1
Svensk författningssamling
Förordning
om ändring i förordningen (2004:881) om
kommunalekonomisk utjämning;
utfärdad den 22 november 2012.
Regeringen föreskriver att 2, 3 och 26 §§ förordningen (2004:881) om
kommunalekonomisk utjämning samt bilagan till förordningen ska ha
följande lydelse.
2 §
1
Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och för
landsting ska följande länsvisa skattesatser tillämpas.
Län Kommuner
Landsting
Stockholms 19,03
10,05
Uppsala 19,14
9,94
Södermanlands 19,93
9,15
�stergötlands 18,68
10,40
Jönköpings 19,29
9,79
Kronobergs 20,16
8,92
Kalmar 20,36
8,72
Blekinge 19,56
9,52
Skåne 19,70
9,38
Hallands 19,28
9,80
Västra Götalands
19,41
9,67
Värmlands 20,45
8,63
�rebro 19,03
10,05
Västmanlands 20,19
8,89
Dalarnas 19,99
9,09
Gävleborgs 19,31
9,77
Västernorrlands 20,74
8,34
Jämtlands 20,52
8,56
Västerbottens 20,55
8,53
Norrbottens 20,45
8,63
För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen 19,60 procent
vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner.
För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen 9,48 procent
vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för landsting.
1 Senaste lydelse 2011:1136.
SFS 2012:704
Utkom från trycket
den 30 november 2012
2
SFS 2012:704
3 §
2
Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för
landsting ska följande länsvisa skattesatser tillämpas.
Län Kommuner
Landsting
Stockholms 16,96
9,53
Uppsala 17,07
9,42
Södermanlands 17,86
8,63
�stergötlands 16,61
9,88
Jönköpings 17,22
9,27
Kronobergs 18,09
8,40
Kalmar 18,29
8,20
Blekinge 17,49
9,00
Skåne 17,63
8,86
Hallands 17,21
9,28
Västra Götalands
17,34
9,15
Värmlands 18,38
8,11
�rebro 16,96
9,53
Västmanlands 18,12
8,37
Dalarnas 17,92
8,57
Gävleborgs 17,24
9,25
Västernorrlands 18,67
7,82
Jämtlands 18,45
8,04
Västerbottens 18,48
8,01
Norrbottens 18,38
8,11
För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen 17,54 procent
vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.
För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen 8,95 procent
vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för landsting.
26 §
3
Standardkostnaden för kollektivtrafik beräknas utifrån variablerna
gleshet, arbetspendling och tätortsstruktur. Värdena för respektive variabel
multipliceras med parametervärden som anges i bilagan till denna förord-
ning.
Standardkostnaden beräknas för respektive län, varefter hälften av
standardkostnaden tillförs kommunerna i länet och hälften landstinget, med
undantag av Stockholms län där kommunernas andel motsvarar 40 procent
och landstingets andel motsvarar 60 procent av standardkostnaden. Stan-
dardkostnaden för Gotlands kommun motsvarar redovisade nettokostnader.
Hälften av standardkostnaden fördelas i kommunernas utjämningssystem
och hälften i landstingens utjämningssystem.
Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden mellan kom-
munerna i länet görs på följande sätt:
2 Senaste lydelse 2011:1136.
3 Senaste lydelse 2011:1136.
3
SFS 2012:704
1. För kommunerna i Kronobergs län, Blekinge län, Värmlands län, Väst-
manlands län, Dalarnas län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norr-
bottens län görs fördelningen efter deras andel av de totala kostnaderna i
länet för kollektivtrafiken år 2002.
2. För kommunerna i Stockholms län, Uppsala län, �stergötlands län,
Jönköpings län, Kalmar län, Skåne län, Hallands län, Västra Götalands län,
�rebro län och Gävleborgs län görs fördelningen med lika stora belopp per
invånare.
