SFS 2011:688 Förordning om ändring i förordningen (2011:186) om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (2011:186) om ändring i
förordningen (2010:542) om ändring i förordningen
(2010:541) om ändring i högskoleförordningen
(1993:100);

utfärdad den 26 maj 2011.

Regeringen föreskriver att bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100)

1

i stället för dess lydelse enligt förordningen (2011:186) om ändring i förord-
ningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i
nämnda förordning ska ha följande lydelse.

På regeringens vägnar

JAN BJÖRKLUND

Charlotte Abrahamsson
(Utbildningsdepartementet)

1 Förordningen omtryckt 1998:1003.

SFS 2011:688

Utkom från trycket
den 10 juni 2011

2

SFS 2011:688

Bilaga 2

2

EXAMENSORDNING

3. Förteckning över examina

Examina på grundnivå

Yrkesexamina

Arbetsterapeutexamen
Audionomexamen
Biomedicinsk analytikerexamen
Brandingenjörexamen
Dietistexamen
Folkhögskollärarexamen
Förskollärarexamen
Högskoleingenjörsexamen
Optikerexamen
Ortopedingenjörexamen
Receptarieexamen
Röntgensjuksköterskeexamen
Sjukgymnastexamen
Sjuksköterskeexamen
Sjöingenjörsexamen
Sjökaptensexamen
Socionomexamen
Studie- och yrkesvägledarexamen
Tandhygienistexamen
Tandteknikerexamen
Yrkeslärarexamen

Examina på avancerad nivå

Yrkesexamina

Apotekarexamen
Arkitektexamen
Barnmorskeexamen
Civilekonomexamen
Civilingenjörsexamen
Juristexamen
Logopedexamen
Läkarexamen
Psykologexamen
Psykoterapeutexamen

2 Ändringen innebär bl.a. att ämneslärarexamen har tagits bort ur förteckningen under
rubrikerna Examina på avancerad nivå.

3

SFS 2011:688

Sjukhusfysikerexamen
Specialistsjuksköterskeexamen
Speciallärarexamen
Specialpedagogexamen
Tandläkarexamen

Examina på grundnivå eller avancerad nivå

Grundlärarexamen
Ämneslärarexamen

Examina på forskarnivå

4. Examensbeskrivningar

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ

YRKESEXAMINA

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Folkhögskollärarexamen

Övrigt

För folkhögskollärarexamen ska studenten ha fullgjort handledd praktik.

Folkhögskollärarexamen kan utfärdas med inriktning mot folkhögskola

eller med inriktning mot studieförbund.

För folkhögskollärarexamen med en viss inriktning ska också de precise-

rade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.

Förskollärarexamen

Omfattning

Förskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om
210 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: studier

inom det förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng, utbildnings-
vetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbild-
ning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kom-

mande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värde-

grund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de
mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,

4

SFS 2011:688

– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– uppföljning och analys av lärande och utveckling, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För förskollärarexamen ska studenten

– visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och

sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som

krävs för yrkesutövningen,

– visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling,
– visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,
– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa

forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsätt-

ningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap, och

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För förskollärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa

förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn
att lära och utvecklas,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och

reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forsknings-
resultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,

– visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att

stimulera varje barns lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och
utveckling,

5

SFS 2011:688

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga

lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera
och samarbeta med vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund,

inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska
värderingarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan

kränkande behandling av barn,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets-

och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den peda-

gogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digi-
tala miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För förskollärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och

deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån

relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beak-
tande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt
barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och

utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskole-
poäng inom det förskolepedagogiska området.

Övrigt

För förskollärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje hög-
skola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Studie- och yrkesvägledarexamen

Omfattning

Studie- och yrkesvägledarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kurs-
fordringar om 180 högskolepoäng.

6

SFS 2011:688

Mål

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som studie- och yrkesväg-
ledare inom skolväsendet.

Kunskap och förståelse

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten

– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kännedom om aktuellt

forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan
vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutöv-
ningen,

– visa insikt i barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande samt

om individers och gruppers val och socialisation i ett perspektiv av livslångt
lärande,

– visa kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling såväl

nationellt som internationellt, och

– visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i studie- och

yrkesvalssituationen samt på arbetsmarknaden.

Färdighet och förmåga

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten

– visa förmåga att bidra till att förverkliga målen för skolväsendet,
– visa förmåga att analysera och förstå individers och gruppers studie- och

yrkesval samt utifrån denna förmåga identifiera deras behov av stöd och
utveckling,

– visa förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för vägledning uti-

från individers och gruppers behov,

– visa förmåga att inom sitt verksamhetsområde stödja övrig personal i

deras studie- och yrkesorienterande insatser,

– visa förmåga att i samarbete med andra planera och utveckla stödinsat-

ser för människor med särskilda svårigheter och behov för att underlätta
inträde till studier och arbetsmarknad,

– visa förmåga att samla och kritiskt tolka information för att informera

och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida studier och arbete,

– visa förmåga att skapa och utveckla kontakter med olika intressenter i

samhället av betydelse för verksamheten, och

– visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt diskutera nya fakta inom

studie- och yrkesvägledningsområdet med olika grupper och därmed bidra
till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att inom området studie- och yrkesvägledning göra

bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och
etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

7

SFS 2011:688

– visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkes-

grupper, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fort-

löpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten inom ramen för kurs-
fordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst
15 högskolepoäng.

