SFS 2012:402 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

120402.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                   </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i gymnasief�rordningen (2010:2039); utf�rdad den 31 maj 2012. Regeringen f�reskriver i fr�ga om gymnasief�rordningen (2010:2039) 1 dels att 13 kap. och 1 kap. 2 � ska upph�ra att g�lla, dels att punkt 12 i �verg�ngsbest�mmelserna ska upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 2 � samt 2 kap. 1 och 4 �� ska utg�, dels att nuvarande 14 kap. och 15 kap. ska betecknas 13 kap. respektive 14 kap., dels att 1 kap. 1, 35, 7 och 8 ��, 2 kap. 4 �, 4 kap. 25, 7, 1113, 15, 22 och 23 ��, 5 kap. 1, 3, 69, 1113, 15, 16, 18 och 19 ��, 8 kap. 3 och 8 ��, 9 kap. 1, 4 och 7 ��, de nya 13 kap. 1, 3, 7, 9 och 12 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 7 �, 4 kap. 4 och 15 ��, 5 kap. 3, 7 och 15 ��, 9 kap. 4 och 7 �� och rubriken n�rmast efter 5 kap. 18 � ska ha f�ljande lydelse, dels att bilaga 1 och 2 till denna f�rordning ska ha f�ljande lydelse, dels att rubriken till 3 kap. ska lyda L�rotider, dels att rubriken till 4 kap. ska lyda Utbildningens inneh�ll och omfatt- ning, dels att rubriken till 5 kap. ska lyda Avvikelser inom de nationella programmen, dels att rubriken n�rmast f�re 4 kap. 9 � ska lyda Spr�k i gymnasie- skolan, dels att rubriken n�rmast efter 8 kap. 11 � ska lyda Dokument efter natio- nella program i gymnasieskolan, dels att rubriken n�rmast f�re 12 kap. 6 � ska lyda Nordiska s�kande till gymnasieskolan, dels att det i f�rordningen ska inf�ras nio nya paragrafer, 1 kap. 5 a �, 4 kap. 1 a och 7 a ��, 5 kap. 12 a �, 7 kap. 1114 �� och 13 kap. 9 a �, samt n�rmast f�re 1 kap. 5 a �, 7 kap. 11, 13 och 14 �� och 13 kap. 9 a � nya rubriker av f�ljande lydelse, dels att det i f�rordningen ska inf�ras en ny rubrik n�rmast efter kapitel- rubriken till 7 kap. som ska lyda Gymnasieskolan. 1 Senaste lydelse av 13 kap. 29 � 2011:521 rubriken n�rmast f�re 13 kap. 29 � 2011:521. SFS 2012:402 Utkom fr�n trycket den 15 juni 2012 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2012:402 1 kap. 1 � F�rordningen inneh�ller f�ljande kapitel: inledande best�mmelser (1 kap.), huvudm�n (2 kap.), l�rotider (3 kap.), utbildningens inneh�ll och omfattning (4 kap.), avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.), introduktionsprogram (6 kap.), beh�righet, urval och f�rfarandet vid antagning (7 kap.), betyg, gymnasieexamen och pr�vning (8 kap.), st�d�tg�rder (9 kap.), utbildning f�r d�va och h�rselskadade (10 kap.), utbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.), elever (12 kap.), bidrag till huvudm�n f�r frist�ende gymnasieskolor och gymnasie- s�rskolor (13 kap.), och �vriga best�mmelser (14 kap.). 3 � I f�rordningen avses med arbetsplatsf�rlagt l�rande: l�rande p� ett program som genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan, fullst�ndigt program: betyg fr�n kurser och ett gymnasiearbete eller gymnasies�rskolearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepo�ng eller gymnasies�rskolepo�ng enligt en individuell studieplan, garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 � eller 19 kap. 20 � skollagen (2010:800), gymnasial l�rlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram i gym- nasieskolan eller ett nationellt program i gymnasies�rskolan som till mer �n h�lften genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan, gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepo�ng som eleverna genomf�r inom ramen f�r examensm�len, gymnasiegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i nationella pro- gram i gymnasieskolan i den omfattning som framg�r av bilaga 3 till skol- lagen, gymnasiepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs i gymnasie- skolan eller gymnasiearbetet, gymnasies�rskolearbete: en uppgift om 100 gymnasies�rskolepo�ng som eleverna genomf�r inom ramen f�r programm�len, gymnasies�rskolegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i natio- nella program i gymnasies�rskolan i den omfattning som framg�r av bilaga 5 till skollagen, gymnasies�rskolepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs i gymnasies�rskolan eller gymnasies�rskolearbetet, karakt�rs�mnen: de �mnen genom vilka ett program f�r sin karakt�r, nationella programr�d: de nationella r�d f�r yrkesprogrammen i gym- nasieskolan som Statens skolverk ska ansvara f�r enligt 8 � f�rordningen (2011:555) med instruktion f�r Statens skolverk, </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2012:402 nya kurser: kurser som initieras av huvudm�n eller av andra intressenter enligt 6 � och som Skolverket har meddelat f�reskrifter om enligt 4 �, programf�rdjupning: s�dana �mnen eller kurser som inom examens- m�len eller programm�len kompletterar de gymnasiegemensamma eller de gymnasies�rskolegemensamma och programgemensamma �mnena och som Skolverket meddelat f�reskrifter om enligt 4 kap. 5 �, programgemensamma �mnen: kurser i gymnasiegemensamma eller gymnasies�rskolegemensamma �mnen ut�ver den omfattning som anges i bilaga 3 respektive bilaga 5 till skollagen eller andra kurser och som ska l�sas av alla elever p� programmet, riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller gymnasies�rskola med offentlig huvudman som s�kande fr�n hela landet ska tas emot till i f�rsta hand, studiev�g: det program, och i f�rekommande fall den inriktning, den gymnasiala l�rlingsutbildning eller den s�rskilda variant som eleven g�r p�, s�rskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 � f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella program, yrkesutg�ng: en ben�mning f�r en viss yrkeskompetens som en kombi- nation av kurser inom yrkesprogrammens programf�rdjupning leder till, yrkes�mnen: yrkesinriktade karakt�rs�mnen. 4 � Enligt 16 kap. 21 � och 19 kap. 22 � skollagen (2010:800) ska det f�r varje �mne finnas en �mnesplan. Den ska ge l�raren och eleverna utrymme att sj�lva planera undervisningen. Av �mnesplanen ska f�ljande framg�: �mnets syfte, varje kurs som ing�r i �mnet, det centrala inneh�llet f�r varje kurs, antalet gymnasiepo�ng eller gymnasies�rskolepo�ng som varje kurs omfattar, och kunskapskraven f�r varje kurs. F�rutom n�r det g�ller de gymnasiegemensamma �mnena f�r Statens skolverk meddela f�reskrifter om �mnesplaner. S�dana f�reskrifter f�r inne- b�ra att vissa kurser eller �mnen bara f�r anordnas p� vissa utbildningar. 5 � F�reskrifter om �mnesplaner f�r yrkes�mnen i gymnasieskolan ska meddelas efter samr�d med ett nationellt programr�d. �mnesomr�desplaner 5 a � Enligt 19 kap. 22 � skollagen (2010:800) ska det f�r varje �mnesom- r�de i gymnasies�rskolan finnas en �mnesomr�desplan. Den ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva planera undervisningen. Av �mnesomr�desplanen ska f�ljande framg� �mnesomr�dets syfte, �mnesomr�dets centrala inneh�ll, och �mnesomr�dets kravniv�er. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om �mnesomr�desplaner. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2012:402 Individuell studieplan 7 � En elevs individuella studieplan ska, n�r det �r aktuellt, inneh�lla upp- gifter om vilken studiev�g eleven g�r p� och om de val av kurser eller �mnes- omr�den som eleven har gjort, huruvida eleven f�ljer ett fullst�ndigt eller ut�kat program, vilka kurser som ing�r i elevens fullst�ndiga program och, om eleven f�ljer ett ut�kat program, vilka kurser som ligger utanf�r det fullst�ndiga programmet, huruvida eleven f�ljer ett individuellt anpassat program och i s� fall vilka kurser som har bytts ut, huruvida eleven f�ljer ett reducerat program och i vilken omfattning samt om m�jligt vilka kurser som har tagits bort, elevens studier i grundskolans �mnen, och andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling och som �r avsedda att ing� i utbildningen om eleven f�ljer ett introduktionspro- gram. 8 � F�r yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera lokala programr�d f�r samverkan mellan skola och arbetsliv. 2 kap. 4 � Ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola ska inneh�lla uppgift om vilket nationellt program och, i f�rekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och huruvida huvudmannen vill anordna en s�rskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning. N�gon s�rskild ans�kan om att f� anordna s�rskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymna- sium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens skolverk. 4 kap. 1 a � Ett nationellt program inom gymnasies�rskolan best�r av gymnasies�rskolegemensamma �mnen, programgemensamma �mnen, programf�rdjupning, kurser inom det individuella valet, och gymnasies�rskolearbete. Best�mmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 5 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna f�rordning. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser som ska ing� i respektive program om inte n�got annat f�ljer av de best�mmelser som avses i andra stycket eller andra av regeringen meddelade f�reskrifter. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2012:402 2 � 2 De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framg�r av bilaga 1. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverks- programmet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet f�r b�rja det f�rsta l�s�ret. �vriga inriktningar f�r b�rja det andra eller tredje l�s�ret. Statens skolverk f�r besluta om en utbildning ska f� finnas inom den nationella inriktningen �vriga hantverk. 3 � 3 Gymnasial l�rlingsutbildning f�r b�rja det f�rsta l�s�ret inom alla yrkesprogram i gymnasieskolan. I 16 kap. 11 a � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om att utbild- ningskontrakt ska uppr�ttas och vad som ska anges i ett s�dant kontrakt. Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utbildningskontrak- tets utformning och vilka fr�gor som ska regleras i kontraktet. I gymnasies�rskolan f�r gymnasial l�rlingsutbildning b�rja det f�rsta l�s- �ret inom alla nationella program. Gymnasiearbete och gymnasies�rskolearbete 4 � Rektorn ska f�r varje elev utse en l�rare att vara ansvarig f�r gymnasie- arbetet eller gymnasies�rskolearbetet. 5 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r erbjudas som programf�rdjupning f�r varje program. Bland dessa kurser ska det f�r h�gskolef�rberedande program i gymnasieskolan ing� s�dana kurser som kan vara s�rskilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt kan vara av betydelse f�r h�gskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensm�l. Innan Skolverket meddelar f�reskrifter f�r h�gskolef�rberedande program om kurser som kan vara s�rskilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt kan vara av betydelse f�r h�gskolestudier, ska Skolverket samr�da med H�gskoleverket. Innan Skolverket meddelar f�reskrifter om programf�rdjupning f�r yrkes- program i gymnasieskolan ska ber�rda nationella programr�d h�ras. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om programf�rdjupning f�r natio- nella program i gymnasies�rskolan ska det ing� minst en kurs som syftar till att st�dja eleverna att utifr�n sina egna f�ruts�ttningar uppn� en s� h�g grad av sj�lvst�ndighet som m�jligt. 7 � Huvudmannen f�r en gymnasieskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock r�tt att inom utrymmet f�r individuellt val l�sa 1. en kurs i idrott och h�lsa ut�ver vad som finns p� studiev�gen, 2. minst en kurs i estetiska �mnen, och 3. de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande h�gskolebeh�righet p� grund- niv� om eleven g�r p� ett yrkesprogram. 2 Senaste lydelse 2012:117. 3 Senaste lydelse 2012:117. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2012:402 Undantag fr�n vad som f�reskrivs i andra stycket 1 och 2 f�r g�ras om det finns synnerliga sk�l. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r ing� i de �mnen som avses i andra stycket 2. F�r de elever som avses i 11 � respektive 1520 �� ska svenska som andraspr�k eller modersm�l erbjudas som individuellt val. 7 a � Huvudmannen f�r en gymnasies�rskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock r�tt att inom utrymmet f�r individuellt val l�sa 1. minst en kurs i idrott och h�lsa ut�ver vad som finns p� studiev�gen, och 2. minst en kurs i hem- och konsumentkunskap. