäkrad behåller sin rätt till sjukpenning i särskilda fall under tid

1. han eller hon förvärvsarbetar,
2. en sådan situation föreligger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 14−18 §§

som grund för SGI-skydd, eller

3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får akti-

vitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de villkor
som gäller för att den försäkrade ska anses stå till arbetsmarknadens förfo-
gande.

Rätten enligt första stycket gäller endast om den inte upphör på grund av

19 §.

Upphörande av rätten till sjukpenning i särskilda fall

19 §

Rätten till sjukpenning i särskilda fall upphör när det för den för-

säkrade har bestämts eller skulle ha kunnat bestämmas en sjukpenning-
grundande inkomst som uppgår till minst 80 300 kronor.

Arbetsgivarinträde m.m.

20 §

Bestämmelserna om arbetsgivarinträde m.m. i 27 kap. 56−59 och

61 §§ gäller inte sjukpenning i särskilda fall.

29 kap.

1 §

I denna underavdelning finns bestämmelser om

− rehabilitering i 30 kap.,
− rehabiliteringsersättning i 31 kap., och
− rehabiliteringspenning i särskilda fall i 31 a kap.

background image

8

SFS 2011:1513

3 §

Under den tid som den arbetslivsinriktade rehabiliteringen pågår kan

rehabiliteringsersättning lämnas enligt bestämmelserna i 31 och 31 a kap.

31 a kap. Rehabiliteringspenning i särskilda fall

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns en inledande bestämmelse i 2 §.

Vidare finns bestämmelser om
− rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall i 3−5 §§,
− bedömning av arbetsförmågans nedsättning i 6 §,
− ersättningsnivåer i 7 §,
− beräkning av rehabiliteringspenning i särskilda fall i 8 och 9 §§,
− rehabiliteringspenning i särskilda fall vid sjukersättning i 10 §,
− rehabiliteringspenning i särskilda fall vid livränta enligt 41 eller 43 kap.

i 11 §,

− förmånstiden i 12 §,
− behållande av rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall i 13 §,
− upphörande av rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall i 14 §,

och

− arbetsgivarinträde m.m. i 15 §.

Inledande bestämmelse

2 §

Bestämmelserna i 31 kap. gäller även i fråga om rehabiliterings-

penning i särskilda fall, om inte annat följer av detta kapitel.

Rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall

3 §

En försäkrad som helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning

under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt
4 kap. 31 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken har i
de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel rätt till
rehabiliteringspenning i särskilda fall.

4 §

En försäkrad som omfattas av 3 § och som på grund av bestämmel-

serna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha rätt till
hel rehabiliteringspenning motsvarande vad som för sjukpenning på fort-
sättningsnivån medför en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag,
har rätt till rehabiliteringspenning i särskilda fall vid sjukdom som sätter ned
hans eller hennes arbetsförmåga under tid som anges i 31 kap. 3 §.

Med sjukdom likställs, förutom vad som föreskrivs i 27 kap. 2 § andra

stycket, även annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestations-
förmågan.

5 §

Rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall inträder från och med

dagen efter den då rätten till sådan tidsbegränsad sjukersättning som avses i
3 § har upphört.

background image

9

SFS 2011:1513

Bedömning av arbetsförmågans nedsättning

6 §

Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras i förhållande

till ett heltidsarbete.

Ersättningsnivåer

7 §

Rehabiliteringspenning i särskilda fall lämnas med högst

− 160 kronor per dag vid hel förmån,
− 120 kronor per dag vid tre fjärdedels förmån,
− 80 kronor per dag vid halv förmån, och
− 40 kronor per dag vid en fjärdedels förmån.

Beräkning av rehabiliteringspenning i särskilda fall

8 §

Rehabiliteringspenning i särskilda fall lämnas för sju dagar per vecka.

9 §

Rehabiliteringspenning i särskilda fall beräknas, om inte annat följer

av 10 §, enligt följande:

1. För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan

fastställas, uppgår rehabiliteringspenning i särskilda fall per dag för respek-
tive förmånsnivå till de belopp som anges i 7 §.

2. För annan försäkrad än den som avses i 1, motsvarar rehabiliterings-

penning i särskilda fall per dag för respektive förmånsnivå differensen
mellan

− de belopp som anges i 7 § och
− den rehabiliteringspenning som lämnas per dag enligt 31 kap.

