SFS 2013:976 Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">               </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i f�rordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utj�mning; utf�rdad den 28 november 2013. Regeringen f�reskriver i fr�ga om f�rordningen (2004:881) om kommunal- ekonomisk utj�mning dels att 1012, 22 och 28 �� ska upph�ra att g�lla, dels att rubriken n�rmast f�re 28 � ska utg�, dels att 13, 69, 1315, 18, 2021, 23, 24, 25 b och 26 �� samt bilagan till f�rordningen ska ha f�ljande lydelse, dels att det i f�rordningen ska inf�ras en ny paragraf, 3 a �, av f�ljande lydelse. 1 � Statistiska centralbyr�n ska varje utj�mnings�r ber�kna 1. skatteutj�mningsunderlag, standardkostnad och strukturkostnad enligt 3 � lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utj�mning, 2. inkomstutj�mningsbidrag enligt 5 � lagen om kommunalekonomisk utj�mning, 3. inkomstutj�mningsavgift enligt 6 � lagen om kommunalekonomisk utj�mning, 4. kostnadsutj�mningsbidrag enligt 9 � lagen om kommunalekonomisk utj�mning, 5. kostnadsutj�mningsavgift enligt 10 � lagen om kommunalekonomisk utj�mning, 6. strukturbidrag enligt 11 och 12 �� lagen om kommunalekonomisk utj�mning, 7. inf�randebidrag enligt 13 � lagen om kommunalekonomisk utj�mning, 8. regleringsbidrag enligt 15 � lagen om kommunalekonomisk utj�mning, och 9. regleringsavgift enligt 16 � lagen om kommunalekonomisk utj�mning. 2 � 1 Vid ber�kning av inkomstutj�mningsbidrag f�r kommuner och f�r landsting ska f�ljande l�nsvisa skattesatser till�mpas. 1 Senaste lydelse 2012:704. L�n Kommuner Landsting Stockholms 19,03 10,05 Uppsala 19,14 9,94 S�dermanlands 19,93 9,15 �sterg�tlands 18,93 10,15 SFS 2013:976 Utkom fr�n trycket den 6 december 2013 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2013:976 F�r en kommun som inte ing�r i ett landsting �r skattesatsen 19,60 procent vid ber�kning av inkomstutj�mningsbidrag f�r kommuner. F�r en kommun som inte ing�r i ett landsting �r skattesatsen 9,48 procent vid ber�kning av inkomstutj�mningsbidrag f�r landsting. 3 � 2 Vid ber�kning av inkomstutj�mningsavgifter f�r kommuner och f�r landsting f�r den del av det uppr�knade skatteunderlaget som �verstiger 125 procent av den uppr�knade medelskattekraften multiplicerad med antalet in- v�nare i kommunen respektive landstinget ska f�ljande l�nsvisa skattesatser till�mpas. J�nk�pings 19,14 9,94 Kronobergs 20,16 8,92 Kalmar 20,36 8,72 Blekinge 19,56 9,52 Sk�ne 19,70 9,38 Hallands 19,28 9,80 V�stra G�talands 19,41 9,67 V�rmlands 20,45 8,63 �rebro 19,03 10,05 V�stmanlands 20,19 8,89 Dalarnas 19,99 9,09 G�vleborgs 19,31 9,77 V�sternorrlands 21,04 8,04 J�mtlands 20,52 8,56 V�sterbottens 20,55 8,53 Norrbottens 20,45 8,63 2 Senaste lydelse 2012:704. L�n Kommuner Landsting Stockholms 16,96 9,53 Uppsala 17,07 9,42 S�dermanlands 17,86 8,63 �sterg�tlands 16,86 9,63 J�nk�pings 17,07 9,42 Kronobergs 18,09 8,40 Kalmar 18,29 8,20 Blekinge 17,49 9,00 Sk�ne 17,63 8,86 Hallands 17,21 9,28 V�stra G�talands 17,34 9,15 V�rmlands 18,38 8,11 �rebro 16,96 9,53 V�stmanlands 18,12 8,37 Dalarnas 17,92 8,57 G�vleborgs 17,24 9,25 V�sternorrlands 18,97 7,52 J�mtlands 18,45 8,04 V�sterbottens 18,48 8,01 Norrbottens 18,38 8,11 L�n Kommuner Landsting </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2013:976 F�r en kommun som inte ing�r i ett landsting �r skattesatsen, f�r den del av det uppr�knade skatteunderlaget som �verstiger 125 procent av den uppr�k- nade medelskattekraften multiplicerad med antalet inv�nare i kommunen, 17,54 procent vid ber�kning av inkomstutj�mningsavgift f�r kommuner. F�r en kommun som inte ing�r i ett landsting �r skattesatsen, f�r den del av det uppr�knade skatteunderlaget som �verstiger 125 procent av den uppr�k- nade medelskattekraften multiplicerad med antalet inv�nare i kommunen, 8,95 procent vid ber�kning av inkomstutj�mningsavgift f�r landsting. 3 a � Vid ber�kning av inkomstutj�mningsavgifter f�r kommuner och f�r landsting f�r den del av det uppr�knade skatteunderlaget som utg�r h�gst 125 procent av den uppr�knade medelskattekraften multiplicerad med antalet in- v�nare i kommunen respektive landstinget ska f�ljande l�nsvisa skattesatser till�mpas. F�r en kommun som inte ing�r i ett landsting �r skattesatsen, f�r den del av det uppr�knade skatteunderlaget som utg�r h�gst 125 procent av den uppr�k- nade medelskattekraften multiplicerad med antalet inv�nare i kommunen, 12,38 procent vid ber�kning av inkomstutj�mningsavgift f�r kommuner. F�r en kommun som inte ing�r i ett landsting �r skattesatsen, f�r den del av det uppr�knade skatteunderlaget som utg�r h�gst 125 procent av den uppr�k- nade medelskattekraften multiplicerad med antalet inv�nare i kommunen, 6,32 procent vid ber�kning av inkomstutj�mningsavgift f�r landsting. 6 � 3 En kommuns standardkostnad f�r f�rskola, fritidshem och s�dan peda- gogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) ber�knas genom L�n Kommuner Landsting Stockholms 11,80 6,90 Uppsala 11,91 6,79 S�dermanlands 12,70 6,00 �sterg�tlands 11,70 7,00 J�nk�pings 11,91 6,79 Kronobergs 12,93 5,77 Kalmar 13,13 5,57 Blekinge 12,33 6,37 Sk�ne 12,47 6,23 Hallands 12,05 6,65 V�stra G�talands 12,18 6,52 V�rmlands 13,22 5,48 �rebro 11,80 6,90 V�stmanlands 12,96 5,74 Dalarnas 12,76 5,94 G�vleborgs 12,08 6,62 V�sternorrlands 13,81 4,89 J�mtlands 13,29 5,41 V�sterbottens 13,32 5,38 Norrbottens 13,22 5,48 3 Senaste lydelse 2011:680. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2013:976 att tv� �ldersers�ttningar f�r barn i �ldersgrupperna 15 �r respektive 612 �r summeras. Summan multipliceras med en korrigeringsfaktor. �ldersers�ttningarna ber�knas enligt f�ljande. Andelen barn i kommunen i respektive �ldersgrupp multipliceras med den ber�knade genomsnittskostna- den per barn i respektive �ldersgrupp i landet. Genomsnittskostnaden per barn i respektive �ldersgrupp ber�knas utifr�n den genomsnittliga standardkostna- den f�r f�rskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, som anges i bilagan till denna f�rordning. F�r �ldersgruppen 15 �r korrigeras skillnader i vistelsetid genom ett till- l�gg till eller avdrag fr�n �ldersers�ttningen. Till�gg och avdrag f�r skillnader i vistelsetid baseras p� den genomsnittliga vistelsetiden �r 2005 f�r den kom- mungrupp som kommunen tillh�rde enligt 2005 �rs kommungruppsindelning, och reduceras med 50 procent. F�r �ldersgruppen 612 �r korrigeras skillna- der i inskrivningsgrad genom ett till�gg till eller avdrag fr�n �ldersers�tt- ningen. Till�gg och avdrag f�r skillnader i inskrivningsgrad baseras p� den genomsnittliga andelen inskrivna 612-�ringar i fritidshem f�r den kommun- grupp som kommunen tillh�rde enligt 2011 �rs kommungruppsindelning. Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag fr�n till�ggen till eller avdragen fr�n respektive �ldersers�ttning, som ber�knas s� att summan av avdragen fr�n respektive �ldersers�ttning motsvarar summan av till�ggen till denna. Korrigeringsfaktorns v�rde best�ms s� att den genomsnittliga standardkost- naden, som v�gts med befolkningen den 31 december tv� �r f�re utj�mnings- �ret, �verensst�mmer med den genomsnittliga standardkostnaden f�r f�r- skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, som anges i bilagan till denna f�rordning. 