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om kurser enligt andra stycket. 11 � En elev som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l f�r l�sa svenska som andraspr�k som gymnasiegemensamt eller gymnasies�rskole- gemensamt �mne i st�llet f�r svenska. Eleven f�r d� l�sa svenska som indivi- duellt val. 12 � Arbetsplatsf�rlagt l�rande ska f�rekomma p� alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasies�rskolan ska arbetsplatsf�r- lagt l�rande f�rekomma p� alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som g�r p� gymnasial l�rlingsutbildning ska i st�llet genomf�ra mer �n h�lften av sin utbildning som arbetsplatsf�rlagt l�rande. Varje vecka som genomf�rs p� en arbetsplats ska f�r en elev i gymnasie- skolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudman- nen f�r besluta att arbetsplatsf�rlagt l�rande ska finnas p� h�gskolef�rbere- dande program och f�r d� ocks� besluta om i vilken omfattning. F�r en elev i gymnasies�rskolan ska varje vecka som genomf�rs p� en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen ansvarar f�r att skaffa platser f�r det arbetsplatsf�rlagda l�randet och att detta uppfyller de krav som finns f�r utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska f�rl�ggas till arbetsplatser och om hur f�rdelningen �ver l�s�ren ska g�ras. 13 � Om arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan erbjudas p� ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasies�rskolan, f�r utbild- ningen anordnas bara om 1. planerade platser f�r arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan tillhandah�llas p� grund av omst�ndigheter som huvudmannen inte kunnat r�da �ver, eller 2. utbildningen av s�kerhetssk�l inte kan f�rl�ggas till en arbetsplats utan- f�r skolan. Det arbetsplatsf�rlagda l�randet ska i de fall som avses i f�rsta stycket bytas ut mot motsvarande utbildning f�rlagd till skolan. Innan huvudmannen f�r en gymnasieskola beslutar om detta ska huvudmannen samr�da med det lokala programr�det. Om utbildning har skolf�rlagts p� grund av det som s�gs i f�rsta stycket 1, ska huvudmannen vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att utbildningen s� snart som m�jligt ska f�rl�ggas till en arbetsplats. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2012:402 Modersm�lsundervisning 15 � I 15 kap. 19 � och 18 kap. 19 � skollagen (2010:800) finns grundl�g- gande best�mmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersm�ls- undervisning f�r elever i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan. Huvud- mannen �r ocks� skyldig att erbjuda elever som �r adoptivbarn och har ett annat modersm�l �n svenska modersm�lsundervisning, �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Enligt 7 � spr�klagen (2009:600) �r de nationella minoritetsspr�ken finska, jiddisch, me�nkieli, romani chib och samiska. Rektorn beslutar om en elevs modersm�lsundervisning. 22 � Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar f�r varje kurs, varje �mnesomr�de, gymnasiearbetet och gymnasies�rskolearbetet samt om hur f�rdelningen av undervisningstiden �ver l�s�ren ska g�ras. Huvudmannen ska redovisa hur eleven har f�tt sin garanterade undervis- ningstid. 23 � En elev f�r delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanf�r elevens fullst�ndiga program, om eleven p� ett tillfredsst�l- lande s�tt kan antas genomf�ra s�v�l kurserna p� den ordinarie studiev�gen som de frivilliga kurserna (ut�kat program). Beslutet fattas av rektorn. En elev p� ett yrkesprogram i gymnasieskolan har utan s�rskilt beslut r�tt att som ut�kat program l�sa de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande beh�rig- het till h�gskoleutbildning p� grundniv�. Huvudmannen �r dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utg�ngen av det andra l�s�ret har anm�lt att han eller hon vill l�sa de aktuella kurserna. En elev som f�ljer ett ut�kat program har r�tt till garanterad undervis- ningstid ut�ver vad som f�reskrivs i 16 kap. 18 � respektive 19 kap. 20 � skollagen (2010:800). 5 kap. 1 � En s�rskild variant �r en utbildning inom ett nationellt program d�r hela eller delar av det sammantagna utrymmet f�r, i f�rekommande fall, en nationell inriktning och f�r programf�rdjupning p� ett nationellt program avviker fr�n vad som annars g�ller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepo�ng eller 300 gymnasies�rskolepo�ng. P� h�gskolef�rbere- dande program i gymnasieskolan f�r det �ven finnas s�rskilda varianter inom det estetiska omr�det. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensm�let eller programm�let f�r ett program. F�r en idrottsutbildning g�ller i st�llet i 2331 ��. F�ruts�ttningar f�r godk�nnande av s�rskilda varianter inom det estetiska omr�det i gymnasieskolan 3 � En s�rskild variant inom det estetiska omr�det i gymnasieskolan ska godk�nnas om villkoren i 1 � �r uppfyllda och om 1. utbildningen �r av h�g kvalitet, </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2012:402 2. utbildningen efterfr�gas av elever med s�rskilda f�rdigheter inom det estetiska omr�det, 3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och 4. huvudmannen har st�llt upp beh�righetskrav och urvalsgrunder enligt 7 och 8 ��. 6 � N�r ans�kan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska den, f�r- utom det som anges i 5 �, inneh�lla uppgift om 1. hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska uppfyllas, och 2. vilket behov p� arbetsmarknaden utbildningen �r avsedd att fylla. Dess- utom ska till ans�kan bifogas ett yttrande fr�n aktuellt lokalt programr�d. N�r ans�kan avser ett nationellt program i gymnasies�rskolan ska ans�kan inneh�lla de uppgifter som anges i f�rsta stycket 1 och 2. S�rskilda f�rkunskapskrav i gymnasieskolan 7 � F�r beh�righet till en s�rskild variant i gymnasieskolan f�r krav st�llas p� att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant �mnesomr�de som �r utm�rkande f�r varianten. 8 � Vid urval bland beh�riga s�kande till en s�rskild variant i gymnasie- skolan f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller �mnesomr�de som den s�rskilda varianten �r inriktad mot. 9 � Ber�rda nationella programr�d ska h�ras om ans�kan avser yrkes- program i gymnasieskolan. 11 � Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket och 19 kap. 44 � tredje stycket skollagen (2010:800) ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skolindex som har f�reskrivits enligt f�rordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. 12 � Riksrekrytering enligt 19 och 21 �� ska beslutas f�r nationella program, nationella inriktningar, s�rskilda varianter och gymnasiala l�rlings- utbildningar i gymnasieskolan om det finns 1. en nationell efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdigheter som utbild- ningen ger, 2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras fr�n hela landet, eller 3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och f�rdigheter kan tillgodoses. F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2012:402 2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och 3. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 res- pektive 16 �. 12 a � Riksrekrytering enligt 19 � ska beslutas f�r nationella program, s�r- skilda varianter och gymnasiala l�rlingsutbildningar i gymnasies�rskolan om 1. utbildningen �r m�jlig att inr�tta p� endast en eller n�gra orter i landet, eller 2. enskilda elevers behov av kunskaper och f�rdigheter annars inte kan tillgodoses. F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, och 2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan utbildning i gymnasies�rskolan. 13 � Enligt 16 kap. 13 � och 19 kap. 12 � skollagen (2010:800) f�r Statens skolverk besluta att en utbildning f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella program i fr�ga om struktur, inneh�ll och examensm�l eller programm�l. Fr�n den omfattning av de gymnasiegemensamma �mnena som framg�r av bilaga 3 och av de gymnasies�rskolegemensamma �mnena som framg�r av bilaga 5 till skollagen f�r dock inte n�gon avvikelse beslutas. Eget examensm�l eller programm�l f�r en viss riksrekryterande utbild- ning ska beslutas om 1. utbildningen till sitt inneh�ll i allt v�sentligt avviker fr�n ett nationellt programs examensm�l eller programm�l, och 2. det finns synnerliga sk�l f�r avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans eller gymnasies�rskolans kompetensomr�de. S�rskilda f�rkunskapskrav i gymnasieskolan 15 � F�r beh�righet till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan f�r krav st�llas p� att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant �mnesomr�de som �r utm�rkande f�r utbildningen. 16 � Vid urval bland beh�riga s�kande till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�m- ning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller �mnesomr�de som den riksrekryterande utbildningen �r inriktad mot. 18 � 4 Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket eller 19 kap. 44 � tredje stycket skollagen (2010:800) ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skolindex som har f�reskrivits enligt f�rord- ningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. 4 Senaste lydelse 2012:117. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2012:402 Riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och riksrekryterande utbildning i gymnasies�rskolan 19 � Riksrekrytering f�r ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska beslutas om f�ruts�ttningarna i 12 � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande kan uppfyllas. F�ruts�ttningen i 12 � f�rsta stycket 1 b�r tillstyrkas av ber�rt nationellt programr�d. Riksrekrytering f�r ett nationellt program i gymnasies�rskolan ska beslu- tas om f�ruts�ttningarna i 12 a � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande kan uppfyllas. 7 kap. Gymnasies�rskolan Urval till nationella program 11 � De s�kande tas emot i b�rjan p� utbildningen p� ett nationellt program eller till en s�dan s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret. Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande som ska tas emot i f�rsta respektive andra hand, ska ett urval g�ras. Urval, antagning och �vrig f�rdelning av platser ska g�ras sakligt och opartiskt. 12 � Om antalet platser p� ett nationellt program som anordnas av en offentlig huvudman �r f�rre �n antalet s�kande, ska f�retr�de ges till dem som har st�rst behov av utbildningen. F�rfarandet vid antagning till nationella program 13 � En s�kande antas till en utbildning i gymnasies�rskolan vid b�rjan av ett nationellt program eller en s�dan s�rskild variant eller gymnasial l�rlings- utbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret. Inom de program som �r indelade i s�rskilda varianter eller gymnasiala l�rlingsutbildningar som b�rjar det andra, tredje eller fj�rde l�s�ret f�rdelas eleverna inf�r det andra, tredje eller fj�rde l�s�ret p� dessa studiev�gar. Efter urval bland de s�kande ska huvudmannen besluta om antagning. �vriga best�mmelser 14 � Best�mmelserna som g�ller f�r gymnasieskolan i 810 �� ska g�lla ocks� f�r gymnasies�rskolan. 8 kap. 3 � I gymnasieskolan ska l�rarna anv�nda sig av nationella prov inf�r betygss�ttningen i den inledande kursen i de gymnasiegemensamma �mnena svenska, svenska som andraspr�k, engelska och matematik samt i den h�gsta avslutande kursen p� programmet och inriktningen i dessa �mnen med </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2012:402 undantag f�r kursen svenska 2 eller svenska som andraspr�k 2. Ut�ver de nationella prov som ska anv�ndas b�r l�rarna �ven i �vrigt anv�nda natio- nella prov f�r att bed�mningsgrunderna ska bli s� enhetliga som m�jligt �ver landet. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om de nationella proven. 8 � Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut 1. att s�tta betyg efter varje avslutad kurs och p� gymnasiearbete eller efter pr�vning, b�de n�r det g�ller den som �r elev i gymnasieskolan och n�r det g�ller den som inte �r det, 2. att s�tta betyg efter varje avslutad kurs och p� gymnasies�rskolearbete n�r det g�ller den elev som �r elev i gymnasies�rskolan, 3. att inte s�tta betyg enligt 15 kap. 27 � eller 18 kap. 26 � skollagen (2010:800). S�dana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. Beslut om betyg ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev. Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs. 9 kap. 1 � Om en elev inte har f�tt l�gst betyget E p� en kurs, har eleven r�tt att g� om kursen en g�ng. Har eleven slutf�rt kursen tv� g�nger och inte f�tt l�gst betyget E f�r eleven g� om kursen ytterligare en g�ng, om det finns s�r- skilda sk�l. En elev som inte har f�tt betyget E p� gymnasiearbetet eller gymnasie- s�rskolearbetet har r�tt att g�ra om arbetet en g�ng. Om en elev har f�tt betyget F p� en stor andel av kurserna under ett l�s�r f�r eleven, om det finns s�rskilda sk�l, g� om ocks� s�dana kurser som eleven f�tt l�gst betyget E p� under l�s�ret. Individuellt anpassat program i gymnasieskolan 4 � En elevs utbildning i gymnasieskolan f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om 1. utbildningen kan h�nf�ras till ett nationellt program, 2. kraven f�r examen fr�n det aktuella programmet kan uppfyllas, och 3. beslutet fattas f�re utg�ngen av det andra l�s�ret. N�r det g�ller villkoret i f�rsta stycket 2 f�r dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik. Beslut om att byta ut en viss kurs f�r inte fattas efter det att eleven p�b�r- jat kursen. 6 � En elev i gymnasieskolan kan befrias fr�n undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven �nskar det och har p�tagliga studie- sv�righeter som inte kan l�sas p� n�got annat s�tt. En elev i gymnasies�rskolan kan befrias fr�n undervisning i en eller flera kurser eller gymnasies�rskolearbetet om eleven �nskar det och har p�tagliga </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2012:402 studiesv�righeter som inte kan l�sas p� n�got annat s�tt eller saknar f�rut- s�ttningar att klara av ett fullst�ndigt program. Reducerat program beslutas inom ett �tg�rdsprogram. F�rl�ngd undervisning i gymnasieskolan 7 � Huvudmannen f�r besluta att undervisningen p� ett nationellt program f�r en elev i gymnasieskolan f�r f�rdelas �ver l�ngre tid �n tre �r, om eleven har l�st ett reducerat program eller om det med h�nsyn till elevens f�ruts�tt- ningar i �vrigt finns s�rskilda sk�l f�r det. 13 kap. 1 � 5 Ett bidrag till enskilda huvudm�n f�r gymnasieskola eller gymnasie- s�rskola ska beslutas per kalender�r. Bidraget ska grunda sig p� kommunens budget f�r det kommande kalen- der�ret och beslutas f�re kalender�rets b�rjan. I de fall bidraget ska beslutas enligt 16 kap. 55 � tredje stycket eller 19 kap. 48 � fj�rde stycket skollagen (2010:800) f�r det dock beslutas senast den 15 februari det kalender�r som bidraget avser. F�r elever som p�b�rjar en utbildning under kalender�ret ska hemkommunen besluta om bidraget omg�ende. F�r elever som p�b�rjar utbildning i augusti ska bidraget avse tiden fr�n och med den 1 juli samma �r. 3 � I 16 kap. 53 �, 17 kap. 32 � och 19 kap. 46 � skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bidrag till en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola. Vid tilll�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r 1. undervisning avse kostnader f�r skolans rektor och andra anst�llda med ledningsuppgifter, undervisande personal, st�d�tg�rder till elever, arbetslivs- orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, 2. l�rverktyg avse kostnader f�r l�rob�cker, litteratur, datorer, maskiner som anv�nds i undervisningen, skolbibliotek, studiebes�k och liknande kost- nader, 3. elevh�lsa avse kostnader f�r s�dan elevh�lsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser, 4. m�ltider avse kostnader f�r livsmedel, personal, transporter och d�rmed sammanh�ngande administration och liknande kostnader, 5. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre procent av grundbeloppet, 6. merv�rdesskatt avse ett schablonbelopp som uppg�r till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i f�rekommande fall till�ggs- belopp), och 7. lokalkostnader avse kostnader f�r hyra, drift, inventarier som inte �r l�rverktyg och kapital i form av r�nta p� l�n och liknande, dock inte kost- nader f�r amortering. 5 Senaste lydelse 2012:155. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2012:402 I st�llet f�r vad som anges i f�rsta stycket ska, i det fall utbildningen �r en s�rskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, bidra- gets grundbelopp best�mmas enligt 2 kap. 6 �. 7 � Med till�ggsbelopp enligt 16 kap. 54 �, 17 kap. 34 � och 19 kap. 47 � skollagen (2010:800) avses ers�ttning f�r assistenthj�lp, anpassning av loka- ler eller andra extraordin�ra st�d�tg�rder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen och ers�ttning f�r elever som ska erbjudas moders- m�lsundervisning. 9 � 6 Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka belopp en kommun ska betala till en enskild huvudman per elev, program och inriktning n�r det g�ller s�dana grundbelopp som avses i 16 kap. 55 � tredje stycket och 19 kap. 48 � fj�rde stycket skollagen. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om grundbeloppens storlek ska dessa meddelas senast den 31 januari det ka- lender�r som f�reskrifterna g�ller f�r. Skolverket f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r kommunerna och landstingen att l�mna de uppgifter om verksamheten som beh�vs f�r s�dana f�reskrifter om grundbelopp som avses i f�rsta stycket. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistorna ska ber�rda kommuners budgeterade bidragsbelopp och ber�rda landstings budgeterade kostnader f�r program och i f�rekommande fall inriktning ligga till grund f�r bidragsbeloppen. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter n�r det g�ller den ers�ttning som avses i 17 kap. 35 � andra stycket 2 skollagen (2010:800). J�mf�rbara program i gymnasies�rskolan 9 a � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka av de nationella program i gymnasies�rskolan som avses i 19 kap. 48 � f�rsta stycket skol- lagen (2010:800) som �r j�mf�rbara vid f�rdelning av resurser. 12 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om skyldigheten f�r en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola att l�mna upp- gifter om kommande verksamhet. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 juli 2012 och till�mpas p� utbild- ning som p�b�rjas efter den 30 juni 2013. 2. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 4 � gymnasief�rordningen (2010:2039) ska ans�kan om s�rskild variant inom gymnasies�rskolan som planeras starta h�stterminen 2013 g�ras senast den 30 september 2012. Statens skolverk ska i st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 10 � gymnasie- f�rordningen om m�jligt fatta beslut i dessa �renden senast den 1 november 2012. 3. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 14 � gymnasief�rordningen (2010:2039) ska ans�kan om riksrekrytering inom gymnasies�rskolan som planeras starta h�stterminen 2013 g�ras senast den 30 september 2012. 6 Senaste lydelse 2012:155. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2012:402 Statens skolverk ska i st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 17 � gymnasie- f�rordningen om m�jligt fatta beslut i dessa �renden senast den 1 november 2012. 4. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 25 och 29 �� gymnasief�rordningen (2010:2039) ska Statens skolverk om m�jligt fatta beslut senast den 1 november 2012 avseende idrottsutbildning i gymnasies�rskolan som pla- neras starta h�stterminen 2013. P� regeringens v�gnar NYAMKO SABUNI Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2012:402 Bilaga 1 Nationella inriktningar p� de nationella programmen i gymnasieskolan och programgemensamma �mnen f�r respektive program Nationella program Omfattning i Nationella gymnasiepo�ng f�r de inriktningar programgemensamma �mnena i ett program Yrkesprogram 1. Barn- och fritids- H�lsa 100 Fritid och h�lsa programmet Naturkunskap 50 Pedagogiskt Pedagogik 400 arbete Samh�llskunskap 50 Socialt arbete Svenska eller svenska som andraspr�k 100 2. Bygg- och Bygg och Anl�ggningsfordon anl�ggnings- anl�ggning 400 Husbyggnad programmet Mark och anl�ggning M�leri Pl�tslageri 3. El- och Dator- och Automation energiprogrammet kommunikations- Dator- och teknik 100 kommunikations- Elektroteknik 100 teknik Energiteknik 100 Elteknik Mekatronik 100 Energiteknik 4. Fordons- och Fordons- och Godshantering transportprogrammet transportbranschen 200 Karosseri och Fordonsteknik 200 lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport 5. Handels- och Entrepren�rskap 100 Administrativ administrations- F�rs�ljning och service programmet kundservice 100 Handel och Handel 100 service Information och kommunikation 100 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2012:402 6. Hantverks- Entrepren�rskap 100 Finsnickeri programmet Hantverk 200 Florist Hantverkskunskap 100 Fris�r Textil design �vriga hantverk 7. Hotell- och Engelska 100 Hotell och konferens turism- Entrepren�rskap 100 Turism och resor programmet Hotell 100 Konferens och evenemang 100 Service och bem�tande 100 Turism 200 8. Industritekniska Industritekniska Drifts�kerhet och programmet processer 100 underh�llsteknik M�nniskan i Processteknik industrin 100 Produkt och Produktionskunskap 100 maskinteknik Produktions- Svetsteknik utrustning 100 9. Naturbruks- Biologi 100 Djur programmet Entrepren�rskap 100 Lantbruk Naturbruk 200 Skog Tr�dg�rd 10. Restaurang- Hygienkunskap 100 Bageri och konditori och livsmedels- programmet Livsmedels- och n�ringskunskap 100 F�rskvaror, delika- tess och catering M�ltids- och K�k och servering branschkunskap 100 Service och bem�tande 100 11. VVS- och Ell�ra 100 Fastighet fastighets- Systemkunskap 200 Kyl- och v�rme- programmet Verktygs- och pumpsteknik materialhantering 100 Ventilationsteknik VVS 12. V�rd- och H�lsa 100 omsorgsprogrammet Medicin 150 M�nniskan 100 Psykiatri 100 Psykologi 50 Samh�llskunskap 50 </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2012:402 Specialpedagogik 100 Svenska eller svenska som andraspr�k 100 V�rd och omsorg 350 H�gskolef�rberedande program 13. Ekonomi- F�retagsekonomi 100 Juridik programmet Juridik 100 Ekonomi Moderna spr�k 100 Psykologi 50 14. Estetiska Estetisk Bild och formgivning programmet kommunikation 100 Dans Konst och kultur 50 Estetik och media Musik Teater 15. Humanistiska Filosofi 50 Kultur programmet Moderna spr�k 200 Spr�k M�nniskans spr�k 100 16. Naturvetenskaps- Biologi 100 Naturvetenskap programmet Fysik 150 Naturvetenskap och Kemi 100 samh�lle Moderna spr�k 100 17. Samh�lls- Filosofi 50 Beteendevetenskap vetenskaps- Moderna spr�k 200 Medier, information programmet Psykologi 50 och kommunikation Samh�llsvetenskap 18. Teknik- Fysik 150 Design och produkt- programmet Kemi 100 utveckling Teknik 150 Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samh�llsbyggande och milj� Teknikvetenskap </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2012:402 Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2012 Bilaga 2 Programgemensamma �mnen i gymnasies�rskolan f�r respektive program Nationella program Omfattning i gymnasies�rskolepo�ng f�r de programgemensamma �mnena i ett program 1. Programmet f�r administration, han- del och varuhantering Administration Handel Information och kommunikation Ink�p och logistik Service och bem�tande 100 100 100 100 100 2. Programmet f�r estetiska verksamhe- ter Estetisk kommunikation Konst och kultur Medieproduktion Svenska 200 100 100 100 3. Programmet f�r fastighet, anl�ggning och byggnation Bygg och anl�ggning Fastighetssk�tsel Service och bem�tande 100 200 100 4. Programmet f�r fordonsv�rd och godshantering Fordonsbranschen Fordonsteknik Godshantering 200 200 200 5. Programmet f�r hantverk och produk- tion Form och design Hantverk och produktion Material och verktyg 100 200 100 6. Programmet f�r hotell, restaurang och bageri Bageri och konditori- kunskap Hotell Livsmedel och n�rings- kunskap M�ltids- och branschkun- skap Service och bem�tande 100 100 100 200 100 7. Programmet f�r h�lsa, v�rd och om- sorg H�lsa M�nniskan Service och bem�tande V�rd och omsorg 200 100 100 200 8. Programmet f�r samh�lle, natur och spr�k Engelska Geografi Medieproduktion Naturkunskap Samh�llskunskap Svenska 100 100 100 100 100 100 9. Programmet f�r skog, mark och djur Biologi - naturbruk Naturbruk Naturbruksteknik 100 200 100 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om �ndring i gymnasief�rordningen (2010:2039);