Rehabiliteringspenning i särskilda fall vid sjukersättning

10 §

I det fall en försäkrad får sjukersättning lämnas hel rehabiliterings-

penning i särskilda fall med högst

− 120 kronor per dag när sjukersättning lämnas som en fjärdedels förmån,
− 80 kronor per dag när sjukersättning lämnas som en halv förmån, och
− 40 kronor per dag när sjukersättning lämnas som tre fjärdedels förmån.
När rehabiliteringspenning i särskilda fall ska lämnas som partiell förmån,

lämnas ersättning med högst tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av
beloppen i första stycket.

För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fast-

ställas, motsvarar rehabiliteringspenning i särskilda fall per dag differensen
mellan

− de belopp som framgår av första eller andra styckena och
− den rehabiliteringspenning som lämnas per dag enligt 31 kap.

Rehabiliteringspenning i särskilda fall vid livränta enligt 41 eller 43 kap.

11 §

I det fall en försäkrad får livränta enligt 41 eller 43 kap., minskas

rehabiliteringspenning i särskilda fall per dag enligt följande.

När rehabiliteringspenning i särskilda fall har beräknats enligt 9 §, ska det

framräknade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det

background image

10

SFS 2011:1513

livräntebelopp enligt 41 eller 43 kap. som gäller vid tiden för beslutet delat
med 365. Livräntebeloppet avrundas till närmaste hela krontal och 50 öre
avrundas nedåt.

Det som föreskrivs i första och andra styckena gäller endast om den

försäkrade inte får sjukersättning för samma tid som livränta enligt 41 eller
43 kap.

Förmånstiden

12 §

När det kan lämnas rehabiliteringspenning på den nivå som föreskrivs

i 27 kap. 21−24 a §§, ska även rehabiliteringspenning i särskilda fall kunna
lämnas.

Behållande av rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall

13 §

En försäkrad behåller sin rätt till rehabiliteringspenning i särskilda

fall under tid då

1. han eller hon förvärvsarbetar,
2. en sådan situation föreligger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 14−18 §§

som grund för SGI-skydd, eller

3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får

aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande. Regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de vill-
kor som gäller för att den försäkrade ska anses stå till arbetsmarknadens
förfogande.

Rätten enligt första stycket gäller endast om den inte upphör på grund av

14 §.

Upphörande av rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall

14 §

Rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall upphör när det för

den försäkrade har bestämts eller skulle ha kunnat bestämmas en sjukpen-
ninggrundande inkomst som uppgår till minst 80 300 kronor.

Arbetsgivarinträde m.m.

15 §

Bestämmelserna om arbetsgivarinträde m.m. i 31 kap. 13 § gäller inte

rehabiliteringspenning i särskilda fall.

40 kap.

3 §

Om någon som avses i 2 § inte är försäkrad enligt 5 kap. 9 § 7 eller

6 kap. 6 § 3 eller 4, har han eller hon vid arbetsskada rätt till motsvarande
förmåner från arbetsskadeförsäkringen. Motsvarande gäller den som på
grund av att han eller hon inte är bosatt i Sverige inte har rätt till vård-
förmåner eller ersättning för kostnader i samband med vård.

background image

11

SFS 2011:1513

93 kap.

2 §

Förmåner enligt denna avdelning är

– bostadsbidrag till barnfamiljer eller personer i åldern 18–28 år,
– bostadstillägg till den som får sjukersättning, pension eller vissa lik-

nande förmåner, och

– boendetillägg till den som har fått tidsbegränsad sjukersättning.

3 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser om bostadsstöd.

Vidare finns bestämmelser om
– bostadsbidrag i 94–98 kap.,
– bostadstillägg i 99–103 kap., och
– boendetillägg i 103 a–103 e kap.

5 §

Ärenden som avser bostadsbidrag och boendetillägg handläggs av För-

säkringskassan.

Ärenden som avser bostadstillägg handläggs av Pensionsmyndigheten.

Om den försäkrade eller, i förekommande fall, hans eller hennes make inte
har någon annan förmån som kan ligga till grund för bostadstillägg än sjuk-
ersättning, aktivitetsersättning eller utländsk invaliditetsförmån, handläggs
ärendet dock av Försäkringskassan.

Bedömningen enligt andra stycket ska i fall som avses i 101 kap. 4 § göras

som om förmånen lämnats.

IV Boendetillägg

103 a kap. Innehåll

1 §

I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om boende-

tillägg i 103 b kap.