Övrigt

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten ha fullgjort handledd
praktik.

För studie- och yrkesvägledarexamen ska också de preciserade krav gälla

som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.

Tandteknikerexamen

Övrigt

För tandteknikerexamen ska också de preciserade krav gälla som varje hög-
skola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Yrkeslärarexamen

Omfattning

Yrkeslärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90
högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: utbild-

ningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd
utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och
ämne.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kom-

mande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värde-

grund innefattande, de grundläggande demokratiska värderingarna och de
mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– bedömning och betygssättning, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

8

SFS 2011:688

Mål

För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa sådana didaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för

yrkesutövningen samt kännedom om vuxnas lärande,

– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa

forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov

och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap,

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära

och utvecklas,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över

egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att däri-
genom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutveck-
lingen inom yrkesområdet,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att

stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och
utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande

och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och
samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbe-

gripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värde-
ringarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan

kränkande behandling av elever,

9

SFS 2011:688

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets

och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den peda-

gogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digi-
tala miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och

deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån

relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beak-
tande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt
barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att

utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

Övrigt

För yrkeslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbe-
skrivning.

EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

YRKESEXAMINA

Speciallärarexamen

Omfattning

Speciallärarexamen med angivna specialiseringar uppnås efter att studenten
har fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Det ställs också krav på
avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskol-
lärarexamen eller motsvarande äldre examen.

Speciallärarexamen ges med specialiseringar mot
– språk-, skriv- och läsutveckling,
– matematikutveckling,
– dövhet eller hörselskada,
– synskada,
– grav språkstörning, och
– utvecklingsstörning.

10

SFS 2011:688

För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs att den tidi-

gare avlagda examen omfattar ämnesstudier i svenska eller inom kunskaps-
området språk-, skriv- och läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda
ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning
med motsvarande kunskaper.

För specialisering mot matematikutveckling krävs att den tidigare avlagda

examen omfattar ämnesstudier i matematik eller inom kunskapsområdet
matematikutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier,
krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande
kunskaper.

Mål

För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i
behov av särskilt stöd.

Kunskap och förståelse

För speciallärarexamen ska studenten

– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt

forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan veten-
skap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt

perspektiv,

– visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begrepps-

utveckling och stimulans av denna,

– visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning,

och

– visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och, beroende på

vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om

1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling,
2. barns och elevers matematikutveckling,
3. barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras allsidiga kun-

skapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden,

4. barn och elever med synskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i

relation till undervisningsämnen eller ämnesområden,

5. barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskaps-

utveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, eller

6. barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskaps-

utveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden.

Färdighet och förmåga

För speciallärarexamen ska studenten

– visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och

medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och
svårigheter i olika lärmiljöer,

11

SFS 2011:688

– visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärds-

program för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga
att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer,

– visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en

kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör

1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling,
2. barns och elevers matematikutveckling,
3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med dövhet eller

hörselskada,

4. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med synskada,
5. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav språk-

störning, eller

6. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklings-

störning,

– visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering

samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta
behoven hos alla barn och elever,

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedago-

giska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där
barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skol-
dagen, och

– visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och

elever i behov av särskilt stöd.

För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikut-

veckling ska också studenten

– visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma

barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För speciallärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedöm-

ningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

– visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och

utvecklingsarbete,

– visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skol-

former och yrkesgrupper, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlö-

pande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För speciallärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskole-
poäng.

12

SFS 2011:688

Övrigt

I examensbeviset ska det anges för vilken eller vilka verksamheter utbild-
ningen är avsedd. Där ska också utbildningens specialisering anges.

För speciallärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje

högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbe-
skrivning.

Specialpedagogexamen

Omfattning

Specialpedagogexamen uppnås efter att studenten har fullgjort kursford-
ringar om 90 högskolepoäng. Det ställs också krav på avlagd grundlärar-
examen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller
motsvarande äldre examen.

Mål

För specialpedagogexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga
som krävs för att självständigt arbeta som specialpedagog för barn och
elever i behov av särskilt stöd.

Kunskap och förståelse

För specialpedagogexamen ska studenten

– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt

forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan
vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutöv-
ningen, och

– visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik.

Färdighet och förmåga

För specialpedagogexamen ska studenten

– visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och

medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och
svårigheter i olika lärmiljöer,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utred-

ningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,

– visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärds-

program i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och
elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer,

– visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och råd-

givare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och

– visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering

samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta
behoven hos alla barn och elever.

