SFS 2013:831 Förordning om dels fortsatt giltighet av förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, dels om ändring i

1

Svensk författningssamling

Förordning
om dels fortsatt giltighet av förordningen
(2011:689) om vissa behörighetsgivande examina
för legitimation som lärare och förskollärare och
om högskoleutbildningar för vidareutbildning av
lärare som saknar lärarexamen, dels om ändring i
samma förordning;

utfärdad den 7 november 2013.

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2011:689) om vissa behö-

righetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om
högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen

dels att förordningen, som gäller till och med den 30 juni 2018, ska fort-

sätta att gälla till och med den 30 juni 2020,

dels att nuvarande 10–15 §§ ska betecknas 11–16 §§ och att nuvarande

16 och 17 §§ ska betecknas 30 och 31 §§,

dels att rubriken till förordningen, 1, 3 och 7–9 §§ samt de nya 11–14 §§

ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 5 § ska lyda ”Utbildningar av lärare och för-

skollärare som saknar behörighetsgivande examen”,

dels att rubrikerna närmast före 11, 12, 13, 16 och 17 §§ ska sättas närmast

före 12, 13, 14, 30 och 31 §§,

dels att det i förordningen ska införas fjorton nya paragrafer, 10 och 17–

29 §§ samt närmast före 17, 19, 20, 23, 25, 27 och 29 §§ nya rubriker av föl-
jande lydelse.

Förordning om vissa behörighetsgivande examina för legitimation
som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för
vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar-
eller förskollärarexamen

1 §

I denna förordning finns det bestämmelser om

1. utfärdande av vissa examina som kan vara behörighetsgivande för legiti-

mation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), och

2. högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel och som syftar

till att erbjuda vidareutbildningar av lärare och förskollärare så att de uppnår
en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap.
16 § skollagen.

3 §

I högskolelagen (1992:1434) finns det grundläggande bestämmelser om

högskoleutbildning.

SFS 2013:831

Utkom från trycket
den 19 november 2013

2

SFS 2013:831

Högskoleförordningen (1993:100) ska tillämpas om inte något annat följer

av denna förordning.

Förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslä-

rarexamen ska tillämpas om inte något annat följer av denna förordning.

7 §

Utbildningarna ska ges för att öka andelen lärare och förskollärare i sko-

lan och förskolan som har en examen som kan vara behörighetsgivande för
legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800).

8 §

För behörighet till utbildning enligt denna förordning gäller 9–11 §§ i

stället för bestämmelserna om grundläggande och särskild behörighet i 7 kap.
5, 8–11, 25 och 28–31 a §§ högskoleförordningen (1993:100) samt 7 kap.
24 § högskoleförordningen i fråga om hänvisningen till 5 § samma kapitel.

Bestämmelserna om undantag från något eller några behörighetsvillkor i

7 kap. 3 § högskoleförordningen gäller även behörighetsvillkor som uppställs
i denna förordning.

Första och andra styckena och 9–11 §§ gäller inte behörighet till utbildning

som avses i förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder
till yrkeslärarexamen.

9 §

Behörighet för utbildning enligt denna förordning som ska leda till en

examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare enligt
2 kap. 16 § skollagen (2010:800) har den som saknar en sådan examen, om
han eller hon

1. på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare motsvarande utbild-

ning eller arbetslivserfarenhet som lärare har förutsättningar att uppnå en
behörighetsgivande examen för legitimation som lärare enligt denna förord-
ning, och

2. är verksam som lärare hos en sådan huvudman som avses i 2 §.

10 §

Behörighet för utbildning enligt denna förordning som ska leda till för-

skollärarexamen enligt 19 § har den som saknar en examen som kan vara
behörighetsgivande för legitimation som förskollärare enligt 2 kap. 16 § skol-
lagen (2010:800), om han eller hon

1. på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare motsvarande utbild-

ning eller arbetslivserfarenhet som förskollärare har förutsättningar enligt
denna förordning att uppnå en förskollärarexamen enligt 19 §, och

2. är verksam som förskollärare hos en sådan huvudman som avses i 2 §.

11 §

Utöver det som följer av 9 eller 10 § gäller att den sökande ska ha gått

igenom högskoleutbildning eller på något annat sätt ha förvärvat motsvarande
kunskaper i sådan omfattning att en examen, som kan vara behörighetsgi-
vande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), kan uppnås
inom ramen för en utbildning enligt denna förordning.

12 §

Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. I stället för vad som

anges om urval i 7 kap. 12 § andra stycket, 13–19, 23, 26, 27 och 32 §§ hög-
skoleförordningen (1993:100) är urvalsgrunderna

1. andra särskilda prov än sådant högskoleprov som avses i 7 kap. 20 §

högskoleförordningen,

2. tidigare utbildning, och

3

SFS 2013:831

3. arbetslivserfarenhet.
Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder enligt första

stycket som ska användas.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i

7 kap. 12 § tredje stycket högskoleförordningen.

Första–tredje styckena gäller inte urval till utbildning som avses i förord-

ningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexa-
men.

13 §

Den som vill bli antagen till en utbildning enligt denna förordning ska

anmäla det inom den tid och på det sätt som högskolan bestämmer.

Antagning till utbildningarna ska göras senast den 30 juni 2017.

14 §

Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som

kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare enligt 2 kap. 16 §
skollagen (2010:800) får för en student sammanlagt omfatta högst 120 hög-
skolepoäng.

Utbildning enligt denna förordning som ska leda till förskollärarexamen

enligt 19 § ska för en student sammanlagt omfatta 30 högskolepoäng inom
den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Utbildningen ska anordnas på minst kvartstid. Om utbildningen ska leda

till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare,
får den dock för en student pågå under högst fyra år.