Vidare finns bestämmelser om
– rätten till boendetillägg i 103 c kap.,
– beräkning av boendetillägg i 103 d kap., och
– särskilda handläggningsregler för boendetillägg i 103 e kap.

103 b kap. Allmänna bestämmelser om boendetillägg

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns en inledande bestämmelse i 2 §.

Vidare finns bestämmelser om sambor och makar i 3 och 4 §§.

Inledande bestämmelse

2 §

Boendetillägg är ett kompletterande bidrag till boendet för en försäkrad

som har fått tidsbegränsad sjukersättning.

Sambor och makar

3 §

Sambor likställs med makar när det gäller boendetillägg.

background image

12

SFS 2011:1513

Om det på grund av omständigheterna är sannolikt att två personer är sam-

bor, ska dessa likställas med sambor. Detta gäller inte om den som ansöker
om boendetillägg eller den som sådant tillägg betalas ut till visar att de inte
är sambor.

4 §

När det gäller boendetillägg ska en person som är gift men stadig-

varande lever åtskild från sin make likställas med en ogift person, om inte
särskilda skäl talar mot detta.

103 c kap. Rätten till boendetillägg

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 och 3 §§.

Vidare finns bestämmelser om
– förmåner som kan ge rätt till boendetillägg i 4 §,
– undantag från rätten till boendetillägg i 5 §,
– förmånstiden i 6–8 §§,
– behållande av rätten till boendetillägg i 9 §, och
– upphörande av rätten till boendetillägg i 10 §.

Inledande bestämmelser

2 §

En försäkrad som helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning

under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt
4 kap. 31 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken har i
de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel rätt till
ett boendetillägg.

3 §

Rätten till boendetillägg inträder från och med månaden efter den då

rätten till sådan tidsbegränsad sjukersättning som avses i 2 § har upphört.

Förmåner som kan ge rätt till boendetillägg

4 §

Boendetillägg kan lämnas till den som omfattas av 2 § och som

1. får sjukpenning enligt 27–28 a kap.,
2. får rehabiliteringspenning enligt 31 eller 31 a kap., eller
3. deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion

och får aktivitetsstöd.

Undantag från rätten till boendetillägg

5 §

Boendetillägg lämnas inte till den som har rätt till bostadstillägg enligt

101 kap.

Förmånstiden

6 §

Boendetillägg lämnas från och med den månad den försäkrade får

sådan ersättning som anges i 4 § till och med den månad sådan ersättning har
lämnats.

background image

13

SFS 2011:1513

7 §

Boendetillägg lämnas från och med den månad som anges i ansökan,

dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

8 §

Boendetillägg lämnas längst till och med månaden före den när den

försäkrade fyller 65 år.

Behållande av rätten till boendetillägg

9 §

En försäkrad behåller sin rätt till boendetillägg under tid då

1. han eller hon förvärvsarbetar,
2. en sådan situation föreligger som anges i 26 kap. 11, 12 eller 14–18 §§

som grund för SGI-skydd, eller

3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får

aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande. Regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de vill-
kor som gäller för att den försäkrade ska anses stå till arbetsmarknadens
förfogande.

Upphörande av rätten till boendetillägg

10 §

Rätten till boendetillägg upphör när den försäkrade inte längre får så-

dan ersättning som anges i 4 § och inte heller uppfyller förutsättningarna i 9 §.

103 d kap. Beräkning av boendetillägg

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– ersättningsnivåer i 2–4 §§,
– bidragsgrundande inkomst i 5 och 6 §§,
– minskning av boendetillägg i 7 §,
– andelsberäkning vid partiell ersättning i 8 §, och
– samordning med bostadsbidrag och bostadstillägg i 9 §.

Ersättningsnivåer

2 §

Helt boendetillägg lämnas för år räknat med högst

– 84 000 kronor till en ogift försäkrad, och
– 42 000 kronor till en gift försäkrad.

3 §

Beloppen enligt 2 § ska höjas med

– 12 000 kronor till hushåll med ett barn,
– 18 000 kronor till hushåll med två barn, och
– 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn.
Med barn avses sådana barn som enligt 96 kap. berättigar till bostads-

bidrag.

4 §

Om boendetillägg lämnas till båda makarna ska beloppen enligt 3 §

delas lika mellan dem.

background image

14

SFS 2011:1513

Bidragsgrundande inkomst

5 §

När det gäller boendetillägg avses med bidragsgrundande inkomst den

inkomst enligt 6 § för år räknat, som den försäkrade kan antas komma att få
under den närmaste tiden. Beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten
ska göras utifrån förhållandena den första dagen som sådan ersättning läm-
nas som enligt 103 c kap. 4 och 7 §§ kan ge rätt till boendetillägg. Om denna
ersättning inte lämnas som hel förmån ska inkomsten beräknas som om hel
förmån lämnas.