utf�rdad den 31 maj 2012.

Regeringen f�reskriver i fr�ga om gymnasief�rordningen (2010:2039)

dels att 13 kap. och 1 kap. 2 � ska upph�ra att g�lla,
dels att punkt 12 i �verg�ngsbest�mmelserna ska upph�ra att g�lla,
dels att rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 2 � samt 2 kap. 1 och 4 �� ska utg�,
dels att nuvarande 14 kap. och 15 kap. ska betecknas 13 kap. respektive

14 kap.,

dels att 1 kap. 1, 35, 7 och 8 ��, 2 kap. 4 �, 4 kap. 25, 7, 1113, 15, 22

och 23 ��, 5 kap. 1, 3, 69, 1113, 15, 16, 18 och 19 ��, 8 kap. 3 och 8 ��,
9 kap. 1, 4 och 7 ��, de nya 13 kap. 1, 3, 7, 9 och 12 �� samt rubrikerna
n�rmast f�re 1 kap. 7 �, 4 kap. 4 och 15 ��, 5 kap. 3, 7 och 15 ��, 9 kap. 4
och 7 �� och rubriken n�rmast efter 5 kap. 18 � ska ha f�ljande lydelse,

dels att bilaga 1 och 2 till denna f�rordning ska ha f�ljande lydelse,
dels att rubriken till 3 kap. ska lyda L�rotider,
dels att rubriken till 4 kap. ska lyda Utbildningens inneh�ll och omfatt-

ning,

dels att rubriken till 5 kap. ska lyda Avvikelser inom de nationella

programmen,

dels att rubriken n�rmast f�re 4 kap. 9 � ska lyda Spr�k i gymnasie-

skolan,

dels att rubriken n�rmast efter 8 kap. 11 � ska lyda Dokument efter natio-

nella program i gymnasieskolan,

dels att rubriken n�rmast f�re 12 kap. 6 � ska lyda Nordiska s�kande till

gymnasieskolan,

dels att det i f�rordningen ska inf�ras nio nya paragrafer, 1 kap. 5 a �,

4 kap. 1 a och 7 a ��, 5 kap. 12 a �, 7 kap. 1114 �� och 13 kap. 9 a �, samt
n�rmast f�re 1 kap. 5 a �, 7 kap. 11, 13 och 14 �� och 13 kap. 9 a � nya
rubriker av f�ljande lydelse,

dels att det i f�rordningen ska inf�ras en ny rubrik n�rmast efter kapitel-

rubriken till 7 kap. som ska lyda Gymnasieskolan.

