SFS 2011:203 Budgetlag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Budgetlag; utf�rdad den 10 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser Lagens till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelser om statens budget finns i 9 kap. 110 �� regerings- formen. I denna lag finns ytterligare best�mmelser om budgeten. Statens verksamhet 2 � Med statens verksamhet avses i denna lag s�dan verksamhet som sk�ts av regeringen, domstolarna och de f�rvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Effektivitet och hush�llning 3 � I statens verksamhet ska h�g effektivitet efterstr�vas och god hush�ll- ning iakttas. 2 kap. Budgetpolitiska m�l och utgiftsomr�den M�l f�r den offentliga sektorns finansiella sparande 1 � Regeringen ska till riksdagen l�mna f�rslag till m�l f�r den offentliga sektorns finansiella sparande (�verskottsm�l). Utgiftstak och utgiftsomr�den 2 � Regeringen ska i budgetpropositionen l�mna f�rslag till tak f�r statens utgifter (utgiftstak) som ska anv�ndas i beredningen av f�rslaget till statens budget och i genomf�randet av den budgeterade verksamheten. F�rslaget ska avse det tredje tillkommande budget�ret. 3 � Om riksdagen enligt 5 kap. 12 � riksdagsordningen har beslutat att h�nf�ra statens utgifter till utgiftsomr�den, ska regeringen i budget- 1 Prop. 2010/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr. 2010/11:177. SFS 2011:203 Utkom fr�n trycket den 22 mars 2011 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2011:203 propositionen redovisa en ber�kning av hur utgifterna f�rdelas p� utgiftsom- r�den f�r det andra och tredje tillkommande budget�ret. 4 � Finns det risk f�r att ett beslutat utgiftstak kommer att �verskridas, ska regeringen f�r att undvika detta vidta s�dana �tg�rder som den har befogen- het till eller f�resl� riksdagen n�dv�ndiga �tg�rder. 3 kap. Budgetering Inkomsttitlar och anslag 1 � F�r budgetering och redovisning av inkomster p� statens budget ska in- komsttitlar f�r olika slag av inkomster anv�ndas. 2 � Vid budgetering av utgifter f�r best�mda �ndam�l ska ramanslag an- v�ndas. Omfattningen av statens budget 3 � Regeringens f�rslag till statens budget ska omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som p�verkar statens l�nebehov. 4 � Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto p� inkomsttitlar och anslag med de undantag som anges i 6 �. 5 � Utgifter f�r inte budgeteras och redovisas mot inkomsttitlar. 6 � Om riksdagen har beslutat att inkomster f�r tas i anspr�k f�r ett best�mt �ndam�l p� annat s�tt �n genom beslut om anslag (special- destination), ska inkomsterna inte budgeteras och redovisas mot inkomst- titlar. Inkomster av skatter ska dock alltid budgeteras och redovisas mot inkomsttitlar. Ska inkomsterna helt eller till en best�md del t�cka utgifterna i en viss verksamhet ska inkomsterna och motsvarande utgifter inte heller budgeteras eller redovisas mot anslag. Om inkomsterna till en obest�md del ska t�cka utgifter i en verksamhet ska inkomsterna redovisas mot anslag (netto- redovisning). F�rsta och andra styckena g�ller �ven s�dana inkomster som regeringen med st�d av riksdagens bemyndigande har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet. 7 � Regeringen f�r f�rfoga �ver avgiftsinkomster fr�n frivilligt efter- fr�gade varor och tj�nster som staten tillhandah�ller och besluta om inkom- sterna ska budgeteras och redovisas mot inkomsttitel eller specialdestineras till en viss verksamhet. Villkor f�r ramanslag 8 � Ett anslag f�r tillf�lligt �verskridas genom att en kredit motsvarande h�gst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit) tas i anspr�k. F�l- jande �r ska tillg�ngliga medel reduceras med ett belopp motsvarande den ianspr�ktagna anslagskrediten. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2011:203 Med riksdagens bemyndigande f�r regeringen �ven besluta att ett anslag f�r �verskridas, om detta �r n�dv�ndigt f�r att i en verksamhet t�cka s�r- skilda utgifter som inte var k�nda d� anslaget anvisades eller f�r att ett av riksdagen beslutat �ndam�l med anslaget ska kunna uppfyllas. 9 � Regeringen f�r besluta att anslag f�r r�ntor p� statsskulden samt andra utgifter f�r uppl�ning och skuldf�rvaltning f�r �verskridas om det �r n�d- v�ndigt f�r att fullg�ra statens betalnings�taganden. 10 � Outnyttjade medel p� ett anslag (anslagssparande) f�r anv�ndas f�l- jande �r. Outnyttjade medel f�r dock anv�ndas l�ngst tv� �r efter det att anslaget senast var uppf�rt p� budgeten. 11 � N�r regeringen tilldelar en myndighet ett anslag, f�r den besluta om begr�nsningar i villkoren f�r utnyttjandet av anslaget. 12 � Regeringen f�r besluta att medel p� ett anvisat anslag inte ska anv�n- das, om detta �r motiverat av s�rskilda omst�ndigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samh�llsekonomiska sk�l. 4 kap. Redovisning mot inkomsttitlar och anslag 1 � Om inte riksdagen beslutar annat, ska redovisning mot inkomsttitlar och anslag g�ras enligt 2 och 3 ��. 2 � Inkomster av skatter och avgifter ska redovisas det budget�r som int�kterna h�nf�r sig till. �vriga inkomster ska redovisas det budget�r som inkomsterna h�nf�r sig till. Om inkomster med st�d av 3 kap. 6 � andra stycket redovisas mot anslag, ska redovisningen dock g�ras p� samma grund som g�ller f�r de utgifter som redovisas mot anslaget enligt 3 �. 3 � Utgifter f�r transfereringar ska redovisas det budget�r d� betalning sker. F�rvaltningsutgifter ska redovisas det budget�r som kostnaderna h�n- f�r sig till. �vriga utgifter ska redovisas det budget�r som utgifterna h�nf�r sig till. 4 � Redovisning ska ske l�pande. 