SFS 2013:924 Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i högskoleförordningen (1993:100);

utfärdad den 21 november 2013.

Regeringen föreskriver att bilaga 2 och 4 till högskoleförordningen

(1993:100)

1 ska ha följande lydelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

På regeringens vägnar

JAN BJÖRKLUND

Charlotte Abrahamsson
(Utbildningsdepartementet)

1 Förordningen omtryckt 1998:1003.

SFS 2013:924

Utkom från trycket
den 29 november 2013

2

SFS 2013:924

Bilaga 2

2

EXAMENSORDNING

4. Examensbeskrivningar

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

Ämneslärarexamen

Omfattning

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inrikt-
ning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 avläggs på avancerad nivå och
uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på
avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om
300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och

ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsen-
dets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildnings-
vetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning
om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs

7–9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195
högskolepoäng i tre undervisningsämnen. Om undervisningsämnet musik
eller bild ingår i utbildningen, kan examen dock omfatta ämnesstudier i två
eller tre undervisningsämnen. När två av undervisningsämnena svenska, sam-
hällskunskap eller musik ingår i utbildningen omfattar examen ämnesstudier
endast i dessa två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska
studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd
utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskole-
poäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i
examen krävs minst 45 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller
musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som
är relevanta för dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.
För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbild-

ningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så
krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och
ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verk-
samhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120
högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90
högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock

2 Senaste lydelse 2013:617.

3

SFS 2013:924

alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa
ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.
Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kom-

mande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund,

innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga
rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– bedömning och betygssättning, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som
utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörig-
het.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet

såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunska-
per inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska

studenten

– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet

såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt för-
djupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också
– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den

verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande,

– visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantita-

tiva forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov

och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap,

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

4

SFS 2013:924

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära

och utvecklas,

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systemati-

sera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forsk-
ningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten
och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att sti-

mulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verk-
samheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och
utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera special-

pedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande

och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och
samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegri-

pet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värde-
ringarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan krän-

kande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och

jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd

för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den peda-

gogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala
miljöers roll för denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter

som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och

deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån rele-

vanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande
av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkon-
ventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla

sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

5

SFS 2013:924

Självständigt arbete (examensarbete)

För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hög-
skolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskole-
poäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort
och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar.

För ämneslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje hög-

skola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Kompletterande pedagogisk utbildning

En student som har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning kan
avlägga ämneslärarexamen på grundnivå eller avancerad nivå. I förordningen
(2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämnes-
lärarexamen finns det bestämmelser om de krav som studenten ska uppfylla
för en sådan examen.

EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ

6

SFS 2013:924

Bilaga 4

3

ÄMNESKOMBINATIONER

1. Innehåll

I denna bilaga anges det enligt 6 kap. 5 § andra stycket vilka ämnen som får
kombineras i en ämneslärarexamen.

2. Grundskolans årskurs 7–9

Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 delas in i
följande ämnesgrupper:

1. engelska, matematik, modersmål och svenska,
2. bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd,
3. engelska, moderna språk, modersmål och svenska som andraspråk,
4. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,
5. biologi, fysik, kemi och teknik,
6. engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svenska som andraspråk

och teckenspråk, och

7. biologi, fysik, kemi, matematik och teknik.

Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9
är följande:

1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur ämnesgrupp 3, 4 eller

5, alternativt ur ämnesgrupp 3 två olika språk inom ämnet moderna språk,

2. ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7,
3. ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6

eller 7,

4. ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2,
5. tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller 5,
6. två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik, och
7. ämnet bild eller musik ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6

eller 7.

3. Gymnasieskolan

Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande
ämnesgrupper:

1. engelska, matematik, modersmål och svenska,
2. engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål, svenska som

andraspråk och teckenspråk,

3. filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi, reli-

gionskunskap och samhällskunskap,

4. biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik,
5. idrott och hälsa, och
6. bild, dans, musik och teater.

3 Senaste lydelse 2010:544.

7

SFS 2013:924

Ämneskombinationerna för inriktningen mot arbete i gymnasieskolan är
följande:

1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4,
2. två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4, alternativt ur ämnesgrupp 2 två

olika språk inom ämnet moderna språk,

3. idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4,
4. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4,

och

5. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskolepoäng inom det i

ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet.

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2013