SFS 2013:1118 Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i högskoleförordningen (1993:100);

utfärdad den 12 december 2013.

Regeringen föreskriver att bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100)

1

ska ha följande lydelse.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.
2. De äldre bestämmelserna ska tillämpas i fråga om förskollärar-, yrkes-

lärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen som utfärdas efter den 31 januari
2013, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slut-
förts dessförinnan och studenten begär att få en sådan examen enligt de äldre
bestämmelserna. Detta gäller till och med utgången av juni 2021.

3. Den som före den 1 februari 2014 har påbörjat en utbildning till förskol-

lärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen enligt de äldre bestäm-
melserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men
fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra
sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock
längst till och med utgången av juni 2021.

På regeringens vägnar

MARIA ARNHOLM

Charlotte Abrahamsson
(Utbildningsdepartementet)

1 Förordningen omtryckt 1998:1003.

SFS 2013:1118

Utkom från trycket
den 20 december 2013

2

SFS 2013:1118

Bilaga 2

2

EXAMENSORDNING

4. Examensbeskrivningar

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ

YRKESEXAMINA

Förskollärarexamen

Omfattning

Förskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om
210 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: studier inom

det förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng, utbildningsveten-
skaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om
30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kom-

mande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värde-

grund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de
mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– uppföljning och analys av lärande och utveckling, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörig-
het.

Kunskap och förståelse

För förskollärarexamen ska studenten

– visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana

ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utveck-
lingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive

metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedago-
giska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för
yrkesutövningen i övrigt,

2 Senaste lydelse 2013:924.

3

SFS 2013:1118

– visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling,
– visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,
– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forsk-

ningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsätt-

ningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap, och

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För förskollärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa

förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn
att lära och utvecklas,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och

reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat
för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskaps-
utvecklingen inom yrkesområdet,

– visa förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik

inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskole-
pedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser
samt för yrkesutövningen i övrigt,

– visa förmåga att ta till vara barns kunskaper och erfarenheter för att sti-

mulera varje barns lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och
utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga

lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera
och samarbeta med vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbe-

gripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värde-
ringarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan krän-

kande behandling av barn,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och

jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den peda-

gogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala
miljöers roll för denna, och

4

SFS 2013:1118

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För förskollärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och

deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån rele-

vanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande
av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkon-
ventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla

sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng
inom det förskolepedagogiska området.

Övrigt

För förskollärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje hög-
skola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Högskoleingenjörsexamen

Yrkeslärarexamen

Omfattning

Yrkeslärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90
högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: utbildnings-

vetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning
om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kom-

mande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund

innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga
rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– bedömning och betygssättning, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

5

SFS 2013:1118

Mål

För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörig-
het.

Kunskap och förståelse

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik

som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbild-
ningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visa kännedom om vuxnas
lärande,

– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forsk-

ningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov

och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap,

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära

och utvecklas,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över

egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att däri-
genom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutveck-
lingen inom yrkesområdet,

– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive

metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som
utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att sti-

mulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och
utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande

och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och
samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

6

SFS 2013:1118

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegri-

pet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värdering-
arna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan krän-

kande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och

jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den peda-

gogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digi-
tala miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och

deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån rele-

vanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande
av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkon-
ventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att

utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

Övrigt

För yrkeslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola
själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

Grundlärarexamen

Omfattning

Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inrikt-
ning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att studen-
ten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Grundlärarexamen med
inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och grund-
lärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 avläggs på
avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240
högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och

ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsen-
dets ämnen för vilket det finns en fastlagd kursplan, utbildningsvetenskaplig

7

SFS 2013:1118

kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 hög-
skolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska ämnes-

och ämnesdidaktiska studier omfatta 90 högskolepoäng, varav 60 högskole-
poäng inom det fritidspedagogiska området och 30 högskolepoäng i ett eller
två praktiska eller estetiska ämnen.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grund-

skolans årskurs 1–3 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165
högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen,
naturorienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik krävs minst
30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska krävs minst 15 högskole-
poäng. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng
utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–

6 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i
svenska, matematik, engelska och ett valbart fördjupningsområde. För
svenska, engelska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera
ämnet. Därutöver krävs 30 högskolepoäng i något av de av studenten valbara
områdena:

1. naturorienterande ämnen och teknik,
2. samhällsorienterande ämnen, eller
3. ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.
Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra

ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kom-

mande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund

innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga
rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– bedömning och betygssättning, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörig-
het.