5 kap. Statens uppl�ning och skuldf�rvaltning 1 � Efter s�rskilt bemyndigande som l�mnas f�r ett budget�r i s�nder f�r regeringen eller efter regeringens best�mmande Riksg�ldskontoret ta upp l�n till staten f�r att 1. finansiera l�pande underskott i statens budget och andra utgifter som grundar sig p� riksdagens beslut, 2. tillhandah�lla s�dana krediter och fullg�ra s�dana garantier som riks- dagen beslutat om, 3. amortera, l�sa in och k�pa upp statsl�n, </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2011:203 4. i samr�d med Riksbanken tillgodose behovet av statsl�n med olika l�p- tider, och 5. tillgodose Riksbankens behov av valutareserv. Riksbanken ska betala full ers�ttning f�r statens kostnader f�r uppl�ning f�r att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv. Regeringen f�r dock, efter samr�d med Riksbanken, besluta annat om det finns s�rskilda sk�l. 2 � Efter s�rskilt bemyndigande som l�mnas av riksdagen f�r ett budget�r i s�nder f�r regeringen eller efter regeringens best�mmande ett aff�rsverk ta upp l�n till staten f�r aff�rsverkets verksamhet. 3 � L�n som har tagits upp av staten enligt 1 eller 2 � f�rvaltas av reger- ingen eller, efter regeringens bemyndigande, av Riksg�ldskontoret eller aff�rsverk. Om staten tar upp ett l�n f�r att tillgodose Riksbankens behov av valuta- reserv, f�r de medel som Riksbanken tillf�r staten i utbyte mot de l�nade medlen endast anv�ndas f�r �terbetalning av samma l�n. Regeringen f�r dock, efter samr�d med Riksbanken, besluta annat om det finns s�rskilda sk�l. 4 � F�r samtliga l�n och garantier som regeringen, Riksg�ldskontoret eller ett aff�rsverk ombes�rjer �r staten ansvarig. 5 � Statens skuld, med undantag f�r den skuld som f�rvaltas av aff�rs- verken enligt 3 �, ska f�rvaltas s� att kostnaden f�r skulden l�ngsiktigt mini- meras samtidigt som risken i f�rvaltningen beaktas. F�rvaltningen ska ske inom ramen f�r de krav som penningpolitiken st�ller. 6 � Regeringen ska senast den 15 november varje �r besluta om riktlinjer f�r Riksg�ldskontorets f�rvaltning av statsskulden. Regeringen ska inh�mta f�rslag till riktlinjer fr�n Riksg�ldskontoret samt l�ta Riksbanken yttra sig �ver kontorets f�rslag. 7 � Regeringen ska fr�n och med 2012 och d�refter vartannat �r i en skri- velse till riksdagen utv�rdera f�rvaltningen av statsskulden. Skrivelsen ska senast den 25 april �verl�mnas till riksdagen. 6 kap. Ekonomiska �taganden och utl�ning Best�llningsbemyndiganden 1 � F�r det �ndam�l och intill det belopp som riksdagen beslutat f�r budget�ret f�r regeringen best�lla varor eller tj�nster samt besluta om bidrag, ers�ttning, l�n eller liknande som medf�r utgifter under senare budget�r �n det budgeten avser. Regeringen f�r dock utan s�rskilt bemyndigande g�ra ekonomiska �tagan- den f�r staten om dessa uppg�r till h�gst tio procent av ett anvisat anslag, dock h�gst tio miljoner kronor. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2011:203 Regeringen ska n�r den beg�r ett bemyndigande enligt f�rsta stycket ange under vilka �r det ekonomiska �tagandet ber�knas medf�ra utgifter. 2 � Regeringen f�r g�ra s�dana ekonomiska �taganden f�r staten som �r n�dv�ndiga f�r att den l�pande verksamheten ska fungera tillfredsst�llande. Utl�ning och garantier 3 � F�r det �ndam�l och intill det belopp som riksdagen har beslutat f�r ett eller flera budget�r f�r regeringen besluta om utl�ning som finansieras med l�n i Riksg�ldskontoret, st�lla ut kreditgarantier och g�ra andra liknande �taganden. Om det finns s�rskilda sk�l f�r en kreditgaranti eller liknande �tagande en- ligt riksdagens best�mmande g�ras utan att beloppet begr�nsas. 4 � F�r ett l�n eller �tagande enligt 3 � ska r�nta eller avgift tas ut. R�ntan eller avgiften ska motsvara statens f�rv�ntade kostnad f�r l�net eller �tagan- det, om inte riksdagen f�r ett visst l�n eller �tagande har beslutat annat. Om det kr�vs till f�ljd av best�mmelserna om statsst�d i artikel 107 i f�r- draget om Europeiska unionens funktionss�tt (EUF-f�rdraget), f�r r�ntan eller avgiften s�ttas h�gre �n vad som anges i f�rsta stycket. Om l�n- eller garantitagaren ska betala en r�nta eller avgift som inte helt t�cker kostnaderna enligt f�rsta stycket, ska regeringen f�resl� riksdagen hur mellanskillnaden ska finansieras. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer beslutar f�r visst l�n eller viss garanti om r�ntans eller avgiftens storlek. 5 � Till den del inkomsterna fr�n r�ntor och avgifter enligt 4 � f�rsta stycket motsvarar f�rv�ntade f�rluster ska de f�ras till konton i Riksg�lds- kontoret. �ven annan finansiering av f�rv�ntad f�rlust enligt 4 � tredje stycket ska f�ras till s�dana konton. Inkomster i utl�ndsk valuta f�r f�ras till konton i bank. Konstaterade f�rluster f�r statens utl�ning och �taganden ska t�ckas med medel fr�n dessa konton. 7 kap. Finansiering av investeringar och utl�ning 1 � Inom l�neramar som riksdagen har beslutat f�r budget�ret f�r reger- ingen besluta att anl�ggningstillg�ngar som anv�nds i statens verksamhet, med det undantag som anges i 2 �, ska finansieras med l�n i Riksg�lds- kontoret. Regeringen f�r besluta om villkoren f�r s�dana l�n. 2 � F�rv�rv av aktier eller andelar i ett f�retag och annat tillskott av kapital ska finansieras med anslag. 3 � Utl�ning f�r vilken den f�rv�ntade f�rlusten �r l�g f�r finansieras med l�n i Riksg�ldskontoret. 4 � Inom en kreditram som riksdagen har beslutat f�r budget�ret f�r reger- ingen besluta att r�relsekapital i statens verksamhet ska finansieras med </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2011:203 krediter i Riksg�ldskontoret. Regeringen f�r besluta om villkoren f�r dessa krediter och om likvida medel som myndigheterna disponerar. 5 � Andra tillg�ngar �n de som anges i 1, 3 och 4 �� ska finansieras med anslag eller med inkomster som anges i 8 kap. 912 ��. 