1 Senaste lydelse av
13 kap. 29 � 2011:521
rubriken n�rmast f�re 13 kap. 29 � 2011:521.

SFS 2012:402

Utkom fr�n trycket
den 15 juni 2012

SFS 2012:402

1 kap.

1 �

F�rordningen inneh�ller f�ljande kapitel:

inledande best�mmelser (1 kap.),
huvudm�n (2 kap.),
l�rotider (3 kap.),
utbildningens inneh�ll och omfattning (4 kap.),
avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.),
introduktionsprogram (6 kap.),
beh�righet, urval och f�rfarandet vid antagning (7 kap.),
betyg, gymnasieexamen och pr�vning (8 kap.),
st�d�tg�rder (9 kap.),
utbildning f�r d�va och h�rselskadade (10 kap.),
utbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning)
(11 kap.),
elever (12 kap.),
bidrag till huvudm�n f�r frist�ende gymnasieskolor och gymnasie-

s�rskolor (13 kap.), och

�vriga best�mmelser (14 kap.).

3 �

I f�rordningen avses med

arbetsplatsf�rlagt l�rande: l�rande p� ett program som genomf�rs p� en

eller flera arbetsplatser utanf�r skolan,

fullst�ndigt program: betyg fr�n kurser och ett gymnasiearbete eller

gymnasies�rskolearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepo�ng eller
gymnasies�rskolepo�ng enligt en individuell studieplan,

garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som

eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 � eller 19 kap. 20 � skollagen
(2010:800),

gymnasial l�rlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram i gym-

nasieskolan eller ett nationellt program i gymnasies�rskolan som till mer �n
h�lften genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan,

gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepo�ng som eleverna

genomf�r inom ramen f�r examensm�len,

gymnasiegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i nationella pro-

gram i gymnasieskolan i den omfattning som framg�r av bilaga 3 till skol-
lagen,

gymnasiepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs i gymnasie-

skolan eller gymnasiearbetet,

gymnasies�rskolearbete: en uppgift om 100 gymnasies�rskolepo�ng

som eleverna genomf�r inom ramen f�r programm�len,

gymnasies�rskolegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i natio-

nella program i gymnasies�rskolan i den omfattning som framg�r av bilaga 5
till skollagen,

gymnasies�rskolepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs i

gymnasies�rskolan eller gymnasies�rskolearbetet,

karakt�rs�mnen: de �mnen genom vilka ett program f�r sin karakt�r,
nationella programr�d: de nationella r�d f�r yrkesprogrammen i gym-

nasieskolan som Statens skolverk ska ansvara f�r enligt 8 � f�rordningen
(2011:555) med instruktion f�r Statens skolverk,

SFS 2012:402

nya kurser: kurser som initieras av huvudm�n eller av andra intressenter

enligt 6 � och som Skolverket har meddelat f�reskrifter om enligt 4 �,

programf�rdjupning: s�dana �mnen eller kurser som inom examens-

m�len eller programm�len kompletterar de gymnasiegemensamma eller de
gymnasies�rskolegemensamma och programgemensamma �mnena och som
Skolverket meddelat f�reskrifter om enligt 4 kap. 5 �,

programgemensamma �mnen: kurser i gymnasiegemensamma eller

gymnasies�rskolegemensamma �mnen ut�ver den omfattning som anges i
bilaga 3 respektive bilaga 5 till skollagen eller andra kurser och som ska
l�sas av alla elever p� programmet,

riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller

gymnasies�rskola med offentlig huvudman som s�kande fr�n hela landet ska
tas emot till i f�rsta hand,

studiev�g: det program, och i f�rekommande fall den inriktning, den

gymnasiala l�rlingsutbildning eller den s�rskilda variant som eleven g�r p�,

s�rskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 � f�r avvika fr�n vad

som annars g�ller f�r nationella program,

yrkesutg�ng: en ben�mning f�r en viss yrkeskompetens som en kombi-

nation av kurser inom yrkesprogrammens programf�rdjupning leder till,

yrkes�mnen: yrkesinriktade karakt�rs�mnen.

4 �

Enligt 16 kap. 21 � och 19 kap. 22 � skollagen (2010:800) ska det f�r

varje �mne finnas en �mnesplan. Den ska ge l�raren och eleverna utrymme
att sj�lva planera undervisningen.

Av �mnesplanen ska f�ljande framg�:
�mnets syfte,
varje kurs som ing�r i �mnet,
det centrala inneh�llet f�r varje kurs,
antalet gymnasiepo�ng eller gymnasies�rskolepo�ng som varje kurs

omfattar, och

kunskapskraven f�r varje kurs.
F�rutom n�r det g�ller de gymnasiegemensamma �mnena f�r Statens

skolverk meddela f�reskrifter om �mnesplaner. S�dana f�reskrifter f�r inne-
b�ra att vissa kurser eller �mnen bara f�r anordnas p� vissa utbildningar.

5 �

F�reskrifter om �mnesplaner f�r yrkes�mnen i gymnasieskolan ska

meddelas efter samr�d med ett nationellt programr�d.

�mnesomr�desplaner

5 a �

Enligt 19 kap. 22 � skollagen (2010:800) ska det f�r varje �mnesom-

r�de i gymnasies�rskolan finnas en �mnesomr�desplan. Den ska ge utrymme
f�r l�raren och eleverna att sj�lva planera undervisningen.

Av �mnesomr�desplanen ska f�ljande framg�
�mnesomr�dets syfte,
�mnesomr�dets centrala inneh�ll, och
�mnesomr�dets kravniv�er.
Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om �mnesomr�desplaner.

SFS 2012:402

Individuell studieplan

7 �

En elevs individuella studieplan ska, n�r det �r aktuellt, inneh�lla upp-

gifter om

vilken studiev�g eleven g�r p� och om de val av kurser eller �mnes-

omr�den som eleven har gjort,

huruvida eleven f�ljer ett fullst�ndigt eller ut�kat program,
vilka kurser som ing�r i elevens fullst�ndiga program och, om eleven

f�ljer ett ut�kat program, vilka kurser som ligger utanf�r det fullst�ndiga
programmet,

huruvida eleven f�ljer ett individuellt anpassat program och i s� fall

vilka kurser som har bytts ut,

huruvida eleven f�ljer ett reducerat program och i vilken omfattning

samt om m�jligt vilka kurser som har tagits bort,

elevens studier i grundskolans �mnen, och
andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling och

som �r avsedda att ing� i utbildningen om eleven f�ljer ett introduktionspro-
gram.

8 �

F�r yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera

lokala programr�d f�r samverkan mellan skola och arbetsliv.

2 kap.

4 �

Ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r gymnasieskola

eller gymnasies�rskola ska inneh�lla uppgift om

vilket nationellt program och, i f�rekommande fall, vilken nationell

inriktning huvudmannen vill anordna, och

huruvida huvudmannen vill anordna en s�rskild variant, avvikelse i

form av riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid
riksidrottsgymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning.

N�gon s�rskild ans�kan om att f� anordna s�rskild variant, avvikelse i

form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymna-
sium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens
skolverk.

4 kap.

1 a �

Ett nationellt program inom gymnasies�rskolan best�r av

gymnasies�rskolegemensamma �mnen,
programgemensamma �mnen,
programf�rdjupning,
kurser inom det individuella valet, och
gymnasies�rskolearbete.
Best�mmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 5 till skollagen

(2010:800) och i bilaga 2 till denna f�rordning.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser som

ska ing� i respektive program om inte n�got annat f�ljer av de best�mmelser
som avses i andra stycket eller andra av regeringen meddelade f�reskrifter.

SFS 2012:402

2 �

De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framg�r av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverks-

programmet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet f�r
b�rja det f�rsta l�s�ret. �vriga inriktningar f�r b�rja det andra eller tredje
l�s�ret.

Statens skolverk f�r besluta om en utbildning ska f� finnas inom den

nationella inriktningen �vriga hantverk.

3 �

Gymnasial l�rlingsutbildning f�r b�rja det f�rsta l�s�ret inom alla

yrkesprogram i gymnasieskolan.

I 16 kap. 11 a � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om att utbild-

ningskontrakt ska uppr�ttas och vad som ska anges i ett s�dant kontrakt.
Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utbildningskontrak-
tets utformning och vilka fr�gor som ska regleras i kontraktet.

I gymnasies�rskolan f�r gymnasial l�rlingsutbildning b�rja det f�rsta l�s-

�ret inom alla nationella program.

Gymnasiearbete och gymnasies�rskolearbete

4 �

Rektorn ska f�r varje elev utse en l�rare att vara ansvarig f�r gymnasie-

arbetet eller gymnasies�rskolearbetet.