6 §

Den bidragsgrundande inkomsten är den ersättning som lämnas i form

av

1. sjukpenning enligt 27 och 28 kap.,
2. sjukpenning i särskilda fall enligt 28 a kap.,
3. rehabiliteringspenning enligt 31 kap.,
4. rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt 31 a kap., eller
5. aktivitetsstöd.
Till den bidragsgrundande inkomsten enligt första stycket ska läggas

sådan livränta som lämnas till den försäkrade enligt 41 eller 43 kap.

Minskning av boendetillägg

7 §

Boendetillägget enligt 2–4 §§ ska minskas med 70 procent av den

bidragsgrundande inkomsten enligt 5 och 6 §§ som överstiger 58 400 kronor.

Andelsberäkning vid partiell ersättning

8 §

Boendetillägget enligt 7 § lämnas med samma andel som den ersätt-

ning som grundar rätt till boendetillägg lämnas med.

Om såväl sjukpenning enligt 6 § 1 som sjukpenning i särskilda fall enligt

6 § 2 lämnas samtidigt ska en andelsberäkning göras i förhållande till den
sjukpenning som lämnas enligt 6 § 2. Motsvarande gäller i de fall rehabili-
teringspenning lämnas enligt 6 § 3 och 4.

Samordning med bostadsbidrag och bostadstillägg

9 §

Boendetillägget enligt 8 § ska minskas med de belopp som lämnas som

1. preliminärt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller
2. bostadstillägg till make enligt 100–102 kap.
Om boendetillägg lämnas till båda makarna ska boendetillägget till var-

dera maken minskas med halva det preliminära bostadsbidraget enligt första
stycket 1.

103 e kap. Särskilda handläggningsregler för boendetillägg

Innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– omprövning vid ändrade förhållanden i 2–4 §§, och
– utbetalning av boendetillägg i 5 §.

background image

15

SFS 2011:1513

Omprövning vid ändrade förhållanden

2 §

Boendetillägget ska omprövas när något förhållande som påverkar

tilläggets storlek har ändrats.

3 §

Boendetillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den

bidragsgrundande inkomsten enligt 103 d kap. 6 § ändras.

Det som anges i första stycket gäller också när ändring sker av
– förmånsnivån i de förmåner som anges i 103 c kap. 4 §,
– preliminärt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller
– bostadstillägg till make enligt 100–102 kap.

4 §

En ändring av boendetillägget ska gälla från och med månaden efter

den månad då anledningen till ändring har uppkommit. Om ändringar av
samma slag har skett flera gånger under månaden ska endast den senaste
ändringen beaktas. Gäller det höjning av tillägget ska även 103 c kap. 7 §
beaktas.

Utbetalning av boendetillägg

5 §

Boendetillägg betalas ut månadsvis i efterskott. Årsbeloppet ska avrun-

das till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012 i fråga om 28 a kap. 18 §,

31 a kap. 13 § och 103 c kap. 9 och 10 §§ samt i övrigt den 1 januari 2012.

2. Bestämmelserna i 27 kap. 22 §, 23 § och 24 a § 1 tillämpas även för

dagar från och med ikraftträdandet som ingår i en sjukperiod som har påbör-
jats dessförinnan.

3. Bestämmelserna i 27 kap. 24 a § 5 tillämpas även för en försäkrad som

före ikraftträdandet har fått sjukpenning på fortsättningsnivån för 550 dagar
eller tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som
sådan ersättning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 § lagen (2010:111) om
införande av socialförsäkringsbalken.

4. Bestämmelserna i 28 a, 31 a och 103 b–103 e kap. tillämpas även för en

försäkrad vars rätt till tidsbegränsad sjukersättning har upphört före den
1 januari 2012. Ersättning enligt dessa bestämmelser kan dock lämnas tidi-
gast från och med den 1 januari 2012.

5. Ersättning enligt 28 a kap. lämnas för dagar i januari 2012, om den för-

säkrade har gjort en sjukanmälan senast den 31 januari 2012.

På regeringens vägnar

ULF KRISTERSSON

Kjell Rempler
(Socialdepartementet)

background image

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2011