6 � Best�mmelserna i 15 �� g�ller inte om riksdagen f�r en viss myndig- het, ett visst l�n eller en viss anskaffning beslutar om n�gon annan finansie- ring. 8 kap. F�rv�rv och �verl�telse av egendom 1 � I 212 �� anges grunder f�r f�rfogandet �ver statens egendom. Best�mmelserna g�ller tillg�ngar som regeringen f�rvaltar och f�rfogar �ver. Detta g�ller dock inte varor som avses i 3 kap. 7 �. Med f�rs�ljning avses i 2 och 47 �� ven byte. Fast egendom 2 � N�r v�rdet av fast egendom inte �verstiger 75 miljoner kronor, f�r regeringen besluta att s�lja egendomen, om den inte alls eller endast i ringa utstr�ckning beh�vs i statens verksamhet och om det inte finns s�rskilda sk�l f�r att egendomen fortfarande ska �gas av staten. Trots f�rsta stycket f�r regeringen besluta om f�rs�ljning till en kommun f�r samh�llsbyggnads�ndam�l. Aktier och andelar 3 � Regeringen f�r inte utan riksdagens bemyndigande f�rv�rva aktier eller andelar i ett f�retag eller p� annat s�tt �ka statens r�st- eller �garandel i ett f�retag. Regeringen f�r inte heller utan riksdagens bemyndigande tillskjuta kapital till ett f�retag. Regeringen f�r dock f�rv�rva aktier eller andelar i f�retag som ett led i f�rvaltningen av egendom som tillfallit staten genom testamente eller g�va. 4 � Regeringen f�r besluta om f�rs�ljning av aktier eller andelar i ett f�re- tag d�r staten har mindre �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller ande- lar, om inte riksdagen best�mt annat f�r f�retaget. Regeringen f�r inte utan riksdagens bemyndigande genom f�rs�ljning eller p� annat s�tt minska statens �garandel i f�retag d�r staten har h�lften eller mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar. Annan l�s egendom 5 � F�r uppl�telse av tomtr�tt samt f�rs�ljning av tomtr�tt och s�dan bygg- nad som �r l�s egendom g�ller best�mmelserna i 2 � om f�rs�ljning av fast egendom. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2011:203 6 � Regeringen f�r besluta att �verl�ta annan l�s egendom �n s�dan som anges i 4 och 5 ��, om egendomen inte l�ngre beh�vs f�r statens verksamhet eller blivit obrukbar eller om den inte anskaffats med statens medel. Aff�rsm�ssighet 7 � F�rv�rv genom k�p eller byte och f�rs�ljning ska genomf�ras aff�rs- m�ssigt, om inte s�rskilda sk�l talar mot det. Disposition av f�rs�ljningsinkomster 8 � Har riksdagen beslutat om f�rs�ljning av egendom, ska inkomsten redovisas mot en inkomsttitel, om inte riksdagen best�mmer annat. I 912 �� anges hur inkomsten f�r disponeras i de fall d� regeringen har beslutat om f�rs�ljning. 9 � Om egendomen har anv�nts i en verksamhet f�r vilken riksdagen har godk�nt en investeringsplan, f�r regeringen besluta att inkomsten ska dispo- neras f�r att finansiera investeringar som ing�r i planen. Best�mmelser om disposition av inkomst fr�n f�rs�ljning av egendom som inte anv�nts i en s�dan verksamhet finns i 1012 ��. 10 � Om egendomen har finansierats med medel fr�n anslag f�r reger- ingen, sedan medel motsvarande egendomens bokf�rda v�rde redovisats mot en inkomsttitel, besluta att det som �terst�r av inkomsten ska disponeras i den verksamhet d�r den s�lda egendomen har anv�nts. Om inkomsten uppg�r till ett mindre belopp, f�r regeringen besluta att hela inkomsten ska disponeras i den verksamhet d�r den s�lda egendomen har anv�nts. Har fast egendom eller aktier s�lts, ska dock hela inkomsten redovisas mot en inkomsttitel. 11 � Om egendomen har finansierats med l�n, f�r regeringen sedan l�net l�sts besluta att det som �terst�r av inkomsten ska disponeras i den verksam- het d�r den s�lda egendomen har anv�nts. Har fast egendom eller aktier s�lts, ska dock det som �terst�r av in- komsten redovisas mot en inkomsttitel. 12 � Om egendomen har finansierats p� annat s�tt �n med medel fr�n an- slag eller med l�n, f�r regeringen besluta att hela inkomsten ska disponeras i den verksamhet d�r den s�lda egendomen har anv�nts. 9 kap. Uppf�ljning och prognoser Uppf�ljning 1 � Regeringen ska noggrant f�lja hur statens inkomster, utgifter och upp- l�ning utvecklas i f�rh�llande till ber�knade och beslutade belopp. Regeringen ska i budgetpropositionen och i den ekonomiska v�rproposi- tionen f�rklara v�sentliga skillnader mellan budgeterade belopp och ber�k- nat utfall f�r det innevarande budget�ret. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2011:203 Uppf�ljning och prognoser avseende �verskottsm�let 2 � Om riksdagen har beslutat om ett s�dant �verskottsm�l som avses i 2 kap. 1 �, ska regeringen vid minst tv� tillf�llen under �ret f�r riksdagen redovisa hur m�let uppn�s. �vriga prognoser 3 � Regeringen ska i budgetpropositionen och den ekonomiska v�rpropo- sitionen redovisa prognoser �ver statens inkomster och utgifter, statens l�ne- behov och utgifterna under utgiftstaket. Prognoserna ska omfatta det innevarande budget�ret och de tre d�rp� f�l- jande �ren och baseras p� v�l specificerade f�ruts�ttningar. 10 kap. Redovisningsskyldighet och revision Allm�nt om redovisningen 1 � Regeringen �r redovisningsskyldig inf�r riksdagen f�r de tillg�ngar som regeringen f�rvaltar och f�rfogar �ver. Redovisningsskyldigheten om- fattar �ven den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och �vriga ekonomiska �taganden. God redovisningssed och r�ttvisande bild 2 � Bokf�ring och redovisning i staten ska fullg�ras p� ett s�tt som st�m- mer �verens med god redovisningssed. Redovisningen ska ge en r�ttvisande bild av verksamheten, det ekono- miska resultatet och st�llningen samt f�rvaltningen av statens tillg�ngar. Resultatredovisning 3 � Regeringen ska i budgetpropositionen l�mna en redovisning av de re- sultat som uppn�tts i verksamheten i f�rh�llande till de av riksdagen beslu- tade m�len. Om riksdagen enligt 5 kap. 12 � riksdagsordningen har beslutat att h�nf�ra statens utgifter till utgiftsomr�den ska redovisningen vara anpas- sad till utgiftsomr�dena. Redovisning av skatteutgifter 4 � Regeringen ska varje �r l�mna en redovisning av skatteutgifter till riks- dagen. �rsredovisningen f�r staten 5 � �rsredovisningen f�r staten ska l�mnas till riksdagen senast den 15 april �ret efter budget�ret. 6 � �rsredovisningen f�r staten ska inneh�lla </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2011:203 1. en uppf�ljning av riksdagens beslut om den offentliga sektorns finan- siella sparande (�verskottsm�let), utgiftstaket och