3. För kommunerna i Södermanlands län och Jämtlands län fattar reger-
ingen särskilda beslut om varje kommuns andel av de totala kostnaderna i
länet.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Vid beräkning av en kommuns skattekraft ska 2013 och tidigare års tax-
eringar anses som beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarande-
lagen (2011:1244).
På regeringens vägnar
PETER NORMAN
Rikard Jermsten
(Finansdepartementet)
4
SFS 2012:704
Bilaga
4
Beräkningsmetoder och närmare detaljer för
kostnadsutjämningen
Genomsnittlig standardkostnad
Kommuner
Den för landet genomsnittliga standardkostnaden i kronor per invånare före
uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för var och en av följande
verksamheter är:
Förskola, fritidshem och annan
6 493
pedagogisk verksamhet
Förskoleklass och grundskola
� Förskoleklass
527
� Grundskola
8 303
Gymnasieskola
3 928
Individ- och familjeomsorg
� Barn- och ungdomsvård
1 450
� �vrig individ- och familjeomsorg
2 065
� ldreomsorg
9 077
Beloppen avser år 2011.
Landsting
Den för landet genomsnittliga standardkostnaden före uppräkning till utjäm-
ningsårets kostnadsnivå för hälso- och sjukvård är 19 060 kronor per invå-
nare. Beloppet avser år 2011.
Delat huvudmannaskap
Den för landet genomsnittliga standardkostnaden före uppräkning till utjäm-
ningsårets kostnadsnivå för kollektivtrafik är 1 843 kronor per invånare.
Beloppet avser år 2011.
Nettoprisindex
Uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå sker med hjälp av utveck-
lingen av nettoprisindex. Som genomsnittlig procentuell förändring i netto-
prisindex för respektive år används följande: 2003 (1,5), 2004 (0,1), 2005
(0,1), 2006 (1,1), 2007 (2,7), 2008 (2,7), 2009 (-0,8), 2010 (1,8), 2011 (2,0),
2012 (1,4) och 2013 (0,9).
Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad räknas upp till
utjämningsårets kostnadsnivå med hjälp av nettoprisindex året före utjäm-
ningsåret samt utjämningsåret: förskola, fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och
familjeomsorg, äldreomsorg, löner, hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik.
4 Senaste lydelse 2011:1136.
5
SFS 2012:704
Följande kostnadsslags standardkostnad räknas upp till utjämningsårets
kostnadsnivå med hjälp av nettoprisindex år 2003 t.o.m. utjämningsåret:
bebyggelsestruktur.
Följande kostnadsslags standardkostnad räknas inte upp till utjämnings-
årets kostnadsnivå: barn och ungdomar med utländsk bakgrund samt befolk-
ningsförändringar.
Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Okorrigerad åldersrelaterad ersättning = 42 827 x andelen barn 1� 3 år
+ 41 863 x andelen barn 4� 5 år + 26 547 x andelen barn 6 år + 15 273 x
andelen barn 7� 9 år.
Volymindex = 0,023 + 0,116 x andelen föräldrar som förvärvsarbetar mer
än 28 timmar/vecka + 0,194 x skattekraften + 0,402 x täthetsindex.
Täthetsindex = (andel som bor i tätorter med fler än 199 invånare) x
(befolkning i tätorter med fler än 199 invånare) / (ytan för tätorter med fler
än 199 invånare) / 100. Täthetsindex får vara högst 0,23 och lägst 0,05.
Skattekraften beräknas som kommunens skatteunderlag per invånare i för-
hållande till riksgenomsnittet. För kommuner vars relativa skattekraft över-
stiger 1,27 eller understiger 0,82 används värdet 1,27 respektive 0,82.
Volymindex avrundas till tre decimaler.
En kommuns skattekraft beräknas som medelvärdet enligt besluten om
slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) för treårs-
perioden t.o.m. året före utjämningsåret. Uppgifter om en kommuns skatte-
kraft hämtas från Skatteverket och Statistiska centralbyrån.
Förskoleklass och grundskola
Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00
Edita Västra Aros, Västerås 2012