SFS 2013:976 Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

130976.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (2004:881) om
kommunalekonomisk utjämning;

utfärdad den 28 november 2013.

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2004:881) om kommunal-

ekonomisk utjämning

dels att 10�12, 22 och 28 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 28 § ska utgå,
dels att 1�3, 6�9, 13�15, 18, 20�21, 23, 24, 25 b och 26 §§ samt bilagan till

förordningen ska ha följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas en ny paragraf, 3 a §, av följande

lydelse.

1 §

Statistiska centralbyrån ska varje utjämningsår beräkna

1. skatteutjämningsunderlag, standardkostnad och strukturkostnad enligt

3 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning,

2. inkomstutjämningsbidrag enligt 5 § lagen om kommunalekonomisk

utjämning,

3. inkomstutjämningsavgift enligt 6 § lagen om kommunalekonomisk

utjämning,

4. kostnadsutjämningsbidrag enligt 9 § lagen om kommunalekonomisk

utjämning,

5. kostnadsutjämningsavgift enligt 10 § lagen om kommunalekonomisk

utjämning,

6. strukturbidrag enligt 11 och 12 §§ lagen om kommunalekonomisk

utjämning,

7. införandebidrag enligt 13 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
8. regleringsbidrag enligt 15 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,

och

9. regleringsavgift enligt 16 § lagen om kommunalekonomisk utjämning.

2 §

1

Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och för

landsting ska följande länsvisa skattesatser tillämpas.

1 Senaste lydelse 2012:704.

Län Kommuner

Landsting

Stockholms 19,03

10,05

Uppsala 19,14

9,94

Södermanlands 19,93

9,15

�stergötlands 18,93

10,15

SFS 2013:976

Utkom från trycket
den 6 december 2013

background image

2

SFS 2013:976

För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen 19,60 procent

vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner.

För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen 9,48 procent

vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för landsting.

3 §

2

Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för

landsting för den del av det uppräknade skatteunderlaget som överstiger 125
procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet in-
vånare i kommunen respektive landstinget ska följande länsvisa skattesatser
tillämpas.

Jönköpings 19,14

9,94

Kronobergs 20,16

8,92

Kalmar 20,36

8,72

Blekinge 19,56

9,52

Skåne 19,70

9,38

Hallands 19,28

9,80

Västra Götalands

19,41

9,67

Värmlands 20,45

8,63

�rebro 19,03

10,05

Västmanlands 20,19

8,89

Dalarnas 19,99

9,09

Gävleborgs 19,31

9,77

Västernorrlands 21,04 8,04
Jämtlands 20,52

8,56

Västerbottens 20,55

8,53

Norrbottens 20,45

8,63

2 Senaste lydelse 2012:704.

Län

Kommuner Landsting

Stockholms 16,96

9,53

Uppsala 17,07

9,42

Södermanlands 17,86

8,63

�stergötlands 16,86

9,63

Jönköpings 17,07

9,42

Kronobergs 18,09

8,40

Kalmar 18,29 8,20
Blekinge 17,49

9,00

Skåne 17,63 8,86
Hallands 17,21

9,28

Västra Götalands

17,34

9,15

Värmlands 18,38

8,11

�rebro 16,96 9,53
Västmanlands 18,12

8,37

Dalarnas 17,92

8,57

Gävleborgs 17,24

9,25

Västernorrlands 18,97

7,52

Jämtlands 18,45

8,04

Västerbottens 18,48

8,01

Norrbottens 18,38

8,11

Län Kommuner

Landsting

background image

3

SFS 2013:976

För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen, för den del av

det uppräknade skatteunderlaget som överstiger 125 procent av den uppräk-
nade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen,
17,54 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.

För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen, för den del av

det uppräknade skatteunderlaget som överstiger 125 procent av den uppräk-
nade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen,
8,95 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för landsting.