andra �vergripande bud- getpolitiska m�l, 2. utfallet p� budgetens inkomsttitlar och anslag samt av statens l�ne- behov, 3. en redovisning av hur regeringen har utnyttjat bemyndiganden som den f�tt med st�d av 6 kap. 1 � f�rsta stycket och 6 kap. 3 �, 4. en resultatr�kning, en balansr�kning, en finansieringsanalys och noter, 5. en redovisning av utvecklingen av statsskulden, 6. upplysningar om f�rv�ntade f�rluster och v�sentliga risker i statens ut- l�ning och utst�llda garantier som beslutats enligt 6 kap. 3 �, 7. en samlad redovisning av vilka �tg�rder regeringen vidtagit med anled- ning av Riksrevisionens iakttagelser, 8. en resultatr�kning och en balansr�kning avseende EU-medel samt en kassam�ssig redovisning av anslag och inkomsttitlar avseende in- och utbe- talningar till och fr�n EU, samt 9. ett uttalande av regeringen om huruvida r�kenskaperna enligt 8 har uppr�ttats enligt god redovisningssed och ger en r�ttvisande bild, och det finns regler och system som syftar till att skapa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medel. Regeringen ska i anslutning till redovisningen enligt f�rsta stycket 2 f�r- klara v�sentliga skillnader mellan budgeterade belopp och utfallet. 7 � Resultatr�kningen, balansr�kningen och finansieringsanalysen ska om- fatta statens samtliga int�kter och kostnader, tillg�ngar och skulder samt be- talningar som p�verkar statens nettouppl�ning. Regeringen f�r dock besluta att en viss verksamhet eller en viss tillg�ng eller skuld inte ska omfattas av resultatr�kningen, balansr�kningen och finansieringsanalysen. Regeringen ska i �rsredovisningen f�r staten l�mna upplysningar om sk�len f�r detta. 8 � I resultatr�kningen och balansr�kningen ska 1. samma principer f�r v�rdering, klassificering och indelning av de olika posterna till�mpas fr�n ett budget�r till ett annat, 2. v�rderingen av de olika posterna g�ras med rimlig f�rsiktighet, 3. int�kter och kostnader som �r h�nf�rliga till budget�ret tas med oavsett tidpunkten f�r betalningen, 4. de olika best�ndsdelar som balansr�kningen best�r av v�rderas var och en f�r sig, 5. tillg�ngar och skulder eller int�kter och kostnader inte kvittas mot varandra, samt 6. den ing�ende balansen f�r ett budget�r st�mma �verens med den utg�- ende balansen f�r det n�rmast f�reg�ende budget�ret. Om det �r f�renligt med vad som f�reskrivs i 2 �, f�r regeringen avvika fr�n f�rsta stycket. Regeringen ska l�mna upplysningar om sk�len f�r avvi- kelsen och redovisa en bed�mning av dess effekt p� den ekonomiska st�ll- ningen och resultatet. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2011:203 9 � Resultatr�kningen ska inneh�lla f�ljande rubriker: Int�kter, Kostnader, Resultat fr�n andelar i hel- och del�gda f�retag, Finansiella int�kter och kostnader samt �rets �ver- eller underskott. Balansr�kningen ska inneh�lla f�ljande rubriker p� tillg�ngssidan: An- l�ggningstillg�ngar (Immateriella, Materiella och Finansiella anl�ggnings- tillg�ngar), Utl�ning, Varulager m.m., Fordringar, Periodavgr�nsnings- poster, Kortfristiga placeringar samt Kassa och bank. P� skuldsidan ska den inneh�lla f�ljande rubriker: Nettof�rm�genhet, Fonder, Avs�ttningar, Stats- skulden, Skulder m.m. och Periodavgr�nsningsposter. Finansieringsanalysen ska inneh�lla f�ljande rubriker: Statens verksam- het, Investeringar, Utl�ning, Finansiella aktiviteter och Statens netto- uppl�ning. Under rubrikerna ska redovisningen delas in i poster. 10 � F�r varje post i resultatr�kningen och balansr�kningen samt finansie- ringsanalysen ska beloppet av motsvarande post f�r det n�rmast f�reg�ende budget�ret anges. Om regeringen har �ndrat principerna f�r v�rdering, klassificering eller indelning i poster eller avgr�nsningen av staten enligt 7 �, ska posterna f�r n�rmast f�reg�ende budget�r r�knas om eller �ndras p� det s�tt som beh�vs f�r att de ska kunna j�mf�ras med budget�rets poster p� ett meningsfullt s�tt. Om det finns s�rskilda sk�l och det �r f�renligt med god redovisningssed, f�r avvikelse fr�n vad som f�reskrivs i andra stycket g�ras. I s� fall ska regeringen l�mna upplysningar om sk�len f�r detta. Revision 11 � I 13 kap. regeringsformen och i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. finns best�mmelser om revision av statlig verksam- het. 11 kap. F�reskrifter 1 � Regeringen meddelar f�reskrifter om genomf�randet av statens bud- get. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 2011, d� lagen (1988:1387) om sta- tens uppl�ning och skuldf�rvaltning och lagen (1996:1059) om statsbudge- ten upph�r att g�lla. 2. Best�mmelserna i 3 kap. 5 och 6 �� till�mpas f�rsta g�ngen i fr�ga om budgeten f�r 2012. Best�mmelsen i 17 � andra stycket och 18 � lagen (1996:1059) om statsbudgeten g�ller fortfarande i fr�ga om redovisning mot inkomsttitlar och anslag under 2011. 3. Outnyttjade medel p� anslag som inte har varit uppf�rda p� statens bud- get efter 2010 f�r anv�ndas l�ngst till utg�ngen av 2012. 4. Best�mmelsen i 4 kap. 2 � f�rsta stycket f�rsta meningen till�mpas n�r det g�ller redovisning av inkomster av avgifter f�rsta g�ngen i fr�ga om bud- geten f�r 2012. Best�mmelsen i 10 � andra stycket lagen om statsbudgeten g�ller fortfarande i fr�ga om redovisning av inkomster av avgifter under 2011. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2011:203 5. Best�mmelserna i 6 kap. 4 � till�mpas i fr�ga om utl�ning fr�n och med den 1 januari 2012. 6. Best�mmelserna i 6 kap. 5 � till�mpas fr�n och med den 1 januari 2012. 7. Best�mmelsen i 7 kap. 3 � till�mpas f�rsta g�ngen i fr�ga om budgeten f�r 2012. 8. Best�mmelserna i 10 kap. 610 �� till�mpas f�rsta g�ngen i fr�ga om �rsredovisningen f�r staten 2011. Best�mmelserna i 37 � andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten ska g�lla i fr�ga om �rsredovisningen f�r sta- ten 2010. P� regeringens v�gnar FREDRIK REINFELDT PETER NORMAN (Finansdepartementet) </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Budgetlag;