7 � En kommuns standardkostnad f�r f�rskoleklass och grundskola ber�k- nas genom att andelen barn i kommunen i �ldersgrupperna 6 och 715 �r mul- tipliceras med den ber�knade genomsnittskostnaden per barn i respektive �ldersgrupp i landet. Genomsnittskostnaden per barn i respektive �ldersgrupp ber�knas utifr�n den genomsnittliga standardkostnaden f�r f�rskoleklass respektive grundskola, som anges i bilagan till denna f�rordning. F�r kostnader som avser modersm�lsundervisning och undervisning i svenska som andraspr�k ber�knas ett till�gg till den enligt f�rsta stycket be- r�knade kostnaden. Till�gget ber�knas utifr�n andelen barn med utl�ndsk bakgrund i �ldersgruppen 715 �r i kommunen multiplicerad med en genom- snittlig kostnad per barn i �ldersgruppen 715 �r i landet f�r modersm�lsun- dervisning och undervisning i svenska som andraspr�k. Fr�n detta till�gg g�rs avdrag f�r den genomsnittliga ers�ttningen per inv�nare f�r modersm�lsun- dervisning och svenska som andraspr�k. Kommuner som har merkostnader f�r sm� skolor och skolskjutsar f�r ett till�gg till den enligt f�rsta stycket ber�knade kostnaden. Till�gget ber�knas utifr�n en teoretisk organisation av skolor i olika storlekar och kostnadsklas- ser, med elevernas geografiska spridning i kommunen �r 2009 som grund. Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag, som ber�knas s� att summan av avdragen motsvarar summan av till�ggen. 8 � En kommuns standardkostnad f�r gymnasieskola ber�knas genom att andelen ungdomar i kommunen i �ldersgruppen 1618 �r multipliceras med den ber�knade genomsnittskostnaden per inv�nare i den �ldersgruppen i lan- </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2013:976 det. Genomsnittskostnaden ber�knas utifr�n den genomsnittliga standardkost- naden f�r gymnasieskola, som anges i bilagan till denna f�rordning. Kommuner som har merkostnader f�r resor och inackordering av gymna- sieelever samt f�r sm� gymnasieskolor f�r ett till�gg till den enligt f�rsta stycket ber�knade kostnaden. Till�gget ber�knas utifr�n en teoretiskt best�md placering av skolor med h�nsyn till befolkningens bos�ttningsm�nster �r 2009 samt utifr�n en ber�knad kostnad f�r resor, inackordering och sm� gym- nasieskolor. Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag, som ber�knas s� att summan av avdragen motsvarar summan av till�ggen. Kommuner f�r ett till�gg till eller avdrag fr�n den enligt f�rsta stycket be- r�knade kostnaden p� grund av elevernas programval. Till�gget eller avdraget ber�knas utifr�n den genomsnittliga kostnaden tv� �r f�re och tre �r f�re ut- j�mnings�ret f�r de program som kommunens elever har valt. 9 � En kommuns standardkostnad f�r individ- och familjeomsorg ber�knas utifr�n andelen arbetsl�sa utan ers�ttning, andelen l�gutbildade personer f�dda i Sverige i �ldern 2040 �r, roten ur t�tortsbefolkningen i kommunen, andelen av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda 19651975 och an- delen av befolkningen som f�tt ekonomiskt bist�nd under en l�ngre tid �n sex m�nader. V�rdena f�r respektive variabel multipliceras med de parameterv�rden som anges i bilagan till denna f�rordning. Standardkostnaden f�r modellen multipliceras med en korrigeringsfaktor, varefter produkten utg�r standardkostnaden f�r individ- och familjeomsorg. Korrigeringsfaktorns v�rde best�ms s� att den genomsnittliga standardkostna- den, som v�gts med befolkningen den 31 december tv� �r f�re utj�mnings- �ret, �verensst�mmer med den genomsnittliga standardkostnaden f�r individ- och familjeomsorg, som anges i bilagan till denna f�rordning. 13 � En kommuns standardkostnad f�r barn och ungdomar med utl�ndsk bakgrund ber�knas utifr�n andelen barn och ungdomar i �ldern 019 �r som �r f�dda eller som har minst en f�r�lder f�dd utanf�r Norden och de l�nder som var medlemmar i EU �r 2003. Andelen barn och ungdomar med utl�ndsk bakgrund ber�knas p� f�rsam- lingsniv� per den 31 december 2009. Ers�ttning ber�knas utifr�n de f�rsamlingar som har en h�gre andel barn och ungdomar med utl�ndsk bakgrund j�mf�rt med riksgenomsnittet. Ers�tt- ningen ber�knas som 75 kronor per inv�nare i dessa f�rsamlingar f�r varje procentenhet som andelen barn och ungdomar med utl�ndsk bakgrund i f�r- samlingarna �verstiger den genomsnittliga andelen f�r landet. 14 � En kommuns standardkostnad f�r �ldreomsorg ber�knas utifr�n sum- man av f�ljande komponenter: en korrigerad �ldersers�ttning baserad p� civilst�nd, korrigering f�r skillnader i d�dlighet, till�gg f�r personer f�dda utanf�r Norden, till�gg f�r institutionsboende i glesbygd, och till�gg f�r hemtj�nst i glesbygd. Den korrigerade �ldersers�ttningen ber�knas enligt f�ljande. Andelen gifta respektive ej gifta personer i kommunen i �ldersgrupperna 6579, 8089 samt 90 �r och �ldre multipliceras med en genomsnittlig kostnad per person f�r res- </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2013:976 pektive grupp. D�refter summeras produkterna. Summan multipliceras med en korrigeringsfaktor, vars v�rde best�ms s� att den genomsnittliga standard- kostnaden som v�gts med befolkningen den 31 december tv� �r f�re utj�m- nings�ret, �verensst�mmer med den genomsnittliga standardkostnaden f�r �ldreomsorg, som anges i bilagan till denna f�rordning. F�r kommuner som har fler avlidna personer �n f�rv�ntat under en fem�rs- period ber�knas ett till�gg, som baseras p� �ldersers�ttningen per person i �ldersgruppen 65 �r och �ldre. Med f�rv�ntat antal avlidna avses hur m�nga personer som f�rv�ntas avlida per kommun om d�dligheten skulle vara lika stor per �lder som riksgenomsnittet. F�r �vriga kommuner ber�knas p� mot- svarande s�tt i st�llet ett avdrag, med den skillnaden att avdraget reduceras med 50 procent. Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag fr�n till�gget eller avdraget f�r skillnader i d�dlighet, som ber�knas s� att summan av avdragen f�r skillnader i d�dlighet motsvarar summan av till�g- gen f�r skillnader i d�dlighet. F�r andelen personer i �ldersgruppen 65 �r och �ldre som �r f�dda utanf�r Norden ber�knas f�r varje kommun ett till�gg, som uppg�r till fem procent av genomsnittskostnaden per person i �ldersgruppen 65 �r och �ldre. Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag, som ber�knas s� att summan av avdragen motsvarar summan av till�ggen. F�r de kommuner som har en glesbygdsfaktor som �r l�gre �n 0,8 ber�knas ett till�gg f�r institutionsboende i glesbygd. Glesbygdsfaktorn baseras p� t�t- ortsgrad och antalet inv�nare per kvadratkilometer. N�rmare anvisningar om ber�kningarna ges i bilagan till denna f�rordning. Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag, som ber�knas s� att summan av avdragen motsvarar summan av till�ggen. Ett till�gg ges f�r hemtj�nst i glesbygd som ber�knas utifr�n de �ldres geo- grafiska spridning i kommunen �r 2009. Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag, som ber�knas s� att summan av avdragen motsvarar summan av till�ggen. 15 � En kommuns merkostnader till f�ljd av befolkningsf�r�ndringar ber�k- nas f�r 1. kommuner vars befolkning under en tio�rsperiod minskat med mer �n tv� procent, 2. kommuner som under en fem�rsperiod haft en minskning av antalet barn och ungdomar i �ldersgruppen 718 �r, f�rutsatt att minskningen �verstiger motsvarande minskning i landet med minst tv� procentenheter, 3. kommuner som under en fem�rsperiod haft en �kning av antalet barn och ungdomar i �ldersgrupperna 15 �r och 718 �r, f�rutsatt att �kningen �verstiger �kningen i landet med minst tv� procentenheter f�r respektive �ldersgrupp, och 4. kommuner som under en fyra�rsperiod haft en �kning av antalet inv�- nare med i genomsnitt minst 1,2 procent per �r och d�r folkm�ngden fr�n och med den 1 november tv� �r f�re utj�mnings�ret till och med den 1 november �ret f�re utj�mnings�ret �kat med minst 1,2 procent. 18 � Befolknings�kning under en fem�rsperiod i �ldersgrupperna 15 �r och 718 �r �r skillnaden mellan befolkningen i de aktuella �ldersgrupperna den 31 december sju �r f�re utj�mnings�ret och befolkningen den 31 decem- ber tv� �r f�re utj�mnings�ret. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2013:976 Den del av befolknings�kningen under en fem�rsperiod i �ldersgrupperna 15 �r och 718 �r som �verstiger befolknings�kningen i landet under samma period i �ldersgrupperna 15 �r och 718 �r med tv� procentenheter multipli- ceras med 12 000 kronor per person. Har antalet personer i landet i �lders- grupperna 15 �r och 718 �r minskat under fem�rsperioden, ska den del av befolknings�kningen i kommunen som �verstiger tv� procentenheter multi- pliceras med 12 000 kronor per person. 20 � 4 En kommuns standardkostnad f�r bebyggelsestruktur ber�knas utifr�n summan av f�ljande komponenter: gator och v�gar, uppv�rmningskostnader, byggkostnader, administration, samt r�ddningstj�nst. Komponenterna gator och v�gar respektive uppv�rmningskostnader utg�rs av den ber�knade standardkostnaden f�r gator och v�gar respektive uppv�rm- ningskostnader i 2004 �rs kostnadsutj�mning. Komponenten byggkostnader baseras p� variablerna byggnadsarbetarl�n och klimat. Komponenten admi- nistration baseras p� variablerna inv�nardistans och folkm�ngd. Komponen- ten r�ddningstj�nst baseras p� variablerna inv�nardistans och lokalt befolk- ningsunderlag. N�rmare anvisningar om ber�kningarna ges i bilagan till denna f�rordning. 20 a � 5 En kommuns standardkostnad f�r l�ner ber�knas utifr�n ett l�ne- index som �r baserat p� andelen av befolkningen �ver 15 �r som inte arbetar i kommun eller landsting, det genomsnittliga priset f�r en bostadsr�tt i l�net och det genomsnittliga taxeringsv�rdet f�r sm�hus i kommunen. F�r kommu- ner med ett v�rde p� l�neindex som �verstiger 100 ber�knas ett till�gg mot- svarande produkten av den del av indexet som �verstiger 100 och en justerad l�nekostnad, dividerad med 100. Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�nar- baserat avdrag, som ber�knas s� att summan av avdragen motsvarar summan av tilll�ggen. En kommuns justerade l�nekostnad ber�knas p� f�ljande s�tt. Kommunens standardkostnad f�r f�rskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, f�rskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg samt �ldreomsorg multipliceras med l�nekostnadsandelen f�r respektive verksamhet, varefter produkterna summeras. L�nekostnadsandelen f�r res- pektive verksamhet anges i bilagan till denna f�rordning. 21 � 6 Ett landstings standardkostnad f�r h�lso- och sjukv�rd ber�knas uti- fr�n kostnaderna f�r befolkningens v�rdbehov och h�lso- och sjukv�rd i gles- bygd. 23 � Kostnaden f�r befolkningens v�rdbehov ber�knas utifr�n summan av en modell f�r hela befolkningen och en separat ber�kning f�r kostnader f�r hiv-smittade personer. 4 Senaste lydelse 2007:1271. 5 Senaste lydelse 2007:1271. 6 �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2013:976 I modellen delas befolkningen in i olika grupper utifr�n k�n, �ldersgrup- perna 0, 14, 59, 1014, 1519, 2024, 2529, 3039, 4049, 5059, 6069, 7074 och 75 �r och �ldre, civilst�nd, syssels�ttningsstatus, inkomst och boendetyp. I varje landsting multipliceras antalet personer i respektive grupp den 31 december tre �r f�re utj�mnings�ret med den genomsnittliga kostna- den f�r gruppen. Kostnaderna f�r hiv-smittade personer ber�knas genom att det antagna an- talet hiv-smittade per 10 000 inv�nare f�r varje landsting multipliceras med en uppskattad kostnad per hiv-smittad person som anges i bilagan till denna f�rordning. 24 � Summan av den ber�knade kostnaden f�r de olika grupperna i model- len f�r hela befolkningen och kostnaden f�r hiv-smittade personer divideras med antalet inv�nare i landstinget den 31 december tre �r f�re utj�mnings�ret. Ett landstings kostnader enligt f�rsta stycket multipliceras med en korrige- ringsfaktor, varefter produkten utg�r kostnaden f�r befolkningens v�rdbehov. Korrigeringsfaktorns v�rde best�ms s� att den genomsnittliga standardkostna- den, som v�gts med befolkningen den 31 december tv� �r f�re utj�mnings- �ret, �verensst�mmer med den genomsnittliga standardkostnaden f�r h�lso- och sjukv�rd, som anges i bilagan till denna f�rordning. 25 b � 7 Ett landstings standardkostnad f�r l�ner ber�knas utifr�n ett l�ne- index som �r baserat p� l�nerna i l�nets privata sektor och l�karnas faktiska l�neniv� i landstinget. F�r landsting med ett l�neindex som �verstiger 100 be- r�knas ett till�gg motsvarande produkten av den del av l�neindexet som �ver- stiger 100 och en justerad l�nekostnad, dividerad med 100. Samtliga lands- ting f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag, som ber�knas s� att summan av avdragen motsvarar summan av till�ggen. Ett landstings justerade l�nekostnad ber�knas genom att landstingets stan- dardkostnad f�r h�lso- och sjukv�rd multipliceras med l�nekostnadsandelen f�r verksamheten. L�nekostnadsandelen f�r h�lso- och sjukv�rd anges i bila- gan till denna f�rordning. 26 � 8 Standardkostnaden f�r kollektivtrafik ber�knas utifr�n variablerna gleshet, arbetspendling och t�tortsstruktur. V�rdena f�r respektive variabel multipliceras med de parameterv�rden, som anges i bilagan till denna f�rord- ning. Standardkostnaden ber�knas f�r respektive l�n, varefter h�lften av stan- dardkostnaden tillf�rs kommunerna i l�net och h�lften landstinget, med un- dantag f�r Stockholms l�n d�r kommunernas andel motsvarar 40 procent och landstingets andel motsvarar 60 procent av standardkostnaden. Standardkostnaden f�r Gotlands kommun motsvarar redovisade nettokost- nader �r 2009. H�lften av standardkostnaden f�rdelas i kommunernas utj�m- ningssystem och h�lften i landstingens utj�mningssystem. F�rdelningen av kommunernas andel av standardkostnaden mellan kom- munerna i l�net g�rs p� f�ljande s�tt: 1. F�r kommunerna i Kronobergs l�n, Blekinge l�n, V�rmlands l�n, V�st- manlands l�n, Dalarnas l�n, V�sternorrlands l�n, V�sterbottens l�n och Norr- 7 Senaste lydelse 2007:1271. 8 Senaste lydelse 2012:704. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2013:976 bottens l�n g�rs f�rdelningen efter deras andel av de totala kostnaderna i l�net f�r kollektivtrafiken �r 2009. 2. F�r kommunerna i Stockholms l�n, Uppsala l�n, �sterg�tlands l�n, J�n- k�pings l�n, Kalmar l�n, Sk�ne l�n, Hallands l�n, V�stra G�talands l�n, �re- bro l�n och G�vleborgs l�n g�rs f�rdelningen med lika stora belopp per inv�- nare. 3. F�r kommunerna i S�dermanlands l�n och J�mtlands l�n fattar rege- ringen s�rskilda beslut om varje kommuns andel av de totala kostnaderna i l�net. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2014. 2. �ldre f�reskrifter g�ller fortfarande i fr�ga om bidrag och avgifter som avser tiden f�re ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar PETER NORMAN Rikard Jermsten (Finansdepartementet) </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2013:976 Bilaga 9 Ber�kningsmetoder och n�rmare detaljer f�r kostnadsutj�mningen Genomsnittlig standardkostnad Kommuner Den f�r landet genomsnittliga standardkostnaden i kronor per inv�nare f�re uppr�kning till utj�mnings�rets kostnadsniv� f�r var och en av f�ljande verk- samheter �r: F�rskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet F�rskola 5 447 Familjedaghem 190 Fritidshem 1 153 F�rskoleklass och grundskola F�rskoleklass 549 Grundskola 8 576 Gymnasieskola 3 858 Individ- och familjeomsorg 3 626 �ldreomsorg 9 284 Beloppen avser �r 2012. Landsting Den f�r landet genomsnittliga standardkostnaden f�re uppr�kning till utj�m- nings�rets kostnadsniv� f�r h�lso- och sjukv�rd �r 19 710 kronor per inv�- nare. Beloppet avser �r 2012. Delat huvudmannaskap Den f�r landet genomsnittliga standardkostnaden f�re uppr�kning till utj�m- nings�rets kostnadsniv� f�r kollektivtrafik �r 1 901 kronor per inv�nare. Beloppet avser �r 2012. Nettoprisindex Uppr�kning till utj�mnings�rets kostnadsniv� sker med hj�lp av utvecklingen av nettoprisindex. Som genomsnittlig procentuell f�r�ndring i nettoprisindex f�r respektive �r anv�nds f�ljande: 2003 (1,5), 2004 (0,1), 2005 (0,1), 2006 (1,1), 2007 (2,7), 2008 (2,7), 2009 (-0,8), 2010 (1,8), 2011 (2,0), 2012 (1,2), 2013 (-0,1) och 2014 (1,0). F�ljande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad r�knas upp till utj�mnings�rets kostnadsniv� med hj�lp av nettoprisindex �ret f�re utj�m- nings�ret samt utj�mnings�ret: f�rskola, fritidshem och annan pedagogisk 9 Senaste lydelse 2012:704. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2013:976 verksamhet, f�rskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och fa- miljeomsorg, �ldreomsorg, l�ner, h�lso- och sjukv�rd samt kollektivtrafik. F�ljande kostnadsslags standardkostnad r�knas upp till utj�mnings�rets kostnadsniv� med hj�lp av nettoprisindex �r 2003 t.o.m. utj�mnings�ret: be- byggelsestruktur. F�ljande kostnadsslags standardkostnad r�knas inte upp till utj�mnings- �rets kostnadsniv�: barn och ungdomar med utl�ndsk bakgrund samt befolk- ningsf�r�ndringar. F�rskoleklass och grundskola Genomsnittlig ers�ttning f�r modersm�lsundervisning och undervisning i svenska som andraspr�k �r 8 040 kronor per elev som �r f�dd utanf�r Sverige, Norge och Danmark eller d�r b�da f�r�ldrarna �r f�dda utanf�r dessa l�nder. Individ- och familjeomsorg Standardkostnad f�r individ- och familjeomsorg = 806,375 + 28 386,169 x andelen arbetsl�sa utan ers�ttning + 19 391,413 x andelen l�gutbildade perso- ner f�dda i Sverige i �ldern 2040 �r + 1,628 x roten ur t�tortsbefolkningen i kommunen + 2 284,891 x andelen av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda 19651975 + 87 497,080 x andelen av befolkningen som f�tt ekono- miskt bist�nd under en l�ngre tid �n sex m�nader x korrigeringsfaktorn. Variabeln roten ur t�tortsbefolkningen i kommunen avser �r 2010 och ska uppdateras vart femte �r. �ldreomsorg Genomsnittlig kostnad per person: Gift (6579 �r) 6 948 Gift (8089 �r) 47 954 Gift (90w) 129 050 Ej gift (6579 �r) 27 875 Ej gift (8089 �r) 124 042 Ej gift (90w) 258 227 Till�gget f�r institutionsboende i glesbygd = den korrigerade �ldersers�tt- ningen x (0,08 - kommunens glesbygdsfaktor / 10). Variabeln t�tortsgrad i glesbygdsfaktorn avser �r 2010 och ska uppdateras vart femte �r. Bebyggelsestruktur Gator och v�gar Till�gget f�r gator och v�gar utg�rs av summan av ett ortstill�gg och ett kli- mattill�gg. Om inget annat anges f�r samtliga kommuner i V�rmlands l�n, Dalarnas l�n, G�vleborgs l�n, V�sternorrlands l�n, J�mtlands l�n, V�sterbottens l�n och Norrbottens l�n ett ortstill�gg p� 56 kronor per inv�nare och �vriga kommu- ner 0 kronor per inv�nare. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2013:976 Undantag: F�ljande kommuner f�r ett ortstill�gg p� 56 kronor per inv�nare: S�dert�lje, Uppsala, Eskilstuna, Link�ping, Norrk�ping, J�nk�ping, V�xj�, Kalmar, Karlskrona, Helsingborg, Kristianstad, Lund, Halmstad, Bor�s, �rebro och V�ster�s. F�ljande kommuner f�r ett ortstill�gg p� 111 kronor per inv�nare: Nacka, Sundbyberg, Solna, Liding�, Malm�, H�rryda, Partille, �cker�, M�lndal, Karlstad, Falun, G�vle, Sundsvall, �rnsk�ldsvik, H�rjedalen, �stersund, Skellefte�, Ume�, �sele och Lule�. G�teborgs kommun f�r ett ortstill�gg p� 167 kronor per inv�nare. Stockholms kommun f�r ett ortstill�gg p� 501 kronor per inv�nare. Om inget annat anges f�r samtliga kommuner ett klimattill�gg p� 45 kronor per inv�nare. Undantag: F�ljande kommuner f�r ett klimattill�gg p� 67 kronor per inv�nare: kommu- nerna i Dalarnas l�n och G�vleborgs l�n samt Eksj�, Gislaved, Gnosj�, N�ssj�, S�vsj�, Tran�s, Vaggeryd, Vetlanda, V�rnamo, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge, Emmaboda, Hultsfred, H�gsby, Nybro, Vimmerby, Bengtsfors, Bollebygd, Bor�s, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Arvika, Eda, Filipstad, Hagfors, Munkfors, Storfors, Sunne, Torsby, �rj�ng, Deger- fors, H�llefors, Karlskoga, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora, Fagersta, Nor- berg och Skinnskatteberg. F�ljande kommuner f�r ett klimattill�gg p� 22 kronor per inv�nare: kommu- nerna i Blekinge l�n, Sk�ne l�n och Hallands l�n samt G�teborg, H�rryda, Kung�lv, Lysekil, Munkedal, M�lndal, Orust, Partille, Soten�s, Stenungsund, Str�mstad, Tanum, Tj�rn, Uddevalla och �cker�. F�ljande kommuner f�r ett klimattill�gg p� 89 kronor per inv�nare: kommu- nerna i V�sternorrlands l�n, J�mtlands l�n, V�sterbottens l�n och Norrbottens l�n. Uppv�rmningskostnader Till�gget eller avdraget f�r uppv�rmningskostnader baseras p� ett energiindex som speglar skillnader i uppv�rmningskostnader i kommun�gda fastigheter. Kommuner som har ett energiindex som �verstiger 1,0 f�r ett till�gg som ber�knas enligt f�ljande. (Index - 1) x (67 x 6,1). Kommuner som har ett ener- giindex som understiger 1,0 f�r ett avdrag som ber�knas p� motsvarande s�tt. Byggkostnader Till�gget eller avdraget f�r byggkostnader anges efter kommunens l�nstill- h�righet med undantag f�r kommuner som ing�r i regionerna Stor-Malm� och Stor-G�teborg. L�nstillh�righeten avser �r 2006. L�n/region Belopp, kr per inv�nare Stockholms 105 Uppsala 21 S�dermanlands -28 �sterg�tlands -70 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2013:976 Till Stor-Malm� r�knas Burl�vs, Esl�vs, H��rs, K�vlinge, Lomma, Lunds, Malm�, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs och Vellinge kommu- ner. Till Stor-G�teborg r�knas Ale, Alings�s, G�teborgs, H�rryda, Kungsbacka, Kung�lvs, Lerums, Lilla Edets, M�lndals, Partille, Stenungsunds, Tj�rns och �cker� kommuner. Administration Till�gget f�r administration ber�knas efter f�ljande f�ruts�ttningar och upp- dateras inte: R�ddningstj�nst Till�gget f�r r�ddningstj�nst ber�knas efter f�ljande f�ruts�ttningar och upp- dateras inte: J�nk�pings -77 Kronobergs -93 Kalmar -89 Gotlands -115 Blekinge -118 Stor-Malm� 38 �vriga Sk�ne -8 �vriga Hallands -111 Stor-G�teborg -36 �vriga V�stra G�talands -93 V�rmlands -73 �rebro -12 V�stmanlands -15 Dalarnas -41 G�vleborgs 28 V�sternorrlands 52 J�mtlands 37 V�sterbottens 102 Norrbottens 45 Inv�nar- distans Folkm�ngd L�nekostnad f�r administ- rativ personal Politisk verksamhet Till�gg >350 07 999 900 400 1 300 8 00019 999 250 125 375 20 000 250 125 375 <350 07 999 300 175 475 8 00019 999 0 0 0 20 000 0 0 0 Inv�nar- Lokalt Kostnad Till�gg distans befolkningsunderlag >300 07 999 1 248 500 8 00019 999 1 023 250 20 000 884 150 L�n/region Belopp, kr per inv�nare </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2013:976 Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2013 L�ner Kommuner L�neindex = 100 x (21 256,664 + 2 645,990 x andelen av befolkningen �ver 15 �r som inte arbetar i kommun eller landsting + 0,294 x det genomsnittliga priset f�r en bostadsr�tt i l�net + 0,388 x det genomsnittliga taxeringsv�rdet f�r sm�hus i kommunen) / standardiserad genomsnittlig kommunl�n. Ber�k- ningen f�r l�neindex har baserats p� underlag fr�n 2009. L�nekostnadsandelen f�r var och en av f�ljande verksamheter �r: F�rskola, fritidshem och annan 0,81 pedagogisk verksamhet F�rskoleklass och grundskola 0,75 Gymnasieskola 0,68 Individ- och familjeomsorg 0,55 �ldreomsorg 0,81 Landsting H�lso- och sjukv�rd Uppgifter om genomsnittliga kostnader f�r befolkningen h�mtas fr�n Sk�ne l�ns landsting och avser 2008. Kostnaden per hiv-smittad person �r 47 200. Kollektivtrafik Standardkostnad per l�n = -1 203,797 + 35,012 x roten ur inv�nardistansen + 1 291,634 x andelen boende i t�tort med mer �n 11 000 inv�nare + 7 401,420 x andelen personer som arbetspendlar �ver kommungr�ns. Med inv�nardistansen avses det genomsnittliga avst�ndet mellan inv�narna i l�net. Variabeln roten ur inv�nardistansen avser �r 2010 och ska uppdateras vart femte �r. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om �ndring i f�rordningen (2004:881) om
kommunalekonomisk utj�mning;