3 a §

Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för

landsting för den del av det uppräknade skatteunderlaget som utgör högst 125
procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet in-
vånare i kommunen respektive landstinget ska följande länsvisa skattesatser
tillämpas.

För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen, för den del av

det uppräknade skatteunderlaget som utgör högst 125 procent av den uppräk-
nade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen,
12,38 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.

För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen, för den del av

det uppräknade skatteunderlaget som utgör högst 125 procent av den uppräk-
nade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen,
6,32 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för landsting.

6 §

3

En kommuns standardkostnad för förskola, fritidshem och sådan peda-

gogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) beräknas genom

Län Kommuner

Landsting

Stockholms 11,80

6,90

Uppsala 11,91

6,79

Södermanlands 12,70

6,00

�stergötlands 11,70

7,00

Jönköpings 11,91

6,79

Kronobergs 12,93

5,77

Kalmar 13,13

5,57

Blekinge 12,33

6,37

Skåne 12,47

6,23

Hallands 12,05

6,65

Västra Götalands

12,18

6,52

Värmlands 13,22

5,48

�rebro 11,80

6,90

Västmanlands 12,96

5,74

Dalarnas 12,76

5,94

Gävleborgs 12,08

6,62

Västernorrlands 13,81

4,89

Jämtlands 13,29

5,41

Västerbottens 13,32

5,38

Norrbottens 13,22

5,48

3 Senaste lydelse 2011:680.

background image

4

SFS 2013:976

att två åldersersättningar för barn i åldersgrupperna 1�5 år respektive 6�12 år
summeras. Summan multipliceras med en korrigeringsfaktor.

�&ldersersättningarna beräknas enligt följande. Andelen barn i kommunen i

respektive åldersgrupp multipliceras med den beräknade genomsnittskostna-
den per barn i respektive åldersgrupp i landet. Genomsnittskostnaden per barn
i respektive åldersgrupp beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostna-
den för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, som anges i
bilagan till denna förordning.

För åldersgruppen 1�5 år korrigeras skillnader i vistelsetid genom ett till-

lägg till eller avdrag från åldersersättningen. Tillägg och avdrag för skillnader
i vistelsetid baseras på den genomsnittliga vistelsetiden år 2005 för den kom-
mungrupp som kommunen tillhörde enligt 2005 års kommungruppsindelning,
och reduceras med 50 procent. För åldersgruppen 6�12 år korrigeras skillna-
der i inskrivningsgrad genom ett tillägg till eller avdrag från åldersersätt-
ningen. Tillägg och avdrag för skillnader i inskrivningsgrad baseras på den
genomsnittliga andelen inskrivna 6�12-åringar i fritidshem för den kommun-
grupp som kommunen tillhörde enligt 2011 års kommungruppsindelning.
Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tilläggen till
eller avdragen från respektive åldersersättning, som beräknas så att summan
av avdragen från respektive åldersersättning motsvarar summan av tilläggen
till denna.

Korrigeringsfaktorns värde bestäms så att den genomsnittliga standardkost-

naden, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämnings-
året, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för för-
skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, som anges i bilagan till
denna förordning.

7 §

En kommuns standardkostnad för förskoleklass och grundskola beräk-

nas genom att andelen barn i kommunen i åldersgrupperna 6 och 7�15 år mul-
tipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive
åldersgrupp i landet. Genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp
beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för förskoleklass
respektive grundskola, som anges i bilagan till denna förordning.

För kostnader som avser modersmålsundervisning och undervisning i

svenska som andraspråk beräknas ett tillägg till den enligt första stycket be-
räknade kostnaden. Tillägget beräknas utifrån andelen barn med utländsk
bakgrund i åldersgruppen 7�15 år i kommunen multiplicerad med en genom-
snittlig kostnad per barn i åldersgruppen 7�15 år i landet för modersmålsun-
dervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Från detta tillägg görs
avdrag för den genomsnittliga ersättningen per invånare för modersmålsun-
dervisning och svenska som andraspråk.