utf�rdad den 10 mars 2011.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

Lagens till�mpningsomr�de

1 �

Best�mmelser om statens budget finns i 9 kap. 110 �� regerings-

formen. I denna lag finns ytterligare best�mmelser om budgeten.

Statens verksamhet

2 �

Med statens verksamhet avses i denna lag s�dan verksamhet som sk�ts

av regeringen, domstolarna och de f�rvaltningsmyndigheter som lyder under
regeringen.

Effektivitet och hush�llning

3 �

I statens verksamhet ska h�g effektivitet efterstr�vas och god hush�ll-

ning iakttas.

2 kap. Budgetpolitiska m�l och utgiftsomr�den

M�l f�r den offentliga sektorns finansiella sparande

1 �

Regeringen ska till riksdagen l�mna f�rslag till m�l f�r den offentliga

sektorns finansiella sparande (�verskottsm�l).

Utgiftstak och utgiftsomr�den

2 �

Regeringen ska i budgetpropositionen l�mna f�rslag till tak f�r statens

utgifter (utgiftstak) som ska anv�ndas i beredningen av f�rslaget till statens
budget och i genomf�randet av den budgeterade verksamheten.

F�rslaget ska avse det tredje tillkommande budget�ret.

3 �

Om riksdagen enligt 5 kap. 12 � riksdagsordningen har beslutat att

h�nf�ra statens utgifter till utgiftsomr�den, ska regeringen i budget-

1 Prop. 2010/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr. 2010/11:177.

SFS 2011:203

Utkom fr�n trycket
den 22 mars 2011

SFS 2011:203

propositionen redovisa en ber�kning av hur utgifterna f�rdelas p� utgiftsom-
r�den f�r det andra och tredje tillkommande budget�ret.

4 �

Finns det risk f�r att ett beslutat utgiftstak kommer att �verskridas, ska

regeringen f�r att undvika detta vidta s�dana �tg�rder som den har befogen-
het till eller f�resl� riksdagen n�dv�ndiga �tg�rder.

3 kap. Budgetering

Inkomsttitlar och anslag

1 �

F�r budgetering och redovisning av inkomster p� statens budget ska in-

komsttitlar f�r olika slag av inkomster anv�ndas.

2 �

Vid budgetering av utgifter f�r best�mda �ndam�l ska ramanslag an-

v�ndas.

Omfattningen av statens budget

3 �

Regeringens f�rslag till statens budget ska omfatta alla inkomster och

utgifter samt andra betalningar som p�verkar statens l�nebehov.

4 �

Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto p�

inkomsttitlar och anslag med de undantag som anges i 6 �.

5 �

Utgifter f�r inte budgeteras och redovisas mot inkomsttitlar.

6 �

Om riksdagen har beslutat att inkomster f�r tas i anspr�k f�r ett

best�mt �ndam�l p� annat s�tt �n genom beslut om anslag (special-
destination), ska inkomsterna inte budgeteras och redovisas mot inkomst-
titlar. Inkomster av skatter ska dock alltid budgeteras och redovisas mot
inkomsttitlar.

Ska inkomsterna helt eller till en best�md del t�cka utgifterna i en viss

verksamhet ska inkomsterna och motsvarande utgifter inte heller budgeteras
eller redovisas mot anslag. Om inkomsterna till en obest�md del ska t�cka
utgifter i en verksamhet ska inkomsterna redovisas mot anslag (netto-
redovisning).

F�rsta och andra styckena g�ller �ven s�dana inkomster som regeringen

med st�d av riksdagens bemyndigande har beslutat ska specialdestineras till
en viss verksamhet.

7 �

Regeringen f�r f�rfoga �ver avgiftsinkomster fr�n frivilligt efter-

fr�gade varor och tj�nster som staten tillhandah�ller och besluta om inkom-
sterna ska budgeteras och redovisas mot inkomsttitel eller specialdestineras
till en viss verksamhet.

Villkor f�r ramanslag

8 �

Ett anslag f�r tillf�lligt �verskridas genom att en kredit motsvarande

h�gst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit) tas i anspr�k. F�l-
jande �r ska tillg�ngliga medel reduceras med ett belopp motsvarande den
ianspr�ktagna anslagskrediten.

SFS 2011:203

Med riksdagens bemyndigande f�r regeringen �ven besluta att ett anslag

f�r �verskridas, om detta �r n�dv�ndigt f�r att i en verksamhet t�cka s�r-
skilda utgifter som inte var k�nda d� anslaget anvisades eller f�r att ett av
riksdagen beslutat �ndam�l med anslaget ska kunna uppfyllas.

9 �

Regeringen f�r besluta att anslag f�r r�ntor p� statsskulden samt andra

utgifter f�r uppl�ning och skuldf�rvaltning f�r �verskridas om det �r n�d-
v�ndigt f�r att fullg�ra statens betalnings�taganden.

10 �

Outnyttjade medel p� ett anslag (anslagssparande) f�r anv�ndas f�l-

jande �r.

Outnyttjade medel f�r dock anv�ndas l�ngst tv� �r efter det att anslaget

senast var uppf�rt p� budgeten.

11 �

N�r regeringen tilldelar en myndighet ett anslag, f�r den besluta om

begr�nsningar i villkoren f�r utnyttjandet av anslaget.

12 �

Regeringen f�r besluta att medel p� ett anvisat anslag inte ska anv�n-

das, om detta �r motiverat av s�rskilda omst�ndigheter i en verksamhet eller
av statsfinansiella eller andra samh�llsekonomiska sk�l.

4 kap. Redovisning mot inkomsttitlar och anslag

1 �

Om inte riksdagen beslutar annat, ska redovisning mot inkomsttitlar

och anslag g�ras enligt 2 och 3 ��.

2 �

Inkomster av skatter och avgifter ska redovisas det budget�r som

int�kterna h�nf�r sig till. �vriga inkomster ska redovisas det budget�r som
inkomsterna h�nf�r sig till.

Om inkomster med st�d av 3 kap. 6 � andra stycket redovisas mot anslag,

ska redovisningen dock g�ras p� samma grund som g�ller f�r de utgifter som
redovisas mot anslaget enligt 3 �.

3 �

Utgifter f�r transfereringar ska redovisas det budget�r d� betalning

sker. F�rvaltningsutgifter ska redovisas det budget�r som kostnaderna h�n-
f�r sig till. �vriga utgifter ska redovisas det budget�r som utgifterna h�nf�r
sig till.

4 �

Redovisning ska ske l�pande.

5 kap. Statens uppl�ning och skuldf�rvaltning

1 �

Efter s�rskilt bemyndigande som l�mnas f�r ett budget�r i s�nder f�r

regeringen eller efter regeringens best�mmande Riksg�ldskontoret ta upp l�n
till staten f�r att

1. finansiera l�pande underskott i statens budget och andra utgifter som

grundar sig p� riksdagens beslut,

2. tillhandah�lla s�dana krediter och fullg�ra s�dana garantier som riks-

dagen beslutat om,

3. amortera, l�sa in och k�pa upp statsl�n,

SFS 2011:203

4. i samr�d med Riksbanken tillgodose behovet av statsl�n med olika l�p-

tider, och

5. tillgodose Riksbankens behov av valutareserv.
Riksbanken ska betala full ers�ttning f�r statens kostnader f�r uppl�ning

f�r att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv. Regeringen f�r dock,
efter samr�d med Riksbanken, besluta annat om det finns s�rskilda sk�l.