utf�rdad den 28 november 2013.

Regeringen f�reskriver i fr�ga om f�rordningen (2004:881) om kommunal-

ekonomisk utj�mning

dels att 1012, 22 och 28 �� ska upph�ra att g�lla,
dels att rubriken n�rmast f�re 28 � ska utg�,
dels att 13, 69, 1315, 18, 2021, 23, 24, 25 b och 26 �� samt bilagan till

f�rordningen ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i f�rordningen ska inf�ras en ny paragraf, 3 a �, av f�ljande

lydelse.

1 �

Statistiska centralbyr�n ska varje utj�mnings�r ber�kna

1. skatteutj�mningsunderlag, standardkostnad och strukturkostnad enligt

3 � lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utj�mning,

2. inkomstutj�mningsbidrag enligt 5 � lagen om kommunalekonomisk

utj�mning,

3. inkomstutj�mningsavgift enligt 6 � lagen om kommunalekonomisk

utj�mning,

4. kostnadsutj�mningsbidrag enligt 9 � lagen om kommunalekonomisk

utj�mning,

5. kostnadsutj�mningsavgift enligt 10 � lagen om kommunalekonomisk

utj�mning,

6. strukturbidrag enligt 11 och 12 �� lagen om kommunalekonomisk

utj�mning,

7. inf�randebidrag enligt 13 � lagen om kommunalekonomisk utj�mning,
8. regleringsbidrag enligt 15 � lagen om kommunalekonomisk utj�mning,

och

9. regleringsavgift enligt 16 � lagen om kommunalekonomisk utj�mning.

2 �

Vid ber�kning av inkomstutj�mningsbidrag f�r kommuner och f�r

landsting ska f�ljande l�nsvisa skattesatser till�mpas.

1 Senaste lydelse 2012:704.

L�n Kommuner

Landsting

Stockholms 19,03

10,05

Uppsala 19,14

9,94

S�dermanlands 19,93

9,15

�sterg�tlands 18,93

10,15

SFS 2013:976

Utkom fr�n trycket
den 6 december 2013

SFS 2013:976

F�r en kommun som inte ing�r i ett landsting �r skattesatsen 19,60 procent

vid ber�kning av inkomstutj�mningsbidrag f�r kommuner.

F�r en kommun som inte ing�r i ett landsting �r skattesatsen 9,48 procent

vid ber�kning av inkomstutj�mningsbidrag f�r landsting.

3 �

Vid ber�kning av inkomstutj�mningsavgifter f�r kommuner och f�r

landsting f�r den del av det uppr�knade skatteunderlaget som �verstiger 125
procent av den uppr�knade medelskattekraften multiplicerad med antalet in-
v�nare i kommunen respektive landstinget ska f�ljande l�nsvisa skattesatser
till�mpas.

J�nk�pings 19,14

9,94

Kronobergs 20,16

8,92

Kalmar 20,36

8,72

Blekinge 19,56

9,52

Sk�ne 19,70

9,38

Hallands 19,28

9,80

V�stra G�talands

19,41

9,67

V�rmlands 20,45

8,63

�rebro 19,03

10,05

V�stmanlands 20,19

8,89

Dalarnas 19,99

9,09

G�vleborgs 19,31

9,77

V�sternorrlands 21,04 8,04
J�mtlands 20,52

8,56

V�sterbottens 20,55

8,53

Norrbottens 20,45

8,63

2 Senaste lydelse 2012:704.

L�n

Kommuner Landsting

Stockholms 16,96

9,53

Uppsala 17,07

9,42

S�dermanlands 17,86

8,63

�sterg�tlands 16,86

9,63

J�nk�pings 17,07

9,42

Kronobergs 18,09

8,40

Kalmar 18,29 8,20
Blekinge 17,49

9,00

Sk�ne 17,63 8,86
Hallands 17,21

9,28

V�stra G�talands

17,34

9,15

V�rmlands 18,38

8,11

�rebro 16,96 9,53
V�stmanlands 18,12

8,37

Dalarnas 17,92

8,57

G�vleborgs 17,24

9,25

V�sternorrlands 18,97

7,52

J�mtlands 18,45

8,04

V�sterbottens 18,48

8,01

Norrbottens 18,38

8,11

L�n Kommuner

Landsting

SFS 2013:976

F�r en kommun som inte ing�r i ett landsting �r skattesatsen, f�r den del av

det uppr�knade skatteunderlaget som �verstiger 125 procent av den uppr�k-
nade medelskattekraften multiplicerad med antalet inv�nare i kommunen,
17,54 procent vid ber�kning av inkomstutj�mningsavgift f�r kommuner.

F�r en kommun som inte ing�r i ett landsting �r skattesatsen, f�r den del av

det uppr�knade skatteunderlaget som �verstiger 125 procent av den uppr�k-
nade medelskattekraften multiplicerad med antalet inv�nare i kommunen,
8,95 procent vid ber�kning av inkomstutj�mningsavgift f�r landsting.

3 a �

Vid ber�kning av inkomstutj�mningsavgifter f�r kommuner och f�r

landsting f�r den del av det uppr�knade skatteunderlaget som utg�r h�gst 125
procent av den uppr�knade medelskattekraften multiplicerad med antalet in-
v�nare i kommunen respektive landstinget ska f�ljande l�nsvisa skattesatser
till�mpas.

F�r en kommun som inte ing�r i ett landsting �r skattesatsen, f�r den del av

det uppr�knade skatteunderlaget som utg�r h�gst 125 procent av den uppr�k-
nade medelskattekraften multiplicerad med antalet inv�nare i kommunen,
12,38 procent vid ber�kning av inkomstutj�mningsavgift f�r kommuner.

F�r en kommun som inte ing�r i ett landsting �r skattesatsen, f�r den del av

det uppr�knade skatteunderlaget som utg�r h�gst 125 procent av den uppr�k-
nade medelskattekraften multiplicerad med antalet inv�nare i kommunen,
6,32 procent vid ber�kning av inkomstutj�mningsavgift f�r landsting.

6 �

En kommuns standardkostnad f�r f�rskola, fritidshem och s�dan peda-

gogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) ber�knas genom

L�n Kommuner

Landsting

Stockholms 11,80

6,90

Uppsala 11,91

6,79

S�dermanlands 12,70

6,00

�sterg�tlands 11,70

7,00

J�nk�pings 11,91

6,79

Kronobergs 12,93

5,77

Kalmar 13,13

5,57

Blekinge 12,33

6,37

Sk�ne 12,47

6,23

Hallands 12,05

6,65

V�stra G�talands

12,18

6,52

V�rmlands 13,22

5,48

�rebro 11,80

6,90

V�stmanlands 12,96

5,74

Dalarnas 12,76

5,94

G�vleborgs 12,08

6,62

V�sternorrlands 13,81

4,89

J�mtlands 13,29

5,41

V�sterbottens 13,32

5,38

Norrbottens 13,22

5,48

3 Senaste lydelse 2011:680.

SFS 2013:976

att tv� �ldersers�ttningar f�r barn i �ldersgrupperna 15 �r respektive 612 �r
summeras. Summan multipliceras med en korrigeringsfaktor.

�ldersers�ttningarna ber�knas enligt f�ljande. Andelen barn i kommunen i

respektive �ldersgrupp multipliceras med den ber�knade genomsnittskostna-
den per barn i respektive �ldersgrupp i landet. Genomsnittskostnaden per barn
i respektive �ldersgrupp ber�knas utifr�n den genomsnittliga standardkostna-
den f�r f�rskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, som anges i
bilagan till denna f�rordning.

F�r �ldersgruppen 15 �r korrigeras skillnader i vistelsetid genom ett till-

l�gg till eller avdrag fr�n �ldersers�ttningen. Till�gg och avdrag f�r skillnader
i vistelsetid baseras p� den genomsnittliga vistelsetiden �r 2005 f�r den kom-
mungrupp som kommunen tillh�rde enligt 2005 �rs kommungruppsindelning,
och reduceras med 50 procent. F�r �ldersgruppen 612 �r korrigeras skillna-
der i inskrivningsgrad genom ett till�gg till eller avdrag fr�n �ldersers�tt-
ningen. Till�gg och avdrag f�r skillnader i inskrivningsgrad baseras p� den
genomsnittliga andelen inskrivna 612-�ringar i fritidshem f�r den kommun-
grupp som kommunen tillh�rde enligt 2011 �rs kommungruppsindelning.
Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag fr�n till�ggen till
eller avdragen fr�n respektive �ldersers�ttning, som ber�knas s� att summan
av avdragen fr�n respektive �ldersers�ttning motsvarar summan av till�ggen
till denna.

Korrigeringsfaktorns v�rde best�ms s� att den genomsnittliga standardkost-

naden, som v�gts med befolkningen den 31 december tv� �r f�re utj�mnings-
�ret, �verensst�mmer med den genomsnittliga standardkostnaden f�r f�r-
skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, som anges i bilagan till
denna f�rordning.

7 �

En kommuns standardkostnad f�r f�rskoleklass och grundskola ber�k-

nas genom att andelen barn i kommunen i �ldersgrupperna 6 och 715 �r mul-
tipliceras med den ber�knade genomsnittskostnaden per barn i respektive
�ldersgrupp i landet. Genomsnittskostnaden per barn i respektive �ldersgrupp
ber�knas utifr�n den genomsnittliga standardkostnaden f�r f�rskoleklass
respektive grundskola, som anges i bilagan till denna f�rordning.

F�r kostnader som avser modersm�lsundervisning och undervisning i

svenska som andraspr�k ber�knas ett till�gg till den enligt f�rsta stycket be-
r�knade kostnaden. Till�gget ber�knas utifr�n andelen barn med utl�ndsk
bakgrund i �ldersgruppen 715 �r i kommunen multiplicerad med en genom-
snittlig kostnad per barn i �ldersgruppen 715 �r i landet f�r modersm�lsun-
dervisning och undervisning i svenska som andraspr�k. Fr�n detta till�gg g�rs
avdrag f�r den genomsnittliga ers�ttningen per inv�nare f�r modersm�lsun-
dervisning och svenska som andraspr�k.