Kommuner som har merkostnader för små skolor och skolskjutsar får ett

tillägg till den enligt första stycket beräknade kostnaden. Tillägget beräknas
utifrån en teoretisk organisation av skolor i olika storlekar och kostnadsklas-
ser, med elevernas geografiska spridning i kommunen år 2009 som grund.
Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så
att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

8 §

En kommuns standardkostnad för gymnasieskola beräknas genom att

andelen ungdomar i kommunen i åldersgruppen 16�18 år multipliceras med
den beräknade genomsnittskostnaden per invånare i den åldersgruppen i lan-

background image

5

SFS 2013:976

det. Genomsnittskostnaden beräknas utifrån den genomsnittliga standardkost-
naden för gymnasieskola, som anges i bilagan till denna förordning.

Kommuner som har merkostnader för resor och inackordering av gymna-

sieelever samt för små gymnasieskolor får ett tillägg till den enligt första
stycket beräknade kostnaden. Tillägget beräknas utifrån en teoretiskt bestämd
placering av skolor med hänsyn till befolkningens bosättningsmönster år
2009 samt utifrån en beräknad kostnad för resor, inackordering och små gym-
nasieskolor. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som
beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Kommuner får ett tillägg till eller avdrag från den enligt första stycket be-

räknade kostnaden på grund av elevernas programval. Tillägget eller avdraget
beräknas utifrån den genomsnittliga kostnaden två år före och tre år före ut-
jämningsåret för de program som kommunens elever har valt.

9 §

En kommuns standardkostnad för individ- och familjeomsorg beräknas

utifrån andelen arbetslösa utan ersättning, andelen lågutbildade personer
födda i Sverige i åldern 20�40 år, roten ur tätortsbefolkningen i kommunen,
andelen av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda 1965�1975 och an-
delen av befolkningen som fått ekonomiskt bistånd under en längre tid än sex
månader.

Värdena för respektive variabel multipliceras med de parametervärden som

anges i bilagan till denna förordning.

Standardkostnaden för modellen multipliceras med en korrigeringsfaktor,

varefter produkten utgör standardkostnaden för individ- och familjeomsorg.
Korrigeringsfaktorns värde bestäms så att den genomsnittliga standardkostna-
den, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämnings-
året, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för individ-
och familjeomsorg, som anges i bilagan till denna förordning.

13 §

En kommuns standardkostnad för barn och ungdomar med utländsk

bakgrund beräknas utifrån andelen barn och ungdomar i åldern 0�19 år som
är födda eller som har minst en förälder född utanför Norden och de länder
som var medlemmar i EU år 2003.

Andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund beräknas på försam-

lingsnivå per den 31 december 2009.

Ersättning beräknas utifrån de församlingar som har en högre andel barn

och ungdomar med utländsk bakgrund jämfört med riksgenomsnittet. Ersätt-
ningen beräknas som 75 kronor per invånare i dessa församlingar för varje
procentenhet som andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund i för-
samlingarna överstiger den genomsnittliga andelen för landet.

14 §

En kommuns standardkostnad för äldreomsorg beräknas utifrån sum-

man av följande komponenter:

� en korrigerad åldersersättning baserad på civilstånd,
� korrigering för skillnader i dödlighet,
� tillägg för personer födda utanför Norden,
� tillägg för institutionsboende i glesbygd, och
� tillägg för hemtjänst i glesbygd.
Den korrigerade åldersersättningen beräknas enligt följande. Andelen gifta

respektive ej gifta personer i kommunen i åldersgrupperna 65�79, 80�89 samt
90 år och äldre multipliceras med en genomsnittlig kostnad per person för res-

background image

6

SFS 2013:976

pektive grupp. Därefter summeras produkterna. Summan multipliceras med
en korrigeringsfaktor, vars värde bestäms så att den genomsnittliga standard-
kostnaden som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjäm-
ningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för
äldreomsorg, som anges i bilagan till denna förordning.