2 �

Efter s�rskilt bemyndigande som l�mnas av riksdagen f�r ett budget�r i

s�nder f�r regeringen eller efter regeringens best�mmande ett aff�rsverk ta
upp l�n till staten f�r aff�rsverkets verksamhet.

3 �

L�n som har tagits upp av staten enligt 1 eller 2 � f�rvaltas av reger-

ingen eller, efter regeringens bemyndigande, av Riksg�ldskontoret eller
aff�rsverk.

Om staten tar upp ett l�n f�r att tillgodose Riksbankens behov av valuta-

reserv, f�r de medel som Riksbanken tillf�r staten i utbyte mot de l�nade
medlen endast anv�ndas f�r �terbetalning av samma l�n. Regeringen f�r
dock, efter samr�d med Riksbanken, besluta annat om det finns s�rskilda
sk�l.

4 �

F�r samtliga l�n och garantier som regeringen, Riksg�ldskontoret eller

ett aff�rsverk ombes�rjer �r staten ansvarig.

5 �

Statens skuld, med undantag f�r den skuld som f�rvaltas av aff�rs-

verken enligt 3 �, ska f�rvaltas s� att kostnaden f�r skulden l�ngsiktigt mini-
meras samtidigt som risken i f�rvaltningen beaktas. F�rvaltningen ska ske
inom ramen f�r de krav som penningpolitiken st�ller.

6 �

Regeringen ska senast den 15 november varje �r besluta om riktlinjer

f�r Riksg�ldskontorets f�rvaltning av statsskulden. Regeringen ska inh�mta
f�rslag till riktlinjer fr�n Riksg�ldskontoret samt l�ta Riksbanken yttra sig
�ver kontorets f�rslag.

7 �

Regeringen ska fr�n och med 2012 och d�refter vartannat �r i en skri-

velse till riksdagen utv�rdera f�rvaltningen av statsskulden. Skrivelsen ska
senast den 25 april �verl�mnas till riksdagen.

6 kap. Ekonomiska �taganden och utl�ning

Best�llningsbemyndiganden

1 �

F�r det �ndam�l och intill det belopp som riksdagen beslutat f�r

budget�ret f�r regeringen best�lla varor eller tj�nster samt besluta om bidrag,
ers�ttning, l�n eller liknande som medf�r utgifter under senare budget�r �n
det budgeten avser.

Regeringen f�r dock utan s�rskilt bemyndigande g�ra ekonomiska �tagan-

den f�r staten om dessa uppg�r till h�gst tio procent av ett anvisat anslag,
dock h�gst tio miljoner kronor.

SFS 2011:203

Regeringen ska n�r den beg�r ett bemyndigande enligt f�rsta stycket ange

under vilka �r det ekonomiska �tagandet ber�knas medf�ra utgifter.

2 �

Regeringen f�r g�ra s�dana ekonomiska �taganden f�r staten som �r

n�dv�ndiga f�r att den l�pande verksamheten ska fungera tillfredsst�llande.

Utl�ning och garantier

3 �

F�r det �ndam�l och intill det belopp som riksdagen har beslutat f�r ett

eller flera budget�r f�r regeringen besluta om utl�ning som finansieras med
l�n i Riksg�ldskontoret, st�lla ut kreditgarantier och g�ra andra liknande
�taganden.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r en kreditgaranti eller liknande �tagande en-

ligt riksdagens best�mmande g�ras utan att beloppet begr�nsas.

4 �

F�r ett l�n eller �tagande enligt 3 � ska r�nta eller avgift tas ut. R�ntan

eller avgiften ska motsvara statens f�rv�ntade kostnad f�r l�net eller �tagan-
det, om inte riksdagen f�r ett visst l�n eller �tagande har beslutat annat.

Om det kr�vs till f�ljd av best�mmelserna om statsst�d i artikel 107 i f�r-

draget om Europeiska unionens funktionss�tt (EUF-f�rdraget), f�r r�ntan
eller avgiften s�ttas h�gre �n vad som anges i f�rsta stycket.

Om l�n- eller garantitagaren ska betala en r�nta eller avgift som inte helt

t�cker kostnaderna enligt f�rsta stycket, ska regeringen f�resl� riksdagen hur
mellanskillnaden ska finansieras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer beslutar f�r

visst l�n eller viss garanti om r�ntans eller avgiftens storlek.

5 �

Till den del inkomsterna fr�n r�ntor och avgifter enligt 4 � f�rsta

stycket motsvarar f�rv�ntade f�rluster ska de f�ras till konton i Riksg�lds-
kontoret. �ven annan finansiering av f�rv�ntad f�rlust enligt 4 � tredje
stycket ska f�ras till s�dana konton. Inkomster i utl�ndsk valuta f�r f�ras till
konton i bank.

Konstaterade f�rluster f�r statens utl�ning och �taganden ska t�ckas med

medel fr�n dessa konton.

7 kap. Finansiering av investeringar och utl�ning

1 �

Inom l�neramar som riksdagen har beslutat f�r budget�ret f�r reger-

ingen besluta att anl�ggningstillg�ngar som anv�nds i statens verksamhet,
med det undantag som anges i 2 �, ska finansieras med l�n i Riksg�lds-
kontoret. Regeringen f�r besluta om villkoren f�r s�dana l�n.

2 �

F�rv�rv av aktier eller andelar i ett f�retag och annat tillskott av kapital

ska finansieras med anslag.

3 �

Utl�ning f�r vilken den f�rv�ntade f�rlusten �r l�g f�r finansieras med

l�n i Riksg�ldskontoret.

4 �

Inom en kreditram som riksdagen har beslutat f�r budget�ret f�r reger-

ingen besluta att r�relsekapital i statens verksamhet ska finansieras med

SFS 2011:203

krediter i Riksg�ldskontoret. Regeringen f�r besluta om villkoren f�r dessa
krediter och om likvida medel som myndigheterna disponerar.

5 �

Andra tillg�ngar �n de som anges i 1, 3 och 4 �� ska finansieras med

anslag eller med inkomster som anges i 8 kap. 912 ��.

6 �

Best�mmelserna i 15 �� g�ller inte om riksdagen f�r en viss myndig-

het, ett visst l�n eller en viss anskaffning beslutar om n�gon annan finansie-
ring.

8 kap. F�rv�rv och �verl�telse av egendom

1 �

I 212 �� anges grunder f�r f�rfogandet �ver statens egendom.

Best�mmelserna g�ller tillg�ngar som regeringen f�rvaltar och f�rfogar

�ver. Detta g�ller dock inte varor som avses i 3 kap. 7 �.

Med f�rs�ljning avses i 2 och 47 �� ven byte.

Fast egendom

2 �

N�r v�rdet av fast egendom inte �verstiger 75 miljoner kronor, f�r

regeringen besluta att s�lja egendomen, om den inte alls eller endast i ringa
utstr�ckning beh�vs i statens verksamhet och om det inte finns s�rskilda sk�l
f�r att egendomen fortfarande ska �gas av staten.