Kommuner som har merkostnader f�r sm� skolor och skolskjutsar f�r ett

till�gg till den enligt f�rsta stycket ber�knade kostnaden. Till�gget ber�knas
utifr�n en teoretisk organisation av skolor i olika storlekar och kostnadsklas-
ser, med elevernas geografiska spridning i kommunen �r 2009 som grund.
Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag, som ber�knas s�
att summan av avdragen motsvarar summan av till�ggen.

8 �

En kommuns standardkostnad f�r gymnasieskola ber�knas genom att

andelen ungdomar i kommunen i �ldersgruppen 1618 �r multipliceras med
den ber�knade genomsnittskostnaden per inv�nare i den �ldersgruppen i lan-

SFS 2013:976

det. Genomsnittskostnaden ber�knas utifr�n den genomsnittliga standardkost-
naden f�r gymnasieskola, som anges i bilagan till denna f�rordning.

Kommuner som har merkostnader f�r resor och inackordering av gymna-

sieelever samt f�r sm� gymnasieskolor f�r ett till�gg till den enligt f�rsta
stycket ber�knade kostnaden. Till�gget ber�knas utifr�n en teoretiskt best�md
placering av skolor med h�nsyn till befolkningens bos�ttningsm�nster �r
2009 samt utifr�n en ber�knad kostnad f�r resor, inackordering och sm� gym-
nasieskolor. Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag, som
ber�knas s� att summan av avdragen motsvarar summan av till�ggen.

Kommuner f�r ett till�gg till eller avdrag fr�n den enligt f�rsta stycket be-

r�knade kostnaden p� grund av elevernas programval. Till�gget eller avdraget
ber�knas utifr�n den genomsnittliga kostnaden tv� �r f�re och tre �r f�re ut-
j�mnings�ret f�r de program som kommunens elever har valt.

9 �

En kommuns standardkostnad f�r individ- och familjeomsorg ber�knas

utifr�n andelen arbetsl�sa utan ers�ttning, andelen l�gutbildade personer
f�dda i Sverige i �ldern 2040 �r, roten ur t�tortsbefolkningen i kommunen,
andelen av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda 19651975 och an-
delen av befolkningen som f�tt ekonomiskt bist�nd under en l�ngre tid �n sex
m�nader.

V�rdena f�r respektive variabel multipliceras med de parameterv�rden som

anges i bilagan till denna f�rordning.

Standardkostnaden f�r modellen multipliceras med en korrigeringsfaktor,

varefter produkten utg�r standardkostnaden f�r individ- och familjeomsorg.
Korrigeringsfaktorns v�rde best�ms s� att den genomsnittliga standardkostna-
den, som v�gts med befolkningen den 31 december tv� �r f�re utj�mnings-
�ret, �verensst�mmer med den genomsnittliga standardkostnaden f�r individ-
och familjeomsorg, som anges i bilagan till denna f�rordning.

13 �

En kommuns standardkostnad f�r barn och ungdomar med utl�ndsk

bakgrund ber�knas utifr�n andelen barn och ungdomar i �ldern 019 �r som
�r f�dda eller som har minst en f�r�lder f�dd utanf�r Norden och de l�nder
som var medlemmar i EU �r 2003.

Andelen barn och ungdomar med utl�ndsk bakgrund ber�knas p� f�rsam-

lingsniv� per den 31 december 2009.

Ers�ttning ber�knas utifr�n de f�rsamlingar som har en h�gre andel barn

och ungdomar med utl�ndsk bakgrund j�mf�rt med riksgenomsnittet. Ers�tt-
ningen ber�knas som 75 kronor per inv�nare i dessa f�rsamlingar f�r varje
procentenhet som andelen barn och ungdomar med utl�ndsk bakgrund i f�r-
samlingarna �verstiger den genomsnittliga andelen f�r landet.

14 �

En kommuns standardkostnad f�r �ldreomsorg ber�knas utifr�n sum-

man av f�ljande komponenter:

en korrigerad �ldersers�ttning baserad p� civilst�nd,
korrigering f�r skillnader i d�dlighet,
till�gg f�r personer f�dda utanf�r Norden,
till�gg f�r institutionsboende i glesbygd, och
till�gg f�r hemtj�nst i glesbygd.
Den korrigerade �ldersers�ttningen ber�knas enligt f�ljande. Andelen gifta

respektive ej gifta personer i kommunen i �ldersgrupperna 6579, 8089 samt
90 �r och �ldre multipliceras med en genomsnittlig kostnad per person f�r res-

SFS 2013:976

pektive grupp. D�refter summeras produkterna. Summan multipliceras med
en korrigeringsfaktor, vars v�rde best�ms s� att den genomsnittliga standard-
kostnaden som v�gts med befolkningen den 31 december tv� �r f�re utj�m-
nings�ret, �verensst�mmer med den genomsnittliga standardkostnaden f�r
�ldreomsorg, som anges i bilagan till denna f�rordning.

F�r kommuner som har fler avlidna personer �n f�rv�ntat under en fem�rs-

period ber�knas ett till�gg, som baseras p� �ldersers�ttningen per person i
�ldersgruppen 65 �r och �ldre. Med f�rv�ntat antal avlidna avses hur m�nga
personer som f�rv�ntas avlida per kommun om d�dligheten skulle vara lika
stor per �lder som riksgenomsnittet. F�r �vriga kommuner ber�knas p� mot-
svarande s�tt i st�llet ett avdrag, med den skillnaden att avdraget reduceras
med 50 procent. Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag
fr�n till�gget eller avdraget f�r skillnader i d�dlighet, som ber�knas s� att
summan av avdragen f�r skillnader i d�dlighet motsvarar summan av till�g-
gen f�r skillnader i d�dlighet.

F�r andelen personer i �ldersgruppen 65 �r och �ldre som �r f�dda utanf�r

Norden ber�knas f�r varje kommun ett till�gg, som uppg�r till fem procent av
genomsnittskostnaden per person i �ldersgruppen 65 �r och �ldre. Samtliga
kommuner f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag, som ber�knas s� att summan
av avdragen motsvarar summan av till�ggen.

F�r de kommuner som har en glesbygdsfaktor som �r l�gre �n 0,8 ber�knas

ett till�gg f�r institutionsboende i glesbygd. Glesbygdsfaktorn baseras p� t�t-
ortsgrad och antalet inv�nare per kvadratkilometer. N�rmare anvisningar om
ber�kningarna ges i bilagan till denna f�rordning. Samtliga kommuner f�r
d�refter ett inv�narbaserat avdrag, som ber�knas s� att summan av avdragen
motsvarar summan av till�ggen.

Ett till�gg ges f�r hemtj�nst i glesbygd som ber�knas utifr�n de �ldres geo-

grafiska spridning i kommunen �r 2009. Samtliga kommuner f�r d�refter ett
inv�narbaserat avdrag, som ber�knas s� att summan av avdragen motsvarar
summan av till�ggen.

15 �

En kommuns merkostnader till f�ljd av befolkningsf�r�ndringar ber�k-

nas f�r

1. kommuner vars befolkning under en tio�rsperiod minskat med mer �n

tv� procent,

2. kommuner som under en fem�rsperiod haft en minskning av antalet barn

och ungdomar i �ldersgruppen 718 �r, f�rutsatt att minskningen �verstiger
motsvarande minskning i landet med minst tv� procentenheter,

3. kommuner som under en fem�rsperiod haft en �kning av antalet barn

och ungdomar i �ldersgrupperna 15 �r och 718 �r, f�rutsatt att �kningen
�verstiger �kningen i landet med minst tv� procentenheter f�r respektive
�ldersgrupp, och

4. kommuner som under en fyra�rsperiod haft en �kning av antalet inv�-

nare med i genomsnitt minst 1,2 procent per �r och d�r folkm�ngden fr�n och
med den 1 november tv� �r f�re utj�mnings�ret till och med den 1 november
�ret f�re utj�mnings�ret �kat med minst 1,2 procent.

18 �

Befolknings�kning under en fem�rsperiod i �ldersgrupperna 15 �r

och 718 �r �r skillnaden mellan befolkningen i de aktuella �ldersgrupperna
den 31 december sju �r f�re utj�mnings�ret och befolkningen den 31 decem-
ber tv� �r f�re utj�mnings�ret.

SFS 2013:976

Den del av befolknings�kningen under en fem�rsperiod i �ldersgrupperna

15 �r och 718 �r som �verstiger befolknings�kningen i landet under samma
period i �ldersgrupperna 15 �r och 718 �r med tv� procentenheter multipli-
ceras med 12 000 kronor per person. Har antalet personer i landet i �lders-
grupperna 15 �r och 718 �r minskat under fem�rsperioden, ska den del av
befolknings�kningen i kommunen som �verstiger tv� procentenheter multi-
pliceras med 12 000 kronor per person.