För kommuner som har fler avlidna personer än förväntat under en femårs-

period beräknas ett tillägg, som baseras på åldersersättningen per person i
åldersgruppen 65 år och äldre. Med förväntat antal avlidna avses hur många
personer som förväntas avlida per kommun om dödligheten skulle vara lika
stor per ålder som riksgenomsnittet. För övriga kommuner beräknas på mot-
svarande sätt i stället ett avdrag, med den skillnaden att avdraget reduceras
med 50 procent. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag
från tillägget eller avdraget för skillnader i dödlighet, som beräknas så att
summan av avdragen för skillnader i dödlighet motsvarar summan av tilläg-
gen för skillnader i dödlighet.

För andelen personer i åldersgruppen 65 år och äldre som är födda utanför

Norden beräknas för varje kommun ett tillägg, som uppgår till fem procent av
genomsnittskostnaden per person i åldersgruppen 65 år och äldre. Samtliga
kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan
av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

För de kommuner som har en glesbygdsfaktor som är lägre än 0,8 beräknas

ett tillägg för institutionsboende i glesbygd. Glesbygdsfaktorn baseras på tät-
ortsgrad och antalet invånare per kvadratkilometer. Närmare anvisningar om
beräkningarna ges i bilagan till denna förordning. Samtliga kommuner får
därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen
motsvarar summan av tilläggen.

Ett tillägg ges för hemtjänst i glesbygd som beräknas utifrån de äldres geo-

grafiska spridning i kommunen år 2009. Samtliga kommuner får därefter ett
invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar
summan av tilläggen.

15 §

En kommuns merkostnader till följd av befolkningsförändringar beräk-

nas för

1. kommuner vars befolkning under en tioårsperiod minskat med mer än

två procent,

2. kommuner som under en femårsperiod haft en minskning av antalet barn

och ungdomar i åldersgruppen 7�18 år, förutsatt att minskningen överstiger
motsvarande minskning i landet med minst två procentenheter,

3. kommuner som under en femårsperiod haft en ökning av antalet barn

och ungdomar i åldersgrupperna 1�5 år och 7�18 år, förutsatt att ökningen
överstiger ökningen i landet med minst två procentenheter för respektive
åldersgrupp, och

4. kommuner som under en fyraårsperiod haft en ökning av antalet invå-

nare med i genomsnitt minst 1,2 procent per år och där folkmängden från och
med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november
året före utjämningsåret ökat med minst 1,2 procent.

18 §

Befolkningsökning under en femårsperiod i åldersgrupperna 1�5 år

och 7�18 år är skillnaden mellan befolkningen i de aktuella åldersgrupperna
den 31 december sju år före utjämningsåret och befolkningen den 31 decem-
ber två år före utjämningsåret.

background image

7

SFS 2013:976

Den del av befolkningsökningen under en femårsperiod i åldersgrupperna

1�5 år och 7�18 år som överstiger befolkningsökningen i landet under samma
period i åldersgrupperna 1�5 år och 7�18 år med två procentenheter multipli-
ceras med 12 000 kronor per person. Har antalet personer i landet i ålders-
grupperna 1�5 år och 7�18 år minskat under femårsperioden, ska den del av
befolkningsökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multi-
pliceras med 12 000 kronor per person.

20 §

4

En kommuns standardkostnad för bebyggelsestruktur beräknas utifrån

summan av följande komponenter:

� gator och vägar,
� uppvärmningskostnader,
� byggkostnader,
� administration, samt
� räddningstjänst.
Komponenterna gator och vägar respektive uppvärmningskostnader utgörs

av den beräknade standardkostnaden för gator och vägar respektive uppvärm-
ningskostnader i 2004 års kostnadsutjämning. Komponenten byggkostnader
baseras på variablerna byggnadsarbetarlön och klimat. Komponenten admi-
nistration baseras på variablerna invånardistans och folkmängd. Komponen-
ten räddningstjänst baseras på variablerna invånardistans och lokalt befolk-
ningsunderlag. Närmare anvisningar om beräkningarna ges i bilagan till
denna förordning.