Trots f�rsta stycket f�r regeringen besluta om f�rs�ljning till en kommun

f�r samh�llsbyggnads�ndam�l.

Aktier och andelar

3 �

Regeringen f�r inte utan riksdagens bemyndigande f�rv�rva aktier eller

andelar i ett f�retag eller p� annat s�tt �ka statens r�st- eller �garandel i ett
f�retag. Regeringen f�r inte heller utan riksdagens bemyndigande tillskjuta
kapital till ett f�retag.

Regeringen f�r dock f�rv�rva aktier eller andelar i f�retag som ett led i

f�rvaltningen av egendom som tillfallit staten genom testamente eller g�va.

4 �

Regeringen f�r besluta om f�rs�ljning av aktier eller andelar i ett f�re-

tag d�r staten har mindre �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller ande-
lar, om inte riksdagen best�mt annat f�r f�retaget.

Regeringen f�r inte utan riksdagens bemyndigande genom f�rs�ljning

eller p� annat s�tt minska statens �garandel i f�retag d�r staten har h�lften
eller mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga aktier eller andelar.

Annan l�s egendom

5 �

F�r uppl�telse av tomtr�tt samt f�rs�ljning av tomtr�tt och s�dan bygg-

nad som �r l�s egendom g�ller best�mmelserna i 2 � om f�rs�ljning av fast
egendom.

SFS 2011:203

6 �

Regeringen f�r besluta att �verl�ta annan l�s egendom �n s�dan som

anges i 4 och 5 ��, om egendomen inte l�ngre beh�vs f�r statens verksamhet
eller blivit obrukbar eller om den inte anskaffats med statens medel.

Aff�rsm�ssighet

7 �

F�rv�rv genom k�p eller byte och f�rs�ljning ska genomf�ras aff�rs-

m�ssigt, om inte s�rskilda sk�l talar mot det.

Disposition av f�rs�ljningsinkomster

8 �

Har riksdagen beslutat om f�rs�ljning av egendom, ska inkomsten

redovisas mot en inkomsttitel, om inte riksdagen best�mmer annat.

I 912 �� anges hur inkomsten f�r disponeras i de fall d� regeringen har

beslutat om f�rs�ljning.

9 �

Om egendomen har anv�nts i en verksamhet f�r vilken riksdagen har

godk�nt en investeringsplan, f�r regeringen besluta att inkomsten ska dispo-
neras f�r att finansiera investeringar som ing�r i planen.

Best�mmelser om disposition av inkomst fr�n f�rs�ljning av egendom

som inte anv�nts i en s�dan verksamhet finns i 1012 ��.

10 �

Om egendomen har finansierats med medel fr�n anslag f�r reger-

ingen, sedan medel motsvarande egendomens bokf�rda v�rde redovisats mot
en inkomsttitel, besluta att det som �terst�r av inkomsten ska disponeras i
den verksamhet d�r den s�lda egendomen har anv�nts.

Om inkomsten uppg�r till ett mindre belopp, f�r regeringen besluta att

hela inkomsten ska disponeras i den verksamhet d�r den s�lda egendomen
har anv�nts.

Har fast egendom eller aktier s�lts, ska dock hela inkomsten redovisas

mot en inkomsttitel.

11 �

Om egendomen har finansierats med l�n, f�r regeringen sedan l�net

l�sts besluta att det som �terst�r av inkomsten ska disponeras i den verksam-
het d�r den s�lda egendomen har anv�nts.

Har fast egendom eller aktier s�lts, ska dock det som �terst�r av in-

komsten redovisas mot en inkomsttitel.

12 �

Om egendomen har finansierats p� annat s�tt �n med medel fr�n an-

slag eller med l�n, f�r regeringen besluta att hela inkomsten ska disponeras i
den verksamhet d�r den s�lda egendomen har anv�nts.

9 kap. Uppf�ljning och prognoser

Uppf�ljning

1 �

Regeringen ska noggrant f�lja hur statens inkomster, utgifter och upp-

l�ning utvecklas i f�rh�llande till ber�knade och beslutade belopp.

Regeringen ska i budgetpropositionen och i den ekonomiska v�rproposi-

tionen f�rklara v�sentliga skillnader mellan budgeterade belopp och ber�k-
nat utfall f�r det innevarande budget�ret.

SFS 2011:203

Uppf�ljning och prognoser avseende �verskottsm�let

2 �

Om riksdagen har beslutat om ett s�dant �verskottsm�l som avses i

2 kap. 1 �, ska regeringen vid minst tv� tillf�llen under �ret f�r riksdagen
redovisa hur m�let uppn�s.

�vriga prognoser

3 �

Regeringen ska i budgetpropositionen och den ekonomiska v�rpropo-

sitionen redovisa prognoser �ver statens inkomster och utgifter, statens l�ne-
behov och utgifterna under utgiftstaket.

Prognoserna ska omfatta det innevarande budget�ret och de tre d�rp� f�l-

jande �ren och baseras p� v�l specificerade f�ruts�ttningar.

10 kap. Redovisningsskyldighet och revision

Allm�nt om redovisningen

1 �

Regeringen �r redovisningsskyldig inf�r riksdagen f�r de tillg�ngar

som regeringen f�rvaltar och f�rfogar �ver. Redovisningsskyldigheten om-
fattar �ven den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och
�vriga ekonomiska �taganden.

God redovisningssed och r�ttvisande bild

2 �

Bokf�ring och redovisning i staten ska fullg�ras p� ett s�tt som st�m-

mer �verens med god redovisningssed.

Redovisningen ska ge en r�ttvisande bild av verksamheten, det ekono-

miska resultatet och st�llningen samt f�rvaltningen av statens tillg�ngar.

Resultatredovisning

3 �

Regeringen ska i budgetpropositionen l�mna en redovisning av de re-

sultat som uppn�tts i verksamheten i f�rh�llande till de av riksdagen beslu-
tade m�len. Om riksdagen enligt 5 kap. 12 � riksdagsordningen har beslutat
att h�nf�ra statens utgifter till utgiftsomr�den ska redovisningen vara anpas-
sad till utgiftsomr�dena.

Redovisning av skatteutgifter

4 �

Regeringen ska varje �r l�mna en redovisning av skatteutgifter till riks-

dagen.

�rsredovisningen f�r staten

5 �

�rsredovisningen f�r staten ska l�mnas till riksdagen senast den 15

april �ret efter budget�ret.