5 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r

erbjudas som programf�rdjupning f�r varje program. Bland dessa kurser ska
det f�r h�gskolef�rberedande program i gymnasieskolan ing� s�dana kurser
som kan vara s�rskilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt kan vara
av betydelse f�r h�gskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive
programs examensm�l.

Innan Skolverket meddelar f�reskrifter f�r h�gskolef�rberedande

program om kurser som kan vara s�rskilt meriterande vid urval eller som p�
annat s�tt kan vara av betydelse f�r h�gskolestudier, ska Skolverket samr�da
med H�gskoleverket.

Innan Skolverket meddelar f�reskrifter om programf�rdjupning f�r yrkes-

program i gymnasieskolan ska ber�rda nationella programr�d h�ras.

N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om programf�rdjupning f�r natio-

nella program i gymnasies�rskolan ska det ing� minst en kurs som syftar till
att st�dja eleverna att utifr�n sina egna f�ruts�ttningar uppn� en s� h�g grad
av sj�lvst�ndighet som m�jligt.

7 �

Huvudmannen f�r en gymnasieskola beslutar om vilka kurser som ska

erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock r�tt att inom utrymmet f�r individuellt val l�sa
1. en kurs i idrott och h�lsa ut�ver vad som finns p� studiev�gen,
2. minst en kurs i estetiska �mnen, och
3. de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande h�gskolebeh�righet p� grund-

niv� om eleven g�r p� ett yrkesprogram.

2 Senaste lydelse 2012:117.

3 Senaste lydelse 2012:117.

SFS 2012:402

Undantag fr�n vad som f�reskrivs i andra stycket 1 och 2 f�r g�ras om det

finns synnerliga sk�l.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r ing� i de

�mnen som avses i andra stycket 2.

F�r de elever som avses i 11 � respektive 1520 �� ska svenska som

andraspr�k eller modersm�l erbjudas som individuellt val.

7 a �

Huvudmannen f�r en gymnasies�rskola beslutar om vilka kurser som

ska erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock r�tt att inom utrymmet f�r individuellt val l�sa
1. minst en kurs i idrott och h�lsa ut�ver vad som finns p� studiev�gen,

och

2. minst en kurs i hem- och konsumentkunskap.
Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om kurser enligt andra stycket.

11 �

En elev som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l f�r l�sa

svenska som andraspr�k som gymnasiegemensamt eller gymnasies�rskole-
gemensamt �mne i st�llet f�r svenska. Eleven f�r d� l�sa svenska som indivi-
duellt val.

12 �

Arbetsplatsf�rlagt l�rande ska f�rekomma p� alla yrkesprogram i

gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasies�rskolan ska arbetsplatsf�r-
lagt l�rande f�rekomma p� alla nationella program i minst 22 veckor. En
elev som g�r p� gymnasial l�rlingsutbildning ska i st�llet genomf�ra mer �n
h�lften av sin utbildning som arbetsplatsf�rlagt l�rande.

Varje vecka som genomf�rs p� en arbetsplats ska f�r en elev i gymnasie-

skolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudman-
nen f�r besluta att arbetsplatsf�rlagt l�rande ska finnas p� h�gskolef�rbere-
dande program och f�r d� ocks� besluta om i vilken omfattning.

F�r en elev i gymnasies�rskolan ska varje vecka som genomf�rs p� en

arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid.

Huvudmannen ansvarar f�r att skaffa platser f�r det arbetsplatsf�rlagda

l�randet och att detta uppfyller de krav som finns f�r utbildningen. Rektorn
beslutar om hela eller delar av kurser ska f�rl�ggas till arbetsplatser och om
hur f�rdelningen �ver l�s�ren ska g�ras.

13 �

Om arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan erbjudas p� ett yrkesprogram i

gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasies�rskolan, f�r utbild-
ningen anordnas bara om

1. planerade platser f�r arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan tillhandah�llas

p� grund av omst�ndigheter som huvudmannen inte kunnat r�da �ver, eller

2. utbildningen av s�kerhetssk�l inte kan f�rl�ggas till en arbetsplats utan-

f�r skolan.

Det arbetsplatsf�rlagda l�randet ska i de fall som avses i f�rsta stycket

bytas ut mot motsvarande utbildning f�rlagd till skolan. Innan huvudmannen
f�r en gymnasieskola beslutar om detta ska huvudmannen samr�da med det
lokala programr�det.

Om utbildning har skolf�rlagts p� grund av det som s�gs i f�rsta stycket 1,

ska huvudmannen vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att utbildningen s� snart
som m�jligt ska f�rl�ggas till en arbetsplats.

SFS 2012:402

Modersm�lsundervisning

15 �

I 15 kap. 19 � och 18 kap. 19 � skollagen (2010:800) finns grundl�g-

gande best�mmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersm�ls-
undervisning f�r elever i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan. Huvud-
mannen �r ocks� skyldig att erbjuda elever som �r adoptivbarn och har ett
annat modersm�l �n svenska modersm�lsundervisning, �ven om spr�ket inte
�r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Enligt 7 � spr�klagen (2009:600) �r de nationella minoritetsspr�ken

finska, jiddisch, me�nkieli, romani chib och samiska.

Rektorn beslutar om en elevs modersm�lsundervisning.

22 �

Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar f�r varje

kurs, varje �mnesomr�de, gymnasiearbetet och gymnasies�rskolearbetet
samt om hur f�rdelningen av undervisningstiden �ver l�s�ren ska g�ras.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har f�tt sin garanterade undervis-

ningstid.

23 �

En elev f�r delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som

ligger utanf�r elevens fullst�ndiga program, om eleven p� ett tillfredsst�l-
lande s�tt kan antas genomf�ra s�v�l kurserna p� den ordinarie studiev�gen
som de frivilliga kurserna (ut�kat program). Beslutet fattas av rektorn.

En elev p� ett yrkesprogram i gymnasieskolan har utan s�rskilt beslut r�tt

att som ut�kat program l�sa de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande beh�rig-
het till h�gskoleutbildning p� grundniv�. Huvudmannen �r dock bara skyldig
att tillgodose detta om eleven senast vid utg�ngen av det andra l�s�ret har
anm�lt att han eller hon vill l�sa de aktuella kurserna.

En elev som f�ljer ett ut�kat program har r�tt till garanterad undervis-

ningstid ut�ver vad som f�reskrivs i 16 kap. 18 � respektive 19 kap. 20 �
skollagen (2010:800).

5 kap.

1 �

En s�rskild variant �r en utbildning inom ett nationellt program d�r

hela eller delar av det sammantagna utrymmet f�r, i f�rekommande fall, en
nationell inriktning och f�r programf�rdjupning p� ett nationellt program
avviker fr�n vad som annars g�ller. Avvikelsen ska omfatta minst
300 gymnasiepo�ng eller 300 gymnasies�rskolepo�ng. P� h�gskolef�rbere-
dande program i gymnasieskolan f�r det �ven finnas s�rskilda varianter inom
det estetiska omr�det.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom

examensm�let eller programm�let f�r ett program.

F�r en idrottsutbildning g�ller i st�llet i 2331 ��.

F�ruts�ttningar f�r godk�nnande av s�rskilda varianter inom det estetiska
omr�det i gymnasieskolan

3 �

En s�rskild variant inom det estetiska omr�det i gymnasieskolan ska

godk�nnas om villkoren i 1 � �r uppfyllda och om

1. utbildningen �r av h�g kvalitet,

SFS 2012:402

2. utbildningen efterfr�gas av elever med s�rskilda f�rdigheter inom det

estetiska omr�det,

3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens

syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och

4. huvudmannen har st�llt upp beh�righetskrav och urvalsgrunder enligt 7

och 8 ��.

6 �

N�r ans�kan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska den, f�r-

utom det som anges i 5 �, inneh�lla uppgift om

1. hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska uppfyllas, och
2. vilket behov p� arbetsmarknaden utbildningen �r avsedd att fylla. Dess-

utom ska till ans�kan bifogas ett yttrande fr�n aktuellt lokalt programr�d.

N�r ans�kan avser ett nationellt program i gymnasies�rskolan ska ans�kan

inneh�lla de uppgifter som anges i f�rsta stycket 1 och 2.

S�rskilda f�rkunskapskrav i gymnasieskolan

7 �

F�r beh�righet till en s�rskild variant i gymnasieskolan f�r krav st�llas

p� att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant
�mnesomr�de som �r utm�rkande f�r varianten.

8 �

Vid urval bland beh�riga s�kande till en s�rskild variant i gymnasie-

skolan f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�mning av den
s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller �mnesomr�de som
den s�rskilda varianten �r inriktad mot.

9 �

Ber�rda nationella programr�d ska h�ras om ans�kan avser yrkes-

program i gymnasieskolan.

11 �

Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket och 19 kap.

44 � tredje stycket skollagen (2010:800) ska inneh�lla uppgift om det belopp
hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r
r�knas upp med det skolindex som har f�reskrivits enligt f�rordningen
(1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades

eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett
nytt belopp under beslutets giltighetstid.

12 �

Riksrekrytering enligt 19 och 21 �� ska beslutas f�r nationella

program, nationella inriktningar, s�rskilda varianter och gymnasiala l�rlings-
utbildningar i gymnasieskolan om det finns

1. en nationell efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdigheter som utbild-

ningen ger,

2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras fr�n hela landet,

eller

3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och

f�rdigheter kan tillgodoses.

F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,

SFS 2012:402

2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens

syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och

3. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 res-

pektive 16 �.