Särskilda krav för examen för studenter med viss yrkeserfarenhet

Vilka studenter omfattas?

17 §

I 19–22 och 25–29 §§ anges särskilda krav för att avlägga förskollärar-,

grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskole-
förordningen (1993:100). Dessa krav gäller bara för studenter som

1. har arbetat i skolväsendet i en eller flera anställningar som lärare eller

förskollärare under sammanlagt minst åtta läsår eller motsvarande under de
senaste 15 åren före såväl den 1 juli 2015 som den dag utbildningen ska vara
slutförd,

2. var anställda som lärare eller förskollärare i skolväsendet den 1 decem-

ber 2013, och

3. inom ramen för utbildning enligt denna förordning har fullgjort studier

inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng.

18 §

I 23, 24, 27 och 28 §§ anges särskilda krav för att avlägga ämneslärar-

examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Dessa krav gäl-
ler bara för studenter som

1. har en examen från en högskoleutbildning som varit avsedd att ge kom-

petens för yrkesverksamhet som pedagog i skolväsendet i något eller några av
undervisningsämnena dans, teater eller rörelse och drama eller en motsva-
rande utländsk examen,

2. bedriver undervisning i skolväsendet som huvudsakligen avser det eller

de ämnen som avses i 1,

4

SFS 2013:831

3. har arbetat sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i en eller flera

anställningar som lärare i skolväsendet eller med arbetsuppgifter som liknar
undervisning inom skolväsendet,

4. var anställda som lärare i skolväsendet den 1 december 2013, och
5. inom ramen för utbildning enligt denna förordning har fullgjort studier

inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng.

Förskollärarexamen

19 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för förskollärar-

examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten
har de kunskaper inom det förskolepedagogiska området som krävs enligt
samma bilaga för en sådan examen.

Grundlärarexamen

20 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärar-

examen med inriktning mot arbete i fritidshem enligt bilaga 2 till högskole-
förordningen (1993:100), om studenten har de kunskaper inom det fritidspe-
dagogiska området och de ämneskunskaper i det eller de undervisningsämnen
som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen.

21 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärar-

examen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs
1–3 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de
ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för
en sådan examen.

22 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärar-

examen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 enligt bilaga
2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper
i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan
examen.

Ämneslärarexamen som omfattar något eller några av ämnena dans, teater
eller rörelse och drama

23 §

En student som avses i 18 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärar-

examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).

För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra

stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den förordningen inte tillämp-
liga.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta ett eller

två av undervisningsämnena dans eller teater eller bara undervisningsämnet
rörelse och drama. Examen ska dock bara anses omfatta ett eller två av dessa
ämnen, om studentens tidigare examen enligt 18 § 1 varit avsedd att ge kom-
petens för yrkesverksamhet som pedagog i ämnet.

24 §

En ämneslärarexamen som avses i 23 § ska anses ha inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7–9, om den omfattar undervisningsämnet

5

SFS 2013:831

rörelse och drama. Om examen omfattar ett eller två av undervisningsämnena
dans eller teater, ska den anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Ämneslärarexamen som kan omfatta även andra ämnen

25 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärar-

examen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 enligt bilaga
2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper
som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska
avse ett, två eller tre undervisningsämnen i grundskolans årskurs 7–9.

För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra

stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den förordningen inte tillämp-
liga.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller

de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga
ämneskunskaper i.

26 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärar-

examen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan enligt bilaga 2 till hög-
skoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som
krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse
ett eller två undervisningsämnen i gymnasieskolan. Detta eller dessa ämnen
får inte vara ett yrkesämne.

För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra

stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den förordningen inte tillämp-
liga.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller

de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga
ämneskunskaper i.

Gemensamma bestämmelser om ämneslärarexamen

27 §

Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i grundsko-

lans årskurs 7–9 enligt 24 eller 25 § och omfatta

1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om

180 högskolepoäng och avläggas på grundnivå,

2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska

den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på
avancerad nivå,

3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska

den anses omfatta kursfordringar om 225 högskolepoäng och avläggas på
grundnivå, eller

4. tre undervisningsämnen, ska den anses omfatta kursfordringar om

270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.

Examen ska anses omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng i det

undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller
störst omfattning av ämnesstudier i och om 45 högskolepoäng för varje övrigt
undervisningsämne. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa
eller lika stor omfattning av ämnesstudier i varje undervisningsämne, får han
eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 90 högskolepoäng.
När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, sam-

6

SFS 2013:831

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2013

hällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 90 högskolepoäng i
båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att
undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.

Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av exa-

mensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha.

28 §

Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i gymnasie-

skolan enligt 24 eller 26 § och omfatta

1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om

210 högskolepoäng och avläggas på grundnivå, eller

2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska

den anses omfatta kursfordringar om 330 högskolepoäng och avläggas på
avancerad nivå, eller

3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska

den anses omfatta kursfordringar om 300 högskolepoäng och avläggas på
avancerad nivå.

Examen ska anses omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i det

undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller
störst omfattning av ämnesstudier i och, om det är fråga om två undervis-
ningsämnen, 90 högskolepoäng i det andra ämnet. Om studenten har lika stor
erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i båda
undervisningsämnena, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses
omfatta 120 högskolepoäng. När examen ska anses omfatta två av undervis-
ningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses
omfatta 120 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans
eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.

Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av exa-

mensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha.

Yrkeslärarexamen

29 §

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för yrkeslärar-

examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten
har sådana kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som avses i 4 § förord-
ningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexa-
men.

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2013.

På regeringens vägnar

JAN BJÖRKLUND

Charlotte Abrahamsson
(Utbildningsdepartementet)