6 �

�rsredovisningen f�r staten ska inneh�lla

SFS 2011:203

1. en uppf�ljning av riksdagens beslut om den offentliga sektorns finan-

siella sparande (�verskottsm�let), utgiftstaket och andra �vergripande bud-
getpolitiska m�l,

2. utfallet p� budgetens inkomsttitlar och anslag samt av statens l�ne-

behov,

3. en redovisning av hur regeringen har utnyttjat bemyndiganden som den

f�tt med st�d av 6 kap. 1 � f�rsta stycket och 6 kap. 3 �,

4. en resultatr�kning, en balansr�kning, en finansieringsanalys och noter,
5. en redovisning av utvecklingen av statsskulden,
6. upplysningar om f�rv�ntade f�rluster och v�sentliga risker i statens ut-

l�ning och utst�llda garantier som beslutats enligt 6 kap. 3 �,

7. en samlad redovisning av vilka �tg�rder regeringen vidtagit med anled-

ning av Riksrevisionens iakttagelser,

8. en resultatr�kning och en balansr�kning avseende EU-medel samt en

kassam�ssig redovisning av anslag och inkomsttitlar avseende in- och utbe-
talningar till och fr�n EU, samt

9. ett uttalande av regeringen om huruvida
r�kenskaperna enligt 8 har uppr�ttats enligt god redovisningssed och ger

en r�ttvisande bild, och

det finns regler och system som syftar till att skapa en betryggande

intern styrning och kontroll av EU-medel.

Regeringen ska i anslutning till redovisningen enligt f�rsta stycket 2 f�r-

klara v�sentliga skillnader mellan budgeterade belopp och utfallet.

7 �

Resultatr�kningen, balansr�kningen och finansieringsanalysen ska om-

fatta statens samtliga int�kter och kostnader, tillg�ngar och skulder samt be-
talningar som p�verkar statens nettouppl�ning.

Regeringen f�r dock besluta att en viss verksamhet eller en viss tillg�ng

eller skuld inte ska omfattas av resultatr�kningen, balansr�kningen och
finansieringsanalysen. Regeringen ska i �rsredovisningen f�r staten l�mna
upplysningar om sk�len f�r detta.

8 �

I resultatr�kningen och balansr�kningen ska

1. samma principer f�r v�rdering, klassificering och indelning av de olika

posterna till�mpas fr�n ett budget�r till ett annat,

2. v�rderingen av de olika posterna g�ras med rimlig f�rsiktighet,
3. int�kter och kostnader som �r h�nf�rliga till budget�ret tas med oavsett

tidpunkten f�r betalningen,

4. de olika best�ndsdelar som balansr�kningen best�r av v�rderas var och

en f�r sig,

5. tillg�ngar och skulder eller int�kter och kostnader inte kvittas mot

varandra, samt

6. den ing�ende balansen f�r ett budget�r st�mma �verens med den utg�-

ende balansen f�r det n�rmast f�reg�ende budget�ret.

Om det �r f�renligt med vad som f�reskrivs i 2 �, f�r regeringen avvika

fr�n f�rsta stycket. Regeringen ska l�mna upplysningar om sk�len f�r avvi-
kelsen och redovisa en bed�mning av dess effekt p� den ekonomiska st�ll-
ningen och resultatet.

SFS 2011:203

9 �

Resultatr�kningen ska inneh�lla f�ljande rubriker: Int�kter, Kostnader,

Resultat fr�n andelar i hel- och del�gda f�retag, Finansiella int�kter och
kostnader samt �rets �ver- eller underskott.

Balansr�kningen ska inneh�lla f�ljande rubriker p� tillg�ngssidan: An-

l�ggningstillg�ngar (Immateriella, Materiella och Finansiella anl�ggnings-
tillg�ngar), Utl�ning, Varulager m.m., Fordringar, Periodavgr�nsnings-
poster, Kortfristiga placeringar samt Kassa och bank. P� skuldsidan ska den
inneh�lla f�ljande rubriker: Nettof�rm�genhet, Fonder, Avs�ttningar, Stats-
skulden, Skulder m.m. och Periodavgr�nsningsposter.

Finansieringsanalysen ska inneh�lla f�ljande rubriker: Statens verksam-

het, Investeringar, Utl�ning, Finansiella aktiviteter och Statens netto-
uppl�ning.

Under rubrikerna ska redovisningen delas in i poster.

10 �

F�r varje post i resultatr�kningen och balansr�kningen samt finansie-

ringsanalysen ska beloppet av motsvarande post f�r det n�rmast f�reg�ende
budget�ret anges.

Om regeringen har �ndrat principerna f�r v�rdering, klassificering eller

indelning i poster eller avgr�nsningen av staten enligt 7 �, ska posterna f�r
n�rmast f�reg�ende budget�r r�knas om eller �ndras p� det s�tt som beh�vs
f�r att de ska kunna j�mf�ras med budget�rets poster p� ett meningsfullt s�tt.

Om det finns s�rskilda sk�l och det �r f�renligt med god redovisningssed,

f�r avvikelse fr�n vad som f�reskrivs i andra stycket g�ras. I s� fall ska
regeringen l�mna upplysningar om sk�len f�r detta.

Revision

11 �

I 13 kap. regeringsformen och i lagen (2002:1022) om revision av

statlig verksamhet m.m. finns best�mmelser om revision av statlig verksam-
het.

11 kap. F�reskrifter

1 �

Regeringen meddelar f�reskrifter om genomf�randet av statens bud-

get.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 2011, d� lagen (1988:1387) om sta-

tens uppl�ning och skuldf�rvaltning och lagen (1996:1059) om statsbudge-
ten upph�r att g�lla.

2. Best�mmelserna i 3 kap. 5 och 6 �� till�mpas f�rsta g�ngen i fr�ga om

budgeten f�r 2012. Best�mmelsen i 17 � andra stycket och 18 � lagen
(1996:1059) om statsbudgeten g�ller fortfarande i fr�ga om redovisning mot
inkomsttitlar och anslag under 2011.

3. Outnyttjade medel p� anslag som inte har varit uppf�rda p� statens bud-

get efter 2010 f�r anv�ndas l�ngst till utg�ngen av 2012.

4. Best�mmelsen i 4 kap. 2 � f�rsta stycket f�rsta meningen till�mpas n�r

det g�ller redovisning av inkomster av avgifter f�rsta g�ngen i fr�ga om bud-
geten f�r 2012. Best�mmelsen i 10 � andra stycket lagen om statsbudgeten
g�ller fortfarande i fr�ga om redovisning av inkomster av avgifter under
2011.

SFS 2011:203

5. Best�mmelserna i 6 kap. 4 � till�mpas i fr�ga om utl�ning fr�n och med

den 1 januari 2012.

6. Best�mmelserna i 6 kap. 5 � till�mpas fr�n och med den 1 januari 2012.
7. Best�mmelsen i 7 kap. 3 � till�mpas f�rsta g�ngen i fr�ga om budgeten

f�r 2012.

8. Best�mmelserna i 10 kap. 610 �� till�mpas f�rsta g�ngen i fr�ga om

�rsredovisningen f�r staten 2011. Best�mmelserna i 37 � andra stycket lagen
(1996:1059) om statsbudgeten ska g�lla i fr�ga om �rsredovisningen f�r sta-
ten 2010.

P� regeringens v�gnar

FREDRIK REINFELDT

PETER NORMAN
(Finansdepartementet)

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2011:203 Budgetlag

Om Lagboken.se