12 a �

Riksrekrytering enligt 19 � ska beslutas f�r nationella program, s�r-

skilda varianter och gymnasiala l�rlingsutbildningar i gymnasies�rskolan om

1. utbildningen �r m�jlig att inr�tta p� endast en eller n�gra orter i landet,

eller

2. enskilda elevers behov av kunskaper och f�rdigheter annars inte kan

tillgodoses.

F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet, och
2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens

syfte och kostnaden f�r annan utbildning i gymnasies�rskolan.

13 �

Enligt 16 kap. 13 � och 19 kap. 12 � skollagen (2010:800) f�r Statens

skolverk besluta att en utbildning f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r
nationella program i fr�ga om struktur, inneh�ll och examensm�l eller
programm�l. Fr�n den omfattning av de gymnasiegemensamma �mnena som
framg�r av bilaga 3 och av de gymnasies�rskolegemensamma �mnena som
framg�r av bilaga 5 till skollagen f�r dock inte n�gon avvikelse beslutas.

Eget examensm�l eller programm�l f�r en viss riksrekryterande utbild-

ning ska beslutas om

1. utbildningen till sitt inneh�ll i allt v�sentligt avviker fr�n ett nationellt

programs examensm�l eller programm�l, och

2. det finns synnerliga sk�l f�r avvikelsen och utbildningen ryms inom

gymnasieskolans eller gymnasies�rskolans kompetensomr�de.

S�rskilda f�rkunskapskrav i gymnasieskolan

15 �

F�r beh�righet till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan

f�r krav st�llas p� att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom
ett s�dant �mnesomr�de som �r utm�rkande f�r utbildningen.

16 �

Vid urval bland beh�riga s�kande till en riksrekryterande utbildning i

gymnasieskolan f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�m-
ning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller
�mnesomr�de som den riksrekryterande utbildningen �r inriktad mot.

18 �

Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket eller

19 kap. 44 � tredje stycket skollagen (2010:800) ska inneh�lla uppgift om
det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet
ska varje �r r�knas upp med det skolindex som har f�reskrivits enligt f�rord-
ningen (1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades

eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett
nytt belopp under beslutets giltighetstid.

4 Senaste lydelse 2012:117.

SFS 2012:402

Riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och
riksrekryterande utbildning i gymnasies�rskolan

19 �

Riksrekrytering f�r ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska beslutas

om f�ruts�ttningarna i 12 � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande
kan uppfyllas.

F�ruts�ttningen i 12 � f�rsta stycket 1 b�r tillstyrkas av ber�rt nationellt

programr�d.

Riksrekrytering f�r ett nationellt program i gymnasies�rskolan ska beslu-

tas om f�ruts�ttningarna i 12 a � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt
l�rande kan uppfyllas.

7 kap.

Gymnasies�rskolan

Urval till nationella program

11 �

De s�kande tas emot i b�rjan p� utbildningen p� ett nationellt

program eller till en s�dan s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning
som b�rjar det f�rsta l�s�ret. Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande
som ska tas emot i f�rsta respektive andra hand, ska ett urval g�ras.

Urval, antagning och �vrig f�rdelning av platser ska g�ras sakligt och

opartiskt.

12 �

Om antalet platser p� ett nationellt program som anordnas av en

offentlig huvudman �r f�rre �n antalet s�kande, ska f�retr�de ges till dem
som har st�rst behov av utbildningen.

F�rfarandet vid antagning till nationella program

13 �

En s�kande antas till en utbildning i gymnasies�rskolan vid b�rjan av

ett nationellt program eller en s�dan s�rskild variant eller gymnasial l�rlings-
utbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret.

Inom de program som �r indelade i s�rskilda varianter eller gymnasiala

l�rlingsutbildningar som b�rjar det andra, tredje eller fj�rde l�s�ret f�rdelas
eleverna inf�r det andra, tredje eller fj�rde l�s�ret p� dessa studiev�gar.

Efter urval bland de s�kande ska huvudmannen besluta om antagning.

�vriga best�mmelser

14 �

Best�mmelserna som g�ller f�r gymnasieskolan i 810 �� ska g�lla

ocks� f�r gymnasies�rskolan.

8 kap.

3 �

I gymnasieskolan ska l�rarna anv�nda sig av nationella prov inf�r

betygss�ttningen i den inledande kursen i de gymnasiegemensamma �mnena
svenska, svenska som andraspr�k, engelska och matematik samt i den h�gsta
avslutande kursen p� programmet och inriktningen i dessa �mnen med

SFS 2012:402

undantag f�r kursen svenska 2 eller svenska som andraspr�k 2. Ut�ver de
nationella prov som ska anv�ndas b�r l�rarna �ven i �vrigt anv�nda natio-
nella prov f�r att bed�mningsgrunderna ska bli s� enhetliga som m�jligt �ver
landet.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om de nationella proven.

8 �

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om

betyg avses beslut

1. att s�tta betyg efter varje avslutad kurs och p� gymnasiearbete eller

efter pr�vning, b�de n�r det g�ller den som �r elev i gymnasieskolan och n�r
det g�ller den som inte �r det,

2. att s�tta betyg efter varje avslutad kurs och p� gymnasies�rskolearbete

n�r det g�ller den elev som �r elev i gymnasies�rskolan,

3. att inte s�tta betyg enligt 15 kap. 27 � eller 18 kap. 26 � skollagen

(2010:800). S�dana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt
streck.

Beslut om betyg ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev.

Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs.

9 kap.

1 �

Om en elev inte har f�tt l�gst betyget E p� en kurs, har eleven r�tt att

g� om kursen en g�ng. Har eleven slutf�rt kursen tv� g�nger och inte f�tt
l�gst betyget E f�r eleven g� om kursen ytterligare en g�ng, om det finns s�r-
skilda sk�l.

En elev som inte har f�tt betyget E p� gymnasiearbetet eller gymnasie-

s�rskolearbetet har r�tt att g�ra om arbetet en g�ng.

Om en elev har f�tt betyget F p� en stor andel av kurserna under ett l�s�r

f�r eleven, om det finns s�rskilda sk�l, g� om ocks� s�dana kurser som
eleven f�tt l�gst betyget E p� under l�s�ret.

Individuellt anpassat program i gymnasieskolan

4 �

En elevs utbildning i gymnasieskolan f�r avvika fr�n vad som annars

g�ller f�r ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om

1. utbildningen kan h�nf�ras till ett nationellt program,
2. kraven f�r examen fr�n det aktuella programmet kan uppfyllas, och
3. beslutet fattas f�re utg�ngen av det andra l�s�ret.
N�r det g�ller villkoret i f�rsta stycket 2 f�r dock den inledande kursen i

matematik bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik.

Beslut om att byta ut en viss kurs f�r inte fattas efter det att eleven p�b�r-

jat kursen.

6 �

En elev i gymnasieskolan kan befrias fr�n undervisning i en eller flera

kurser eller gymnasiearbetet om eleven �nskar det och har p�tagliga studie-
sv�righeter som inte kan l�sas p� n�got annat s�tt.

En elev i gymnasies�rskolan kan befrias fr�n undervisning i en eller flera

kurser eller gymnasies�rskolearbetet om eleven �nskar det och har p�tagliga

SFS 2012:402

studiesv�righeter som inte kan l�sas p� n�got annat s�tt eller saknar f�rut-
s�ttningar att klara av ett fullst�ndigt program.

Reducerat program beslutas inom ett �tg�rdsprogram.

F�rl�ngd undervisning i gymnasieskolan

7 �

Huvudmannen f�r besluta att undervisningen p� ett nationellt program

f�r en elev i gymnasieskolan f�r f�rdelas �ver l�ngre tid �n tre �r, om eleven
har l�st ett reducerat program eller om det med h�nsyn till elevens f�ruts�tt-
ningar i �vrigt finns s�rskilda sk�l f�r det.

13 kap.

1 �

Ett bidrag till enskilda huvudm�n f�r gymnasieskola eller gymnasie-

s�rskola ska beslutas per kalender�r.

Bidraget ska grunda sig p� kommunens budget f�r det kommande kalen-

der�ret och beslutas f�re kalender�rets b�rjan. I de fall bidraget ska beslutas
enligt 16 kap. 55 � tredje stycket eller 19 kap. 48 � fj�rde stycket skollagen
(2010:800) f�r det dock beslutas senast den 15 februari det kalender�r som
bidraget avser. F�r elever som p�b�rjar en utbildning under kalender�ret ska
hemkommunen besluta om bidraget omg�ende.

F�r elever som p�b�rjar utbildning i augusti ska bidraget avse tiden fr�n

och med den 1 juli samma �r.

3 �

I 16 kap. 53 �, 17 kap. 32 � och 19 kap. 46 � skollagen (2010:800)

anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i
bidrag till en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola.
Vid tilll�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r

1. undervisning avse kostnader f�r skolans rektor och andra anst�llda med

ledningsuppgifter, undervisande personal, st�d�tg�rder till elever, arbetslivs-
orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

2. l�rverktyg avse kostnader f�r l�rob�cker, litteratur, datorer, maskiner

som anv�nds i undervisningen, skolbibliotek, studiebes�k och liknande kost-
nader,

3. elevh�lsa avse kostnader f�r s�dan elevh�lsa som avser medicinska,

psykologiska eller psykosociala insatser,

4. m�ltider avse kostnader f�r livsmedel, personal, transporter och d�rmed

sammanh�ngande administration och liknande kostnader,

5. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre

procent av grundbeloppet,

6. merv�rdesskatt avse ett schablonbelopp som uppg�r till sex procent av

det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i f�rekommande fall till�ggs-
belopp), och

7. lokalkostnader avse kostnader f�r hyra, drift, inventarier som inte �r

l�rverktyg och kapital i form av r�nta p� l�n och liknande, dock inte kost-
nader f�r amortering.