20 �

En kommuns standardkostnad f�r bebyggelsestruktur ber�knas utifr�n

summan av f�ljande komponenter:

gator och v�gar,
uppv�rmningskostnader,
byggkostnader,
administration, samt
r�ddningstj�nst.
Komponenterna gator och v�gar respektive uppv�rmningskostnader utg�rs

av den ber�knade standardkostnaden f�r gator och v�gar respektive uppv�rm-
ningskostnader i 2004 �rs kostnadsutj�mning. Komponenten byggkostnader
baseras p� variablerna byggnadsarbetarl�n och klimat. Komponenten admi-
nistration baseras p� variablerna inv�nardistans och folkm�ngd. Komponen-
ten r�ddningstj�nst baseras p� variablerna inv�nardistans och lokalt befolk-
ningsunderlag. N�rmare anvisningar om ber�kningarna ges i bilagan till
denna f�rordning.

20 a �

En kommuns standardkostnad f�r l�ner ber�knas utifr�n ett l�ne-

index som �r baserat p� andelen av befolkningen �ver 15 �r som inte arbetar i
kommun eller landsting, det genomsnittliga priset f�r en bostadsr�tt i l�net
och det genomsnittliga taxeringsv�rdet f�r sm�hus i kommunen. F�r kommu-
ner med ett v�rde p� l�neindex som �verstiger 100 ber�knas ett till�gg mot-
svarande produkten av den del av indexet som �verstiger 100 och en justerad
l�nekostnad, dividerad med 100. Samtliga kommuner f�r d�refter ett inv�nar-
baserat avdrag, som ber�knas s� att summan av avdragen motsvarar summan
av tilll�ggen.

En kommuns justerade l�nekostnad ber�knas p� f�ljande s�tt. Kommunens

standardkostnad f�r f�rskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet,
f�rskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg
samt �ldreomsorg multipliceras med l�nekostnadsandelen f�r respektive
verksamhet, varefter produkterna summeras. L�nekostnadsandelen f�r res-
pektive verksamhet anges i bilagan till denna f�rordning.

21 �

Ett landstings standardkostnad f�r h�lso- och sjukv�rd ber�knas uti-

fr�n kostnaderna f�r befolkningens v�rdbehov och h�lso- och sjukv�rd i gles-
bygd.

23 �

Kostnaden f�r befolkningens v�rdbehov ber�knas utifr�n summan av

en modell f�r hela befolkningen och en separat ber�kning f�r kostnader f�r
hiv-smittade personer.

4 Senaste lydelse 2007:1271.

5 Senaste lydelse 2007:1271.

6 �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

SFS 2013:976

I modellen delas befolkningen in i olika grupper utifr�n k�n, �ldersgrup-

perna 0, 14, 59, 1014, 1519, 2024, 2529, 3039, 4049, 5059, 6069,
7074 och 75 �r och �ldre, civilst�nd, syssels�ttningsstatus, inkomst och
boendetyp. I varje landsting multipliceras antalet personer i respektive grupp
den 31 december tre �r f�re utj�mnings�ret med den genomsnittliga kostna-
den f�r gruppen.

Kostnaderna f�r hiv-smittade personer ber�knas genom att det antagna an-

talet hiv-smittade per 10 000 inv�nare f�r varje landsting multipliceras med
en uppskattad kostnad per hiv-smittad person som anges i bilagan till denna
f�rordning.

24 �

Summan av den ber�knade kostnaden f�r de olika grupperna i model-

len f�r hela befolkningen och kostnaden f�r hiv-smittade personer divideras
med antalet inv�nare i landstinget den 31 december tre �r f�re utj�mnings�ret.

Ett landstings kostnader enligt f�rsta stycket multipliceras med en korrige-

ringsfaktor, varefter produkten utg�r kostnaden f�r befolkningens v�rdbehov.
Korrigeringsfaktorns v�rde best�ms s� att den genomsnittliga standardkostna-
den, som v�gts med befolkningen den 31 december tv� �r f�re utj�mnings-
�ret, �verensst�mmer med den genomsnittliga standardkostnaden f�r h�lso-
och sjukv�rd, som anges i bilagan till denna f�rordning.

25 b �

Ett landstings standardkostnad f�r l�ner ber�knas utifr�n ett l�ne-

index som �r baserat p� l�nerna i l�nets privata sektor och l�karnas faktiska
l�neniv� i landstinget. F�r landsting med ett l�neindex som �verstiger 100 be-
r�knas ett till�gg motsvarande produkten av den del av l�neindexet som �ver-
stiger 100 och en justerad l�nekostnad, dividerad med 100. Samtliga lands-
ting f�r d�refter ett inv�narbaserat avdrag, som ber�knas s� att summan av
avdragen motsvarar summan av till�ggen.

Ett landstings justerade l�nekostnad ber�knas genom att landstingets stan-

dardkostnad f�r h�lso- och sjukv�rd multipliceras med l�nekostnadsandelen
f�r verksamheten. L�nekostnadsandelen f�r h�lso- och sjukv�rd anges i bila-
gan till denna f�rordning.

26 �

Standardkostnaden f�r kollektivtrafik ber�knas utifr�n variablerna

gleshet, arbetspendling och t�tortsstruktur. V�rdena f�r respektive variabel
multipliceras med de parameterv�rden, som anges i bilagan till denna f�rord-
ning.

Standardkostnaden ber�knas f�r respektive l�n, varefter h�lften av stan-

dardkostnaden tillf�rs kommunerna i l�net och h�lften landstinget, med un-
dantag f�r Stockholms l�n d�r kommunernas andel motsvarar 40 procent och
landstingets andel motsvarar 60 procent av standardkostnaden.

Standardkostnaden f�r Gotlands kommun motsvarar redovisade nettokost-

nader �r 2009. H�lften av standardkostnaden f�rdelas i kommunernas utj�m-
ningssystem och h�lften i landstingens utj�mningssystem.

F�rdelningen av kommunernas andel av standardkostnaden mellan kom-

munerna i l�net g�rs p� f�ljande s�tt:

1. F�r kommunerna i Kronobergs l�n, Blekinge l�n, V�rmlands l�n, V�st-

manlands l�n, Dalarnas l�n, V�sternorrlands l�n, V�sterbottens l�n och Norr-

7 Senaste lydelse 2007:1271.

8 Senaste lydelse 2012:704.

SFS 2013:976

bottens l�n g�rs f�rdelningen efter deras andel av de totala kostnaderna i l�net
f�r kollektivtrafiken �r 2009.

2. F�r kommunerna i Stockholms l�n, Uppsala l�n, �sterg�tlands l�n, J�n-

k�pings l�n, Kalmar l�n, Sk�ne l�n, Hallands l�n, V�stra G�talands l�n, �re-
bro l�n och G�vleborgs l�n g�rs f�rdelningen med lika stora belopp per inv�-
nare.

3. F�r kommunerna i S�dermanlands l�n och J�mtlands l�n fattar rege-

ringen s�rskilda beslut om varje kommuns andel av de totala kostnaderna i
l�net.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2014.
2. �ldre f�reskrifter g�ller fortfarande i fr�ga om bidrag och avgifter som

avser tiden f�re ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

PETER NORMAN

Rikard Jermsten
(Finansdepartementet)

SFS 2013:976

Bilaga

Ber�kningsmetoder och n�rmare detaljer f�r
kostnadsutj�mningen

Genomsnittlig standardkostnad

Kommuner

Den f�r landet genomsnittliga standardkostnaden i kronor per inv�nare f�re
uppr�kning till utj�mnings�rets kostnadsniv� f�r var och en av f�ljande verk-
samheter �r:

F�rskola, fritidshem och annan
pedagogisk verksamhet
F�rskola

5 447

Familjedaghem

190

Fritidshem

1 153

F�rskoleklass och grundskola
F�rskoleklass

549

Grundskola

8 576

Gymnasieskola

3 858

Individ- och familjeomsorg

3 626

�ldreomsorg

9 284

Beloppen avser �r 2012.

Landsting

Den f�r landet genomsnittliga standardkostnaden f�re uppr�kning till utj�m-
nings�rets kostnadsniv� f�r h�lso- och sjukv�rd �r 19 710 kronor per inv�-
nare. Beloppet avser �r 2012.

Delat huvudmannaskap

Den f�r landet genomsnittliga standardkostnaden f�re uppr�kning till utj�m-
nings�rets kostnadsniv� f�r kollektivtrafik �r 1 901 kronor per inv�nare.
Beloppet avser �r 2012.

Nettoprisindex

Uppr�kning till utj�mnings�rets kostnadsniv� sker med hj�lp av utvecklingen
av nettoprisindex. Som genomsnittlig procentuell f�r�ndring i nettoprisindex
f�r respektive �r anv�nds f�ljande: 2003 (1,5), 2004 (0,1), 2005 (0,1), 2006
(1,1), 2007 (2,7), 2008 (2,7), 2009 (-0,8), 2010 (1,8), 2011 (2,0), 2012 (1,2),
2013 (-0,1) och 2014 (1,0).

F�ljande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad r�knas upp till

utj�mnings�rets kostnadsniv� med hj�lp av nettoprisindex �ret f�re utj�m-
nings�ret samt utj�mnings�ret: f�rskola, fritidshem och annan pedagogisk

9 Senaste lydelse 2012:704.

SFS 2013:976

verksamhet, f�rskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och fa-
miljeomsorg, �ldreomsorg, l�ner, h�lso- och sjukv�rd samt kollektivtrafik.