20 a §

5

En kommuns standardkostnad för löner beräknas utifrån ett löne-

index som är baserat på andelen av befolkningen över 15 år som inte arbetar i
kommun eller landsting, det genomsnittliga priset för en bostadsrätt i länet
och det genomsnittliga taxeringsvärdet för småhus i kommunen. För kommu-
ner med ett värde på löneindex som överstiger 100 beräknas ett tillägg mot-
svarande produkten av den del av indexet som överstiger 100 och en justerad
lönekostnad, dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånar-
baserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan
av tillläggen.

En kommuns justerade lönekostnad beräknas på följande sätt. Kommunens

standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet,
förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg
samt äldreomsorg multipliceras med lönekostnadsandelen för respektive
verksamhet, varefter produkterna summeras. Lönekostnadsandelen för res-
pektive verksamhet anges i bilagan till denna förordning.

21 §

6

Ett landstings standardkostnad för hälso- och sjukvård beräknas uti-

från kostnaderna för befolkningens vårdbehov och hälso- och sjukvård i gles-
bygd.

23 §

Kostnaden för befolkningens vårdbehov beräknas utifrån summan av

en modell för hela befolkningen och en separat beräkning för kostnader för
hiv-smittade personer.

4 Senaste lydelse 2007:1271.

5 Senaste lydelse 2007:1271.

6 �ndringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

background image

8

SFS 2013:976

I modellen delas befolkningen in i olika grupper utifrån kön, åldersgrup-

perna 0, 1�4, 5�9, 10�14, 15�19, 20�24, 25�29, 30�39, 40�49, 50�59, 60�69,
70�74 och 75 år och äldre, civilstånd, sysselsättningsstatus, inkomst och
boendetyp. I varje landsting multipliceras antalet personer i respektive grupp
den 31 december tre år före utjämningsåret med den genomsnittliga kostna-
den för gruppen.

Kostnaderna för hiv-smittade personer beräknas genom att det antagna an-

talet hiv-smittade per 10 000 invånare för varje landsting multipliceras med
en uppskattad kostnad per hiv-smittad person som anges i bilagan till denna
förordning.

24 §

Summan av den beräknade kostnaden för de olika grupperna i model-

len för hela befolkningen och kostnaden för hiv-smittade personer divideras
med antalet invånare i landstinget den 31 december tre år före utjämningsåret.

Ett landstings kostnader enligt första stycket multipliceras med en korrige-

ringsfaktor, varefter produkten utgör kostnaden för befolkningens vårdbehov.
Korrigeringsfaktorns värde bestäms så att den genomsnittliga standardkostna-
den, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämnings-
året, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för hälso-
och sjukvård, som anges i bilagan till denna förordning.

25 b §

7

Ett landstings standardkostnad för löner beräknas utifrån ett löne-

index som är baserat på lönerna i länets privata sektor och läkarnas faktiska
lönenivå i landstinget. För landsting med ett löneindex som överstiger 100 be-
räknas ett tillägg motsvarande produkten av den del av löneindexet som över-
stiger 100 och en justerad lönekostnad, dividerad med 100. Samtliga lands-
ting får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av
avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Ett landstings justerade lönekostnad beräknas genom att landstingets stan-

dardkostnad för hälso- och sjukvård multipliceras med lönekostnadsandelen
för verksamheten. Lönekostnadsandelen för hälso- och sjukvård anges i bila-
gan till denna förordning.

26 §

8

Standardkostnaden för kollektivtrafik beräknas utifrån variablerna

gleshet, arbetspendling och tätortsstruktur. Värdena för respektive variabel
multipliceras med de parametervärden, som anges i bilagan till denna förord-
ning.

