SFS 2013:618 Förordning om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)

130618.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i patientsäkerhetsförordningen
(2010:1369);

utfärdad den 19 juni 2013.

Regeringen föreskriver att 3 kap. 1�3 och 8 §§, 4 kap. 4 §, 5 kap. 7 § och

6 kap. 3 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) ska ha följande lydelse.

3 kap.

1 §

Vid ansökan om legitimation som audionom ska en examen från äldre

audionom- eller hörselvårdsassistentutbildningar anses likvärdig med en
audionomexamen.

2 §

Vid ansökan om legitimation som biomedicinsk analytiker ska en exa-

men från äldre utbildningar till preparatris, laboratris, laborant- eller laborato-
rieassistent eller biomedicinsk analytiker anses likvärdig med en biomedi-
cinsk analytikerexamen.

3 §

Vid ansökan om legitimation som dietist ska en examen från äldre diet-

assistent-, dietetik- eller dietistutbildningar, tillsammans med verksamhet
som dietist i minst fem år, anses likvärdig med en dietistexamen.

8 §

Vid ansökan om legitimation som ortopedingenjör ska följande anses

likvärdigt med en ortopedingenjörsexamen:

1. en examen från äldre högre ortopedteknisk utbildning eller ortoped-

ingenjörsutbildning, eller

2. fullgjord utbildning vid Handikappinstitutet samt yrkesverksamhet i

minst tio år med huvudsaklig inriktning på patientundersökningar i hälso- och
sjukvården.

4 kap.

4 §

För att en legitimerad sjuksköterska ska ha rätt att kalla sig specialist-

sjuksköterska ska han eller hon vid ett universitet eller en högskola med stat-
lig huvudman eller vid en enskild utbildningsanordnare som i enlighet med
lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina eller motsvarande
äldre bestämmelser har eller vid utfärdandet hade tillstånd att utfärda aktuell
examen, ha

1. avlagt specialistsjuksköterskeexamen, eller
2. fullgjort en äldre vidareutbildning eller direktspecialisering som

SFS 2013:618

Utkom från trycket
den 2 juli 2013

background image

2

SFS 2013:618

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2013

a) avser motsvarande specialområde, och
b) i förekommande fall har motsvarande inriktning som avses i
högskoleförordningen (1993:100).

5 kap.

7 §

En sjuksköterska som har sin vidareutbildning från ett annat EES-land

än Sverige eller från Schweiz ska efter ansökan få rätt att kalla sig specialist-
sjuksköterska i Sverige, om han eller hon har svensk legitimation och ett
sådant bevis över avslutad behörighetsgivande utbildning som följer av EES-
avtalet eller av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å
ena sidan och Schweiz å andra sidan. Sådan rätt får endast medges för en
utbildning som motsvarar specialistsjuksköterskeexamen enligt högskoleför-
ordningen (1993:100).

Rätten att kalla sig specialistsjuksköterska får tidsbegränsas för sjuksköter-

skor med legitimation enligt 15 § tredje stycket.

6 kap.

3 §

1

En sjuksköterska, som har genomgått vidareutbildning i ett land som

inte omfattas av EES-avtalet eller av avtalet mellan Europeiska unionen och
dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan, ska efter ansökan
få rätt att kalla sig specialistsjuksköterska i Sverige, om

1. han eller hon har svensk legitimation som sjuksköterska, och
2. utbildningen till sin längd, nivå och till sitt innehåll motsvarar specialist-

sjuksköterskeexamen enligt högskoleförordningen (1993:100).

1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2013.
2. Den som har rätt att kalla sig specialistsjuksköterska enligt 4 kap. 4 § i

dess äldre lydelse har även i fortsättningen rätt att göra det.

På regeringens vägnar

G�RAN H�GGLUND

Lars Hedengran
(Socialdepartementet)

1 �ndringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.