F�ljande kostnadsslags standardkostnad r�knas upp till utj�mnings�rets

kostnadsniv� med hj�lp av nettoprisindex �r 2003 t.o.m. utj�mnings�ret: be-
byggelsestruktur.

F�ljande kostnadsslags standardkostnad r�knas inte upp till utj�mnings-

�rets kostnadsniv�: barn och ungdomar med utl�ndsk bakgrund samt befolk-
ningsf�r�ndringar.

F�rskoleklass och grundskola

Genomsnittlig ers�ttning f�r modersm�lsundervisning och undervisning i
svenska som andraspr�k �r 8 040 kronor per elev som �r f�dd utanf�r Sverige,
Norge och Danmark eller d�r b�da f�r�ldrarna �r f�dda utanf�r dessa l�nder.

Individ- och familjeomsorg

Standardkostnad f�r individ- och familjeomsorg = 806,375 + 28 386,169 x
andelen arbetsl�sa utan ers�ttning + 19 391,413 x andelen l�gutbildade perso-
ner f�dda i Sverige i �ldern 2040 �r + 1,628 x roten ur t�tortsbefolkningen i
kommunen + 2 284,891 x andelen av befolkningen boende i flerfamiljshus
byggda 19651975 + 87 497,080 x andelen av befolkningen som f�tt ekono-
miskt bist�nd under en l�ngre tid �n sex m�nader x korrigeringsfaktorn.

Variabeln roten ur t�tortsbefolkningen i kommunen avser �r 2010 och ska

uppdateras vart femte �r.

�ldreomsorg

Genomsnittlig kostnad per person:
Gift (6579 �r)

6 948

Gift (8089 �r)

47 954

Gift (90w)

129 050

Ej gift (6579 �r)

27 875

Ej gift (8089 �r)

124 042

Ej gift (90w)

258 227

Till�gget f�r institutionsboende i glesbygd = den korrigerade �ldersers�tt-
ningen x (0,08 - kommunens glesbygdsfaktor / 10).

Variabeln t�tortsgrad i glesbygdsfaktorn avser �r 2010 och ska uppdateras

vart femte �r.

Bebyggelsestruktur

Gator och v�gar

Till�gget f�r gator och v�gar utg�rs av summan av ett ortstill�gg och ett kli-
mattill�gg.

Om inget annat anges f�r samtliga kommuner i V�rmlands l�n, Dalarnas l�n,
G�vleborgs l�n, V�sternorrlands l�n, J�mtlands l�n, V�sterbottens l�n och
Norrbottens l�n ett ortstill�gg p� 56 kronor per inv�nare och �vriga kommu-
ner 0 kronor per inv�nare.

SFS 2013:976

Undantag:

F�ljande kommuner f�r ett ortstill�gg p� 56 kronor per inv�nare: S�dert�lje,
Uppsala, Eskilstuna, Link�ping, Norrk�ping, J�nk�ping, V�xj�, Kalmar,
Karlskrona, Helsingborg, Kristianstad, Lund, Halmstad, Bor�s, �rebro och
V�ster�s.
F�ljande kommuner f�r ett ortstill�gg p� 111 kronor per inv�nare: Nacka,
Sundbyberg, Solna, Liding�, Malm�, H�rryda, Partille, �cker�, M�lndal,
Karlstad, Falun, G�vle, Sundsvall, �rnsk�ldsvik, H�rjedalen, �stersund,
Skellefte�, Ume�, �sele och Lule�.
G�teborgs kommun f�r ett ortstill�gg p� 167 kronor per inv�nare.
Stockholms kommun f�r ett ortstill�gg p� 501 kronor per inv�nare.

Om inget annat anges f�r samtliga kommuner ett klimattill�gg p� 45 kronor
per inv�nare.

Undantag:

F�ljande kommuner f�r ett klimattill�gg p� 67 kronor per inv�nare: kommu-
nerna i Dalarnas l�n och G�vleborgs l�n samt Eksj�, Gislaved, Gnosj�,
N�ssj�, S�vsj�, Tran�s, Vaggeryd, Vetlanda, V�rnamo, Lessebo, Ljungby,
Tingsryd, Uppvidinge, Emmaboda, Hultsfred, H�gsby, Nybro, Vimmerby,
Bengtsfors, Bollebygd, Bor�s, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Arvika,
Eda, Filipstad, Hagfors, Munkfors, Storfors, Sunne, Torsby, �rj�ng, Deger-
fors, H�llefors, Karlskoga, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora, Fagersta, Nor-
berg och Skinnskatteberg.
F�ljande kommuner f�r ett klimattill�gg p� 22 kronor per inv�nare: kommu-
nerna i Blekinge l�n, Sk�ne l�n och Hallands l�n samt G�teborg, H�rryda,
Kung�lv, Lysekil, Munkedal, M�lndal, Orust, Partille, Soten�s, Stenungsund,
Str�mstad, Tanum, Tj�rn, Uddevalla och �cker�.
F�ljande kommuner f�r ett klimattill�gg p� 89 kronor per inv�nare: kommu-
nerna i V�sternorrlands l�n, J�mtlands l�n, V�sterbottens l�n och Norrbottens
l�n.

Uppv�rmningskostnader

Till�gget eller avdraget f�r uppv�rmningskostnader baseras p� ett energiindex
som speglar skillnader i uppv�rmningskostnader i kommun�gda fastigheter.

Kommuner som har ett energiindex som �verstiger 1,0 f�r ett till�gg som

ber�knas enligt f�ljande. (Index - 1) x (67 x 6,1). Kommuner som har ett ener-
giindex som understiger 1,0 f�r ett avdrag som ber�knas p� motsvarande s�tt.

Byggkostnader

Till�gget eller avdraget f�r byggkostnader anges efter kommunens l�nstill-
h�righet med undantag f�r kommuner som ing�r i regionerna Stor-Malm�
och Stor-G�teborg. L�nstillh�righeten avser �r 2006.

L�n/region

Belopp, kr per inv�nare

Stockholms

105

Uppsala

S�dermanlands

-28

�sterg�tlands

-70

SFS 2013:976

Till Stor-Malm� r�knas Burl�vs, Esl�vs, H��rs, K�vlinge, Lomma, Lunds,

Malm�, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs och Vellinge kommu-
ner.

Till Stor-G�teborg r�knas Ale, Alings�s, G�teborgs, H�rryda, Kungsbacka,

Kung�lvs, Lerums, Lilla Edets, M�lndals, Partille, Stenungsunds, Tj�rns och
�cker� kommuner.

Administration

Till�gget f�r administration ber�knas efter f�ljande f�ruts�ttningar och upp-
dateras inte:

R�ddningstj�nst

Till�gget f�r r�ddningstj�nst ber�knas efter f�ljande f�ruts�ttningar och upp-
dateras inte:

J�nk�pings

-77

Kronobergs

-93

Kalmar

-89

Gotlands

-115

Blekinge

-118

Stor-Malm�

�vriga Sk�ne

-8

�vriga Hallands

-111

Stor-G�teborg

-36

�vriga V�stra G�talands

-93

V�rmlands

-73

�rebro

-12

V�stmanlands

-15

Dalarnas

-41

G�vleborgs

V�sternorrlands

J�mtlands

V�sterbottens

102

Norrbottens

Inv�nar-
distans

Folkm�ngd

L�nekostnad
f�r administ-
rativ personal

Politisk
verksamhet

Till�gg

>350

07 999

900

400

1 300

8 00019 999

250

125

375

20 000 250

125

375

<350

07 999

300

175

475

8 00019 999

20 000

Inv�nar-

Lokalt

Kostnad

Till�gg

distans

befolkningsunderlag

>300

07 999

1 248

500

8 00019 999

1 023

250

20 000

884

150

L�n/region

Belopp, kr per inv�nare

SFS 2013:976

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2013

L�ner

Kommuner

L�neindex = 100 x (21 256,664 + 2 645,990 x andelen av befolkningen �ver
15 �r som inte arbetar i kommun eller landsting + 0,294 x det genomsnittliga
priset f�r en bostadsr�tt i l�net + 0,388 x det genomsnittliga taxeringsv�rdet
f�r sm�hus i kommunen) / standardiserad genomsnittlig kommunl�n. Ber�k-
ningen f�r l�neindex har baserats p� underlag fr�n 2009.

L�nekostnadsandelen f�r var och en av f�ljande verksamheter �r:

F�rskola, fritidshem och annan

0,81

pedagogisk verksamhet
F�rskoleklass och grundskola

0,75

Gymnasieskola

0,68

Individ- och familjeomsorg

0,55

�ldreomsorg

0,81

Landsting

H�lso- och sjukv�rd

Uppgifter om genomsnittliga kostnader f�r befolkningen h�mtas fr�n Sk�ne
l�ns landsting och avser 2008.

Kostnaden per hiv-smittad person �r 47 200.

Kollektivtrafik

Standardkostnad per l�n = -1 203,797 + 35,012 x roten ur inv�nardistansen +
1 291,634 x andelen boende i t�tort med mer �n 11 000 inv�nare + 7 401,420
x andelen personer som arbetspendlar �ver kommungr�ns.

Med inv�nardistansen avses det genomsnittliga avst�ndet mellan inv�narna

i l�net.

Variabeln roten ur inv�nardistansen avser �r 2010 och ska uppdateras vart

femte �r.

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2013:976 Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Om Lagboken.se