Standardkostnaden beräknas för respektive län, varefter hälften av stan-

dardkostnaden tillförs kommunerna i länet och hälften landstinget, med un-
dantag för Stockholms län där kommunernas andel motsvarar 40 procent och
landstingets andel motsvarar 60 procent av standardkostnaden.

Standardkostnaden för Gotlands kommun motsvarar redovisade nettokost-

nader år 2009. Hälften av standardkostnaden fördelas i kommunernas utjäm-
ningssystem och hälften i landstingens utjämningssystem.

Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden mellan kom-

munerna i länet görs på följande sätt:

1. För kommunerna i Kronobergs län, Blekinge län, Värmlands län, Väst-

manlands län, Dalarnas län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norr-

7 Senaste lydelse 2007:1271.

8 Senaste lydelse 2012:704.

background image

9

SFS 2013:976

bottens län görs fördelningen efter deras andel av de totala kostnaderna i länet
för kollektivtrafiken år 2009.

2. För kommunerna i Stockholms län, Uppsala län, �stergötlands län, Jön-

köpings län, Kalmar län, Skåne län, Hallands län, Västra Götalands län, �re-
bro län och Gävleborgs län görs fördelningen med lika stora belopp per invå-
nare.

3. För kommunerna i Södermanlands län och Jämtlands län fattar rege-

ringen särskilda beslut om varje kommuns andel av de totala kostnaderna i
länet.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
2. �ldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som

avser tiden före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

PETER NORMAN

Rikard Jermsten
(Finansdepartementet)

background image

10

SFS 2013:976

Bilaga

9

Beräkningsmetoder och närmare detaljer för
kostnadsutjämningen

Genomsnittlig standardkostnad

Kommuner

Den för landet genomsnittliga standardkostnaden i kronor per invånare före
uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för var och en av följande verk-
samheter är:

Förskola, fritidshem och annan
pedagogisk verksamhet
� Förskola

5 447

� Familjedaghem

190

� Fritidshem

1 153

Förskoleklass och grundskola
� Förskoleklass

549

� Grundskola

8 576

Gymnasieskola

3 858

Individ- och familjeomsorg

3 626

�ldreomsorg

9 284

Beloppen avser år 2012.

Landsting

Den för landet genomsnittliga standardkostnaden före uppräkning till utjäm-
ningsårets kostnadsnivå för hälso- och sjukvård är 19 710 kronor per invå-
nare. Beloppet avser år 2012.

Delat huvudmannaskap

Den för landet genomsnittliga standardkostnaden före uppräkning till utjäm-
ningsårets kostnadsnivå för kollektivtrafik är 1 901 kronor per invånare.
Beloppet avser år 2012.

Nettoprisindex

Uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå sker med hjälp av utvecklingen
av nettoprisindex. Som genomsnittlig procentuell förändring i nettoprisindex
för respektive år används följande: 2003 (1,5), 2004 (0,1), 2005 (0,1), 2006
(1,1), 2007 (2,7), 2008 (2,7), 2009 (-0,8), 2010 (1,8), 2011 (2,0), 2012 (1,2),
2013 (-0,1) och 2014 (1,0).

Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad räknas upp till

utjämningsårets kostnadsnivå med hjälp av nettoprisindex året före utjäm-
ningsåret samt utjämningsåret: förskola, fritidshem och annan pedagogisk

9 Senaste lydelse 2012:704.

background image

11

SFS 2013:976

verksamhet, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och fa-
miljeomsorg, äldreomsorg, löner, hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik.

Följande kostnadsslags standardkostnad räknas upp till utjämningsårets

kostnadsnivå med hjälp av nettoprisindex år 2003 t.o.m. utjämningsåret: be-
byggelsestruktur.

Följande kostnadsslags standardkostnad räknas inte upp till utjämnings-

årets kostnadsnivå: barn och ungdomar med utländsk bakgrund samt befolk-
ningsförändringar.