5 Senaste lydelse 2012:155.

SFS 2012:402

I st�llet f�r vad som anges i f�rsta stycket ska, i det fall utbildningen �r en

s�rskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, bidra-
gets grundbelopp best�mmas enligt 2 kap. 6 �.

7 �

Med till�ggsbelopp enligt 16 kap. 54 �, 17 kap. 34 � och 19 kap. 47 �

skollagen (2010:800) avses ers�ttning f�r assistenthj�lp, anpassning av loka-
ler eller andra extraordin�ra st�d�tg�rder som inte har anknytning till den
vanliga undervisningen och ers�ttning f�r elever som ska erbjudas moders-
m�lsundervisning.

9 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka belopp en kommun

ska betala till en enskild huvudman per elev, program och inriktning n�r det
g�ller s�dana grundbelopp som avses i 16 kap. 55 � tredje stycket och
19 kap. 48 � fj�rde stycket skollagen. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter
om grundbeloppens storlek ska dessa meddelas senast den 31 januari det ka-
lender�r som f�reskrifterna g�ller f�r.

Skolverket f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r kommunerna och

landstingen att l�mna de uppgifter om verksamheten som beh�vs f�r s�dana
f�reskrifter om grundbelopp som avses i f�rsta stycket.

N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om grundbeloppens storlek enligt

riksprislistorna ska ber�rda kommuners budgeterade bidragsbelopp och
ber�rda landstings budgeterade kostnader f�r program och i f�rekommande
fall inriktning ligga till grund f�r bidragsbeloppen.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter n�r det g�ller den ers�ttning som

avses i 17 kap. 35 � andra stycket 2 skollagen (2010:800).

J�mf�rbara program i gymnasies�rskolan

9 a �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka av de nationella

program i gymnasies�rskolan som avses i 19 kap. 48 � f�rsta stycket skol-
lagen (2010:800) som �r j�mf�rbara vid f�rdelning av resurser.

12 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om skyldigheten f�r en

enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola att l�mna upp-
gifter om kommande verksamhet.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 juli 2012 och till�mpas p� utbild-

ning som p�b�rjas efter den 30 juni 2013.

2. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 4 � gymnasief�rordningen

(2010:2039) ska ans�kan om s�rskild variant inom gymnasies�rskolan som
planeras starta h�stterminen 2013 g�ras senast den 30 september 2012.
Statens skolverk ska i st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 10 � gymnasie-
f�rordningen om m�jligt fatta beslut i dessa �renden senast den 1 november
2012.

3. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 14 � gymnasief�rordningen

(2010:2039) ska ans�kan om riksrekrytering inom gymnasies�rskolan som
planeras starta h�stterminen 2013 g�ras senast den 30 september 2012.

6 Senaste lydelse 2012:155.

SFS 2012:402

Statens skolverk ska i st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 17 � gymnasie-
f�rordningen om m�jligt fatta beslut i dessa �renden senast den 1 november
2012.

4. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 25 och 29 �� gymnasief�rordningen

(2010:2039) ska Statens skolverk om m�jligt fatta beslut senast den
1 november 2012 avseende idrottsutbildning i gymnasies�rskolan som pla-
neras starta h�stterminen 2013.

P� regeringens v�gnar

NYAMKO SABUNI

Eva Lenberg
(Utbildningsdepartementet)

SFS 2012:402

Bilaga 1

Nationella inriktningar p� de nationella programmen i gymnasieskolan
och programgemensamma �mnen f�r respektive program

Nationella program

Omfattning i

Nationella

gymnasiepo�ng f�r de

inriktningar

programgemensamma
�mnena i ett program

Yrkesprogram

1. Barn- och fritids-

H�lsa

100

Fritid och h�lsa

programmet

Naturkunskap

Pedagogiskt

Pedagogik

400

arbete

Samh�llskunskap

Socialt arbete

Svenska eller svenska
som andraspr�k

100

2. Bygg- och

Bygg och

Anl�ggningsfordon

anl�ggnings-

anl�ggning

400

Husbyggnad

programmet

Mark och
anl�ggning
M�leri
Pl�tslageri

3. El- och

Dator- och

Automation

energiprogrammet

kommunikations-

Dator- och

teknik

100

kommunikations-

Elektroteknik

100

teknik

Energiteknik

100

Elteknik

Mekatronik

100

Energiteknik

4. Fordons- och

Fordons- och

Godshantering

transportprogrammet

transportbranschen

200

Karosseri och

Fordonsteknik

200

lackering
Lastbil och
mobila maskiner
Personbil
Transport

5. Handels- och

Entrepren�rskap

100

Administrativ

administrations-

F�rs�ljning och

service

programmet

kundservice

100

Handel och

Handel

100

service

Information och
kommunikation

100

SFS 2012:402

6. Hantverks-

Entrepren�rskap

100

Finsnickeri

programmet

Hantverk

200

Florist

Hantverkskunskap

100

Fris�r
Textil design
�vriga hantverk

7. Hotell- och

Engelska

100

Hotell och konferens

turism-

Entrepren�rskap

100

Turism och resor

programmet

Hotell

100

Konferens och
evenemang

100

Service och
bem�tande

100

Turism

200

8. Industritekniska

Industritekniska

Drifts�kerhet och

programmet

processer

100

underh�llsteknik

M�nniskan i

Processteknik

industrin

100

Produkt och

Produktionskunskap

100

maskinteknik

Produktions-

Svetsteknik

utrustning

100

9. Naturbruks-

Biologi

100

Djur

programmet

Entrepren�rskap

100

Lantbruk

Naturbruk

200

Skog
Tr�dg�rd

10. Restaurang-

Hygienkunskap

100

Bageri och konditori

och livsmedels-
programmet

Livsmedels- och
n�ringskunskap

100

F�rskvaror, delika-
tess och catering

M�ltids- och

K�k och servering

branschkunskap

100

Service och
bem�tande

100

11. VVS- och

Ell�ra

100

Fastighet

fastighets-

Systemkunskap

200

Kyl- och v�rme-

programmet

Verktygs- och

pumpsteknik

materialhantering

100

Ventilationsteknik
VVS

12. V�rd- och

H�lsa

100

omsorgsprogrammet

Medicin

150

M�nniskan

100

Psykiatri

100

Psykologi

Samh�llskunskap

SFS 2012:402

Specialpedagogik

100

Svenska eller svenska
som andraspr�k

100

V�rd och omsorg

350

H�gskolef�rberedande program

13. Ekonomi-

F�retagsekonomi

100 Juridik

programmet

Juridik

100 Ekonomi

Moderna spr�k

100

Psykologi

14. Estetiska

Estetisk

Bild och formgivning

programmet

kommunikation

100 Dans

Konst och kultur

50 Estetik och media

Musik
Teater

15. Humanistiska

Filosofi

50 Kultur

programmet

Moderna spr�k

200 Spr�k

M�nniskans spr�k

100

16. Naturvetenskaps-

Biologi

100 Naturvetenskap

programmet

Fysik

150 Naturvetenskap och

Kemi

100 samh�lle

Moderna spr�k

100

17. Samh�lls-

Filosofi

50 Beteendevetenskap

vetenskaps-

Moderna spr�k

200 Medier, information

programmet

Psykologi

50 och kommunikation

Samh�llsvetenskap

18. Teknik-

Fysik

150 Design och produkt-

programmet

Kemi

100 utveckling

Teknik

150 Informations- och

medieteknik
Produktionsteknik
Samh�llsbyggande
och milj�
Teknikvetenskap

SFS 2012:402

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2012

Bilaga 2

Programgemensamma �mnen i gymnasies�rskolan f�r
respektive program

Nationella program

Omfattning i
gymnasies�rskolepo�ng f�r de
programgemensamma
�mnena i ett program

1. Programmet f�r
administration, han-
del och varuhantering

Administration
Handel
Information och
kommunikation
Ink�p och logistik
Service och bem�tande

100
100

100
100
100

2. Programmet f�r
estetiska verksamhe-
ter

Estetisk kommunikation
Konst och kultur
Medieproduktion
Svenska

200
100
100
100

3. Programmet f�r
fastighet, anl�ggning
och byggnation

Bygg och anl�ggning
Fastighetssk�tsel
Service och bem�tande

100
200
100

4. Programmet f�r
fordonsv�rd och
godshantering

Fordonsbranschen
Fordonsteknik
Godshantering

200
200
200

5. Programmet f�r
hantverk och produk-
tion

Form och design
Hantverk och produktion
Material och verktyg

100
200
100

6. Programmet f�r
hotell, restaurang och
bageri

Bageri och konditori-
kunskap
Hotell
Livsmedel och n�rings-
kunskap
M�ltids- och branschkun-
skap
Service och bem�tande

100
100

100

200
100

7. Programmet f�r
h�lsa, v�rd och om-
sorg

H�lsa
M�nniskan
Service och bem�tande
V�rd och omsorg

200
100
100
200

8. Programmet f�r
samh�lle, natur och
spr�k

Engelska
Geografi
Medieproduktion
Naturkunskap
Samh�llskunskap
Svenska

100
100
100
100
100
100

9. Programmet f�r
skog, mark och djur

Biologi - naturbruk
Naturbruk
Naturbruksteknik

100
200
100

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2012:402 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Om Lagboken.se