SFS 2013:836 Lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (2000:562) om internationell
rättslig hjälp i brottmål;

utfärdad den 14 november 2013.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs i fråga om lagen (2000:562) om inter-

nationell rättslig hjälp i brottmål

dels att 2 kap. 4 §, 3 kap. 1 §, 4 kap. 11, 13, 29 och 30 §§ samt 5 kap. 8 §

ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 4 kap. 29 a och 31 a §§,

av följande lydelse.

2 kap.

4 §

2

En ansökan om rättslig hjälp i Sverige enligt denna lag bör innehålla

– uppgift om den utländska domstol eller myndighet som handlägger ären-

det,

– en beskrivning av det rättsliga förfarande som pågår,
– uppgift om den aktuella gärningen med tid och plats för denna, samt de

bestämmelser som är tillämpliga i den ansökande staten,

– uppgift om vilken åtgärd som begärs och, i förekommande fall, i vilken

egenskap en person ska höras,

– namn på och adress till de personer som är aktuella i ärendet.
I 4 kap. 8, 11, 14, 24 a, 25, 25 b, 25 c, 26 a, 29 och 29 a §§ finns särskilda

bestämmelser om vad en ansökan ytterligare ska innehålla vid vissa slag av
åtgärder.

Om ärendet är brådskande eller om verkställighet önskas inom viss tids-

frist, ska detta anges och motiveras.

En ansökan om rättslig hjälp ska göras skriftligen genom post, bud eller

telefax. Den får även, efter överenskommelse i det enskilda fallet, översändas
på annat sätt.

3 kap.

1 §

3

Bestämmelserna i 2 kap. 4 § första och tredje styckena ska tillämpas

vid ansökan om rättslig hjälp utomlands, om inte annat följer av en internatio-
nell överenskommelse som är bindande för Sverige eller av krav från den
mottagande staten.

1 Prop. 2012/13:170, bet. 2013/14:JuU4, rskr. 2013/14:30.

2 Senaste lydelse 2011:906.

3 Senaste lydelse 2011:906.

SFS 2013:836

Utkom från trycket
den 26 november 2013

2

SFS 2013:836

I 4 kap. 9, 10, 13, 24 b, 26, 26 c och 31 a §§ finns särskilda bestämmelser

om vad en ansökan ytterligare ska innehålla vid vissa slag av åtgärder.

4 kap.

11 §

4

En ansökan om rättslig hjälp med förhör genom videokonferens i rät-

tegång med någon som befinner sig i Sverige ska handläggas av en tingsrätt.
Förhör med en tilltalad får ske endast om han eller hon samtycker till förhöret.
Samtycket ska framgå av ansökan.

Vid handläggningen i tingsrätten ska ärendet anses som en bevisupptag-

ning utom huvudförhandling. Den som är part ska underrättas om tid och plats
för bevisupptagningen men behöver kallas endast om han eller hon ska höras
eller annars fullgöra något vid bevisupptagningen. Om det behövs får rätten
besluta om biträde av tolk.

En ansökan om rättslig hjälp med förhör genom videokonferens under för-

undersökning ska handläggas av åklagare. Förhör med en misstänkt får ske
endast om han eller hon samtycker till förhöret.

13 §

5

I ett mål eller ärende vid svensk domstol får domstolen, under för-

utsättning att videokonferens i rättegång är tillåten enligt svensk rätt, ansöka
om rättslig hjälp med förhör vid myndighet i en annan stat genom videokon-
ferens med en person som befinner sig i den staten om det har avtalats om så-
dan rättslig hjälp i en internationell överenskommelse med den andra staten
eller om den staten annars ger sådan hjälp. När det gäller förhör med en tillta-
lad ska det av ansökan framgå att den som ska höras samtycker till förhöret.

Åklagare får ansöka om rättslig hjälp vid utländsk myndighet med förhör

genom videokonferens under förundersökning med en person som befinner
sig i en annan stat om det har avtalats om sådan rättslig hjälp i en internatio-
nell överenskommelse med den andra staten eller om den staten annars ger så-
dan hjälp. Förhör med en misstänkt får ske endast om han eller hon samtycker
till förhöret.

29 §

Efter ansökan av en annan stat får, för förhör eller konfrontation i sam-

band med en förundersökning eller en rättegång där,

1. en person som är berövad friheten i Sverige föras över till den andra sta-

ten, eller

2. en person som är berövad friheten i den andra staten föras över till Sve-

rige.

Av ansökan enligt första stycket 1 ska det framgå hur lång tid den frihets-

berövade behöver vistas i den andra staten.

Ett överförande enligt första stycket 1 får inte ske för att den frihetsberö-

vade ska ställas till ansvar inför domstol.

29 a §

Efter ansökan av en annan stat får en frihetsberövad person, som av-

tjänar ett fängelsestraff i Sverige enligt lagen (1972:260) om internationellt
samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom, överföras till den stat där
fängelsestraffet har utdömts för att där inställa sig för en ny prövning av

4 Senaste lydelse 2005:491.

5 Senaste lydelse 2005:491.

3

SFS 2013:836

domen. Ett sådant överförande får ske endast om den frihetsberövade sam-
tycker till det. Samtycket ska framgå av ansökan.

30 §

En ansökan om överförande prövas av regeringen. En ansökan från en

stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Norge eller Island prövas
dock av åklagare.

En ansökan enligt 29 § första stycket 1 eller 29 a § får vägras om ett över-

förande medför att tiden för frihetsberövandet förlängs eller om den frihets-
berövades närvaro behövs i ett brottmål som handläggs här i landet.

Om en ansökan enligt 29 § första stycket 1 eller 29 a § bifalls, ska det

framgå av beslutet när den frihetsberövade senast ska återföras till Sverige el-
ler, i förekommande fall, försättas på fri fot.

31 a §

En svensk domstol får begära att en frihetsberövad person som, en-

ligt lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av
brottmålsdom, avtjänar ett i Sverige utdömt fängelsestraff i en annan stat, förs
över till Sverige för att inställa sig till en ny prövning av den dom som verk-
ställigheten gäller. Av ansökan ska det framgå att den frihetsberövade sam-
tycker till att överföras.

5 kap.

8 §

I den utsträckning det har avtalats i en internationell överenskommelse

som är bindande för Sverige gäller bestämmelserna om immunitet i 5–7 §§
även en frihetsberövad som har förts över till Sverige enligt 4 kap. 29, 31 eller
31 a §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Ulf Wallentheim
(Justitiedepartementet)

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2013