Förskoleklass och grundskola

Genomsnittlig ersättning för modersmålsundervisning och undervisning i
svenska som andraspråk är 8 040 kronor per elev som är född utanför Sverige,
Norge och Danmark eller där båda föräldrarna är födda utanför dessa länder.

Individ- och familjeomsorg

Standardkostnad för individ- och familjeomsorg = 806,375 + 28 386,169 x
andelen arbetslösa utan ersättning + 19 391,413 x andelen lågutbildade perso-
ner födda i Sverige i åldern 20�40 år + 1,628 x roten ur tätortsbefolkningen i
kommunen + 2 284,891 x andelen av befolkningen boende i flerfamiljshus
byggda 1965�1975 + 87 497,080 x andelen av befolkningen som fått ekono-
miskt bistånd under en längre tid än sex månader x korrigeringsfaktorn.

Variabeln roten ur tätortsbefolkningen i kommunen avser år 2010 och ska

uppdateras vart femte år.

�ldreomsorg

Genomsnittlig kostnad per person:
� Gift (65�79 år)

6 948

� Gift (80�89 år)

47 954

� Gift (90�w)

129 050

� Ej gift (65�79 år)

27 875

� Ej gift (80�89 år)

124 042

� Ej gift (90�w)

258 227

Tillägget för institutionsboende i glesbygd = den korrigerade åldersersätt-
ningen x (0,08 - kommunens glesbygdsfaktor / 10).

Variabeln tätortsgrad i glesbygdsfaktorn avser år 2010 och ska uppdateras

vart femte år.

Bebyggelsestruktur

Gator och vägar

Tillägget för gator och vägar utgörs av summan av ett ortstillägg och ett kli-
mattillägg.

Om inget annat anges får samtliga kommuner i Värmlands län, Dalarnas län,
Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och
Norrbottens län ett ortstillägg på 56 kronor per invånare och övriga kommu-
ner 0 kronor per invånare.

background image

12

SFS 2013:976

Undantag:

� Följande kommuner får ett ortstillägg på 56 kronor per invånare: Södertälje,
Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar,
Karlskrona, Helsingborg, Kristianstad, Lund, Halmstad, Borås, �rebro och
Västerås.
� Följande kommuner får ett ortstillägg på 111 kronor per invånare: Nacka,
Sundbyberg, Solna, Lidingö, Malmö, Härryda, Partille, �ckerö, Mölndal,
Karlstad, Falun, Gävle, Sundsvall, �rnsköldsvik, Härjedalen, �stersund,
Skellefteå, Umeå, �&sele och Luleå.
� Göteborgs kommun får ett ortstillägg på 167 kronor per invånare.
� Stockholms kommun får ett ortstillägg på 501 kronor per invånare.

Om inget annat anges får samtliga kommuner ett klimattillägg på 45 kronor
per invånare.

Undantag:

� Följande kommuner får ett klimattillägg på 67 kronor per invånare: kommu-
nerna i Dalarnas län och Gävleborgs län samt Eksjö, Gislaved, Gnosjö,
Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo, Lessebo, Ljungby,
Tingsryd, Uppvidinge, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Nybro, Vimmerby,
Bengtsfors, Bollebygd, Borås, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Arvika,
Eda, Filipstad, Hagfors, Munkfors, Storfors, Sunne, Torsby, �&rjäng, Deger-
fors, Hällefors, Karlskoga, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora, Fagersta, Nor-
berg och Skinnskatteberg.
� Följande kommuner får ett klimattillägg på 22 kronor per invånare: kommu-
nerna i Blekinge län, Skåne län och Hallands län samt Göteborg, Härryda,
Kungälv, Lysekil, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund,
Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och �ckerö.
� Följande kommuner får ett klimattillägg på 89 kronor per invånare: kommu-
nerna i Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens
län.

Uppvärmningskostnader

Tillägget eller avdraget för uppvärmningskostnader baseras på ett energiindex
som speglar skillnader i uppvärmningskostnader i kommunägda fastigheter.

