SFS 2014:125 Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

140125.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i högskoleförordningen (1993:100);

utfärdad den 13 mars 2014.

Regeringen föreskriver att bilaga 2 och 3 till högskoleförordningen

(1993:100)

1 ska ha följande lydelse.

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2014.

På regeringens vägnar

JAN BJ�RKLUND

Charlotte Abrahamsson
(Utbildningsdepartementet)

1 Förordningen omtryckt 1998:1003.

SFS 2014:125

Utkom från trycket
den 25 mars 2014

background image

2

SFS 2014:125

Bilaga 2

2

EXAMENSORDNING

4. Examensbeskrivningar

EXAMINA P�& GRUNDNIV�& ELLER AVANCERAD NIV�&

Grundlärarexamen

Mål

Kunskap och förståelse

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten

� visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana

ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utveck-
lingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

� visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik

som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området
och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen
i övrigt,

� visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa

kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,

� visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
� visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forsk-

ningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

� visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grund-

skolans årskurs 1�3 ska studenten

� visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och

utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

� visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik

som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbild-
ningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

� visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematik-

inlärning och om barns kommunikation och språkutveckling,

� visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,
� visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forsk-

ningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

� visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs

4�6 ska studenten

2 Senaste lydelse 2014:3.

background image

3

SFS 2014:125

� visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och

utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,

� visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik

som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbild-
ningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

� visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling,
� visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,
� visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forsk-

ningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och

� visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning.
För grundlärarexamen ska studenten också
� visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsätt-

ningar som krävs för yrkesutövningen,

� visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering

och ledarskap, och

� visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument,

läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa känne-
dom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

background image

4

SFS 2014:125

Bilaga 3

3

PLATSF�RDELNING P�& GRUNDVAL AV BETYG OCH
MERITV�RDERING AV BETYG

Meritvärdering av betyg

Meritpoäng

8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana meritkurser som
anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng.

Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får adderas till jämförelsetalet,

varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse ämnet moderna språk
och ämnet svenskt teckenspråk för hörande, högst en (1,0) meritpoäng får
avse ämnet engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse
ämnet matematik.

Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande:
a) lägst betyget E i kurs 3 i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teck-

enspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng,

b) lägst betyget E i kurs 4 i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt

teckenspråk för hörande ger en (1,0) meritpoäng,

c) lägst betyget E i kurs 5 i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teck-

enspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng,

d) lägst betyget E i kurs 2 i ämnet moderna språk i ytterligare ett språk eller

i kurs 2 i ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng,
om den sökande har fått meritpoäng för kurs i ämnet moderna språk enligt b,

e) lägst betyget E i kurs 2 i ämnet moderna språk ger en halv (0,5) merit-

poäng, om den sökande har fått meritpoäng för kurs i ämnet svenskt tecken-
språk för hörande enligt b,

f) lägst betyget E i kursen engelska 7 ger en (1,0) meritpoäng,
g) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kurs-

nivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8�11 §§ eller, om sådant
krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1
eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng, om
den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt g,

h) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som

anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått
meritpoäng enligt h,

i) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som

anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått
meritpoäng enligt i,

j) lägst betyget E i kursen matematik 5 ger utöver det som anges i g, h, eller

i en halv (0,5) meritpoäng,

k) lägst betyget E i kursen matematik � specialisering på lägst den kursnivå

som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8�11 §§ eller, om sådant krav
inte har ställts, är närmast över kursnivån som enligt 7 kap. 5 § första stycket
1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng.

3 Senaste lydelse 2013:1008.

background image

5

SFS 2014:125

Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå

background image

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014