SFS 2011:645 Förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905)

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i jaktförordningen (1987:905);

utfärdad den 26 maj 2011.

Regeringen föreskriver att 23 b, 24, 24 d, 25 och 31 §§ jaktförordningen

(1987:905)

1 ska ha följande lydelse.

23 b §

2

Om det finns förutsättningar enligt 23 a § och något annat inte föl-

jer av 24 b §, får Naturvårdsverket efter ansökan av den som riskerar att
drabbas av skada besluta om skyddsjakt efter björn, varg, järv, lo, säl eller
örn.

Innan Naturvårdsverket fattar ett beslut enligt första stycket ska verket

höra Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet gäller skyddsjakt efter säl.

24 §

Frågor om jakt enligt 7 § jaktlagen (1987:259) prövas av

1. Naturvårdsverket när det gäller jakt efter björn, varg, järv, lo eller säl

samt efter rovfåglar och ugglor, och

2. länsstyrelsen i andra fall.
Innan Naturvårdsverket fattar ett beslut enligt första stycket ska verket

höra Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet gäller jakt efter säl.

Om länsstyrelsens beslut rör arter som annars är fredade, är länsstyrelsen

skyldig att årligen till Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten
lämna de uppgifter om jakten som verket eller myndigheten begär.

24 d §

3

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om eller i det enskilda

fallet besluta hur man ska förfara med dödade djur.

I ett beslut om jakt enligt 23 b eller 23 d § får den beslutande myndigheten

bestämma hur man ska förfara med ett dödat djur. Om inte myndigheten
beslutat något annat får djuret behållas av jakträttshavaren. När beslut om
jakt meddelas enligt 23 b eller 23 d § får myndigheten även medge undantag
från 31 § första stycket jaktlagen (1987:259) och, när det gäller skyddsjakt,
också medge att jakten bedrivs på annans jaktområde.

Innan Naturvårdsverket meddelar sådana föreskrifter eller fattar ett sådant

beslut som avses i första eller andra stycket, ska verket höra Havs- och
vattenmyndigheten, om föreskrifterna eller beslutet gäller jakt efter vilt som
lever i hav eller vatten.

1 Förordningen omtryckt 2000:1216.

2 Senaste lydelse 2009:1265.

3 Senaste lydelse 2009:1265.

SFS 2011:645

Utkom från trycket
den 10 juni 2011

2

SFS 2011:645

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2011

25 §

Frågor om jakt enligt 8 § jaktlagen (1987:259) prövas av Naturvårds-

verket. Ett sådant beslut får avse däggdjur och fåglar av sådan art eller ras
som inte genom naturlig utbredning tillhörde landets viltbestånd vid utgång-
en av år 1987, dock inte vildsvin och mufflonfår.

Innan Naturvårdsverket meddelar ett beslut som avses i första stycket ska

verket höra Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet gäller jakt efter vilt
som lever i hav eller vatten.

31 §

4

Även om jakt annars inte är tillåten får genom föreskrifter eller be-

slut i det enskilda fallet

1. Naturvårdsverket ge tillstånd till jakt om det behövs för forsknings-

eller utbildningsändamål, för återinplantering eller återinförande av en art
eller för den uppfödning som krävs för detta, och

2. länsstyrelsen ge tillstånd till en selektiv jakt efter ett litet antal djur

under strängt kontrollerade förhållanden, om det behövs för att tillgodose
viltförvaltningen.

En förutsättning för att jakt enligt första stycket ska kunna tillåtas är att

det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar upp-
rätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess natur-
liga utbredningsområde. Tillstånd enligt första stycket 2 får inte avse arter
som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) har markerats med N
eller n.

Innan Naturvårdsverket ger ett tillstånd enligt första stycket 1 ska verket

höra Havs- och vattenmyndigheten, om tillståndet gäller jakt efter vilt som
lever i hav eller vatten.

Länsstyrelsen ska årligen till Naturvårdsverket lämna de uppgifter om

medgivna tillstånd som verket begär.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.

På regeringens vägnar

ESKIL ERLANDSSON

Mats Wiberg
(Landsbygdsdepartementet)

4 Senaste lydelse 2007:955.