Kunskap och förståelse

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

– visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana

ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utveck-
lingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

8

SFS 2013:1118

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik

som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området
och inom det eller de ämnen som undervisningen avser samt för yrkesut-
övningen i övrigt,

– visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa

kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,

– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forsk-

ningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grund-

skolans årskurs 1–3 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och

utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik

som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbild-
ningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

– visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikin-

lärning och om barns kommunikation och språkutveckling,

– visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forsk-

ningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–

6 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och

utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik

som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbild-
ningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

– visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling,
– visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,
– visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forsk-

ningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning.
För grundlärarexamen ska studenten också
– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsätt-

ningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap, och

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

9

SFS 2013:1118

– visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att

erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och

reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat
för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskaps-
utvecklingen inom yrkesområdet, och

– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive

metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska
området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesut-
övningen i övrigt.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grund-

skolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i
grundskolans årskurs 4–6 ska studenten

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systemati-

sera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forsk-
ningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten
och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och

– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive

metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som
utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–

6 ska studenten

– visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identi-

tet, sexualitet och samlevnad.

För grundlärarexamen ska studenten också
– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära

och utvecklas,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att sti-

mulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och
utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers

lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera
och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegri-

pet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värdering-
arna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan krän-

kande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och

jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den peda-

gogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala
miljöers roll för denna, och

10

SFS 2013:1118

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För grundlärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och

deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån rele-

vanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande
av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkon-
ventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla

sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten
inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (exa-
mensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska områ-
det.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grund-

skolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i
grundskolans årskurs 4–6 ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng
eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av
de ämnen som studeras inom respektive inriktning.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort
och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar.

För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje hög-

skola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Ämneslärarexamen

Omfattning

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inrikt-
ning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 avläggs på avancerad nivå och
uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på
avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om
300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och

ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsen-
dets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildnings-
vetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning
om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

11

SFS 2013:1118

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs

7–9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195
högskolepoäng i tre undervisningsämnen. Om undervisningsämnet musik
eller bild ingår i utbildningen, kan examen dock omfatta ämnesstudier i två
eller tre undervisningsämnen. När två av undervisningsämnena svenska, sam-
hällskunskap eller musik ingår i utbildningen omfattar examen ämnesstudier
endast i dessa två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska
studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd
utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskole-
poäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i
examen krävs minst 45 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller
musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som
är relevanta för dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.
För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbild-

ningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så
krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och
ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verk-
samhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120
högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90
högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock
alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa
ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.
Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kom-

mande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund,

innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga
rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– bedömning och betygssättning, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörig-
het.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet

såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunska-
per inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete.

12

SFS 2013:1118

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska

studenten

– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet

såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt för-
djupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också
– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik

som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbild-
ningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt
visa kännedom om vuxnas lärande,

– visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantita-

tiva forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov

och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap,

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära

och utvecklas,

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systemati-

sera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forsk-
ningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten
och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att sti-

mulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive

metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som
utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och
utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande

och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och
samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegri-

pet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värdering-
arna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan krän-

kande behandling av elever,

13

SFS 2013:1118

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och

jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den peda-

gogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala
miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och

deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån rele-

vanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande
av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkon-
ventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla

sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hög-
skolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskole-
poäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort
och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar.

För ämneslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje hög-

skola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Kompletterande pedagogisk utbildning

En student som har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning kan
avlägga ämneslärarexamen på grundnivå eller avancerad nivå. I förordningen
(2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämnes-
lärarexamen finns det bestämmelser om de krav som studenten ska uppfylla
för en sådan examen.

EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2013