Kommuner som har ett energiindex som överstiger 1,0 får ett tillägg som

beräknas enligt följande. (Index - 1) x (67 x 6,1). Kommuner som har ett ener-
giindex som understiger 1,0 får ett avdrag som beräknas på motsvarande sätt.

Byggkostnader

Tillägget eller avdraget för byggkostnader anges efter kommunens länstill-
hörighet med undantag för kommuner som ingår i regionerna Stor-Malmö
och Stor-Göteborg. Länstillhörigheten avser år 2006.

Län/region

Belopp, kr per invånare

Stockholms

105

Uppsala

21

Södermanlands

-28

�stergötlands

-70

background image

13

SFS 2013:976

Till Stor-Malmö räknas Burlövs, Eslövs, Höörs, Kävlinge, Lomma, Lunds,

Malmö, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs och Vellinge kommu-
ner.

Till Stor-Göteborg räknas Ale, Alingsås, Göteborgs, Härryda, Kungsbacka,

Kungälvs, Lerums, Lilla Edets, Mölndals, Partille, Stenungsunds, Tjörns och
�ckerö kommuner.

Administration

Tillägget för administration beräknas efter följande förutsättningar och upp-
dateras inte:

Räddningstjänst

Tillägget för räddningstjänst beräknas efter följande förutsättningar och upp-
dateras inte:

Jönköpings

-77

Kronobergs

-93

Kalmar

-89

Gotlands

-115

Blekinge

-118

Stor-Malmö

38

�vriga Skåne

-8

�vriga Hallands

-111

Stor-Göteborg

-36

�vriga Västra Götalands

-93

Värmlands

-73

�rebro

-12

Västmanlands

-15

Dalarnas

-41

Gävleborgs

28

Västernorrlands

52

Jämtlands

37

Västerbottens

102

Norrbottens

45

Invånar-
distans

Folkmängd

Lönekostnad
för administ-
rativ personal

Politisk
verksamhet

Tillägg

>350

0�7 999

900

400

1 300

8 000�19 999

250

125

375

20 000� 250

125

375

<350

0�7 999

300

175

475

8 000�19 999

0

0

0

20 000�

0

0

0

Invånar-

Lokalt

Kostnad

Tillägg

distans

befolkningsunderlag

>300

0�7 999

1 248

500

8 000�19 999

1 023

250

20 000�

884

150

Län/region

Belopp, kr per invånare

background image

14

SFS 2013:976

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2013

Löner

Kommuner

Löneindex = 100 x (21 256,664 + 2 645,990 x andelen av befolkningen över
15 år som inte arbetar i kommun eller landsting + 0,294 x det genomsnittliga
priset för en bostadsrätt i länet + 0,388 x det genomsnittliga taxeringsvärdet
för småhus i kommunen) / standardiserad genomsnittlig kommunlön. Beräk-
ningen för löneindex har baserats på underlag från 2009.

Lönekostnadsandelen för var och en av följande verksamheter är:

Förskola, fritidshem och annan

0,81

pedagogisk verksamhet
Förskoleklass och grundskola

0,75

Gymnasieskola

0,68

Individ- och familjeomsorg

0,55

�ldreomsorg

0,81

Landsting

Hälso- och sjukvård

Uppgifter om genomsnittliga kostnader för befolkningen hämtas från Skåne
läns landsting och avser 2008.

Kostnaden per hiv-smittad person är 47 200.

Kollektivtrafik

Standardkostnad per län = -1 203,797 + 35,012 x roten ur invånardistansen +
1 291,634 x andelen boende i tätort med mer än 11 000 invånare + 7 401,420
x andelen personer som arbetspendlar över kommungräns.

Med invånardistansen avses det genomsnittliga avståndet mellan invånarna

i länet.

Variabeln roten ur invånardistansen avser år 2010 och ska uppdateras vart

femte år.