13

SFS 2011:688

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För specialpedagogexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedöm-

ningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

– visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och

utvecklingsarbete,

– visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkes-

grupper, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fort-

löpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För specialpedagogexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna
ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskole-
poäng.

Övrigt

I examensbeviset ska det anges för vilken verksamhet utbildningen är
avsedd.

För specialpedagogexamen ska också de preciserade krav gälla som varje

högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskriv-
ning.

Tandläkarexamen

Övrigt

För tandläkarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola
själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

Grundlärarexamen

Omfattning

Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inrikt-
ning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att
studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Grundlärarexa-
men med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3
och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6
avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursford-
ringar om 240 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och

ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsen-
dets ämnen för vilket det finns en fastlagd kursplan, utbildningsvetenskaplig

14

SFS 2011:688

kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 hög-
skolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska ämnes-

och ämnesdidaktiska studier omfatta 90 högskolepoäng, varav 60 högskole-
poäng inom det fritidspedagogiska området och 30 högskolepoäng i ett eller
två praktiska eller estetiska ämnen.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och

grundskolans årskurs 1–3 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta
165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande
ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik
krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska krävs minst
15 högskolepoäng. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15
högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs

4–6 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i
svenska, matematik, engelska och ett valbart fördjupningsområde. För
svenska, engelska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera
ämnet. Därutöver krävs 30 högskolepoäng i något av de av studenten valbara
områdena:

1. naturorienterande ämnen och teknik,
2. samhällsorienterande ämnen, eller
3. ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.
Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng

utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kom-

mande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värde-

grund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de
mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– bedömning och betygssättning, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörig-
het.

Kunskap och förståelse

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

– visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana

ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utveck-
lingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

15

SFS 2011:688

– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för

yrkesutövningen,

– visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa

kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,

– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa

forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och

grundskolans årskurs 1–3 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och

utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för

yrkesutövningen,

– visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematik-

inlärning och om barns kommunikation och språkutveckling,

– visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forsk-

ningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveck-

ling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs

4–6 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och

utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för

yrkesutövningen,

– visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling,
– visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forsk-

ningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning.
För grundlärarexamen ska studenten också
– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsätt-

ningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap, och

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

– visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom

att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid, och

16

SFS 2011:688

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och

reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresul-
tat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och

grundskolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systema-

tisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forsk-
ningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten
och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs

4–6 ska studenten

– visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör iden-

titet, sexualitet och samlevnad.

För grundlärarexamen ska studenten också
– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära

och utvecklas,

– visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att

stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och
utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers

lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera
och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbe-

gripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värde-
ringarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan

kränkande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets-

och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den peda-

gogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digi-
tala miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För grundlärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och

deras vårdnadshavare,

17

SFS 2011:688

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån

relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beak-
tande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt
barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och

utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten
inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examens-
arbete) om minst 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och

grundskolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten inom ramen för kursford-
ringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst
30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskole-
poäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort
och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar.

För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje hög-

skola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Ämneslärarexamen

Omfattning

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inrikt-
ning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 avläggs på avancerad nivå och
uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 270 högskole-
poäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kurs-
fordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och

ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsen-
dets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildnings-
vetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning
om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs

7–9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195
högskolepoäng i tre undervisningsämnen. När två av undervisningsämnena
svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen omfattar examen
ämnesstudier endast i dessa två undervisningsämnen. Av de ämnes- och
ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verk-
samhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning
om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt
ämne som ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng. När svenska, sam-

18

SFS 2011:688

hällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom
de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.
För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbild-

ningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så
krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och äm-
nesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verk-
samhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om
120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning
om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår
krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är rele-
vanta för dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.
Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kom-

mande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värde-

grund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de
mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– bedömning och betygssättning, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet

såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kun-
skaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska

studenten

– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet

såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt
fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt
i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också
– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för

den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande,

– visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvanti-

tativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan veten-

19

SFS 2011:688

skaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutöv-
ningen,

– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov

och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap,

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära

och utvecklas,

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systema-

tisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forsk-
ningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten
och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att

stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och
utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande

och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och
samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbe-

gripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värde-
ringarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan

kränkande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets-

och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den peda-

gogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digi-
tala miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

20

SFS 2011:688

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2011

– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och

deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån

relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beak-
tande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt
barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och

utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hög-
skolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepo-
äng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort
och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar.

För ämneslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje hög-

skola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Kompletterande pedagogisk utbildning

En student som har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning kan
avlägga ämneslärarexamen på grundnivå eller avancerad nivå. I förord-
ningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till
ämneslärarexamen finns det bestämmelser om de krav som studenten ska
uppfylla för en sådan examen.

EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